Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en ny bestämmelse av följande lydelse införs i 1 a § lagen (1988:609) om målsägandebiträde: ”Har efterlevande make, sambo, bröstarvinge, fader, moder eller syskon till någon som dödats genom brott med hänsyn till sina personliga förhållanden eller andra omständigheter behov av ett målsägandebiträde skall ett sådant biträde förordnas när förundersökningen har inletts. För ett förordnande enligt denna paragraf gäller i övrigt samma bestämmelser som för ett målsägandebiträde åt en målsägande.”
Rätten till målsägandebiträde bör utvidgas till att avse även vissa efterlevande som inte direkt intar målsägandeställning. Närstående har redan i dag enligt rättspraxis rätt till ersättning för psykiska besvär som utgör personskada. Det är rimligt med en utveckling mot att även de närstående till ett brottsoffer är att betrakta som indirekta brottsoffer och att de därmed också har rätt till stöd och hjälp.
Jag föreslår mot denna bakgrund att riksdagen beslutar att 1 a § lagen (1988:609) om målsägandebiträde ska lyda: ”Har efterlevande make, sambo, bröstarvinge, fader, moder eller syskon till någon som dödats genom brott med hänsyn till sina personliga förhållanden eller andra omständigheter behov av ett målsägandebiträde skall ett sådant biträde förordnas när förundersökningen har inletts. För ett förordnande enligt denna paragraf gäller i övrigt samma bestämmelser som för ett målsägandebiträde åt en målsägande.”