Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att bekämpa grövre brottslighet.
Många gånger hindrar juridiskt krångel, dubbelarbete och undermåliga spaningsregister arbetet med att bekämpa mc-gängs och ekonomiska brottslingars organiserade brottslighet. Detta har också belagts av Ekobrottsmyndigheten (EBM).
Analyser visar att våldsbrotten är organiserade och uppgifter om att till exempel mc-gängen sluter fred innebär inte att parterna upphör att begå brott i organisationens namn utan också att dessa genom sin organisation aktivt stöder annan brottslig verksamhet.
De kriminella mc-gängen är mycket handfast organiserade med egna system för att skipa rättvisa. Bland annat kan nämnas att de förfogar över fonder för att bistå medlemmar som råkat illa ut eller frihetsberövats. Enligt EBM:s rapport kan man säga att organisationerna i denna mening fungerar som en förening för understöd eller som ett socialförsäkringsbolag.
Polis och åklagares möjligheter att bekämpa denna form av organiserad brottslighet har i praktiken visat sig vara ytterst begränsade, även om dessa myndigheter under senare tid givits betydligt bättre förutsättningar för att dela informationen mellan sig.
Länskriminalen i Skåne har utrett de allvarligaste våldsbrotten och det operativa arbetet har skett i nära samarbete med åklagarmyndigheten i Malmö. Det kan också noteras att även om åklagarna har fått gehör för en mer omfattande tolkning av de så kallade medverkansreglerna, ligger svensk polis efter sina danska kolleger beträffande hjälpmedel och utredningsmetoder. I Sverige är till exempel inte buggning tillåten och nuvarande regler för telefonavlyssning kan inte användas för att utreda ekonomisk brottslighet.
EBM:s rapport, liksom andra utsagor från allmänhet och rättsvårdande myndigheter, ger belägg för att grövre brottslighet inte kan bekämpas med de medel och metoder som i dag står till polis och åklagarmyndigheters förfogande. Endast i undantagsfall har man genom dessa metoder fått till stånd fällande domar. Det är uppenbart att nya och effektiva metoder, till exempel av den typ som med framgång har prövats i Danmark, bör få användas i Sverige.
Den förra regeringen föreslog i proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning att polisen i hemlighet ska kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Detta kan vara terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. Riksdagen beslutade dock att lagförslaget om buggning ska få vila ett år.
Mycket har gjorts i frågan om att utöka polismyndighetens verktyg för att bekämpa grövre brottslighet. Men mot bakgrund av de mycket alarmerande rapporterna som flera rättsvårdande myndigheter redovisat och förgrovning av kriminaliteten bör polisen skyndsamt få tillgång till de verktyg och metoder som krävs för att bekämpa den grova brottsligheten.