Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ta bort preskriptionstiden för grova brott.
Utvecklingen inom DNA-tekniken har gjort att det blivit enklare att lösa brott som begåtts långt tillbaka i tiden. Vi har sett flera exempel där polisen lyckats lösa gamla brott med hjälp av DNA-tekniken, som till exempel mordet på tioåriga Helén Nilsson och på den sedan länge efterspanade Hagamannen i Umeå.
Detta är bara början. DNA-metoder kommer att bli alltmer utbredda i polisens arbete. Om något år kommer DNA-registret att utvidgas, vilket ytterligare ökar polisens möjligheter att använda tekniken i utredningar.
I Finland lyckades polisen med hjälp av DNA spåra en misstänkt trippelmördare efter nästan 44 år. I ett av landets mest uppmärksammade mordfall genom tiderna mördades två femtonåriga flickor och en artonårig pojke, pingstafton 1960. Eftersom mord aldrig preskriberas i Finland har utredningen inte lagts ner.
Det ska inte vara så att man i Sverige ska komma undan ett mord även om det har gått väldigt lång tid. Det handlar om att det med den nya tekniken går att genom till exempel DNA lösa ett mord som har begåtts lång tid tillbaka.
Varför ska någon som utsatt en annan människa för en grov kränkning som exempelvis en våldtäkt, en dag kunna andas ut, trots att han aldrig blivit dömd för sitt brott?
Grundprincipen i en rättsstat är att människor som begår brott ska kunna dömas för sina gärningar. Därför vore ett borttagande av preskriptionstider för grova brott passande för det allmänna rättsmedvetandet.