Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att säkra tillgången till mobiltelefoni vid krissituationer.
Stormen Gudruns följder blev drastiska för tusentals medborgare. Kommuner, myndigheter och organisationer fick ägna sig åt krishantering under en lång tid – med alltifrån säkerställande av vattentillgång till återställande av el- och telekommunikationer.
Under det inledande skedet av krishanteringen framkom tydligt det starka behovet av fungerande kommunikationsnät. När den fasta telefonin snabbt slogs ut blev mobilnätet helt avgörande för säkerställande av räddningsinsatser m.m. I stora delar av regionen var dock störningarna i mobilnätet avsevärda. Från krisledningen ställdes då önskemål till Post- och telestyrelsen om snabbt beslut om nationell roaming. Nationell roaming innebär att operatörer med eget nät för mobila teletjänster blir skyldiga att tillhandahålla kapacitet för andra operatörer. Vid en krissituation kan det vara nödvändigt för att säkerställa fungerande kommunikationsvägar. Erfarenheten från krishanteringen i samband med stormen Gudrun visade dock att någon beredskap för snabbt beslut om nationell roaming knappast fanns.
Vid ett snabbt agerande hade räddningsinsatser och återuppbyggnadsarbete kunnat fungera väsentligt bättre. Information till berörda om vårdbehov, vattenförsörjning m.m. hade kunnat säkerställas. Det är med andra ord angeläget att beslut om nationell roaming kan tas väsentligt snabbare för att i realiteten kunna fungera vid krissituationer. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som förstärker möjligheten att använda nationell roaming vid krishantering.