Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i sambolagen (2003:376) som innebär att det införs en rätt för sambo att väcka talan om att ärva sin avlidna partner.
Alltfler människor lever som sambor. I dag är cirka en tredjedel av alla sammanlevande par sambor. Att flytta ihop med någon utan att vara registrerad partner eller gift kan ge oönskade privatekonomiska konsekvenser som få människor känner till.
Många lever i den villfarelsen att sambolagen ger ett skydd för sambor som liknar det som gäller för registrerade partner eller gifta. Att så inte är fallet är något som ofta upptäcks när det redan är för sent, t.ex. när den ena sambon avlidit. Sambor ärver inte varandra utan arvet fördelas enligt arvsordningen, i första hand till barn. I andra hand ärver föräldrarna den avlidne och om föräldrarna inte finns i livet den avlidnes syskon.
För att sambor ska ärva varandra krävs testamente. Den egendom som omfattas och regleras av sambolagen är den bostad och det bohag som skaffats för gemensamt bruk. All annan egendom, exempelvis bil, båt, fritidshus, aktier, fonder, bankmedel och ideella rättigheter omfattas inte (3–7 §§ sambolagen [2003:376]). När en av två sambor dör kan den kvarvarande sambon begära bodelning enligt sambolagen. Bodelningen görs då mellan den efterlevande sambon och den avlidnes arvingar och eventuella testamentstagare. Efterlevande sambo kan också begära att få överta gemensam bostad och gemensamt bohag. Den avlidnes arvingar och testamentstagare ska då ersättas med värdet för det som övertas.
Lagutskottet har tidigare avslagit motioner om en rätt för sambor att ärva varandra. I sitt betänkande (bet. 2005/06:LU10) hänvisar utskottet till propositionen Ny sambolag (prop. 2002/03:80) där regeringen anfört att utgångspunkten bör vara att det inte får införas så utförliga regler för sambor att man skapar ett ”äktenskapsliknande system av lägre dignitet” (bet. 2005/06:LU10 s. 7, prop. 2002/03:80 s. 25). Vi anser att denna argumentation är irrelevant eftersom lagen bör utformas med tanke på människors praktiska behov av skydd vid en partners dödsfall.
Efter Estonias förlisning och nu senast efter tsunamikatastrofen blev sambolagens brister uppenbara för många människor som mist sin livskamrat. För sent upptäckte alltför många att de saknade rätt att ta arv efter sin avlidna sambo med konsekvensen att de miste inte bara sin partner utan även tvingades flytta ifrån sin bostad eller blev av med annan egendom.
Ovanstående exempel visar på orimligheten i den gällande sambolagstiftningen. Den efterlevande parten är i praktiken helt utlämnad till arvingarnas godtycke om samboparet inte skrivit något inbördes testamente.
I de fall där den avlidna har barn sedan tidigare kan det anses skäligt att dessa får ut i alla fall sin laglott men då arvtagarna är äldre släktingar eller syskon till den avlidna bör deras rätt till arv i vissa fall få stå tillbaka till förmån för den efterlevande sambon. Det finns människor som av olika skäl inte vill eller kan gifta sig eller registrera partnerskap.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att dessa människor inte faller utanför den trygghet som en rätt att ta arv kan ge. Vi anser att det bör införas en rätt att väcka talan om att få ärva sin döda partner för den efterlevande sambon. En sådan regel skulle kunna utformas som en generalklausul där domstolen gör en skälighetsbedömning av den efterlevandes rätt till arv. Tungt vägande skäl för att en sambo ska få ärva sin avlidna partner skulle bl.a. kunna vara att förhållandet varat under lång tid samt att den avlidna haft ringa kontakt med de arvsberättigade släktingarna. Regeringen bör därför återkomma med förslag till ändring i sambolagen som innebär att det införs en rätt för sambo att väcka talan om att ärva sin avlidna partner.