Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om åtgärder för att stimulera att nya koloniträdgårdsområden anläggs.
Med anledning av den tidigare regeringens skrivelse (2005/06:107) Tänk om! – En handlingsplan för hållbar konsumtion för hushållen, väckte vi en motion (2005/06:L16) om vikten av att det skapas odlingsmöjligheter i närheten av bostäderna. Vi föreslog bland annat att länsstyrelserna bör bevaka att möjligheterna till lokal odling belyses i de planeringsunderlag som tas fram i syfte att uppnå miljömålet God bebyggd miljö och att regeringen i det fortsatta arbetet med översyn av plan- och bygglagen ska verka för att det skapas bättre förutsättningar för att koloniträdgårdar och odlingslotter ska anläggas i tillräcklig omfattning. I utskottsbetänkandet 2005/06:LU36, som låg till grund för riksdagens beslut om en handlingsplan för hållbar konsumtion, förutsatte utskottet att den fråga om odlingsmöjligheternas betydelse som motionärerna tog upp kommer att uppmärksammas i den fortsatta beredningen av det lagstiftningsärendet.
Trädgårdsodling är ett av de mest uppskattade fritidsintressena bland allmänheten och är därtill samhällsnyttig i en rad avseenden. Trädgårdarna bidrar till både trivsel och biologisk mångfald i stadsbygden. För en ekologiskt hållbar samhällsutveckling kan de få stor betydelse. Det som odlas till husbehov i egen trädgård kan tillföras kosthållet utan energikrävande transporter och resursförbrukande förpackningar.
Utöver nyttan och glädjen med egen skörd betyder trädgårdsarbetet att man utomhus får motion av det lågintensiva slag som är bra för hälsan.
Men alla trädgårdsintresserade har inte möjlighet att skaffa sig en egen trädgård. För många av dem är det otänkbart att köpa en villa för miljontals kronor för att få möjlighet att odla. En kolonilott är ett gott alternativ, men tillgången på sådana är otillräcklig på många håll. Det gäller särskilt kolonilotter med stugor. En egen kolonistuga gör det på flera sätt mer attraktivt att vistas på koloniområdet, även när stugan är så liten att den inte är avsedd att bo i. Följaktligen är koloniträdgårdar med stugor mycket efterfrågade, särskilt i storstäderna.
Ändå är det inte längre särskilt vanligt att nya koloniområden anläggs. En förklaring kan vara att statsmakterna inte tillräckligt tydligt anger detta som ett kommunalt ansvar. I det av riksdagen nyligen ändrade miljömålet God bebyggd miljö uttalas detta ansvar inte explicit utan ingår i att det ska finnas program och strategier för hur grönområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål.
Det är därför desto viktigare att regeringen i det fortsatta arbetet med översyn av plan- och bygglagen beaktar vad lagutskottet noterat enligt ovan, så att det skapas bättre förutsättningar för att nya koloniområden tillkommer i kommunerna. Synpunkter som har framförts till regeringen med anledning av kommittébetänkandet (SOU 2005:77) Får jag lov? Om planering och byggande är t.ex. att koloniträdgårdar bör definieras tydligare, ha en egen beteckning i detaljplanerna och få särskilda villkor för bygglov och användningssätt. Det finns därtill behov av att utarbeta planeringsriktlinjer och systematiskt ta vara på goda erfarenheter inom koloniträdgårdsrörelsen. För närvarande råder det t.ex. stor tveksamhet i kommunerna om vilken teknisk standard koloniområden av olika slag bör ha med hänsyn till aktuella miljökrav, bekvämlighetsaspekter och ekonomiska förutsättningar.