Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av ledighetsregler och skydd av anställningen vid viss utlandstjänstgöring.
Sverige anlitas alltmer vid olika fredsfrämjande uppgifter i världen. Med hjälp av svenskt bistånd finns många svenskar ute i världen för att hjälpa till att även bygga upp det civila samhället. Utöver militärer och poliser är det även andra yrkeskompetenser som efterfrågas. Till exempel på Sri Lanka verkar sedan flera år Sri Lanka Monitoring Mission (SLMM), ett samarbetsprojekt mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland, finansierat av bl.a. FN och Sida. I denna mission finns deltagare med väldigt varierande yrkesbakgrund som IT-specialister, beteendevetare, ekonomer och hantverkare.
Vid ett besök hos SLMM uppmärksammades vi på brister i det regelverk som styr möjligheten till tjänstledighet för deltagande i denna och andra civila missioner. Till skillnad från personal anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten har dessa personer inget regelverk som skyddar anställningen i Sverige. För personal i utlandsstyrkan gäller lag (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. Denna lag bygger på lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Det är väsentligt för att kunna rekrytera den kompetens som behövs att dessa personer omfattas av ett anställningsskydd. På dagens arbetsmarknad är det få som vill riskera en fast anställning med goda villkor, för att under en tidsbegränsad period göra en viktig fredsfrämjande insats. Till skillnad från anställda i utlandsstyrkan finns inget skydd mot uppsägning eller avsked. Det finns vidare ingen rätt till tjänstledighet eller skydd mot försämrade villkor vid återkomsten till Sverige.
Jag menar att de ovan relaterade omständigheterna behöver få en lösning och att ett regelverk liknande det för anställda i utlandsstyrkan införs.