Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det i dag strikta hundägaransvaret bör förändras.
Lagen om tillsyn av hundar och katter är från 1943. Den gäller för de ca 800 000 hundar som finns i vårt land.
Grundprincipen i Sverige är att en hundägare alltid har ett strikt hundägaransvar, vilket innebär och tolkas som att hundägaren alltid är och hålls ansvarig för vad hunden gör, oavsett om den blivit provocerad eller ej (vår kursivering). I andra länder i Europa är inte ansvaret lika strikt.
Ett konkret exempel: Jag har min hund kopplad och under full kontroll. En lös hund rusar plötsligt fram och kastar sig över min kopplade hund. Hundägaren syns inte till eller är oförmögen att hejda hundens attack. Jag har ingen möjlighet att föra undan min kopplade hund och den lösa hunden fortsätter att attackera min hund. Lagen kräver då av mig att jag i det läget har ansvar för att min hund i rent självförsvar inte får bita den andra hunden, trots att min hund får alltfler bett av den andra hunden och blöder kraftigt. Skulle den andra hunden i detta läge få bitskador av min hund ålägger lagens strikta tillämpning mig att dela eventuella vårdkostnader med den hundägare som hade hela ansvaret för vad som skett; genom att hunden inte var kopplad, genom att den gick till angrepp och genom att den fullföljde angreppet och inte kunde hejdas.
Detta är en uppenbart alldeles orimlig ordning. Vi anser att en oskyldig hundägare – och hund – inte ska drabbas av ansvar och kostnader i situationer där bevisligen ansvaret för vad som inträffat ligger på den hundägare som hade hunden lös och/eller inte kunde hejda hunden att oprovocerat kasta sig över en kopplad hund eller en hund under hundägarens fulla kontroll. Lagen om tillsyn av hundar och katter från 1943 bör därför förändras så att det strikta hundägaransvaret luckras upp i enlighet med vad vi anfört.