Utbildningsutskottets betänkande 2006/07:UbU3
Återkallande av vissa beslut rörande gymnasieskolan

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen utgiftsområde 16 (prop. 2006/07:1) såvitt avser ett förslag om återkallande av gymnasiereformen 2007 och ett förslag om att ämnesbetyg och gymnasieexamen inte ska införas i gymnasial vuxenutbildning. Därtill behandlar utskottet sju motionsyrkanden som väckts med anledning av förslagen i propositionen.

Propositionens förslag om att återkalla gymnasiereformen 2007 innebär bl.a. att förändringar såsom frisökning, ämnesbetyg, större kurser, nya programmål, nya nationella inriktningar, nya kursplaner, gymnasieexamen, gymnasiearbete, historia som ny kärnämneskurs och lärlingsutbildning inte kommer att genomföras.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och godkänner vad regeringen föreslår om ämnesbetyg och gymnasieexamen i gymnasial vuxenutbildning. Utskottet föreslår därtill avslag på samtliga motionsyrkanden.

Reservationer finns från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Återkallande av gymnasiereformen 2007
	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 16 punkt 3 och avslår motionerna 2006/07:Fi244 yrkandena 43 och 44, 2006/07:Ub252, 2006/07:Ub263 yrkande 6, 2006/07:Ub328 och 2006/07:Ub334 yrkande 2.

Reservation 1 (s)

Reservation 2 (v)

Reservation 3 (mp)

2.	Lärlingsutbildning
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub355.

Reservation 4 (s, mp)

3.	Ämnesbetyg och gymnasieexamen för vuxna
	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ämnesbetyg och gymnasieexamen för vuxna. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 16 punkt 4.

Stockholm den 16 november 2006

På utbildningsutskottets vägnar

Sofia Larsen

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Larsen (c), Marie Granlund (s), Margareta Pålsson (m), Mikael Damberg (s), Gustav Blix (m), Agneta Lundberg (s), Ulf Nilsson (fp), Louise Malmström (s), Betty Malmberg (m), Ibrahim Baylan (s), Lars Hjälmered (m), Rossana Dinamarca (v), Peter Hultqvist (s), Ulrika Carlsson i Skövde (c), Mats Pertoft (mp), Eva Johnsson (kd) och Lars-Arne Staxäng (m).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen lägger i budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 16 fram förslag om att återkalla gymnasiereformen 2007. Vidare föreslås att ämnesbetyg och gymnasieexamen i gymnasial vuxenutbildning inte införs.

Genom lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100) beslutade riksdagen (prop. 2003/04:140, bet. 2003/04:UbU13, rskr. 2004/05:4) om förändringar för gymnasieskolan, vilka skulle ha trätt i kraft den 1 januari 2007.

När det gäller ämnesbetyg och gymnasieexamen i gymnasial vuxenutbildning godkände riksdagen regeringens förslag vid behandlingen av propositionen Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148, bet. 2005/06:UbU22, rskr. 2005/06:313). I propositionen anfördes att det är lämpligt att ämnesbetyg införs i gymnasial vuxenutbildning fr.o.m. den 1 juli 2007, dvs. vid samma tidpunkt som de enligt tidigare riksdagsbeslut skulle börja tillämpas i gymnasieskolan. Ämnesbetyg skulle därmed enligt propositionen kunna ingå i en gymnasieexamen i gymnasial vuxenutbildning. Ett bevis om en sådan gymnasieexamen skulle enligt vad som också sades i propositionen kunna utfärdas tidigast fr.o.m. den 1 januari 2010.

Statens skolverk, som har yttrat sig över förslaget, har framhållit att då regeringen aviserat en ny större strukturförändring av gymnasieskolan, är det viktigt för lärare, rektorer och skolhuvudmän att få goda förutsättningar för att planera och genomföra en sådan. Vidare är det väsentligt för elever att förändringarna blir tydliga i god tid före valet av studieväg. Med hänsyn till detta anser verket att det inte är lämpligt att genomföra de förändringar som enligt tidigare riksdagsbeslut skulle genomföras hösten 2007.

De motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen återges i bilaga 1.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag som innebär att gymnasiereformen 2007 återkallas. Genom en lag om ändring i lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100) återkallas de förändringar i den nämnda ändringslagen som ännu inte har trätt i kraft. Det gäller införandet av ämnesbetyg, gymnasieexamen, gymnasiearbete, historia som kärnämne samt den ökade möjligheten till andrahandsmottagning av sökande, vilken har kallats frisökning. Tidigare beslut om riksrekryterande utbildningar får gälla till den 1 januari 2010. Regeringen får dock bestämma att beslut som fattats om riksrekrytering ska upphöra att gälla vid en tidigare tidpunkt. I propositionen föreslås vidare att ämnesbetyg och gymnasieexamen inte ska införas i gymnasial vuxenutbildning.

Utskottets överväganden

Återkallande av gymnasiereformen 2007

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag om en lag om ändring i lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100). Förslaget innebär att de förändringar i den nämnda ändringslagen som ännu inte trätt i kraft återkallas. Det gäller införandet av ämnesbetyg, gymnasieexamen, gymnasiearbete, historia som kärnämne samt den ökade möjligheten till andrahandsmottagning, s.k. frisökning. Tidigare beslut om riksrekryterande utbildningar får gälla till den 1 januari 2010. Regeringen får dock bestämma att beslut som fattats om riksrekrytering ska upphöra att gälla vid en tidigare tidpunkt. Motionsyrkandena som motsätter sig förslaget bör avslås.

Jämför reservationerna 1 (s), 2 (v), 3 (mp) och 4 (s, mp).

Propositionen

Genom lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100) beslutade riksdagen (prop. 2003/04:140, bet. 2003/04:UbU13, rskr. 2004/05:4) om betydande förändringar för gymnasieskolan, vilka skulle ha trätt i kraft den 1 januari 2007. Riksdagens beslut innebar att ämnesbetyg ersätter kursbetyg, att en gymnasieexamen med historia som kärnämne och ett gymnasiearbete införs liksom ökade möjligheter till andrahandsmottagning. Tidigare beslut om riksrekrytering som inte innehåller någon tidsbegränsning skulle upphöra att gälla den 1 januari 2007. Den tidigare regeringen har även beslutat om ändringar i gymnasieförordningen (1992:394), vilka också skulle tillämpas för elever som påbörjar sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2007. Lokalt samråd skulle bli obligatoriskt mellan kommunen och arbetsmarknadens parter i frågor som rör alla yrkesinriktade utbildningar. Alla elever skulle ges möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande (APL). Enbart sådana kurser vars innehåll prövats och fastställts av Skolverket skulle få förekomma i gymnasieskolan.

I propositionen (s. 64) gör regeringen bedömningen att dessa åtgärder inte löser de problem som gymnasieskolan har. Samtidigt konstateras att gymnasieskolan är den skolform som genomgått de största strukturförändringarna under de senaste tio åren. Resultatet har blivit att gymnasieskolan varken lyckas förbereda för yrkeslivet eller för fortsatta studier.

Enligt vad som anges i propositionen (s. 64) avser därför regeringen att låta utreda vilka förändringar i skollag och andra författningar som är nödvändiga för att åstadkomma en höjd kvalitet i gymnasieskolan. Därför menar regeringen att det skulle leda till alltför stora olägenheter med täta genomgripande förändringar om gymnasieskolan först skulle ändras 2007 och sedan efter ytterligare några år. Regeringen framhåller i propositionen (s. 64) att skolan behöver arbetsro.

Regeringen gör därför bedömningen att de beslutade förändringar av gymnasieskolan vilka inte har trätt i kraft och som är avsedda att tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2007 bör återkallas. Detta sker genom en lag om ändring i lagen (2004:871) om ändring i skollagen. Sådana följdändringar som redan har gjorts i gymnasieförordningen (1992:394) och i andra författningar måste därmed anpassas till det nya förslaget. Det innebär bl.a. att förändringar såsom frisökning, ämnesbetyg, större kurser, nya programmål, nya nationella inriktningar, nya kursplaner, gymnasieexamen, gymnasiearbete, historia som ny kärnämneskurs och lärlingsutbildning inte kommer att genomföras för de elever som påbörjar sin utbildning efter den 1 juli 2007. Vidare påpekar regeringen att det är viktigt att tillträdesreglerna till högre utbildning harmonierar med det nya förslaget om en förändrad gymnasieskola. Förändringen av omfattningen av individuella program som trätt i kraft den 1 juli 2006 efter förslag i budgetpropositionen för 2005 kvarstår. Tidigare beslut om riksrekryterande utbildningar föreslås upphöra att gälla den 1 januari 2010. Detta innebär att alla riksrekryterande utbildningar som i dag har beslut om riksrekrytering får fortsätta att ta emot sökande från hela landet fram t.o.m. intagningen till läsåret 2009/10. Eftersom förutsättningarna förändras vad gäller vilka studievägar som kommer att kunna anordnas, om övriga förslag i detta avsnitt godtas, föreslås att regeringen ska ges möjlighet att besluta att sådana beslut ska upphöra att gälla tidigare.

I propositionen (s. 64) konstateras även att flera kommuner har inlett en intensifierad samverkan kring gymnasieskolan samt andra förberedelser för att möta kommande förändringar. Regeringen menar dock för sin del att detta arbete kommer att vara till gagn för kommunerna och att några kostnader för kommunerna inte kommer att uppstå.

Motionerna

Socialdemokraterna anser i motion 2005/06:Fi244 yrkandena 43 och 44 att gymnasiereformen 2007 ska genomföras i enlighet med tidigare beslut. Att återkalla reformen gör att moderniseringen av gymnasieskolan skjuts på framtiden.

Också Vänsterpartiet anser i motion 2005/06:Ub334 yrkande 2 att regeringens förslag om att återkalla gymnasiereformen ska avslås eftersom reformen skulle ha bidragit till att höja kvaliteten i gymnasieskolan.

Miljöpartiet anför i motion 2005/06:Ub263 yrkande 6 att förslagen om lärlingsutbildning, förstärkt kvalitet på yrkesutbildningen, frisök och att kärnämnena ska präglas av utbildningens inriktning ska genomföras som planerat. Miljöpartiet framhåller även i motion 2005/06:Ub252 att frisöksreformen bör genomföras.

Även i motion 2005/06:Ub328 (m) framförs att frisök bör införas eftersom elevernas valmöjligheter ökar och reformen inte har något att göra med gymnasiets innehåll eller organisation.

I motion 2005/06:Ub355 (s) påtalas behovet av att elever i yrkesförberedande program erbjuds lärlingsutbildning fr.o.m. höstterminen 2007. Den nya lärlingsutbildningen skulle ha bidragit till att göra utbildningen för elever på yrkesförberedande program mera anpassad till arbetslivets krav.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom de bedömningar som ligger till grund för det av regeringen framlagda lagförslaget. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om en lag om ändring i lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100). Därmed avslås motionsyrkandena.

Ämnesbetyg och gymnasieexamen för vuxna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna vad regeringen föreslår om att ämnesbetyg och gymnasieexamen inte ska införas i gymnasial vuxenutbildning.

Propositionen

I propositionen Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148) föreslogs att ett nytt ämnesbetyg inom gymnasial vuxenutbildning ska sättas efter varje kurs i ett ämne. Om eleven redan har betyg på en tidigare kurs i ämnet, ska det nya betyget ersätta det tidigare betyget. Betyg ska enligt förslaget även sättas på gymnasiearbetet. Av propositionen framgick också att föreskrifter om att vissa kurser inte ska betygssättas skulle meddelas. Vidare föreslogs att bevis om gymnasieexamen ska utfärdas i gymnasial vuxenutbildning för den som har fullföljt utbildning omfattande minst 2 350 gymnasiepoäng och som fått minst betyget Godkänt på kurser omfattande minst 2 150 gymnasiepoäng och gymnasiearbetet. Bevis om gymnasieexamen ska inte få utfärdas för den som redan har ett sådant. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om gymnasieexamen i gymnasial vuxenutbildning. Den som har fått gymnasieexamen i gymnasial vuxenutbildning ska också enligt förslaget ha grundläggande behörighet för högskoleutbildning. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen (bet. 2005/06:UbU22, rskr. 2005/06:313).

I propositionen (s. 107) framhåller regeringen att en av anledningarna till att det i den nämnda propositionen (prop. 2005/06:148) föreslogs att ämnesbetyg och gymnasieexamen för vuxna skulle införas var att det är en naturlig utgångspunkt att gymnasial vuxenutbildning ska vara likvärdig med utbildningen i gymnasieskolan. Regeringen anser av samma anledning att det med hänsyn till kommande förändringar av gymnasieskolan för närvarande inte är lämpligt att införa ämnesbetyg och gymnasieexamen i gymnasial vuxenutbildning.

I propositionen (prop. 2005/06:148) anfördes att det är lämpligt att ämnesbetyg införs i gymnasial vuxenutbildning fr.o.m. den 1 juli 2007, dvs. vid samma tidpunkt som de enligt tidigare riksdagsbeslut ska börja tillämpas i gymnasieskolan. Ämnesbetyg bör därmed enligt propositionen kunna ingå i en gymnasieexamen i gymnasial vuxenutbildning. Ett bevis om en sådan gymnasieexamen bör enligt vad som också sades i propositionen kunna utfärdas tidigast fr.o.m. den 1 januari 2010. Regeringens förslag innebär att ämnesbetyg och gymnasieexamen i gymnasial vuxenutbildning inte kommer att införas vid dessa tidpunkter. Därmed kommer det gymnasiearbete som enligt den nämnda propositionen bör ingå i gymnasieexamen inte heller att införas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömningar som redovisas ovan. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om att inte införa ämnesbetyg och gymnasieexamen i gymnasial vuxenutbildning.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Återkallande av gymnasiereformen 2007, punkt 1 (s)
	av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s) och Peter Hultqvist (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Fi244 yrkandena 43 och 44, 2006/07:Ub252, 2006/07:Ub263 yrkande 6 och 2006/07:Ub334 yrkande 2 och avslår proposition 2006/07:1 utgiftsområde 16 punkt 3 och motion 2006/07:Ub328.

Ställningstagande

Bakgrunden till den av riksdagen beslutade gymnasiereformen var att gymnasieskolan behöver utvecklas så att fler elever når de gemensamma målen och därmed får de kunskaper som krävs för ett bra liv beträffande såväl arbete som fritid. Framtidens gymnasieskola måste bättre än i dag svara upp mot de krav som det moderna samhället ställer på breda kunskaper och hög specialisering. Den beslutade gymnasiereformen skulle innebära en rad viktiga förändringar: Ämnesbetyg skulle ersätta dagens kursbetyg. En gymnasieexamen skulle införas. Ett gymnasiearbete skulle ersätta dagens projektarbete. Det individuella programmet skulle få ökad kvalitet. Elevernas valfrihet skulle öka genom att de skulle kunna söka program i andra kommuner även om dessa finns i hemkommunen, s.k. frisök. Historia skulle bli nytt kärnämne. Större kurser skulle ge sammanhang och fördjupning. Lokala kurser skulle kvalitetssäkras av Skolverket. Yrkesutbildningarna i gymnasieskolan skulle få förstärkt kvalitet. En modern lärlingsutbildning skulle införas. Kärnämnena skulle präglas av utbildningens inriktning. Reformeringen skulle därmed bl.a. innebära en bättre koppling till yrkeslivet. Reforminsatserna var således koncentrerade till ett antal områden där det finns behov av kvalitetsförbättringar och skulle möta gymnasieskolans utmaningar i dag. Att upphäva reformen innebär att moderniseringen av gymnasieskolan skjuts på framtiden. Därmed går värdefulla år till spillo och många ungdomar får inte chansen att gå i en moderniserad gymnasieskola. Förslaget om att återkalla gymnasiereformen 2007 bör därför avslås.

2.	Återkallande av gymnasiereformen 2007, punkt 1 (v)
	av Rossana Dinamarca (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Ställningstagande

Den av riksdagen beslutade gymnasiereformen innebär att ett antal förändringar ska införas som syftar till att modernisera och förändra dagens gymnasieskola. Reformeringen av gymnasieskolan omfattar bl.a. frisökning, införande av ämnesbetyg i stället för nuvarande kursbetyg, större kurser, nya programmål, nya nationella inriktningar, nya kursplaner, gymnasieexamen, historia som ny kärnämneskurs, lärlingsutbildning samt att ett gymnasiearbete införs som ersätter dagens projektarbete. Dessa förändringar, som skulle ha bidragit till att höja kvaliteten inom gymnasieskolan, uteblir om regeringens förslag vinner bifall. Förslaget om att återkalla gymnasiereformen 2007 bör därför avslås.

3.	Återkallande av gymnasiereformen 2007, punkt 1 (mp)
	av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Ställningstagande

Gymnasiereformen 2007 innehåller viktiga förändringar som behöver genomföras. Exempelvis är en lärlingsutbildning på väg att införas, vilket ger nya möjligheter för elever som vill ha en praktisk utbildning med stark förankring på arbetsmarknaden. Regeringen aviserar visserligen att en lärlingsutbildning ska införas i framtiden, men det kommer sannolikt inte att hinnas med under mandatperioden. Detta förfarande är ett svek mot landets gymnasieelever. Gymnasiereformen omfattar också en rejäl satsning på att förstärka kvaliteten på de yrkesinriktade programmen. En sådan satsning är mycket angelägen. Vidare har beslut fattats om att s.k. frisök ska införas. I dag kan elever välja fristående skola oberoende av vilken kommun den finns i, men den rätten finns inte när det gäller kommunala skolor. För att stärka elevernas valfrihet och de kommunala skolornas konkurrenskraft beslöt riksdagen att eleverna skulle kunna söka utbildningar i andra kommuner, även om dessa finns i hemkommunen. Det är viktigt att detta beslut står fast. Förslagen om lärlingsutbildning, förstärkt kvalitet i yrkesutbildningen, frisök och att kärnämnena ska präglas av utbildningens inriktning ska genomföras som planerat.

4.	Lärlingsutbildning, punkt 2 (s, mp)
	av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s), Peter Hultqvist (s) och Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub355.

Ställningstagande

En lärlingsutbildning är inte minst en angelägenhet för de ungdomar som söker ett alternativt lärande inom gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen är också ett viktigt verktyg för en nära kontakt mellan utbildning och arbetsliv. Den nya lärlingsutbildningen skulle ha bidragit till att göra utbildningen mer anpassad till arbetslivets krav, något som har efterfrågats av såväl näringslivet som verksamma inom utbildningsområdet. Sannolikt skulle även tillgången till utbildad arbetskraft inom de områden som arbetsmarknaden efterfrågar öka. Det är en i alla avseenden viktig utbildningsreform som också ligger helt i linje med viktiga mål för den ekonomiska politiken. Eftersom reformen att införa lärlingsutbildningar på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen är färdig att tas i bruk bör regeringen ta till vara reformen och därmed ge möjlighet för elever att välja en lärlingsinriktning redan inför höstterminen 2007.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 16:

3.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100) (avsnitt 2.3 och 5.1.1).
4.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ämnesbetyg och gymnasieexamen för vuxna (avsnitt 6.2.2).

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s):

43.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslaget att upphäva gymnasiereformen.
44.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100) avsnitt 2.3, 5.1.1 avseende att återkalla gymnasiereformen 2007.

2006/07:Ub252 av Mats Pertoft m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa s.k. frisök för elever som söker kommunala gymnasieskolor i andra kommuner än hemkommunen.

2006/07:Ub263 av Mats Pertoft m.fl. (mp):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att förslagen om lärlingsutbildning, förstärkt kvalitet på yrkesutbildningen, frisök och att kärnämnena ska präglas av utbildningens inriktning ska genomföras som planerat.

2006/07:Ub328 av Helena Bouveng (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att möjligheten till frisök kvarstår.

2006/07:Ub334 av Lars Ohly m.fl. (v):

2.	Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:871) om ändring i skollagen (1985:1100).

2006/07:Ub355 av Lena Hallengren (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att elever i yrkesförberedande program erbjuds lärlingsutbildning fr.o.m. höstterminsstarten 2007.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag