Utbildningsutskottets betänkande

2006/07:UbU4

Högskolan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet 100 motionsyrkanden om högskolan från den allmänna motionstiden 2006. Motionsyrkandena avser bl.a. principer för resursfördelning, ansökningar om universitetsstatus och vetenskapsområden, masterexamen, förstärkningar av vissa lärosäten, nya högskoleutbildningar, högskoleutbildningars innehåll och omfattning, vidareutbildning, komplettering och validering, avgifter för högskolestudier, tillträdesfrågor, högskolans personal, studenters rättigheter samt kårobligatoriet.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden och hänvisar i huvudsak till gällande bestämmelser, planerade eller vidtagna åtgärder, rådande ansvarsförhållanden samt pågående utrednings- och beredningsarbeten.

I betänkandet finns reservationer och särskilda yttranden från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Förändrat resurstilldelningssystem
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub255 yrkande 18.

Reservation 1 (mp)

2.	Fördelning av högskoleplatser
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C360 yrkande 28.

Reservation 2 (mp)

3.	Finansiering av lärcentrum
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub293.

4.	Ansökningar om universitetsstatus, vetenskapsområden och masterexamen
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub232, 2006/07:Ub239, 2006/07:Ub242, 2006/07:Ub258 yrkande 1, 2006/07:Ub290, 2006/07:Ub294 yrkandena 1 och 2, 2006/07:Ub302 yrkande 1, 2006/07:Ub323, 2006/07:Ub356, 2006/07:Ub367, 2006/07:Ub368 och 2006/07:Ub414.

5.	Framtida förstärkningar av vissa lärosäten
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub316, 2006/07:Ub335, 2006/07:Ub358, 2006/07:Ub364, 2006/07:Ub385, 2006/07:Ub386, 2006/07:Ub426 och 2006/07:N202 yrkande 2.

6.	Rektorsutbildning
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub266.

Reservation 3 (v)

7.	Övriga nya högskoleutbildningar
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub284, 2006/07:Ub287, 2006/07:Ub288, 2006/07:Ub296, 2006/07:Ub312, 2006/07:Ub322, 2006/07:Ub350 och 2006/07:Ub398.

8.	Kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner i högskoleutbildningar
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K312 yrkande 30, 2006/07:So463 yrkande 6 och 2006/07:Ub299 yrkande 6.

Reservation 4 (v)

Reservation 5 (mp)

9.	Genuskunskap i vissa utbildningar
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju316 yrkande 8, 2006/07:Sf221 yrkande 3, 2006/07:Ub418 yrkande 2 och 2006/07:A269 yrkande 24.

Reservation 6 (v)

Reservation 7 (mp)

10.	Förlängning av lärarutbildningen
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub264.

Reservation 8 (v)

11.	Kunskaper om sex och samlevnad i lärarutbildningen
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub309 yrkande 24.

Reservation 9 (v)

12.	Arbetsmiljökunskap i vissa utbildningar
	Riksdagen avslår motion 2006/07:A269 yrkande 4.

Reservation 10 (v)

13.	Praktik i högskoleutbildningar
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub255 yrkande 14.

Reservation 11 (mp)

14.	Övriga förslag om högskoleutbildningars innehåll och omfattning
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub201 yrkandena 1 och 2, 2006/07:Ub208, 2006/07:Ub223, 2006/07:Ub228 yrkande 1, 2006/07:Ub240, 2006/07:Ub243, 2006/07:Ub259 yrkande 1, 2006/07:Ub269 yrkande 1, 2006/07:Ub278, 2006/07:Ub363, 2006/07:Ub370 yrkande 2, 2006/07:Ub390 och 2006/07:MJ265 yrkande 30.

15.	Utökad information vid validering
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub219 yrkande 1.

16.	Ansvaret för validering
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub219 yrkande 2.

Reservation 12 (v)

17.	Övriga förslag om validering och komplettering
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub244 och 2006/07:Ub285.

18.	Kompetensutveckling
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr285 yrkande 5 och 2006/07:Ub382.

19.	Avgifter för högskolestudier
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub222, 2006/07:Ub255 yrkande 13 och 2006/07:Ub272.

Reservation 13 (v, mp)

20.	Tillträdesregler för högskolan
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Fö205 yrkande 2, 2006/07:Ub205, 2006/07:Ub263 yrkande 7 och 2006/07:Ub326 yrkande 10.

Reservation 14 (s, v, mp)

21.	Grundläggande behörighet för utbildning på avancerad nivå
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub255 yrkande 20.

Reservation 15 (mp)

22.	Behovet av lärare i hem- och konsumentkunskap
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub218 yrkande 4.

Reservation 16 (v)

23.	Övriga utbildningsfrågor
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So380 yrkande 4, 2006/07:Ub203, 2006/07:Ub236, 2006/07:Ub375, 2006/07:Ub401 och 2006/07:Ub421.

24.	Högskolans personal
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub326 yrkandena 7–9.

25.	Lagen om likabehandling av studenter
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K312 yrkande 25 och 2006/07:Ub299 yrkandena 7 och 8.

Reservation 17 (v)

26.	Diskriminering på grund av könsidentitet
	Riksdagen avslår motion 2006/07:K312 yrkande 26.

Reservation 18 (v)

27.	Studentkontrakt
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K264 yrkande 4 och 2006/07:Ub255 yrkande 19.

Reservation 19 (mp)

28.	Kårobligatoriet
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub235, 2006/07:Ub303, 2006/07:Ub308, 2006/07:Ub332 och 2006/07:Ub341.

29.	Arbetsmarknadsstöd för studenter
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub255 yrkande 15.

Reservation 20 (mp)

30.	Uppföljning av studenters etablering på arbetsmarknaden
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub255 yrkande 16.

Reservation 21 (s, mp)

31.	Högskolornas planering av utbildning
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub255 yrkande 22.

Reservation 22 (mp)

32.	Arbetsmiljöstatistik gällande studenter
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub255 yrkande 23.

Reservation 23 (mp)

33.	Studenthälsovård
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:So461 yrkande 4 och 2006/07:Ub255 yrkandena 24 och 25.

Reservation 24 (mp)

Stockholm den 15 februari 2007

På utbildningsutskottets vägnar

Sofia Larsen

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Larsen (c), Marie Granlund (s), Margareta Pålsson (m), Mats Gerdau (m), Mikael Damberg (s), Gustav Blix (m), Agneta Lundberg (s), Ulf Nilsson (fp), Louise Malmström (s), Betty Malmberg (m), Ibrahim Baylan (s), Gunilla Tjernberg (kd), Lars Hjälmered (m), Rossana Dinamarca (v), Peter Hultqvist (s), Mats Pertoft (mp) och Birgitta Sellén (c).

Utskottets överväganden

Principer för resursfördelning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om ett förändrat resurstilldelningsssytem, fördelning av högskoleplatser med hänsyn till utbudet av studentbostäder samt finansiering av lärcentrum.

Jämför reservationerna 1 (mp) och 2 (mp) samt särskilt yttrande 1 (s, v).

Motioner

Miljöpartiet skriver i motion 2006/07:Ub255 yrkande 18 att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på ett förändrat resurstilldelningssystem som gynnar kvaliteten i den högre utbildningen. Det nuvarande systemet sägs ge incitament att godkänna studenter fastän de inte tillgodogjort sig tillräckliga kunskaper.

I motion 2006/07:C360 yrkande 28 skriver Miljöpartiet att vid fördelning av högskoleplatser vid högskolor och universitet bör hänsyn även tas till utbudet av bostäder för de studerande. Detta skulle medverka till att tillgodose studenternas behov av ett rimligt boende på studieorten.

Enligt motion 2006/07:Ub293 (fp) bör staten se över möjligheterna att stötta kommunerna när det gäller att finansiera distansundervisningen. Motionen syftar på den verksamhet som bedrivs vid lärcentrum i ett stort antal kommuner och som sägs få en alltmer strategisk roll för tillgängligheten till högre utbildning i hela landet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Resursutredningen överlämnade i maj 2005 delbetänkandet Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning (SOU 2005:48). Delbetänkandet har remissbehandlats. Genom tilläggsdirektiv har utredningens uppdrag utvidgats till att även gälla resurserna för forskning och forskarutbildning samt resurserna för grundutbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2007. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa pågående utrednings- och beredningsarbete.

Utskottet avstyrker förslaget om att vid fördelning av högskoleplatser ta hänsyn till utbudet av bostäder för de studerande. Utskottet menar att studenternas efterfrågan på utbildning är en viktig komponent i resurstilldelningssystemet, och ofta är studenternas efterfrågan särskilt stark på orter där det är svårast att få tag i en bostad. Vidare är det inte rimligt att orter med god tillgång till bostäder, men med få sökande studenter och lediga platser, ska tilldelas resurser för ett utökat utbildningsuppdrag. Därtill kommer att tillgång eller brist på studentbostäder redan utgör en faktor som rimligen påverkar vissa studenters val av studieort.

Vad avser lärcentrum behandlades ett liknande yrkande av utskottet i betänkande 2006/07:UbU1. Utskottet menar liksom då att det är befogat att kommunerna bidrar med vissa resurser för att dess invånare ska kunna bedriva distansutbildning på hemorten. Frågan om ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna är för övrigt under utredning inom Ansvarskommittén (dir. 2003:10 och 2004:93).

Ansökningar om universitetsstatus, vetenskapsområden och masterexamen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om universitetsstatus, vetenskapsområden samt masterexamen.

Motioner

Ansökningar om universitetsstatus måste hanteras inom ett år anförs i motion 2006/07:Ub290 (m). Enligt motionären krävs en skyndsam hantering för att bevara den kraft och idérikedom som finns bakom en sådan ansökan.

Högskolan i Gävle bör bli universitet föreslås i motion 2006/07:Ub294 (fp) yrkande 1. Genom tillgång till ett eget universitet skulle regionen kunna erbjuda samma möjligheter till högre utbildning och forskarutbildning som landet i övrigt. Enligt yrkande 2, samma motion, bör Högskolan i Gävle initialt tilldelas tekniskt vetenskapsområde samt humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.

Södertörns högskola bör tilldelas universitetsstatus enligt motion 2006/07:Ub414 (s). Enligt en oberoende granskningsgrupp som utvärderat högskolan under våren 2006 uppfylls kraven för omvandling till universitet.

Enligt motion 2006/07:Ub242 (c) bör Södertörns högskolas universitetsansökan överlämnas till Högskoleverket för prövning. Redan för fyra år sedan lämnade högskolan sin ansökan till regeringen, men ingen åtgärd har ännu vidtagits.

Även i motion 2006/07:Ub258 (fp) framförs att Södertörns högskolas universitetsansökan måste hanteras av regeringen och prövas med utgångspunkt i vetenskapliga meriter.

I motion 2006/07:Ub356 (s) anförs att Högskolan i Jönköping bör tilldelas vetenskapsområdet teknik. Enligt motionärerna behöver Sverige en högskola som är inriktad mot teknisk kompetensförsörjning för små och medelstora företag.

Högskolan i Borås bör bli Sveriges första professionsuniversitet enligt motion 2006/07:Ub232 (c). Till skillnad från befintlig forskarutbildning i landet ska det tänkta universitetet främst kompetensförsörja arbetslivet.

Även motion 2006/07:Ub239 (kd) menar att Högskolan i Borås bör ges status som professionsuniversitet med rätt att utfärda doktorsexamen. Det nya universitetet ska vara inriktat mot ett antal professionsområden i stället för vetenskapliga discipliner.

Malmö högskola bör, enligt motion 2006/07:Ub368 (s), tilldelas examinationsrätt och forskarutbildning på det humanistiska och samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Detta sägs vara en förutsättning för att forskarutbildningen ska kunna utvecklas i enlighet med högskolans profil.

Enligt motion 2006/07:Ub302 (fp) yrkande 1 bör Malmö högskola tilldelas universitetsstatus. Högskolan har på kort tid vuxit till det åttonde största lärosätet i landet, och en stor andel av högskolans lärare har doktors-, docent- eller professorstitel.

Enligt motion 2006/07:Ub367 (s) bör regeringen snarast se till att kvalitetsprövningen av högskolors rätt till masterexamen påbörjas. Annars kan högskolor utan eget vetenskapsområde få svårt att rekrytera studenter och lärare.

Högskolan i Skövde bör enligt motion 2006/07:Ub323 (m, c, fp, kd) efter genomförd kvalitetsprövning ges rätten att utfärda masterexamen. Motionärerna menar bl.a. att masterexamen krävs för högskolans attraktivitet och regionens utveckling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Vad gäller ansökningar om universitetsstatus och vetenskapsområde ingår det i Resursutredningens uppdrag (dir. 2006:29) att analysera för- och nackdelar med olika system för ansökan, prövning och beslut om rätt att benämnas universitet eller ges tillstånd att utfärda examen inom forskarutbildning. Utredaren ska utifrån analysen föreslå ett nytt system som bl.a. främjar vetenskaplig kvalitet och bredd. I uppdraget ingår även att analysera för- och nackdelar med vetenskapsområden som indelningsgrund för resurstilldelning respektive tillstånd att utfärda examen inom forskarutbildning. Om utredaren finner det motiverat ska förslag lämnas på ett nytt system som underlättar vetenskaplig förnyelse och främjar hög vetenskaplig kvalitet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2007. Utskottet anser inte att ytterligare ansökningar om universitetsstatus och vetenskapsområden bör prövas innan avrapportering och beredning har skett av nämnda utredning.

Angående masterexamen anger Högskolelagen (1 kap. 11 §) att regeringen beslutar vid vilka högskolor som examina på grundnivå respektive avancerad nivå får avläggas. Regeringen får meddela föreskrifter om att annan myndighet får besluta i dessa frågor. Högskoleförordningen (6 kap. 25 §) anger fr.o.m. den 1 januari 2007 att Högskoleverket får besluta vid vilka högskolor som varje examen på grundnivå och avancerad nivå får avläggas. Tillstånd att utfärda masterexamen får lämnas till universitet och till högskolor inom de vetenskapsområden inom vilka de får utfärda examina på forskarnivå (26 §). Ett sådant tillstånd får även lämnas till en högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom området är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på forskarnivå. Utskottet utgår ifrån att Högskoleverkets prövningar av mastersansökningar sker så skyndsamt som en noggrann prövning av respektive ärende medger.

Framtida förstärkningar av vissa lärosäten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om förstärkningar av vissa lärosäten.

Motioner

Ett antal motioner tar upp förstärkningar riktade till vissa lärosäten och till lärosäten i vissa regioner.

Luleå tekniska universitet har, enligt motion 2006/07:N202 (fp) yrkande 2, sådan betydelse för Norrbottens utveckling att nya resurser måste satsas så att universitetet kan fortsätta utvecklas. Motionären menar att en internationellt erkänd forskning är grunden för en konkurrenskraftig grundutbildning.

I motion 2006/07:Ub364 (s) anförs att Mittuniversitetets resurser för forskning och forskarutbildning ska öka på sikt. Ur såväl regional som nationell synpunkt är det angeläget att Mittuniversitetet utvecklas till ett starkt lärosäte.

Behovet av ökade resurser för forskning och högre utbildning i Stockholmsregionen framhålls i motion 2006/07:Ub386 (s). Motionärerna menar att Stockholm har få högskoleplatser i förhållande till sin befolkningsmängd. Därtill behöver forskningsanslagen öka för att svara upp mot andelen kunskapsintensiv sysselsättning i regionen.

Enligt motion 2006/07:Ub358 (kd) bör det ske en utökning av antalet högskoleplatser vid Örebro Teologiska högskola. Högskolan har haft ett högt söktryck och man har redovisat en kraftig överproduktion i förhållande till det antalet studenter som man får ersättning för. Motionären menar att utökningen skulle kunna ske inom ramen för de anslag som riksdagen beslutar om.

Högskolan i Skövde bör på sikt, enligt motion 2006/07:Ub426 (s), få utvecklade möjligheter till forskning. Motionärerna menar att det finns en mycket stark samhällsnytta med högskolor i glesbygdsregioner eftersom det omgivande samhället och näringslivet utvecklas genom högskolan.

En fortsatt satsning på film- och medieutbildningen vid Högskolan Väst anförs i motion 2006/07:Ub316 (kd). Utbildningen är den enda i sitt slag i Skandinavien och intresset från branschen sägs vara mycket stort.

I motion 2006/07:Ub385 (m, c, fp, kd) framhålls att Linköpings universitet har en liten andel fakultetsmedel i förhållande till universitetets storlek. Motionären menar att om samma principer skulle gälla för Linköpings universitet som för Stockholms universitet skulle det förstnämnda erhålla ytterligare 700 miljoner kronor.

Enligt motion 2006/07:Ub335 (s) bör Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed utvecklas till ett nordiskt centrum för flygutbildning och FoU. Genom Trafikflyghögskolan finns en unik möjlighet att bli en ledande nation inom området.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

I budgetpropositionen för 2007 ökar lärosätenas resurser för grundutbildning med 136 miljoner kronor. Anslagen för forskning och forskarutbildning ökar med 200 miljoner kronor. Vidare avser regeringen att under mandatperioden avskaffa skyldigheten för lärosätena att betala in åtta procent av de externa forskningsanslagen, den s.k. högskolemomsen. I 2005 års penningvärde motsvarade detta 354 miljoner kronor. Utöver detta avser regeringen att öka resurserna till forskning med ytterligare 300 miljoner kronor är 2008 och med 400 miljoner kronor år 2009. Utskottet utgår ifrån att regeringen kommer att noggrant beakta olika behov vid landets lärosäten när förslag om ytterligare resurser till universitet och högskolor bereds.

Evangeliska Frikyrkan har ett avtal med staten som gäller från den 14 oktober 1993. Utöver vad som regleras i avtalet tilldelas Evangeliska Frikyrkan för Örebro Teologiska Högskola medel för utbildning i teologi för 40 helårsstudenter.

Omfattningen av film- och medieutbildningen vid Högskolan Väst avgörs av högskolan.

Trafikhögskolan i Ljungbyhed är sedan 1998 en del av Lunds universitet. Trafikhögskolan utgör en självstyrande enhet direkt under universitetets rektor och styrelse. Beslut om verksamhetens fortsatta utveckling fattas inom ramen för denna organisation.

Nya högskoleutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om nya högskoleutbildningar.

Jämför reservation 3 (v).

Motioner

I motion 2006/07:Ub284 (s) anförs behovet av en teologisk imamutbildning på högskolenivå. Motionären menar att det behövs svenskspråkiga imamer med kunskaper om det svenska samhället.

Enligt motion 2006/07:Ub312 (s) bör en animationsutbildning på högskolenivå startas i Eksjö. Utbildningen bör ske i samverkan med Konstfack samt med högskolorna i Jönköping och Kalmar. Motionärerna menar att området animation har goda utvecklingsmöjligheter, inte minst kommersiella sådana.

En arkitektutbildning bör enligt motion 2006/07:Ub350 (s) förläggas till Härnösand. Satsningen kan göras inom Mittuniversitetets ram och med miljöinriktning.

I motion 2006/07:Ub398 (s) framförs att det behövs en treårig högskoleutbildning för tandsköterskor. En hög kompetens bland tandsköterskorna är viktig för patienten men även för att avlasta tandläkarna och underlätta samverkan med andra yrkesgrupper.

Vänsterpartiet anför i motion 2006/07:Ub266 att rektorsutbildningen ska vara en högskoleutbildning och att Högskoleverket ska vara ansvarig myndighet. Vidare bör rektorsutbildningen knytas till lärarutbildningen.

I motion Ub288 (m) framförs behovet av fristående lärarutbildningar. Motionären anser att andra utbildningsanordnare än staten ska erbjuda lärarutbildning. Förslaget syftar till att öka mångfalden och konkurrensen mellan olika utbildningsanordnare för att därigenom öka lärarutbildningens kvalitet. Högskoleverket bör ges befogenhet att godkänna fristående lärarutbildningar som uppfyller kvalitetskraven, och godkända utbildningar ska stå under statlig tillsyn samt omfattas av statlig finansiering. Initiativ bör även tas för att omvandla en eller flera befintliga lärarutbildningar till fristående lärarhögskolor.

Att den högre hemslöjdsutbildningen vid Handarbetets vänner bör överföras till Göteborgs universitet anförs i motion 2006/07:Ub322 (c). Motionärerna hänvisar till att flera andra hantverksutbildningar redan har integrerats inom högskolan. Om överföringen inte kan ske inom en snar framtid sägs rekryteringen till utbildningen och yrket vara hotad.

Enligt motion 2006/07:Ub287 (fp) bör en ny läkarutbildning förläggas till Örebro universitet. Motionären menar att Örebro universitet har ett modernt tänkande rörande läkarutbildning som både innefattar behovet av fler läkare och behovet av en förändrad läkarkompetens.

I motion 2006/07:Ub296 (fp) anförs att en utredning bör tillsättas rörande en psykologiutbildning i Säter. Utbildningen skulle kunna ges i samarbete med Uppsala universitet och Högskolan i Dalarna. Säter är lämplig lokaliseringsort bl.a. eftersom ett av Sveriges största psykiatriska sjukhus är beläget där.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Ansvaret för högskolans utbildningsutbud inklusive start av nya utbildningar ligger hos landets lärosäten. Varje högskola ska i detta sammanhang beakta såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Enligt högskoleförordningen prövar och beslutar Högskoleverket vid vilka högskolor som varje examen på grundnivå och avancerad nivå får avläggas (6 kap. 25 §).

Vad gäller högskoleutbildning för tandsköterskor har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag undersökt behovet av tandsköterskor och tandsköterskans roll i framtiden. I sin redovisning har man lämnat förslag till organisation av utbildningen till tandsköterska. I januari 2006 beslöt den dåvarande regeringen att ge Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att den tandsköterskeutbildning som anordnas inom kvalificerad yrkesutbildning blir likvärdig oberoende av anordnare. Uppdraget har avrapporterats i juni 2006. Myndigheten föreslår att man öppnar för möjligheten för utbildningsanordnare att ansöka om att få en nationell utbildningsplan för tandsköterska inom kvalificerad yrkesutbildning beviljad. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet.

Myndigheten för skolutveckling överlämnade i mars 2006 ett förslag till den tidigare regeringen om ett nationellt program för rektorsutbildning. Myndigheten menar att en akademisk utbildning med inriktning mot skolledarskap och skolutveckling bör utgöra det sista steget i rektorers utbildning. Av rapporten framgår även att det nu vid flera lärosäten tas initiativ till akademisk utbildning för rektorer. Förslaget har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet.

Det finns inga formella hinder för ansökan om att inrätta fristående lärarutbildningar. Lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina anger att en enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning (enskild utbildningsanordnare) efter tillstånd får utfärda sådana examina som regeringen meddelat föreskrifter om. För tillstånd krävs bl.a. att utbildningen vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet (2 §). Tillstånd att utfärda examina lämnas av regeringen (6 §). Utbildningsministern har i november 2006 meddelat regeringens avsikt att tillsätta en utredning rörande lärarutbildningen. Syftet är att få fram ett beslutsunderlag för en lärarutbildningsreform under senare delen av mandatperioden. Utskottet utgår från att frågan om fristående lärarutbildningar kommer att övervägas i detta sammanhang.

Utskottet konstaterar att det i budgetpropositionen för 2007 inte fanns budgetmässiga förutsättningar att föra över den högre hemslöjdsutbildningen från Handarbetets vänner till Göteborgs universitet.

Högskoleutbildningars innehåll och omfattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om högskoleutbildningars innehåll och omfattning.

Jämför reservationerna 4 (v), 5 (mp), 6 (v), 7 (mp), 8 (v), 9 (v), 10 (v) och 11 (mp).

Motioner

Vänsterpartiet skriver i motion 2006/07:K312 yrkande 30 att Högskoleverket bör få i uppdrag att ta fram förslag till nödvändiga ändringar i högskoleförordningens examensordningar i syfte att integrera frågor som rör homosexuella, bisexuella och transpersoner.

Miljöpartiet menar i motion 2006/07:So463 yrkande 6 att kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner bör ingå i läkarnas och lärarnas examensordning. Många patienter i vården vittnar om stor okunskap inom området. Enligt en genomförd undersökning anser sig endast 8 % av lärarna ha fått utbildning att förklara sexuell läggning. Hälften av lärarna uppger att det förekommer kränkande jargong på grund av sexuell läggning.

I motion 2006/07:Ub370 (s) yrkande 2 anförs att examensordningen bör uppställa krav på att kunskap om homo- och bisexuella samlevnadsformer ska ingå i ett stort antal olika utbildningar, bl.a. lärarutbildningen.

Enligt motion 2006/07:Ub299 (m, c, fp, v, mp) yrkande 6 bör kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner ingå i lärarutbildningen.

Vänsterpartiet skriver i motionerna 2006/07:Sf221 yrkande 3 och 2006/07:A269 yrkande 24 att examensordningen för läkarexamina bör innehålla krav på genuskunskap. För att kvinnors ohälsotillstånd ska kunna bedömas på ett korrekt sätt och för att adekvata behandlingar ska kunna förskrivas krävs genusperspektiv i läkarutbildningen.

Utbildningen av förskollärare bör innehålla obligatoriska moment med både teoretisk och praktisk genuskunskap, enligt motion 2006/07:Ub418 (fp) yrkande 2. Motionärerna menar att gammeldags könsroller fortfarande finns kvar i förskoleverksamheten.

I motion 2006/07:Ju316 yrkande 8 anför Miljöpartiet att juristutbildningen ska genomsyras av genusperspektiv. En genomgående reform av juristutbildningen krävs där genusperspektivet genomsyrar alla ämnen och där kunskap om kvinnors situation inkorporeras i undervisningen om speciellt straff- och processrätt.

Enligt motion 2006/07:Ub278 (s) behövs ett ökat utrymme för bemötandefrågor inom juristutbildningen. I dag finns det brister inom rättsväsendet vad gäller bemötandet av brottsoffer och vittnen.

Läkarutbildningen måste satsa mer på kunskap om demens- och äldrevård, enligt motion 2006/07:Ub363 (s). Motionären menar att detta är angeläget mot bakgrund av den demografiska omvandlingen.

Att försäkringsmedicin ska ingå i läkarutbildningen anförs i motion 2006/07:Ub208 (m). Alla läkare ställs inför situationen att skriva läkarintyg för Försäkringskassans prövning om rätt till ersättning.

I motion 2006/07:Ub259 (fp) framförs att regeringen bör utreda kvaliteten på utbildning om smärta vad avser läkar- och vårdutbildningarna. Socialstyrelsen bör granska om kraven på läkarexamen när det gäller utbildning i smärta är tillräckliga.

Det behövs en ny utbildningsstruktur för sjuksköterskor enligt motion 2006/07:Ub243 (m). Sjuksköterskeutbildningens forskningsanknytning har ökat påtagligt, men detta har skett på bekostnad av den kliniska utbildningen.

I motion 2006/07:Ub264 förordar Vänsterpartiet en förlängning av lärarexamen med inriktning mot undervisning i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem samt undervisning i modersmål. Partiet menar bl.a. att det är svårt att klara en önskvärd kvalitet med mindre än fyra års studier, i synnerhet om man beaktar kravet på läs- och skrivundervisning i lärarutbildningen för de yngre åldrarna.

Vänsterpartiet skriver i motion 2006/07:Ub309 yrkande 24 att Högskoleverket bör ges i uppdrag att utvärdera och vidareutveckla lärarutbildningen med avseende på kunskaper om sex och samlevnad. Partiet vill att frågor om sexualitet och samlevnad bör ingå som ett viktigt kunskapsmål i grund- och gymnasieskolan och lärarna måste därför ha relevant utbildning.

Enligt motion 2006/07:Ub201 (c) yrkande 1 bör det införas obligatoriska kurser om dolda funktionshinder i lärarutbildningen. Nyutbildade lärare vet inte hur de ska anpassa undervisningen för elever med dolda funktionshinder. Enligt yrkande 2, samma motion, bör alla lärarutbildningar erbjuda undervisning om dyslexi. Läs- och skrivsvårigheter kan övervinnas om elever får det stöd de behöver.

I motion 2006/07:Ub223 (s) anförs att sex- och samlevnadsundervisning bör bli obligatoriskt inom socionomutbildningen. Motionären menar att många som i dag arbetar inom socialtjänsten känner osäkerhet inför frågor rörande sexualitet.

Högskoleutbildningen inom hotell- och restaurangområdet bör förändras så att den möter de krav som i dag ställs inom branschen, menas i motion 2006/07:Ub269 (s). Den nuvarande produktionsinriktningen innebär ofta att kundorienterande kunskaper utelämnas.

Kunskap om mäns våld mot kvinnor bör ingå i examensordningen för de yrkesexamina som föreslogs i propositionen Kvinnofrid samt i enlighet med Högskoleverkets förslag från 2004, enligt motion 2006/07:Ub390 (s).

Det behövs ett handlingsprogram för att ämnet arbetsmiljökunskap ska kunna förbättras i olika utbildningsprogram, menar Vänsterpartiet i motion 2006/07:A269 yrkande 4. Ämnet är viktigt för bl.a. ingenjörer och ekonomer, men på senare år har inslaget av arbetsmiljökunskap försämrats vilket framgår av Högskoleverkets utvärdering av ingenjörsutbildningarna (2003:20R).

Miljöpartiet skriver i motion 2006/07:Ub255 yrkande 14 att det bör införas ett övergripande mål om tio veckors praktik för alla högskoleutbildningar som är tre år eller längre. Praktik skulle bl.a. underlätta inträdet på arbetsmarknaden samt ge möjlighet till tillämpning av teoretisk kunskap.

I motion 2006/07:MJ265 (mp) yrkande 30 anförs att djurförsök i utbildningar till yrken där djurförsök inte ingår ska stoppas. Alternativ till djurförsök ska användas där sådana finns att tillgå.

Kunskapen om alkohol, narkotika och tobak inom de högre utbildningarna är för dålig, enligt motion 2006/07:Ub228 (kd) yrkande 1. Motionären nämner läkar-, socionom, vård-, polis- och juristutbildningarna.

I motion 2006/07:Ub240 (kd) konstateras att elevers konsumtion av alkohol, narkotika och tobak tenderar att öka. En bidragande orsak kan, enligt motionären, vara den bristfälliga utbildning som lärarkåren får rörande alkohol, narkotika och tobak. Förutom lärarutbildningen bör även läkar-, socionom- och vårdhögskoleutbildningarna innehålla sådan utbildning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Vad gäller yrkanden om olika utbildningars innehåll erinrar utskottet om att det är lärosätenas ansvar hur utbildningsprogram ska läggas upp och vad olika kurser ska innehålla. I detta sammanhang ska lärosätena samverka med arbetslivet för att tillgodose såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov. Examinas omfattning och nationella mål framgår av högskoleförordningens examensordning som beslutas av regeringen. En ny och omarbetad examensordning har trätt i kraft den 1 januari 2007 och har föregåtts av ett omfattande arbete i ett stort antal referensgrupper med företrädare från bl.a. lärosäten, arbetsgivare, studenter och fackliga organisationer. Hänsyn har även tagits till den s.k. Bolognaprocessen, vilken syftar till att öka jämförbarheten vad gäller högre utbildning i Europa. Den nya examensordningen har varit föremål för remissbehandling.

Utskottet anser inte att examensordningen bör kompletteras med krav på kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner inom bl.a. läkar- och lärarutbildningen. Utskottet finner det inte lämpligt att peka ut vissa grupper av patienter, elever, medborgare osv. i examensordningen. Vad gäller lärarexamina och kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner påpekar utskottet att examensordningen fastslår att studenten ska ha de kunskaper som krävs för att förverkliga skolans mål, vilka enligt läroplanen (lpo 94) bl.a. inbegriper att skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden, respekterar andra människors egenvärde samt tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Examensordningen för lärarexamina fastslår också att lärarstudenten ska kunna förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund samt orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering.

Allmänt vad gäller genuskunskap i olika utbildningar vill utskottet påpeka att i regleringsbrev för universitet och högskolor återfinns en målsättning om att genusperspektiv ska få ett ökat genomslag i den högre utbildningen. Ett krav om återrapportering finns knutet till denna målsättning.

Angående genuskunskap i utbildningen av förskollärare anger högskoleförordningens examensordning att för lärarexamen ska studenten inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet. Lärarstudenter ska också de besitta de kunskaper och färdigheter som behövs för att förverkliga skolans mål samt för att medverka i utvecklingen av verksamheten enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Enligt läroplan för förskolan (lpfö 98) ska förskolan motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

Vad gäller genusperspektiv respektive bemötandefrågor i juristutbildningen kräver examensordningen för juristexamen att studenten ska visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser. Därtill ska studenten visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt.

Utskottet avstyrker förslaget om att regeringen bör utreda kvaliteten på utbildning om smärta vad avser läkar- och vårdutbildningarna. Kvalitetsgranskning av den högre utbildningen är Högskoleverkets ansvar.

Utbildningen av sjuksköterskor, läkare samt ett antal andra utbildningar inom vård och medicin utvärderas för närvarande och rapportering förväntas ske våren 2007.

Vad gäller lärarexamen har man inom Regeringskansliet i januari 2007 färdigställt ett förslag på hur denna ska placeras i examensstrukturen. Det förslag som nu är på remiss innebär att lärarexamina med inriktningar som kräver 3–3,5 års utbildning ligger på grundnivån. Där finns utbildning till verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem. På grundnivån finns också yrkeslärar- och modersmålslärarutbildningen. Liksom hittills kan examen med inriktning mot grundskolans tidigare år tas på grundnivån. Lärarexamina med inriktningar som kräver minst fyra års utbildning och vissa fördjupningsinslag ligger på avancerad nivå. Där finns utbildningar till lärare på grundskolans senare del och gymnasielärare. En nyhet i förslaget är att en examensinriktning mot grundskolans tidigare år införs även på avancerad nivå.

Utskottet anser inte att det bör vara Högskoleverkets uppgift att utveckla lärarutbildningens undervisning om sex och samlevnad.

Angående förslaget om att i examensordningen införa krav på kunskap om mäns våld mot kvinnor påpekar utskottet att rådande examensordning innebär att för läkarexamen krävs kunskap och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män. Liknande krav finns i examensordningen för sjuksköterskor och sjukgymnaster. För psykologexamen krävs kunskap och förståelse för samhälls- och familjeförhållanden som påverkar olika grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män. Även för psykoterapeutexamen innehåller examensordningen sådana krav. För socionomexamen krävs att studenten ska visa kunskap och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer.

I fråga om arbetsmiljökunskap anger examensordningen att för högskoleingenjörsexamen och civilingenjörsexamen krävs att studenten visat insikter i teknikens möjligheter och begränsningar vad gäller miljö- och arbetsmiljöaspekter. Studenten ska också visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning. För civilekonomexamen krävs att studenten ska visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning. Utskottet utgår ifrån att lärosätena beaktar de synpunkter som framkommer i Högskoleverkets utvärderingar.

Ett yrkande om praktik inom högskoleutbildningar som är tre år eller längre behandlades i betänkande 2006/07:UbU1. Utskottet hänvisade bl.a. till att praktik redan utgör ett väsentligt inslag i många utbildningar.

Användning av djur för undervisning definieras i djurskyddslagen (1988:534) som djurförsök (1 c § 4) om användningen innebär att djuret avlivas, utsätts för operativt ingrepp, injektion eller blodavtappning eller om djuret orsakas eller riskerar att orsakas lidande. Djurförsök får endast äga rum under vissa förutsättningar. Av Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurförsök m.m ( DFS 2004:4, 3 kap. 18 §) följer att försöksdjur inom gymnasieskolan och högskolan endast får avlivas eller utsättas för olika ingrepp under förutsättning att 1) utbildningen avser eller kan avse framtida arbete med djur, 2) användningen framgår av utbildningens kursplaner och är nödvändig med hänsyn till syftet med utbildningen, samt 3) djuren inte utsätts för annat än obetydlig smärta, obehag eller annat lidande. De allmänna råden när det gäller nämnda föreskrift anger att exempel på utbildningar som avser eller kan avse framtida arbete med djur är veterinär, läkare, tandläkare, biolog, husdjursagronom, etolog, biomedicinsk analytiker, djurvårdarutbildning, djursjukvårdarutbildning och försöksdjursteknikerutbildning.

Vidareutbildning, komplettering och validering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om vidareutbildning, komplettering och validering.

Jämför reservation 12 (v) och särskilt yttrande 2 (v).

Motioner

I motion 2006/07:Ub244 (s) anförs att ytterligare högskolor på sikt bör få högskoleplatser för omvandling av utländska examina. Motionären menar att många invandrare har en god utbildningsbakgrund, men att de saknar möjligheter att använda denna kompetens på grund av bristande kunskaper i språk och svenska förhållanden.

Enligt motion 2006/07:Ub285 (s) behövs validering av barnskötares och dagbarnvårdares utbildningar så att en fortsatt utbildning till förskollärare kan förkortas. Ett antal kommuner och högskolor arbetar redan med sådan validering, men fler barnskötare och dagbarnvårdare borde ges möjligheten.

Vänsterpartiet skriver i motion 2006/07:Ub219 yrkande 1 att det behövs utökad information vid validering av utländska högskoleutbildningar. Om en utländsk utbildning inte motsvarar en svensk sådan ska tydlig information ges om vilka kompletteringar som krävs.

Enligt yrkande 2, samma motion, behövs en utredning om överflyttning av ansvaret för validering av utländsk högskoleutbildning från Högskoleverket till lärosätena. Vänsterpartiet menar att det är högskolorna som har störst kunskaper om olika utbildningsvägar och utbildningsalternativ varför de bör ansvara för validering.

Kompetensutveckling för yrkesarbetande inom scenkonst och film behandlas i motion 2006/07:Ub382 (s). Motionären menar att det på en utpräglad frilansarbetsmarknad inte är realistiskt att varje arbetsgivare tar vidareutbildningsansvar för personer som de anlitar för tillfälliga jobb. För att möta de växande behoven av fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma bör därför de konstnärliga högskolornas roll och ansvar för de yrkesverksammas kompetensutveckling bli föremål för en samlad översyn. Till dess måste högskolorna ta ansvar för denna vidareutbildning.

I motion 2006/07:Kr285 (kd) yrkande 5 anförs behovet av kompetensutveckling och vidareutbildning av bibliotekarier. Kunskapssamhällets krav på inhämtning och sammanställning av kunskap innebär förändrade uppgifter för bibliotekspersonalen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Vad gäller omvandling av utländska examina innebär statsmakternas budgetbeslut för 2007 satsningar på kompletterande utbildning för utländska jurister vid Göteborgs universitet och Stockholms universitet. Vidare innebär budgetbesluten en kompletterande utbildningssatsning för personer med utländsk lärarutbildning vid universiteten i Göteborg, Umeå, Linköping och Örebro, vid Lärarhögskolan i Stockholm och vid Malmö högskola. Därtill görs 2007 en satsning på högre praktisk förvaltningsutbildning vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Malmö högskola. Sammantaget görs alltså satsningar på omvandling av utländska examina vid ett flertal olika lärosäten.

I fråga om validering av barnskötares och dagbarnvårdares utbildningar fick Umeå universitet, Linköpings universitet och Malmö högskola hösten 2005 i uppdrag att utarbeta konkreta modeller för validering, för tillgodoräknande av kunskaper och yrkeserfarenheter för förkortad utbildningstid inom lärarutbildningen med inriktning mot tidigare år och förskola samt sjuksköterskeutbildningen. Resultaten från uppdraget presenterades i mars 2006 i Rapport från utredningen angående förkortad utbildningstid inom sjuksköterske- och lärarutbildningarna (U2006/3221/UH). I budgetpropositionen för 2007 gjorde regeringen bedömningen att det är viktigt att utveckla möjligheterna att tillvarata reell kompetens och att nämnda rapport bör kunna bidra till att utveckla högskolans instrument för validering.

Angående information vid validering samt ansvaret för validering erinrar utskottet om att Valideringsdelegationen har i uppdrag att under 2006 och 2007 se över effektiviteten och kvaliteten i nuvarande ansvarsfördelning vad gäller validering av utländska högskoleutbildningar. Detta ska ske i samråd med Högskoleverket och Verket för högskoleservice. Vad utskottet har erfarit kommer frågan om utvecklingsmöjligheter gällande information och vägledning att behandlas inom ramen för uppdraget.

Utskottet konstaterar att kompetensutveckling för yrkesverksamma, t.ex. inom bibliotek eller inom scenkonst och film, är ett arbetsgivaransvar. Det ligger i arbetsgivarens intresse att personalen har den kompetens som erfordras. Samtidigt är det viktigt att universitet och högskolor tillvaratar möjligheten att erbjuda utbildning enligt bestämmelserna i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.

Avgifter för högskolestudier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om avgifter för högskolestudier.

Jämför reservation 13 (v, mp) och särskilt yttrande 3 (s).

Motioner

I motion 2006/07:Ub222 (s) anförs att det inom ramen för biståndspolitiken ska kunna erbjudas avgiftsfria högskolestudier i Sverige. För andra utländska studenter menar motionären att avgifter ska kunna tas ut.

Miljöpartiet skriver i motion 2006/07:Ub255 yrkande 13 att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som fastslår att all högskoleutbildning i Sverige ska vara avgiftsfri för studenter från såväl inom som utom EU/EES. Om avgifter tillåts för studenter utanför EU/EES blir den omedelbara effekten att rekryteringen av icke-europeiska studenter minskar. På sikt finns även risken att avgifter införs för svenska studenter.

Enligt motion 2006/07:Ub272 (m) bör privata företag ges tillstånd att, under kvalitetskontroll, sälja akademiska kurser. Motionären menar att denna utbildning skulle bli kostnadseffektiv och inriktad mot grundkurser, och därmed skulle universiteten ges möjligheter att lägga resurser på mer krävande fördjupningskurser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Vad gäller yrkandena om avgiftsfria högskolestudier samt möjligheten för privata företag att sälja akademiska kurser överlämnade Studieavgiftsutredningen sitt betänkande i januari 2006 (SOU 2006:7). Utredningens uppgift har varit att föreslå en ordning som innebär att statliga universitet och högskolor ska ta ut avgifter av studenter från länder utanför europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för grundläggande högskoleutbildning. Utredningen skulle vidare överväga om det bör finnas möjligheter att ta ut avgifter av doktorander från länder utanför EES för forskarutbildning. I utredningens uppdrag ingick även att föreslå hur en bestämmelse om studieavgiftsfrihet för studenter från länder inom EES skulle kunna utformas i högskolelagen. Utredningen har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.

Tillträdesfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om olika tillträdesfrågor.

Jämför reservationerna 14 (s, v, mp) och 15 (mp).

Motioner

I motion 2006/07:Ub205 (s) framhålls betydelsen av att fortsätta verka för ökad mångfald i högskolan utan att etnisk kvotering och andra etniska kriterier införs. Motionären menar att kvotering kan innebära att man gynnar individer i en viss grupp som redan har goda förutsättningar. Klassbakgrund kan dessutom vara en viktigare segregerande faktor än etnisk bakgrund.

Att totalförsvarspliktiga efter fullgjord tjänstgöring bör ha rätt att tillgodogöra sig 0,2 poäng på högskoleprovet anförs i motion 2006/07:Fö205 (v) yrkande 2. Ett sådant tillägg skulle ge en signal om den kvalitet totalförsvarsplikten har i dag samt formellt erkänna utbildningen som en för individen utvecklande period.

Miljöpartiet menar i motion 2006/07:Ub263 yrkande 7 att den s.k. 25:4-regeln ska finnas kvar eftersom den främjar breddad rekrytering. Regeln innebär att den som är 25 år och har arbetat i fyra år samt har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan har grundläggande behörighet till högskolan.

I motion 2006/07:Ub255 yrkande 20 anför Miljöpartiet att fullgjorda kursfordringar motsvarande tre års studier bör vara tillräckligt för grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå. Orsaken är att många lärosäten tar alltför lång tid på sig att utfärda de examensbevis som i dag krävs för nämnda behörighet.

Enligt motion 2006/07:Ub326 (m) yrkande 10 bör rätten för universitet och högskolor att själva utforma antagningskriterier för sina utbildningar öka. Motionärerna menar att vissa utbildningar i realiteten kan förutsätta vissa förkunskaper som lärosätena nu inte kan kräva att studenterna besitter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Enligt högskoleförordningen (7 kap. 12 §) ska vid urval hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder får vara betyg, högskoleprov, högskoleprov i kombination med arbetslivserfarenhet, samt urvalsgrunder som en högskola bestämmer. I det sistnämnda fallet får urvalsgrunderna (enligt 23 §) bestå av andra särskilda prov än högskoleprovet, erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen samt andra för utbildningen sakliga omständigheter. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval (enligt 12 §) göras dels genom prov eller intervjuer, dels med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av underrepresenterat kön. Etnisk kvotering anges inte som giltig urvalsgrund i högskoleförordningens regler för urval. Utskottet delar motionärens uppfattning att andra åtgärder än kvotering är önskvärda för att bidra till ökad mångfald i högskolan. Åtgärder genomförs dock redan, bl.a. har lärosätena tagit fram handlingsplaner för breddad rekrytering. I samband med årsredovisningen för 2008 ska resultat redovisas utifrån målen i handlingsplanerna avseende perioden 2006–2008. Högskoleverket har i uppdrag att utvärdera lärosätenas arbete på området och avrapportera senast den 30 juni 2007.

Vid urval genom högskoleprov i kombination med arbetslivserfarenhet ges ett tillägg på 0,5 poäng efter fem års arbete på minst halvtid. Som arbetslivserfarenhet räknas förutom bl.a. arbete i en eller flera anställningar även värnplikt och civilplikt. Utskottet anser inte att totalförsvarspliktiga efter fullgjord tjänstgöring ska särbehandlas och omfattas av en särskild regel gällande poängtillägg.

Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2007 att man överväger att ersätta 25:4-regeln med en bedömning av den sökandes reella kompetens. Ålder och arbetslivserfarenhet bör inte per automatik ge grundläggande behörighet, i stället bör en individuell bedömning ske av sökandes faktiska meriter. Utskottet delar regeringens bedömning i frågan.

Grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå har enligt högskoleförordningen (7 kap. 28 §) den som tagit en examen på grundnivå som motsvarar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Behörig är även den som genom utbildning, praktisk erfarenhet eller annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Undantag får göras från kravet på en examen om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas.

Vad gäller rätten för universitet och högskolor att själva utforma antagningskriterier får enligt högskoleförordningen en femtedel av platserna till en utbildning fördelas med urvalsgrunder som respektive högskola bestämmer (7 kap. 13 §). Tidigare fick högskolorna anta högst en tiondel av studenterna till en utbildning på detta sätt. Lärosätenas möjligheter har därmed nyligen utökats.

Utskottet erinrar om att regeringen har meddelat sin avsikt att senare i vår lämna en proposition gällande högskolans tillträdesregler.

Övriga utbildningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om vissa övriga utbildningsfrågor.

Jämför reservation 16 (v) och särskilt yttrande 4 (s).

Motioner

I motion 2006/07:Ub375 (s) framförs nyttan av deltagande i University of the Arctic, vilket är ett samarbete mellan lärosäten runt polcirkeln. Enligt motionen är det viktigt att regeringen kontinuerligt ser över det svenska deltagandet.

Enligt motion 2006/07:Ub401 (s) är det av vikt att stärka elitidrottares förutsättningar att kombinera idrottsutövande med högre studier. Idrottsrörelsen, lärosätena och Högskoleverket bör därför få i uppdrag att ta fram ett system för kombinationen elitidrott och högre studier.

Nya högskoleenheter bör etableras i lämpliga stadsdelar i Stockholm, enligt motion 2006/07:Ub421 (s). Detta kan gärna ske i samarbete med exempelvis Stockholms universitet eller Södertörns högskola. Syftet är att göra högre studier mer tillgängliga för en större del av befolkningen.

Vänsterpartiet skriver i motion 2006/07:Ub218 yrkande 4 att det behövs en statistiskt klar bild av såväl det aktuella som det framtida behovet av lärare i hem- och konsumentkunskap. Man menar att det finns klara indikationer på att många som undervisar i detta ämne är obehöriga.

Enligt motion 2006/07:Ub203 (m) bör regeringen se över möjligheten att införa en fri tentamensrätt. Studenter bör ges möjlighet att tentera ett ämne som denne anser sig ha tillräckliga kunskaper i utan att först behöva gå kurser. Detta skulle medföra att vissa studenter behöver ta mindre studielån samt att söktrycket till högskolans kurser skulle kunna minska.

Studenters valmöjligheter att studera tre terminer bör utredas enligt motion 2006/07:Ub236 (c). Ett mer flexibelt system byggt på tre terminer och en heltidsförsörjning under året skulle, enligt motionären, korta utbildningstiden räknat i år samt förbättra många studenters studiesociala situation.

I motion 2006/07:So380 (kd) yrkande 4 anförs behovet av en översyn av fördelningen av utbildningsplatser för läkare för att kunna möta behovet av kompetens om åldrandets sjukdomar. Motionären vill att målsättningar formuleras vad gäller antalet geriatriker.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Utskottet menar att samarbeten mellan lärosäten, såväl nationellt som internationellt, är av stor betydelse för den högre utbildningens utveckling. Utskottet ser dock inte behovet av ett särskilt tillkännagivande rörande samarbetet inom University of the Arctic.

I budgetpropositionen för 2007 konstaterade regeringen att högskolestudier i Sverige kännetecknas av stor flexibilitet genom individuell anpassning av studiegången och genom utbudet av distansstudier. Denna flexibilitet är en viktig förutsättning för möjligheten att kombinera elitidrott och högre studier. Regeringen ser därför positivt på det samarbete som vissa lärosäten har utvecklat med Riksidrottsförbundet och olika specialidrottsförbund i syfte att underlätta kombinationen elitidrott och högre studier. En fortsatt utveckling av denna typ av samarbeten anses önskvärt. Utskottet delar regeringens bedömning vad gäller möjligheterna att kombinera elitidrott och högskoleutbildning.

Utskottet anser inte att det är riksdagens uppgift att uttala sig om att exempelvis Stockholms universitet eller Södertörns högskola bör starta nya högskoleenheter i vissa förorter.

Vad gäller obehöriga lärare inom hem- och konsumentkunskap påminner utskottet om att statsmakterna genom budgetbesluten för 2007 satsar 60 miljoner kronor under anslag 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för att erbjuda obehöriga lärare med olika inriktningar komplettering och validering.

Utskottet förordar inte fri tentamensrätt inom högskolan. Vid sidan av skriftlig tentamen innehåller många kurser ofta andra obligatoriska moment som studenten måste fullfölja för att examineras.

Utskottet anser inte att det behöver tillsättas en utredning om studenters valmöjligheter att studera under tre terminer per läsår. Sedan början av 1990-talet kan varje lärosäte självständigt besluta om läsårets indelning i terminer. I högskoleförordningen anges bara att all utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska bedrivas i form av kurser och att dessa får sammanföras till utbildningsprogram (6 kap. 13 §). Lärosäten kan därför förlägga kurser och program året runt på det sätt som de finner lämpligt. Inte heller påverkas lärosätenas resurstilldelning av terminsindelningen utan styrs i det nuvarande systemet av antalet helårsstudenter och helårsprestationer. Det är självfallet positivt med åtgärder som leder till att studenter kan genomföra sin utbildning under kortare tid. En modell med ett treterminerssystem kan öka genomströmningen av studenter och leda till ett mer effektivt utnyttjande av högskolans resurser. Även studenternas ekonomiska situation kan förbättras med ett sådant system.

Utskottet delar regeringens uppfattning i budgetpropositionen för 2007 (volym 6, utgiftsområde 9) att de äldsta och mest sjuka behöver få ökad tillgång till läkare. Utskottet är dock inte berett att förorda några nationella målsättningar om antalet utbildade läkare inom olika specialiteter, t.ex. antalet geriatriker.

Högskolans personal

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om högskolans personal.

Motioner

I motion 2006/07:Ub326 (m) yrkande 7 anförs att den obligatoriska valförsamlingen i samband med tillsättande av ett universitets eller en högskolas rektor bör återinföras. En sådan ordning garanterar att rektorer har en stark förankring vid sitt lärosäte, samt ökar rektorsämbetets status och självständighet.

I yrkande 8, samma motion, anförs att tidigare gällande regler om professorers anställningsskydd bör återinföras. Den tidigare ordningen garanterade professorernas integritet och oberoende.

Enligt yrkande 9 bör lektorers rätt att bli befordrade till professor avskaffas, men däremot bör lärosätenas möjlighet att befordra lektorer till professorer kvarstå. Därmed skulle man också kunna återinföra professorernas särskilda anställningsskydd utan att riskera att ställa lärosätena inför oöverstigliga framtida budgetproblem med ett mycket stort antal oavsättliga medarbetare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Enligt gällande högskoleförordning (2 kap. 8 §) ska rektor anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Innan styrelsen lämnar sitt förslag ska den höra lärarna, övriga anställda och studenterna. Detta samrådsförfarande kan ske på olika sätt vid olika högskolor, t.ex. via en valförsamling. Utskottet anser därför inte att en ordning med en obligatorisk valförsamling behöver införas.

Vad gäller professorers anställningsskydd samt lektorers rätt att bli befordrade till professor arbetar en särskild utredare för närvarande med en översyn av dagens befattningsstruktur vid universitet och högskolor (dir. 2006:48). Utredaren ska särskilt utvärdera den s.k. befordringsreformen, dvs. möjligheten att omvandla lektorat till professurer och anställningar som adjunkt till lektorat. Uppdraget ska redovisas senast den 17 november 2007. Utskottet anser inte att riksdagen ska föregripa det pågående utredningsarbetet.

Studenters rättigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om studenters rättigheter.

Jämför reservationerna 17 (v), 18 (v) och 19 (mp).

Motioner

Vänsterpartiet skriver i motion 2006/07:K312 yrkande 25 att studenter vid Försvarshögskolan och Polishögskolan ska omfattas av lagen (2001:1268) om likabehandling av studenter i högskolan. Lagen syftar bl.a. till att förhindra trakasserier på grund av sexuell läggning. Vänsterpartiet menar att det inte finns något som tyder på att dessa högskolor är undantagna den heterosexuella norm som råder i övriga samhället. Enligt yrkande 26, samma motion, ska nämnda lag omfatta diskriminering på grund av könsidentitet.

Även motion 2006/07:Ub299 (m, c, fp, v, mp) yrkandena 7 och 8 tar upp frågan om att lagen (2001:1268) om likabehandling av studenter bör omfatta studenter vid Polishögskolan och Försvarshögskolan.

Miljöpartiet skriver i motion 2006/07:K264 yrkande 4 och i motion 2006/07:Ub255 yrkande 19 att regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med studentkontrakt på fem universitet och högskolor. Dessa kontrakt bör innehålla rättigheter och skyldigheter för såväl studenter som lärare. Kontrakten kan innehålla bl.a. utfästelser om lärartäthet och undervisningstimmar, andelen disputerade lärare, principer för rättning och betygssättning samt krav på studenternas närvaro. I hög grad skulle kontrakten vara en fråga om kvalitet i utbildningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Angående lagen (2001:1268) om likabehandling av studenter i högskolan föreslår Diskrimineringskommittén i sitt slutbetänkande (SOU 2006:22) att en ny lag om förbud och andra åtgärder mot diskriminering införs. Lagen ska ha till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen ska gälla inom ett stort antal samhällsområden bl.a. i fråga om utbildning. Samtidigt som den nya lagen införs upphävs ett antal av nu gällande lagar inom området, bl.a. lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Genom diskrimineringsgrunden könsidentitet föreslås diskrimineringslagstiftningen omfatta gruppen transpersoner. Betänkandet har remissbehandlats under hösten 2006. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa regeringens beredning av frågan.

Utskottet avstyrker yrkandet om en försöksverksamhet gällande studentkontrakt. Studenters rättigheter inom högskolan är fastställda i lag och förordningar. Högskoleverket svarar för tillsyn av universitet och högskolor, bl.a. i syftet att bevaka studenternas rättssäkerhet. Den myndighet som har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut inom universitetens och högskolornas område är Överklagandenämnden för högskolan. Vad gäller den högre utbildningens kvalitet konstaterar utskottet att även kvalitetsgranskning är Högskoleverkets ansvar. Sådana granskningar inbegriper bl.a. undervisning, lärarkompetens, forskningsanknytning, litteratur, kvalitetsarbete, internationalisering, administrativt stöd, kursvärderingar samt studentinflytande.

Kårobligatoriet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om kårobligatoriet.

Jämför särskilt yttrande 5 (s, v, mp).

Motioner

Enligt motion 2006/07:Ub341 bör kårobligatoriet behållas. En sammanhållen kår sägs ge studenterna större möjligheter att få sina synpunkter tillgodosedda än om de ska agera som enskilda.

Miljöpartiet skriver i motion 2006/07:Ub303 att det bör tillsättas en utredning angående ett avskaffande av kårobligatoriet. Föreningsfriheten bör försvaras även vad gäller studenter. Utredningen bör dock belysa både negativa och positiva effekter av ett avskaffande.

Även i motion 2006/07:Ub308 (c) anförs att en utredning bör tillsättas i syfte att avskaffa kårobligatoriet. Studentkårerna sägs fylla en viktig roll, men den måste kunna fyllas utan obligatoriskt medlemskap för alla studenter.

Enligt motion 2006/07:Ub235 (m) är kårobligatoriet principiellt felaktigt och bör därför avskaffas snarast möjligt. Motionären konstaterar att det inte är en tillfällighet att föreningsfriheten är en av de allra mest grundläggande fri- och rättigheterna i en demokrati.

Att kårobligatoriet bör avskaffas anförs även i motion 2006/07:Ub332 (m). Obligatoriet sägs vara ett bevis på statens bristande tilltro till studenternas förmåga att skapa frivilliga sammanslutningar för sina intressen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena om kårobligatoriet.

Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet har under många år gett uttryck för uppfattningen att kårobligatoriet bör avskaffas. Exempelvis i betänkande 2005/06:UbU9 (förnyad behandling i betänkande 2005/06:UbU19) fanns en gemensam reservation från nämnda partier där man uttryckte sitt principiella motstånd mot kårobligatoriet samt förordade att en utredning skulle tillsättas för att belysa vissa viktiga frågor som rörde ett avskaffande.

Rätten att inte tillhöra en sammanslutning, den s.k. negativa föreningsfriheten, är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Genom förordning (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor tvingas dock alla studenter till medlemskap i den studentkår som finns vid högskolan. Utskottet menar att även studenter måste få välja i vilka föreningar de vill vara medlemmar, vilket innebär att kårobligatoriet bör avskaffas.

En annan omständighet som talar mot den nuvarande ordningen är studenternas begränsade deltagande i de obligatoriska kårernas val och verksamhet. Utskottet menar att studenternas engagemang i kårverksamheten skulle kunna stärkas om medlemskapet baserades på ett aktivt ställningstagande i stället för på tvång. Ett frivilligt medlemskap ger därtill kårerna incitament att marknadsföra kårens arbete och visa på studentens mervärde av ett medlemskap.

Ett antal frågor behöver utredas innan kårobligatoriet kan avskaffas, något som också motionärerna framhållit. Det gäller bl.a. studenternas inflytande och representation i olika organ inom högskolan, utbildningsbevakning, bevakning av studenters rättigheter, studentkårernas ekonomiska situation samt den studiesociala verksamheten. Även frågan om en successiv avveckling av obligatoriet med övergångsregler kan behöva utredas.

Utskottet har med tillfredställelse kunnat konstatera att utbildningsministern i februari 2007 har redovisat att en utredning ska tillsättas inom kort rörande kårobligatoriets avskaffande. Syftet är att obligatoriet ska avskaffas under denna mandatperiod.

De motionsyrkanden som syftar till ett avskaffande av kårobligatoriet kan därmed avslås med hänvisning till att de redan är tillgodosedda.

Övriga studentfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkandena om övriga studentfrågor.

Jämför reservationerna 20 (mp), 21 (s, mp), 22 (mp), 23 (mp) och 24 (mp).

Motioner

Miljöpartiet skriver i motion 2006/07:Ub255 yrkande 15 att lärosätenas arbete med att stödja studenterna i övergången till arbetslivet behöver förbättras. Det kan handla om att ordna praktik, hitta samarbeten kring examensarbeten eller på annat sätt förmedla kontakter mellan studenter och arbetsgivare.

I samma motion skriver Miljöpartiet att lärosätena bör få i uppdrag att följa upp i vilken utsträckning f.d. studenter får arbeten som motsvarar deras utbildning samt vilka orsaker som ligger bakom avhopp (yrkande 16). Med definitiv säkerhet kan ingen prognostisera efterfrågan av arbetskraft, men historiska utfall ger ändå en viss bild av i vilken utsträckning tidigare studenter fått relevanta jobb.

Miljöpartiet menar också att Högskoleverket i sina utvärderingar bör uppmärksamma lärosätenas ansvar för planering av kursutbudet (yrkande 22). Ett vanligt problem är att studenter får sina scheman alltför nära kursstart eller att ändringar görs med kort varsel.

Vidare anser Miljöpartiet att det behövs arbetsmiljöstatistik som rör studenter (yrkande 23). Oro och stress sägs vara vanligt, men det saknas bra statistik som belyser detta. Arbetsmiljöverket bör därför få i uppdrag att ta fram sådan statistik.

Studenthälsan behöver nationella riktlinjer menar Miljöpartiet (yrkande 24). Sådana riktlinjer kan bidra till att tydliggöra studenthälsans uppdrag och göra den mer likvärdig i hela landet.

Miljöpartiet anser också att det bör ske en kvalitetssäkring av studenthälsovården, exempelvis genom certifiering (yrkande 25). Lärosätena ska ha fortsatt frihet att organisera hälsovårdsarbetet, men det är viktigt att säkra dess kvalitet.

I motion 2006/07:So461 (s) yrkande 4 framförs behovet av beroendekunskap vid lärosätena. Detta kan ske i form av kurser för studenter om de sociala och medicinska konsekvenserna av alkohol- och narkotikamissbruk. Ett erbjudande om dessa kurser sägs vara tillräckligt i vissa fall, men i andra borde de vara obligatoriska.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.

Angående resurser för stöd vid övergången mellan studier och arbete avstyrktes ett sådant förslag i betänkande 2006/07:UbU1. Inte heller nu är utskottet berett att förorda särskilda resurser för sådana insatser. Utskottet konstaterar också att Högskoleverket har initierat en utvärdering av stödet till studenter som bl.a. ska kartlägga lärosätenas arbete med studie- och kärriärvägledning.

Vad gäller frågan om studenter får arbeten som motsvarar deras utbildning så instämmer utskottet i regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2007 att informationen i skola och högskola måste förbättras om arbetsmarknadsutsikterna inom olika yrken. Högskoleverket har årligen sedan 2003 presenterat statistik om etableringen på arbetsmarknaden för examinerade från landets lärosäten. I den senaste rapporten (2006:40 R) undersöktes examensårgången 2002/03. Vid sidan av denna rapportering ska Högskoleverket i maj 2007 inkomma med ett underlag till regeringen och lärosätena för planering av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering i relation till arbetsmarknadens behov. Verket har haft liknande uppdrag under 2004 och 2005.

Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om att Högskoleverkets utvärderingar bör omfatta lärosätenas planering av kursutbud samt scheman som utdelas eller ändras alltför nära kursstart. Högskoleverket har redan ett omfattande uppföljnings- och tillsynsuppdrag. Verket ska också enligt instruktion verka för att de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen har fastställt förverkligas. Enligt högskoleförordningen (1 kap. 14 §) ska studenter ges möjligheter att framföra sina synpunkter på en genomgången kurs via en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan ska informera om resultaten av dessa kursvärderingar samt eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. I den mån det finns brister i en viss utbildning, t.ex. vad gäller planering av kursutbud och scheman, kan alltså studenterna framföra sin kritik samt begära information om eventuella beslut om åtgärder som lärosätet ämnar vidta. Det bör också tilläggas att studentinflytande över högskolornas verksamhet garanteras av att studenterna enligt högskoleförordningen har rätt att vara representerade i flera organ vid högskolorna.

Arbetsmiljöverket är ansvarig myndighet för den officiella statistiken rörande arbetsmiljö och arbetsskador. I normalfallet beslutar en statistikansvarig myndighet om statistikens innehåll och omfattning inom sitt statistikområde. Tilläggas kan att Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsförhållanden (ULF) inkluderar gruppen studenter och ställer frågor om respondenternas hälsa.

Vad gäller yrkandena om nationella riktlinjer och kvalitetssäkring av studenthälsovården konstaterar utskottet att Högskoleverket under 2006 initierade en tematisk kvalitetsutvärdering inom området. Syftet är bl.a. att kartlägga studenthälsovårdens organisation och innehåll, analysera dess ambitioner och kvalitet samt undersöka studenternas uppfattning av densamma. För ändamålet har Högskoleverket satt samman en bedömargrupp som inkluderar både student- och lärosätesrepresentanter. Resultaten från utvärderingen förväntas i maj 2007.

Utskottet anser inte att det är riksdagens uppgift att uttala sig om kurser i beroendekunskap bland studenter. Behovet av sådana kurser är en fråga som respektive lärosäte bör bedöma och besluta om. Studenthälsovården är, som nämnts ovan, föremål för en översyn av Högskoleverket.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Förändrat resurstilldelningssystem, punkt 1 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub255 yrkande 18.

Ställningstagande

Det nuvarande resurstilldelningssystemet påverkar den högre utbildningens kvalitet på ett negativt sätt. Systemet ger incitament till att godkänna studenter även då det är tveksamt om deras kunskaper håller en tillräckligt hög nivå. Miljöpartiet anser därför att systemet måste förändras så att det även tar hänsyn till kvalitetsaspekter. Den nya regeringen bör därför ta till vara Resursutredningens betänkande och återkomma till riksdagen med ett förslag på ett förändrat resurstilldelningssystem.

2.	Fördelning av högskoleplatser, punkt 2 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C360 yrkande 28.

Ställningstagande

Bostadssituationen för studenter behöver förbättras. Vid tilldelning av högskoleplatser bör därför hänsyn tas till utbudet av boende för studenter på olika orter.

3.	Rektorsutbildning, punkt 6 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub266.

Ställningstagande

Vänsterpartiet är kritiskt till delar av det förslag till ny rektorsutbildning som Myndigheten för skolutveckling har presenterat. Vi menar att rektorsutbildningen ska vara en högskoleutbildning, att ansvarig myndighet ska vara Högskoleverket, att utbildningen knyts till lärarutbildningen samt att forskning ska knytas till verksamheten.

4.	Kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner i högskoleutbildningar, punkt 8 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:K312 yrkande 30 och 2006/07:Ub299 yrkande 6 och avslår motion 2006/07:So463 yrkande 6.

Ställningstagande

Vänsterpartiet menar att kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner bör integreras i all grundutbildning som bedrivs vid högskolor och universitet. Det är särskilt viktigt inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin. Regeringen bör därför ge Högskoleverket i uppdrag att ta fram förslag på förändringar av examensordningen.

5.	Kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner i högskoleutbildningar, punkt 8 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:So463 yrkande 6 och 2006/07:Ub299 yrkande 6 och avslår motion 2006/07:K312 yrkande 30.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att mål om kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner bör tas in i examensordningen för läkare och lärare. En förbättrad utbildning kan förhindra diskriminering, okunskap och dåligt bemötande inom vård och skola.

6.	Genuskunskap i vissa utbildningar, punkt 9 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Sf221 yrkande 3 och 2006/07:A269 yrkande 24 och avslår motionerna 2006/07:Ju316 yrkande 8 och 2006/07:Ub418 yrkande 2.

Ställningstagande

Läkarutbildningen måste kännetecknas av ett genusperspektiv. För att bedömningen av t.ex. kvinnors arbetsskador ska ske på ett rättvist och adekvat sätt krävs att läkare har kunskap om de arbetsskaderisker som präglar kvinnodominerade yrken. En förändring i högskoleförordningens examensordning är därför nödvändig.

7.	Genuskunskap i vissa utbildningar, punkt 9 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ju316 yrkande 8 och avslår motionerna 2006/07:Sf221 yrkande 3, 2006/07:Ub418 yrkande 2 och 2006/07:A269 yrkande 24.

Ställningstagande

Juristutbildningen skolar framtidens åklagare och domare. Utbildningen saknar dock genusperspektiv varför en genomgripande reform är nödvändig. Genusperspektiv bör genomsyra alla ämnen i utbildningen, särskilt straff- och processrätt.

8.	Förlängning av lärarutbildningen, punkt 10 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub264.

Ställningstagande

Vänsterpartiet menar att lärarutbildningen för arbete i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år, fritidshem samt modersmål bör förlängas till fyra års studier. Därmed behövs endast en lärarexamen. Utan en förlängd utbildning är det svårt att klara önskvärd kvalitet – särskilt om man beaktar kravet på läs- och skrivundervisning i lärarutbildningen för de yngre åldrarna. Examen på avancerad nivå ger även direkt tillträde till forskarutbildning.

9.	Kunskaper om sex och samlevnad i lärarutbildningen, punkt 11 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub309 yrkande 24.

Ställningstagande

Frågor om sexualitet och samlevnad bör ingå som ett viktigt kunskapsmål i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan. Vänsterpartiet vill därför utveckla lärarutbildningen med avseende på kunskaper om sex och samlevnad. Högskoleverket bör därför ges i uppdrag att utvärdera och vidareutveckla detta ämne inom lärarutbildningen.

10.	Arbetsmiljökunskap i vissa utbildningar, punkt 12 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:A269 yrkande 4.

Ställningstagande

Utbildning i arbetsmiljökunskap är viktigt i flera högskoleutbildningar, bl.a. för ingenjörer och ekonomer. Inslaget av arbetsmiljökunskap i utbildningen har dock försämrats, vilket framkommit i Högskoleverkets utvärdering av ingenjörsutbildningen. Det behövs därför en handlingsplan för att förbättra inslaget av arbetsmiljökunskap i utbildningsprogram som har stor betydelse för arbetsmiljön.

11.	Praktik i högskoleutbildningar, punkt 13 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub255 yrkande 14.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att ett mål om minst tio veckors praktik ska införas för alla högskoleutbildningar som omfattar tre år eller mer. Praktiken ska inte vara obligatorisk, men en rättighet för de studenter som så önskar. Syftet är att öka studenternas kontakter med arbetsmarknaden för att därigenom öka chanserna till jobb. Praktik innebär också att studenter får tillfälle att tillämpa den teoretiska kunskap de tillägnat sig samt att arbetsgivare får erfara hur högskoleutbildad personal kan bidra till verksamheten.

12.	Ansvaret för validering, punkt 16 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub219 yrkande 2.

Ställningstagande

Vänsterpartiet menar att en utredning bör tillsättas angående en överflyttning av ansvaret för validering av utländsk utbildning från Högskoleverket till lärosätena. De sistnämnda har störst kunskaper om olika utbildningsvägar och utbildningsalternativ samt gör redan i dag bedömningar av tillgodoräknanden av studier utomlands. Ansvaret för validering bör dessutom delas upp mellan lärosätena så att den högskola eller det universitet som har bäst förutsättningar att validera utbildningar inom ett visst område får ett riktat uppdrag.

13.	Avgifter för högskolestudier, punkt 19 (v, mp)
	av Rossana Dinamarca (v) och Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub255 yrkande 13 och avslår motionerna 2006/07:Ub222 och 2006/07:Ub272.

Ställningstagande

Vi menar att all högskoleutbildning i Sverige ska vara avgiftsfri. Detta bör även gälla för studenter från länder utanför EU/EES. Rekryteringen av icke-europeiska studenter riskerar annars att minska, vilket kommer att begränsa högskolans internationaliseringsarbete. På sikt finns också en risk att avgifter kommer att införas för svenska studenter.

14.	Tillträdesregler för högskolan, punkt 20 (s, v, mp)
	av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s), Rossana Dinamarca (v), Peter Hultqvist (s) och Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub263 yrkande 7 och avslår motionerna 2006/07:Fö205 yrkande 2, 2006/07:Ub205 och 2006/07:Ub326 yrkande 10.

Ställningstagande

Vi menar att den s.k. 25:4-regeln ska finnas kvar. Regeln innebär att den som är 25 år och har arbetet i fyra år samt har kunskaper i svenska och engelska har grundläggande behörighet till högskolan. Enligt vår mening bidrar regeln till en breddad rekrytering till högskolan, dvs. grupper som annars inte hade haft behörighet ges genom regeln möjlighet att söka högre studier.

15.	Grundläggande behörighet för utbildning på avancerad nivå, punkt 21 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub255 yrkande 20.

Ställningstagande

För att ha grundläggande behörighet till studier på avancerad nivå krävs examen. Många lärosäten tar dock lång tid på sig att utfärda examensbevis, vilket betyder att studenter som har tagit kurser motsvarande en examen inte kan söka sig vidare enbart för att de väntar på att få sitt examensbevis. Miljöpartiet anser därför att det i stället bör räcka med fullgjorda kursfordringar motsvarande tre års studier för grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå.

16.	Behovet av lärare i hem- och konsumentkunskap, punkt 22 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub218 yrkande 4.

Ställningstagande

Lärarna är den viktigaste faktorn för elevers studieframgång. Det finns dock klara indikationer på att många som undervisar i hem- och konsumentkunskap är obehöriga. Regeringen bör därför ge Skolverket i uppdrag att ta fram mer entydiga underlag för bedömningen av behovet.

17.	Lagen om likabehandling av studenter, punkt 25 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:K312 yrkande 25 och 2006/07:Ub299 yrkandena 7 och 8.

Ställningstagande

Vänsterpartiet anser att studenter vid Försvarshögskolan och Polishögskolan ska omfattas av lagen (2001:1268) om likabehandling av studenter i högskolan. Lagen har till ändamål att främja lika rättigheter för studenter och sökande samt att motverka diskriminering. Det är inte rimligt att Försvarshögskolan och Polishögskolan ska vara undantagna från denna lag.

18.	Diskriminering på grund av könsidentitet, punkt 26 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:K312 yrkande 26.

Ställningstagande

Lagen (2001:1268) om likabehandling av studenter i högskolan syftar till att främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Vi menar att även diskriminering på grund av könsidentitet bör omfattas av lagen.

19.	Studentkontrakt, punkt 27 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:K264 yrkande 4 och 2006/07:Ub255 yrkande 19.

Ställningstagande

Lärosätena ska kunna skriva s.k. studentkontrakt med sina studenter. Ett kontrakt ska innebära rättigheter och skyldighet för båda parter. Kontrakten kan bl.a. innehålla utfästelser om lärartäthet och antal undervisningstimmar, andelen disputerade lärare, principer för rättning och betygssättning och handledning. För studenterna anges t.ex. krav på närvaro och betygskrav för godkänt. För att främja arbetet med studentkontrakt bör Högskoleverket få i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med studentkontrakt på fem lärosäten.

20.	Arbetsmarknadsstöd för studenter, punkt 29 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub255 yrkande 15.

Ställningstagande

Miljöpartiet vill kraftigt förbättra lärosätenas stöd till studenterna i övergången mellan studier och arbete. Det kan bl.a. handla om att ordna praktik eller att finna examensarbeten. I dag förekommer sådana aktiviteter på de flesta lärosäten, men i alltför ringa omfattning. Staten bör därför anslå ytterligare medel för att öka denna verksamhet.

21.	Uppföljning av studenters etablering på arbetsmarknaden, punkt 30 (s, mp)
	av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s), Peter Hultqvist (s) och Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub255 yrkande 16.

Ställningstagande

Vi anser att alla lärosäten ska få i årligt uppdrag att mäta hur stor andel av de nyutexaminerade studenterna som fått jobb som motsvarar utbildningen. Resultaten ska finnas tillgängliga för studenter och allmänhet och redovisas i marknadsföringen av utbildningar. Syftet är att ge studenter möjlighet att bedöma arbetsmarknaden för olika yrken. Därtill bör lärosätena få i uppdrag att följa upp de studenter som inte avslutar påbörjad utbildning och finna orsaker till avhoppen.

22.	Högskolornas planering av utbildning, punkt 31 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub255 yrkande 22.

Ställningstagande

Högskoleverket bör i sina utvärderingar uppmärksamma lärosätenas ansvar för utbildningars planering. Ett vanligt problem är att studenterna får sina scheman alltför nära inpå kursstart eller att ändringar i schemat görs med kort varsel. Även studenter måste kunna ges möjlighet att planera sin tid – inte minst studenter som har barn.

23.	Arbetsmiljöstatistik gällande studenter, punkt 32 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub255 yrkande 23.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att Arbetsmiljöverket bör få ansvar för att ta fram arbetsmiljöstatistik gällande studenter. Tillgången till sådan statistik är i dag alltför dålig. Undersökningar som gjorts vid enskilda lärosäten tyder dock på att oro, ångest och stress är ett utbrett problem.

24.	Studenthälsovård, punkt 33 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 33 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub255 yrkandena 24 och 25 samt avslår motion 2006/07:So461 yrkande 4.

Ställningstagande

Miljöpartiet menar att det behövs nationella riktlinjer för studenthälsovården. Dagens reglering i högskoleförordningen är otillräcklig eftersom den inte talar om hur studenthälsovården ska fungera eller vilken omfattning den ska ha. Såväl mängden resurser som vårdens funktion varierar därför mellan lärosätena. Riktlinjer skulle tydliggöra vårdens omfattning och skapa likvärdighet mellan landets lärosäten. Miljöpartiet anser också att studenthälsovården bör kvalitetssäkras, t.ex. genom certifiering. Lärosätena ska fortsatt ha frihet att organisera hälsovårdsarbetet, men kvaliteten måste vara hög oberoende av organisationsform.

Särskilda yttranden

1.	Förändrat resurstilldelningssystem, punkt 1 (s, v)
	Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s), Rossana Dinamarca (v) och Peter Hultqvist (s) anför:

Vi menar att det behövs ett förändrat resurstilldelningssystem som förstärker kvaliteten i den högre utbildningen. Den tidigare regeringen tillsatte därför en utredning (dir. 2004:4) med uppdrag att se över hur det nuvarande systemet för den grundläggande högskoleutbildningen fungerar. I sammanhanget skulle den ökade hänsyn som de senaste åren tagits till arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft beaktas.

Enligt direktiven skulle utredaren utifrån sin översyn föreslå eventuella förändringar av resurstilldelningssystemet eller överväga andra åtgärder som skulle ge möjlighet att bl.a. bedriva utbildning av hög kvalitet, tillgodose lärosätenas behov av stabila ekonomiska förutsättningar samt bedriva utbildningssamverkan mellan universitet och högskolor, t.ex. genom distansutbildning.

Vi anser att det är nödvändigt att det tas ett helhetsgrepp när det gäller förändringar i högskolans resurstilldelningssystem. Det nya systemet måste också innebära att det kan bedrivas högkvalitativ utbildning och forskning i hela landet. Vi har därför stora förväntningar på regeringens förslag.

2.	Utökad information vid validering, punkt 15 (v)
	Rossana Dinamarca (v) anför:

Kraven på valideringsarbetet av utländsk utbildning bör höjas. Om en utländsk utbildning inte anses motsvara en svensk sådan ska tydlig information ges om vad som behöver kompletteras samt hur och var detta kan ske. Därtill ska den sökande erbjudas studievägledning.

3.	Avgifter för högskolestudier, punkt 19 (s)
	Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s) och Peter Hultqvist (s) anför:

Den dåvarande socialdemokratiska regeringen tillsatte i december 2004 en särskild utredare (dir. 2004:183) med uppdraget att föreslå en ordning som innebär att statliga lärosäten ska kunna ta ut avgifter av studenter från länder utanför EES. Utredaren fick även uppgiften att föreslå en lagändring som innebär att högskoleutbildning ska vara avgiftsfri för studenter från länder inom EES.

För att öppna universitetsvärlden för fler ungdomar och bryta snedrekryteringen till högre utbildning har Socialdemokraterna formulerat en målsättning om att 50 % av en årskull ska ha påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder. Avgifter inom högskolan skulle däremot kunna leda till en ökad snedrekrytering och motverka nämnda målsättning.

4.	Övriga utbildningsfrågor, punkt 23 (s)
	Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s) och Peter Hultqvist (s) anför:

Socialdemokraterna efterlyser reformer och åtgärder som gör att studenter kan komma ut på arbetsmarknaden tidigare. Ett förslag som kan övervägas i detta sammanhang är en övergång till ett treterminssystem inom högskolan. Ett sådant system skulle kunna öka genomströmningen och effektiviteten i högskolan, samtidigt som studenternas ekonomiska situation blir tryggare.

5.	Kårobligatoriet, punkt 28 (s, v, mp)
	Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s), Rossana Dinamarca (v), Peter Hultqvist (s) och Mats Pertoft (mp) anför:

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt med en utredning angående ett framtida avskaffande av kårobligatoriet.

Vårt intresse ligger inte i att försvara principen om ett obligatoriskt medlemskap i studentkårer – utan att slå vakt om studentinflytandet och garantera det studiesociala arbetet på universitet och högskolor.

Sverige har i dag inom ramen för vårt högskolesystem ett unikt studentinflytande på alla nivåer, från den enskilda kursen till den nationella arenan. Vi kommer aldrig att acceptera en utveckling som leder till att studenternas inflytande och arbete för att utveckla kvaliteten i den högre utbildningen försvagas.

För oss måste följande säkerställas vid ett avskaffande av kårobligatoriet: Studentorganisationer måste även i framtiden kunna vara oberoende och fria gentemot högskolan. Studentinflytandet på alla nivåer måste bevaras. Utbildningsbevakningen för att utveckla kvaliteten i utbildningarna måste fortsätta. Enskilda studenter måste kunna få hjälp och stöd från en oberoende aktör.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:K264 av Mikaela Valtersson (mp):

4.	Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med studentkontrakt på fem universitet eller högskolor.

2006/07:K312 av Lars Ohly m.fl. (v):

25.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att studenter vid Försvarshögskolan och Polishögskolan ska omfattas av lagen (2001:1268) om likabehandling av studenter i högskolan.
26.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lagen (2001:1268) om likabehandling av studenter i högskolan även ska omfatta diskriminering på grund av könsidentitet.
30.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Högskoleverket i uppdrag att ta fram förslag till nödvändiga ändringar i högskoleförordningens examensordningar i syfte att integrera HBT-frågor.

2006/07:Ju316 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att juristutbildningen ska genomsyras av genustänkande.

2006/07:C360 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

28.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vid fördelning av högskoleplatser vid högskolor och universitet hänsyn även ska tas till utbudet av bostäder för de studerande.

2006/07:Fö205 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att totalförsvarspliktiga efter godkänd fullgjord tjänstgöring ska ha rätt att tillgodoräkna sig 0,2 poäng på högskoleprovet.

2006/07:Sf221 av LiseLotte Olsson m.fl. (v):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringar i högskoleförordningens examensordningar.

2006/07:So380 av Désirée Pethrus Engström (kd):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över hur utbildningsplatserna för läkare under de kommande åren ska fördelas för att möta behov av kompetens inom åldrandets sjukdomar.

2006/07:So461 av Agneta Lundberg och Jan Björkman (båda s):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beroendekunskap vid högskola och universitet.

2006/07:So463 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att mål om HBT-kunskap bör tas in i läkarnas och lärarnas examensordning.

2006/07:Kr285 av Inger Davidson (kd):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bibliotekariernas möjlighet till kunskapsutveckling.

2006/07:Ub201 av Birgitta Sellén och Jörgen Johansson (båda c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa obligatoriska kurser om dolda funktionshinder i lärarnas grundutbildning.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla lärarutbildningar ska erbjuda bra undervisning om dyslexi.

2006/07:Ub203 av Ulrika Karlsson i Uppsala och Christian Holm (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en tentamensrätt.

2006/07:Ub205 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att fortsätta verka för ökad mångfald i högskolan utan att etnisk kvotering och andra etniska kriterier införs.

2006/07:Ub208 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att försäkringsmedicin ingår i läkarutbildningen.

2006/07:Ub218 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta fram en statistiskt klar bild av nuläget och det framtida behovet av lärare i hem- och konsumentkunskap.

2006/07:Ub219 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökad information vid validering av utländsk högskoleutbildning.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda en överflyttning av ansvaret för validering av utländsk högskoleutbildning från Högskoleverket till lärosätena.

2006/07:Ub222 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avgifter för utländska studenter.

2006/07:Ub223 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sex- och samlevnadsundervisning i socionomutbildningen.

2006/07:Ub228 av Kjell Eldensjö (kd):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ANT-kunskap inom de högre utbildningarna.

2006/07:Ub232 av Claes Västerteg (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Högskolan i Borås bör bli Sveriges första professionsuniversitet med rätt att utfärda doktorsexamen.

2006/07:Ub235 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av kårobligatoriet.

2006/07:Ub236 av Annie Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda studenters valmöjligheter att studera tre terminer.

2006/07:Ub239 av Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Högskolan i Borås.

2006/07:Ub240 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ANT-kunskap.

2006/07:Ub242 av Kerstin Lundgren (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Södertörns högskolas universitetsansökan ska överlämnas till Högskoleverket för kvalitetsprövning under 2006/07 i syfte att snarast ge Stockholmsregionen ett nytt universitet.

2006/07:Ub243 av Margareta B Kjellin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om författningsändringar med anledning av en ny utbildningsstruktur för sjuksköterskor.

2006/07:Ub244 av Nikos Papadopoulos (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ytterligare högskolor på sikt bör få högskoleplatser för omvandling av utländska examina till svenska förhållanden.

2006/07:Ub255 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

13.	Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till ändring i högskolelagen som fastslår att all högskoleutbildning i Sverige ska vara avgiftsfri, i enlighet med vad som anförs i motionen.
14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett övergripande mål bör införas om praktik i högskoleutbildningar.
15.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lärosätenas arbete med att stödja studenterna i övergången till arbetslivet bör stödjas.
16.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lärosätena får i uppdrag att följa upp i vilken utsträckning f.d. studenter får arbete som motsvarar utbildningen och vilka orsaker som ligger bakom avhopp.
18.	Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag på ett förändrat resurstilldelningssystem som gynnar kvaliteten i den högre utbildningen, i enlighet med vad som anförs i motionen.
19.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en försöksverksamhet med studentkontrakt genomförs.
20.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fullgjorda kursfordringar om minst 120 poäng bör vara tillräckligt för grundläggande behörighet till utbildning på avancerad nivå.
22.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Högskoleverket i sina utvärderingar bör uppmärksamma lärosätenas ansvar för sin planering.
23.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetsmiljöstatistik för studenter måste tas fram.
24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att nationella riktlinjer för studenthälsan ska tas fram.
25.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att studenthälsovården bör kvalitetssäkras.

2006/07:Ub258 av Karin Pilsäter (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att pröva Södertörns högskolas universitetsansökan.

2006/07:Ub259 av Christer Nylander och Anita Brodén (båda fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning inom smärta.

2006/07:Ub263 av Mats Pertoft m.fl. (mp):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att den s.k. 25:4-regeln ska finnas kvar.

2006/07:Ub264 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förlängning av lärarexamen med inriktning mot undervisning i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem samt undervisning i modersmål.

2006/07:Ub266 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att rektorsutbildningen ska vara en högskoleutbildning och att ansvarig myndighet ska vara Högskoleverket samt att anordnandet bör knytas till lärarutbildningen och det särskilda organ/fakultetsnämnd som finns för lärarutbildningen.

2006/07:Ub269 av Inger Jarl Beck och Hillevi Larsson (båda s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att högskoleutbildningen inom hotell- och restaurangområdet bör förändras så att den möter de krav som i dag ställs på branschen.

2006/07:Ub272 av Anne-Marie Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om privata företags rätt att sälja akademisk utbildning.

2006/07:Ub278 av Helena Frisk (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat utrymme för bemötandefrågor vid juristlinjens utbildningar.

2006/07:Ub284 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en teologisk imamutbildning på högskolenivå.

2006/07:Ub285 av Göran Persson i Simrishamn och Christer Adelsbo (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om validering av utbildningen för barnskötare och dagbarnvårdare.

2006/07:Ub287 av Johan Pehrson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om läkarutbildning förlagd till Örebro universitet.

2006/07:Ub288 av Helena Bouveng (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av fristående lärarutbildningar.

2006/07:Ub290 av Ulf Sjösten (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda ansökningar från högskolor inom ett år.

2006/07:Ub293 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna att stötta kommunerna när det gäller att finansiera distansundervisningen.

2006/07:Ub294 av Hans Backman (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Högskolan i Gävle ska göras till universitet.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Högskolan i Gävle ska tilldelas vetenskapsområdet teknik och humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde.

2006/07:Ub296 av Camilla Lindberg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att inrätta ett psykiatricenter i Säter i samarbete med Uppsala universitet och Högskolan Dalarna.

2006/07:Ub299 av Olof Lavesson m.fl. (m, c, fp, v, mp):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undervisning i HBT-frågor för lärarstuderande.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Polishögskolan ska omfattas av lagen (2001:1268) om likabehandling av studenter i högskolan.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Försvarshögskolan ska omfattas av lagen (2001:1268) om likabehandling av studenter i högskolan.

2006/07:Ub302 av Allan Widman (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Malmö högskola bör tilldelas universitetsstatus.

2006/07:Ub303 av Mikaela Valtersson (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en utredning angående ett avskaffande av kårobligatoriet.

2006/07:Ub308 av Annie Johansson och Fredrick Federley (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning i syfte att avskaffa det svenska kårobligatoriet.

2006/07:Ub309 av Lars Ohly m.fl. (v):

24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Högskoleverket bör ges i uppdrag att utvärdera och vidareutveckla lärarutbildningen med avseende på kunskaper om sex och samlevnad.

2006/07:Ub312 av Helene Petersson i Stockaryd m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nationellt centrum för animation i Eksjö.

2006/07:Ub316 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om film- och medieutbildningen vid Högskolan Väst.

2006/07:Ub322 av Ulrika Carlsson i Skövde och Maria Kornevik Jakobsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att föra över högre hemslöjdsutbildning från Handarbetets Vänner till Göteborgs universitet.

2006/07:Ub323 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (c, m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att efter genomförd kvalitetsprövning ge Högskolan i Skövde rätt att utfärda masterexamen.

2006/07:Ub326 av Andreas Norlén och Finn Bengtsson (båda m):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den obligatoriska valförsamlingen i samband med tillsättande av ett universitets eller en högskolas rektor bör återinföras.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tidigare gällande regler om professorernas anställningsskydd bör återinföras.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lektorers rätt att bli befordrade till professorer bör avskaffas, men att möjligheten för universitet och högskolor att befordra lektorer till professorer bör kvarstå.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rätten för universitet och högskolor att själva utforma antagningskriterier för sina utbildningar bör öka.

2006/07:Ub332 av Christian Holm (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffande av kårobligatoriet.

2006/07:Ub335 av Kerstin Engle m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed.

2006/07:Ub341 av Helene Petersson i Stockaryd (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behålla kårobligatoriet.

2006/07:Ub350 av Jasenko Omanovic och Hans Stenberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förläggande av arkitektutbildning till Härnösand.

2006/07:Ub356 av Margareta Persson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Högskolan i Jönköping bör tilldelas vetenskapsområdet teknik.

2006/07:Ub358 av Sven Gunnar Persson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en omfördelning inom ramen för det totala antalet högskoleplatser i syfte att öka antalet platser med ekonomisk ersättning vid Örebro Teologiska Högskola.

2006/07:Ub363 av Jasenko Omanovic och Eva Sonidsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inslagen av demens- och äldrevård i läkarutbildningen.

2006/07:Ub364 av Hans Stenberg och Berit Andnor (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av forskning och utbildning på forskarnivå inom Mittuniversitetet.

2006/07:Ub367 av Luciano Astudillo och Maryam Yazdanfar (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om masterexamen.

2006/07:Ub368 av Luciano Astudillo och Hillevi Larsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tilldela Malmö högskola examinationsrätt och forskarutbildning.

2006/07:Ub370 av Veronica Palm m.fl. (s):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändring i högskoleförordningen för utbildningar med examina.

2006/07:Ub375 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om deltagande i University of the Arctic.

2006/07:Ub382 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kompetensutveckling för yrkesarbetande inom scenkonst och film.

2006/07:Ub385 av Yvonne Andersson m.fl. (kd, m, c, fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Linköpings universitet.

2006/07:Ub386 av Anders Ygeman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning och högre utbildning i Stockholmsregionen.

2006/07:Ub390 av Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att komplettera examensordningen i de yrkesexamina som kvinnofridsbeslutet omfattade och att listan också kompletteras i enlighet med Högskoleverkets förslag i nämnda utvärdering.

2006/07:Ub398 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om högskoleutbildning av tandsköterskor.

2006/07:Ub401 av Leif Pagrotsky (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka elitidrottares förutsättningar att kombinera sitt idrottsutövande med högre studier.

2006/07:Ub414 av Christina Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Södertörns högskola.

2006/07:Ub418 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det ska vara obligatoriskt med både teoretisk och praktisk genuskunskap på för ämnet relevanta utbildningar.

2006/07:Ub421 av Anders Ygeman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etablerandet av högskoleutbildningar i storstädernas förorter.

2006/07:Ub426 av Carina Ohlsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att på sikt utveckla möjligheterna att bedriva forskning på olika nivåer vid Högskolan i Skövde.

2006/07:MJ265 av Helena Leander (mp):

30.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stoppa djurförsök i utbildningar till yrken där djurförsök inte ingår.

2006/07:N202 av Tobias Krantz (fp):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildning och forskning i Norrbotten.

2006/07:A269 av Lars Ohly m.fl. (v):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetsmiljökunskap i högskoleutbildningar.
24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringar i högskoleförordningens examensordningar.