Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge alla studerande, oavsett ålder, rätt till bostadsbidrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bostadsbidraget bör beräknas halvårsvis.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering enligt uppställningen.
Hyran är ofta den största utgiften för studenter. För många studenter tar hyran nästan halva studiemedlet i anspråk. Ofta räknar bostadsbolag och banker in bostadsbidraget som en given inkomst för studenter. Men i själva verket är det inte särskilt många studenter som får bostadsbidrag. År 2005 rörde det sig om 12 % av de studerande.
Bostadsbidrag kan man få om man är mellan 18 och 29 år eller om man är studerande med barn. Bidraget behovsprövas. Läser man senare i livet har man alltså inte rätt till bostadsbidrag om man inte har barn, även om man har det tufft ekonomiskt. Det är inte rimligt. Miljöpartiet anser att bostadsbidraget fortsatt ska behovsprövas, men att den övre åldersgränsen ska bort så att alla som studerar har rätt att söka, oavsett ålder. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) är det ca 40 000 studerande med studiemedel per halvår som är över 29 år och som inte har barn. Miljöpartiet anser att dessa personer bör ha samma rätt som de yngre studenterna att få en ansökan om bostadsbidrag prövad. Miljöpartiet avsätter under anslag 21:1 40 miljoner kronor för detta ändamål. Detta är beräknat utifrån genomsnittligt bostadsbidrag till hushåll utan barn, vilket 2006 uppgår till 677 kr per månad, och att andelen studerande som får bostadsbidrag kommer vara lika hög bland studenter över 29 år som bland de yngre.
Ett annat stort problem för många som söker bostadsbidrag är att man vid ansökan måste göra en uppskattning av hur mycket man kommer att tjäna det närmaste året. Bidragets storlek beror bland annat på hur stor inkomst man uppgett att man tror sig ska få. Om det visar sig att man tjänat mer än man trott att man skulle göra blir man återbetalningsskyldig. Det kan bli kännbara belopp för studenten. För att förhindra detta skulle man kunna ändra rutinerna så att man söker bostadsbidrag halvårsvis. Då blir det lättare att uppskatta vad man kommer att tjäna och blir det fel blir det inte ett lika stort belopp att betala. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Räntebidrag lämnas i dag till nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus samt till ombyggnad av flerbostadshus. Räntebidraget är 30 % av en schablonberäknad räntekostnad, där man utgår från den sammanlagda bruksarean ovan mark och en subventionsränta som fastställs av Boverket.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att fr.o.m. den 1 januari 2007 avveckla bidragen. Det innebär att projekt måste ha påbörjats senast den 31 december 2006 för att kunna beviljas bidrag. Regeringen föreslår att ansökan om räntebidrag ska ha inkommit till länsstyrelsen senast den 30 juni 2007. För redan beviljade räntebidrag kommer en utfasning att ske under en femårsperiod. Avtrappningen kommer att ske i något olika takt beroende på om fastigheterna betalar fastighetsskatt eller inte.
Ett annat viktigt instrument i bostadspolitiken är investeringsbidraget för anordnande av hyresbostäder. Bidraget utgår vid byggande av hyresbostäder med en byggkostnad under 900 kr per kvadratmeter och spelar en viktig roll för att stimulera byggandet av sådana bostäder. I budgetpropositionen föreslår regeringen att också detta stöd ska avslutas, redan från den 1 januari 2007. Ett tredje viktigt inslag i bostadspolitiken är investeringsstimulansen till hyres- och studentbostäder. Även detta vill regeringen avsluta 1 januari 2007.
Miljöpartiet anser att den konstruktion för stöd till bostadsbyggande som har funnits har stora brister, framför allt eftersom stöden riskerar att vara kostnadsdrivande i hela sektorn. Att helt avveckla stöden på det sätt som regeringen vill skulle dock få mycket stora konsekvenser både vad gäller utbudet av bostäder med hyresrätt och inom byggsektorn. Byggandet av bostäder riskerar att minska kraftigt. Innan det nuvarande finansieringssystemet avvecklas måste det finnas ett nytt system som kan träda i kraft. Det förslag som nu läggs fram kommer att åter skapa ryckighet inom byggsektorn och höjda bokostnader. Räntebidragen, investeringsbidragen och investeringsstimulansen bör därför finnas kvar tills ett nytt finansieringssystem kan träda i kraft. Regeringen bör snarast utreda hur ett nytt system kan utformas. I väntan på detta bör de tidigare finansieringsformerna kvarstå. Detta bör riksdagen som sin mening. ge regeringen till känna