Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att de fackliga organisationernas inflytande och insyn i upphandlingsprocessen stärks.
Under senare år har det skett en accelererande utveckling där upphandling används som ett instrument för att konkurrensutsätta offentlig tjänsteproduktion och andra verksamheter.
Tillämpning och regelverk för upphandling måste fungera på ett sådant sätt att det vidmakthåller och främjar sociala förbättringar i samhället. Insynen och det fackliga inflytandet i upphandlingsprocessen är otillräckligt. Medbestämmandelagen och lagen om offentlig upphandling ger inte de fackliga organisationerna tillräcklig insyn och påverkansmöjligheter vid upphandlingar.
Professor Ruth Nielsen vid Köpenhamns universitet har jämfört svensk och dansk tillämpning av EG:s upphandlingsdirektiv. Hon konstaterar att Sverige ålagt sig en mängd restriktioner som inte följer av EG-lagstiftningen, varav kravet på affärsmässighet är en. I Danmark krävs att företag som ska komma i fråga för offentlig upphandling ska tillämpa kollektivavtalsenliga villkor. Och professor Niklas Bruun konstaterar i en expertutredning för Upphandlingskommittén att Sverige inte har utnyttjat EG-lagstiftningens möjligheter till skydd för arbetstagaren vid offentlig upphandling. Alltför ofta innebär en upphandling oacceptabla konsekvenser för de anställda i form av sämre arbetsmiljö, dåliga anställningsvillkor och sämre anställningstrygghet.
Offentlig upphandling måste samtidigt kunna ske både affärsmässigt och med villkoren att leverantörer och eventuella underentreprenörer tillämpar de löne- och anställningsvillkor som allmänt gäller för branschen på den ort där arbetet ska utföras.