Utbildningsutskottets betänkande 2006/07:UbU15 | |
Frisökning ökade valmöjligheter till gymnasieskolan, m.m. | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2006/07:71 Frisökning ökade valmöjligheter till gymnasieskolan, m.m. samt en motion som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslås ändringar i skollagens (1985:1100) bestämmelser om gymnasieskolan. Eleverna ges en utsträckt möjlighet att tas emot till en utbildning i en annan kommun, även om utbildningen finns i hemkommunen. Lagförslagen föreslås i denna del träda i kraft den 1 januari 2008 för att tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2008.
Dessutom föreslås vissa ändringar i skollagens bestämmelser om beslut om riksrekrytering. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag och avstyrker motionen.
I betänkandet finns en motivreservation från företrädare för Socialdemokraterna och en reservation från företrädaren för Vänsterpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Frisökning m.m. |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:71. |
Reservation 1 (s) motiveringen
2. | Närhetsgaranti vid intagning till gymnasieskolan |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Ub11. |
Reservation 2 (v)
Stockholm den 10 maj 2007
På utbildningsutskottets vägnar
Sofia Larsen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Larsen (c), Marie Granlund (s), Margareta Pålsson (m), Mats Gerdau (m), Mikael Damberg (s), Gustav Blix (m), Agneta Lundberg (s), Ulf Nilsson (fp), Louise Malmström (s), Betty Malmberg (m), Ibrahim Baylan (s), Gunilla Tjernberg (kd), Lars Hjälmered (m), Peter Hultqvist (s), Ulrika Carlsson i Skövde (c), Mats Pertoft (mp) och Eva Olofsson (v).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringen lägger i proposition 2006/07:71 Frisökning ökade valmöjligheter till gymnasieskolan, m.m. fram förslag om att eleverna ska ges en utsträckt möjlighet att tas emot i en annan kommun, även om utbildningen finns i hemkommunen.
Den 10 januari 2003 överlämnade Gymnasiekommittén sitt betänkande Åtta vägar till kunskap en ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120). I betänkandet föreslog kommittén att en behörig elev ska kunna söka utbildning även utanför sin hemkommun eller samverkansområdet s.k. frisökning. Betänkandet har remissbehandlats.
Efter förslag från den tidigare regeringen beslutade riksdagen om ändringar i skollagen (1985:1100) som innefattade bl.a. bestämmelser om frisökning (prop. 2003/04:140, bet. 2003/04:UbU13, rskr. 2004/05:4). Regeringen föreslog i proposition 2006/07:1 utgiftsområde 16 bl.a. att dessa bestämmelser skulle utgå. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2006/07:UbU3, rskr. 2006/07:8).
Förslaget om skollagens bestämmelser om beslut om riksrekrytering har utarbetats i Utbildningsdepartementet (U2007/751/G). Förslaget har remissbehandlats av Statens skolverk och Sveriges Kommuner och Landsting.
Regeringen har bedömt att lagförslagen i propositionen inte innehåller en sådan reglering som kräver Lagrådets hörande.
Det motionsyrkande som väckts med anledning av propositionen återges i bilaga 1.
Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i skollagens (1985:1100) bestämmelser om gymnasieskolan. Eleverna ges en utsträckt möjlighet att tas emot till en utbildning i en annan kommun, även om utbildningen finns i hemkommunen.
Lagförslagen föreslås i denna del träda i kraft den 1 januari 2008 för att tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2008.
Dessutom föreslås vissa ändringar i skollagens bestämmelser om beslut om riksrekrytering. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Utskottets överväganden
Frisökning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Jämför reservation 1 (s).
Bakgrund
I dag har behöriga elever en lagstadgad rätt att tas emot som sökande till utbildning på annan ort och hemkommunen skyldighet att betala om
·. det nationella programmet eller den nationella inriktningen inte finns i hemkommunen/samverkansområdet,
·. den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit han eller hon sökt eller
·. det är en riksrekryterande utbildning.
Dessutom är hemkommunen alltid skyldig att lämna bidrag för en elev som mottagits i en fristående gymnasieskola som av Skolverket förklarats vara berättigad till bidrag. Vidare är lokala inriktningar inom industriprogrammet och livsmedelsprogrammet som omfattar minst 400 gymnasiepoäng riksrekryterande.
För närvarande har en elev rätt att välja både bland 17 nationella program och bland 35 nationella inriktningar. I dag är emellertid inte rätten att söka till en inriktning tydlig för alla elever, dvs. alla elever är inte medvetna om hur systemet fungerar. Det nuvarande systemet medför vissa inlåsningseffekter som i sin tur kan leda till att elever gör taktiska val. Läsåret 2005/06 gick 35,4 % av Sveriges gymnasieelever i en annan gymnasieskola än hemkommunens. Av samtliga elever gick 13,2 % i en fristående gymnasieskola.
Propositionen
I propositionen framhåller regeringen att valmöjligheterna bör öka i den offentliga gymnasieskolan. Elever ska också i fortsättningen ha rätt till gymnasieutbildning i hemkommunen eller inom samverkansområdet. Härutöver bör eleven ges en utsträckt möjlighet att tas emot på en utbildning i en annan kommun, trots att utbildningen finns i hemkommunen. Frisökningen bidrar enligt regeringens bedömning till att i viss utsträckning minska skillnaden i valbarhet mellan fristående och kommunala skolor.
I propositionen föreslås att behöriga sökande ges möjlighet att inför år 1 och år 2 söka en utbildning på ett nationellt program i en annan kommun, även om den erbjuds i hemkommunen eller samverkansområdet (frisökning). En sådan sökande ska kunna tas emot i mån av plats, sedan alla behöriga sökande tagits emot från anordnarkommunen eller samverkansområdet och från andra kommuner som inte erbjuder denna utbildning samt behöriga sökande med särskilda skäl. Genom att frisökning blir möjlig även till år 2 ökar möjligheterna att gå det första året i hemkommunens gymnasieskola, även om eleven senare vill gå på en nationell inriktning som inte anordnas eller erbjuds av hemkommunen.
Förslaget om frisökning innebär enligt propositionen en ökad möjlighet, men inte en rättighet, att som elev i mån av plats tas emot i en annan kommuns gymnasieskola. Frisökning innebär inte att någon kommun tvingas att utöka sin verksamhet. Tvärtom kan frisökning innebära en kostnadsfördel för kommunsektorn totalt sett eftersom den ger möjligheter för fler kommunala gymnasieskolor att, på samma sätt som fristående gymnasieskolor, optimera sina gruppstorlekar och därmed bli mer kostnadseffektiva. I kombination med en ökad kommunal samverkan bör detta bidra till en gymnasieplanering som blir mer kostnadseffektiv. En kommun som i dag inte ger eleverna möjlighet att söka utbildning i någon annan kommun måste i sin planering räkna med att elever kan söka en fristående skola eller en annan utbildning som medför kostnader för elevens utbildning. Eftersom ersättningen ska motsvara och därmed inte överstiga hemkommunens egen kostnad för motsvarande utbildning gör regeringen i propositionen bedömningen att förslaget inte kommer att ha kostnadsdrivande effekter.
När det gäller frågan om ersättning från en elevs hemkommun till en annan kommun inom ett samverkansområde bör den enligt propositionen i första hand regleras i avtal mellan berörda kommuner. Även i övriga fall anser regeringen i propositionen att reglerna om ersättningsbeloppen mellan kommuner inte får leda till orimligt höga kostnader. Därför föreslås att den interkommunala ersättningen från elevens hemkommun till en anordnande kommun i de fall utbildningen, dvs. det nationella programmet eller den nationella inriktningen, inte finns i hemkommunen beräknas enligt anordnande kommuns självkostnad. Denna princip föreslås i propositionen även tillämpas i följande fall:
·. för elever som av särskilda skäl får sin gymnasieutbildning i en annan kommun och
·. för elever som flyttar och utnyttjar sin rätt att fullfölja utbildningen.
Regeringen gör i propositionen bedömningen att förslaget bör bidra till ett mer kostnadseffektivt utbud och utnyttjande av utbildningar. Kommunernas skyldighet att betala ersättning utökas endast i de fall en elev söker och i mån av plats antas till en utbildning i en annan kommun eller landsting, trots att studievägen erbjuds i hemkommunen eller samverkansområdet. Detta kan jämföras med vad som gäller när eleven i stället väljer en fristående gymnasieskola. Då är kommunen alltid skyldig att betala en ersättning som motsvarar kommunens egen kostnad för en elev på motsvarande utbildning. Någon ökad kostnad torde inte uppstå för kommunen som har kostnaden antingen för elevens utbildning i den egna gymnasieskolan eller som ersättning till en annan anordnare.
De eventuella kostnadsökningar som övergångsvis kan inträffa i enstaka fall till följd av kommunens utökade skyldighet att betala interkommunal ersättning bör enligt propositionen väl kompenseras av att systemet stimulerar till en ökad samverkan mellan kommuner och regionalt.
När det gäller stöd till elever vid inackordering gör regeringen i propositionen bedömningen att nuvarande rätt till inackorderingsstöd inte bör utvidgas till att omfatta frisökning för att inte öka hemkommunernas kostnader.
Propositionen innehåller även ett förslag om förändring i skollagen som syftar till att göra det tydligt att beslut om riksrekrytering fortsättningsvis alltid ska fattas genom förvaltningsbeslut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen. Därmed tillstyrker utskottet propositionen i dess helhet.
I likhet med de flesta remissinstanser som yttrat sig om förslaget om frisökning är utskottet positivt till att eleverna i gymnasieskolan genom förslaget ges ökade möjligheter att söka utbildning utanför hemkommunen. Enligt utskottets uppfattning är förslaget ett välkommet första steg, men dock inte tillräckligt för att ge eleverna möjlighet att fullt ut välja kommunal gymnasieskola utanför hemkommunen. Hemkommunen blir, enligt förslaget, inte skyldig att betala interkommunal ersättning för en elev som genom frisökning antas till ett nationellt program där den anordnande kommunen har en lokal inriktning. Denna restriktion gör att många program stängs i flera kommuner för frisök. De flesta större kommuner har lokala inriktningar på framför allt de studieförberedande programmen. Detta medför att dessa program stängs för frisök på samtliga kommunala skolor i kommunen, även på de skolor som endast har nationella inriktningar. I kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö kommer därmed uppskattningsvis endast 2030 % av det totala antalet gymnasieplatser att vara öppna för frisök.
Utskottet anser att de utbildningar som erbjuds på gymnasiet bör vara sökbara för alla elever i hela landet som uppfyller adekvata behörighetskrav och att hemkommunen ska vara skyldig att betala interkommunal ersättning om de tas in. Därmed ges de kommunala gymnasieskolorna bättre möjligheter att rekrytera elever utanför hemkommunen, vilket innebär att de får mer likartade förutsättningar jämfört med de fristående skolorna, samtidigt som eleverna får större möjlighet att välja utbildning. Regeringen har gett utredningen om en reformerad gymnasieskola i uppdrag att se över hur de lokala inriktningarna ska kunna omfattas av frisökning (dir. 2007:8). Utskottet utgår därför ifrån att regeringen i samband med förslag till reformerad gymnasieskola återkommer till riksdagen med förslag om vidgat frisök enligt denna grundprincip.
Närhetsgaranti vid intagning till gymnasieskolan
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkandet om en närhetsgaranti vid intagning till kommunala gymnasieskolor.
Jämför reservation 2 (v).
Motionen
Vänsterpartiet anser i motion 2006/07:Ub11 att en närhetsgaranti ska införas vid intagningen till den kommunala gymnasieskolan. Närhetsgarantin ska garantera plats åt eleven i den geografiskt närmaste gymnasieskolan som har det program som eleven sökt. Enligt motionärerna syftar förslaget till att motverka etnisk och socioekonomisk segregering som uppstår genom den betygsintagning som vissa kommuner tillämpar vid intagningen till gymnasiet.
Utskottets ställningstagande
I dag kan kommunerna, inom de ramar som bl.a. skollagen (1985:1100) och gymnasieförordningen (1992:394) uppställer, välja intagningssystem till de kommunala gymnasieskolorna. Särskilt i större städer eller kommuner finns det behov av att vid urvalet av sökande göra prioriteringar mellan skolor. Detta urval kan ske utifrån t.ex. betyg, bostadsort, kvotering eller lottning. Utskottet anser att den rådande ordningen ska bestå, dvs. att de kommunala huvudmännen själva ska bestämma urvalskriterium eller en kombination av urvalskriterier vid antagningen till den kommunala gymnasieskolan. På det lokala planet finns de bästa förutsättningarna att hitta ett intagningssystem som vinner legitimitet bland föräldrar och elever och som i så liten utsträckning som möjligt är orättvist eller segregerande i något avseende. Något uttalande från riksdagen med anledning av motionsyrkandet är därför inte påkallat.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Frisökning m.m., punkt 1 motiveringen (s) |
| av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Ibrahim Baylan (s) och Peter Hultqvist (s). |
Ställningstagande
Socialdemokraterna anser att det är viktigt att ge ungdomarna goda möjligheter att både välja utbildning och skola. Att få gå en utbildning på den skola man önskar ökar motivationen och kan därför ge bättre studieresultat. Därför ställer vi oss generellt positiva till förslaget om frisökning. Frisökning kan öka samverkan mellan kommuner kring gymnasieskolan och stärka utbildningsutbudet i en region.
I den gymnasiereform som den förra regeringen avsåg att genomföra under hösten 2007 ingick frisökning till gymnasieskolan. Den nuvarande regeringen valde att dra tillbaka den reformen. I stället utreds nu återigen en ny gymnasiereform som inte kommer att träda i kraft förrän 2010. Det medför att en hel generation ungdomar missar de förbättringar som gymnasieskolan är i starkt behov av. För att kompensera för denna onödiga fördröjning väljer regeringen att genomföra vissa enskilda åtgärder, t.ex. frisökning. Vi anser att frisökning till gymnasieskolan måste ingå i en större kontext för att uppnå önskad effekt.
Att införa frisökning till gymnasieskolan utan att samtidigt förbättra övriga brister i gymnasieskolan befarar vi leder till kvalitetsförsämringar. I dagens gymnasieskola håller t.ex. många lokala kurser alltför låg kvalitet. Kurserna måste vara nationellt likvärdiga och godkännas av Skolverket för att få förekomma i gymnasieskolan. Det är viktigt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Vidare måste förslag som motverkar taktikval i gymnasieskolan genomföras samtidigt som frisökning, annars riskerar man att taktikvalen i stället ökar.
Förslaget om frisökning till gymnasieskolan bör enligt Socialdemokraterna snarast sättas in i ett sammanhang där kursutbudet i gymnasieskolan kvalitetssäkras och taktikvalen minimeras. Vi vill se en modern gymnasieskola där fler elever når de gemensamma målen och därmed får de kunskaper som krävs för ett bra liv när det gäller såväl arbete som fritid. Framtidens gymnasieskola måste bättre än i dag svara upp mot de krav som det moderna samhället ställer på såväl breda kunskaper som hög specialisering. Det är i detta sammanhang frisökning till gymnasieskolan ska ses, inte som ett enskilt initiativ.
2. | Närhetsgaranti vid intagning till gymnasieskolan, punkt 2 (v) |
| av Eva Olofsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ub11.
Ställningstagande
Flera storstadskommuner har infört system med betygsintagning till den kommunala gymnasieskolan. Betygsintagningen innebär att elever med höga betyg har förtur till de mest populära skolorna. Förutom att betygsintagningen stärker betygens negativa roll i grundskoleundervisningen skapar den starka segregationseffekter mellan elever med höga respektive låga betyg. Till detta ska läggas att elever med utländsk bakgrund av sociala och klassmässiga skäl generellt har lägre betyg än infödda svenska elever. Vänsterpartiet avvisar således argumentet som framförts från vissa håll att betygsintagningen skulle minska den etniska segregationen genom att elever från storstädernas förorter ges möjlighet att studera på populära gymnasieskolor i innerstaden. Aktuell forskning visar också att både den etniska och den socioekonomiska segregeringen har ökat sedan betygsintagningen infördes i Stockholms stads gymnasieskolor.
Jag vill därför understryka behovet av att införa en närhetsgaranti vid antagningsförfarandet till de kommunala gymnasieskolorna. Alla elever som söker till ett nationellt program skulle härigenom, så långt platserna räcker, garanteras plats i den närmaste gymnasieskolan som har det program som eleven sökt. Det måste införas en närhetsgaranti i syfte att motverka segregering och därigenom skapa en gymnasieskola med mångfald som är en mötesplats för elever med olika bakgrund, förutsättningar och intressen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag med den inriktning jag nu har anfört.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2006/07:71 Frisökning ökade valmöjligheter till gymnasieskolan, m.m.:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
Följdmotion
2006/07:Ub11 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om närhetsgaranti i gymnasieskolan.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
