Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över villkoren i arbetslöshetsförsäkringen för egenanställda.
Regelverket kring arbetslöshetsersättning hindrar enskilda entreprenörer att försörja sig helt eller delvis som egenanställd i dag. Detta förhållande hindrar tillväxt samt medför stora kostnader både för individer och för samhället.
Villkoren för arbetslöshetsersättningen tillåter i dag inte att en anställd vid ett företag för egenanställda erhåller a-kasseersättning vid perioder av arbetslöshet.
Rekommendationer från SO (Samorganisationen för a-kassor) är i dag formulerade som instruktioner till a-kassorna att nogsamt bedöma graden av självständig och osjälvständig uppdragstagare vid varje ansökan om ersättning av en egenanställd, efter en kontroll om delägarskap föreligger. Om ansökaren skulle vara delägare likställs denne med företagare och undantas därmed rätten till samtidig a-kassa med egenanställningen. I dag är det därför inte aktuellt med delägarskap för de egenanställda, av detta skäl. En olycklig situation då den modell av företag för egenanställda som utvecklas i Sverige, är en modell som bygger på tanken om gemenskapsföretag med kooperativa värderingar i grunden och en stark positionering i den sociala ekonomin. Varianter av egenanställning finns i dag i Europa, främst i Frankrike sedan tio år (kallad Business employment eller salaried entrepreneur), och regelverk och försäkringssystem hindrar inte etablering. Samarbete sker i dag med det franska nätverket för att ytterligare stärka det svenska arbetet med utveckling och etablering av egenanställning.
En, ovan beskriven, bedömning av enskildas rätt till a-kassa görs i dag endast i faktiska fall och inte i hypotetiska, som t ex vid en i förväga förfrågan från enskilda som önskar bli egenanställda.
En av konsekvenserna av detta är att enskilda personer inte vågar/kan ta anställning och utföra de uppdrag och tjänster åt egna kunder som skulle genera inkomst, arbetslivserfarenheter och nätverkskontakter, då risken för ett negativt beslut är stort.
Andra negativa konsekvenser är också de uteblivna inkomsterna till staten och att små och medelstora företag går miste om tjänsteutförande för sin verksamhets intäkter och utveckling.
Vikten av att kartlägga och positivt förändra de hindrande regelverken i försäkringssystemen på arbetsmarknaden som i dag hindrar personer som vill ta steget till egen företagsverksamhet som egenanställd blir i de perspektiven mycket tydliga.