Utbildningsutskottets betänkande 2006/07:UbU9 | |
Gymnasieskolan | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett 20-tal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2006 som rör gymnasieskolan. De behandlade yrkandena efterfrågar bl.a. satsningar och utveckling av yrkesutbildningen, körkortsutbildning för gymnasieelever, lagreglering av rätten till kostnadsfria luncher respektive rätt till näringsriktiga måltider samt obligatoriska utvecklingssamtal.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga yrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående arbete med skollag i Regeringskansliet och den pågående utredningen om en reformerad gymnasieskola samt gällande rätt.
I betänkandet finns reservationer från företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Yrkesutbildningen |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub217, 2006/07:Ub365, 2006/07:Ub388 yrkande 1, 2006/07:N343 yrkande 2 och 2006/07:A271 yrkande 6. |
Reservation 1 (s)
2. | Vissa ämnen och kunskapsområden |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub226, 2006/07:Ub230, 2006/07:Ub276 yrkandena 1 och 2, 2006/07:Ub281, 2006/07:Ub351 och 2006/07:Ub393. |
3. | Skolmåltider |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So464 yrkande 34, 2006/07:Ub309 yrkande 3, 2006/07:Ub362 och 2006/07:Ub427. |
Reservation 2 (s, v)
Reservation 3 (mp)
4. | Utvecklingssamtal |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub309 yrkande 8. |
Reservation 4 (v)
5. | Övriga frågor |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub202 yrkande 2, 2006/07:Ub377 yrkandena 1 och 2, 2006/07:Ub407 och 2006/07:Ub408. |
Stockholm den 1 mars 2007
På utbildningsutskottets vägnar
Sofia Larsen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Larsen (c), Marie Granlund (s), Margareta Pålsson (m), Mats Gerdau (m), Mikael Damberg (s), Gustav Blix (m), Agneta Lundberg (s), Ulf Nilsson (fp), Louise Malmström (s), Betty Malmberg (m), Gunilla Tjernberg (kd), Rossana Dinamarca (v), Peter Hultqvist (s), Mats Pertoft (mp), Oskar Öholm (m), Thomas Strand (s) och Per Lodenius (c).
Utskottets överväganden
Yrkesutbildningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om satsningar och utveckling av yrkesutbildningen med hänvisning till den pågående utredningen om en reformerad gymnasieskola och det pågående beredningsarbetet i Regeringskansliet.
Jämför reservation 1 (s).
Motionerna
I motion 2006/07:Ub365 (s) efterfrågas bl.a. en ökad satsning på integration mellan kärn- och karaktärsämnen i yrkesutbildningen och att alla som går yrkesförberedande utbildningar ska garanteras grundläggande högskolebehörighet.
I motion 2006/07:Ub388 (s) yrkande 1 föreslås att det treåriga nationella byggprogrammet bevaras och utvecklas eftersom det ger gymnasieeleverna möjligheter att uppnå branschens krav på goda kunskaper i både karaktärs- och kärnämnen och därmed bli anställningsbara.
I motion 2006/07:A271 (s) yrkande 6 påtalas att det är viktigt att satsa på yrkesutbildningar med integrerad praktik. Yrkesutbildningen är ett viktigt redskap för att skapa goda förutsättningar för att unga ska komma ut på arbetsmarknaden.
I motion 2006/07:Ub217 (c) anförs att mot bakgrund av en förväntad framtida brist på hantverkare behövs bl.a. omfattande satsningar på hantverksutbildning.
I motion 2006/07:N343 (kd) yrkande 2 påtalas vikten av att hantverket och den praktiska kunskapen uppmärksammas i svensk skola.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att motionsyrkandena avslås.
Riksdagen har under innevarande riksmöte beslutat återkalla den tidigare beslutade gymnasiereformen 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 16, bet. 2006/07:UbU3, rskr. 2006/07:8). När det gäller den fortsatta utvecklingen av gymnasieskolan har regeringen i februari 2007 tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag till en framtida struktur för gymnasieskolans studievägar. Enligt direktivet till utredningen ska gymnasieskolan leda till en gymnasieexamen med tre huvudinriktningar:
studieföreberedande program som ger grundläggande behörighet till högskolan,
yrkesförberedande program, och
lärlingsutbildning.
En yrkesexamen och en lärlingsexamen ska enligt direktiven vara anpassad till respektive utbildnings karaktär, men däremot inte automatiskt leda till grundläggande högskolebehörighet. Av direktiven framgår vidare att utredaren ska se över gymnasieskolans nationella program och inriktningar och lämna förslag på vilka program och inriktningar som bör finnas. Av förslaget ska det även framgå vilka program som ska vara studieföreberedande och vilka som ska vara yrkesförberedande. När det gäller yrkesförberedande program ska en analys redovisas av huruvida nuvarande program tillgodoser de programnära branschernas utbildningsbehov. Yrkesförberedande program ska enligt direktivet ha hög kvalitet, leda till skicklighet i yrket och vända sig till elever med ambitionen att gå direkt ut i arbetslivet eller till fortsatt yrkesutbildning efter gymnasieskolan. Utbildningen kan också förbereda för fortsatta högskolestudier och ge grundläggande högskolebehörighet. För att utveckla kvaliteten ska tiden för fördjupning i karaktärsämnena öka. De yrkesförberedande programmen ska fokusera på karaktärs- och yrkesämnen. Utredaren ska därtill överväga omfattningen av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och om det ska vara möjligt att anordna utbildning på ett yrkesförberedande program, om anordnaren inte samtidigt kan erbjuda APU. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2008 (dir. 2007:8).
Den förra regeringen tillsatte våren 2004 en yrkesutbildningsdelegation med representanter för arbetsmarknadens organisationer, företagare och verksamma inom den gymnasiala yrkesutbildningen. Delegationens uppdrag var bl.a. att arbeta för att i ökad utsträckning förverkliga samhällets intentioner för samverkan mellan skola och arbetsliv och därmed bidra till att höja kvaliteten i gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning. Delegationen har haft i uppdrag att medverka till att ett lokalt utvecklingsarbete initieras och också verka för en ökad rekrytering till de yrkesinriktade utbildningarna i gymnasieskolan. Yrkesutbildningsdelegationen lämnade in sin slutrapport vid årsskiftet. Rapporten bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser att den pågående utredningen om en reformerad gymnasieskola och den pågående beredningen i Regeringskansliet inte bör föregripas.
Vissa ämnen och kunskapsområden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om körkortsutbildning i gymnasieskolan, kost- och näringslära som självständiga ämnen på hotell- och restaurangprogrammet, satsningar på ungdomars företagande och yrkesutbildning med inriktning på de hushållsnära tjänsterna. Utskottet hänvisar bl.a. till gällande regelverk och pågående insatser.
Motionerna
Tre motioner tar upp frågor om körkortsutbildning i gymnasieskolan. I motion 2006/07:Ub281 (s) föreslås att en förberedande teoretisk körkortsutbildning ska införas som frivilligt tillval i gymnasieskolan. Alla ungdomar ska ha möjlighet att ta körkort oberoende av sin egen eller föräldrarnas ekonomi. I motion 2006/07:Ub393 (s) anförs att införandet av en trafikantutbildning och en förberedande körkortsutbildning i skolan skulle ge Sverige ett mer trafiksäkert samhälle där nollvisionen lättare kan uppnås. I motion 2006/07:Ub276 (c) yrkande 1 begärs att möjligheten att erbjuda gymnasieeleverna trafik- och körkortsteori utreds. Vidare påtalar motionären vikten av att lära sig körkortsteori i gymnasieskolan för att bättre bemästra trafiken, även om man tar sig fram i trafiken på annat sätt än med bil (yrkande 2).
I motion 2006/07:Ub230 (s) föreslås att kost- och näringslära inom hotell- och restaurangprogrammet i gymnasieskolan borde få status som självständigt ämne.
I motion 2006/07:Ub226 (kd) påtalas behovet av att satsa på ungdomars företagsamhet.
I motion 2006/07:Ub351 (kd) anförs att dagens gymnasie- och yrkesutbildningar saknar inriktningar mot de hushållsnära tjänsterna. Behovet av sådana utbildningar och möjlighet till komplettering av det nuvarande utbudet bör därför kartläggas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att motionsyrkandena avslås.
Trafikfrågor är ett av de generella kunskapsområden som rektor i gymnasieskolan ansvarar för att eleverna får kunskaper om enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). En del kommuner har även inrättat lokala kurser med trafikkunskapsinnehåll. Den gymnasieskola som önskar erbjuda eleverna undervisning i körkortsteori kan sålunda göra det genom att anordna en lokal kurs med detta innehåll. För att underlätta skolornas trafikundervisning har Vägverket haft regeringens uppdrag (N2006/924/TP) att, i samråd med Myndigheten för skolutveckling och andra berörda aktörer, vidareutveckla stödet till skolans arbete med trafikfrågor. Uppdraget omfattar även gymnasieskolan och bereds enligt vad utskottet inhämtat för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet anser mot den redovisade bakgrunden att det inte föreligger något behov av åtgärder med anledning av aktuella motionsyrkanden.
Vad gäller yrkandet om att kost- och näringslära inom hotell- och restaurangprogrammet ska få status som självständigt ämne kan konstateras att regeringen fastställer nationella inriktningar på de nationella programmen och gemensamma karaktärsämnen för respektive program. Vidare beslutar Skolverket om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och i de nationellt fastställda inriktningarna (5 kap. 1 § gymnasieförordningen [1992:394]). Yrkandet är således enligt utskottets mening inte en fråga för riksdagen. Inte heller frågan om gymnasie- och yrkesutbildningar med inriktning mot hushållsnära tjänster ankommer på riksdagen att fatta beslut om.
När det gäller entreprenörskap i undervisningen anför regeringen i budgetpropositionen för 2007 bl.a. följande. För att fler ungdomar ska stimuleras att starta eget företag måste skolans syn på entreprenörskap förändras, och elever måste ges möjlighet att få inblick i företagandets vardag. Gymnasieskolan har en viktig uppgift i att ge kunskaper om entreprenörskap. Ofta sätts i dag likhetstecken mellan anställning och arbete. Alltför få överväger ens tanken på att skapa sig ett arbetstillfälle genom att starta ett eget företag. Kunskaper om företagande gör att fler vågar ta steget att starta eget. Detta visas också t.ex. genom projektet Ung företagsamhet som drivits i många år och där gymnasieungdomar fått möjlighet att starta och driva företag under en begränsad tidsperiod. En utvärdering av projektet visar att tio år efter att projektet startades hade 20 % av eleverna ett eget företag med i genomsnitt sex anställda. Regeringen har i budgetpropositionen framhållit vikten av att gymnasieskolan kan erbjuda utbildning i entreprenörskap på såväl studieförberedande som yrkesförberedande program (prop. 2006/07:1 utg.omr. 16 s. 103). Till detta kan läggas att regeringen har för avsikt att utarbeta en strategi för entreprenörskap inom hela utbildningsområdet med start våren 2007 (dir. 2007:8 s. 4). Myndigheten för näringslivsutveckling (Nutek) har i uppdrag att genomföra ett treårigt nationellt entreprenörskapsprogram. Programmet ska bl.a. öka intresset för och kunskaperna om entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan. Under 2005 inkom 220 projektansökningar till Nutek, varav 70 projekt beviljades medel. Av dessa pågår 40 projekt inom grund- och gymnasieskolan (prop. 2006/07:1 utg.omr. 16 s. 76). Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att det satsas på företagande och entreprenörskap, inte minst för att stödja återväxten av nya entreprenörer till gagn för svenskt näringsliv. Utskottet kan samtidigt konstatera att det pågår insatser för att främja företagande och entreprenörskap. Något uttalande från riksdagen är därför inte påkallat.
Skolmåltider
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om att rätten till kostnadsfria luncher respektive rätten till näringsriktiga måltider i gymnasieskolan ska lagregleras med hänvisning till den pågående utredningen om en reformerad gymnasieskola och arbetet med en ny skollag.
Jämför reservationerna 2 (s, v) och 3 (mp).
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub309 (v) yrkande 3 att skollagens bestämmelser om rätten till kostnadsfria luncher även ska omfatta gymnasieskolans elever. Liknande yrkanden återfinns i motion 2006/07:Ub362 (s) och i motion 2006/07:Ub427 (s).
Miljöpartiet föreslår i motion 2006/07:So464 (mp) yrkande 34 att rätten till näringsriktiga måltider i gymnasieskolan ska regleras i lag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att motionsyrkandena avslås.
Av 4 kap. 4 a § skollagen (1985:1100) följer att eleverna i grundskolan ska erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Bestämmelsen innebär dels en skyldighet att erbjuda skolmåltider till eleverna, dels att skolmåltiderna ska vara gratis. Med skolmåltider avses lunch (jfr prop. 1997/98:6 s. 86). Livsmedelsverket har nyligen redovisat regeringsuppdraget Råd för måltider i förskola, familjedaghem, fritidshem, skola och gymnasieskola (Jo2005/2277). Råden är avsedda som övergripande vägledning, stöd och förslag till hur man kan arbeta för bra matvanor i alla skolformer. Som ovan nämnts pågår en utredning om en reformerad gymnasieskola, och regeringen har därtill i budgetpropositionen för 2007 aviserat att den ämnar återkomma till riksdagen med förslag till en ny skollag (prop. 2006/07:1 utg.omr. 16 s. 92). Utskottet vill inte föregripa utredningen om en reformerad gymnasieskola och arbetet med en ny skollag.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om bl.a. utvecklingssamtal, folkbildningens pedagogik, nationella prov på modersmål, fortbildning för gymnasielärare och praktik för gymnasieelever. Utskottet hänvisar bl.a. till gällande rätt och utredningen om en reformerad gymnasieskola och arbetet med en ny skollag i Regeringskansliet.
Jämför reservation 4 (v).
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub309 (v) yrkande 8 att utvecklingssamtal bör bli ett obligatoriskt inslag även i gymnasieskolan.
I motion 2006/07:Ub202 (s) yrkande 2 framförs att folkbildningens pedagogik bör användas bl.a. i gymnasieskolan.
I motion 2006/07:Ub377 (s) yrkandena 1 och 2 begärs bl.a. att regeringen undersöker förutsättningarna för att införa nationella prov på elevernas modersmål och svenska som andraspråk samt möjliggör för ett nationellt prov i minoritetsspråken.
I motion 2006/07:Ub407 (s) påtalas bl.a. att gymnasielärarna behöver fortbildning i de inlärningsproblem som följer av exempelvis dyslexi och ADHD.
I motion 2006/07:Ub408 (s) föreslås att elever ges möjlighet till praktik, antingen direkt efter årskurs 9 eller mitt i gymnasieperioden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att motionsyrkandena avslås.
Av 7 kap. 19 § gymnasieförordningen (1992:394) följer att minst en gång per termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet ska genomföras med den individuella studieplanen som grund. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap ska även vårdnadshavarna få sådan information. Yrkandet om utvecklingssamtal i gymnasieskolan är således tillgodosett genom gällande bestämmelser.
Vad gäller yrkandet om att folkbildningens pedagogik bör användas i gymnasieskolan hänvisar utskottet till att val av pedagogik är en fråga för den enskilda skolan.
Enligt 7 kap. 5 § gymnasieförordningen (1992:394) fastställer Skolverket nationella prov för gymnasieskolan i kärnämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk samt meddelar närmare föreskrifter om dem. Skolverket har i uppdrag att se över hur proven kan förändras för att bättre passa elever på olika program (U2004/5293/S). Frågan om nationella prov är främst en fråga för regeringen då detta regleras i gymnasieförordningen. Utskottet anser att något uttalande från riksdagen inte är påkallat.
När det gäller yrkandet om fortbildning och kompetensutveckling för lärare är det en fråga som främst ankommer på huvudmannen för skolan. Frågor om ansvarsfördelning mellan stat och kommun berörs i det pågående arbetet med en ny skollag. Utskottet vill inte föregripa det arbetet. Utskottet vill i sammanhanget även erinra om den satsning på drygt 2 miljarder kronor på lärarfortbildning som regeringen gör t.o.m. 2009.
Vad gäller yrkandet om praktik för gymnasieelever hänvisar utskottet till den pågående utredningen om en reformerad gymnasieskola.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Yrkesutbildningen, punkt 1 (s) |
| av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s) och Thomas Strand (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Ub388 yrkande 1 och 2006/07:A271 yrkande 6 och avslår motionerna 2006/07:Ub217, 2006/07:Ub365 och 2006/07:N343 yrkande 2.
Ställningstagande
Gymnasiereformen 2007 ville genom elva steg utveckla den svenska gymnasieskolan. Kunskap och kvalitet var honnörsord. Vi socialdemokrater anser att alla gymnasieprogram ska vara treåriga och hålla en hög kunskaps- och ambitionsnivå. Det är nödvändigt för att möta såväl individens som samhällets behov. Kraven på omfattningen av kärnämnen ska bibehållas och undervisningen i kärnämnen ska präglas av den utbildning som eleven går (s.k. infärgning). Dagens och morgondagens arbetsliv ställer höga krav på goda kunskaper såväl teoretiska som praktiska. Det är då helt fel väg att minska eller ta bort kärnämnesstudierna. En kvalificerad yrkesutbildning får vi inte om kraven på eleverna sänks. En bristfällig yrkesutbildning riskerar att skapa mer arbetslöshet. Dessutom spärras möjligheterna till att göra karriär i sitt yrke på grund av bristande kunskaper i framför allt språk och matematik.
Ökade kunskapsklyftor i gymnasieskolan riskerar att leda till ökade klyftor i arbetslivet. Vi vill därför satsa mer på gymnasieskolans yrkesutbildningar med integrerad praktik (arbetsplatsförlagd utbildning). Det innebär en ökad satsning på integration mellan kärn- och karaktärsämnen så att eleverna ser nyttan med att få kunskaper i kärnämnena, att alla elever som går yrkesförberedande utbildningar får grundläggande högskolebehörighet samt utvecklandet av en modern lärlingsutbildning. Antalet studenter som får arbete efter avslutad yrkesutbildning är hög, och yrkesutbildningen är därför ett viktigt redskap för att skapa goda förutsättningar för unga att komma ut på arbetsmarknaden.
2. | Skolmåltider, punkt 3 (s, v) |
| av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Rossana Dinamarca (v), Peter Hultqvist (s) och Thomas Strand (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Ub309 yrkande 3, 2006/07:Ub362 och 2006/07:Ub427 samt avslår motion 2006/07:So464 yrkande 34.
Ställningstagande
Många kommuner verkar tycka det är en bra strategi att dryga ut kommunbudgeten genom att låta gymnasieeleverna betala för sin egen mat. Det skapar stora problem för många familjer när de får en ny stor utgift att hantera. En del väljer också att inte betala hela avgiften utan betalar per måltid ett system som finns i flera av dessa kommuner. Därmed tas i vissa fall tryggheten för barnen och ungdomarna bort när de inte är säkra på att kunna äta en riktig måltid om dagen. Dessa barn och ungdomar särskiljs också på ett tydligt sätt från övriga när de inte äter tillsammans med sina kamrater. Skolmaten är något som måste vara gratis för alla ungdomar som går på gymnasieskolan. Trots att det inte funnits en lagreglering har det länge varit en självklarhet att skollunchen är kostnadsfri. När nu alltfler kommuner och friskolor börjar avgiftsbelägga måltiderna, visar detta på att åtgärder behövs inom området. En lagreglering finns redan för grundskolan. Vi vill att den också ska omfatta gymnasieskolan.
Nödvändiga åtgärder för att garantera eleverna fria måltider måste självklart gälla såväl kommunala skolor som alla former av friskolor om de får något statligt eller kommunalt stöd. Det är viktigt att skollunchen är kostnadsfri så att denna är tillgänglig för alla. Detta är viktigt ur många perspektiv dels ur ett näringsperspektiv, dels ur ett klassfrågeperspektiv. Det får aldrig bli en fråga om vem som har råd att äta skollunch! Alla måste få möjligheten att prestera bra. För att det ska vara möjligt är intaget av näringsriktig och vällagad mat A och O.
3. | Skolmåltider, punkt 3 (mp) |
| av Mats Pertoft (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:So464 yrkande 34 och avslår motionerna 2006/07:Ub309 yrkande 3, 2006/07:Ub362 och 2006/07:Ub427.
Ställningstagande
När det gäller skolmaten vill Miljöpartiet bl.a. se en utveckling där skolmaten kvalitetsredovisas. Skolor bör uppmuntras att tydliggöra sin matpolicy. Detta för att elever, lärare och föräldrar ska kunna reagera när maten inte håller den nivå som är utlovad. I dag ställs inga krav på att gymnasieskolor ska erbjuda barnen näringsriktig mat. Jag anser därför att rätten till näringsriktiga måltider för elever i gymnasieskolan ska lagregleras.
4. | Utvecklingssamtal, punkt 4 (v) |
| av Rossana Dinamarca (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub309 yrkande 8.
Ställningstagande
De graderade betygens informationsvärde är begränsat. I utvecklingssamtalen kan eleverna däremot få en betydligt mer nyanserad och fullständig bild. Där finns möjlighet att tala om sådant som hör ihop med elevens personliga utveckling och mognad, värderingar, upplevelser och förväntningar. Kunskapsutvecklingen både inom enskilda ämnen och i relation till läroplanens mål kan diskuteras, saker som ofta inte kommer fram i andra sammanhang och som eleven bör fundera över och kanske förbättra.
Tillsammans kan elev, föräldrar och lärare formulera en individuell studieplan för att eleven på ett bättre sätt ska kunna använda sina resurser. Planen är också en bekräftelse på vad skolan åtar sig att göra för att möta den enskilde elevens specifika behov och önskningar. I samtalet kan också eleven lämna synpunkter på undervisningen och komma med förslag till förändringar. Vänsterpartiet vill att utvecklingssamtalen blir ett obligatoriskt inslag även i gymnasieskolan.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006
2006/07:So464 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
34. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn i gymnasiet bör ha rätt till näringsriktiga måltider. |
2006/07:Ub202 av Peter Jonsson (s):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att folkbildningens pedagogik används i gymnasie- och vuxenutbildningen. |
2006/07:Ub217 av Lars-Ivar Ericson och Maria Kornevik Jakobsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning för hantverksyrken.
2006/07:Ub226 av Holger Gustafsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att satsa på ungdomars företagsamhet.
2006/07:Ub230 av Susanne Eberstein och Eva Sonidsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om adekvat utbildning i kost- och näringslära för dem som arbetar med att servera och laga mat.
2006/07:Ub276 av Birgitta Sellén (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att erbjuda gymnasieeleverna trafik- och körkortsteori. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att körkortsteori ska erbjudas i gymnasieskolan. |
2006/07:Ub281 av Hillevi Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en förberedande teoretisk körkortsutbildning som ett frivilligt tillval i gymnasieskolan.
2006/07:Ub309 av Lars Ohly m.fl. (v):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även gymnasieskolan ska omfattas av skollagen vad gäller kostnadsfria luncher. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utvecklingssamtalen bör bli ett obligatoriskt inslag även i gymnasieskolan. |
2006/07:Ub351 av Inger Davidson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning för hushållstjänster.
2006/07:Ub362 av Fredrik Lundh m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avgifter på skolmat i gymnasieskolan.
2006/07:Ub365 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesutbildningens utformning.
2006/07:Ub377 av Sinikka Bohlin och Raimo Pärssinen (båda s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationella prov på modersmålet. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationella prov i minoritetsspråk samt svenska som andraspråk. |
2006/07:Ub388 av Mats Berglind och Thomas Östros (båda s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att det treåriga programmet bibehålls och utvecklas då det ger gymnasieeleverna möjligheter att uppnå branschens krav på goda kunskaper i både karaktärs- och kärnämnen och därmed bli anställningsbara. |
2006/07:Ub393 av Monica Green m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av en trafikantutbildning och en förberedande körkortsutbildning i skolan.
2006/07:Ub407 av Pia Nilsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge gymnasielärarna tillräckliga kunskaper för att de själva bättre ska kunna förstå elevers problem och ibland kunna vidta enkla åtgärder för att skapa bättre möjligheter till kunskapsinhämtande.
2006/07:Ub408 av Pia Nilsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om praktik under studietiden.
2006/07:Ub427 av Catharina Bråkenhielm (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avgiftsfria skolmåltider.
2006/07:N343 av Yvonne Andersson (kd):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att hantverket och den praktiska kunskapen uppmärksammas i svensk skola. |
2006/07:A271 av Veronica Palm m.fl. (s):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt satsning på yrkesutbildningarna. |