Riksdagen avslår regeringens proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete.
Regeringens proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete innebär den största förändringen av arbetslöshetsförsäkringen sedan den infördes. Konsekvensen av propositionen blir en rad försämringar i försäkringen som kommer att drabba arbetslösa. Regeringen menar att en alltför generös arbetslöshetsförsäkring riskerar att motverka människors vilja att vid arbetslöshet hitta ett nytt arbete. Vi delar absolut inte regeringens uppfattning.
Vi konstaterar att vår kritik berör två områden. För det första vill vi kritisera beredningen av denna stora förändring som praktiskt taget berör alla på den svenska arbetsmarknaden, oavsett om man har arbete eller är arbetslös. Det är anmärkningsvärt att en så pass omfattande reform genomdrivs utan föregående utredning, remissförfarande och granskning. Vi konstaterar att regeringen uppenbarligen inte haft förmåga att klara av ens grundläggande krav på beredning, och vi noterar att även Lagrådet framför kritik mot den bristfälliga beredningen.
För det andra avslår vi alla de sakfrågor som finns i propositionen och som på samtliga punkter innebär försämringar för såväl arbetstagare som arbetslösa. Inte på en enda punkt föreslås några förbättringar för någon av dessa grupper. I stället föreslås ett systemskifte inom arbetslöshetsförsäkringen med allvarliga konsekvenser för såväl enskilda som för arbetsmarknaden och lönebildningen.
Vi socialdemokrater vill att taket i a-kassan ska höjas så att fler får ut 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet – en realistisk arbetslöshetsförsäkring ska försäkra den enskilde enligt inkomstbortfallsprincipen. Det är inte rimligt att arbetslöshet ska innebära att människors privatekonomi plötsligt förändras radikalt. Om man har arbete drabbas man av den höjda avgiften till a-kassan, och om man är arbetslös får man både höjd avgift och sänkt ersättning, oavsett vilket ersättning man är berättigad till.
Allra hårdast slår regeringens förslag till förändringar mot dem vars hushållsekonomi redan är knapp. Det är orättvist och det är en cynisk politik.
Även samhällsekonomin drabbas, eftersom köpkraften drastiskt kommer att minska till följd av att människor får högre avgifter och försämrade ersättningar.
Eftersom regeringen inte gjort en konsekvensanalys av sitt förslag vet dessutom ingen idag hur de lägre ersättningarna kommer att påverka kommunernas skyldighet att betala ut ekonomiskt bistånd. Kommunerna i Sverige fruktar att kostnaderna för ekonomiskt bistånd drastiskt kommer att öka när folk inte har råd att leva på sin a-kassa.
Regeringens proposition drabbar många olika yrkeskategorier. Bara i Kronoberg innebär försämringarna att närmare 3 000 arbetslösa får sin ersättning sänkt efter årsskiftet samtidigt som avgiften till a-kassan höjs.
Vissa yrkesgrupper är särskilt känsliga för sådana förändringar. I Kronobergs län finns exempelvis en betydande andel skogs- och lantarbetare som berörs särskilt av regeringens proposition. Kultur- och säsongsarbetare är andra som drabbas särskilt hårt av de föreslagna förändringarna, inte minst i Kronoberg där andelen visstidsanställda kultur- och säsongsarbetare är högre än i stora län.
De svenska fackförbunden oroas starkt över regeringens förslag till förändringar i a-kassan. LO, TCO och Saco har alla reagerat starkt på en rad olika delar av förslaget. Listan kan göras lång på fackförbundens kritik om negativa konsekvenser regeringens förslag kan resultera i. Vi instämmer i kritiken från de fackliga organisationerna och avvisar systemskiftet inom arbetslöshetsförsäkringen.
Mot bakgrund av vad vi ovan anfört yrkar vi avslag på propositionen 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete.