Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bibehållande av skattereduktion för avgift till facklig organisation.
Skattereduktion för medlemsavgiften till en facklig organisation återinfördes 2002. Motivet var att skapa likställdhet mellan arbetsgivar- och fackliga organisationer avseende finansieringen av organisationernas service till sina medlemmar.
Arbetsgivarorganisationer har ofta valt att överföra uppgifter till servicebolag då avgifterna till dessa blir avdragsgilla för företagen. Dessutom är företagens kostnader för förhandlingar en löpande avdragsgill driftskostnad i rörelsen. Om arbetstagare saknar möjlighet till kompensation för avgiften till fackliga organisationer, blir effekten att arbetsgivarorganisationernas verksamhet i huvudsak finansieras med obeskattade medel medan de anställdas avgifter till fackliga organisationer finansieras med beskattade medel. Därmed uppstår en uppenbar orättvisa. Med en skattereduktion skapar man likställdhet mellan parterna.
I Sverige är det arbetsmarknadens parter som svarar för att genom avtal skapa villkor på arbetsmarknaden. I Europa finns ofta statliga arbetsmarknadsinspektioner som övervakar den nationella arbetsmarknaden. Kostnaden för dessa finansieras via statsbudgeten. I Sverige svarar de fackliga organisationerna för stora delar av arbetsplatsbevakningen. Därför bör skattereduktionen om 25 procent av den avgift som under året betalats till en facklig organisation bibehållas.