Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att initiera ett arbete för att se över lagstiftningen vad gäller märkning av manipulerade bilder som bidrar till utseendefixering och psykisk ohälsa bland ungdomar.
Överallt i vårt samhälle förmedlas bilder av hur unga människor ska se ut och vara som inte är realistiska och som blir omöjliga för både tjejer och killar att leva upp till. Dessa bilder bidrar i stor utsträckning till utseendefixering och psykisk ohälsa bland unga. Reklamens och mediernas förmedlande av lyckade människor utan minsta felplacerat hårstrå eller minsta valk på kroppen krockar med bilden av dem själva. I de allra flesta fall är de bilder som skapar den snedvridna kroppsuppfattningen retuscherade, det vill säga ändrade och manipulerade så att modellen ska se vackrare, smalare och hårlösare ut än vad hon eller han egentligen är. Det talar producenten i sin reklam inte om.
Vid redaktionell publicering av bildmaterial redovisas i dag tydligt när en bild har blivit manipulerad genom att objekt klippts in eller ut ur bilden, eller att bilden på annat sätt ändrats. Det är rimligt att samma typ av tydlighet skapas kring bilder som används i reklamsyfte, att det sker en märkning när fotomodellens kropp på något sätt blivit ändrad och hon eller han inte ser ut på detta sätt i verkligheten. En sådan märkning skulle kunna vara en signal till tjejer och killar, kvinnor och män, att dagens kroppsideal är så förvrängt och konstlat att inte ens fotomodellerna själva kan leva upp till det.
För att begränsa utseendefixeringen och den psykiska ohälsan i unga tjejers och killars vardag anser vi att det är dags att se över lagstiftningen vad gäller märkning av manipulerade bilder i motionens anda. I denna översyn bör belysas hur en sådan lagstiftning går att förena med lagen om upphovsrätt och på vilket sätt man kan lösa den gränsdragningsproblematik som kan uppstå i samband med ny lagstiftning på området.