Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i 1 kap. 11 § och 65 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) och 8 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) samt avslår att nya paragrafer, 65 kap. 9 a–9 d §§, införs i inkomstskattelagen (avsnitten 3.11, 5.2.1, 3.10 och 5.2.1).
Riksdagen avslår regeringens förslag att 11 kap. 7 § inkomstskattelagen upphävs, att 61 kap. 1 § inkomstskattelagen ändras samt att en ny paragraf, 61 kap. 17 a §, införs i denna lag (avsnitt 5.2.5).
Riksdagen avslår regeringens förslag att upphäva 65 kap. 11 a–11 c §§ inkomstskattelagen samt att 1 kap. 11 § och 65 kap. 12 § samma lag ändras (avsnitten 3.9 och 5.2.3).
Riksdagen avslår regeringens förslag om följdändringar i lagen (1997:324) om begränsning av skatt och i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter (avsnitt 5.2.3).
Riksdagen avslår regeringens förslag att upphäva 63 kap. 4 a § inkomstskattelagen (avsnitt 5.2.4).
Riksdagen avslår regeringens förslag om ändringar i 12 kap. 2 och 3 §§ inkomstskattelagen samt att en ny paragraf 11 kap. 48 § införs i samma lag (avsnitten 3.21 och 5.2.2).
Riksdagen avslår regeringens förslag att införa skattereduktion för fysiska personers köp av hushållstjänster.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen avseende bestämmande av skiktgränser för uttag av statlig skatt i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen avseende grundavdrag i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 58 kap. inkomstskattelagen avseende avdrag för pensionssparande i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av skattesystemet.
Regeringen föreslår i proposition 2006/07:1 en skattereduktion för arbetsinkomster och skattereduktion för näringsinkomster, s.k. jobbskatteavdrag. Vänsterpartiet avvisar det förslaget. Vi tror att det är en kraftig överdrift att säga att våra skatter skulle minska människors vilja att studera och arbeta i Sverige. Man kan snarare säga att det är det jämförelsevis låga löneläget för t.ex. ingenjörer i vårt land som gör skillnad. Dessutom medför regeringens förslag att inkomstklyftorna ökar samt att den ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män också ökar. Riksdagen bör besluta att avslå regeringens förslag till ändringar i 1 kap. 11 § och 65 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) och 8 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:
483) samt avslå att regeringens förslag till nya paragrafer, 65 kap. 9a–9d §§ införs i inkomstskattelagen.
Regeringen föreslår i proposition 2006/07:1 att förmånsskatt på lånedatorer införs. Vänsterpartiet avvisar det förslaget. Vi menar att Hem-pc-reformen har haft och har stor betydelse för IT-utvecklingen, varför vi tycker att den ska leva vidare. Dessutom skulle ett borttagande av dagens regler direkt innebära att ett antal jobb försvinner. Vi tycker också att det är mycket tveksamt att ändra regelsystemet för enskilda människor vad gäller avtal som ingåtts före årsskiftet. Riksdagen bör besluta att avslå regeringens förslag att 11 kap. 7 § inkomstskattelagen upphävs, att 61 kap. 1 § inkomstskattelagen ändras samt att förslaget om att en ny paragraf, 61 kap. 17 a §, införs i denna lag.
Regeringen föreslår i proposition 2006/07:1 att skattereduktionen för avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa slopas. Vänsterpartiet avvisar denna besparing. Sammantaget med regeringens andra förslag om ökad avgiftsfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen och obligatoriskt medlemskap i arbetslöshetskassan, kommer avgifterna för medlemskap i fackförening och a-kassa att femdubblas. Följden blir att många löntagare kommer att lämna sin fackförening av ekonomiska skäl. En sådan utveckling kommer att försvaga fackföreningarna och vanliga löntagare.
På sikt innebär det att maktbalansen på arbetsmarknaden förskjuts till arbetsgivarnas fördel och att den svenska modellen med relativt jämnstarka parter undermineras. Det är en utveckling vi inte vill se.
Riksdagen bör besluta att avslå regeringens förslag att upphäva 65 kap. 11 a–11 c §§ inkomstskattelagen samt att avslå att 1 kap. 11 § och 65 kap. 12 § samma lag ändras. Dessutom bör riksdagen besluta att avslå regeringens förslag om följdändringar i lagen (1997:324) om begränsning av skatt och i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Regeringen föreslår i proposition 2006/07:1 att avskaffa regionalt förhöjt grundavdrag. Vänsterpartiet avvisar det förslaget. Avdraget genomfördes i syfte att gynna personer bosatta i stödområde A. Detta skulle också vara en del av den hittills genomförda skatteväxlingen. Riksdagen bör besluta att avslå regeringens förslag att upphäva 63 kap. 4 a § inkomstskattelagen.
Regeringen föreslår i proposition 2006/07:1 en höjning av icke avdragsgillt belopp för resor från 7 000 till 8 000 kr och att icke avdragsgillt belopp för ”övriga utgifter” höjs från 1 000 till 5 000 kr. Vänsterpartiet avvisar det förslaget. Vi menar att försämrade möjligheter att göra reseavdrag i första hand drabbar människor i glesbygd och människor som av olika skäl måste använda bil för resor till och från arbetet. Riksdagen bör besluta att avslå regeringens förslag om ändringar i 12 kap. 2 och 3 §§ inkomstskattelagen samt avslå att en ny paragraf, 11 kap. 48 § införs i samma lag.
Regeringen föreslår i proposition 2006/07:1 att skattereduktion för fysiska personers köp av hushållstjänster införs. Regeringen avser att återkomma under våren 2007 med ett konkret förslag. Vänsterpartiet avvisar förslaget i proposition 2006/07:1. Vi menar att ett sådant förslag inte skulle leda till fler jobb eller påtagligt ge upphov till ett minskat skatteundandragande. Däremot vore det ett rejält bakslag i strävandet att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag att införa skattereduktion för fysiska personers köp av hushållstjänster.
Den absolut största delen av inkomsttagarna betalar enbart kommunalskatt på sina arbetsinkomster. Vi menar att det finns möjlighet att öka inkomsterna från statlig inkomstskatt genom att begränsa möjligheten att göra grundavdrag vid högre inkomster. I Vänsterpartiets budgetmotion för år 2007, Fi245, finns därför förslag om begränsad uppräkning av skiktgränserna och minskade möjligheter att göra grundavdrag vid högre inkomster. Fler kommer då att betala statlig inkomstskatt.
Vänsterpartiet föreslår att vid bestämmande av skiktgränserna för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster för inkomståret 2007 sker uppräkning med förändringen i konsumentprisindex med tillägg av 1 procentenhet. Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen enligt vad som ovan anförs.
Vad gäller ökat skatteuttag vid högre inkomster föreslår Vänsterpartiet i budgetmotionen för 2007 att grundavdraget vid statlig beskattning avtrappas linjärt med start vid en taxerad förvärvsinkomst på 360 000 kr/år för att helt upphöra vid den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Grundavdraget vid kommunal beskattning trappas av från 11 900 till 0 kr vid en taxerad förvärvsinkomst mellan den övre gränsen för statlig skatt och 600 000 kr. Förslaget medför en ökning av skatteintäkterna med 2 700 miljoner kronor år 2007. Effekterna av vårt förslag åskådliggörs i tabell 1.
Detta skulle vara en viktig fördelningspolitisk åtgärd men innebär inga skatteinkomster av avgörande betydelse. Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen enligt vad som anförs ovan.
Tabell 1. Nettoinkomst för olika inkomster med gällande regler och med föreslagen förändring, år 2007, kronor
Vänsterpartiet föreslår också i budgetmotionen för 2007 slopade pensionsavdrag över ett halvt basbelopp fr.o.m. år 2007. Avdrag för pensionssparande får enligt gällande regler göras med ett halvt basbelopp. Därutöver medges avdrag med ett belopp motsvarande 5 procent på inkomster mellan 10 och 20 basbelopp – som mest kan detta tillägg uppgå till ett halvt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2007 är fastställt till 40 300 kr. Avdrag för pensionsförsäkring kommer därför att kunna göras med 20 150 kr. Personer med en årsinkomst som överstiger 403 000 kronor kan göra det ytterligare avdraget på 5 procent. Det maximala avdraget är 40 300 kronor.
Ett avskaffande av avdraget på 5 procent på inkomster mellan 10 och 20 prisbasbelopp skulle leda till ökade inkomstskatter på ca 300 miljoner kronor. Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 58 kap. inkomstskattelagen enligt vad som ovan anförs.
Dagens inkomstskattesystem utgår till stora delar från skattereformen i början av 1990-talet. Under hand har dock förändringar och tillägg gjorts. Det handlar t.ex. om den s.k. LO-puckeln där grundavdraget är högre vid vissa inkomster, för att sedan trappas ned. Dessutom infördes under mitten av 1990-talet allmänna egenavgifter (numera allmänna pensionsavgifter) och därmed avdragsrätt för desamma. Från och med år 2006 kompenseras löntagarna fullt ut för den allmänna pensionsavgiften. Det finns anledning att vara kritisk till att kompensationen i stort sett skedde krona för krona.
Under de år statens ekonomi sanerades infördes en värnskatt, vilket innebar att den statliga skatten på förvärvsinkomster uppgick till 25 procent. I dag finns två nivåer för uttag av statlig skatt, 20 procent respektive 25 procent.
I Vänsterpartiets motion Skatteöversyn, 2006/07:Sk278 menar vi att det är nödvändigt att ta fram en modell för beräkning av inkomstskatt som har en klar fördelningspolitisk profil och att LO-puckeln bör ifrågasättas dels för att den i dag inte gynnar de grupper som avsågs från början, dels för att den i kombination med andra regler kan bidra till marginaleffekter.
Vi tar också i den motionen upp frågan om skattesystemets betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Hur jämställdhet mellan kvinnor och män tar sig ekonomiska uttryck har redovisats i bilagor till budgetpropositionen. Genomgången visar tydligt hur kvinnors lägre inkomst av arbete får betydelse för nivån på t.ex. sjukförsäkring, a-kassa och pensioner. Det går också att se hur skillnaderna i inkomststrukturen mellan kvinnor och män minskar när skattepliktiga ersättningar (transfereringar), familjestöd och skatt beaktas. Vad som anförts om översyn av skattesystemet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.