Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av någon form av ökad kontroll exempelvis genom registerkontroll av personal i handikappomsorgen.
Med hänvisning till en pågående utredning i Regeringskansliet avslogs ett snarlikt yrkande från undertecknad av riksmötet 2005/06. Med anledning av regeringsskiftet är det svårt att veta vilka av den förra regeringens pågående arbeten som kommer att fullföljas och vilka som läggs ner. Jag upprepar därför mitt förslag med marginella justeringar med hänsyn till den behandling som förevarit.
I all verksamhet där människor är utsatta och i ett beroendeförhållande är det viktigt att göra vad som är möjligt för att garantera att personalen är tillförlitlig. Vid anställningar i arbeten med barn är sedan 2001 registerkontroller obligatoriska, som ett sätt att försäkra sig om att de som ansvarar för anställningar inte skall kunna vara okunniga om en sökandes eventuella tidigare kända kriminella bakgrund.
Sådana krav på registerkontroller bör kunna ställas i större utsträckning än i dag. I ett betänkande som överlämnades i juli i år (SOU 2005:65) föreslås att registerkontroller införs även för personal vid hem för vård eller boende, HVB, som tar emot barn och unga. Enligt min mening är registerkontroller lika viktiga i arbeten med människor med funktionshinder i alla åldrar. Registerkontroller innebär visserligen alltid ett ingrepp i den personliga integriteten, men den enskildes intresse bör i dessa fall stå tillbaka för behovet av att så långt möjligt skydda den utsatta parten. Mot denna bakgrund yrkas därför att regeringen snarast lägger förslag till riksdagen i frågan.
Med den kunskap jag har om metoder i dag föredrar jag att registerkontroll föreslås även för detta yrkesområde, men om nya och mer verkningsfulla och samtidigt mindre integritetskränkande metoder kan tas fram är jag inte ovillig att pröva nya kreativa förslag. Mitt mål är ökad trygghet för de utsatta.
Det är dock viktigt att en registerkontroll, där den tillämpas, inte uppfattas som en garantifunktion i sig själv. Höga krav och ökad vaksamhet blir en allt viktigare del i arbetsledning och anställningsförfaranden i takt med att samhället överlämnar allt mer av den tidigare institutionaliserade vården till självständig personal som allt oftare arbetar ensamma hemma i vårdtagarnas egna bostäder och till externa utförare.