Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bevarande av historiskt och kulturhistoriskt värdefulla vapen.
Införandet av en allmän vapenamnesti välkomnas, men propositionens skrivning om hur de inkomna vapnen skall hanteras bör förtydligas så att lagen inte medför att vapen som är av historiskt eller kulturhistoriskt värde förstörs. Under tidigare vapenamnestier har det inkommit vapen som, även om de i många fall saknar ekonomiskt eller funktionellt värde, har ett historiskt eller kulturhistoriskt värde, exempelvis på grund av sin konstruktion eller sitt ursprung. Inkomna vapen av detta slag bör överlåtas till museer eller till vapensamlare så att de bevaras för eftervärden. Ofta saknas kunskap att avgöra detta hos dem som tar emot inlämnade vapen, och i den förordning som följer på lagen bör närmare preciseras hur denna gallring skall gå till. Här kan exempelvis erkända samlarorganisationer bistå.
I stycke 5.2.2 i propositionen står:
Skjutvapen och ammunition som lämnas in skall som huvudregel tillfalla staten. Om egendomen har lämnats in utan ägarens samtycke, skall dock ägaren kunna göra anspråk på egendomen. Egendom som har tillfallit staten skall i de flesta fall förstöras.
Denna formulering är otydlig och bör kompletteras så att den får följande lydelse:
Skjutvapen och ammunition som lämnas in skall som huvudregel tillfalla staten. Om egendomen har lämnats in utan ägarens samtycke, skall dock ägaren kunna göra anspråk på egendomen. Egendom som har tillfallit staten skall i de flesta fall förstöras. Vapen av historiskt eller kulturhistoriskt värde bör inte förstöras utan skall erbjudas museer eller samlare.