Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder gällande skadestånd.
Vid äktenskapsskillnad görs en bodelning där makarnas tillgångar och skulder som huvudregel läggs samman och delas lika. Dock finns situationer när resultatet av en bodelning är klart otillfredsställande. Som exempel kan nämnas kvinnor som misshandlats av sina män och fått skadestånd tilldömt och som sedan tvingats dela skadeståndet med sina män (gärningsmannen) vid skilsmässa. Ett annat exempel är när en förälder har misshandlat eller utnyttjat sina barn sexuellt och dömts till skadestånd.
Brottsoffermyndigheten har statistik som visar att en tredjedel av kvinnorna fortfarande var gifta när skadeståndet betalades ut och därmed riskerade att behöva dela det. I en fjärdedel av fallen med barnmisshandel var makarna gifta när skadeståndet betalades ut.
En make kan inte bli skyldig att betala den andra makens skuld. Men ett skadestånd kan på olika sätt påverka egendomsfördelningen mellan makarna. Det finns redan i dag jämkningsregler i äktenskapsbalken vid bodelning, så lagstiftningen borde vara tillgodosedd. Äktenskapsbalken säger bl.a. att en fordran på skadestånd som en make har mot den andra maken eller någon annan undantas från bodelningen och skall inte ingå i det belopp som ska fördelas mellan makarna.
Trots att det finns regler som är avsedda att undvika resultat som nämns här ovan har problemen inte försvunnit. Vi anser att det måste klarläggas i lagstiftningen att skadestånd av den typen inte skall inbegripas i bodelningen. Det är oacceptabelt att en del av ett sådant skadestånd, som ett resultat av bodelningen, kan komma gärningsmannen till godo.
Frågan är inte okänd av Justitiedepartementet, men den väntar fortfarande på sin lösning. Det får därför ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med lagförslag. Vår uppfattning är att arbetet med denna fråga måste prioriteras så att den misshandlade parten inte blir ”misshandlad” också av lagstiftningen.