Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till individer vid strukturomvandling.
Hållbara jobb kan inte skapas utan konkurrenskraftiga företag. Arbetsmarknadens parter blev tidigt överens om att industriföretag inte kan fortleva utan utveckling och rationaliseringar.
Det bekräftades först av rationaliseringsavtalet 1938 och under senare år genom industriavtalet. Förhållningssättet i avtalen kan beskrivas såsom att strävan efter livskraftiga företag är det viktiga, inte att till varje pris behålla jobben. För att det förhållningssättet ska vara möjligt krävs att de som drabbas av uppsägningar erbjuds andra möjligheter på arbetsmarknaden. Ett skyddsnät och en arbetsmarknadspolitik där samhället tillsammans med näringslivet tar ett gemensamt ansvar för att de som drabbas av strukturomvandlingar ges reella möjligheter att gå vidare till andra verksamheter med framtidsutsikter. På så vis kan förändringar innebära mer av möjligheter än hot som påverkar både processen och resultatet.
Parterna på arbetsmarknaden har tecknat ett omställningsavtal för att underlätta den enskildes omställning. Önskvärt är att samhällets insatser bör samordnas med parterna för att förstärka och stödja en bra och fungerande omställningsprocess. Detta kan ske t.ex. genom tidigare insatser från arbetsförmedling eller utbildningsanordnare.