Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att överväga en översyn av straffsanktionerna vid trafikbrott.
Riksdagen har beslutat om den så kallade nollvisionen i trafiken, det vill säga målet är inga omkomna i trafiken. Trots att utvecklingen går åt rätt håll dör fortfarande en förfärande mängd människor varje år och än fler skadas livsvarigt.
Målsättningen är den enda rimliga men frågan som måste ställas är om målsättningen kan nås utan förändrade beteenden hos bilföraren? Allt talar för att oavsett hur många nya motorvägar vi bygger, hur många befintliga vägar som förses med krockhinder eller hur många planfria korsningar vi bygger, kommer oförsvarliga beteenden hos bilförare att orsaka dödsolyckor.
Vi vet att rattfylleri, fortkörning och andra allvarliga trafikförseelser orsakar en betydande del av de dödsolyckor vi har. Hur kan vi komma åt detta? En del är naturligtvis ökad information och attitydpåverkan samt ökad polisövervakning men mycket talar för att detta inte räcker.
En slutsats kan vara att fråga sig: står straffen i rimlig proportion i förhållande till förseelsens karaktär och likgiltighet för andras liv och hälsa?
Mot denna bakgrund finns behov av att överväga en översyn av straffsanktionerna vid trafikbrott.