Utbildningsutskottets betänkande 2006/07:UbU2 | v. 132 TB:30 RixEdit 3.4.0.6 |
Utgiftsområde 15 Studiestöd | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till anslag m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd för budgetåret 2007 och motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.
I betänkandet behandlas också proposition 2006/07:17 Avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och ett antal motionsyrkanden. I propositionen lämnas förslag som syftar till att villkoren för finansiering av studier ska bli mer likvärdiga och enhetliga för vuxna studerande på olika utbildningsnivåer. Regeringen föreslår därför att rekryteringsbidraget till vuxenstuderande avvecklas fr.o.m. den 1 januari 2007. Vissa övergångsbestämmelser föreslås för de studerande som under innevarande år har beviljats rekryteringsbidrag. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena. En gemensam reservation har lämnats av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Regeringens budgetförslag innebär att det samlade anslaget för utgiftsområde 15 Studiestöd 2007 kommer att bli drygt 20,7 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med drygt 1,4 miljarder i förhållande till 2006. Utgifterna bedöms minska med drygt 1,5 miljarder kronor 2007 som en följd av förslaget att avveckla rekryteringsbidraget. Anslagen till studiehjälp höjs som en följd av en höjning av studiebidraget och en ökning av antalet ungdomar i gymnasieskolan. Anslagsbeloppet till studiemedel minskar bl.a. till följd av färre studiemedelstagare. Anslaget för studiemedelsräntor minskar främst med anledning av en lägre upplåningsränta. Anslaget till vissa organisationer som fördelas av LO, TCO och Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) liksom anslaget till bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk förblir oförändrade budgetåret 2007. Slutligen minskar stödet till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet redovisar i särskilda yttranden sina alternativ för utgiftsområdet.
Socialdemokraterna motsätter sig borttagandet av det riktade statsbidraget till kommunal vuxenutbildning och avvecklingen av rekryteringsbidraget.
Vänsterpartiet föreslår att studiemedlen höjs med 1 200 kr per studiemånad. Anslaget 25:2 Studiemedel tillförs bl.a. mot denna bakgrund sammantaget 1 744 miljoner kronor. Anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. tillförs 20 miljoner kronor. Vidare anser Vänsterpartiet att rekryteringsbidraget ska bibehållas och höjer därför anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag med 1 518 miljoner kronor.
Miljöpartiet vill höja studiemedlens bidragsdel med 900 kr per studiemånad, vilket resulterar i en anslagshöjning med 2 miljarder kronor på anslaget 25:2 Studiemedel m.m. En utebliven minskning av det statliga stödet till kommunal vuxenutbildning och en platsökning på den kvalificerade yrkesutbildningen gör att anslaget tillförs 240 miljoner kronor respektive 25,5 miljoner kronor. Sammantaget innebär förslagen att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. tillförs 2 265,5 miljoner kronor.
I bilaga 2 finns en översikt över regeringens, Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag till anslag för 2007 inom utgiftsområdet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande |
| Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om upphävande av lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, 2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 3. lag om ändring i semesterlagen (1977:480), 4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 5. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 6. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, 7. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 8. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 9. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 10. lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., 11. lag om ändring i lagen (2006:655) om ändring i studiestödslagen (1999:1395), samt 12. lag om ändring i lagen (2006:656) om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:17 punkterna 1–12 och avslår motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 38, 2006/07:Ub1, 2006/07:Ub2, 2006/07:Ub3 yrkandena 1–13, 2006/07:Ub4, 2006/07:Ub5 och 2006/07:Ub353. |
Reservation (s, v)
2. | Studiestödslagen |
| Riksdagen antar regeringens förslag till a) lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 februari 2007, b) lag om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 15 punkt 2 och bifaller delvis proposition 2006/07:1 utgiftsområde 15 punkt 1. |
3. | Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för budgetåret 2007, m.m. | |
| a) |
|
| Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd för budgetåret 2007 på det sätt som framgår av bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 15 punkt 5 och avslår motionerna 2006/07:Ub255 yrkande 1, 2006/07:Ub263 yrkande 1 och 2006/07:Ub333 yrkandena 1 och 3. | |
| b) |
|
| Riksdagen godkänner att under 2007 lån tas upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om 149 000 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 15 punkt 3 och avslår motion 2006/07:Ub333 yrkande 2. | |
| c) |
|
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 000 000 kr under 2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 15 punkt 4. | |
Stockholm den 30 november 2006
På utbildningsutskottets vägnar
Sofia Larsen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Larsen (c), Marie Granlund (s)
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Utskottets överväganden
Inledning
Utbildningsutskottet behandlar i det följande regeringens förslag i budgetpropositionen för 2007 vad gäller utgiftsområde 15 Studiestöd och motionsyrkanden som berör budgeten för detta utgiftsområde. Utskottets ställningstagande gäller under förutsättning av riksdagens beslut om utgiftsram för 2007 för utgiftsområde 15 Studiestöd. Vidare behandlas proposition 2006/07:17 Avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och ett antal motionsyrkanden.
I utgiftsområde 15 Studiestöd ingår de två stora studiestödssystemen: studiehjälp till ungdomar i gymnasial utbildning och studiemedel för vuxenutbildning och högskoleutbildning. Systemen regleras i studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655). Studiehjälp och studiemedel administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN).
Utgiftsområdet omfattar också korttidsstudiestödet som regleras i förordningen (2001:362) om bidrag vid korttidsstudier. Bidraget utgår bl.a. för vissa studiecirklar, kortare kurser vid folkhögskola och viss kommunal och statlig vuxenutbildning. Utgiftsområdet omfattar därtill anslag som finansierar räntesubventioner och avskrivningar av studielån, bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning för funktionshindrade och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk samt bidrag för produktion av studentlitteratur för studenter som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker.
Inom utgiftsområdet finns vidare rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Regeringen har i budgetpropositionen (s. 23) aviserat sin avsikt att avveckla rekryteringsbidraget fr.o.m. den 1 januari 2007 och att snarast återkomma till riksdagen med nödvändiga lagförslag i denna fråga. Regeringen har sedermera i propositionen Avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande (prop. 2006/07:17) som överlämnats till riksdagen lämnat förslag med den nu nämnda inriktningen.
Utskottet tar i det följande först upp regeringens redovisning av resultaten för utgiftsområdet. Därefter behandlas regeringens förslag om avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande jämte motioner. Utskottet övergår sedan till att behandla förslagen till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) och lag om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395). Lagförslagen återfinns som bilaga 4 till detta betänkande. Slutligen behandlas regeringens förslag till anslagsbelopp tillsammans med motioner som rör dessa.
Resultat
Studiestödet hör till politikområdet Utbildningspolitik. Resultatinformation om stödet lämnas därför i det avsnitt av budgetpropositionen som handlar om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Där redovisas också bedömningarna av detta politikområde.
Antalet studerande som fick studiehjälp under 2005 uppgick till drygt 440 000, en ökning med drygt 3 % jämfört med 2004. Ökningen beror enligt regeringen på det ökande antalet ungdomar i åldrarna 16–20 år eftersom nästan samtliga elever som avslutar grundskolan går vidare till gymnasiala studier. Antalet studerande som fick inackorderingstillägg var ca 9 600, vilket innebär en ökning med 9 % jämfört med 2004. Det ökade behovet av inackorderingstillägg kan enligt regeringen till stor del förklaras av utbyggnaden av de fristående skolorna. Det inkomstprövade extra tillägget lämnades till ca 14 000 studerande, vilket är en minskning med 10 % sedan 2004. Minskningen kan bl.a. förklaras av att inkomstgränserna för bidraget legat fast, medan inkomsterna i samhället generellt har ökat. Av dem som fick extra tillägg återfanns närmare 77 % i den lägsta inkomstklassen.
Under 2005 fick ca 18 000 vuxna studerande studiemedel för studier på grundskolenivå, vilket är samma nivå som 2004. Av de studerande på grundskolenivå fick drygt 70 % studiemedel med den högre bidragsnivån (ca 82 % av totalbeloppet) än den generella (ca 34,5 % av totalbeloppet). Antalet vuxna studerande som fick studiemedel för studier på gymnasienivå under 2005 var 98 600, vilket innebär en minskning med drygt 2 500 personer jämfört med 2004. Ungefär 25 % av de studerande fick studiemedel med den högre bidragsnivån. Lånebenägenheten vid studier på grundskole- och gymnasienivå, dvs. antalet personer som tar studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, sjönk för fjärde året i följd. Knappt 59 % av studiemedelstagarna tog lån 2005 jämfört med närmare 62 % året innan.
Under 2005 studerade 318 100 personer med studiemedel på eftergymnasial nivå. Det är en minskning med 2 700 personer jämfört med 2004. Nedgången kan, enligt regeringen, delvis förklaras av en anpassning till antalet utbildningsplatser. Drygt 90 % av studiemedelstagarna studerade 2005 på en grundläggande högskoleutbildning. Studiemedel med den högre bidragsnivån lämnades till ca 1 000 studerande på eftergymnasial nivå. Av det totala antalet studerande på universitet och högskola hade 66 % studiemedel under höstterminen 2005.
Av studiestödstagare på eftergymnasialnivå hade 2005 omkring 156 500 kvinnor och 106 700 män studielån. Antalet personer med tilläggslån sjönk något och uppgick till drygt 20 000. Antalet personer som fick merkostnadslån minskade för tredje året i följd och uppgick till omkring 24 800 personer. Lånebenägenheten vid eftergymnasiala studier sjönk mellan 2003 och 2005 totalt sett med nästan fyra procentenheter till 78,2 %.
Under 2005 fick ca 25 200 personer rekryteringsbidrag, vilket innebär en minskning med 4 % jämfört med föregående år. Minskningen förklaras enligt regeringen delvis av en budgetteknisk förändring. Av det totala antalet studiestödstagare rekryterades 79 % från gruppen arbetslösa, 19 % från gruppen personer som riskerar arbetslöshet och 2 % från gruppen personer med funktionshinder och som behöver längre tid för att uppnå studiemålen. Fördelningen är i stort sett oförändrad jämfört med 2004. Av studiestödstagarna fick 43 % rekryteringsbidrag med det högre beloppet, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. De flesta med rekryteringsbidrag studerade på gymnasial nivå.
Antalet studerande med korttidsstöd ökade under åren 2003–2005 från 11 520 till 21 560. Ökningen beror på att den förstärkning av korttidsstödet som genomfördes 2004 fick fullt genomslag 2005. LO, TCO och Sisus lämnade under 2005 stöd till vardera 10 710 personer, 2 600 personer respektive 8 250 personer.
Bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan (Rg-bidrag) lämnades till drygt 450 elever under 2005. Bidrag vid viss föräldrautbildning i teckenspråk (TUFF-ersättning) lämnades till 321 föräldrar under 2005. Under 2005 deltog omkring 700 föräldrar i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar. Genom talboks- och punktskriftsbibliotekets försorg fick drygt 1 900 högskolestuderande med synskada eller annat läshandikapp studielitteratur under 2005. Den genomsnittliga kostnaden per studerande var drygt 20 000 kr.
Avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande liksom följdändringar i ett antal andra lagar. Genom förslaget avvecklas rekryteringsbidraget till vuxenstuderande fr.o.m. den 1 januari 2007. Syftet med förslaget är att villkoren för finansiering av studier ska bli mer likvärdiga och enhetliga för vuxna studerande på olika nivåer. Motionsyrkanden som motsätter sig förändringarna bör avslås.
Jämför reservation 1 (s och v) och särskilt yttrande 1 (mp).
Propositionen
Den 1 januari 2003 infördes rekryteringsbidraget till vuxenstuderande som ett komplement till studiemedelssystemet. Den dåvarande regeringen motiverade stödet med att ett nytt bidrag behövdes för att rekrytera vuxna personer med kort tidigare utbildning som har behov av kompletterande utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. Målgruppen för rekryteringsbidraget är personer som är 25 år eller äldre med kort tidigare utbildning som är eller riskerar att bli arbetslösa eller som har ett funktionshinder. Det innebär att stödet endast kommer en begränsad grupp av befolkningen till del.
Dagens system är enligt regeringens mening inte rättvist, eftersom personer på en och samma utbildning kan få olika former av studiestöd. Regeringen anser vidare att ett system för finansiering av studier för vuxna med behov av grundläggande och gymnasial utbildning måste vara enkelt och uppfattas som rättvist. Det måste dessutom vara konstruerat på ett sätt som är likvärdigt med systemet för finansiering av studier på högre nivå.
Enligt vad som anges i propositionen strävar regeringen efter att studerande på en och samma utbildning inte ska ha olika former av studiefinansiering. Alla vuxenstuderande bör således omfattas av det reguljära studiemedelssystemet.
CSN har vid remissbehandlingen av förslaget påpekat att vissa studerande som har fått rekryteringsbidrag inte kommer att ha rätt till studiemedel. Det gäller studerande som redan har utnyttjat maximalt antal veckor med rätt till studiemedel, har misskött återbetalningen av tidigare studielån eller har obetalda återkrav. Mot detta framhåller regeringen att en studerande som redan har utnyttjat samtliga veckor med rätt till studiemedel i normalfallet inte kan anses ha en kort tidigare utbildning och därmed inte tillhör den målgrupp som rekryteringsbidraget är avsett för. Vidare har personer som inte skött sin återbetalning av studielån eller som har obetalda återkrav möjlighet att reglera dessa skulder och därefter på nytt kunna få studiemedel.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 föreslagit att medelstilldelningen för rekryteringsbidraget ska minskas kraftigt 2007. Det är därför enligt regeringen nödvändigt att avvecklingen av rekryteringsbidraget kan inledas vid utgången av 2006. Nödvändiga lagändringar måste därför ske redan vid årsskiftet 2006/07.
Vidare bör framhållas att Riksrevisionen särskilt har granskat rekryteringsbidraget under 2005. Riksrevisionen konstaterade i sin granskningsrapport (dnr 31-2005-0210) att de brister och otydligheter som påträffats i hanteringen av rekryteringsbidraget är av den omfattningen och karaktären att det finns en tydlig risk för att det sker felaktiga utbetalningar av rekryteringsbidrag. Ett av de grundläggande syftena med stödet är att rekrytera personer till studier. Enligt Riksrevisionen saknas det kunskap om i vilken utsträckning detta syfte uppnåtts.
De studerande som under innevarande år har beviljats rekryteringsbidrag genom beslut av CSN ska få behålla det bidrag som lämnats dem, dock inte för studier efter den 31 december 2007. Övergångsbestämmelser ska utformas i enlighet med detta. Nya beslut om att lämna rekryteringsbidrag får inte fattas efter den 1 januari 2007. Med anledning av att rekryteringsbidraget avvecklas under 2007 måste följdändringar göras i ett antal författningar.
Motionerna
Socialdemokraterna har i motionerna 2006/07:Ub3 yrkandena 1–13 och 2006/07:Fi244 yrkande 38 motsatt sig avvecklingen av rekryteringsbidraget samt begärt att det ska finnas kvar i oförändrad omfattning. Förslaget att ta bort de ekonomiska förutsättningarna för vuxenstudier för dem som är lågutbildade innebär att den studiesociala situationen för denna grupp blir avsevärt sämre. Personer som har en låg utbildningsnivå upplever steget till att börja en utbildning som stort och osäkert och behöver därför framför allt ekonomiskt stöd. Liknande yrkanden återfinns i motionerna 2006/07:Ub2 (s), 2006/07:Ub4 (s) och 2006/07:Ub5 (s) och 2006/07:Ub353 (s).
Även Vänsterpartiet motsätter sig i motion 2006/07:Ub1 en avveckling av rekryteringsbidraget eftersom förslaget innebär ett kraftigt avsteg från principen om allas rätt till utbildning. Rekryteringsbidraget är enligt motionärerna viktigt för att höja utbildningsnivån för de vuxna med kortast utbildning och därmed störst behov.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande och följdändringar i ett antal andra lagar. Utskottet tillstyrker därmed propositionen i dess helhet. Därmed bör riksdagen också avslå motionsyrkandena. Utskottet delar regeringens bedömningar och välkomnar att villkoren för finansiering av studier genom lagändringarna bli mer likvärdiga och enhetliga för vuxna studerande på olika nivåer.
Studiestödslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 februari 2007. Lagändringen avser ett tillrättaläggande. Riksdagen bör även anta förslag till lag om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395). Ändringen är främst av teknisk karaktär och föranledd av att ett nytt poängsystem för att ange omfattningen av högskoleutbildning införs den 1 juli 2007. Ändringen innebär att definitionen av poäng för att reglera avskrivning av lån för tidigare studier i 4 kap. 22 § studiestödslagen justeras i enlighet med den nya poängberäkningen.
Propositionen
Beträffande förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) konstateras i budgetpropositionen att det har uppmärksammats att en felskrivning skett i 3 kap. 9 § studiestödslagen i samband med utfärdandet av den senaste ändringen i paragrafen. Begreppet kalenderåret har felaktigt kommit att ändras till kalenderhalvåret. Eftersom den felaktiga skrivningen medför konsekvenser vid tillämpningen av bestämmelsen menar regeringen att bestämmelsen ska ändras.
När det gäller förslaget till lag om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) framhåller regeringen att riksdagen har beslutat om en högskolereform 2007, som bl.a. innebär att ett nytt poängsystem för högskoleutbildning införs där studier under ett läsår motsvarar 60 högskolepoäng, i stället för 40 poäng som i dag. Det nya poängsystemet innebär inte att förutsättningarna för rätt till studiestöd ändras. Studietid i relation till omfattningen i högskolepoäng ska även i fortsättningen vara avgörande för att fastställa studietakt för vilken studiestöd kan beviljas på samma sätt som i dag. Däremot behöver definitionen av poäng för att reglera avskrivning av lån för tidigare studier i 4 kap. 22 § studiestödslagen justeras i enlighet med den nya poängberäkningen så att en sjättedel av det lånade beloppet jämte ränta ska skrivas av för varje 60 högskolepoäng. Ändringen är främst av teknisk karaktär och medför ingen kostnadsökning. Däremot berörs administrationen. Av lagstiftningstekniska skäl behöver ändring göras i av riksdagen beslutad men ännu inte ikraftträdd ändringslagstiftning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 februari 2007. Riksdagen bör också anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395).
Anslag
25:1 Studiehjälp m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 3 881 311 kr, för budgetåret 2007 under anslaget 25:1 Studiehjälp m.m.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Anslaget finansierar studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg till ungdomar som studerar på gymnasienivå. Studiebidraget lämnas med 1 050 kr per studiemånad.
Ökningen av antalet ungdomar i åldrarna 16–20 år gör att utgifterna bedöms öka med 57 miljoner kronor 2007. Vidare innebär höjningen av studiebidraget från den 1 april 2006 med 100 kr per studiemånad att utgifterna på anslaget bedöms öka med 360 miljoner kronor.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen under anslaget 25:1 Studiehjälp m.m. för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 3 881 311 kr.
U t s k o t t e t tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp.
25:2 Studiemedel m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 11 678 324 000 kr, för budgetåret 2007 under anslaget 25:2 Studiemedel m.m. och därmed avslå motionsyrkanden om andra belopp.
Jämför särskilda yttrandena 2 (v) och 3 (mp).
Propositionen
Anslaget finansierar utgifter för studiemedel i form av studiebidrag och tilläggsbidrag enligt studiestödslagen samt pensionsavgifter. Studerande med studiemedel finns främst inom högskola, kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och kvalificerad yrkesutbildning. Eftersom studiemedlet till övervägande del är rättighetsstyrt är utgiften främst beroende av antalet studerande som läser en studiestödsberättigande utbildning och som ansöker om och beviljas studiebidrag och tilläggsbidrag. Utgiften för de delar av studiemedlet som inte är rättighetsstyrt påverkas främst av efterfrågan. Därutöver påverkas utgiftsnivån av de studerandes studietakt, studietid och uppgiven inkomst som överstiger fribeloppsgränserna. Utgiften påverkas också av den allmänna prisutvecklingen i samhället genom bidragets koppling till prisbasbeloppet.
Höjningen av studiemedlets bidragsdel med 100 kr per studiemånad fr.o.m. den 1 juli 2006 gör att utgifterna på anslaget bedöms öka med 481 miljoner kronor 2007. I den föreslagna anslagsnivån räknas också in att fler studerande över 50 år fr.o.m. den 1 juli 2006 ska få möjlighet att finansiera sin utbildning med studiemedel, vilket bedöms medföra att utgifterna ökar med 138 miljoner kronor fr.o.m. 2007. Vidare bedöms utgifterna minska med 240 miljoner kronor på grund av att antalet studerande i kommunal vuxenutbildning anses sjunka som en följd av att endast en del av det riktade bidraget till kommunal vuxenutbildning ska tillföras kommunerna genom det generella statsbidraget under utgiftsområde 25. Regeringen beräknar att utgifterna ökar med 53 miljoner kronor 2007 till följd av vissa satsningar på fler utbildningsplatser. Vidare innebär en ökning av prisbasbeloppet en ökad anslagsbelastning med 174 miljoner kronor 2007. Därtill konstaterar regeringen att antalet studiemedelstagare, och därmed utgiftsnivån, väntas bli lägre 2007 jämfört med 2006, vilket motsvarar en minskning av anslaget med 911 912 000 kr. En ny vidareutbildning inom området skydd mot olyckor i Räddningsverkets regi och ett ökat antal studerande inom grundutbildningen medför ökade utgifter 2007 med knappt 2 miljoner kronor. Slutligen bedöms utgifterna enligt regeringen bli knappt 191 miljoner kronor högre 2007 främst till följd av förändringen av regleringsbeloppen avseende den statliga ålderspensionsavgiften.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen under anslaget 25:2 Studiemedel m.m. för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 11 678 324 000 kr.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub333 yrkandena 1 och 3 att studiemedlen höjs med 1 200 kr per studiemånad fr.o.m. 2007, vilket innebär att anslaget höjs med 1,5 miljarder kronor. Vidare avvisas regeringens förslag om nedskärningar inom vuxenutbildning varför anslaget tillförs 244 miljoner kronor. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet att anslaget höjs med 1 744 000 000 kr.
Miljöpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub263 yrkande 1 att anslaget tillförs 2 265 500 000 kr. Genom att man avvisar neddragningen inom vuxenutbildningen minskar inte anslaget med 240 miljoner kronor. En höjning av studiemedlens bidragsdel med 900 kr per studiemånad fr.o.m. den 1 juli 2007 innebär att anslaget tillförs ytterligare 2 miljarder kronor. Slutligen medför ett förslag från Miljöpartiet med innebörden att den tillfälliga platsökningen på den kvalificerade yrkesutbildningen permanentas och ett tillskott på 500 ytterligare platser under höstterminen 2007 att anslaget tillförs 25,5 miljoner kronor. Miljöpartiet upprepar sitt yrkande om en höjning av studiemedlen i motion 2006/07:Ub255 yrkande 1. Det är enligt motionärerna viktigt att det är i bidragsdelen som höjningen sker för att inte ytterligare öka studenternas skuldbörda.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet och därmed avslår motionsyrkanden om andra belopp.
25:3 Studiemedelsräntor m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 4 832 810 000 kr, för budgetåret 2007 under anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. och därmed avslå motionsyrkandet om ett annat belopp. Riksdagen bör också godkänna regeringens förslag om att lån får tas upp i Riksgäldskontoret för studielån och därmed avslå motionsyrkandet om ett annat belopp.
Jämför särskilt yttrande 2 (v).
Propositionen
Anslaget finansierar utgifter för räntor på studielån som tagits upp av Riksgäldskontoret. Anslaget belastas dessutom med utgifter till följd av avskrivningar av studielån. De viktigaste faktorerna som styr utgifterna på anslaget är upplåningsräntan och storleken på CSN:s totala skuld till Riksgäldskontoret för studielån tagna efter 1988.
Till följd av beslutet att fr.o.m. den 1 juli 2006 höja studiemedlets bidragsdel med 100 kr per studiemånad bedömer regeringen att utgifterna ökar med 12 miljoner kronor 2007. Vidare anses beslutet att fler studerande över 50 år fr.o.m. den 1 juli 2006 ska få möjlighet att finansiera sin utbildning med studiemedel medföra att utgifterna ökar med 12 miljoner kronor fr.o.m. 2007. Utgifterna minskar med 4 miljoner kronor 2007 då antalet studerande i kommunal vuxenutbildning bedöms sjunka som en följd av att endast en del av det riktade bidraget till kommunal vuxenutbildning ska tillföras kommunerna genom det generella statsbidraget under utgiftsområde 25. Till följd av vissa satsningar på fler utbildningsplatser bedöms utgifterna öka med 3 miljoner kronor 2007. Förändringar av upplåningsränta och prisbasbelopp jämfört med antaganden i budgetpropositionen för 2006 ger den sammantagna effekten att utgifterna bedöms minska med 375 miljoner kronor 2007. Med anledning av att den utestående skulden för studielån i Riksgäldskontoret beräknas fortsätta att öka bedöms också utgifterna öka med 105 miljoner kronor 2007.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen under anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 4 832 810 000 kr.
Regeringen förslår också att riksdagen ska godkänna att lån tas upp i Riksgäldskontoret intill ett belopp om 149 miljarder kronor under 2007.
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub333 yrkandena 2 och 3 dels att riksdagen godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret intill ett belopp om 150,7 miljarder kronor, dels att ytterligare 20 miljoner kronor tillförs anslaget. Höjningarna ska ses mot bakgrund av förslaget om en höjning av studiemedlen med 1 200 kr per studiemånad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp samt godkänner att lån tas upp i Riksgäldskontoret för studielån under 2007 intill ett belopp om 149 miljarder kronor. Därmed avslås motionsyrkandena.
25:4 Rekryteringsbidrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 166 700 000 kr, för budgetåret 2007 under anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag och avslå motionsyrkandet om ett annat belopp.
Jämför särskilt yttrande 2 (v).
Propositionen
Anslaget finansierar utgifter för bidrag och tilläggsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. Rekryteringsbidraget lämnas inom ramen för tilldelade medel. Utnyttjandet av anslaget är främst beroende av kommunernas förmåga att rekrytera vuxna till studier.
Utgifterna bedöms minska med 1 518 miljoner kronor 2007 till följd av att regeringen avser att avveckla rekryteringsbidraget fr.o.m. den 1 januari 2007. De som redan påbörjat studier med stöd av rekryteringsbidraget ska få fullfölja dessa. Anslaget räknas upp med knappt 43 miljoner kronor till följd av ett höjt prisbasbelopp.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen under anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 166 700 000 kr.
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub333 yrkande 3 att rekryteringsbidraget bibehålls och anslaget tillförs 1 518 000 000 kr. Rekryteringsbidraget är ett viktigt instrument för att höja utbildningsnivån för dem med kort utbildning och därmed störst behov av utbildning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet och därmed avslår motionsyrkandet om att anslaget ska bibehållas. Utskottet har som tidigare framgått tagit ställning för ett avskaffande av rekryteringsbidraget.
25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 61 150 000 kr, för budgetåret 2007 under anslaget 25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Anslaget finansierar utgifter för bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan, s.k. Rg-bidrag. Bidraget lämnas till döva och hörselskadade elever vid riksgymnasierna i Örebro för kostnader för resor och boende. Motsvarande gäller för svårt rörelsehindrade elever vid s.k. rh-anpassad gymnasial utbildning i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. Anslaget finansierar även utgifter för bidrag enligt förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar, s.k. TUFF.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 61 150 000 kr.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker det föreslagna anslagsbeloppet.
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 30 800 000 kr, för budgetåret 2007 under anslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål. Riksdagen bör vidare ge regeringen det begärda bemyndigandet att under 2007 beställa produktion av studielitteratur.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Anslaget finansierar utgifter för produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker och utvecklingsprojekt i syfte att effektivisera produktionsmetoder. Anslaget disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket.
För 2007 bedöms utgifter för produktion av studielitteratur öka med 2 727 000 kr i förhållande till budgetpropositionen för 2006.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:6 Bidrag för vissa studiesociala ändamål för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 30 800 000 kr.
Regeringen begär också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget beställa produktion av studentlitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 000 000 kr under 2008.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker det föreslagna anslagsbeloppet och också bemyndigar regeringen att för ramanslaget 25:6 beställa produktion av studielitteratur i den omfattning som regeringen begärt.
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 63 376 000 kr, för budgetåret 2007 under anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m.
Propositionen och utskottets ställningstagande
Anslaget finansierar bidrag till korttidsstudier. Bidraget är inte rättighetsstyrt utan lämnas inom ramen för anvisade medel. Bidragen fördelas av Statens institut för särskilt utvecklingsstöd (Sisus), LO och TCO. Bidrag utgår för vissa studiecirklar, kortare kurser vid folkhögskola, viss kommunal och statlig vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och studier i alfabetisering i det samiska språket.
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget 25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 63 376 000 kr.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen tillstyrker det föreslagna anslagsbeloppet.
Anslagen inom utgiftsområde 15
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör för budgetåret 2007 anvisa anslagen inom utgiftsområde 15 enligt regeringens förslag.
Jämför särskilda yttrandena 2 (s), 3 (v) och 4 (mp).
Regeringens och motionärernas förslag
En sammanställning av regeringens och motionärernas budgetförslag för utgiftsområde 15 Studiestöd finns i bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottet har i avsnitten om anslagen inom utgiftsområdet redogjort för innehållet i förslagen.
Utskottets ställningstagande
I det föregående avsnittet har utskottet redovisat sin bedömning av regeringens och motionärernas förslag inom olika delar av utgiftsområdet och där tagit ställning till samtliga berörda yrkanden. Utskottet har tillstyrkt regeringens förslag.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen för budgetåret 2007 anvisar anslagen inom utgiftsområde 15 enligt regeringens förslag.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, punkt 1 (s, v) |
av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s), Rossana Dinamarca (v) och Magdalena Streijffert (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 38, 2006/07:Ub1, 2006/07:Ub2, 2006/07:Ub3 yrkandena 1–13, 2006/07:Ub4, 2006/07:Ub5 och 2006/07:Ub353 samt avslår proposition 2006/07:17 punkterna 1–12.
Ställningstagande
Vi måste fortsätta att lyfta kunskapsnivån i vårt land och det ska omfatta hela det livslånga lärandet. Vi vill ge förutsättningar för människor att skaffa sig en utbildning och ha möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Vi konstaterar att om man tar bort rekryteringsbidraget till vuxenstuderande så innebär det försämringar i möjligheterna till ett livslångt lärande. Vi avvisar därför den borgerliga regeringens förslag att avskaffa rekryteringsstödet.
Den borgerliga regeringen konstaterar i budgetpropositionen att den studiesociala situationen länge har varit eftersatt, och man aviserar en studiesocial utredning. Vi finner det utomordentligt märkligt att man efter detta konstaterande börjar med att ta bort en ekonomisk möjlighet för vuxenstudier för dem som är lågutbildade. Det innebär givetvis att den studiesociala situationen för denna grupp blir avsevärt mycket sämre.
Det finns också anledning att rikta kritik mot beredningen av ärendet. Remissinstansernas kritik och invändningar avfärdas alltför lättvindigt. Det faktaunderlag som presenteras i propositionen är också bristfälligt. Regeringen noterar att Riksrevisionen har haft invändningar mot hur rekryteringsbidraget hanteras men nämner inte att både CSN och Skolverket har presenterat rapporter som besvarar Riksrevisionens kritik, ger kunskap om hur rekryteringsbidraget har fungerat samt presenterar förslag till förbättringar av verksamheten. Dessutom är det viktigt att påpeka att Riksrevisionen föreslår att det behövs förbättringar av regelverk, handläggning, uppföljning m.m. – inte att rekryteringsbidraget bör avskaffas.
Vidare innebär den nya gymnasieskola som regeringen aviserar med olika nivåer, studie- och yrkesförberedande samt lärlingsutbildning att alltfler personer har behov av att som vuxna komplettera sin utbildning för att få behörighet till högre studier.
Det är djupt oroande att regeringen inte kommer att satsa på vuxenutbildning. Det innebär att man inte ger alla människor, utan bara några, utvecklings- och utbildningsmöjligheter. Den som är lågutbildad behöver både ekonomiskt och annat stöd för att kunna förändra sin utbildningssituation. Att börja sin utbildning med att söka studiemedel, som regeringens förslag innebär, kan medföra att man får en sämre utveckling senare, eftersom uttaget av studiemedel också är begränsat.
Personer som har en låg utbildningsnivå upplever steget till att påbörja en utbildning som stort och osäkert. Det är särskilt den ekonomiska situationen som upplevs som osäker. Därför är det angeläget att, framför allt ekonomiskt, underlätta för denna grupp att utbilda sig. Alternativet är annars att man inte kan utvecklas i det arbete man har eller att man inte kan gå från arbetslöshet till ett arbete då man saknar rätt kompetens. Detta kan inte vara ett godtagbart alternativ i vårt kunskapsintensiva samhälle; vi måste kunna och våga satsa på människor som vill förändra sin utbildningssituation.
För att vi ska kunna tillgodose de krav som finns på utbildning och kompetens i vårt alltmer globala samhälle måste vi vara beredda att satsa på medborgarna. Vi gör det genom att ge förutsättningar för egen utveckling och utbildning. Att förmena vissa grupper, exempelvis de med tidigare låg utbildning, chansen till studier i vuxen ålder gör att vi på sikt skapar större skillnader mellan dem som har en god utbildning och dem som inte har det. Detta kommer givetvis att få återverkningar när det gäller människors möjlighet till försörjning och stabil ekonomi och skapar dessutom ett utanförskap och ökad arbetslöshet.
Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag om att avveckla rekryteringsbidraget.
Särskilda yttranden
1. | Avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, punkt 1 (mp) |
| Peter Rådberg (mp) anför: |
Miljöpartiet instämmer i regeringens förslag om att villkoren för finansiering av studier ska bli mer likvärdiga och enhetliga för vuxna studerande på olika nivåer. I enlighet med detta har Miljöpartiet inte yrkat på avslag av proposition 2006/07:17. Emellertid vill Miljöpartiet ifrågasätta att man från regeringens sida inleder avvecklingen av rekryteringsbidraget i denna snabba takt.
Rekryteringsbidraget är i vissa fall en välbehövlig åtgärd för att motivera fler vuxna med kort tidigare utbildning till studier. Avvecklingen kommer, i kombination med regeringens stora nedskärningar av de statliga bidragen till den kommunala vuxenutbildningen, att kraftigt minska möjligheterna till fortsatt utbildning för vuxna. Tidsperioden från förslag till beslut har varit alldeles för kort för att de berörda individerna och kommunerna ska få någon rimlig chans att ställa om sin verksamhet. Miljöpartiet uppmanar därför regeringen att snarast återkomma med förslag om hur man ämnar förbättra de studerandes situation och därmed öka incitamenten för ett livslångt lärande.
2. | Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för budgetåret 2007, m.m., punkt 3 (s) |
| Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s) och Magdalena Streijffert (s) anför: |
Vi socialdemokrater har i partimotionen 2006/07:Fi244 Alla ska med gett vår syn på inriktningen av politiken. Våra förslag syftar till att utveckla hela Sverige och ge alla som bor här del av den goda ekonomiska utveckling som politiken under tidigare mandatperioder lagt grunden för.
Det rekordstora antalet nya jobb och den snabba minskning av arbetslösheten som sker just nu är styrketecken för den välfärdsmodell som den nya regeringens politik syftar till att förändra. Hög sysselsättning kan förenas med rimliga nivåer och avgifter i a-kassan. God ekonomisk utveckling kan understödjas av bra sociala försäkringar. Sverige är ett framstående land i sin utvecklingstakt och modernitet just därför att vi har haft en välfärd som syftar till att skapa trygghet och rättvisa.
Vi vill bygga vidare på den generella välfärdspolitiken och inte underminera de system som gör att långtidssjuka och arbetslösa slipper hamna i permanent underläge och fattigdom. Vi motsätter oss de försämringar som slår hårt och brutalt mot de människor som redan hamnat i svårigheter. Vi har en sammanhållen politik för ett sammanhållet Sverige.
Majoriteten i riksdagen bestående av Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna avser dock att fastställa andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och gör en annan beräkning av statens inkomster avseende 2007 än vad som skulle bli fallet med våra förslag. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för åren 2007 och 2008.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet väljer en annan inriktning av politiken än den vi förespråkar deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 15.
Om vårt förslag till ramar hade vunnit gehör hade vi gjort en fördelning av anslagen till utgiftsområde 15 i enlighet med det vi föreslår i vår partimotion. Vårt budgetalternativ bör dock ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.
Vi anser att ett generöst studiestöd är viktigt för att alla ska ha möjlighet att bedriva studier i vuxen ålder. Regeringens förslag om borttagande av det riktade statsbidraget till kommunal vuxenutbildning medför att anslaget justeras ned. Socialdemokraterna motsätter sig detta då vi vill värna komvux. Socialdemokraterna avvisar även regeringens förslag att avveckla rekryteringsbidraget.
3. | Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för budgetåret 2007, m.m., punkt 3 (v) |
| Rossana Dinamarca (v) anför: |
En majoritet av riksdagens ledamöter, representerande Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, beslutar om ramar för statsbudgetens utgiftsområden samt en beräkning av statens inkomster. Ett tak för statens utgifter inklusive pensionssystemet fastställs för 2007 och 2008.
Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken än vad riksdagsmajoriteten fattat övergripande beslut om. Vänsterpartiets budgetalternativ avvisar regeringens politik som bygger på skattesänkningar ämnade att gynna de gynnade, på folkflertalets bekostnad. Vänsterpartiet avvisar således de kraftiga försämringar som regeringen föreslår, särskilt på arbetsmarknadspolitikens område, med siktet inställt på att försvaga den fackliga organiseringen och därmed löntagarnas ställning. Vänsterpartiet ifrågasätter den politik som präglas av en marknadsliberal grundsyn, som skapar arbetslöshet och leder till en socialt destruktiv överföring av resurser till de rikaste. I stället förordas en demokratisering av den ekonomiska politiken där arbetslöshetsbekämpning görs till den ekonomiska politikens allt överskuggande mål. Vänsterpartiet presenterar en omfattande reformbudget för jobb, rättvisa, miljöomställning och jämställdhet.
Vänsterpartiets politik för full sysselsättning påverkar olika delar av statsbudgeten. Ett omfattande jobbpaket presenteras, liksom ett flertal stora reformer för ökad välfärd och rättvisa, så att de resurser som finns i statskassan ska komma till nytta i produktiva insatser.
Då riksdagsmajoriteten fattar rambeslut om en helt annan inriktning av den ekonomiska politiken än den som Vänsterpartiet presenterat, deltar vi inte i detta beslut om fördelningen av anslag inom utgiftsområde 15 och presenterar inget formellt motförslag till utskottsbehandling.
Kunskap är en demokratisk rättighet, och högskoleutbildning måste därför vara tillgänglig för alla. För Vänsterpartiet är det en viktig målsättning att bredda rekryteringen till högskolan. En av de viktigaste åtgärderna för att minska den sociala snedrekryteringen är att skapa ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet. Sverige hade under lång tid ett relativt generöst studiestöd, som dessutom genomgick kontinuerliga förbättringar. Detta hade positiva effekter och innebar att den sociala snedrekryteringen vid högskolan minskade. Denna utveckling har brutits eftersom studiemedlen har förlorat i värde och inte längre täcker studenternas levnadsomkostnader. I den ekonomiska vårpropositionen för 2006 höjdes studiemedlen visserligen med 300 kr per studiemånad vilket givetvis var positivt. Höjningen var dock långt ifrån Vänsterpartiets krav som var en höjning på 1 500 kr per studiemånad. Vi står fortfarande fast vid detta krav och föreslår därför att studiemedlen ska höjas med ytterligare 1 200 kr per studiemånad fr.o.m. 2007. En sådan reform beräknas kosta 1,5 miljarder kronor som tillförs under anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Ytterligare 244 miljoner kronor tillförs anslaget med anledning av att vi avvisar regeringens förslag till nedskärningar av det riktade statsbidraget till kommunal vuxenutbildning. Denna nedskärning skulle annars innebära ett minskat antal studerande. Sammantaget tillförs anslaget sålunda drygt 1 744 miljoner kronor. Anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. tillförs därtill 20 miljoner kronor. Genom Vänsterpartiets förslag till höjning av studiemedlen kan en akut situation lösas, men det finns en rad problem med dagens studiemedelssystem som återstår att lösa. Vänsterpartiet har därför för avsikt att se över och återkomma till vilka ytterligare åtgärder som behövs för att förbättra studerandes ekonomiska och sociala situation.
Det svenska utbildningssystemet har sedan länge kännetecknats av synsättet att utbildning är en rättighet och en viktig förutsättning för att utveckla ett demokratiskt samhälle. Utbildningspolitiken har därför innehållit betydande kompensatoriska åtgärder, exempelvis av ekonomisk art, för att ge alla samma tillgång till utbildning oavsett bakgrund, ekonomiska förutsättningar och liknande faktorer. Det är mot den bakgrunden studiestödssystemet ska ses. En relativt ny studiestödsform är rekryteringsbidraget, som infördes 2003. Detta bidrag kan erhållas av den som har fyllt 25 år och är arbetslös, riskerar arbetslöshet eller är funktionshindrad samt har en kort tidigare utbildning. Bidraget är tänkt att utgöra ett incitament till fortsatta studier. Vänsterpartiet anser att rekryteringsbidraget är viktigt för att höja utbildningsnivån för dem med kort utbildning, och som därmed har störst behov, och förslår att rekryteringsbidraget bibehålls. Anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag tillförs därför 1 518 miljoner kronor.
4. | Anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd för budgetåret 2007, m.m., punkt 3 (mp) |
| Peter Rådberg (mp) anför: |
Miljöpartiet har presenterat sitt förslag till ekonomisk politik och budgetpolitik i budgetmotion 2006/07:Fi246, skattemotion 2006/07:Fi223 och tillhörande kommittémotioner.
Utgångspunkten för Miljöpartiets förslag är de stora utmaningar Sverige står inför. Vi måste ta vårt ansvar för att avstyra hotet mot vårt gemensamma klimat. Vi måste se till att nya jobb kan skapas och att förutsättningarna för att nya företag kan växa fram är goda. Vi måste se till att förbättra levnadsvillkoren för de individer som har det sämst ställt.
Klimathotet ställer stora krav på fortsatt omställning nationellt i Sverige och globalt. Genom investeringar i ny teknik, satsningar på biobränslen och miljöbilar, satsningar på ett nationellt biogasprogram, ökade investeringar i järnvägar, sänkt moms på drivmedel E85 och fortsatt skatteväxling, som vi föreslår, skapas drivkrafter och möjligheter att möta klimatutmaningen.
Miljöpartiets budgetförslag syftar också till att frigöra individens kreativitet och kraft. Då skapas möjligheter för entreprenörer som kan skapa nya företag och nya jobb. Sveriges små och medelstora företag har goda förutsättningar att växa och utvecklas. Inte minst företag som producerar och tillhandahåller lösningar som leder till långsiktiga förbättringar på klimat-, miljö- och energiområdena växer i dag så att det knakar. Denna positiva kraft måste bejakas, och vi måste se att dessa företag är de som skapar förutsättningar för en ansvarsfull och långsiktigt hållbar utveckling. Då klarar vi också ekonomin och skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling.
Miljöpartiet tar i budgetförslaget fasta på att förändring också skapar spänningar. I ett modernt samhälle där det sker snabba förändringar av ekonomin riskerar människor att komma i kläm. Människor som känner sig trängda och hotade och inte känner tillit till samhället riskerar att skapa påfrestningar som slår hårt mot vår förmåga att skapa långsiktig förändring. Miljöpartiet menar därför att det är viktigt att värna lika rättigheter för alla människor och ge människor den hjälp och det stöd som de behöver för att kunna komma vidare i livet. Av den anledningen avvisar Miljöpartiet också regeringens budgetförslag med dess negativa konsekvenser för dem som har det sämst ställt.
Regeringspartierna, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet ställer sig i finansutskottet bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Genom beslutet avstyrker man också Miljöpartiets förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster och därmed förutsättningarna för vårt budgetförslag. Av den här anledningen tar vi inte del i beslutet om anslag inom utgiftsområde 15. I stället redovisas här Miljöpartiets fördelning av anslag inom utgiftsområdet som förordas i anslagsmotion 2006/07:Ub263. Miljöpartiet vill höja studiemedlens bidragsdel med 900 kr per studiemånad fr.o.m. den 1 juli 2007. Det är viktigt att det är i bidragsdelen som höjningen sker för att inte ytterligare öka studenternas skuldbörda. Höjning av studiemedlen innebär att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. tillförs ytterligare 2 miljarder kronor. Anslaget behöver höjas med ytterligare 240 miljoner kronor eftersom Miljöpartiet motsätter sig att det statliga stödet till kommunal vuxenutbildning minskar, vilket skulle leda till färre vuxenstuderande. Slutligen medför ett förslag att den tillfälliga platsökningen på den kvalificerade yrkesutbildningen permanentas och ett tillskott på ytterligare 500 platser under höstterminen 2007 att anslaget behöver höjas med 25,5 miljoner kronor. Sammantaget innebär våra förslag att anslaget 25:2 Studiemedel m.m. tillförs 2 265,5 miljoner kronor.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2006/07:1
Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 15:
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) (avsnitt 2.1). |
2. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) (avsnitt 2.2). |
3. | Riksdagen godkänner att under 2007 lån tas upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om 149 000 000 000 kronor (avsnitt 4.1.3). |
4. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 4.1.6). |
5. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2007 anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd i enlighet med uppställningen i propositionen. |
Proposition 2006/07:17
Proposition 2006/07:17 Avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande:
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. |
2. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. |
3. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480). |
4. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). |
5. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. |
6. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd. |
7. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. |
8. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. |
9. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). |
10. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. |
11. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:655) om ändring i studiestödslagen (1999:1395). |
12. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:656) om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395). |
Följdmotioner med anledning av prop. 2006/07:17
2006/07:Ub1 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):
Riksdagen avslår regeringens proposition 2006/07:17 Avveckling av rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
2006/07:Ub2 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om rekryteringsbidrag.
2006/07:Ub3 av Marie Granlund m.fl. (s):
1. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. |
2. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. |
3. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480). |
4. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). |
5. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. |
6. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd. |
7. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. |
8. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. |
9. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). |
10. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. |
11. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:655) om ändring i studiestödslagen (1999:1395). |
12. | Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:656) om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395). |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att rekryteringsbidraget ska finnas kvar i oförändrad omfattning |
2006/07:Ub4 av Christina Axelsson och Sylvia Lindgren (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att behålla rekryteringsbidraget.
2006/07:Ub5 av Jörgen Hellman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rekryteringsbidraget.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006
2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s):
38. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rekryteringsbidraget. |
2006/07:Ub255 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att studiemedlet höjs. |
2006/07:Ub263 av Mats Pertoft m.fl. (mp):
1. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2007 anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning. |
2006/07:Ub333 av Lars Ohly m.fl. (v):
1. | Riksdagen beslutar om ändring i 3 kap. 11–13 §§ studiestödslagen (1999:1395) enligt vad som anförs i motionen. |
2. | Riksdagen godkänner att under 2007 lån tas upp i Riksgäldskontoret för studielån intill ett belopp om 150 700 000 000 kr. |
3. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2007 anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår av i motionen redovisad uppställning. |
2006/07:Ub353 av Jan Björkman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt satsning på rekryteringsbidrag.
Bilaga 2
Översikt över förslag till anslag för 2007 under utgiftsområde 15 Studiestöd
Företrädarna för s, v och mp har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 2–4).
Belopp i 1000-tal kronor
Politikområde Anslag (om inget annat anges avses ramanslag) | Regeringens förslag | Avvikelser i förhållande till regeringens förslag | |
(v) | (mp) | ||
25 Utbildningspolitik |
|
|
|
|
|
|
|
25:1 Studiehjälp m.m. | 3 881 311 |
|
|
25:2 Studiemedel m.m. | 11 678 324 | +1 744 000 | +2 265 500 |
25:3 Studiemedelsräntor m.m. | 4 832 810 | +20 000 |
|
25:4 Rekryteringsbidrag | 166 700 | +1 518 000 |
|
25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk | 61 150 |
|
|
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål | 30 800 |
|
|
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. | 63 376 |
|
|
|
|
|
|
Summa | 20 714 471 | +3 282 000 | +2 265 500 |
Bilaga 3
Förslag till beslut om anslag för 2007 under utgiftsområde 15 Studiestöd
Belopp i 1000-tal kronor
Politikområde Anslag (om inget annat anges avses ramanslag) | Utskottets förslag |
25 Utbildningspolitik |
|
|
|
25:1 Studiehjälp m.m. | 3 881 311 |
25:2 Studiemedel m.m. | 11 678 324 |
25:3 Studiemedelsräntor m.m. | 4 832 810 |
25:4 Rekryteringsbidrag | 166 700 |
25:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk | 61 150 |
25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål | 30 800 |
25:7 Bidrag till vissa organisationer m.m. | 63 376 |
|
|
Summa | 20 714 471 |
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395)
Förslag till lag om upphävande av lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande
Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd
Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:655) om ändring i studiestödslagen (1999:1395)
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:656) om ändring i lagen (2006:170) om ändring i studiestödslagen (1999:1395)
