För att ett litet land ska kunna hävda sig i hård internationell konkurrens måste alla vara med och känna ansvar och trygghet. Vi har helt enkelt inte råd med att någon lämnas efter. Klyftor kostar, både i ekonomiska och mänskliga termer.
Vi som lever och bor i Sverige har lärt oss att det bara är trygga människor som vågar möta det enda vi med säkerhet vet om framtiden – att det blir annorlunda. Det är bara trygga människor som vågar ta språnget in i det okända, som vågar spränga nya gränser, som vågar byta jobb och flytta, som vågar ta lån och köpa nytt hus och som mitt i livet vågar börja studera och starta om.
Sverige har visat att trygghet går hand i hand med konkurrenskraft. Konkurrenskraft är trygghetens förutsättning. Och trygghet är en nödvändighet för konkurrenskraft.
Allt detta riskerar att undermineras med den politik som den moderatledda regeringen presenterar i sin första budgetproposition.
Den borgerliga regeringens politik har ett övergripande syfte: att skapa en låglönearbetsmarknad. Detta systemskifte på svensk arbetsmarknad åstadkoms genom en rad åtgärder som samverkar i en och samma riktning: att pressa lönerna nedåt och öka lönespridningen. Strategin är genomtänkt:
Först föreslår regeringen gigantiska skattesänkningar. Mest sänks skatten för dem som har förmögenheter och stora villatomter i norra Storstockholm. För att finansiera en del av dessa skattesänkningar görs kraftiga neddragningar i arbetsmarknadspolitiken, vilket ökar den öppna arbetslösheten. Sedan sänker man ersättningen till de arbetslösa i arbetslöshetsersättningen, så att de blir tvungna att ta anvisade låglönejobb. Till sist gör man det billigare att köpa låglönetjänster genom skattesubventioner, som till största delen kommer att utnyttjas av dem som redan idag har råd att köpa tjänster riktade till hushållssektorn.
Sammantaget leder regeringens ekonomiska politik till att den öppna arbetslösheten ökar, att orättvisorna och ojämlikheten förstärks och att konkurrenskraften försvagas.
En socialdemokratisk politik för arbete och tillväxt
Arbete är grunden för välfärd, välstånd och människors personliga utveckling.
Därför måste politiken vara inriktad på arbete åt alla. Full sysselsättning är socialdemokratins mål.
Sedan regeringsskiftet 1994 har det skapats 440 000 nya jobb. Sunda offentliga finanser, förbättrad kompetens hos arbetskraften, bättre villkor för företagen och ökad trygghet har skapat förutsättningar för både en stark reallöneutveckling och nya jobb.
Bryts den ekonomiska utvecklingen så hotas jobben och därmed möjligheterna att finansiera välfärden, som är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor. Därför måste varje reform vägas mot vad samhällsekonomin tål och målet om full sysselsättning.
Mot den här bakgrunden ser vi med oro på den borgerliga regeringens budget. En politik som driver utvecklingen mot sämre utbildningsmöjligheter, lägre löner och mindre kunskapsinnehåll i produktionen samt ökade klyftor, en högre konfliktnivå i samhället och ökad otrygghet skapar inte bara ett nytt och mer orättvist Sverige. Tillsammans med otillräckligt finansierade och orättvist fördelade skattesänkningar riskerar regeringens politik även att skada den positiva ekonomiska utvecklingen.
För att fortsätta modernisera Sverige, skapa fler jobb och klara globaliseringens ekonomiska utmaningar måste Sverige istället fortsätta att investera i kunskap, bättre förutsättningar för företagen och trygghet för alla.
Sverige ska gå i täten med kunskap och trygghet. Under mandatperioden vill vi socialdemokrater genomföra reformer som lägger grunden för en långsiktig modernisering av Sverige. Vi vill
satsa på strategiska framtidsbranscher
bygga ut infrastrukturen
underlätta för företag att bildas och växa
fortsätta att lyfta kunskapsnivån, från förskola, via grund- och gymnasieskola och komvux, till högskola och forskning
höja de offentliga anslagen till forskning till 1 procent av BNP
se till att fler kan läsa vidare vid högskolan
minska kostnaderna för att anställa dem som står längst ifrån arbetsmarknaden
förbättra trygghetsförsäkringarna så att det blir lättare att gå från gamla till nya villkor i arbetslivet
ha sunda offentliga finanser.
Ökad trygghet och rättvisa
Rättvisa och trygghet är kärnan i välfärdspolitiken. Det går inte att separera trygghetsförsäkringarna från välfärdsverksamheterna. Nedskärningar för sjuka och arbetslösa leder till stora spänningar i den välfärd som tillhandahålls av kommuner och landsting. Tryggheten vittrar sönder.
Den offentliga sektorns starka finanser ska inte användas till stora skattesänkningar som ökar orättvisorna. Vi socialdemokrater vill tvärtom använda överskotten i den offentliga sektorn till att både anställa fler i vård, skola och omsorg och till att förstärka de sociala trygghetsförsäkringarna. Offentlig sektor ska också vara föregångare som modern arbetsgivare och erbjuda attraktiva arbeten med jämställda löner.
i) Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. Barnens väl avgör Sveriges framtid. Skolan ska ge kunskap åt alla. Vi vill sänka maxtaxan på dagis och fritids. Vi vill öppna den allmänna avgiftsfria förskolan för treåringar. För att underlätta barns lärande ska personalökningen i förskolan följas av 3 000 fler fritidspedagoger på fritids.
ii) Sverige ska vara världens bästa land att åldras i. Alla ska kunna se fram mot en givande och trygg tid som pensionär. Äldres vård och omsorg ska hålla hög kvalitet. Vi vill erbjuda 3 500 erfarna medarbetare i äldreomsorgen möjligheten att bli mentorer. Under de närmaste tio åren vill vi bygga 100 000 fler bostäder för äldre, såväl seniorbostäder som särskilda boenden. De sämst ställda pensionärerna ska få höjda bostadstillägg.
iii) Det måste bli billigare att vårda och laga tänderna. Det är inte rimligt att det är mycket dyrare att laga tänderna än att behandla övriga delar av kroppen. Vi vill ha en tandvård där unga får gratis tandvård upp till 24 år. En undersökning ska kosta högst 200 kronor, och kostnaden för dyra behandlingar måste minskas kraftigt.
iv) Alla vinner på att vi stöttar varandra. Arbetslöshet är inte den arbetslöses fel. Sjukdom slår blint. Förtidspensionärer har ofta slitit ett långt arbetsliv. När det går bra för Sverige vill vi förbättra – inte försämra – för dem som är mest utsatta. Det högsta taket i a-kassan ska höjas till motsvarande 7,5 prisbasbelopp på årsnivå. Förtidspensionärernas ekonomi ska förbättras.
v) Bättre miljö – en språngbräda in i framtiden. Klimatförändringarna är vår största globala utmaning. Sveriges beroende av olja ska brytas till 2020. Vi vill att Sverige ökar sin produktion av moderna drivmedel inom skogs- och jordbruket. Energieffektivitet, grön elproduktion och teknikutveckling gör Sverige rikare och grönare. Två utvecklingsprogram måste genomföras – ett för investeringar och ett för forskning
1 Alla ska med – inte bara några 1
2 Förslag till riksdagsbeslut 5
3 Arbete och välfärd före skattesänkningar 11
3.1 Den ekonomiska utvecklingen 15
3.2 Sunda offentliga finanser 17
3.3 Ett konkurrenskraftigt Sverige med moderna jobb 19
3.4 Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i 25
3.5 Sverige ska vara världens bästa land att åldras i 28
3.6 Välfärden ska utvecklas 31
3.7 Alla vinner på att vi stöttar varandra 31
3.8 Bättre miljö – en språngbräda in i framtiden 35
3.9 Rättvisa och effektiva skatter 38
4 Regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken 41
4.1 De arbetslösa bekämpas 41
4.2 Ökade orättvisor 43
4.3 Svensk konkurrenskraft försvagas 45
4.4 Försvagade offentliga finanser 46
4.5 Ökad ohälsa 46
4.6 Ökade försvarsanslag trots att de militära hoten minskar 47
4.7 Brott mot pensionsöverenskommelsen 48
4.8 Ineffektivt och orättvist skattesystem 48
5 Budgetpolitik 50
6 Skattepolitik 66
Riksdagen beslutar att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet till 949 miljarder kronor 2007 och 982 miljarder kronor 2008 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av offentliga sektorns inkomster för 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av skattepolitiken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Hovstaten.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om presstödet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ersättningssystemen inom sjukvården bör utformas så att det är patientens behov som styr resurstilldelningen.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om apoteksmonopolet.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fasthålla en ersättningsnivå i sjuk- och föräldrapenningen med flera ersättningar på 80 %. 3
Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den sjukpenninggrundande inkomsten bör beräknas på nuvarande sätt. 3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka den högsta ersättningen till sjuka som är arbetslösa från 521 kr per dag till 486 kr per dag.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att pilotprojektet (Pila) ska genomföras i den takt och med det innehåll som uppdraget till FK och AMS tidigare fått.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionens anförs om regeringens förslag att ändra reglerna så att alla arbetsgivare ska ha möjlighet att begära läkarintyg från första dagen.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att målet om att halvera antalet sjukpenningdagar fram till 2008 bör ligga fast.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att innan förslag om skuldränta initieras avseende utbetalda ersättningar i trygghetsförsäkringarna bör förutsättningar för ränteberäkning i båda riktningar utredas.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ombildning av Arbetsmarknadsverket.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förstärkta nystartsjobb.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om egenfinansiering, obligatorium, ersättningsförändringar och förändringar i dagpenningen av arbetslöshetsförsäkringen.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begränsningen av visstidsanställningar.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten till heltid.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om besparingarna på Arbetsmiljöverket.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Arbetsdomstolens sammansättning och utformning.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkningen av taket i arbetslöshetsförsäkringen från 730 kr per dag till 680 kr.4
Riksdagen avslår regeringens förslag om upphävande av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift (medfinansieringen).3
Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening vad i motionen anförs om att arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsutredningar ska kvarstå.3
Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön.3
Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att säkerställa ett bibehållet förtroendemannainflytande över socialförsäkringen och om att inte avskaffa försäkringsdelegationerna.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förtroendemannainflytandet över den lokala myndighetsutövningen av socialförsäkringarna bör bibehållas och att inte avskaffa socialförsäkringsnämnderna.3
Riksdagen avslår regeringens förslag om nedläggningen av Arbetslivsinstitutet.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa anslaget till fackliga organisationer, handikapporganisationer m.fl. för uppsökande verksamhet.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rekryteringsbidraget.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fribeloppet.5
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1995:1100), avsnitt 2.1, 5.1.2, avseende bidrag till enskild förskola.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etableringsfrihet i förskolan.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om överförande av riktade statsbidrag till förskolan till det generella statsbidraget.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslaget att upphäva gymnasiereformen.5
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100) avsnitt 2.3, 5.1.1 avseende att återkalla gymnasiereformen 2007.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fristående skolor.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffandet av statsbidrag till komvux och överförande till det generella statsbidraget.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stoppet för utbyggnaden av antalet högskoleplatser.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om högskolestyrelserna.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om entréavgifter på statliga museer.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Handslaget till idrotten.6
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avveckla investeringsbidraget för anordnande av hyresbostäder.7
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avtrappning av den statliga bostadssubventionen, det s.k. räntebidraget.7
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avvecklingen av ungdomsbostadssamordnare.7
Riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla Djurskyddsmyndigheten.8
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en samlad infrastrukturlösning för Stockholmsregionen.9
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bygga Citybanan enlig nu gällande plan och genomförandeavtal.9
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av ett långsiktigt och ansvarsfullt statligt ägande.10
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att personer med sjuk- och aktivitetsersättning får del av samma bostadstillägg som ålderspensionärer.3
Riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa Integrationsverket.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidrag till rivning av fastigheten Hästhagen i Tierp.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att säkerställa att den finansiella samordningen även i fortsättningen utgår ifrån principen om att alla fyra aktörer ska delta i samverkan.3
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om begränsning av skatt.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) utom vad avser slopandet av förhöjt grundavdrag i stödområde A.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:5) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1008) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uttaget av fastighetsskatt fryses på 2005 års nivå.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattefriheten för inkomster från icke yrkesmässig bär-, svamp- och kottplockning höjs från 5 000 kr till 12 500 kr.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats, för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet höjs från 18 kr per mil till 19 kr per mil.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avdraget för resor med förmånsbilar höjs från 9 kr till 10 kr (från 6 kr till 7 kr för dieseldrivna bilar).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utvidgning av begränsningsregeln för fastighetsskatt införs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reklamskatten för ideella föreningar slopas och att samma beskattningsregler som i dag gäller för dagspress bör gälla för samtliga periodiska publikationer, även de som är gratisutdelade.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lotteriskatten sänks från 36 till 35 % av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att krav på typgodkända kassaregister införs.10
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avdragsreglerna vid dubbel bosättning förbättras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ramen för skattebefrielse för alternativa drivmedel utökas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereduktion för hushållsnära tjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopad särskild löneskatt för personer 65 år eller äldre.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta socialavgifter för tjänstesektorn.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskattens avveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på trafikförsäkringar.
Riksdagen tillkännager för regeringen sin mening vad i motionen anförs om framtagande av investerings- och forskningsprogram för att effektivisera energianvändningen och öka produktionen av förnybar energi.10
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en bättre fungerande elmarknad.10
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förordnandet för Kommittén för EU-debatt bör förlängas till den 31 december 2007.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bekämpa människohandeln.11
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en satsning på polisen för att samordna och utveckla arbetet mot hedersrelaterat våld.11
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om SMHI.8
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen till riksdagen redovisar hur pandemiberedskapen och vaccinförsörjningen i Sverige bör säkras.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett mål för arbetskraftsinvandring.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om investeringsbidraget till studentbostäder.
1 Yrkandena 7, 8 och 98 hänvisade till KU.
2 Yrkandena 9–11 och 102 hänvisade till SoU.
3 Yrkandena 12–20, 30–35, 59, 62, 93 och 103 hänvisade till SfU.
4 Yrkandena 21, 23–29, 36 och 60 hänvisade till AU.
5 Yrkandena 37–48 hänvisade till UbU.
6 Yrkandena 49–51 hänvisade till KrU.
7 Yrkandena 52–54 hänvisade till CU.
8 Yrkandena 55 och 101 hänvisade till MJU.
9 Yrkandena 56 och 57 hänvisade till TU.
10 Yrkandena 58, 87, 96 och 97 hänvisade till NU.
11 Yrkandena 99 och 100 hänvisade till JuU.
Socialdemokraternas budgetmotion baseras på det valmanifest och de löften vi ställde ut i valrörelsen 2006. Vårt valmanifest avsåg reformer under hela mandatperioden 2007 till 2010. I regeringens budgetproposition läggs dock enbart förslag på utgiftstak för 2007 och 2008. För de två resterande åren i mandatperioden avser regeringen att återkomma med förslag till riksdagen.
I den socialdemokratiska budgetmotionen läggs därmed skarpa förslag för reformer under 2007 och 2008. Därmed kan vår politik jämföras med den borgerliga regeringens budget. Dessutom visar vi socialdemokrater hur resterande vallöften kan fullföljas 2009 och 2010 givet att riksdagen nu fattar beslut i enlighet med den socialdemokratiska budgeten.
Den socialdemokratiska budgeten utgår från 2006 års ekonomiska vårproposition. Inför valet 2006 arbetade Finansdepartementet fram en nästan färdig budgetproposition med fullt ut genomarbetade prognoser för den ekonomiska utvecklingen, utgifter och inkomster med mera. Dessa beräkningar byggde på att det socialdemokratiska valmanifestet skulle genomföras. Detta arbete utgör grunden för vår budgetmotion.
Därmed ställs två alternativ mot varandra: Den borgerliga regeringens budgetproposition och den socialdemokratiska oppositionens budgetmotion. Vi ger därmed svenska folkets valda företrädare i riksdagen en möjlighet att välja väg för framtiden.
Antingen väjer riksdagen det socialdemokratiska alternativet som leder till uthålligt hög tillväxt, minskade orättvisor, ökad trygghet och sänkt arbetslöshet. Eller så väljer riksdagen det moderata alternativet med ökade klyftor, kamp mot fackföreningsrörelsen, ökad otrygghet och kraftigt stigande öppen arbetslöshet.
Vägvalet är tydligt.
Tabell 1. Socialdemokratiska satsningar, miljoner kronor (Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006).
UO3
UO4
UO9
UO 10
UO 11
UO 13
UO 15
UO 16
UO 17
UO 21
UO 22
UO 23
UO 24
UO 25
Internationell utveckling
Världsekonomin har vuxit starkt de senaste åren på grund av den expansiva penningpolitiken i OECD-länderna, låga långräntor och en stark efterfrågeutveckling i amerikansk ekonomi.
USA:s stora bytesbalansunderskott har länge setts som en riskfaktor för den internationella ekonomiska utvecklingen. Denna obalans kan dock vara på väg att minska i takt med att de asiatiska ekonomierna fortsätter att växa snabbt och euroområdet sakta blir starkare.
Den svenska konjunkturen vände upp 2004 och tillväxten har sedan dess gradvis breddats. Tillväxten 2006 väntas bli den högsta sedan millennieskiftet och summerar en lång framgångsperiod då Sverige haft en högre tillväxt än såväl OECD-snitt som EU-snitt.
En växande internationell efterfrågan, god konkurrenskraft i svenska företag och ökad inhemsk konsumtion väntas leda till hög tillväxt även 2007.
I 2007 års budgetproposition redovisar Finansdepartementet en prognos över den ekonomiska utvecklingen som visar på en tillväxt om 4,0 procent år 2006. För 2007 beräknas tillväxten bli 3,3 procent.
Med en socialdemokratisk ekonomisk politik beräknas tillväxten i år bli i enlighet med regeringens prognos. För 2007 blir den ekonomiska tillväxten 0,2 procentenheter svagare till följd av en mer ansvarsfull finanspolitik. I nuvarande mycket expansiva ekonomiska läge måste fokus läggas på att motverka flaskhalsar i ekonomin.
Tabell 2. Försörjningsbalans med socialdemokratisk politik
Källa: Finansdepartementet sept. 2006, BP07 samt egna beräkningar.
Arbetsmarknaden kommer att utvecklas betydligt bättre med den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Den öppna arbetslösheten blir 1,3 procentenheter lägre. Det innebär nästan 60 000 personer färre öppet arbetslösa. Sysselsättningen utvecklas på samma sätt som i regeringens prognos.
Den öppna arbetslösheten 2007 beräknas bli 4,5 procent mätt som årsgenomsnitt. Därmed nås det av den tidigare socialdemokratiska regeringen uppsatta arbetslöshetsmålet om 4 procent enligt den gamla definitionen av öppen arbetslöshet i Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar.
Tabell 3. Arbetsmarknad med socialdemokratisk politik
Källa: Finansdepartementet sept. 2006, BP07 samt egna beräkningar.
Sverige ska ha sunda offentliga finanser. Det är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd. Genom överskott i goda tider förhindras nedskärningar i sämre tider, då välfärden behövs som mest. Sunda offentliga finanser är även en fråga om rättvisa mot kommande generationer.
De starka offentliga finanserna som den socialdemokratiska regeringen byggde upp används nu av den borgerliga regeringen för att öka klyftorna i Sverige. Om vi socialdemokrater hade fått fortsätta att regera över landet hade styrkan i de offentliga finanserna använts till att minska arbetslösheten, förbättra välfärden och minska klyftorna.
Överskottsmålet måste klaras
Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna ska visa ett överskott på 2 procent av en konjunkturcykel. Målet infördes 2000 för att minska den offentliga sektorns nettoskuld, skapa en buffert för att möta den demografiska utvecklingens kommande påfrestningar på de offentliga välfärdssystemen och bidra till en betryggande marginal till gränsen på 3 procent av BNP i underskott i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.
Sedan överskottsmålet infördes år 2000 och fram till och med 2006 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt uppgå till 2,0 procent av BNP. Därmed klaras överskottsmålet.
En ansvarsfull ekonomisk politik har lagt grunden till dagens goda finansiella förutsättningar. Under de kommande åren är möjligheten för ett högt finansiellt sparande god. Aldrig någonsin har en tillträdande regering kunnat påbörja en mandatperiod med så goda ekonomiska förutsättningar.
Med socialdemokraternas föreslagna politik kommer det finansiella sparandet att uppgå till 2,8 procent 2006 och till 2,5 procent 2007. För 2007 innebär det att det finansiella sparandet är 0,2 procentenheter starkare än i regeringens budgetproposition. I nuvarande konjunkturläge är detta en sundare finanspolitik än den som regeringen har föreslagit.
Tabell 4. Offentliga inkomster och utgifter
Källa: Finansdepartementet sept. 2006, BP07 samt egna beräkningar.
De borgerliga partierna gick till val på att alla skattesänkningar skulle vara finansierade. Detta vallöfte bryts redan i den första budgeten. Trots de goda ekonomiska förutsättningarna föreslår regeringen ofinansierade skattesänkningar om sammantaget 24 miljarder kronor under 2007 och 2008. Det är en dålig start för en ny regering och leder till svagare offentliga finanser.
Utgiftstaken måste hållas
För att förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter infördes 1997 ett system med utgiftstak för staten. Sedan systemet infördes har utgiftstaken klarats samtliga år och bidragit till en ansvarsfull budgetpolitik och sunda offentliga finanser.
Utgiftstaken måste fortsätta att värnas
Utgiftstaket år 2007 ska uppgå till det av riksdagen beslutade taket om 949 miljarder kronor 2007. För 2008 ska utgiftstaket fastställas till 982 miljarder kronor. Med förslagen i denna motion uppgår marginalen till utgiftstaket till 7,7 miljarder kronor 2007 och 4,8 miljarder kronor 2008.
Tabell 5. Utgiftstaken
Källa: Finansdepartementet sept. 2006, BP07 samt egna beräkningar.
Kommunsektorn
En god ekonomi i kommunsektorn är avgörande för välfärden. Under de senaste åren har det ekonomiska resultatet i kommunsektorn förbättrats, bland annat till följd av en allmänt stark ekonomisk utveckling, medvetna statliga satsningar och ett aktivt arbete för att förbättra ekonomin i många kommuner och landsting.
År 2005 visade 94 procent av alla kommuner överskott. Även landstingens ekonomi har förbättrats. Av 20 landsting redovisade 17 positiva ekonomiska resultat 2005.
Förutsättningarna är goda för att kommunerna även de kommande åren ska ha starka offentliga finanser. De generella statsbidragen för kommunsektorn ska höjas 2007 och 2008 i enlighet med tidigare riksdagsbeslut.
Överskotten i kommunsektorn ska användas till att stärka välfärden, och inte till stora skattesänkningar. En socialdemokratisk regering skulle ha arbetat för att stat och kommuner tillsammans bland annat såg till att
öka antalet anställda i vård, omsorg och annan kommunal verksamhet,
genomföra en kompetensutveckling av lärare i matematik och svenska,
förstärka samordningen av elevhälsan i skolan, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten,
formulera ett mål för att ingen människa ska behöva vara hemlös,
se till att få fler evenemang till Sverige och
satsa mer på förebyggande insatser för äldre, till exempel genom att förebygga fallolyckor.
Den borgerliga regeringens förslag påverkar även kommunernas ekonomi. Den direkta effekten av de sänkta ersättningarna i socialförsäkringssystemen påverkar det kommunala skatteunderlaget och därmed inkomsterna. Med en genomsnittlig kommunalskatt på runt 30 kronor och 50 öre borde skattebortfallet bli drygt 3 miljarder kronor. Dessutom tillkommer de ökade socialbidragskostnaderna till följd av nedskärningarna i ersättningssystemen. Några konsekvensberäkningar går dock inte att utläsa i budgetpropositionen. När dessa beräkningar redovisas för riksdagen utgår vi från att detta inkomstbortfall kompenseras av regeringen i enlighet med de vallöften som getts av statsministern. Om så sker försvagas statsbudgeten ytterligare.
Statsbidrag för 2007. Socialdemokraterna motsätter sig regeringens förslag att avskaffa de riktade statsbidragen till personalförstärkningar i förskolan och till komvux. Dessa minskningar motsvarar 3 820 miljoner kronor, medan överföringen endast uppgår till 3 220 miljoner kronor. I vårt budgetalternativ redovisas de 3,8 miljarder kronorna på utgiftsområde 16. Socialdemokraternas sammantagna satsningar på kommunerna är genom de generella och riktade statsbidragen större än regeringens satsningar för 2007, 2008 och 2009.
Arbete åt alla
Sverige konkurrerar idag framgångsrikt med kunskap, trygghet och goda arbetsvillkor. På tolv år har det skapats 440 000 nya arbetstillfällen.
Genom att gå före kan Sverige både ta ansvar för att skapa en tryggare värld och ligga långt framme i den globala konkurrensen.
När världen söker lösningar på klimatförändringarna, när efterfrågan växer på ny teknik, när andelen äldre ökar i hela västvärlden och omsorgsbehoven ökar gynnas vi av att vårt land ligger steget före i ekologisk omställning och medicinsk-teknisk forskning. När människors kunskap, kreativitet och initiativrikedom är hårdvaluta gynnas ett välfärds- och kunskapssamhälle som har plats för alla.
Vi socialdemokrater vet att trygga människor vågar. Välfärden skapar en trygghet genom livets olika skeden som föder både frihet och kreativitet. Med hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet är Sverige ett tydligt bevis för att trygghet och rättvisa inte hämmar utvecklingen, tvärtom. Det är kombinationen av trygghet och utveckling som gör vårt land modernt och konkurrenskraftigt.
Samtidigt måste de stabila makroekonomiska förhållandena bevaras. Därför ska överskottsmål och utgiftstak försvaras. Varje reform måste prövas mot vad samhällsekonomin tål och målet om full sysselsättning.
Stärkt konkurrenskraft
Svenska företag ska vara världsledande
De offentliga forskningsanslagen ska öka till 1 procent av BNP. Sverige måste investera brett i framtidens kunskap och teknik. I de nya forskningsfält som stamcellsforskningen öppnar ska vi ligga i framkant.
Gröna investerings- och forskningsprogram. Den gröna näringen har en stor potential. Ett brett investeringsprogram som syftar till att höja energieffektiviteten i hela samhället och öka produktionen av förnybar energi ska tas fram. Vi vill också inleda ett stort forskningsprogram inom ett flertal discipliner för att skynda på omställningen till grönare produktionsmetoder.
Utveckla de strategiska utvecklingsprogrammen. Sverige är ett av världens främsta länder för kunskapsintensiv industriproduktion. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tog tillsammans med näringsliv och fackliga organisationer fram strategier för några nyckelbranscher: skog och trä, metallurgi, fordon, flyg och rymd, läkemedel och bioteknik samt IT/telekom. Den hittills beslutade satsningen på programmen omfattar för statens del 1 miljard kronor 2006–2010. Vi föreslår nu ytterligare ekonomiska resurser till dessa strategiska utvecklingsprogram. Befintliga strategier ska utvecklas, i synnerhet rymdprogrammet. Dessutom ska även tjänstesektorn få nationella strategier. Forskarskolor och tjänsteforskningsinstitut bör kunna bli aktuella, efter gemensamt framtagande av strategier med tjänstesektorn.
En nationell strategi för besöksnäringen ska tas fram i samarbete med näringsliv och fackliga organisationer. Insatser ska genomföras för att främja utländsk turism i Sverige. En viktig uppgift blir att i nära samarbete med näringsliv, föreningsliv och kommuner aktivt arbeta med att få flera stora evenemang till Sverige.
Sverige ska konkurrera med kunskap, inte låga löner
De omfattande satsningarna på att lyfta kunskapsnivån i hela samhället – från förskola, via grund- och gymnasieskola och komvux, till högskola och forskning – ska fortsätta.
En högskola för fler i hela landet. Fler platser på högskolan och bättre studiemedel har gjort det möjligt för fler att studera. Antalet studenter på högskolan har ökat med mer än 100 000 sedan 1994. Antalet högskoleplatser ska fortsätta att byggas ut. Bristyrken ska prioriteras. Socialdemokraternas mål är att hälften av alla ungdomar ska gå vidare till högskolan.
Den kvalificerade yrkesutbildningen ska byggas ut. För att tillgodose behovet av kvalificerad arbetskraft infördes 1996 den kvalificerade yrkesutbildningen, en eftergymnasial utbildning som utformas i samarbete med arbetslivet. Programmen har god effekt, 80 procent av de studerande som genomgår en KY-utbildning går snabbt vidare till arbete eller studier. Därför ska nuvarande nivå på antalet platser permanentas.
Förbättra studenternas ekonomi. Många studenter har en ansträngd ekonomi. Studiemedlen ska höjas under mandatperioden. Fribeloppet, som anger hur stora inkomster studenter får ha innan studiemedlet börjar räknas av, ska höjas till 150 000 kronor per år. Det finns aktuell risk att det uppstår arbetskraftsbrist inom flera sektorer. Fler studenter på arbetsmarknaden minskar risken för överhettning.
Fler jobb och företag i hela landet
Framtidens jobb kommer i hög grad att skapas av nya och växande företag, ofta i helt nya branscher. Därför ska företagen ha goda villkor.
Under 2005 startades hela 44 585 nya företag i Sverige. Det är den högsta siffran sedan man började mäta nyföretagandet 1987. Men mer måste göras för att stärka företagens villkor. Samtidigt måste insatser till för att hela Sverige ska leva.
Tillgången på riskkapital bör förbättras. Den långsiktiga ambitionen bör vara att frigöra en miljard i en offensiv riskkapitalsatsning. Vägar som bör prövas är en utveckling av Industrifondens verksamhet och möjligheten att frigöra medel från statliga företag. Syftet med satsningen är att främja tillgången på riskkapital i de första faserna av ett företags utveckling bland annat vill vi stödja kommersialisering och forskningsresultat från universitet och högskolor.
Ökat stöd till ny- och småföretagande. Ett nytt småföretagarlån ska införas med förenklad ansökningsprocess och sänkta medfinansieringskrav. Almi Företag AB:s grundfinansiering av små och medelstora företag stärks med 70 miljoner kronor från 2007 och Almi Företag AB:s innovationssatsning förstärks med 10 miljoner kronor 2007 och 2008.
Satsning på forskning och utveckling i små och medelstora företag. Ytterligare ekonomiska medel tillförs området genom Vinnovas program ”Forska och väx”.
Effektiv användning av EU-medel. Vi vill stimulera en levande landsbygd, en grön teknik och en växande besöksnäring. Tusentals jobb kan skapas genom det utökade landsbygdsprogrammet och EU:s strukturfonder.
Höjt reseavdrag. Resorna till och från arbetet är en stor utgift, särskilt i glesbygd. Därför vill vi höja reseavdraget med 1 krona till 19 kronor per mil. Även de som kör bensindrivna och dieseldrivna förmånsbilar ska få höjt reseavdrag med 1 krona, till 10 respektive 7 kronor milen.
Satsa internationellt på ”varumärket Sverige”
Sverige har under den gångna mandatperioden satsat på varumärket Sverige. Denna satsning ska fortsätta.
Utökad exportrådgivning. Den regionala exportrådgivningen ska byggas ut. Alla företag ska ha tillgång till rådgivning för affärer på internationella marknader.
Exportfinansieringssystemet ska utvecklas. Särskilda insatser ska göras för att underlätta små och medelstora företags exportfinansiering.
Stöd till export inom växande sektorer. Tjänstesektorns export ska underlättas. Tillsammans med näringslivet vill vi genomföra insatser för att stärka, särskilt småföretagens, export av tjänster. Satsningar ska även genomföras på miljöteknikexport.
Insatser på snabbväxande marknader. Nya och förstärkta insatser ska genomföras för att främja svensk företagsexport, till exempelvis Kina, Indien och Östersjöområdet.
Förstärkta nystartsjobb
Regeringen aviserar i budgetpropositionen så kallade nystartsjobb. Nystartsjobb reducerar arbetskraftskostnaden via en kreditering av arbetsgivarens skattekonto. I detta avseende påminner nystartsjobben om anställningsstöden.
En skillnad är dock att nystartsjobben inte alls är lika generösa som anställningsstöden. De nu aviserade nystartsjobben innebär en subventionsgrad på endast ca 25 procent, medan de allmänna och förstärkta anställningsstöden kan ge en subvention upp till 75 procent av hela lönekostnaden. Subventionens längd hänger också ihop med hur länge man har befunnit sig från arbetsmarknaden.
En annan skillnad är att nystartsjobben inte ska få användas av offentlig sektor som driver produktion i igen regi. Dessutom avses nystarstjobben inte anvisas av arbetsförmedlingen.
Regeringen avser att återkomma med förslag på hur det exakta regelverket för nystartsjobben ska utformas bland annat med hänsyn till administration och avgränsningar.
Vi socialdemokrater vill att nystartsjobben förbättras betydligt genom att de görs mer lika dagens anställningsstöd. Därmed behöver subventionsnivån höjas. Dessutom bör subventionens längd göras mera generell utan kopplingar till hur länge en person varit borta från arbetsmarknaden. Förstärkta nystartsjobb ska ges med en skattesubvention arbetsgivare som anställer personer som varit arbetslösa, i arbetsmarknadspolitiska program eller fått sin försörjning från sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning under en kvalifikationstid. Slutligen bör offentlig sektor kunna använda sig av stödet för att inte snedvrida konkurrensen mellan till exempel offentliga och privata vårdgivare.
För 2007 bör antalet nystartsjobb enligt ovanstående utformning uppgå till i genomsnitt 44 000, vilket ersätter de tidigare allmänna och förstärkta anställningsstöden. Regeringen bör återkomma med förslag på utformning av de förbättrade nystartsjobben i enlighet med dessa riktlinjer.
I likhet med nystartsjobben räknas de förstärkta nystartsjobben inte som arbetsmarknadspolitiska åtgärder, detta på grund av att platserna inte anvisas av arbetsförmedlingen.
Jobb åt unga
Alltför många ungdomar saknar arbete. Krafttag måste tas för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Unga som går arbetslösa hamnar i en ond cirkel där de inte kan flytta hemifrån, börja vuxenliv och bilda familj. Arbete åt unga skapas inte genom försämrad anställningstrygghet utan genom en aktiv politik inom flera områden.
Förstärkta nystartsjobb för ungdomar. Arbetsgivare som anställer ungdomar som varit arbetslösa i tre månader eller längre enligt den definition och de principer som beskrivits ovan om förstärkta nystartsjobb ska få en skattesubvention som motsvarar dagens generösa anställningsstöd.
Detta är en mycket effektivare åtgärd än den av regeringen aviserade sänkningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar upp till 24 år.
Sökanderesor för ungdomar. Ungdomar mellan 20 och 24 år som inte får jobb på hemorten ska få ersättning för resekostnader i samband med anställningsintervjuer.
Skapa Europas mest moderna yrkesutbildning. De gymnasiala yrkesutbildningarna ska genomgå ett kvalitetslyft. En ny, modern gymnasial lärlingsutbildning med samma höga kunskapsmål som den skolförlagda utbildningen ska skapas. Företag som tar emot lärlingar ska få ersättning. I varje region ska det finnas regionala yrkesutbildningscentra. Nya utbildningsinriktningar som bättre svarar mot ett modernt arbetsliv ska stimuleras.
Ung med rätt att bli vuxen. Att flytta hemifrån är stort. Att få känna att man klarar sig på egen hand, utan förmaningar eller föräldrarnas omsorger. Men idag hamnar många unga i en ond cirkel av tillfälliga anställningar och andrahandskontrakt. Därför ska anställningsskyddet stärkas och kommunernas ansvar för ungas boende skärpas. Ungdomar utan fast inkomst ska erbjudas hyresgarantier.
Fler anställda i vård, skola och omsorg
Våra satsningar på välfärd stärker inte bara omsorgen, tryggheten och rättvisan i vårt land. Jobb skapas också.
Vi fortsätter öka resurserna till sjukvård och omsorg. Kommuners och landstings ekonomi stärks av både ökande skatteintäkter och statsbidrag om den socialdemokratiska politiken fullföljs. Under 2007, 2008 och 2009 vill vi öka statsbidragen till kommunsektorn i enlighet med de förslag som lagts fram i tidigare budgetpropositioner och de förslag som presenteras i denna motion. Vi vill använda dessa ökande resurser till att öka antalet anställda i vård och omsorg, framförallt inom äldreomsorgen. Den sociala barn- och ungdomsvården ska också stärkas. Stora satsningar görs också på tandvården.
Fler anställda i förskola, skola och på fritids. Med socialdemokratisk politik kommer målet om 6 000 nyanställda i förskolan att nås. 15 000 fler lärare och annan personal har anställts fram till i år. Vi vill utöver det anställa 1 000 resurspersoner i de skolor som har mest problem. Vi vill utveckla kvaliteten på fritids genom att anställa 3 000 fler fritidspedagoger och annan personal.
Offentliga investeringar
Bostadsbyggandet ska vara högt. Mer än 120 000 nya bostäder har tillkommit under mandatperioden. Bostadsbyggandet ska vara fortsatt högt. Vi anser att ett nytt bostadsfinansieringssystem ska tas fram. Ett nytt regelverk bör ange de långsiktiga villkoren för aktörerna på marknaden och vara inriktat på ett långsiktigt hållbart byggande. Vid omläggningen ska neutraliteten mellan upplåtelseformerna beaktas. Skatteuttaget är också viktigt för det långsiktiga byggandet. Vi socialdemokrater vill att skatteuttaget för flerbostadshus fryses på 2005 års nivå i avvaktan på att ett helhetsgrepp tas om spelreglerna på bostadsmarknaden. Den tidigare socialdemokratiska regeringen hade för avsikt att presentera förslag till ett nytt system för bostadsfinansiering senast i budgetpropositionen för 2008. Till dess ett nytt system är färdigt ska investeringsstöden för byggande av hyreslägenheter och räntebidragen finnas kvar.
100 000 bostäder för äldre ska byggas. Vi vill bygga 100 000 nya bostäder för äldre under de kommande tio åren. Det leder till jobb inom både projekterings- och byggnadsfasen, både till dem som arbetar direkt med byggandet och till underleverantörer.
Infrastruktursatsningar ska öka. Den historiska satsningen på infrastruktur ska fullföljas. Ökade ekonomiska resurser tillförs under mandatperioden. Vi vill kraftsamla för att färdigställa utbyggnaden av nationellt viktiga transportstråk. Väg- och järnvägsnätet ska förnyas, rustas och underhållas. Dessutom ska bredbandsutbyggnaden fortsätta.
Arbetskraftsbrist ska motverkas
Satsningen på arbetsmarknadsutbildning inom bristyrken och insatser för att höja effektiviteten i arbetsmarknadsutbildningen ska fullföljas. Antalet personer som får yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning ska öka. Ams ska också få i uppdrag att kartlägga arbetssökandes kompetens och yrkeskunnande. Utifrån de behov som framkommer av kartläggningen ska sedan arbetsmarknadsutbildningen anpassas både vad gäller typ av utbildningar och volymer för att motverka bristen på arbetskraft.
Trygga jobb i ett modernt arbetsliv
Alltför många människor lämnar arbetslivet i förtid, trots att sjukskrivningarna minskat de senaste åren.
För en bättre hälsa ska Sverige gå före med moderna arbetsplatser där allas kreativitet och idérikedom tas tillvara. Den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka, självständiga parter med kraft att teckna heltäckande kollektivavtal ska hävdas. De fasta anställningarna ska bli fler, de otrygga visstidsanställningarna färre. Människor mitt i livet ska få lättare att skaffa sig ny kompetens eller påbörja längre utbildningar.
En satsning på företagshälsovård och rehabilitering. Samverkan mellan företagshälsovård och hälso- och sjukvård ska främjas. En företagshälsovårdsdelegation inrättas bestående av representanter för arbetsgivare och arbetstagare samt staten.
Kortare arbetstid för att orka arbeta längre. Möjligheterna för att fler ska kunna gå ned i arbetstid de sista åren i arbetslivet för att orka arbeta till pensionsåldern ska undersökas i samarbete med arbetsmarknadens parter.
En miljard kronor för att stimulera hälso- och sjukvården att prioritera sjukskrivna. Den tidigare socialdemokratiska regeringen ingick en överenskommelse med företrädare för landstingen om förstärkta insatser i hälso- och sjukvården. Utifrån hur sjukskrivningarna utvecklas i respektive landsting ska en miljard kronor per år fördelas till landstingen mellan 2007 och 2009. En förutsättning är att landstingen, tillsammans med Försäkringskassan, upprättar handlingsplaner för att ge ökad prioritet åt sjukskrivningsfrågorna. Detta arbeta ska fortsätta.
Fler broar tillbaka till arbetslivet. Personer med kvarvarande arbetsförmåga som behöver byta arbetsgivare ska få samma stöd och hjälp som andra arbetssökande av arbetsförmedlingen. Personer som har haft sjuk- eller aktivitetsersättning i minst ett år ska få rätt att ha sin ersättning vilande under två års studier. Förslaget är bra för många kvinnor med kort utbildning som blivit långtidssjuka.
Ett pilotprojekt för långtidssjuka. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket i uppdrag att bedriva en pilotverksamhet i hela landet för att underlätta återgången till arbete för dem som varit sjukskrivna mer än ett år och för personer med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla personers situation ska gås igenom och det ska säkerställas att man får rätt ersättning. För dem som bedöms ha en arbetsförmåga ska rehabilitering eller andra åtgärder vidtas så att de kan återgå i arbete. Till en början omfattar verksamheten Västra Götalandsregionen och Västmanland.
Jobb till funktionshindrade
Alla har rätt att vara med och skapa nytt tillsammans med andra och känna sig behövda. Vi har inte råd att människor bryts ned i passivitet och arbetslöshet. Alla behövs.
Fler lönebidragsanställningar. Samhalls verksamhet ska utvecklas. Lönebidrag, trygghetsanställningar och andra lönesubventioner ska byggas ut. Vi vill att föreningslivet ska få del av fler anställda med lönebidrag.
Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i.
De senaste åren har vi gjort stora satsningar på barn och deras familjer. Bland annat har barnbidraget och flerbarnstillägget höjts, liksom grundnivån och taket i föräldraförsäkringen. Maxtaxan i barnomsorgen har kraftigt förbättrat barnfamiljernas ekonomi. Antalet anställda inom förskolan och skolan har ökat.
Men fortfarande finns det alltför många barn som lever under svåra förhållanden, ekonomiskt eller socialt.
Därför måste ytterligare satsningar genomföras för att förbättra barns villkor.
En förskola för alla
En förskola för alla barn. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet. Förskolan stärker också barnens sociala förmågor. Därför ska alla ha tillgång till en förskola av god kvalitet.
Vi vill nu ta ytterligare ett steg på vägen mot en avgiftsfri förskola och sänka maxtaxan med 300 kronor. Ingen ska betala mer än 2 procent av hushållsinkomsten för det första barnet i förskolan och inte mer än 1 procent för det andra barnet. Förslaget stimulerar kvinnors arbetskraftsdeltagande. Avgiften för det tredje barnet ska tas bort. Idag har fyra- och femåringar avgiftsfri förskola tre timmar om dagen, allmän förskola. Nu vill vi utvidga den rätten till att även omfatta treåringar.
Tabell 6. Exempel på ekonomiska effekter av sänkt maxtaxa i förskolan
Bättre skola
Särskild satsning på matematik och svenska. Kunskaperna i matematik och svenska måste förbättras. Alla 20 000 lärare som undervisar i matematik i grundskolan och gymnasieskolan ska få tillgång till en särskild kompetensutvecklingssatsning. Undervisningen ska förnyas genom att i samarbete med arbetslivet ge alla elever insikt om hur matematiken används i praktiken. De 10 000 lärare som undervisar i svenska i de tidigare åldrarna ska ges fortbildning.
Ge eleverna tillgång till moderna klassiker. Satsningen på klassuppsättningar av moderna klassiker ska utvidgas. Elever ska också ges möjligheten att få författarbesök.
Stärkt modersmålsundervisning. Ämnesundervisning på modersmål är en framgångsfaktor, inte minst för läs- och skrivinlärning. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla modersmålet till en sådan nivå att det kan användas i arbetslivet.
Trygghet och studiero ska råda i skolan. Vi socialdemokrater har skärpt lagstiftningen mot mobbning och kränkande behandling. Men det krävs också något mer, en anda av respekt. Respekt för lärarna, för eleverna, mellan eleverna och för kunskaper.
Fördela resurser efter behov. Internationella jämförelser visar att en sammanhållen skola ger bättre kunskapsutveckling än skolsystem som tidigt sorterar eleverna. Det ger också ett mer rättvist samhälle om alla ges samma chans att utvecklas tillsammans. Lika chanser kräver olika resurser. Därför säger vi nej till en nationell skolpeng lika för alla. Vi vill också se tydligare nationella rekommendationer för kommunernas resursfördelningssystem så att resurser bättre styrs efter elevernas behov. För att förbättra villkoren för elever som har det svårt ska 1 000 resurspersoner riktas till de skolor och elever som har det tuffast.
Friskolor ska leda till bättre, inte sämre, undervisningsvillkor. Friskolorna erbjuder alternativa pedagogiska inriktningar. Men etableringar av nya friskolor får inte leda till sämre undervisning i den kommunala skolan eller ökad segregation. Kommunernas inflytande vid etablering av friskolor ska förstärkas. Vinster ska komma skolan till del – inte aktieägarna. Alla elever har rätt till en objektiv och allsidig undervisning. Vi är motståndare till religiösa friskolor. Genom skärpta regelverk och uppföljning vill vi öka insynen. Ytterst ska de offentliga stöden kunna dras in.
Bättre och mer tillgängligt fritids
Kvalitetssatsning på fritids. Att få möjlighet till läxhjälp och utvecklande fritidsaktiviteter är viktigt för de barn som får minst stöd hemma. Personaltätheten på fritids har minskat. Barngrupperna är för stora. Vi vill utveckla kvaliteten på fritids genom att anställa 3 000 fler fritidspedagoger.
Lägre avgifter. Barn ska inte utestängas från fritids av kostnadsskäl. Vi vill därför sänka maxtaxan i skolbarnsomsorgen. Lägre avgifter bidrar dessutom till att höja kvinnors deltagande i arbetslivet.
Tabell 7. Exempel på effekter av sänkt maxtaxa i skolbarnsomsorgen
Barn med rätt till trygghet. Underhållsstödet har legat still på samma nivå i flera år. Nyligen höjdes det av den tidigare socialdemokratiska regeringen med 100 kronor. Men många ensamstående föräldrar har fortfar§ande en svår ekonomisk situation och har i mindre utsträckning än andra grupper återhämtat sig från den ekonomiska krisen på 1990-talet. Underhållsstödet behöver därför höjas ytterligare och på sikt också bostadsbidraget till familjer med knappa ekonomiska villkor.
Satsa på barn- och ungdomspsykiatrin. Ätstörningar, droger och självdestruktivitet är allvarliga tecken på att många barn och ungdomar behöver bli sedda och tagna på allvar. Ibland behövs professionell hjälp. Under mandatperioden vill vi göra en satsning på barn- och ungdomspsykiatrin. I vårpropositionen avsatte den tidigare socialdemokratiska regeringen särskilda medel till barn- och ungdomspsykiatrin för 2007 och 2008. Vi föreslår att denna satsning ska permanentas. Medlen ska användas till att öka tillgängligheten och förbättra kunskaper och metoder. Samordningen mellan elevhälsan i skolan, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten måste förstärkas.
Den sociala barn- och ungdomsvården ska stärkas. Fler familjecentraler ska etableras och samarbetet mellan barnomsorg, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska stimuleras. Kraven på barnperspektiv i familjehemmen måste bli tydligare. Barn och ungdomar ska få en instans att vända sig till med sina synpunkter, till exempel genom enskilda samtal med sin socialsekreterare. När ett barn dör till följd av ett brott – eller om det annars finns särskilda skäl – ska en dödsfallsutredning genomföras. Syftet är att granska vad samhällets myndigheter känt till om barnets situation, och vad som gjorts för att förhindra dödsfallet. Dessa utredningar ska också hjälpa oss i arbetet med att förhindra att barn far illa.
Familjelotsar. Familjer som har barn med funktionshinder har ofta en besvärlig situation med många stöd- och serviceinsatser från olika håll. För att underlätta för dessa familjer vill vi införa en försöksverksamhet med familjelotsar som ska underlätta samordningen av de insatser barnen behöver.
Förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Det är nu mer än 15 år sedan Sverige skrev på barnkonventionen. Kunskap om barnkonventionen är ett viktigt steg på vägen för att stärka barnens rätt. Vi vill öka kunskapen bland beslutsfattare och olika yrkesgrupper i stat, kommun och landsting.
Att alltfler får leva ett längre och friskare liv är en av välfärdssamhällets riktigt stora framgångar.
För många är tiden som pensionär en tid med stor frihet. Samtidigt drabbas andra av ensamhet och sjukdomar. Socialdemokraterna vill förstärka politiken riktad mot de äldre. En bra sjukvård ska bli ännu bättre, tillgängligheten ska öka. Äldres vård och omsorg ska hålla hög kvalitet samtidigt som vi förbereder oss för att det blir alltfler äldre. Ny forskning med bland annat stamceller väcker nytt hopp om lösningar, botemedel och lindring för svåra sjukdomar som många kommer med åldrandet.
Under Socialdemokraternas regeringsinnehav vidtogs flera åtgärder för att förbättra de äldres situation. Bland annat infördes ett högkostnadsskydd i tandvården för alla över 65 år. Maxtaxa i äldreomsorgen infördes. Pensionerna värdesäkrades. Sedan 1995 har ålderspensionärernas ekonomiska standard ökat med 18 procent. Bostadstillägget förbättrades i flera omgångar. Anhörigstödet förbättrades.
Men det finns fortfarande många utmaningar att ta sig an. Istället för stora skattesänkningar vill Socialdemokraterna förbättra villkoren för de äldre.
Tryggare boende
Alla äldre ska kunna bo bra och tryggt. Under de kommande tio åren vill vi bygga 100 000 nya bostäder för äldre. Därför vill vi inleda ett program för ny- och ombyggnad av dels särskilda boenden, dels bostäder för äldre – med rimliga hyror, tillgång till gemenskapslokaler och enklare service. Tillgången på platser i särskilt boende ska öka kraftigt så att den motsvarar behoven. Alla demenssjuka ska också ha rätt att få plats på ett demensboende.
Mer och bättre utbildad personal
Att satsa på personalen är det enskilt viktigaste initiativet för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen.
Mer personal inom hemsjukvården. Det är viktigt att svårt sjuka, oftast äldre, kan komma i kontakt med läkare utan att utsättas för alltför stora påfrestningar. Läkare ska kunna komma hem till sjuka äldre. Vården och omsorgen om de mest sjuka ska stärkas och utvecklas. Fler sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister och undersköterskor ska anställas inom hemsjukvården. Regelbundna läkemedelsgenomgångar för de mest sjuka äldre ska genomföras för att förhindra att mediciner som motverkar varandra försämrar hälsan.
Mentorprogram. 3 500 erfarna medarbetare ska erbjudas möjlighet att bli mentorer för nyanställda för att kunna dela med sig av sina kunskaper och samtidigt kunna orka hela vägen till pensionen. En mentor ska ges möjlighet till fortbildning för att som del av sin tjänst kunna ta ett ansvar som handledare åt yngre och nyanställda medarbetare. Satsningen ger utrymme för att närmare 30 000 anställda i äldreomsorgen får tillgång till en handledare.
Kompetensutveckling för personalen. Kompetensstegen har inneburit tusentals utbildningsinsatser runt om i landet kring demensvård, läkemedel, bemötande, matsituationen i äldreomsorgen med mera. Det är viktigt att denna stora kompetenssatsning får fortsätta för att höja kunskapsnivån och skapa goda förutsättningar för en omsorg av hög kvalitet samtidigt som de anställda ges utvecklingsmöjligheter. Kompetensstegen bör fortsätta även efter 2007.
Förbättrad omsorg för äldre med utländsk bakgrund. Andelen äldre med annat modersmål än svenska ökar och ställer nya krav på äldreomsorgen. Vi ska genomföra en satsning för att möta de växande behoven hos äldre med utländsk bakgrund.
Alla demenssjuka ska ha möjlighet att få vård och omsorg av personal med specialkompetens i demenssjukdomar. Idag lever 140 000 personer i Sverige med demens. Det gör demens till en av de stora folksjukdomarna och den drabbar såväl de sjuka som de anhöriga svårt. Riktade insatser ska göras för att höja kompetensen och kvaliteten inom demensvården.
Äldreforskningen ska stärkas. Svensk äldreforskning är i världsklass och bidrar till att utveckla vården och omsorgen om äldre. Mer resurser ska satsas på äldreforskning och strategisk viktig teknikutveckling. Ett angeläget område för vidare forskning är kvinnors och mäns skilda behov av vård och omsorg.
Bättre ekonomi för de sämst ställda pensionärerna
De äldre har byggt Sverige. Men många har ändå svårt att få ekonomin att gå ihop. Äldres ekonomiska standard måste förbättras, i synnerhet för dem som har det dåligt ställt.
Höjda bostadstillägg till pensionärer. Vi vill förbättra bostadstillägget till pensionärer. Ersättningsnivån ska höjas från 93 till 95 procent och taket från 4 850 kronor till 5 000 kronor. Höjningen ska ske den 1 januari 2007. Samtidigt ska inkomstprövningsnivån sänkas från 62 till 60 procent. Det innebär att fler får rätt till bostadstillägg med Socialdemokraternas förslag än med den borgerliga regeringens förslag.
Regeringens förslag innehåller endast höjt tak och är därmed mindre förmånligt än Socialdemokraternas förslag.
Tabell 8. Exempel på hur ålderspensionärer påverkas av BTP-förbättringar
Förbättrad service för äldre
Äldre ska erbjudas servicetjänster utan biståndsprövning för att förebygga fallolyckor och ohälsa. Även friska äldre, som idag inte är berättigade till hemtjänst, behöver ibland hjälp. Fallskador bland äldre är idag ett stort problem. Ofta inträffar fallolyckor i samband med vanliga hemmasysslor medan man byter glödlampan, hänger upp gardiner eller städar ovanpå ett skåp. Plusjobben i äldreomsorgen har redan bidragit till att förebygga exempelvis fallolyckor. Än mer ska satsas på kommunernas förebyggande och hälsobefrämjande arbete för äldre, med bland annat hembesök och hälsosamtal.
Möjligheterna till och formerna för att göra frivillig insatser av och för äldre ska stärkas. Redan idag görs stora insatser av pensionärsorganisationer och andra ideella organisationer för att med olika aktiviteter, fysiska såväl som andra, bryta äldres isolering. Frivilliga insatser av och för äldre är ovärderliga för att stärka de sociala banden i närsamhället och motverka ensamhet. De ekonomiska möjligheterna att öka utbudet av väntjänster och väntjänstcentraler och utveckla pensionärs- och anhörigstödsorganisationers stödverksamheter ska stärkas.
Den generella välfärden är ett effektivt sätt att omfördela samhällets resurser. Men välfärden är inte färdigbyggd. Välfärdens verksamheter måste klara att möta en ny tids behov.
En tandvård för alla
Tänderna är en del av kroppen. Alla har rätt till en god tandhälsa. Men idag har alltför många en dålig tandhälsa. Mandatperiodens stora sociala reformområde är tandvården. Ungdomar utbildar sig allt längre och börjar arbeta allt senare. Därför vill vi förlänga den tid då tandvården är gratis, i ett första steg upp till 24 års ålder. Ett högkostnadsskydd mot höga tandvårdskostnader ska införas för alla. Kostnader för behandlingar som överstiger 2 700 kronor ska subventioneras med 70 procent, och kostnader över 15 000 kronor ska subventioneras med 90 procent. Ingen ska behöva betala mer än 200 kronor för en undersökning. Samtliga dessa förslag ska genomföras den 1 januari 2008. Dessutom ska nuvarande regler för dem som är 65 eller äldre bibehållas.
Sjukvården ska vara tillgänglig när du behöver den
Svensk sjukvård håller mycket hög kvalitet. Sedan vårdgarantin infördes har köerna kortats dramatiskt, men inte tillräckligt. Vårt mål är en vård fri från köer. Tillgängligheten behöver bli bättre.
Lättare kontakt med vården. Det ska bli lättare att hitta rätt och komma i kontakt med vården. En arbetsgrupp mellan staten och landstingen ska tillsättas som får till uppgift att följa upp och stimulera satsningarna på ökad tillgänglighet i primärvården.
Utvecklade kvalitetsregister. Kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer ska införas för primärvården. Öppna jämförelser och kvalitetsregister kommer att förbättra primärvårdens kvalitet och tillgänglighet.
Elektronisk samordning av journaler. Oavsett var i landet en patient söker vård ska relevant vård erbjudas. Därför ska journalerna samordnas elektroniskt så att principen ”en patient–en journal” gäller.
Fler läkare. Idag finns 1 062 nybörjarplatser på läkarutbildningen. Det är inte tillräckligt. Antalet nybörjarplatser på läkarprogrammet ska öka med 100 fram till år 2008.
Stärk psykiatrin. Idag omfattas psykiatrin av vårdgarantin men vårdbehovet är annorlunda för psykiska sjukdomar. Vi ska därför införa en särskild vårdgaranti för psykiska sjukdomar som tryggar sambandet mellan utredning och påbörjandet av behandling.
Alla har rätt att vara med och skapa något nytt tillsammans med andra, att behövas och känna sig behövd. Ingen är så stark att hon inte någon gång i livet behöver andras stöd – men ingen är heller så svag att hon inte har något att bidra med.
Höjda tak i a-kassan
Omställningstakten på arbetsmarknaden är hög. Alla kan någon gång förlora jobbet och ha svårt att hitta ett nytt. Det är viktigt att en bred majoritet av löntagarna även i framtiden omfattas av en fullgod arbetslöshetsförsäkring. Idag är det många yrkesgrupper som slår i taket. Det gäller breda löntagargrupper: gymnasielärare, grundskollärare, barnmorskor, distriktssköterskor, sjuksköterskor, datatekniker/dataoperatörer, gruv- och bergarbetare, driftmaskinister och lokförare.
Personer med dessa yrken har ett för svagt skydd vid arbetslöshet.
Vi vill därför höja det högsta taket i a-kassan så att de allra flesta får ut 80 procent av sin tidigare inkomst. Det högsta taket i a-kassan ska höjas till motsvarande 7,5 prisbasbelopp på årsnivå. Den 1 december 2008 ska taket, i ett första steg, höjas med 150 kronor.
Bättre villkor för förtidspensionärerna
Den typiska förtidspensionären är en kvinna i 60-årsåldern som slitit ett helt arbetsliv inom vården och omsorgen. Många som tvingas lämna arbetslivet i förtid har det ekonomiskt kärvt.
Vi vill höja bostadstilläggen så att förtidspensionärer (personer med sjuk- och aktivitetsersättning) får del av samma bostadstillägg som ålderspensionärer. Reformen omfattar en höjning av ersättningsnivån från 91 till 95 procent för förtidspensionärer. Taket höjs till 5 000 kronor och inkomstprövningsnivån sänks från 62 till 60 procent. Höjningarna kan innebära en inkomstförstärkning med upp till 655 kronor per månad för en förtidspensionär.
Höjningen ska ske den 1 januari 2007.
Tabell 9. Effekter av Socialdemokraternas BTP-förslag
Ett värdigt välfärdssamhälle
Hemlöshet är ovärdigt ett välfärdssamhälle. Många människor står utanför samhället till följd av missbruk eller psykisk ohälsa. Vi vill förbättra missbrukarvården, stärka psykiatrin och gemensamt mellan stat och kommuner formulera ett tydligt uppdrag: Ingen människa ska behöva vara hemlös. Det kan inte ske utan att fler bostäder med socialt stöd byggs i kommunerna.
Ett jämställt Sverige
Vi socialdemokrater vägrar acceptera mäns överordning och kvinnors underordning i samhället. Krafttag krävs för att göra arbetsmarknaden jämställd.
Lika lön för lika arbete ska gälla. Den offentliga sektorn ska gå före och eliminera osakliga löneskillnader. Vi ska se över och stärka sanktioner för arbetsgivare som inte följer jämställdhetslagens regler om arbete med aktiva åtgärder och jämställdhetsplaner.
Vi vill lagstifta så att heltid blir en rättighet och deltid en möjlighet. Idag arbetar många kvinnor deltid trots att de vill ha heltid. Regelverket ska utformas på ett sätt som balanserar arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen. Den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2007 och ska få full effekt 2010.
Skyddet för utsatta kvinnor och barn ska stärkas. Vi vill skärpa lagstiftningen om besöksförbud så att besöksförbudet kan kompletteras med en skyldighet att använda fotboja. Ekonomiskt stöd ska kunna utgå till den som tvingas byta adress på grund av förföljelse.
Kampen mot människohandel ska intensifieras. Vi vill öka polisens insatser för att bekämpa människohandel.
Segregationen ska bekämpas
I Sverige bor människor med bakgrund från nästan 200 länder. Etnisk, religiös eller kulturell bakgrund ska inte avgöra vilka rättigheter och skyldigheter som människor har.
För en lyckad integration krävs arbete åt de vuxna och en bra skola för barnen, eget boende, en snabb introduktion i samhället och goda möjligheter att lära sig svenska.
Grunden för integration är arbete för de vuxna och en bra skola för barnen. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet av nyanlända. Det ska gå snabbt att komma i arbete. Vi vill stärka undervisningen i svenska för invandrare. Ett personligt etableringskontrakt ska finnas för alla nyanlända flyktingar som bygger på tydliga rättigheter och skyldigheter. Alla insatser måste anpassas så att varje individ får det stöd han eller hon har behov av. Särskilda insatser behövs i storstädernas förorter och i socialt utsatta områden. Inte minst behövs särskilda satsningar för barnen i skolan. Intolerans och fördomar ska bekämpas. All diskriminering är oacceptabel – oavsett om den sker på grund av kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, religion eller ålder.
Vidare ska de åtgärder för förbättrad integration som den socialdemokratiska regeringen presenterade i 2006 års ekonomiska vårproposition fullföljas. Dessa förslag redovisas nedan:
Barn och unga
Lärlingsutbildning. En treårig satsning på utvecklingsstöd för etablering av lärlingsutbildning ska riktas till 20 kommuner där andelen gymnasieelever med slutbetyg från de yrkesinriktade programmen är särskilt låg.
Mötesplatser för ungdomar. För att ge ungdomar särskilt i storstadsområdena bättre tillgång till allmänna samlingslokaler ska 3,5 miljoner kronor avsättas 2007 och lika mycket 2008.
Jobb och företagande
Förstärkt nystartsjobb för nyanlända invandrare. Arbetsgivare som anställer nyanlända invandrare som stått utanför arbetsmarknaden i tre månader eller längre enligt den definition och de principer som beskrivits i tidigare avsnitt om förstärkta nystartsjobb ska få en skattesubvention som motsvarar dagens generösa anställningsstöd. Detta förslag aviserades inte i den ekonomiska vårpropositionen utan är ett nytt förslag.
Fler nya företagare. För att skapa lika förutsättningar för företagande föreslår vi en satsning på 20 miljoner kronor per år till Almi Företagspartner AB och Internationella företagarföreningen (IFS). Av dessa medel ska 10 miljoner kronor avsättas 2007 och 2008 för att underlätta en fortsatt integrering av IFS rådgivningsverksamhet i Almi Företagspartner AB:s verksamhet och för att säkra att motsvarande kompetens finns inom alla regionala Almibolag.
Bättre utbildning i svenska. För att förbättra utbildningen i svenska för utrikes födda föreslås en satsning på kompetensutveckling för lärare som undervisar i svenska för invandrare (sfi). Därutöver renodlas syftet med svenska för invandrare till kunskaper i svenska språket och alfabetisering. Skolverket kommer att få i uppdrag att utarbeta en ny kursplan för svenska för invandrare, som ökar tyngdpunkten på kvalificerad språkutbildning.
Kompletterande utbildning och validering. Många akademiker med utländsk utbildning saknar arbete som motsvarar nivån på deras utbildning. Därför genomförs en satsning på utbildning för lärare för 300 studenter per år i två år samt ett pilotprojekt med tvåårig kompletteringsutbildning för 30 jurister med utländsk examen. Därutöver förlängs den högre praktiska förvaltningsutbildningen vid Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Malmö högskola. Dessutom får Verket för högskoleservice extra resurser för att förbättra valideringen av utländska gymnasiebetyg och korta sina handläggningstider. Detta arbete ska fullföljas.
Arbete under asyltiden. Asylsökande har redan idag möjlighet att arbeta under asyltiden om Migrationsverket bedömer att prövningen kommer att ta mer än fyra månader. Vi socialdemokrater anser att det kan vara av stor betydelse om den asylsökande så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige kan börja arbeta. Det är därför viktigt att asylsökande så snart de har lämnat in sin ansökan om uppehållstillstånd får information om denna möjlighet.
Förstärkt antidiskrimineringsarbete
Bättre tillsyn av diskrimineringslagstiftning. För att förbättra tillsynen av gällande lagstiftning och nå utsatta grupper ska anslagen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering öka.
Förstärkning av antidiskrimineringsbyråer. Det statliga bidraget till antidiskrimineringsbyråerna ska förstärkas.
Försök med avidentifierade ansökningshandlingar. Försök med avidentifierade ansökningshandlingar vid rekryteringsprocesserna vid ett antal myndigheter ska genomföras.
Bekämpa diskriminering i rättsväsendet. Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att genomföra en undersökning om diskriminering i rättsprocessen av målsägande och tilltalade med utländsk bakgrund.
Ökat stöd till funktionshindrade
Vi vill se en ökad nationell likvärdighet när det gäller kostnaderna för de hjälpmedel som funktionshindrade behöver för att klara vardag och arbetsliv.
Ett hållbart samhälle ska inte tära på jordens resurser. Det handlar om rättvisa mellan vår generation och de kommande. Utan en progressiv miljö- och energipolitik kan levnadsstandarden och livskvaliteten komma att sänkas betydligt för kommande generationer. Framtiden skapar vi nu.
Bryt oljeberoendet
För att värna vårt klimat och säkra vår energiförsörjning ska Sveriges oljeberoende brytas till år 2020. Då ska inte olja behövas för att värma våra hus och ingen bil ska vara ensidigt hänvisad till bensin eller diesel. Då ska vi kraftigt ha ökat vår förnybara energiproduktion och förbättrat vår förmåga att effektivt använda vår energi. De två största utmaningarna är att generellt öka energieffektiviseringen i samhället och samtidigt bryta oljeberoendet i vägtrafiksektorn, som till 97 procent är oljebaserad. Den gröna omställningen rymmer stora möjligheter – i tillväxt, arbetstillfällen och livskvalitet i ett uthålligt samhälle.
Nya program för investeringar och forskning. För att påskynda omställningen vill vi införa ett nytt investeringsprogram och ett nytt forskningsprogram för att minska förbrukningen och beroendet av olja. Genom programmen vill vi öka kunskapsutvecklingen och förstärka forskningen för att kunna bryta oljeberoendet. Forskningsprogrammet ger bland annat möjlighet att stärka utvecklingen inom solenergi, vågkraft, vätgas och bränsleceller.
Energieffektivisering. Samordningen av energieffektiviseringsarbetet behöver förbättras. Vi vill därför skapa ett särskilt råd för energieffektivisering som kan driva på energieffektiviseringsarbetet i hela samhället. Rådet ska stärka informationsarbetet och förbättra samordningen mellan olika aktörer.
I våras lade den tidigare socialdemokratiska regeringen fram ett nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. Det innehöll ett styrande mål för ökad energieffektivisering i bebyggelsen. Vi vill att energianvändningen per uppvärmd yta i bostäder och lokaler ska minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050, och därmed bidra till att den totala energiförbrukningen sjunker.
Det är också viktigt att ställa krav på energieffektiva lösningar i offentlig upphandling och för statliga fastighetsägare. Statliga myndigheter och fastighetsbolag ska vara föredömen och leda utvecklingen när det gäller energieffektivisering.
En intensifierad satsning på förnybar elproduktion. Sveriges elförsörjning ska i framtiden baseras på ökad andel förnybar elproduktion. Det förlängda systemet för gröna elcertifikat har lagt grunden för en lönsam utbyggnad med höga ambitionsnivåer. En fortsatt förenklad tillståndsgivning möjliggör Socialdemokraternas utbyggnadsmål om 4 TWh ny vindkraft under mandatperioden. De rika möjligheter som finns till elproduktion och satsningar på biobränslen inom skogs- och jordbruk måste tillvaratas.
Effektivare transporter
Vi vill bryta vägtrafiksektorns beroende av olja genom ett brett arbete för effektivare transporter, ökad produktion av förnybara drivmedel samt genom en övergång till en fordonspark som inte enbart är hänvisad till fossila bränslen.
Logistiknoder. Vi vill styra över gods från vägtransporter till kombinationer av väg, järnväg och sjötransporter. Därför vill vi utreda och föreslå så kallade logistiknoder för sjöfart/järnväg/lastbil. Vi vill ge stöd till smarta logistiklösningar, exempelvis ett antal strategiskt placerade omlastningsterminaler.
Fördelaktigare att åka kollektivt. Vi vill bygga ut och modernisera kollektivtrafiken. Restiderna med tåg, framförallt mellan stora befolkningscentra, måste minska. Vi vill öka de ekonomiska drivkrafterna att använda kollektivtrafik till och från arbetet.
Nya drivmedel. Det är inte omöjligt att vi i framtiden driver delar av vår bilpark på bränsleceller eller vätgas. För att utveckla framtidens bilar behöver vi kunskap och teknikutveckling. Den socialdemokratiska regeringen har tagit initiativ till flera viktiga insatser för att utveckla ny miljövänlig teknik på ett sätt som samtidigt stärker svensk industris internationella konkurrenskraft. I forskningsprogrammet Gröna Bilen 2 satsar staten och industrin tillsammans på utveckling av hybridmotorer, teknik för förnybara drivmedel och en uthållig transportsektor.
Energisnålare flyg. I det senaste initiativet, Gröna Flygplanet, satsar staten tillsammans med industrin på lätta material och mer bränslesnåla flygmotorer för flyg- och rymdindustri.
Föryngra personbilsflottan. Vi behöver en bilpark som är avsevärt effektivare på att använda sina bränslen. Därför vill vi fortsätta med skattesubventioner och andra stimulanser – både till miljöbilar och förnybara drivmedel. Den som har en tjänstebil som kan drivas med miljövänliga bränslen ska få förmånsvärdet reducerat. Med en förstärkt skrotningspremie ska bilar utan katalysator skrotas ut.
Nya dieselbilar med partikelfilter får skatterabatt. Personbilar, bussar och lastbilar som har miljövänligare motorer ska få lägre skatt. Införandet av den koldioxidbaserade fordonsskatten ska fullföljas och utvärderas. Målet är att minst varannan ny bil som säljs i slutet av den här mandatperioden ska vara en miljöbil.
Förlängd skattenedsättning för biodrivmedel. Som ett första steg vill vi att användningen av förnybara drivmedel minst fördubblas under mandatperioden. Vi vill förlänga skattenedsättningen för biodrivmedel till 2013 och ta fram långsiktiga styrmedel för fortsatt tillväxt och användning av biodrivmedel.
Fler pumpar med förnybara fordonsbränslen. För att få ett genombrott för miljöbilar och förnybara drivmedel är tillgänglighet i hela Sverige viktigt. Därför kräver vi att större bensinstationer ska vara skyldiga att ha pumpar med förnybara fordonsbränslen. Bland annat ska biogas på tankställen stimuleras.
Energieffektivisering inom industrin. Den 1 januari 2005 infördes PFE, ett frivilligt femårigt program för eleffektivisering i energiintensiva industriföretag. Det ska bidra till effektivare elanvändning och starkare konkurrenskraft inom svensk industri. Vi vill nu gå vidare med energieffektivisering inom näringslivet inom ramen för investeringsprogrammet med fler berörda företag och fler åtgärder. Forskningen om branschspecifik energieffektivisering behöver förstärkas.
En bättre fungerande elmarknad. Hur väl elmarknaden fungerar är en avgörande faktor för energiomställningen – men också för ekonomin i stort; för jobben – konkurrenskraften och industrin. Tillförsel av ny, förnybar, energi verkar prispressande på sikt. Insatserna för ökad energieffektivisering förbättrar likaså elmarknadens funktion. Den koncentration och konkurrensbrist Sverige upplever på elmarknaden, med allt dyrare elräkningar för hushåll och företag som följd, måste brytas. Även elmarknadens aktörer mår väl av tydliga spelregler. För svensk sysselsättning, konkurrenskraft och välfärd är det nödvändigt att vidta åtgärder för att rätta till bristerna. Vi vill begränsa elbolagens möjligheter att teckna dyra tillsvidareavtal, tillförsäkra långa avtal för industrin samt underlätta för nya aktörer att komma in på elmarknaden. Vi vill effektivisera elbörsen genom en uppdelning i två marknader, begränsa samägandet av vattenkraft och kärnkraft samt underlätta för aktiva konsumenter att påverka sina elkostnader. På en avreglerad marknad ska reglerna tydliggöra kraftföretagens ansvar för att det finns tillträckligt med effekt i energisystemet.
Skatterna betalar vår gemensamma välfärd och omfördelar från dem som har till dem som saknar. Rättvisa skatter är viktigt för att minska klyftorna och ge alla människor goda möjligheter till ett tryggt liv.
Sverige står inför nya utmaningar. Ett skatteuttag på dagens nivå är möjligt men kräver att skattesystemet utformas på ett effektivt sätt.
Bättre skatter för företagare
Enklare skatteregler. Enkla och tydliga skatteregler underlättar för både företag och privatpersoner. Målet att den administrativa bördan för företagen ska reduceras med 20 procent på skatteområdet till år 2010 ska fullföljas.
Nedsatt arbetsgivaravgift för enmansföretagare. Idag finns det ca 100 000 soloföretagare i Sverige. Det är viktigt att de kan och vågar anställa. Därför ska soloföretagare som gör sin första anställning få arbetsgivaravgiften slopad under 2006 och 2007 med undantag från den del av arbetsgivaravgiften som betalas in till pensionssystemet.
Rörligare arbetsmarknad
På en arbetsmarknad där förändringar och omstruktureringar sker allt snabbare krävs goda förutsättningar att arbeta på andra platser än i anslutning till hemmet. Vi vill därför förbättra möjligheterna till pendling och dubbel bosättning.
Höjt reseavdrag. Resorna till och från arbetet är en stor utgift, särskilt i glesbygd. Reseavdraget möjliggör för fler människor att pendla och det utvidgar arbetsmarknaden. Därför vill vi höja reseavdraget med 1 krona. Även de som har förmånsbilar ska få höjt reseavdrag med 1 krona.
Generösare avdrag vid dubbel bosättning. För att öka rörligheten på arbetsmarknaden och förstärka den regionala utvecklingen ska avdrag få göras under längre tid än idag. Dessutom ska villkoren för avdrag bli enklare att uppfylla och tillämpa.
Fryst uttag av fastighetsskatt
Fastighetsskatten är en viktig inkomstkälla i en globaliserad ekonomi. Det är en skattebas som behöver vårdas för att kunna upprätthållas långsiktigt. Fastighetsskatten har därför förbättrats på flera sätt sedan 2001. Begränsnings- och dämpningsregler har införts och gjorts mer generösa över tiden. Höjda fastighetspriser innebär dock att det fortfarande finns skäl att göra förändringar.
Frys uttaget av fastighetsskatt. Under senare år har värdena på privatfastigheter ökat kraftigt. Socialdemokraterna anser inte att uttaget av fastighetsskatt behöver öka. Därför ska uttaget av fastighetsskatt frysas på 2005 års nivå under 2006–2008 i avvaktan på en långsiktig lösning.
Utvidgad begränsningsregel. När fastighetspriserna stigit kan det finnas hushåll med låga inkomster som inte omfattas av begränsningsregeln. Därför vill vi höja taket i begränsningsregeln till 5 miljoner kronor.
En del, framförallt äldre personer, bor i hyresrätt eller bostadsrätt och har ett fritidshus som stigit kraftigt i värde. För att underlätta för dessa att behålla sitt fritidshus ska begränsningsregeln även tillämpas på fritidsfastigheter.
Ett nytt steg på väg mot avskaffad reklamskatt
Riksdagen tillkännagav 2002 att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras. I budgetpropositionen för 2006 tog den tidigare socialdemokratiska regeringen ett första steg i avskaffandet av reklamskatten. Ändringarna innebar att antalet tidningar som är skattepliktiga minskade och att skatten sänktes för dem som betalar reklamskatt.
Det är angeläget att ta ytterligare steg för att avskaffa reklamskatten.
Färre skattepliktiga publikationer. Periodiska publikationer, inklusive gratisutdelade publikationer, ska ha samma beskattningsregler som dagspressen. Förslaget medför att antalet skattepliktiga publikationer minskar betydligt och att gratistidningarna får sänkt skatt.
Avskaffad reklamskatt för ideella föreningar. Många föreningar upplever reklamskatten som krånglig samtidigt som skatten som helhet är på väg att avskaffas. Vi vill därför att reklamskatten för ideella föreningar helt slopas redan den 1 januari 2007.
Mer välfärd för varje skattekrona
För att säkra en god välfärd i framtiden måste skattesystemet klara av att möta de utmaningar som Sverige står inför. Förutsättningarna för skattesystemet har förändrats sedan skattereformen 1990/91. Globaliseringen, klimatförändringen och andra miljöhot, EU-medlemskapet och förändringar av skattesystemet i sig självt är några exempel.
Skattereformen 1990/91 byggde på en blocköverskridande överenskommelse och gav stabila spelregler.
Vår utgångspunkt är att skattesystemet ska bygga på breda skattebaser och låga skattesatser samt enkla och tydliga regler. Vi kan dock konstatera att regeringens politik går i rakt motsatt riktning. Kortsiktighet går före långsiktighet. Särreglerna blir fler och krånglet ökar. Gränsdragningsproblem byggs in. Mot den här bakgrunden ser vi idag inga förutsättningar för en blocköverskridande skattereform under mandatperioden, och därmed finns heller inga förutsättningar för en brett sammansatt parlamentarisk översyn av hela skattesystemet.
Bekämpa skatte- och förmånsfusk
Legitimiteten för den svenska välfärdsmodellen bygger på att alla gör rätt för sig och att förmåner och bidrag betalas ut till dem de är avsedda för. För den enskilde måste det vara lätt att göra rätt samtidigt som myndigheternas arbete ska bygga på en rättssäker och enhetlig tillämpning av regler. Detta förutsätter att rättigheter och skyldigheter är tydliga.
Den socialdemokratiska regeringen presenterade under 2005 en strategi för att få mer välfärd för varje inbetald skattekrona. Strategin har utvecklats sedan dess. Det handlar om att bekämpa fusk i skatte- och förmånssystem och att öka produktiviteten i den offentliga sektorn.
De förslag som den nya borgerliga regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2007 är ett utlopp av det arbete som den tidigare socialdemokratiska regeringen bedrivit. Exempelvis rör det sig om reformeringen av den straffrättsliga regleringen, översynen av återkravsbestämmelserna, utökat informationsutbyte, ökade resurser till kontrollverksamhet och skärpta krav på kommittéer.
Samtidigt skjuter regeringen åtgärderna mot skattefusk på framtiden. Detta trots att regeringen i budgetpropositionen skriver: ”Skattefusk snedvrider konkurrensen på olika marknader, leder till utanförskap, sociala problem och orättvisa mellan olika skattebetalare.” Att skjuta åtgärder på framtiden ger felaktiga signaler och riskerar att leda till att staten går miste om betydande skatteintäkter. Trovärdigheten i att bekämpa fusk i förmånssystemen kräver att man parallellt bekämpar skattefusk.
Det krävs ett brett åtgärdsprogram för att komma åt skattefusket. Stärkt skattekontroll på Skatteverket, personalliggare och oannonserade kontroller i vissa branscher, omvänd momsskyldighet i byggbranschen och effektivisering av skattebrottsenheternas utredningar är några exempel. Nu krävs ytterligare steg.
Typgodkända kassaregister. Det förekommer omfattande manipulationer av kassaregister i syfte att undandra skatt. Det gör att skattebördan vältras över på andra och att konkurrensen på marknaden snedvrids. Seriösa näringsidkare riskerar att slås ut av oseriösa.
Vi vill att ett krav på typgodkända kassaregister införs i kontantbranscherna. För att underlätta för de allra minsta företagen att köpa in kassaregister ska ett särskilt stöd införas.
Stärkt skattemoral. Skattemoralen i samhället behöver stärkas. Alltför många tycks vara beredda att anlita barnflickor, städhjälp och hantverkare utan att betala skatt. Konsekvenserna av sådant beteende är, precis som regeringen själv påpekar, stora. Kunskapen om konsekvenserna av skattefusk behöver öka. Skatteverket ges extra resurser för att öka informationen om konsekvenserna av skattefusk.
Den nytillträdda regeringens ekonomiska politik innehåller allvarliga brister.
Den öppna arbetslösheten ökar.
Orättvisorna ökar.
Svensk konkurrenskraft försvagas.
De offentliga finanserna försvagas.
Ohälsotalen riskerar att öka.
Försvarsramarna ökar trots att de militära hoten minskar.
Brott mot pensionsöverenskommelsen.
Skattesystemet görs mer ineffektivt och orättvist.
Regeringens sysselsättningspolitik går ut på att bekämpa de arbetslösa istället för att bekämpa arbetslösheten. Politiken inriktas på att försämra villkoren för dem som har haft oturen att hamna i arbetslöshet genom en rad åtgärder på olika områden. Tanken är att satsa mindre på kompetensutveckling genom att skära ned i arbetsmarknadspolitiken, göra det dyrare att vara arbetslös genom att försvaga arbetslöshetsförsäkringen och att minska den fackliga anslutningsgraden genom att höja kostnaden för att vara med i facket.
Ökad öppen arbetslöshet
Under 2007 kommer den öppna arbetslösheten att uppgå till 5,8 procent. Det är 1,3 procentenheter högre än de 4,5 procent som den öppna arbetslösheten blivit om Socialdemokraterna regerat vidare.
På arbetsmarknadspolitikens område genomförs stora neddragningar. Nästa år minskar antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder med 52 000. År 2008 är planen att ytterligare minska med 27 000 platser. Samtidigt slopas en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Syftet är att öka arbetskraftsutbudet så att fler personer kan söka samma jobb och konkurrera om vem som kan ta lägst lön. Genom att växla över anställningsstöd till nystartsjobb med för låg subventionsgrad får arbetsgivaren en mindre subvention vilket pressar ned lönerna.
En försvagad arbetslöshetsförsäkring
Samtidigt sänks ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen i en rad steg. De första 100 dagarna sänks taket i a-kassan från 730 till 680 kronor. Efter 200 dagar sänks ersättningen från 80 till 70 procent. Efter 300 ersättningsdagar övergår den arbetslöse i en jobb- och utvecklingsgaranti med 65 procent. Om en plats inte kan beredas kommer det under en övergångsperiod att ges en ytterligare ersättningsperiod med 65 procent. Därefter är det socialbidrag som gäller.
Samtidigt sänks den inkomst vilken arbetslöshetsförsäkringen utgår från genom att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med 0,989, det vill säga en ytterligare sänkning med 1,1 procent på alla socialförsäkringar.
För att ytterligare öka skillnaderna mellan den som arbetar och den som är arbetslös införs ett avdrag endast för den som redan har inkomst av tjänst. För den som är arbetslös, sjuk eller föräldraledig utgår högre skatt.
Sammantaget kommer Sverige från den 1 januari nästa år att ha en arbetslöshetsförsäkring som hamnar runt 60 procent för den som har varit arbetslös mer än 300 dagar, eller 450 dagar om man har försörjningsansvar för barn.
Även för dem som är arbetslösa en kortare tid kommer a-kassan att försämras. Det kommer inte att underlätta övergången från ett jobb till ett annat. Flexibiliteten på arbetsmarknaden minskar.
Tabell 10 visar att 186 600 personer kommer att få sänkt arbetslöshetsersättning 2007, enbart till följd av att taket sänks från 730 till 680 kronor.
Tabell 10. Antal personer som 2007 får sänkt arbetslöshetsersättning vid sänkning av taket från 730 till 680 kronor, uppdelat länsvis
Källa: RUT, riksdagens utredningstjänst.
En attack mot fackföreningsrörelsen
Regeringen aviserar i budgetproposition en höjning av avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt ska medlemsavgifterna differentieras till varje arbetslöshetskassa så att de kassor som har hög arbetslöshet ska få en högre avgift, medan de kassor som har en låg arbetslöshet ska få en lägre avgift. Regeringen aviserar att ingen kassa ska få en höjning med mer än 300 kronor i månaden. Detta gör att det kan bli svårt att dra in de 10 miljarder kronor som har utlovats av regeringen för att finansiera de stora skattesänkningarna. Samtidigt har andra kassor räknat ut att deras avgift behöver höjas med mer än 300 kronor för att få ekvationen att gå ihop. Frågan är vilket löfte som regeringen ska bryta: det om 300 kronor i maximal höjning eller det om 10 miljarder kronor i ökade intäkter?
För att ytterligare fördyra för löntagare att vara med i facket föreslås att avdragsrätten för fackföreningsavgifter och medlemsavgiften i a-kassan slopas. Därmed uppkommer asymmetrin att företagen kan dra av sin medlemsavgift till arbetsgivarorganisationer medan arbetstagarna inte kan dra av sin avgift till fackföreningen. Den borgerliga regeringen ställer sig därmed inte neutral mellan parterna på arbetsmarknaden.
Även på avtalssidan försöker regeringen underminera fackets ställning. Visserligen påstår sig regeringen vara för kollektivavtal, men i praktiken undermineras detta genom att det görs möjligt att få en F-skattesedel även om man enbart har en arbetsgivare. Därmed kan löntagare med avtalsenlig lön omvandlas till småföretagare med låg lön.
Låglönelinjen
Den sammantagna konsekvensen av de förändringar som regeringen aviserar är en kraftig försvagning av arbetstagaren och en förstärkning av arbetsgivarens makt. Resultatet kommer att bli framväxten av en låglönemarknad. Genom att sänka a-kassan tvingas arbetslösa sänka sina lönekrav. Genom att göra det dyrare att vara med i facket minskar anslutningsgraden och därmed fackets förhandlingsstyrka. Genom att den öppna arbetslösheten medvetet hålls hög ökar konkurrensen om jobben. Samtidigt stängs möjligheten för vidareutbildning och livslångt lärande.
Målet för regeringens politik är framväxten av en låglönemarknad. För att öka efterfrågan på låglönejobb inför regeringen i konsekvens med detta ett avdrag för hushållsnära tjänster.
Svensk arbetsmarknad har de sista tolv åren förmått att producera högre sysselsättning samtidigt som reallönerna har ökat ordentligt. Med den borgerliga regeringens politik höjs konfliktnivån i samhället. Med den borgerliga regeringens politik ökar klyftorna. Sverige blir ett hårdare samhälle att leva i.
Regeringens första budgetproposition ökar klyftorna i Sverige. Skillnaderna vidgas – mellan dem som tjänar mycket och dem som tjänar lite, mellan dem som har jobb och dem som saknar jobb, mellan dem som är friska och dem som är sjuka och mellan dem som har stora förmögenheter och dem som är utan.
Socialdemokraterna har låtit riksdagens utredningstjänst (RUT) analysera vilka effekter regeringens politik har på individer utifrån vilken decilgrupp de tillhör, det vill säga hela befolkningen uppdelad på tio grupper utifrån sina inkomstförhållanden. Sammanställningen visar tydligt att det är de rika som gynnas på de fattigas bekostnad.
Denna information brukar normalt framgå av budgetpropositionen. Regeringen har dock valt att undanhålla riksdagen den informationen.
Diagram 1. Effekter av regeringens politik på decilgrupper
(Procent av den totala inkomstförändringen för befolkningen indelad i deciler.)
Källa: Riksdagens utredningstjänst (RUT).
Vidare har riksdagens utredningstjänst analyserat regeringens politik utifrån hur kvinnor och män påverkas. Analysen visar att kvinnor missgynnas.
Diagram 2. Effekter av regeringens politik på kön
(Procent av den totala inkomstförändringen för män och kvinnor.)
Källa: Riksdagens utredningstjänst (RUT).
För att konkurrera framgångsrikt måste ett litet, exportberoende land som Sverige se till att dess varor och tjänster ständigt innehåller mer kunskap, utbildning, forskning, marknadsföring och design.
Regeringens politik stärker dock inte Sverige i en hårdnande internationell konkurrens. Tvärtom, konkurrenskraften försvagas på flera sätt:
Hem-pc-reformen, som bidragit till Sveriges ställning som ledande IT-nation, avskaffas. Även de med ingångna avtal drabbas. Det hotar 4 400 jobb inom IT-sektorn och riskerar att innebära att det relativa svenska försprånget i IT-kunskap hos allmänheten försvinner.
Utbyggnaden av högskolan stoppas. Eftersom ungdomskullarna växer innebär det att en lägre andel av varje ungdomskull kommer att läsa vidare på universitet eller högskola.
Intagningsreglerna till högskolan försämras. Det ska inte längre vara möjligt för personer som är 25 år eller äldre och som har minst 4 års arbetslivserfarenhet att söka på specialkvot till högskolan. Det innebär att samhället går miste om att ta tillvara talangen hos många människor med värdefulla arbetslivserfarenheter.
Förnyelsen av gymnasieskolan stoppas upp och skjuts på framtiden. En ny, modern lärlingsutbildning från hösten 2007 genomförs inte och den nödvändiga kvalitetsförstärkningen av yrkesutbildningen stoppas.
Vuxenutbildningen skärs ned. Komvux anslag minskar med 600 miljoner kronor vilket motsvarar 14 600 helårsplatser.
Studiestödet till de vuxenstuderande försämras. Rekryteringsbidraget till vuxenstuderande avvecklas från och med den 1 januari 2007. Möjligheten att fullfölja det livslånga lärandet försämras.
Forskningssatsningen på små och medelstora företag slopas. 100 miljoner kronor försvinner när Forska & väx-satsningen läggs ned.
Investerings- och exportfrämjandet minskas kraftigt. Därmed försämras svenska företags möjligheter till expansion.
Avskaffade investerings- och räntebidrag minskar kraftigt incitamenten till nyinvesteringar i bostadssektorn.
Istället avser regeringen att subventionera städhjälp i hemmet och sänka skatten på dyra fastigheter i Stockholmsregionen. Detta är inte åtgärder som befrämjar en modernisering av den svenska ekonomin.
De borgerliga partierna gick till val på att alla skattesänkningar skulle vara finansierade. Detta vallöfte bryts redan i den första budgeten. Trots de goda ekonomiska förutsättningarna föreslår regeringen ofinansierade skattesänkningar om sammantaget 24 miljarder kronor under 2007 och 2008. Det är en dålig start för den nya regeringen och leder till svagare offentliga finanser.
I anslagsförändringarna ingår även dynamiska effekter av åtgärder mot fusk och överutnyttjande i sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och stärkta insatser för att förhindra felaktiga utbetalningar. Dessa uppgår till 2 miljarder kronor 2007 och 2,5 miljarder kronor 2008.
På arbetsmarknadspolitikens område innebär regeringens politik ökad arbetslöshet. Mycket tyder på att regeringens politik för sjukförsäkringen innebär att ohälsan kommer att öka.
Arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningkostnaden avskaffas. Vidare avskaffas arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar. Sammantaget innebär det att arbetsgivarnas drivkrafter att hjälpa sjuka medarbetare tillbaka till arbetslivet minskar. Detta kommer framförallt att drabba kvinnor eftersom kvinnors ohälsa är större än mäns.
Genom att kräva läkarintyg från första sjukdagen tvingar regeringen sjuka att gå till primärvården istället för att kurera förkylningar och magsjukor själva.
Nedläggningen av Arbetslivsinstitutet och nedmonteringen av Arbetsmiljöverket innebär att kunskapen om arbetsmiljö och hälsa kommer att minska.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen införde målet att antalet sjukdagar skulle halveras fram till 2008. Utvecklingen visade att det var fullt möjligt att nå målet. Den nya regeringen har valt att inte ställa sig bakom det målet. Bakgrunden härtill är förmodligen att regeringen inser att dess politik minskar möjligheterna att bringa ned ohälsan.
Hotbilden mot Sverige har förändrats. Idag och under överskådlig tid är ett militärt angrepp från en annan stat direkt mot Sverige osannolikt samtidigt som behovet av internationella insatser för fred och säkerhet ökar. Samtidigt kan många av dagens hot mot vårt samhälle inte mötas med militära insatser. Under de senaste åren har vi därför fört över resurser från försvarsbudgeten till polis, kriminalvård och övrigt rättsväsende för att stärka Sveriges inre säkerhet.
Sverige ska vara fortsatt militärt alliansfritt. Vi ska inte ansöka om medlemskap i Nato men bör fortsatt utveckla samarbete med Nato på områden som inte berör gemensamma försvarsförpliktelser. I ljuset av alliansfriheten är det viktigt att värna en försvarsindustri av hög teknisk standard.
Socialdemokraterna vill fullfölja försvarsreformen i enlighet med 2004 års försvarsbeslut och skapa ett modernt och ”högteknologiskt” insatsförsvar. Det svenska försvaret ska i första hand organiseras med utgångspunkt i svenska behov men utifrån tillgängliga resurser kunna delta i internationella insatser. På så sätt bidrar vi till fred och säkerhet globalt – samtidigt som vi stärker vår egen och Europas säkerhet.
Vi avvisar dock regeringens fixering vid ett absolut antal personer i utlandstjänst. Vi menar att omvärldens behov istället måste styra. En utökning av anslagen med 200 miljoner kronor som tidigare har beslutats är tillräcklig för att möta de behov som de svenska insatsförbanden har utomlands och för Sverige att fortsatt möta omvärldens behov av internationella krishanteringsinsatser. Dessutom satsar vi 1 miljard ur biståndsbudgeten på satsningar för medling, konflikthantering och förebyggande fredsarbete.
Den förändrade hotbilden måste också avspeglas i fördelning av resurser. Den nuvarande regeringen har slagit in på motsatt väg. De överför resurser från den inre säkerheten till den yttre. Anslaget till insatsstyrkor ökar med 600 miljoner kronor 2007. Socialdemokraterna avvisar att förslaget för fredsbefrämjande insatser utökas utöver 2004 års försvarsbeslut.
Vi socialdemokrater har under vårt regeringsinnehav lagt stor vikt vid att vårda de överenskommelser som vi har träffat med andra partier. Pensionsuppgörelsen mellan Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna har varit av stor vikt för Sverige. Vi har därför löpande vårdat uppgörelsen i genomförandegruppen.
Regeringens förslag i budgeten om försämrad antagandeinkomst för förtidspensionärernas ålderspension är ett brott mot pensionsuppgörelsen. Att nu driva igenom beslut som bryter denna uppgörelse ensidigt är allvarligt då ett stabilt pensionssystem är viktigt av såväl politiska som samhällsekonomiska skäl.
Regeringen har vidare aviserat att den avser att bjuda in till en parlamentarisk utredning om socialförsäkringssystemen för att nå en långsiktig och stabil överenskommelse. Ett brott mot pensionsöverenskommelsen riskerar att minska förutsättningar för att detta ska vara möjligt.
Skattesystemet ska vara effektivt utformat samtidigt som det främjar rättvisa. Genom generellt inriktade åtgärder undviks snedvridningar av ekonomin och avgränsningsproblem. Utgångspunkten är att skapa så enkla, neutrala och likformiga skatteregler som möjligt. Det säkrar den långsiktiga finansieringen av vår gemensamma välfärd.
Den nytillträdda regeringens skattepolitik går i dessa avseenden i motsatt riktning. Genom nya subventioner, nya undantag, nytt krångel och oförmåga att vårda stabila skattebaser hotas välfärdens finansiering.
Budgetpropositionen innehåller flera förslag som försämrar skattesystemets effektivitet. Regeringen föreslår att olika inkomster ska beskattas olika beroende på förvärvskällan och beroende hur gammal inkomsttagaren är. Inkomstskatten och socialavgifterna ger den offentliga sektorn betydande inkomster. Att undergräva det systemet kan få allvarliga konsekvenser. Orsaken till de subventionerade socialavgifterna uppges vara att stimulera sysselsättning för olika åldersgrupper. Socialavgifter är dock ett ineffektivt sätt att stimulera eftersom alla personer som redan är sysselsatta också omfattas av subventionen.
Regeringen föreslår också direkta skattesubventioner till enskilda branscher. Istället för att ge alla branscher och företag goda och likvärdig villkor anser sig regeringen vara lämpad att peka ut i vilka branscher framtidens jobb ska komma. Särregler för enstaka branscher eller yrkesområden skapar alltid krångel och gränsdragningsproblem. Det skapar också ett tryck från andra branscher att få motsvarande förmåner. Särregler är dessutom i allmänhet orättvisa: Varför ska de som jobbar i icke gynnade branscher betala högre skatter än övriga? Varför ska man genom särskilda skatteregler av detta slag gynna konsumtion av till exempel vissa tjänster framför annan konsumtion?
Flera av de förslag regeringen aviserar tar sikte på den privata tjänstesektorn. Den privata servicesektorn är en viktig bransch som kommer att växa med eller utan skattesubventioner. Att med skattemedel styra vilken inriktning denna expansion ska ha är direkt felaktigt. Skattepolitiken ska istället, utan onödig klåfingrighet, skapa goda generella villkor.
Det är rimligt att anta att tjänstesektorn kommer att vara en växande andel i vår framtida ekonomi. Att bygga in skattesubventioner i den sektorn kan på sikt undergräva välfärdssamhällets finansiering.
Förslaget om skattesubventionerade hushållstjänster innebär en subvention direkt riktad till höginkomsttagarna. Det är trots allt de med högre inkomster som främst kommer att efterfråga denna typ av tjänster och därmed få del av skattesubventionen.
Rättvisan i skattesystemet minskar även på andra sätt, bland annat genom halverad förmögenhetsskatt, ett jobbavdrag som missgynnar sjuka och arbetslösa samt lägre fastighetsskatt för personer med stora villatomter.
Regeringens skattepolitik innebär vidare att en rad nya särregler skapas. Det ökar den administrativa bördan för företagen. Samtidigt står regeringen fast vid målet att minska den administrativa bördan för företagen med 25 procent. Förslagen i den här propositionen går i motsatt riktning.
En ansvarstagande regering måste ständigt vårda skattesystemet. Den måste vårda och bevara skatteuttaget på viktiga skattebaser för att långsiktigt kunna finansiera vår gemensamma välfärd. En ansvarstagande regering kan inte helt avskaffa skatteuttaget på stabila skattebaser. En ansvarstagande regering måste kunna stå emot kraven på särregler för specifika branscher eller grupper. Den borgerliga regeringen lever inte upp till de kraven. Det kommer i förlängningen att leda till försämrad välfärd.
Tabell 11. Socialdemokraternas förslag till utgiftsramar och utgiftstak
Miljoner kronor
|
Socialdemokraternas förslag |
||||||
|
Utgiftsområde |
2007 |
2008 |
2009 |
2007 |
2008 |
2009 |
|
Rikets styrelse |
10 803 |
10 660 |
10 846 |
126 |
0 |
0 |
|
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
12 100 |
11 300 |
11 800 |
227 |
78 |
89 |
|
Skatt, tull och exekution |
9 500 |
9 500 |
9 300 |
175 |
280 |
–87 |
|
Rättsväsendet |
30 500 |
31 200 |
32 200 |
–254 |
–467 |
–113 |
|
Internationell samverkan |
1 498 |
1 510 |
1 515 |
0 |
0 |
0 |
|
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
43 764 |
44 777 |
46 200 |
–400 |
–500 |
–876 |
|
Internationellt bistånd |
27 900 |
29 649 |
31 140 |
1 243 |
0 |
0 |
|
Migration |
5 200 |
4 897 |
4 845 |
167 |
0 |
0 |
|
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
47 155 |
54 100 |
56 400 |
250 |
2 754 |
4 038 |
|
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
124 600 |
126 600 |
130 400 |
2 245 |
2 614 |
2 840 |
|
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
44 600 |
44 100 |
43 700 |
398 |
543 |
728 |
|
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
63 300 |
65 300 |
67 200 |
669 |
1 318 |
1 422 |
|
Arbetsmarknad |
74 500 |
69 700 |
74 900 |
7 850 |
10 552 |
16 965 |
|
Arbetsliv |
1 361 |
1 157 |
1 126 |
0 |
0 |
0 |
|
Studiestöd |
21 500 |
21 900 |
23 100 |
786 |
1 009 |
1 168 |
|
Utbildning och universitetsforskning |
47 800 |
48 700 |
48 700 |
3 586 |
2 219 |
762 |
|
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
10 400 |
10 200 |
10 308 |
261 |
151 |
0 |
|
Samhällsplan., bostadsförs., byggande samt konsumentpol. |
7 100 |
7 100 |
7 300 |
1 370 |
1 740 |
2 293 |
|
Regional utveckling |
3 400 |
3 311 |
3 433 |
237 |
0 |
0 |
|
Allmän miljö- och naturvård |
4 615 |
4 628 |
4 700 |
0 |
0 |
320 |
|
Energi |
2 800 |
2 800 |
3 600 |
91 |
279 |
1 584 |
|
Kommunikationer |
41 900 |
35 800 |
36 900 |
7 986 |
861 |
1 210 |
|
Socialdemokraternas förslag |
Avvikelse mot prop. |
|||||
|
2007 |
2008 |
2009 |
2007 |
2008 |
2009 |
|
|
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar |
11 460 |
17 740 |
17 553 |
–6 541 |
0 |
0 |
|
Näringsliv |
4 300 |
4 700 |
4 700 |
171 |
367 |
295 |
|
Allmänna bidrag till kommuner |
71 250 |
77 234 |
79 700 |
–1 599 |
0 |
2 466 |
|
Statsskuldsräntor m.m. |
43 170 |
45 700 |
49 700 |
0 |
4 530 |
6 530 |
|
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
28 908 |
31 538 |
21 299 |
0 |
0 |
0 |
|
Minskning av anslagsbehållningar |
–329 |
4 675 |
3 833 |
0 |
0 |
0 |
|
Summa utgiftsområden |
795 054 |
820 476 |
836 398 |
19 044 |
28 329 |
41 632 |
|
Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor |
751 884 |
774 776 |
786 698 |
19 044 |
23 799 |
35 102 |
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten |
189 379 |
202 396 |
216 492 |
0 |
0 |
0 |
|
Takbegränsade utgifter |
941 263 |
977 172 |
1 003 190 |
19 044 |
23 799 |
35 102 |
|
Budgeteringsmarginal |
7 737 |
4 828 |
–8 044 |
–12 799 |
||
|
Utgiftstak för staten |
949 000 |
982 000 |
11 000 |
11 000 |
||
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Regeringskansliet. Vi anser att huvuddelen av Regeringskansliets anslagssparande ska dras in då det är mycket stort. Regeringen bör återkomma med förslag till sådan minskning i vårens tilläggsbudget.
Presstöd och länsstyrelser. Vi motsätter oss slopandet av personalförstärkningsmedlen till länsstyrelserna. Dessa har haft stor betydelse för länsstyrelsernas möjlighet att fullgöra sitt tillsynsansvar. Den i våras beslutade ökningen av presstödet bör genomföras i enlighet med tidigare riksdagsbeslut.
Hovstaten. I de andra nordiska monarkierna har den blivande statschefen en egen hovstat eller motsvarande ordning. Det bör gälla även i Sverige. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.
EU-frågor. Det är viktigt med en levande och bred debatt om Europeiska unionen. Därför är det angeläget att förordnandet för Kommittén för EU-debatt förlängs till den 31 december 2007. Även det faktum att regeringen under utgiftsområde 13 drar in bidraget till LO:s, TCO:s och Saco:s Brysselkontor tyder på ett ointresse för en bred samhällsdebatt rörande och en bevakning av arbetstagarnas intresse i Europeiska unionen.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Kompetensöverföringsjobb. Vi avvisar regeringens förslag att anslaget för kompetensöverföringsjobb avvecklas 2007. De har fungerat väl.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Socialdemokraterna anslår mer till Åklagarmyndigheten, domstolsväsendet och kriminalvården än regeringen.
Kampen mot människohandel ska intensifieras. Vi vill öka polisens insatser för att bekämpa människohandel.
Hedersrelaterat våld. Polisen måste utveckla och samordna sitt arbete mot hedersrelaterat våld.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Synen på regeringens försvarspolitik presenteras utförligt i avsnitt 4.6.
Insatsförband. Socialdemokraterna avvisar regeringens ökning av anslaget. Den utökning av anslaget med 200 miljoner kronor som tidigare har beslutats är tillräcklig för att möta de behov som de svenska insatsförbanden har utomlands. Därför avvisar Socialdemokraterna att anslag 6.1.2 för fredsbefrämjande insatser ökas utöver 2004 års försvarsbeslut.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Bistånd. Som enda land i världen har Sverige nått målet om 1 procent av BNI i bistånd. Det ger oss en särskild position och stora möjligheter att utmana andra länder att ta sin del av ansvaret. Sveriges roll i världen som en ledande pådrivare för utveckling och fred ska stärkas ytterligare. Socialdemokraterna vill avsätta en fredsmiljard ur biståndsmedlen för att stärka medling, konflikthantering och förebyggande fredsarbete.
Utgiftsområde 8 Migration
Arbetskraftsinvandring. Regeringen föreslår att ett mål om ökad arbetskraftsinvandring ska införas. Målet är otydligt formulerat och icke uppföljningsbart. Beredning och parlamentarisk förankring har inte skett. Socialdemokraterna avvisar inte tanken på arbetskraftsinvandring. Om ett mål ska formuleras krävs emellertid bred politisk förankring och legitimitet hos arbetsmarknadens parter. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Den generella välfärden är ett effektivt sätt att möta människors behov av trygghet, vård och omsorg. Mer om Socialdemokraternas välfärdspolitik kan läsas i avsnitt 3.6 och kritik av regeringens politik i avsnitt 4. 5.
Social barn- och ungdomsvård. Den sociala barn- och ungdomsvården omfattar de mest utsatta barnen i vårt samhälle. Förslag till nationell handlingsplan överlämnades till regeringen i oktober 2005 från en parlamentarisk utredning. Både Rädda Barnen och Bris har vid ett flertal tillfällen påpekat behovet av att säkerställa barnens rätt i den sociala barn- och ungdomsvården. I budgetpropositionen sägs ingenting om regeringens ambition inom detta område. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att till riksdagen lägga fram en nationell handlingsplan inom den sociala barn- och ungdomsvården.
Hälso- och sjukvårdens ersättningssystem. Svensk sjukvård är kostnadseffektiv och bra. Svensk sjukvård har formats utifrån principen att det är behovet som ska styra tillgången till sjukvård, inte patienternas ekonomi. En viktig förklaring till svensk sjukvårds resultat är modellen för resursfördelning. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens planer på att införa en patientpeng. Det är patientens behov som ska styra vården, inget annat.
Apoteksmonopolet. Det är av yttersta vikt att läkemedelsförsäljningen präglas av säkerhet och kunskap. Kortsiktiga vinstintressen riskerar att äventyra säkerheten och försvåra samhällets krav på opartisk information. Apoteksmonopolet säkerställer en god försörjning och användning av såväl receptbelagda som receptfria läkemedel över hela landet. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens planer på att avveckla apoteksmonopolet.
Pandemiberedskap. En världsomfattande pandemi skulle på flera sätt utsätta vårt samhälle och våra medborgare för mycket stora påfrestningar. Den socialdemokratiska regeringen såg till att en nationell pandemiplan togs fram och att samarbetet mellan berörda myndigheter utvecklades. En central del i pandemiberedskapen handlar om tillgången på vaccin. Produktionen av vaccin i världen är inte tillräcklig för att klara behovet vid en pandemi. För att säkra tillgången på vaccin inledde den socialdemokratiska regeringen diskussioner med de nordiska länderna om en gemensam lösning. Det är Socialdemokraternas uppfattning att det finns mycket goda förutsättningar att säkerställa vaccinproduktion i Sverige. Därför gav den tidigare socialdemokratiska regeringen en förhandlingsman i uppdrag att utreda förutsättningarna. I tilläggsbudgeten för 2006 tillfördes 200 miljoner kronor i ett anslag för vaccinförsörjning (anslag 14:10). Den nuvarande regeringen redovisar i budgetpropositionen ingen inriktning eller ambition i arbetet med pandemiberedskap och vaccinförsörjning. Regering bör därför återkomma till riksdagen med en redovisning av hur pandemiberedskapen och vaccinförsörjning i Sverige ska säkras.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Alla människor ska ha rätt till en skälig ersättning om man blir sjuk eller handikappad. Den sociala tryggheten är en grundbult i ett modernt välfärdssamhälle. Mer om Socialdemokraternas kritik av regeringens politik för ökad ohälsa kan läsas i avsnitt 4. 5.
Ersättning i trygghetssystemen. Sjukpenningen är ett försäkringsskydd för den enskilde när han eller hon drabbas av sjukdom. Sämre ersättningar ger sämre skydd. Den tillfälliga föräldrapenningen innebär inkomsttrygghet för den som är hemma med sitt sjuka barn. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag om sänkta tak i sjukförsäkringen. Socialdemokraterna avvisar även regeringens förslag om lägre SGI.
Finansiell samordning. Socialdemokraterna avvisar regeringens syn att den finansiella samordningen inte ska utgå från principen om att alla fyra aktörer – Försäkringskassan, landsting, kommuner och Arbetsmarknadsstyrelsen – ska delta i samverkan.
Skuldränta för trygghetsförsäkringar. Innan förslag om skuldränta införs avseende utbetalda ersättningar i trygghetsförsäkringarna, bör regeringen utreda förutsättningarna för att då också utbetala ränta till enskilda som på grund av långa handläggningstider inte fått sin ersättning i tid.
Ersättningar för arbetslösa. Även arbetslösa som är sjuka måste ha en bra ersättning. Socialdemokraterna avvisar därför regeringens förslag om sänkt tak för sjuka arbetslösa.
Förtidspensionärer. Förtidspensionärer (personer med sjuk- och aktivitetsersättning) som slitit ut sig ska ha rimliga ekonomiska levnadsvillkor även när de blir gamla. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag om att endast 80 procent av antagandeinkomsten i förtidspensionen ska vara pensionsgrundande. Nedskärningen på 1,7 miljarder kronor drabbar dem som har det allra svårast.
Sjukfrånvaro. Människor som är sjuka ska ha rätt till en god ersättning vid sin frånvaro från arbetet. Men insatser måste vidtas så att arbetslivet utformas så att sjukfrånvaron minskar. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens planer på tre punkter: Att förändra PILA-projektet, att ändra reglerna så alla arbetsgivare ska ha möjlighet att begära läkarintyg från första dagen samt att avskaffa målet om halverat antal sjukpenningdagar.
Inflytande. Det är viktigt att medborgarna har inflytande och insyn över hur välfärden administreras och organiseras. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag om att avskaffa socialförsäkringsnämnderna och försäkringsdelegationerna.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Att alltfler får leva ett längre och friskare liv är en av välfärdssamhällets riktigt stora framgångar. Men det ska bli ännu bättre. Sverige ska bli världens bästa land att åldras i. Mer om Socialdemokraternas politik för äldre finns i avsnitt 3.5.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. De senaste åren har det gjorts stora satsningar på barn och deras familjer. Dessa förbättringar ska värnas och fler åtgärder ska genomföras. Mer om Socialdemokraternas politik för unga kan läsas i avsnitt 3.4.
Ersättning i föräldrapenningen. En generös föräldrapenning är en grundbult för familjers trygghet. Socialdemokraterna avvisar därför regeringens förslag om sänkt SGI i föräldrapenningen och sänkt inkomsttak i tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Arbete är grunden för välfärd, välstånd och människors personliga utveckling. Därför måste politiken vara inriktad på arbete åt alla. Socialdemokraternas politik för nya jobb och trygghet i arbetslivet presenteras utförligt i avsnitt 3.3 respektive 3.6. Kritiken av regeringens sysselsättningspolitik återfinns utförligt i avsnitt 4.1.
Arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken syftar till att förbättra matchningen av arbetstagare och lediga jobb, samtidigt som de som är längst från arbetsmarknaden får möjlighet till arbete, praktik och utbildning. Att kraftigt minska volymerna i arbetsmarknadspolitiken, som regeringen föreslår, leder till högre öppen arbetslöshet och att möjligheten att nå hög sysselsättning försvagas. Dessa nedskärningar liksom förslagen att avveckla en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder avvisas av Socialdemokraterna.
Nystartsjobb. Regeringens nystartsjobb är otillräckliga för att klara de utmaningar som finns på arbetsmarknaden. Därför måste nystartsjobben förstärkas. Socialdemokraterna föreslår att regeringens nystartsjobb ersätts med de förstärkta nystartsjobb som presenteras i avsnitt 3.3.
Arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring för dem som hamnar i arbetslöshet. Den är viktig i tider av förändringar, eftersom den underlättar individens övergång från gamla till nya förutsättningar. Regeringen föreslår flera förändringar i syfte att försämra arbetslöshetsförsäkringen: högre egenfinansiering, sänkt dagpenning, minskad längd, försämrad beräkningsgrund, ökade kvalifikationskrav och lägre ersättningsnivåer. Dessa förslag avvisar Socialdemokraterna.
Obligatorisk a-kassa. Införandet av obligatorisk a-kassa syftar till att försvaga fackföreningarnas roll. Starka fackföreningar är en grundbult i den svenska modellen. Den höga anslutningsgraden bidrar till att svensk fackföreningsrörelse är progressiv och förändringsvillig. Starka fackföreningar bidrar på så sätt till den svenska konkurrenskraften. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag om obligatorisk a-kassa.
Arbetsgivarnas ansvar i rehabiliteringsprocessen. Tidiga insatser i rehabiliteringsprocessen har betydelse för arbetstagarnas hälsa. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag att avskaffa medfinansieringen och att avskaffa arbetsgivarens åtagande att göra rehabiliteringsutredning.
Arbetsmarknadsverket. En omstrukturering av Arbetsmarknadsverket som minskar det lokala inflytandet kan inte ske samtidigt som kraftiga nedskärningar görs på arbetsmarknadspolitiken. Socialdemokraterna avvisar därför regeringens förslag om en ombildning av Arbetsmarknadsverket samt förslaget om att komplettera med alternativa arbetsförmedlingar.
Integrationsverket. Integrationsverket fyller en viktig funktion i arbetet med att främja en positiv integration i samhället. Att avveckla verket utan att ha förslag om hur integrationspolitiken ska hanteras i övrigt är fel. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag att avveckla verket.
LO:s, TCO:s och Saco:s Brysselkontor. Genom att anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser med mera dras in försvinner statsbidraget för den mångåriga och framgångsrika verksamhet som har bedrivits vid de fackliga centralorganisationernas kontor i Bryssel. De har fyllt en viktig funktion gällande bevakning av arbetstagarnas intresse i Europeiska unionen. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag.
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Anställningstrygghet. Arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden är starkt beroende av deras arbetstrygghet. Att göra visstidsanställningar till norm och tillsvidareanställningar till undantag är fel, liksom att minska möjligheten till heltidsanställningar. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag på dessa områden.
Arbetsmiljö och inflytande. Förhållandena på arbetsplatsen är av stor vikt för alla. Inflytandet över arbetsvillkoren är av central vikt för arbetstagarna. Det krävs utvärdering, forskning, tillsyn och bra spelregler. Socialdemokraterna avvisar därför regeringens förslag om besparingar på Arbetsmiljöverket, nedläggningen av Arbetslivsinstitutet och förändringarna av Arbetsdomstolen. Regeringens förslag att lägga ned Arbetslivsinstitutet innebär att arbetslivsforskningen nedmonteras. Neddragningen på Arbetsmiljöverket kommer att göra att tillsynen över arbetsmiljön på de svenska arbetsplatserna kraftigt försämras. Anslagen till dessa verksamheter ryms på nuvarande nivå inom Socialdemokraternas utgiftsområdesramar.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Studiestöd. Ett generöst studiestöd är viktigt för att alla ska ha möjlighet att bedriva studier i vuxen ålder. Regeringens förslag om att slopa det kommunala bidraget för komvux medför att anslaget justeras ned. Socialdemokraterna motsätter sig detta då vi vill värna komvux. Socialdemokraterna avvisar även regeringens förslag att avskaffa rekryteringsstödet.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Sverige är ett litet, konkurrensutsatt land som måste investera i utbildning för att kunna konkurrera på världsmarknaden. Socialdemokraternas utbildningsförslag presenteras närmare i avsnitt 3.3.
Rättvis utbildning. Utbildningssystemet måste vara rättvist utformat. Alla ska ha rätt till en bra utbildning. Därför vill Socialdemokraterna bryta upp riksdagens beslut om fri etableringsrätt för enskilda förskolor och avvisar regeringens förslag om att vidga etableringsfriheten till den allmänna förskolan. Socialdemokraterna avvisar också förslaget att stoppa högskoleutbyggnaden.
Resurser till utbildningsväsendet. Att överföra riktade bidrag för förskola och komvux till det generella statsbidraget samtidigt som en besparing riskerar att leda till att kommunerna drar ned på kvaliteten i förskolan och omfattningen av den kommunala vuxenutbildningen. Därför avvisar Socialdemokraterna detta förslag. Socialdemokraterna avvisar också regeringens förslag att avskaffa anslaget till fackliga organisationer, handikapporganisationer med flera för uppsökande verksamhet.
Gymnasiereformen. Reformeringen av gymnasiet är viktig för att skapa en modern gymnasieutbildning. Att upphäva reformen gör att moderniseringen av gymnasieskolan skjuts på framtiden. Värdefulla år går till spillo och många ungdomar får inte chansen att gå i den moderniserade gymnasieskolan. Socialdemokraterna avvisar därför förslag till lag om att upphäva gymnasiereformen.
Inflytande över högskolan. Socialdemokraterna slår vakt om det nuvarande samhällsinflytande över högskolor och universitet. Därför avvisar vi regeringens förslag om förändringar av styrningen.
Resurser till forskning. Vi lyfter nivån på forskningsanslaget med 200 miljoner kronor. Innan ställningstagande tas till ytterligare satsningar på forskningsanslaget, vill vi göra en samlad bedömning av hur den offentligt finansierade delen av forskningen ska fördelas mellan grundforskning och tillämpad forskning. Som framgår av motionen görs betydande satsningar på forskningen, till exempel energiforskning. Detta tillsammans med regeringens neddragningar av arbetslivsforskning innebär att Socialdemokraterna sammantaget ökar forskningsanslagen betydligt i jämförelse med regeringens förslag.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Kultur berikar. Sverige ska ha plats för skapande, bildning och gemenskap. Bibliotek, teatrar, biografer, barn- och ungdomskultur, museer, scener för musik och dans – platser för kulturella upplevelser ska finnas över hela landet, tillgängliga för alla. Den fria entrén bör även gälla de regionala länsmuseerna.
Tillståndsperioden. Public service är en omistlig del i en levande demokrati. Licensfinansierad radio och tv ska kunna arbeta fritt och ha goda planeringsförutsättningar. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag om att halvera tillståndsperioden från sex till tre år för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Utbildningsradion AB.
Entréavgifter på statliga museer. De statliga museernas kulturskatter ska kunna avnjutas av alla utan krav på entréavgifter. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag om att avskaffa den fria entrén på statliga museer.
Handslag med idrottsrörelsen. Vi vill förlänga Handslaget och stödja utbildning av nästa generations idrottsledare. Därmed tillförs idrottsrörelsen totalt 2 miljarder kronor mellan 2007 och 2010. Vi vill också att staten, tillsammans med näringslivet och kommunerna, ska arbeta aktivt med att föra fler stora evenemang till Sverige.
Fritidsverksamheter och mötesplatser för ungdomar. Socialdemokraterna avvisar regeringens förslag att inte fortsätta satsningen på fritidsverksamheter och mötesplatser för ungdomar under 2008 och 2009.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
En god bostadsförsörjning är av central betydelse för ett lands utveckling. I avsnitt 3.3 utvecklas Socialdemokraternas förslag på bostadsområdet.
Bostadspolitik. Bostadspolitiken ska syfta till att möta människors behov av ett bra och billigt boende. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag att trappa av räntebidraget samt aviseringen om ombildning och utförsäljning av allmännyttiga bostadsbolag. Vidare avvisar vi förslaget att avveckla bostadssamordnaren för ungdomar, investeringsbidraget för anordnande av hyresbostäder och investeringsbidraget till studentbostäder. Socialdemokraterna motsätter sig regeringens förslag om kommunala hyresgarantier inte genomförs, samt aviseringen om ombildning och utförsäljning av allmännyttiga bostadsbolag.
Utgiftsområde 19 Regional utveckling
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Klimatinvesteringsprogram. Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) är ett viktigt instrument för kommuner, näringsliv och organisationer som gemensamt kan energieffektivisera och ställa om till en hållbar utveckling. I regeringens budget avlutas det statliga stödet till investeringsprogrammen år 2009 utan att alternativ anges. Det avvisar Socialdemokraterna.
SMHI. SMHI har ett samhällsansvar och en viktig roll i miljöpolitiken. Institutet behöver tidigare fastställda anslag, bland annat för att kunna delta i EU:s program för satellitsamarbete. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens neddragningar på SMHI.
Utgiftsområde 21 Energi
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Information om Socialdemokraternas energipolitik återfinns i avsnitten 3.3 och 3.8.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Den historiskt stora satsningen på infrastruktur ska fullföljas.
Infrastrukturen i Stockholmsregionen. Stockholmsregionen behöver långsiktiga infrastrukturlösningar. De initiativ som regeringen aviserar riskerar att försena och försvåra möjligheterna att genomföra för Stockholmsregionen och landet viktiga infrastruktursatsningar. Planerade och beslutade projekt, däribland Citybanan, ska fullföljas istället för att förhalas genom att utse en statlig förhandlingsman.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Djurskyddsmyndigheten. Djurskyddsmyndigheten har en viktig funktion i att säkerställa ett gott djurskydd. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag att avveckla myndigheten.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Företag och forskning. Företags möjlighet att växa måste värnas. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag att avskaffa anslagen till Forska & växprogrammet.
Statligt ägande. Staten ska även fortsättningsvis vara en aktiv ägare. Därför motsätter sig Socialdemokraterna regeringens strävan att få ett brett mandat för ett minskat statligt ägande. Även fortsättningsvis måste riksdagen ha inflytande över förändringar i statens ägande.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006.
Statsbidrag för 2007. Avvikelsen för 2007 hänför sig till att Socialdemokraterna motsätter sig regeringens förslag om att avskaffa de riktade statsbidragen till personalförstärkningar i förskolan och till komvux. Dessa minskningar motsvarar 3 820 miljoner kronor, medan överföringen endast uppgår till 3 220 miljoner kronor. I vårt budgetalternativ redovisas de 3,8 miljarder kronorna på utgiftsområde 16. Socialdemokraternas sammantagna satsningar på kommunerna är genom de generella och riktade statsbidragen större än regeringens satsningar för 2007, 2008 och 2009.
Riktade anslag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Regeringen föreslår att det riktade anslaget till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting upphör. Socialdemokraterna går emot detta, då statens möjligheter att i akuta situationer bistå kommuner och landsting begränsas.
Allmän förskola. Socialdemokraterna vill göra förskolan allmän för alla barn från tre års ålder. Reformen träder i kraft 2009, och för detta ändamål avsätts 600 miljoner kronor.
Äldreomsorg. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Antalet anställda behöver öka. Vi vill använda kommunernas ökande resurser i form av skatteintäkter och statsbidrag för att öka äldreomsorgens andel av de kommunala kostnaderna.
Herrelös fastighet. Den socialdemokratiska regeringen hade för avsikt att bevilja Tierps kommun 5 miljoner kronor för rivning av fastigheten Hästhagen i Söderfors inom ramen för de särskilda insatserna. Regeringen avser att inte fullfölja detta löfte. Socialdemokraterna vill motsatsen.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
Statsskuldsräntor. Anslaget för statsskuldsräntor ligger högre än regeringens förslag då Socialdemokraterna motsätter sig stora utförsäljningar av statliga bolag. Detta kompenseras dock mer än väl av statliga intäkter från de statliga bolagen genom till exempel utdelningar.
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
Tabell 12. Socialdemokraternas förslag på skatteområdet (i förhållande till vårpropositionen)
Höjt reseavdrag.Vi vill höja reseavdraget med 1 krona till 19 kronor per mil. Även de som kör bensindrivna och dieseldrivna förmånsbilar ska få höjt reseavdrag med 1 krona, till 10 respektive 7 kronor milen.
Generösare avdrag vid dubbel bosättning. Avdraget vid dubbel bosättning bör förtydligas, förenklas och förlängas.
Utvidgad begränsningsregel. Från den 1 januari 2007 ska fastigheter med taxeringsvärden upp till 5 miljoner kronor omfattas av den nya begränsningsregeln. På taxeringsvärden upp till 3,33 miljoner kronor ska inte mer än 4 procent av hushållsinkomsten betalas i fastighetsskatt. På taxeringsvärden upp till 5 miljoner kronor ska inte mer än 6 procent av hushållsinkomsten betalas i fastighetsskatt.
Begränsningsregeln blir även tillämplig på fritidsfastigheter. Om ett hushåll äger flera fastigheter ska, på samma sätt som gäller idag, begränsningsregeln endast omfatta fastigheten med högst taxeringsvärde.
Fryst underlag för fastighetsskatt. Under senare år har värdena på privatfastigheter ökat kraftigt. Socialdemokraterna anser inte att uttaget av fastighetsskatt behöver öka. Därför ska taxeringsvärdena 2006–2008 för småhus och hyreshus frysas på 2005 års nivå i avvaktan på en långsiktig lösning. Om en fastighet har fått ett lägre taxeringsvärde ska dock detta lägre värde gälla i fortsättningen. Även den schablonmässigt beräknade inkomsten för bostadsrättsföreningar och andra privatbostadsföretag fryses på dagens nivå.
Färre skattepliktiga publikationer. Periodiska publikationer, inklusive gratisutdelade publikationer, ska ha samma beskattningsregler som dagspressen. Skattesatsen för alla periodiska publikationer ska vara 3 procent av beskattningsvärdet. Beloppet av den skattepliktiga omsättning som berättigar till återbetalning av reklamskatt för dessa publikationer ska vara detsamma som i dag gäller för dagspress, 50 miljoner kronor för helt år. Förslaget medför att antalet skattepliktiga publikationer minskar betydligt och att gratistidningarna får sänkt skatt.
Avskaffad reklamskatt för ideella föreningar. Från den 1 januari 2007 ska även reklamskatten för ideella föreningar slopas.
Sänkt lotteriskatt. Lotteriskatten höjdes från 35 till 36 procent den 1 juli 1997. Vid denna tidpunkt var utvecklingen för ATG god. Under senare år har förutsättningarna för trav- och galoppsporten dock försämrats. Hästnäringen är en växande näring. Den finns i hela landet och ger viktiga arbetstillfällen inte minst i glesbygd. Därför ska skatten sänkas tillbaka till 35 procent. Det kommer att ge en god stimulans till företagandet inom hästnäringen och får därmed positiva effekter i hela landet.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav i maj 2006 en utredare i uppdrag att se över beskattningen av ATG:s vadhållningsverksamhet. Socialdemokraterna kommer noggrant att studera utredarens slutsatser och arbeta för att trav- och galoppsporten ska kunna arbeta under goda förutsättningar.
Bärplockning. Socialdemokraterna föreslår att gränsen för skattefria inkomster från bärplockning med mera justeras med hänsyn till den inflation som skett sedan skattefriheten infördes 1981. Skattefriheten för icke yrkesmässig bär-, svamp- och kottplockning höjs därför till 12 500 kronor.
Typgodkända kassaregister. Ett färdigt förslag för typgodkända kassaregister i kontantbranscherna har granskats och godkänts av EU. Vi vill att förslaget om krav på typgodkända kassaregister införs. Skatteverket bör få rätt att kontrollera dessa register och göra oanmälda besök. För att underlätta för de allra minsta företagen ska ett särskilt stöd införas. Stödet utgår under en treårsperiod, det vill säga till dess en andrahandsmarknad har uppstått. 200 miljoner kronor avsätts för detta ändamål.
Tabell 13 Skatteförslag från BP07 som avvisas
Skatter på förvärvsinkomster
Skattereduktion för arbetsinkomster. Jobbavdragets främsta syfte är att öka skillnaderna mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Det leder till ökade orättvisor. Den som blir sjuk, arbetslös, frånvarande på grund av arbetsskada eller går i pension kommer att få uppleva att inte bara inkomsten sjunker, dessutom ska skatten höjas. Det ökar orättvisorna i samhället.
Jobbavdraget är en omfattande skattesänkning som inte är fullt ut finansierat. Det riskerar därmed att urholka finansieringen av den gemensamma välfärden.
På dessa grunder avvisar Socialdemokraterna förslaget om jobbavdrag.
Det är uppenbart att förslaget inte är genomarbetat. Regeringen har inte låtit remissinstanser yttra sig över vare sig avgränsningar eller tillämpning. Givet förslagets omfattning och principiella karaktär är detta olämpligt.
Avdrag för resor och övriga utgifter. Avdrag för resor mellan arbete och bostad underlättar för människor att söka arbete som inte ligger i bostadens direkta närhet. Det utvidgar arbetsmarknaden. Att höja beloppsgränsen skulle därför kunna ha en hämmande effekt på arbetspendling. Eventuella sådana konsekvenser än inte belysta i regeringens förslag.
Övriga utgifter är ett sätt att underlätta för människor att arbeta. Samtidigt är det också ett avdrag där det finns betydande fusk. Konsekvenserna av regeringens förslag till mycket kraftig höjning är inte belysta.
Vi avvisar därför förslagen om höjda beloppsgränser.
Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till a-kassa. Avdragsrätten för fackföreningsavgift och a-kassa infördes för att skapa skattemässig neutralitet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivarna har idag möjlighet att göra avdrag för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer. Att ta bort arbetstagarnas rätt till avdrag ger olika förutsättningar för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Det rubbar balansen på den svenska arbetsmarknaden.
När detta sker samtidigt som avgifterna till a-kassan höjs och ersättningarna sänks, innebär det kraftiga försämringar för landets löntagare. Vi motsätter oss förslaget.
Hem-pc. När Socialdemokraterna undantog hem-pc från förmånsbeskattningen var det en reform som kom att röna stor internationell uppmärksamhet. Såsom den var utformad bidrog den till att IT-kompetensen spred sig över hela landet. Pc-reformen har bidragit till Sveriges ställning som ledande IT-nation. Att avskaffa den reformen innebär ett hårt slag inte bara mot alla dem som idag får nytta av reformen utan även mot IT-branschen där över 4 000 personer riskerar att förlora sina jobb. Socialdemokraterna motsätter sig därför avskaffandet.
Skattereduktion för hushållstjänster. Särregler för enskilda branscher skapar avgränsningsproblem och gränsdragningssvårigheter. Det är principiellt tveksamt att vissa tjänster ska gynnas framför andra. Förslaget kommer främst att gynna höginkomsttagare eftersom de i första hand har råd att köpa dessa tjänster. Att använda gemensamma resurser till att ge skattereduktioner åt högavlönade är ingen god fördelningspolitik. Socialdemokraterna avvisar förslaget.
Socialavgifter
Slopad särskild löneskatt för personer 65 år eller äldre. Regeringen försöker använda arbetsgivaravgifterna till att höja sysselsättningen bland äldre. Syftet är lovvärt, men arbetsgivaravgifterna är ett mycket ineffektivt sätt att styra. Alla personer i denna grupp som redan har arbete eller skulle ha fått arbete även utan stimulansen omfattas också av skattesänkningen. Det gör att kostnaden för de ytterligare personer som kommer i anställning blir mycket hög. Därför avvisar Socialdemokraterna förslaget. Det nya pensionssystemet, som premierar arbete över 65 år, i kombination med en modern arbetsmarknads- och arbetslivspolitik är ett mer effektivt sätt stimulera de äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden.
Nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år. Argumenten från förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter för äldre är giltiga även i detta fall. Socialdemokraternas förslag om förstärkta nystartsjobb för ungdomar är ett effektivare sätt att hjälpa ungdomar in på arbetsmarknaden. Socialavgifterna är en av välfärdens viktigaste finansieringskällor. Att skapa särregler för viss grupper riskerar att urholka den långsiktiga finansieringen av den offentliga sektorn. På dessa grunder avvisar Socialdemokraterna förslaget.
Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn. Olika skatteregler för olika branscher skapar snedvridningar och gränsdragningsproblem. Det är heller inte politikers uppgift att peka ut vissa branscher och ge dem särskilda subventioner. Goda och likvärdiga villkor för alla företag skapar en långsiktigt bättre utveckling. Vi motsätter oss därför förslaget.
Särskilt avdrag vid beräkning av socialavgifter slopas. Regeringen föreslår att den särskilda nedsättningen av arbetsgivaravgiften med 5 procent upp till 37 080 kronor per år slopas. Det blir därmed dyrare att anställa. Förändringen drabbar främst småföretag. Socialdemokraterna avvisar förslaget.
Slopad nedsättning av arbetsgivaravgift för enmansföretagare som anställer. Soloföretagare som gör sin första anställning slipper idag att betala full arbetsgivaravgift för den nyanställda – pensionsavgiften undantagen. Denna nedsättning vill regeringen avskaffa. Socialdemokraterna motsätter sig det. Det innebär att det blir dyrare för småföretag att expandera.
Kapital- och egendomsskattefrågor
Fastighetsskattefrågor
Skattebasutredningen kom fram till att det är möjligt att upprätthålla en hög skattenivå och en god generell välfärd i en globaliserad värld. Det kräver dock att regeringen vårdar skattebaserna.
Fastighetsskatten är en viktig skattebas i en internationell ekonomi, därför måste den vårdas. En regering som värnar en generell välfärdsmodell kan inte avskaffa fastighetsskatten.
Fryst uttag av fastighetsskatt. Regeringens förslag till frysning på 2006 års nivå innebär för många villaägare högre skatt än med Socialdemokraternas förslag till frysning på 2005 års nivå. För de villor som inte kommer att omfattas av takregeln på markvärdet innebär det i genomsnitt 8 procents högre skatt med regeringens förslag. Socialdemokraterna avvisar regeringens förslag till förmån för frysning på 2005 års nivå.
Begränsning av fastighetsskatten på markvärdet med mera. Takregeln gynnar ägarna till landets mest exklusiva villor. Den innebär skattesänkningar på tiotusentals kronor i Stockholms norra förorter. Regeringens förslag saknar analyser av hur takregeln slår för olika inkomstgrupper och i olika delar av landet. Dessutom saknas resonemang kring hur utformningen av regeln har skett.
I motsats till Socialdemokraternas förslag till utvidgad begränsningsregel för att hjälpa dem med låga inkomster, satsar regeringen på att gynna dem med de största tillgångarna. Vi avvisar därför regeringens förslag och föreslår istället att uttaget fryses på 2005 års nivå.
Sänkt fastighetsskatt på flerbostadshus. Socialdemokraterna har föreslagit en frysning av fastighetsskatteuttaget på 2005 års nivå i avvaktan på en långsiktig lösning. Därför avvisar vi regeringens förslag.
Slopad schablonintäktsbeskattning. Socialdemokraterna har föreslagit en frysning av fastighetsskatteuttaget på 2005 års nivå i avvaktan på en långsiktig lösning. Därför avvisas regeringens förslag.
Förmögenhetsskatt
Förmögenhetsskattens avveckling. Förmögenhetsskatten betalas av de invånare som har de högsta inkomsterna och de största tillgångarna. Ur fördelningspolitiskt perspektiv är en förmögenhetsskatt välmotiverad. Att avskaffa den kommer att öka klyftorna i samhället. Vi socialdemokrater motsätter oss därför en halverad förmögenhetsskatt.
I propositionen föreslås även att olika skattesatser ska gälla för olika tillgångar, något som gör skatten krångligare.
Företagsskattefrågor
3:12-reglerna. 3:12-reglerna finns till för att upprätthålla neutraliteten i beskattningen mellan företagare och anställda. Den 1 januari i år reformerades reglerna i syfte att förbättra villkoren för företagen och dessutom förenkla reglerna. I det sammanhanget gjordes en noggrann genomgång av hur mycket reglerna kunde förbättras samtidigt som neutraliteten uppehölls. De ytterligare förändringar som nu föreslås riskerar neutraliteten. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag.
Övriga punktskattefrågor
Skatt på trafikförsäkringspremier. Regeringen planerar ett systemskifte när det gäller trafikförsäkringen. Kostnaderna för trafikskador ska brytas ur den allmänna sjukvården och privatiseras. Vi ser det som ett första steg i strävan att bryta upp offentligt finansierad sjukvård och socialförsäkring. Förutom att det är ett avsteg från den generella välfärdens principer så kommer det att leda till kraftigt höjda premier på trafikförsäkringen. I avvaktan på en överföring av kostnaderna för trafikskador till trafikförsäkringen införs en särskild skatt på trafikförsäkringspremier. Skatten är en ren straffbeskattning av bilismen. Socialdemokraterna avvisar därför förslaget.
Tobaksskatt. Det har tidigare hänt att höjd skatt på tobak lett till kraftigt ökad smuggling. De mycket kraftiga höjningar som nu föreslås riskerar att leda till ökad smuggling. Risken för detta är inte analyserad i propositionen. Anledningen till att höjningen är mycket högre på vissa produkter än på andra motiveras heller inte. Vi socialdemokrater avvisar förslaget.
| [1] | Antal reguljärt sysselsatta i åldern 20–64 år, dvs. exklusive sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. |
| [2] | I procent av arbetskraften. |
| [3] | Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, tusental. |