Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvotering av nämndemän med invandrarbakgrund.
Den socialdemokratiska regeringen arbetade under de sista åren aktivt för att motverka diskriminering och främlingsfientlighet inom olika samhällssektorer. Flera utredningar är på gång och några utredningar har redan lämnat sina betänkanden med förslag som ska göra vårt samhälle mer demokratiskt ur invandrarperspektiv.
Det som både utreds av Regeringskansliet och debatteras i massmedier i dag är bl.a. frågan om representanter för rättsväsendet diskriminerar invandrare vid brottmål.
Det är inte relevant att en stor del av nämndemännen är etniska svenskar i pensionsåldern även om det är en stor fördel att ha livserfarenhet i detta uppdrag. Av poliser har endast 14 procent invandrarbakgrund. Inte bara de som döms för olika brott utan också deras offer har ofta en annan etnisk bakgrund än de nämndemän, domare, åklagare och poliser som utreder brottet, företräder offret och beslutar om straffet.
Av dem som döms för brottet men också av de som frias för att de är oskyldiga har enligt Sveriges Radios Ekoredaktion en övervägande del invandrarbakgrund. Av någon anledning misstänks människor med en annan hudfärg eller ett osvenskt namn oftare för brott än de etniska svenskarna. Det speglar tydligt den strukturella diskriminering som finns i alla led av det svenska samhället. Även om en stor del av dem som är dömda för brott har utländsk härkomst är det en liten del av alla invandrare som begår brott.
Utredningen om framtidens nämndemän föreslog bl.a. att man ska införa en s.k. fri kvot, vilket betyder att nämndemän skulle kunna rekryteras från andra samhällsgrupper än de politiskt aktiva. Det skulle enligt min mening ge bättre förutsättningar för många invandrarföreningar eller andra organisationer som arbetar frivilligt med och engagerar sig för människor med olika social bakgrund att bli nämndemän. Kriminaliteten är till syvende och sist en social fråga, inte en invandrarfråga, och bör behandlas därefter.
Därför anser jag att det är viktigt att bredda sammansättningen av nämndemän, åklagare, domare, poliser och advokater m.m. så att de som utreder, företräder och dömer människor i brottsliga eller civilrättsliga mål ska ha både språk- och kulturkompetens, vilket behövs för en objektiv behandling av ärendet. I möjligaste mån bör en aktiv kvotering av personer med invandrarbakgrund ske vid rekrytering av nämndemän samt till utbildningar till respektive yrken inom rättsväsendet.