Motion till riksdagen
2006/07:A260
av Magdalena Andersson (m)

Svensk yrkesklassificering


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Statistiska centralbyrån i uppdrag att se över standarden för svensk yrkesklassificering.

Motivering

Andelen kvinnor som förvärvsarbetar i Sverige är bland de högsta i världen, på en arbetsmarknad som är starkt uppdelad. 80 procent av männen arbetar i den privata sektorn. Kvinnor finns i både den offentliga och privata. Allra flest män finns i sektorer som industri, bygg och transport. Flest kvinnor verkar områden som handel, omsorg, hälso- och sjukvård och i skolor.

Kvinnor har lägre lön än män, i snitt 17 procent lägre. När faktorer som ålder, utbildning m.m. är borttagna, visar statistiken ändå en skillnad på 8 procent lägre lön, utan godtagbar förklaring. Kvinnor har inte heller chefspositioner i samma utsträckning som män. Samtidigt är kvinnor mer ofta än män utbildningsmässigt överkvalificerade för sitt arbete. Kvinnor har inte förmögenhet i samma utsträckning som män och driver inte företag i samma utsträckning som män. Om en kvinna väljer att dölja sitt namn/kön har hon 15 procent större chans att få ett sökt arbete.

Det finns många anledningar till att kvinnor har lägre löner än män. En är att möjligheten till lönevariationer inom det egna yrket skiljer sig kraftigt åt mellan yrken som är könsdominerade. För ett mansdominerat yrke som maskinoperatör finns 27 olika yrkeskategorier. Inom den kvinnodominerade yrkesgruppen vård- och omsorgspersonal finns sex.1 Det är alltså inte lika lätt för en undersköterska som valt att fördjupa sina kunskaper i demens eller taktil beröring att komma till en yrkesgrupp där man tar hänsyn till hennes ökade kunskaper och därmed berättigade krav på högre lön.

Alliansregeringens förslag till en skatte- och bidragsreform ger betydande skattesänkning för dem som arbetar och ger en större ekonomisk frihet för många grupper, inte minst kvinnor vilket är en välkommen och nödvändig reform.

Därutöver måste antalet yrkeskategorier för vård- och omsorgspersonal öka. Den som skaffar sig specialkunskaper och ökar sin yrkeskompetens ska kunna lyfta fram dem och därefter placeras i en yrkeskategori som tar hänsyn till hennes eller hans kunskaper. Den yrkesklassificering som finns i dag är i behov av översyn, framförallt med hänsyn till de få möjligheterna för kvinnor i vård- och omsorgsyrken.

Stockholm den 27 oktober 2006

Magdalena Andersson (m)


[1]

SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv.