Riksdagen avslår regeringens proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete.
Propositionens titel ”En arbetslöshetsförsäkring för arbete” är djupt missledande. Som propositionen är utformad skulle en lämpligare titel ha varit ”En arbetslöshetsförsäkring för ökad orättvisa”.
De förslag som ligger i propositionen syftar alla till att allvarligt försämra ekonomin för de arbetslösa och leder ofelbart till att socialbidragen kommer att öka kraftigt framöver.
En av huvudanledningarna till att Sverige har kunnat hävda sig så väl i den tekniska utvecklingen och därmed kunnat vara ett mycket framstående exportland har varit en öppenhet för förändringar. Ett väl fungerande trygghetssystem har gjort att de svenska arbetstagarna och deras fackliga organisationer varit betydligt öppnare för rationaliseringar och förändringar i arbetslivet än i de flesta andra länder.
När nu tryggheten vid arbetslöshet kommer att försämras kraftigt är risken mycket stor att motståndet mot förändringar kommer att öka dramatiskt. Detta kommer på sikt att allvarligt försämra landets konkurrenskraft.
Detta accentueras ytterligare genom att regeringen samtidigt vill skära ner både på vuxenutbildningsplatser och på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kraftigt. Därmed ökar risken för flaskhalsar på arbetsmarknaden och minskas de arbetslösas möjlighet till kompetenshöjning som kan leda till nya jobb. Självklart är också detta negativt för konkurrenskraften.
Förslagen om kraftigt höjda egenavgifter i arbetslöshetsförsäkringen är också de mycket orättvist utformade. En lågavlönad som tillhör en yrkesgrupp med hög arbetslöshet drabbas av betydligt högre höjning av egenavgiften än en högavlönad i en yrkesgrupp med låg arbetslöshet. Detta är helt oacceptabelt från fördelningssynpunkt.
Det är svårt att förstå varför regeringen vill införa dessa sakligt omotiverade förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och det är omöjligt att känna respekt för det sätt som man vill genomföra förändringarna på. Utan en anständig remissbehandling vill man genomföra genomgripande förändringar som påverkar hela den svenska arbetsmarknaden. Dessutom sätter man ett ikraftträdande som i praktiken blir helt omöjligt att klara och utan att nödvändiga följdförändringar i regelverket kan göras. Detta kommer att få till följd att många arbetslösa riskerar att inte kunna få sina ersättningar i tid.
Sammantaget innebär förslagen i propositionen en orättfärdig behandling av dem som drabbas av arbetslöshet, större orättvisor, ökade klyftor i samhället och att Sveriges långsiktiga konkurrenskraft skadas.
Propositionen bör därför avslås i sin helhet.