Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en enhetlig organisation när det gäller bekämpande av ekonomisk brottslighet.
Den ”svarta” oredovisade sektorn av den svenska ekonomin har återigen kommit i fokus. Bedömningarna om hur stor sektorn är varierar, men de flesta indikerar en omfattning som är betydligt större än 100 miljarder kronor per år.
Utredning av ekonomiska brott är en komplicerad och svår process som kräver stor kompetens och kunskap hos ett antal rättsvårdande aktörer i samverkan.
Denna insikt ledde fram till att Ekobrottsmyndigheten bildades den 1 juli 1998. Åklagare och poliser samlokaliserades på försök i de tre storstadslänen.
Till detta kommer inrättandet av särskilda skattebrottsenheter med Skatteverket som huvudman. Förundersökningsledningen vid dessa enheter sker via Ekobrottsmyndigheten.
I övriga delar av landet bedrivs verksamheten traditionellt via polisdistriktens ekorotlar och särskilda ekoåklagare hos åklagardistrikten.
Framtiden för Ekobrottsmyndigheten har belysts i olika utredningar. Vissa utredningar är klara och kommer förmodligen att resultera i ett antal förslag till förändringar.
Det finns ett område där behovet av en förändring är uppenbart.
Ekobrottsbekämpningen i Sverige behöver en enhetlig organisation för att bättre kunna använda de resurser som finns för ett effektivt utnyttjande av underrättelseinformation, för att bättre ta till vara den samlade kompetens inom ekobrottsområdet som finns i Sverige och för att få en enhetlig kompetensutveckling av all berörd personal.
Detta kan ske genom att försöket med ekobrottsmyndigheter i de tre storstadslänen permanentas och beslut tas om att Ekobrottsmyndighetens verksamhet skall omfatta hela landet. I detta sammanhang är det viktigt att se över huvudmannaskapet för samtlig personal på myndigheten.