Riksdagen beslutade under förra riksmötet om ändringar i skollagen (1985:1100) som innebär etableringsfrihet för enskilda förskolor och fritidshem (bet. 2005/06:UbU13, rskr. 240). Lagändringarna som gjordes i 2 a kap. 13, 14 och 17 §§ innebär att kommunerna är skyldiga att lämna tillstånd för enskilda förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Dessa ändringar gäller fr. o. m. den 1 juli 2006.

I den nya lydelsen av 2 a kap. 17 § skollagen anges vissa förutsättningar för att kommunen ska lämna bidrag till den enskilda verksamheten. En av dessa förutsättningar regleras i 2 a kap. 17 § första stycket 2. Där sägs att verksamheten ska vara öppen för alla barn som har rätt till motsvarande offentlig verksamhet enligt 2 a kap. 6, 6 a, 6 b och 9 §§ skollagen, med undantag dels för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den enskilda verksamheten, dels för fall där kommunen medger undantag med anledning av verksamhetens särskilda karaktär. I 2 a kap. 17 § första stycket 2 saknas en hänvisning till 2 a kap. 8 a § skollagen som gäller allmän förskola. För att lagregleringen om bidrag ska vara fullständig bör en sådan hänvisning införas.

Socialdemokraterna avvisar i motion 2006/07:Fi244 yrkande 40 förslaget till lag om ändring i skollagen avseende bidrag till enskild förskola. Socialdemokraterna vill upphäva riksdagens beslut om fri etableringsrätt för enskilda förskolor och avvisar därför regeringens förslag om att vidga etableringsfriheten till den allmänna förskolan.

Även Vänsterpartiet yrkar i motion 2006/07:Ub344 yrkande 1 (delvis) på avslag för regeringens förslag om ändring i skollagen. Vänsterpartiet skriver att kommunerna bör återfå rätten att besluta om bidrag till enskilda förskolor. Ytterligare ändringar av skollagen skulle därför inte behövas.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i skollagen (1985:1100) 2 a kap. 17 § första stycket 2 med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 februari 2007. Motionsyrkandena bör avslås.

Bidrag för viss utbildning av beskickningsmedlemmars barn och till internationella skolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdande bestäms till den 1 februari 2007. Förslagen gäller dels ett system som möjliggör statsbidrag till beskickningsmedlemmars barn, dels bidrag till internationella skolor på grundskolenivå och på gymnasienivå. Ändringar genomförs i 2 a kap. 17 a §, 2 b kap. 10 och 10 b §§, 9 kap. 5, 6, 6 a, 7 a , 7 b, 8 a, 8 ce, 11, 13, 14 och 17 §§ skollagen. Ett motionsyrkande i denna fråga bör avslås.

Jämför reservation 3 (v).

Regeringen föreslår att det i skollagens 2 b kap. 10 § samt 2 b kap. 10 b § införs bemyndiganden som innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag till en internationell skola, en annan fristående skola, enskild förskoleverksamhet eller enskild skolbarnsomsorg ska bestämmas om statsbidrag för eleven utgår till kommunen.

I propositionen föreslås dessutom att bestämmelser om bidrag till internationella skolor införs genom ändring i skollagens 9 kap. 5, 6, 6 a, 8 a, 8 c, 11, 13, 14 och 17 §§ samt införande av nya paragraferna 7 a, 7 b, 8 d och 8 e §§. Enligt förslagen ska hemkommunen, under i lagen givna förutsättningar, lämna bidrag för en elev som genomgår utbildning i en internationell skola. Statens skolverk ska förklara en internationell skola berättigad till bidrag om skolan uppfyller vissa i lagen angivna villkor. Skollagens regler om återkallelse av bidragsrätt, insyn, överklagande m.m. ska också gälla den bidragsberättigade utbildningen.

Barn till beskickningsmedlemmar som inte anses som bosatta i Sverige, bör ha rätt till viss utbildning och annan verksamhet. Sådana barn som kommer från länder inom EU, från länder som omfattas av EES-avtalet eller från Schweiz har redan i dag rätt till utbildning m.m. med stöd av EG-rätten. Övriga barn till beskickningsmedlemmar har med nuvarande regler inte någon rätt till utbildning. Barn till beskickningsmedlemmar som har rätt till utbildning m.m. med stöd av EG-rätten ska tas emot i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola och motsvarande skolformer på samma villkor som barn och ungdomar som är bosatta i landet. Barn till beskickningsmedlemmar från andra länder ska tas emot i utbildning som motsvarar skolplikten på samma villkor som barn som är bosatta i landet. Regeringen avser att införa ett statsbidrag för att kompensera för de merkostnader som dessa förslag medför (se anslag 25:9 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola).

Kommunerna är under de förutsättningar som anges i skollagen (1985:1100) skyldiga att erbjuda alla i Sverige bosatta barn och ungdomar utbildning. Dessa barn och ungdomar ingår i beräkningsunderlaget för de generella bidrag som en kommun uppbär från staten. Det är därför enligt regeringens uppfattning, rimligt dels att elevens hemkommun lämnar bidrag för en sådan elev även om eleven går i en internationell skola, dels att bidraget bestäms på samma sätt som den ersättning som lämnas till en fristående skola. Ersättningen för särskilt stöd m.m. ska dock motsvara kostnaderna som skulle ha uppkommit om eleven gått i en av kommunen erbjuden utbildning. Kostnader som är direkt hänförliga till att den internationella skolan inte följer den svenska läroplanen ska kommunen inte vara skyldiga att stå för.

Regeringen har för avsikt att, efter en lagrådsremiss, återkomma till riksdagen med ett förslag till en ny skollag. De frågor som behandlas här har dock bedömts vara av sådan art att det är nödvändigt att föreslå ändringar redan i den nu gällande skollagen.

Motionen

Vänsterpartiet yrkar i motion 2006/07:Ub334 yrkande 1 (delvis) avslag på regeringens förslag till lag om ändring i skollagen. Vänsterpartiet anser att ändringen avseende bidrag till internationella skolor kan anstå till den av regeringen aviserade nya skollagen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring i skollagen (1985:1100) med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 februari 2007. Motionsyrkandet bör avslås.

Lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 februari 2007. Ändringen innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att en myndighet får ta ut avgifter av en utbildningsanordnare som bedriver kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning.

Propositionen

Under våren 2006 har inom Utbildnings- och kulturdepartementet utarbetats promemorian Bemyndiganden att ta ut avgifter vid viss uppdragsutbildning, m.m. (U2006/4904/SV). Promemorian har remissbehandlats. Regeringen har bedömt att lagförslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse. Yttrande av Lagrådet har därför inte inhämtats. En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

I propositionen Kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning (prop. 2005/06:74) föreslogs att en utbildningsanordnare som beviljats bidrag eller särskilda medel enligt lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning efter anmälan får bedriva sådan utbildning som uppdragsutbildning mot annan ersättning. Vidare föreslogs att regeringen meddelar föreskrifter om till vilken myndighet en anmälan ska lämnas. Bedömningen blev också att de övriga bestämmelser som bör gälla för uppdragsutbildning inom kvalificerad yrkesutbildning bör regleras i förordning, bl.a. bestämmelser om hur myndighetens kostnader för bl.a. studiedokumentation, tillsyn och uppföljning ska ersättas. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionens förslag (bet. 2005/06:UbU20, rskr. 2005/06:312).

En utgångspunkt för reformen har varit att den myndighet till vilken anmälan om uppdragsutbildning ska lämnas ska kunna ta ut avgifter av den utbildningsanordnare som bedriver uppdragsutbildning. Eftersom det bedöms vara fråga om tvingande avgifter krävs det emellertid bemyndigande i lag för att myndigheten ska kunna ta ut avgifterna. Förslaget till lag om ändring i lagen om kvalificerad yrkesutbildning innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att en myndighet får ta ut avgifter av utbildningsanordnare som bedriver kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning. Den myndighet som ska kunna ta ut avgifterna bör vara den myndighet till vilken anmälan ska lämnas enligt 2 § andra stycket lagen om kvalificerad yrkesutbildning, vilket för närvarande enligt förordningen (2006:906) om kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning är Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Myndigheten ska kunna ta ut avgifter av en utbildningsanordnare för sådana kostnader som är förknippade med uppdragsutbildningen, t.ex. kostnader för studiedokumentation, administration, tillsyn och uppföljning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 februari 2007.

Anslagen för 2007

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag finns i bilaga 2 till detta betänkande.

25:1 Statens skolverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 356 926 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:1 Statens skolverk och avslå motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 2 (v).

Statens skolverk (Skolverket) är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Sedan den 1 mars 2003 har Skolverkets uppgifter renodlats genom förordning (2002:1160) med instruktion för Statens skolverk. Skolverket ska, enligt förordningen, främst genom utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet och ha tillsyn, följa upp och utvärdera skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, samt kontinuerligt se över kursplaner och betygskriterier. Prioriteringen av inspektionsuppdraget gör utbildningsinspektionen till den dominerande verksamheten.

Genom införandet av lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever inrättades den 1 april 2006 en särskild funktion, barn- och elevombudet för likabehandling, inom Skolverket.

Skolverkets uppgifter har renodlats och koncentrerats till kvalitetskontroll genom uppföljning och utvärdering samt kvalitetsgranskning och tillsyn. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på utbildningsinspektionen som ska granska kommuner och skolor regelbundet. Under år 2005 gjordes inspektioner i 44 kommuner och närmare 1 000 skolor, vilket överensstämmer med målet att alla kommuner och skolor ska inspekteras vart sjätte år.

I syfte att effektivisera handläggningen av enskilda ärenden där det förekommit uppgifter om grava missförhållanden, efter bl.a. anmälan från elever och föräldrar, har Skolverket inrättat en särskild funktion som snabbt kan komma ut och genomföra tillsyn.

Den 1 april 2006 inrättades inom Skolverket en särskild funktion, barn- och elevombudet för likabehandling. Tre miljoner kronor tillfördes därför anslaget genom tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition. Från 2007 ökas anslaget med motsvarande belopp genom minskning av anslag 25:4 Specialpedagogiska institutet. En miljon kronor överförs per år 20072009 till utgiftsområde 4, anslag 4:5 Sveriges domstolar som kompensation för ökad belastning på domstolarna i samband med införandet av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn.

Till anslaget överförs också från anslag 25:3 Utveckling av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 50 miljoner kronor avseende nationella prov.

Regeringen avser att fr.o.m. år 2008 tillföra anslaget 150 miljoner kronor för främst utökad utbildningsinspektion.

Regeringen har beräknat anslaget till 356 926 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 0,9 %.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub334 yrkande 5 att anslaget minskas med 50 000 000 kr vilket motsvarar det belopp regeringen föreslagit under anslaget avseende nationella prov. Vänsterpartiet anser inte att det finns någon anledning att satsa pengar på detta ändamål, varför anslaget föreslås minskas. Även Miljöpartiet avvisar i motion 2006/07:Ub263 yrkande 2 regeringens anslagsöverföring med 50 000 000 från anslag 25:3 till anslag 25:1.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet och avslår motionsyrkandena. Utskottet menar att en tydlig mål- och resultatstyrning av skolan är angelägen bl.a. för att öka andelen elever som når målen i grundskolan. Regelbundna, obligatoriska kontrollstationer i form av nationella prov utgör en viktig komponent för att mäta enskilda elevers kunskapsnivå, men också för att mäta skolans kunskapsresultat.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns ett behov av en tätare och förbättrad granskning av skolors kvalitet. Riksdagen gjorde också på förslag av utbildningsutskottet våren 2006 ett tillkännagivande att Skolverkets tillsynsansvar även för offentliga huvudmän bör lagregleras samt att Skolverket bör ges rätt att förelägga en huvudman att åtgärda fel och brister samt att förena föreläggandet med vite (bet. 2005/06:UbU14, punkt 104 res. 110, rskr. 2005/06:241).

25:2 Myndigheten för skolutveckling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 97 536 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:2 Myndigheten för skolutveckling och avslå motionsyrkande om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilt yttrande 2 (v).

Myndigheten för skolutveckling har i uppgift att stödja den lokala verksamhetsutvecklingen i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning i syfte att uppnå ökad måluppfyllelse och likvärdighet i utbildningen. Myndigheten inrättades den 1 mars 2003.

Regeringen har beräknat anslaget till 97 536 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 1,9 %.

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:334 yrkande 5 att anslaget minskas med 4 150 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna beloppet och avslår motionsyrkandet om annat belopp.

Myndigheten för skolutveckling har en roll när det gäller att stimulera den lokala utvecklingen inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, skolan och insatser för vuxnas lärande. Utskottet vill understryka att Myndigheten ska prioritera insatser som leder till ökad måluppfyllelse i skolan.

25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 1 138 511 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och avslå motioner om andra anslagsbelopp.

Jämför särskilda yttranden 2 (v) och 3 (mp).

Anslaget används till att främja utveckling av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Ur anslaget bekostas främst insatser som Myndigheten för skolutveckling vidtar för att stödja och stimulera kommunernas verksamhetsutveckling inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Stödet avser även verksamhet med annan än kommunal huvudman.

Myndigheten ger stöd till det lokala utvecklingsarbetet. Anslaget används till statlig rektorsutbildning samt för administration, uppföljning och utvärdering av vissa uppdrag.

Anslaget utökas för budgetåret 2007 med 350 miljoner kronor för att finansiera lärares kvalificerade fortbildning samt möjlighet till forskning och deltagande i forskarutbildning. Regeringen avser att förstärka denna satsning med ytterligare 400 miljoner till totalt 750 miljoner år 2008 och 950 miljoner år 2009.

Anslaget ökas med 60 miljoner för fortbildning av obehöriga lärare samt till validering. För implementering av forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning ökar anslaget med 10 miljoner kronor.

Anslaget ökas därtill också med 121 miljoner kronor för utredning och eventuell implementering av nya mål och betygskriterier, för utveckling och implementering av kontrollstationer och likvärdiga betyg, för utredning om gymnasieskolan och för satsningar på funktionshindrade elever, inklusive återupprättande av Ekeskolan och Hällsboskolan till statliga specialskolor. För år 2008 aviseras en förstärkning av insatserna. Dessa beräknas omfatta 180 miljoner kronor. Denna ökning hänförs i första hand till insatser för funktionshindrade elever.

Anslaget ökas vidare med 155 miljoner kronor för år 2007 för att ytterligare stärka resurserna till arbetet med skolor i segregerade områden, 150 miljoner för att förbättra måluppfyllelsen i skolor med låg måluppfyllelse och/eller med hög andel elever med utländsk bakgrund samt med 15 miljoner kronor för bidrag till sommarskolor. Anslaget höjs med 10 miljoner kronor till en förbättrad studie- och yrkesvägledning. Anslaget ökas vidare för vardera året 2007 och 2008 med 50 miljoner kronor för att få till stånd en utökad samverkan mellan skola, polis, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatri. Anslaget ökas också med 10 miljoner kronor för att öka kunskaperna om skillnaderna mellan flickors och pojkars inlärning och finna åtgärder som förbättrar pojkars resultat. För budgetåret 2007 förs 50 miljoner kronor till anslag 25:1 Statens skolverk avseende nationella prov. Till anslag 28:13 Institutet för språk- och folkminnen har förts 3 miljoner avseende verksamheten Lexin.

Regeringen har beräknat anslaget till 1 138 511 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 0,9 %.

Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub344 yrkande 5 en minskning av anslaget med 491 000 000 kr. Vänsterpartiet anser att det inte finns något behov av betyg i tidigare år och i flera steg, varför det inte finns behov av en utredning om en sådan ordning. Vänsterpartiet föreslår därför en minskning av anslaget med 121 miljoner kronor. Vänsterpartiet avvisar också satsningen på 10 000 000 kr under anslaget för implementering av vissa åtgärdsprogram. Vänsterpartiet förutsätter att skolor använder metoder för att stoppa mobbning som har förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet och att Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Elevombudsmannen både granskar skolornas arbete mot mobbning och bistår dem i utvecklingen av detta arbete.

Vänsterpartiet är positivt till förslaget om fortbildning och forskning för lärare, men anser att det är universitet och högskolor som ska ha ansvar för detta. Anslaget bör därför minskas med 350 miljoner kronor. Vänsterpartiet anser också det är en bra ambition att tillföra medel till fortbildning av obehöriga lärare, men att högskolan ska ha ansvar för detta. Anslaget minskas därför med 60 000 000 kr.

Miljöpartiet anser i motion 2006/07:Ub263 yrkande 2 att anslaget ska minskas med 26 000 000 kr. Miljöpartiet motsätter sig satsningen på 26 miljoner kronor till utredning och implementering av nya mål och betygskriterier samt utveckling av kontrollstationer och likvärdiga betyg.

Utskottet ansluter sig till regeringens beräkning av anslaget och avstyrker därmed motionsyrkanden om andra anslagsbelopp.

Utskottet delar regeringens uppfattning att undervisningen ständigt behöver utvecklas och förbättras, så att skolan på ett bättre sätt klarar den utmaning det innebär att undervisa elever med olika bakgrund och med olika förutsättningar. Detta är en viktig utmaning för skolan. Att stärka lärares möjligheter till kvalificerad fortbildning och fördjupning samt möjlighet till forskning och deltagande i forskarutbildning är därför synnerligen angeläget.

25:4 Specialpedagogiska institutet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 367 117 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:4 Specialpedagogiska institutet.

Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 25:4 Specialpedagogiska institutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 000 000 kr under 2008 och högst 6 000 000 kr under 2009.

Specialpedagogiska institutets uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra skolhuvudmän som ansvarar för förskola, skola, skolbarnsomsorg, vuxenutbildning och fristående skolor som står under statlig tillsyn. Institutet har därutöver genom ett läromedelsråd i uppdrag att tillgodose behovet av anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Från anslaget förs 3 miljoner kronor till anslag 25:1 Statens skolverk för att finansiera det nyinrättade barn- och elevombudet.

Regeringen har beräknat anslaget till 367 117 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 0,6 %.

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsbelopp. Utskottet tillstyrker också att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 000 000 kr under 2008 och högst 6 000 000 kr under 2009.

25:5 Specialskolemyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 256 683 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:5 Specialskolemyndigheten.

Specialskolemyndigheten består av sex skolenheter, varav fem är regionala specialskolor för döva och hörselskadade elever och en är en nationell specialskola för döva och hörselskadade med utvecklingsstörning samt för dövblindfödda.

Utbildningen har som mål att ge barn och ungdomar som är döva, dövblindfödda eller hörselskadade en utbildning som är anpassad efter varje barns behov och så långt möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan eller särskolan.

Regeringen har beräknat anslaget till 256 683 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 0,9 %.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

25:6 Särskilda insatser på skolområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 301 739 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:6 Särskilda insatser på skolområdet.

Från anslaget fördelas medel huvudsakligen som bidrag till kommuner för samordnande regionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder och utbildningsinsatser avseende särskild undervisning på sjukhus m.m. enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet samt som bidrag till kommuner för riksrekryterande gymnasieutbildning för bl.a. rörelsehindrade, döva och hörselskadade elever. Den huvudsakliga faktorn som styr anslaget är antalet elever.

Regeringen har beräknat anslaget till 301 739 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 2,2 %.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

25:7 Sameskolstyrelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet,

26 026 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:7 Sameskolstyrelsen.

Sameskolstyrelsen är styrelse för de sex sameskolorna och den integrerade samiska undervisningen i den kommunala grundskolan i nio kommuner. Sameskolstyrelsen får även efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklass och förskole- och fritidsverksamhet för samiska barn. Intäkterna för verksamheten får delvis disponeras för kostnaderna.

Regeringen har beräknat anslaget till 26 026 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 0,8 %.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.

25:8 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 3 660 000 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:8 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.

Anslaget bekostar statsbidrag till de kommuner som har ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Under anslaget finansieras även det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som ska lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Dessutom bekostas Skolverkets kostnader för arbete med administration av rekvisition från kommunerna under anslaget liksom den uppföljning av reformens olika delar för vilken Skolverket ska ansvara.

Kompensation till kommunerna för de övriga delarna av reformen maxtaxa och allmän förskola ges genom det generella statsbidraget under utgiftsområde 25, anslag 91:1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting.

För den allmänna förskolan är kompensationen 1 200 miljoner kronor, för förskoleverksamhet för barn till arbetslösa är kompensationen 300 miljoner kronor och för barn till föräldralediga 200 miljoner kronor.

Regeringen har beräknat anslaget till 3 660 000 000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens anslagsförslag. Maxtaxan har som främsta syfte att öka tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förbättra barnfamiljernas ekonomi, minska marginaleffekterna samt underlätta arbetskraftsdeltagandet.

Samtliga kommuner är anslutna till systemet med maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Skillnaderna mellan kommunernas avgifter har utjämnats och barnfamiljerna har fått lägre avgifter.

Skolverket har regeringens uppdrag att under en femårsperiod 20022007 årligen följa upp reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. Slutredovisning ska lämnas den 1 april 2007.

Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder är kopplat till maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och syftar till att säkra kvaliteten i verksamheten. Uppföljning av 2005 års statsbidrag visar att av det totala bidraget fördelades 86,5 % till kommunal verksamhet och 13,5 % till verksamhet i enskild regi. 72 miljoner kronor fördelades till kompetenshöjande åtgärder. Av dessa fördelades 62 miljoner kronor till förskoleverksamhet och 10 miljoner kronor till skolbarnsomsorg.

25:9 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 142 459 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:9 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola.

Bidraget används till särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar, bidrag till riksinternatskolor, statsbidrag till kommuner med s.k. IB-utbildning, statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige, ersättning till kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, statsbidrag till utbildning för barn till beskickningsmedlemmar m.m. Den huvudsakliga faktor som styr utgifterna på anslaget är antalet elever.

Regeringen avser att införa ett statsbidrag till utbildning för beskickningsmedlemmars barn som inte är folkbokförda i Sverige. Statsbidrag ska däremot inte längre utgå för elever som är folkbokförda eller på annan grund har rätt till utbildning i Sverige. Denna elevgrupp ska vara kommunernas ansvar. Kostnaderna för beskickningsmedlemmars barns rätt till utbildning bör finansieras genom en omprioritering inom detta anslag. Förändringen avses gälla fr.o.m. den 1 juli 2007.

Sammanlagt elva kommuner fick verksamhetsstöd för riksrekryterande utbildningar med särskild inriktning under 2005. Skolverket har haft i uppdrag att se över systemet med verksamhetsstöd och har lämnat förslag på förändringar. Dessa bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Anslaget finansierar också kommunbidrag för elever från annat nordiskt land, som studerar i Sverige med stöd av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Ersättningen avser det överskjutande antal elever som kommunen tagit emot i förhållande till det antal elever från kommunen som genomgår utbildning i annat nordiskt land. Läsåret 2005/06 lämnades bidrag för 280 elever. Antalet elever för vilka ersättning utgår har successivt ökat. Skolverket har därför haft ett uppdrag att redovisa utvecklingen samt lämna förslag på förändringar.

Regeringen har beräknat anslaget till 142 459 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 2,1 %.

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.

25:10 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 97 587 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:10 Bidrag till svensk undervisning i utlandet.

Enligt förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar lämnas statsbidrag för svensk utlandsskola, distansundervisning, kompletterande svensk undervisning och undervisning vid utländsk skola. Under anslaget finansieras också bl.a. lönekostnader för nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna.

Anslaget är beroende av elevutvecklingen. Läsåret 2005/06 fanns det 26 svenska utlandsskolor med sammanlagt 673 statsbidragsberättigade elever i förskoleklass, grund- och gymnasieskola.

Andelen statsbidragsberättigade elever har minskat något i jämförelse med föregående läsår, från 83 % till 82 % i grundskolan och från 35 % till 30 % i gymnasieskolan.

Regeringen har beräknat anslaget till 97 587 000 kr. I beloppet ingår en pris- och löneomräkning med 2,2 %.

Utskottet tillstyrker regeringens anslagsberäkning.

25:11 Nationellt centrum för flexibelt lärande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 100 917 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:11 Nationellt centrum för flexibelt lärande och avslå motionsyrkandet om att anslaget bör minska.

Jämför särskilt yttrande 2 (v).

Propositionen

Anslaget finansierar verksamheten vid myndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande, utgifter för utvecklingsprojekt inom folkbildningen och kommunernas vuxenutbildning, utgifter för utvecklingen av Folkbildningsnätet och utgifter för utvecklingen av läromedel för vuxenstuderande med teckenspråk som första språk.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 25:11 Nationellt centrum för flexibelt lärande för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 100 917 000 kr. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 766 000 kr (0,8 %) för pris- och löneomräkning.

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub334 yrkande 5 att anslaget bör minskas med 50 459 000 kr. Den verksamhet som finansieras av anslaget bör föras över till en ny myndighet för vuxnas lärande som inrättas den 1 juli 2007 i enlighet med förslaget i betänkandet Vuxnas lärande En ny myndighet (SOU 2006:38).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet och avslår motionsyrkandet om annat anslagsbelopp.

25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 309 763 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning och avslå motionsyrkandet om att anslaget bör öka.

Jämför särskilt yttrande 3 (mp).

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidrag till kompletterande utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar, statsbidrag enligt förordningen (2005:676) om statsbidrag till viss påbyggnadsutbildning för sådan kommunal påbyggnadsutbildning som 2005 överförts till statligt ansvar, särskilt verksamhetsstöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet, utveckling av svenskundervisning för invandrare, särskilt verksamhetsstöd för att främja samisk utbildningsverksamhet och särskilt verksamhetsstöd till riksomfattande kursverksamhet avseende hemslöjd. Anslaget finansierar vidare särskilt verksamhetsstöd till ett nationellt kompetenscentrum för vuxnas lärande, särskilt verksamhetsstöd till nationella informationsinsatser om vuxenutbildning, särskilt stöd till vuxenutbildning, utgifter för vidareutveckling av samhällsinformationen till nyanlända invandrare och försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet.

Som en följd av ett förslag i propositionen Vissa frågor om vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148) om en fortsatt satsning på kompetensutveckling av lärare inom svenskundervisning för invandrare ökas anslaget med 5 miljoner kronor 2007. I folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192) bedömdes att det bör prövas om statens stöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet kan kanaliseras direkt till idrotten. Anslaget ökas därför med 140 miljoner kronor. Vidare ska anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet förstärkas med 1 miljon kronor med anledning av det nya utbildningsprogrammet som under kommande programperiod får en utökad budget. För att bidra till finansieringen av förstärkningen ska detta anslag minskas med samma belopp. Övriga förändringar avser enligt regeringen huvudsakligen en återföring av resurser som överförts till utgiftsområde 17 under 2005 och 2006 för att förstärka ungdomspolitiken. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att 680 000 kr förs 2007 till anslag 1:14 E-legitimationer under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, avseende den tidigare regeringens treåriga program för att stimulera en ökad användning av e-legitimationer.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen under anslag 25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 309 763 000 kr. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 3 480 000 kr (1,1 %) för pris- och löneomräkning.

Motionen

Miljöpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub263 yrkande 2 att anslaget höjs med 50 miljoner kronor för att finansiera en utbyggnad av de kompletterande utbildningarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet och avslår motionsyrkandet om annat belopp.

25:13 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 25 927 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:13 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och avslå motionsyrkanden om andra belopp.

Jämför särskilda yttrandena 2 (v) och 3 (mp).

Propositionen

Anslaget finansierar verksamheten vid Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning. Myndighetens uppgifter är bl.a. att besluta om statsbidrag eller särskilda medel enligt lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning till utbildningsanordnare som kan anordna kvalificerad yrkesutbildning, ha ett övergripande nationellt planeringsansvar och lämna förslag om de ekonomiska ramarna för den kvalificerade yrkesutbildningen och följa upp den kvalificerade yrkesutbildningen och säkerställa dess kvalitet. Vidare ska myndigheten främja utvecklingen av den kvalificerade yrkesutbildningen och informera och sprida kunskap om den kvalificerade yrkesutbildningen.

Utgifterna ökar fr.o.m. 2007 då administrationskostnader för stöd till vissa kommunala påbyggnadsutbildningar, som överförts till statligt kostnadsansvar 2005 och som tidigare finansierats från anslaget 25:16 Utveckling av påbyggnadsutbildningar, ska finansieras från detta anslag. Med anledning av detta ökas anslaget med 3 500 000 kr.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen under anslag 25:13 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 25 927 000 kr. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 209 000 kr (0,8 %) för pris- och löneomräkning.

Motionerna

Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub334 yrkande 5 att anslaget minskar med 12 964 000 kr. Myndigheten förs över till en ny myndighet för vuxnas lärande som inrättas den 1 juli 2007 i enlighet med förslaget i betänkandet Vuxnas lärande En ny myndighet (SOU 2006:38).

Miljöpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub263 yrkande 2 att anslaget höjs med 1 miljon kronor. Ett permanentande av den tillfälliga platsökningen om 1 000 platser och 500 nya platser på den kvalificerade yrkesutbildningen gör att anslaget behöver höjas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet och avslår motionsyrkanden om andra belopp.

25:14 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 1 139 596 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:14 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning och avslå motionsyrkanden om andra belopp. Riksdagen bör vidare ge regeringen det begärda bemyndigandet att besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning under perioden 20082012.

Jämför särskilda yttrandena 2 (v) och 3 (mp).

Propositionen

Anslaget finansierar statligt stöd och kostnader för personskadeförsäkring och ansvarsförsäkring under lärandet i arbete för studerande enligt bl.a. lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning samt statsbidrag enligt förordningen (2004:167) om statligt stöd till försöksverksamhet med lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken.

Utgifterna ökar då utgifter för vissa kommunala påbyggnadsutbildningar, som överförts till statligt kostnadsansvar 2005 och som tidigare finansierats från anslag 25:16 Utveckling av påbyggnadsutbildningar, överförs till detta anslag. Med anledning av detta ökas anslaget med 184 212 000 kr.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen under anslag 25:14 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 1 139 596 000 kr.

Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 25:14 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 238 837 000 kr under 2008 och högst 561 163 000 kr under perioden 20092012.

Motionerna

Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub334 yrkande 5 att anslaget minskar med 569 798 000 kr. Den verksamhet som finansieras av anslaget förs över till en ny myndighet för vuxnas lärande som inrättas den 1 juli 2007 i enlighet med förslaget i betänkandet Vuxnas lärande En ny myndighet (SOU 2006:38).

Miljöpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub263 yrkande 2 att anslaget höjs med 45 miljoner kronor eftersom den kvalificerade yrkesutbildningen får 500 nya platser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet och avslår motionsyrkanden om andra belopp. Riksdagen bör också bemyndiga regeringen att för ramanslag 25:14 besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning i den omfattning som regeringen begärt.

25:15 Valideringsdelegationen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 18 499 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:15 Valideringsdelegationen och avslå motionsyrkandet om en minskning av anslaget.

Jämför särskilt yttrande 2 (v).

Propositionen

Anslaget finansierar verksamheten vid Valideringsdelegationen. Delegationen har till uppgift att i fråga om validering av vuxnas kunskaper och kompetens främja kvalitet, legitimitet och likvärdighet och bedriva och stödja utveckling av metoder och verksamhetsformer. Delegationen ska också stärka och främja ett regionalt samarbete, informera samt utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa en verksamhet med validering.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 25:15 Valideringsdelegationen för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 18 499 000 kr. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 109 000 kr (0,6 %) för pris- och löneomräkning.

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub334 yrkande 5 att anslaget minskar med 9 250 000 kr. Den verksamhet som finansieras av anslaget förs över till en ny myndighet för vuxnas lärande som inrättas den 1 juli 2007 i enlighet med förslaget i betänkandet Vuxnas lärande En ny myndighet (SOU 2006:38).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet och avstyrker därmed motionsyrkandet.

25:16 Utveckling av påbyggnadsutbildningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet, 107 151 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:16 Utveckling av påbyggnadsutbildningar.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslaget finansierar statligt stöd och administrationskostnader hänförliga till hanteringen av stödet inklusive Statens skolverks egna personalkostnader för vissa kommunala påbyggnadsutbildningar som överförts till statligt kostnadsansvar i form av viss statligt finansierad påbyggnadsutbildning och kompletterande utbildning. Stödet utbetalas enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar och förordningen (2005:676) om statsbidrag till viss påbyggnadsutbildning. Detta anslag ska enligt regeringen finnas under en övergångsperiod tills en slutlig avstämning sker mellan överförda belopp och överförd utbildningskapacitet.

Anslaget minskas med drygt 190 miljoner kronor fr.o.m. 2007 på grund av att vissa verksamhetskostnader ska finansieras från andra anslag.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 25:16 Utveckling av påbyggnadsutbildningar för budgetåret 2007 anvisar ett ramanslag på 107 151 000 kr.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet.

Oppositionspartiernas förslag till nya anslag, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionärernas förslag till nya anslag avseende Myndigheten för vuxnas lärande, Bidrag till vissa organisationers uppsökande verksamhet, Statligt stöd för utbildning av vuxna och feministiskt självförsvar i skolan.

Riksdagen bör vidare avslå förslag om uppsökande verksamhet, riktat statsbidrag för utbildning av vuxna, en ny myndighet för vuxenutbildningen och riktade statsbidrag till personalförstärkningar i förskolan och i komvux.

Jämför särskilda yttrandena 1 (s) och 2 (v).

Socialdemokraterna begär i motion 2006/07:Fi244 yrkande 37 att regeringens förslag att avskaffa anslaget till fackliga organisationer, handikapporganisationer m.fl. för att bedriva uppsökande verksamhet ska avvisas. I motion 2006/07:Ub313 efterfrågas att handikapprörelsen får en ett årig frist innan anslaget avskaffas och ansvaret går över till kommunerna. Socialdemokraterna anför vidare i motion 2006/07:Fi244 yrkande 46 att förslaget att överföra riktade bidrag för komvux till det generella statsbidraget samtidigt med en besparing riskerar att leda till att kommunerna drar ned på omfattningen av den kommunala vuxenutbildningen. Därutöver finns förslag från Socialdemokraterna i motion 2006/07:Fi244 yrkande 42 om att medel för personalförstärkningar i förskolan ska redovisas under särskilda anslag och inte ingå i det generella bidraget till kommunerna. Ett liknande yrkande framförs i motion 2006/07:Ub423 (s).

Vänsterpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub334 yrkandena 3 och 5 att en ny myndighet och ett nytt anslag, Myndigheten för vuxnas lärande (i bilaga 2 betecknat 25:81) inrättas som tillförs 646 621 000 kr. En ny myndighet för vuxnas lärande inrättas genom att Nationellt centrum för flexibelt lärande slås samman med Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Valideringsdelegationen samt med den del av Myndigheten för skolutveckling som ansvarar för vuxenutbildningen i en myndighet för vuxnas lärande i enlighet med förslaget i betänkandet Vuxnas lärande En ny myndighet (SOU 2006:38). Anslag som motsvarar nu nämnda verksamheter förs enligt förslaget över till den nya myndigheten för vuxnas lärande som inrättas den 1 juli 2007. I motionens yrkande 5 föreslås vidare att ett nytt anslag, Bidrag till vissa organisationers uppsökande verksamhet (i bilaga 2 betecknat 25:82), införs. Anslaget tillförs 49 700 000 kr. Fackliga och andra organisationer ska enligt motionärerna även fortsättningsvis få bidrag för uppsökande verksamhet bland sina medlemmar via ett särskilt anslag. Dessutom föreslår Vänsterpartiet ett nytt anslag, Statligt stöd för utbildning av vuxna (i bilaga 2 betecknat 25:83), som tillförs 1 820 000 000 kr. Förslaget från regeringen att minska det statliga bidraget till den kommunala vuxenutbildningen med 600 miljoner kronor tillbakavisas. Bidraget ska fortsätta att vara ett riktat statsbidrag t.o.m. 2008 för att ge möjlighet att utreda frågan om den framtida vuxenutbildningen. Stödet till kommunal vuxenutbildning motsvarande 1,22 miljarder kronor ska därtill flyttas tillbaka från utgiftsområde 25 (anslag 48:1) till utgiftsområde 16. Vänsterpartiet föreslår vidare i motion 2006/07:Ub334 yrkande 6 ett nytt anslag, Feministiskt självförsvar (i bilaga 2 betecknat 25:81). Detta anslag tillförs 1 670 000 kr för att stärka arbetet med feministiskt självförsvar i skolorna.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena om nya anslag. I detta ligger bl.a. att utskottet instämmer i regeringens förslag att det riktade statsbidraget till personalförstärkningar i skolan och till kommunal vuxenutbildning avskaffas och att bidrag till fackliga och andra organisationers uppsökande verksamhet tas bort.

3 Universitet och högskolor

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet avsnitt 7 Universitet och högskolor i budgetpropositionen (utgiftsområde 16) och regeringens förslag när det gäller anslag till universitet och högskolor (anslagen 25:1725:72) för budgetåret 2007 samt motioner i anslutning till dessa. Avsnittet inleds med en sammanfattning av den resultatredovisning som ges i budgetpropositionen.

Resultat

Om högskoleverksamhetens övergripande resultat redovisas i propositionen att antalet helårsstudenter minskade med 2 % under 2005. Antalet studenter uppgick därmed till ca 295 000. Regeringen förklarar minskningen med att lärosätena strävat efter att minska den överproduktion som inte rymts inom ramen för beslutade takbelopp. Mellan 2004 och 2005 minskade överproduktionen från 5 % till 2 % av lärosätenas samlade takbelopp. Till följd av tidigare intagning ökade dock antalet examinerade i grundutbildningen med 8 % år 2005.

För vissa högskoleutbildningar finns mål för antalet examina under perioden 20052008. Detta gäller utbildningar till civilingenjör, arkitekt, sjuksköterska, röntgensjuksköterska samt lärare med inriktning mot såväl tidigare som senare år. Utfallet under 2005 indikerar enligt regeringen att det finns goda förutsättningar för att målen kommer att uppnås. Som planeringsförutsättning för perioden 20092012 har målet för antalet lärarexamina höjts betydligt, särskilt för inriktning mot tidigare år och mot inriktning mot förskola och förskoleklass.

För utbildning inom naturvetenskap och teknik har flertalet lärosäten mål för minsta antal helårsstudenter under 2005 och 2006. Målet nåddes till 97 % under 2005.

Den nedgång av antalet nybörjare i forskarutbildningen som började 2003 fortsatte under 2004 och 2005. Även antalet aktiva doktorander och antalet doktorsexamina minskade. Regeringen bedömer ändå att målen för antalet examinerade inom olika vetenskapsområden under perioden 20052008 ska kunna nås.

Vad gäller rekrytering och tillträde till högre utbildning hade lärosätena år 2005 i uppdrag att redovisa den senaste treårsperiodens insatser för breddad rekrytering. Av redovisningarna framgår att insatserna kan delas in i två huvudkategorier: rekryteringsinsatser och mottagandeinsatser. De förra utgörs företrädesvis av informations- och kommunikationsarbete inriktat på elever i gymnasieskolan. Mottagandeinsatserna består framför allt av olika språkstödsåtgärder. I slutet av 2005 redovisade lärosätena nya handlingsplaner för breddad rekrytering gällande perioden 20062008.

Sedan 2003 har högskolor och universitet haft möjlighet att anordna högskoleintroducerande utbildning, s.k. collegeutbildning. Högskoleverket utvärderar verksamheten och ska lämna en sammanfattande bedömning av utbildningen under 2006. I en delrapport för perioden 20022004 visar Högskoleverket att collegeutbildningen förvisso når de rätta målgrupperna, men att den ändå rekryterar få studenter till högskolan. Cirka 600 studenter per år har deltagit varav 45 % har slutfört utbildningen. Av den som påbörjat collegeutbildning har 60 % inom en period av fem terminer tagit högskolepoäng på något utbildningsprogram inom högskolan.

Behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, får anordnas av lärosätena i rekryteringsfrämjande syfte och i anslutning till högskoleprogram där det samtidigt finns brist på behöriga sökande och ett arbetsmarknadsbehov av högskoleutbildade. Antalet basårsstudenter läsåret 2004/05 ökade något jämfört med föregående läsår och uppgick därmed till 3 600 studenter. Knappt två tredjedelar av dem som påbörjade basår läsåret 2003/04 fortsatte på en högskoleutbildning året efter.

Antalet bedömningar av reell kompetens sjönk med 25 % till ca 4 200 ansökningar år 2005. Knappt 1 600 personer bedömdes vara behöriga, vilket var fler än tidigare år. Lärosätena framhåller att det fortfarande råder oklarheter bland de sökande om vad reell kompetens egentligen är samt att bedömningarna är resurskrävande.

Metoden alternativt urval utnyttjades under 2005 av 13 lärosäten varigenom totalt knappt 500 studenter antogs. Högskoleverket bedömer att det alternativa urvalets ringa omfattning beror på att bestämmelserna är relativt nya och att metoden är förenad med ökade kostnader för lärosätena.

En utvärdering av Rekryteringsdelegationens arbete redovisades i juni 2006. Delegationen har förfogat över 120 miljoner kronor under perioden 20022004 med syftet att öka mångfalden och att minska snedrekryteringen till högre utbildning. Enligt rapporten lyckades delegationen väl i sin ambition att initiera arbete med breddad rekrytering. Drygt hälften av de projekt som startats finns kvar efter det att medlen från delegationen tagit slut, särskilt projekt med gymnasieskolor som huvudmän. Enligt utvärderingen var den viktigaste övergripande effekten av delegationens verksamhet att arbetet med breddad rekrytering erhållit ökad legitimitet.

Vad gäller kvalitetsgranskning har Högskoleverket sedan 2001 haft i uppdrag att under en sexårsperiod genomföra ämnes- och programutvärderingar av samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina, samt forskarutbildningen. Under 2007 genomförs de sista utvärderingarna i perioden samtidigt som en ny period inleds. Under de fem första åren har drygt 1 200 utbildningar granskats. Av dessa har knappt 100 haft sådana allvarliga brister att Högskoleverket har ifrågasatt examensrätten. I samtliga fall har lärosätena vidtagit åtgärder för att komma till rätta med problemen och inte någon examensrätt har behövt återkallas. Uppföljningar av Högskoleverkets system för utvärdering och kvalitetssäkring har visat att det fungerar väl, men vissa förändringar är ändå aktuella. Ett något reviderat system för kvalitetssäkring har nu därför remitterats från Högskoleverket till lärosätena.

Angående jämställdhet rapporterar propositionen att den ojämna könsfördelningen inom grundutbildningen består. Andelen manliga studenter uppgick till knappt 40 % läsåret 2004/05, och endast inom det konstnärliga området är könsfördelningen jämn, dvs. inom intervallet 4060 %. Särskilt ojämn könsfördelning förekommer inom teknikutbildningar, vård- och omsorgsutbildningar samt inom lärarutbildningen. Av det totala antalet nybörjare på forskarutbildningen finns ungefär lika många kvinnor som män. Dock visar en uppföljning av dem som doktorerade 1991 att 8 % av männen, men endast 4 % av kvinnorna lyckats bli professorer inom en tolvårsperiod. År 2005 var 17 % av professorerna vid landets lärosäten kvinnor, vilket är 1 procentenhet mer än året innan. Bland de nyanställda professorerna under 2005 var 25 % kvinnor.

Vad gäller universitetens och högskolornas kompetensförsörjning har antalet anställda vid lärosätena minskat med 3 % under 2005 och uppgick därmed till 61 500 personer. Andelen av den forskande och undervisande personalen som har avlagt doktorsexamen ökade med 3 procentenheter till 55 %.

Anslagen för år 2007

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa anslagen till universitet och högskolor (anslagen 25:1725:72) för budgetåret 2007 enligt regeringens förslag.

Detta innebär att anslagen till de statliga universiteten och högskolorna för grundläggande utbildning uppgår till 17 853 242 000 kr, att anslagen till de statliga universiteten och högskolorna för forskning och forskarutbildning uppgår till 8 668 013 000 kr, att anslag 25:69 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. uppgår till 2 170 994 000 kr, att anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. uppgår till 417 635 000 kr, att anslag 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor uppgår till 390 089 000 kr samt att anslag 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning uppgår till 2 014 568 000 kr.

Motionsyrkanden om andra anslagsbelopp eller insatser bör avslås.

Jämför särskilda yttrandena 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Regeringens förslag till anslagsbelopp per lärosäte framgår av sammanställningen i bilaga 2 till detta betänkande. Lärosätenas anslag för grundutbildning, forskning och forskarutbildning har för budgetåret 2007 pris- och löneomräknats med 0,8 %.

Regeringen föreslår en kvalitetsförstärkning av grundutbildningen genom en höjning av ersättningsnivåerna till de två utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik samt naturvetenskap, teknik och farmaci. För ändamålet vill regeringen tillskjuta 136 miljoner kronor.

I propositionen föreslås en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen med 185 helårsstudenter. Utbyggnaden föreslås ske vid Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet samt Karolinska Institutet. Anslaget till Karolinska Institutet föreslås även öka med 2 miljoner kronor för verksamhet rörande AT-provet, dvs. det prov som läkare gör efter sin allmäntjänstgöring och som måste godkännas för att de ska erhålla läkarlegitimation.

Regeringens förslag innebär vidare en utbyggnad av tandläkarutbildningen med 50 helårsstudenter. Utbyggnaden föreslås ske vid Karolinska Institutet och Malmö högskola.

Utbildningar som leder till arkitektexamen har tidigare finansierats med samma ersättningsbelopp som teknisk utbildning trots att en betydande del av utbildningen är konstnärlig till sin karaktär. Enligt regeringen har detta bidragit till kvalitetsproblem. Regeringen föreslår därför att Lunds universitet, Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola ges möjlighet att totalt avräkna 303 helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet design.

Regeringen menar att det statsbidrag som Beckmans skola AB erhåller bör höjas med 11,2 miljoner kronor. Detta innebär att skolan kommer att ersättas med samma belopp per student som statliga högskolor inom designområdet.

Göteborgs universitet föreslås få en anslagshöjning för konservatorutbildningen. Universitetet ska därmed kunna avräkna ytterligare ersättning om 6,55 miljoner kronor för en totalvolym om 60 helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdena design och konst.

Regeringen avser att ge Göteborgs universitet och Stockholms universitet i uppdrag att under perioden 20072008 anordna juridisk kompletterade utbildning för personer med utländsk juristutbildning. Utbildningen omfattar 15 helårsstudenter per lärosäte, och för ändamålet avsätts totalt 1,5 miljoner kronor under anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

För personer med utländsk lärarexamen avser regeringen att avsätta resurser för kompletterande utbildning vid Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Örebro universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Malmö högskola. Utbildningen ska anordnas för 300 helårsstudenter per år under 2007 och 2008. För 2007 avsätter regeringen därför 24,6 miljoner kronor under anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

För att öka andelen akademiker med utländsk bakgrund avser regeringen att ge Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Malmö högskola i uppdrag att under 2007 fortsätta att ge högre praktisk förvaltningsutbildning för sammanlagt 120 studenter. För insatsen avsätts 8,4 miljoner kronor under anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Enligt Europarådets konvention om landsdels- eller minoritetsspråk är Sverige förpliktat att vida åtgärder för att sådana språk ska kunna bevaras och utvecklas i landet. I dag saknas dock utbildning i jiddisch och romani på högskolenivå. Sådan utbildning är en förutsättning för att t.ex. utbilda modersmålslärare. För uppbyggnad av utbildning i dessa två språk beräknas under anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 3 miljoner kronor.

De senaste årens jordbävningskatastrofer har medfört ett utökat utnyttjande av kompetensen vid Uppsala universitets institution för geovetenskap. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att totalt 3,2 miljoner kronor anvisas till Uppsala universitet för att förstärka informationsservicen vid jordskalv m.m.

För att stärka svensk forskning och forskarutbildning föreslår regeringen att universiteten tillförs ytterligare 200 miljoner kronor utöver den satsning på 100 miljoner kronor som tillförs lärosätena 2007 i enlighet med propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Vissa universitets anslag för forskning och forskarutbildning föreslås öka med ytterligare 60,5 miljoner kronor genom en förstärkning av medlen avseende pensioner till läkare med kombinerad anställning som lärare.

Oppositionspartiernas förslag till anslag framgår av uppställningen i bilaga 2 till detta betänkande.

Socialdemokraterna anför i motion 2006/07:Fi244 yrkande 47 att man motsätter sig regeringens förslag om att stoppa utbyggnaden av antalet högskoleplatser. I stället vill man att utbyggnaden fortsätter och att bristyrken prioriteras. Målet är att hälften av alla ungdomar ska gå vidare till högskolestudier.

Även Vänsterpartiet skriver i motion 2006/07:Ub334 yrkande 4 att utbyggnaden av högskolan ska fortsätta. Partiet menar att nya högskoleplatser behövs, inte minst med tanke på deras förslag om att förlänga utbildningen för vissa lärarexamina.

Vänsterpartiet vill vidare, enligt samma motion yrkande 5, förstärka kvaliteten vid högskolan genom att öka forskningsanknytningen vid grundutbildningen. Detta ska ske genom att fler lärare får möjlighet till egen forskning. Ambitionen är att alla högskolelektorer ska ges möjlighet att forska 25 % av arbetstiden vid mandatperiodens slut. För anställning av fler lektorer vill man därför tillskjuta 332,5 miljoner kronor år 2007 under anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Vänsterpartiet ställer sig bakom regeringens förslag om ökade anslag till forskning och forskarutbildning, men anser att ytterligare 200 miljoner kronor behöver tillföras via anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Satsningen motiveras av att fler lektorer ska kunna bedriva forskning 25 % av arbetstiden. Vänsterpartiet menar att en rimlig målsättning är att alla högskolor har minst 50 % disputerade lärare och att genomsnittet för samtliga lärosäten är minst 60 %.

Vänsterpartiet vill även förtydliga statens ansvar gällande systemet för distansstudier genom att staten tar över finansieringen av kommunala lärcentrum. För detta vill man avsätta 300 miljoner kronor 2007. Vänsterpartiet förtydligar sin ståndpunkt i motion 2006/07:Ub265 och påpekar att eftersom huvuddelen av de utbildningar som bedrivs vid lärcentrum är statligt finansierade är det rimligt att staten också finansierar de fysiska förutsättningarna för denna verksamhet.

Miljöpartiet menar i motion 2006/07:Ub263 yrkande 2 att lärosätena bör ges ökade resurser för att stötta studenterna i övergången mellan studier och arbete. 50 miljoner kronor bör tillföras anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. för att sedan fördelas till respektive lärosäte.

Miljöpartiet vill också införa ett övergripande mål om minst tio veckors praktik för studenter vid alla högskoleutbildningar som omfattar tre år eller mer. Miljöpartiet vill att målet sätts 2007 för att vara uppfyllt år 2012. Praktiken skulle öka studenternas möjligheter till jobb efter examen, ge studenterna möjlighet till tillämpning av teoretisk kunskap samt öka arbetsgivarnas insikter om vad högskoleutbildad personal kan tillföra verksamheten. För ändamålet vill man år 2007 tillföra anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 50 miljoner kronor.

Miljöpartiet är kritiskt till att regeringen avskaffar Vinnovas forskningsprogram Forska och väx, vilket har varit inriktat på FoU inom mindre företag. För att programmet ska kunna fortsätta föreslår Miljöpartiet att 200 miljoner kronor flyttas från anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till anslag 38:2 Näringslivsutveckling m.m.

Enligt motion 2006/07:Ub321 (s) bör antalet utbildningsplatser inom läkarutbildningen utökas. Motionären menar att det bl.a. behövs fler psykiatrer.

I motion 2006/07:Ub372 (s) framhålls att de uppskattade kostnaderna för den kliniska handledningen inom tandhygienistutbildningen vida överstiger ersättningen. Detta drabbar folktandvården ekonomiskt och kan innebära att högskolornas möjligheter till praktikplatser hotas.

Enligt motion 2006/07:Ub234 (fp) bör statliga anslag för forskning och studiefinansiering utgå till doktorander vid Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets högskola och Sophiahemmets högskola. Motionären påpekar att de tre högskolorna tillsammans antar lika många studenter till sjuksköterskeprogrammen som Karolinska Institutet.

En satsning på forskning om äldre och åldrandet föreslås i motion 2006/07:Fi201 (fp) yrkande 2. Satsningen bör ske genom att en del av den resursförstärkning till forskning som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2007 avdelas till äldreforskning med genusperspektiv.

Behovet av fler utbildade teckenspråkslärare framhålls i motion 2006/07:Ub317 (kd). Teckenspråket är erkänt som dövas första språk, och det är även ett språk som kan läsas i grundskola och gymnasium. Enligt motionären är det därför staten som bör ta ansvar för utbildning av fler teckenspråkslärare.

Enligt motion 2006/07:Ub359 (kd) bör medel omfördelas till Örebro universitet för kostnader för dövtolkning. Detta skulle klarlägga för studenter med behov av dövtolkning om studierna är tillgängliga för dem eller inte. I dag händer det att teckenspråkiga studenter som blivit antagna till studier vid Örebro universitet inte kan erbjudas tolkning, och därmed förhindras de att delta i undervisning.

I motion 2006/07:Ub428 (c, fp) anförs behovet av utökad tandläkarutbildning i Umeå. Enligt motionärerna fanns det hösten 2005 ett 30-tal vakanta tjänster i folktandvården i norra sjukvårdsregionen. Därtill kommer de omfattande pensionsavgångarna det närmaste decenniet.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen 25:1725:72 enligt regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.

Enligt utskottet skulle det vara av värde om budgetpropositionen innehöll en sammanställning över de samlade anslagen till grundutbildning respektive forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor. En sådan sammanställning skulle också ge bättre möjlighet till överblick över anslagens utveckling över tid.

Utskottet delar regeringens bedömning att det nu är viktigt att prioritera kvalitetsförbättringar i den högre utbildningen och anser därför att yrkandena om en fortsatt utbyggnad av antalet högskoleplatser bör avslås. Kvalitetsförbättringar föreslås av regeringen genom en höjning av ersättningsnivåerna till de två utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik samt naturvetenskap, teknik och farmaci. Därtill föreslås ökade anslag för forskning och forskarutbildning, vilket också påverkar grundutbildningens kvalitet.

Vad gäller yrkandena om ökade resurser för anställning av fler lektorer samt medel för lektorers forskning påpekar utskottet att regeringens förslag rymmer en satsning på ökade fakultetsmedel som uppgår till 200 miljoner kronor. Att forskning normalt ingår i lektors arbetsuppgifter fastslås i högskolelagen (3 kap. 5 §). Av högskoleförordningen (4 kap. 3 §) framgår att varje högskola ska besluta om i vilken omfattning lärarna ska handha utbildning, forskning samt administrativt arbete. Högskolan ska i detta sammanhang beakta vad som följer av högskolelagen, andra författningsbestämmelser och av avtal. Utskottet konstaterar också att en särskild utredare har tillkallats för att göra en översyn av befattningsstrukturen vid universitet och högskolor (dir. 2006:48). I uppdraget ingår att föreslå förbättringar för att uppnå en fungerande och sammanhållen meriterings- och karriärväg vid landets lärosäten. Uppdraget ska redovisas senast den 17 november 2007.

Angående lärcentrum menar utskottet att det är på kommunnivå som det finns bäst möjlighet att bedöma vilka lokala utbildningsinsatser som behövs. Frågan om ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna är under utredning inom Ansvarskommittén, vars arbete ska redovisas senast den 28 februari 2007 (dir. 2003:10 och 2004:93).

Utskottet förordar inte särskilda resurser till lärosätena för stöd vid övergången mellan studier och arbete. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att grundutbildningsanslagen ökar med totalt 136 miljoner kronor.

Vad gäller yrkandet om tio veckors praktik för studenter vid högskoleutbildningar som omfattar tre år eller mer framhåller utskottet att praktik redan i dag utgör en viktig del av många utbildningar, t.ex. inom medicin-, vård-, lärar-, socionom- och journalistutbildningarna. Utskottet menar vidare att studenters uppsatsarbeten och examensjobb kan fungera som utmärkta kontaktytor mot arbetsmarknaden. Det kan även tilläggas att ett antal studentorganisationer förmedlar praktikplatser utomlands, bl.a. för ekonomer, ingenjörer, jurister, medicinare och systemvetare. Därtill erbjuder olika internationella organisationer, t.ex. FN, WHO och EU, praktiktjänstgöring.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå yrkandet om att överföra 200 miljoner kronor från anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. till anslag 38:2 Näringslivsutveckling m.m. för att finansiera Vinnovas program Forska och väx. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ordna viss finansiering för det aktuella programmet under 2007.

Angående fler utbildningsplatser inom läkarprogrammet påpekar utskottet att det under 2006 görs en utbyggnad som innebär att läkarutbildningen tillförs 165 helårsstudenter. Därtill föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2007 att programmet utökas med ytterligare 185 helårsstudenter.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om kostnaderna för tandhygienistutbildning. Högskolorna tilldelas statliga medel för tandhygienistutbildningen genom ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer. Dessa ersättningsbelopp täcker även kostnaderna för klinisk handledning. Via lokala avtal ordnar varje högskola praktikplatser hos t.ex. folktandvården.

Vad gäller medel för forskning och forskarutbildning till Ersta Sköndal högskola, Röda Korsets högskola och Sophiahemmets högskola kan sådan finansiering endast tilldelas universitet samt högskolor med vetenskapsområde. Högskolor kan ansöka om vetenskapsområde hos regeringen som sedan fattar beslut efter prövning av Högskoleverket.

Utskottet anser inte att delar av den medelsförstärkning på 200 miljoner kronor som regeringen föreslår för universiteten ska öronmärkas för äldreforskning. Universiteten avgör själva hur dessa medel ska användas.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet om utbildning av teckenspråkslärare. Hösten 2006 erbjuder Örebro universitet lärarutbildning med inriktning mot teckenspråk. Syftet med utbildningen är att ge en akademisk kompetens för de lärare som undervisar i teckenspråk i grund- och gymnasieskolan, men också ge behörighet att undervisa vid de specialskolor som finns för döva elever. Lärarhögskolan i Stockholm erbjuder inriktning mot teckenspråk för lärarexamen mot grundskolans högre åldrar samt gymnasieskolan. Som särskild behörighet krävs minst 40 poängs studier i teckenspråk. Även lärarprogrammet vid Malmö högskola erbjuder inom lingvistisk inriktning 40 poängs studier i teckenspråk som främmande språk för hörande.

Utskottet stöder inte förslaget att Örebro universitet ska tilldelas egna medel för dövtolkning. Stöd till studenter med funktionshinder bör fortsatt finansieras via respektive lärosätes anslag samt via den särskilda anslagspost som finns under Stockholms universitets anslag. Det rådande systemet innebär att lärosätena ska avsätta 0,3 % av sina grundutbildningsanslag för i första hand särskilt pedagogiskt stöd. De lärosäten som har kostnader som överskrider 0,3 % av grundutbildningsanslaget får del av de nationella medlen. Dessa fördelas proportionerligt med utgångspunkt i de faktiska kostnaderna för stödet, vilket är uppgifter som Stockholms universitet har i uppdrag att samla in. Tidigare har lärosätena fått del av den nationella resursen i slutet av varje budgetår, men utskottet har informerats om att fr.o.m. 2006 prövas en ny modell där högskolorna redan vid årets början tilldelas de nationella medlen. Fördelningen sker med utgångspunkt i en sammanställning över senast kända faktiska kostnader. Syftet med den nya modellen är att lärosätena i förväg ska veta vilka resurser som står till deras förfogande.

Angående yrkandet om fler platser inom tandläkarutbildningen i Umeå noterar utskottet att Högskoleverket i början av 2006 publicerade en rapport (2006:6 R) om arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper, däribland tandläkare. Inom ramen för det nationella planeringsstödet tar Socialstyrelsen fram årliga rapporter om tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive tandläkare och tandhygienister. Socialstyrelsens senaste rapport (NPS 2006) publicerades i januari 2006 och hade föregåtts av ett brett samrådsförfarande. Även andra underlag är relevanta för bedömning av högskoleutbildningars dimensionering. Utskottet utgår från att regeringen i sin fördelning av högskoleplatser har tillgång till och beaktar alla för frågan relevanta aspekter.

Svenska institutets stipendier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att besluta om tilldelning av medel för stipendier inom Svenska institutets område som medför utgifter på högst 3 000 000 kr under 2008.

Under anslag 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. disponerar Svenska institutet medel. Institutet beviljar under ett år stipendier för senare läsår. Regeringen vill därför få bemyndigande att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kr för 2008.

U t s k o t t e t tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.

Vissa centrala myndigheter

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet anslagen 25:7325:80 som avser myndigheterna Högskoleverket, Verket för högskoleservice, Centrala studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för studiestöd, Internationella programkontoret för utbildningsområdet samt Myndigheten för Nätverk och samarbete inom högre utbildning. Dessutom behandlas anslagen 25:79 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. och 25:80 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning.

Resultat

Regeringen lämnar i budgetpropositionen bl.a. följande uppgifter om verksamheten vid myndigheterna under 2005.

Högskoleverkets främsta uppgift är att granska kvaliteten i högskolans verksamhet och att främja kvalitetsutvecklingen. Under 2005 har 214 utvärderingar inom tolv olika ämnen eller program genomförts. Genom dessa utvärderingar har nu samtliga språkutbildningar granskats. En del av utvärderingarna har föranlett allvarlig kritik i form av ifrågasättande av examensrätten. Utvärderingarna leder i allmänhet till att lärosätena vidtar olika konkreta åtgärder. Antalet tillsynsärenden har ökat något i förhållande till tidigare år. Inom ramen för tillsynsuppgiften har två lärosätesbesök genomförts, och uppföljning av tidigare års besök har gjorts. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts.

Verket för högskoleservice (VHS) genomförde den samordnade antagningen till höstterminen 2005 och vårterminen 2006 inom uppsatta tids- och kostnadsramar. Under 2005 anmälde sig totalt 151 164 sökande via verket, vilket är ca 1 000 färre än året innan. Av de sökande anmälde sig drygt 60 % via webben. Antalet ärenden avseende bedömning av utländska gymnasiebetyg har ökat under de senaste åren. Den genomsnittliga handläggningstiden för dessa ökade något 2005 i förhållande till 2004. I samband med den ekonomiska vårpropositionen för 2006 tilldelades VHS på tilläggsbudget 1 miljon kronor i förstärkta anslag för att i ökad utsträckning kunna göra bedömningar av utländska gymnasiebetyg för personer utanför antagningsprocessen. VHS har sedan 2000 haft i uppdrag att i samarbete med universitet och högskolor utveckla ett nytt flexibelt antagningssystem för såväl samordnad som lokal antagning (det s.k. NyA-projektet). Verket för högskoleservice planerar att använda det nya antagningssystemet (NyA) fullt ut inför antagningen till vårterminen 2007. Beträffande verkets upphandlingsverksamhet ligger antalet upphandlingsuppdrag som har ett upphandlingsvärde över EU:s tröskelvärde i nivå med föregående år. Det totala upphandlingsvärdet har dock ökat med ca 8 % till nästan 300 miljoner kronor.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) fortsätter att nyttja tekniska lösningar i administrationen för att öka effektiviteten. På webbplatsen tillhandahålls bl.a. ett antal självservicetjänster. Myndigheten samverkar också med s.k. vidareinformatörer för att sprida information om studiestödet. Ett av målen avseende studiemedelsadministrationen i CSN:s regleringsbrev för 2005 var att andelen maskinella beslut skulle öka, vilket också skett. Andelen maskinella beslut om studiemedel för studier i Sverige ökade något och uppgick till 32 %. CSN bedriver sedan maj 2005, som ett led i satsningen på service genom den s.k. 24-timmarsmyndigheten, en försöksverksamhet med elektronisk studiemedelsansökan. Av de inkomna elektroniska ansökningarna har 73 % kunnat behandlas maskinellt. CSN bedömer att andelen maskinella beslut kommer öka ytterligare när elektronisk ansökan blivit etablerad. Under 2005 har CSN genomfört kvalitetsgranskningar av handläggningen, både inom tilldelnings- och återbetalningsområdet. Granskningsresultaten visar på vissa brister i rättssäkerheten.

Handläggningstiden för studiemedel vid studier i Sverige har minskat med 3 dagar till i genomsnitt 13 dagar under 2005. Den genomsnittliga handläggningstiden för studiemedel vid studier utomlands minskade med 5 dagar till 26 dagar under 2005. Regeringen anser att CSN ska handlägga alla kompletta ansökningar och bevilja studiestöd inom tre veckor från den dag ansökan inkommer. Regeringen utgår från att CSN vidtar åtgärder för att korta handläggningstiden. Styckkostnaderna inom studiemedelshanteringen har generellt minskat något. Ett ärende avseende studiemedel för studier i Sverige kostade 184 kr 2005 jämfört med 186 kr 2004. Under 2005 har antalet inkomna telefonsamtal ökat med 2 %. Andelen samtal där den studerande begärt personlig service var 78 %, vilket är en ökning med 4 %. I regleringsbrevet för 2005 sattes som mål att andelen telefonsamtal som besvaras inom tre minuter skulle öka, men under 2005 minskade i stället andelen med 13 procentenheter till 40 %. De åtgärder som myndigheten har vidtagit med anledning av uppdraget om att förbättra servicen har fått effekt och tillgängligheten har ökat. Åtgärderna resulterade i en positiv utveckling av servicenivån redan under andra halvåret 2005. Under 2006 har effekterna blivit tydligare och servicen har stabiliserats på en hög nivå. Regeringen anser att den höga servicenivån via telefon måste upprätthållas. Vidare skulle CSN enligt regleringsbrevet för 2005 öka andelen nöjda kunder. Myndighetens kundundersökning visade att det övergripande Nöjd-kund-indexet sjunkit något.

Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) hanterade under 2005 ca 5 750 ärenden, en minskning med ca 570 ärenden jämfört med 2004. Antalet inkomna ärenden till ÖKS minskade under året med 11,5 %. De vanligast förekommande överklagandeärendena avsåg stödformen studiemedel; dessa utgjorde 77 % av antalet inkomna ärenden. Under 2005 har 63 % av ärendena avgjorts inom fem veckor. ÖKS har bifallit ca 9 % av ärendena. ÖKS har, menar regeringen, uppnått ett bra resultat vad gäller måluppfyllelse avseende handläggningstider och service, även om det är något sämre jämfört med tidigare år. Nämndens beslut i enskilda ärenden har haft betydelse för regeltillämpning och praxis, och verksamheten bidrar således enligt regeringens bedömning till att rättssäkerhet upprätthålls i studiestödssystemet.

Internationella programkontoret för utbildningsområdet ansvarar för stöd till de aktörer inom utbildningsområdet som önskar delta i olika former av internationellt samarbete. Regeringens bedömning är att det svenska deltagandet inom de program som programkontoret ansvarar för bidrar till att stärka kvalitet och öppenhet i det svenska utbildningssystemet.

Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning har under 2005 stöttat universitet och högskolor i deras marknadsföring, administration och utveckling av utbildningsutbudet inom IT-stödd distansutbildning. Myndigheten ansvarar för ett register över den IT-stödda distansutbildning som universitet och högskolor anmäler till myndigheten.

Anslagen för 2007

25:73 Högskoleverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 165 087 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:73 Högskoleverket och avslå motionsyrkandet om ett höjt anslag.

Jämför särskilt yttrande 3 (mp).

Propositionen

Högskoleverkets uppgift är bl.a. att genom uppföljningar och utvärderingar bidra till att förbättra och förnya den högre utbildningen och forskningen vid universitet och högskolor. Högskoleverket svarar för tillsynen över högskolans verksamhet i syfte att öka rättssäkerheten i högskolan. Verket har också som uppgift att på uppdrag av regeringen genomföra utredningar och utvärderingar som grund för regeringens ställningstagande i olika frågor. Verket har dessutom ansvar för statistik om verksamheten vid universitet och högskolor.

Regeringen föreslår att anslaget tillförs 6 miljoner kronor till följd av vissa uppdrag. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen anvisar 165 087 000 kr till Högskoleverket för budgetåret 2007. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 1 270 000 kr (0,8 %) för pris- och löneomräkning.

Motionen

Miljöpartiet föreslår i motion 2006/07:Ub263 yrkande 2 att Högskoleverket, utöver förslaget till anslagsbelopp i budgetpropositionen, ska tillföras 20 miljoner kronor. Med dessa medel ska Högskoleverket utarbeta ett system för genomförande av förslaget om tio veckors praktik på alla högskoleutbildningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet till Högskolverket och avslår därmed motionsyrkandet.

25:74 Verket för högskoleservice

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 16 923 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:74 Verket för Högskoleservice.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Verket för högskoleservice ansvarar för den samordnade antagningen till grundläggande högskoleutbildning på uppdrag av universitet och högskolor. Vidare är verket systemförvaltare för studieadministrativa IT-system. Verket för högskoleservice ansvarar bl.a. för den tekniska förvaltningen av Ladoksystemet på uppdrag av universitet och högskolor. Utöver detta biträder verket universitet, högskolor och andra myndigheter vid upphandling.

Regeringen föreslår att anslaget tillförs 2 miljoner kronor till följd av vissa beslut. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen anvisar 16 923 000 kr till Verket för högskoleservice för budgetåret 2007. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 137 000 kr (0,8 %) för pris- och löneomräkning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.

25:75 Centrala studiestödsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 396 466 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:75 Centrala studiestödsnämnden.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslaget finansierar utgifter för Centrala studiestödsnämndens (CSN) administration av olika studiestöd och administration av lån till hemutrustning för flyktingar. Anslaget finansierar delvis också CSN:s studiesociala verksamhet. Vidare finansierar anslaget utgifter för administration av bidrag vid korttidsstudier.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 396 466 000 kr till Centrala studiestödsnämnden för budgetåret 2007. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 3 421 000 kr (0,9 %) för pris- och löneomräkning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.

25:76 Överklagandenämnden för studiestöd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 12 266 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:76 Överklagandenämnden för studiestöd.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Överklagandenämnden för studiestöd är en fristående rättsvårdande instans som hanterar överklaganden om tilldelning av studiestöd och återkrav. Anslaget finansierar utgifter för kansliets verksamhet, arvoden och andra ersättningar till nämndens ledamöter.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 12 266 000 kr till Överklagandenämnden för studiestöd för budgetåret 2007. Anslagsbeloppet inkluderar en höjning med 61 000 kr (0,5 %) för pris- och löneomräkning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.

25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 45 360 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslaget finansierar Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Myndigheten ansvarar för stöd till de aktörer inom utbildningsområdet som önskar delta i olika former av internationellt samarbete. Verksamheten omfattar framför allt olika EU-program samt vissa nordiska och nationella stipendier för främjande av internationellt samarbete.

Med anledning av satsningen inför det nya EU-programmet för livslångt lärande 20072013 föreslår regeringen att anslag 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet ökas med 2 miljoner kronor. Finansieringen föreslås ske genom att anslagen 25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildningen och 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. minskas med 1 miljon kronor vardera. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen anvisar 45 360 000 kr till Internationella programkontoret för utbildningsområdet för budgetåret 2007. Anslagsbeloppet inkluderar en minskning med 507 000 kr (1,1 %) för pris- och löneomräkning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.

25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 63 855 000 kr, för budgetåret 2007 under anslaget 25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Riksdagen bör vidare ge regeringen det begärda bemyndigandet att under 2007 för ramanslag 25:78 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 29 980 000 kr efter 2007.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslaget finansierar 2006 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Före den 15 januari 2006 benämndes anslaget Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Myndigheten fick då vidgade uppgifter, och ändamålet för anslaget utökades till att även omfatta stöd till breddad rekrytering av studenter och stöd till pedagogisk utveckling.

Anslaget minskas med drygt 10 miljoner kronor fr.o.m. 2007 på grund av att anslaget engångsvis höjdes under 2006 för myndighetens arbete med examensöversyn. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen anvisar 63 855 000 kr till Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning för budgetåret 2007. Anslagsbeloppet inkluderar en ökning med 653 000 kr (1 %) för pris- och löneomräkning.

Regeringen begär också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 29 980 000 kr efter 2007.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med regeringens förslag och också bemyndigar regeringen att besluta om bidrag i den omfattning som regeringen begärt.

25:79 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 32 225 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:79 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Medlen under anslaget avser till största delen Sveriges medlemsavgift i Unesco. Anslaget finansierar även avgifter till konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, Internationella centret för bevarande och restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM) samt eventuella avgifter som är kopplade till konventionen om det immateriella kulturarvet. Genom anslaget täcks också kostnader för Svenska unescorådet samt bevakning av Unescos verksamhet i Paris.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 32 225 000 kr till anslag 25:79 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för budgetåret 2007. Anslagsbeloppet inkluderar en ökning med 278 000 kr (0,9 %) för pris- och löneomräkning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.

25:80 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 11 736 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 25:80 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Anslaget används dels för utveckling av system som ska leda till effektiviseringar och kostnadsminskningar i myndigheternas verksamhet eller av system som ger ökad tillgång till information nationellt och internationellt, dels för övergripande statistik inom utbildningsområdet. Från anslaget finansieras även vissa andra övergripande verksamheter av tillfällig art.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 736 000 kr till Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning för budgetåret 2007. Anslagsbeloppet inkluderar en ökning med 101 000 kr (0,9 %) för pris- och löneomräkning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med regeringens förslag.

F o r s k n i n g s p o l i t i k

5 Nationella och internationella forskningsresurser m.m.

Inledning

Politikområdet Forskningspolitik omfattar anslag till nationell och internationell forskning och till infrastruktur för forskning i form av bibliotek, arkiv, datanät och etikprövning.

Inom utgiftsområde 16 hänförs till politikområdet Forskningspolitik anslagen 26:126:10 som avser Vetenskapsrådet, Rymdforskning, Institutet för rymdfysik, Kungl. biblioteket, Polarforskningssekretariatet, Sunet, Centrala etikprövningsnämnden, Regionala etikprövningsnämnder samt Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Anslag som tillhör politikområdet finns också under utgiftsområdena 9, 17, 20, 22 och 24 som behandlas av socialutskottet, kulturutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, trafikutskottet respektive näringsutskottet.

Resultat

Av den övergripande resultatredovisningen för politikområdet framgår att staten och näringslivet under 2004, det senaste år för vilket uppgifter finns tillgängliga, sammanlagt avsatte 3,7 % av BNP för forskning och utveckling. Detta innebär att Sverige ligger på andra plats i världen vad gäller andel av BNP som satsas på FoU, endast Israel avsätter större andel. Svenskt näringsliv är FoU-intensivt, men avsättningarna har minskat från 3,2 % av BNP år 2001 till 2,8 % år 2004. Huvuddelen av näringslivets satsningar sker inom några få stora företag.

De resurser som satsas på svensk forskning avspeglas i olika nyckeltal. Uttagna patent i Sverige är bland de högsta i världen. Samtidigt har antalet svenska patentansökningar minskat drastiskt perioden 20002005, särskilt inom sektorerna el, kommunikation och datorer. Sverige är även det land som publicerar flest vetenskapliga artiklar per capita i internationellt erkända tidskrifter. Huvuddelen av artiklarna är inom de medicinska och naturvetenskapliga områdena. Vad gäller antalet citeringar av vetenskapliga artiklar i förhållande till folkmängd hamnar Sverige på andra plats efter Schweiz. Även avseende kvalitet mätt som antalet citeringar per artikel tillhör Sverige den grupp av länder som är mest framträdande, men positionen har försvagats, framför allt beroende på en minskning av citaten inom medicin.

Om verksamheten vid Vetenskapsrådet redovisas bl.a. att ansökningarna om forskningsstöd ökade med 20 % till 6 300 ansökningar år 2005. Största ökningen skedde inom humaniora och samhällsvetenskap och uppgick till 60 %.

Flera satsningar har gjorts på s.k. starka forskningsmiljöer. Under 2005 beslutade Vetenskapsrådet om en satsning där 10 miljöer beviljades sammanlagt 44 miljoner kronor per år under fem år. Därtill presenterade Vetenskapsrådet och Formas i juni 2006 de 20 miljöer som får medel inom ramen för den nya satsningen (prop. 2004/05:80) på starka forskningsmiljöer, det s.k. Linnéstödet. Under en tioårsperiod tilldelas varje miljö mellan fem och tio miljoner kronor årligen. Hösten 2006 presenterade Vetenskapsrådet och Vinnova sin satsning på fyra utvalda Berzelii-centrum som under tio års tid erhåller finansiering för forskning som kombinerar inomvetenskapliga perspektiv med tillämpningsnära problemställningar (prop. 2004/05:80).

En utvärdering av den mång- och tvärvetenskapliga forskningen vid Vetenskapsrådet redovisades 2005 i vilken det framkommer att denna forskning ökat. Utvärderingen finner inte stöd för att tvärvetenskap missgynnas av rådets beredningssystem.

Vetenskapsrådets genuskommitté genomförde under 2005 en utvärdering av rådets hantering av genusrelaterade ansökningar och kunde då påvisa vissa brister. Vetenskapsrådet har också konstaterat att kvinnor haft en lägre beviljningsgrad än män när det gäller postdoktorala stipendier och anställningar. Rådet ser därför över olika sätt som kan bidra till att öka jämställdheten inom rådets verksamhetsområde.

Forskningsforum är administrativt placerat vid Vetenskapsrådet och ska vara ett samarbetsorgan för övergripande frågor om forskning och samhälle samt för samverkan mellan forskningsfinansiärer. Verksamheten utvärderades 2003, och då framkom att verksamheten endast i begränsad omfattning uppnått sina mål. Utredaren föreslog därför att Forskningsforum i sin nuvarande form bör upphöra. Mot bakgrund av detta avser regeringen att avveckla Forskningsforum vid årsskiftet 2006/07.

Vad gäller internationellt forskningssamarbete tecknade Sverige i december 2005 ett samarbetsavtal med Indien inom vetenskap och teknik. Ett liknande avtal tecknades med USA i slutet av juni 2006. Sverige har nu bilaterala avtal med fem länder: Japan, Sydafrika, Kina, Indien och USA.

EU/FoU-rådets huvuduppgift var att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling genom att erbjuda information och rådgivning. I 2005 års forskningspolitiska proposition bedömdes att EU/FoU-rådet skulle avvecklas och verksamheten överföras till Vinnova (prop. 2004/05:80). Rådets verksamhet avvecklades enligt plan vid årsskiftet 2005/06 och bedrivs nu av Vinnova under beteckningen Europaprogrammen.

Angående forskningens infrastruktur redovisas i budgetpropositionen att kostnaderna för medlemskap i de internationella anläggningarna har ökat kraftigt under senare år. Den svenska användningen av flertalet internationella anläggningar är dock betydligt högre än den svenska andelen av finansieringen. Däremot är andelen svensk personal vid anläggningarna begränsad och svenska företags deltagande i anläggningarnas upphandling av varor och tjänster är låg.

De regionala etikprövningsnämnderna avgjorde ca 3 500 ärenden under 2005, vilket var 30 % fler än året innan. Ansökningar inom det medicinska området dominerar. Femtio ärenden prövades av Centrala etikprövningsnämnden, vilket var något fler än året innan. Tillsynsverksamheten vid nämnden var mycket begränsad under året.

Polarforskningssekretariatet genomförde under året sin hittills mest omfattande expedition, kallad Beringia 2005, i vilken över 200 personer deltog i 26 olika forskningsprojekt. Fokus för expeditionen var olika ekologiska frågor i Arktis.

Anslagen för 2007

26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 3 022 040 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation. Riksdagen bör också bemyndiga regeringen att under 2007 för ramanslag 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 010 miljoner kronor under 2008, högst 1 905 miljoner kronor under 2009, högst 1 060 miljoner kronor under 2010, högst 255 miljoner kronor under 2011 och högst 70 miljoner kronor under 2012.

Anslaget avser stöd till forskning, forskningsinformation och vetenskaplig utrustning. Det används även för internationellt forskningssamarbete samt för utvärderingar, beredningsarbete, resor och seminarier som är kopplade till forskningsstödet.

Den grundforskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Även de medel som rådet fördelar till vetenskaplig utrustning samt rådets internationella åtaganden är av långsiktig karaktär. Vetenskapsrådet bör därför enligt regeringen för budgetåret 2007 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under att under 2007 fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter om högst 3 010 miljoner kronor under 2008, högst 1 905 miljoner kronor under 2009, högst 1 060 miljoner kronor under 2010, högst 255 miljoner kronor under 2011 och högst 70 miljoner kronor under 2012.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp och ge regeringen det begärda bemyndigandet.

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 107 621 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning.

Anslaget avser förvaltningskostnader för Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning för budgetåret 2007 anvisar 107 621 000 kr. Anslaget föreslås öka med 923 000 kr till följd av pris- och löneomräkning (0,9 %).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

26:3 Rymdforskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 168 308 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 26:3 Rymdforskning. Riksdagen bör också lämna regeringen begärt bemyndigande att under 2007 för detta anslag besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 130 miljoner kronor under 2008, högst 130 miljoner kronor under 2009, högst 100 miljoner kronor under 2010, högst 100 miljoner kronor under 2011 och högst 40 miljoner kronor under 2012.

Anslaget utnyttjas för den obligatoriska avgiften till Esas vetenskapliga program, för Sveriges avtalsbundna andel av det internationella driftsbidraget till Esrange samt för projektstöd till svenska forskare för deltagande i nationell och internationell grundforskning inom rymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 26:3 Rymdforskning för budgetåret 2007 anvisar 168 308 000 kr. Anslaget tillförs 5 miljoner kronor 2007 för rymdforskning (prop. 2004/05:80). Anslaget föreslås öka med 1 409 000 kr till följd av pris- och löneomräkning (0,9 %).

Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Resursnivån för vetenskapsprogrammet inom Esa fastställs också för flera år i taget. Resursnivån för perioden 20062010 beslutades i december 2005. Det nu ingångna Esrangeavtalet löper till 2010. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 besluta om bidrag, som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter om högst 130 miljoner kronor under 2008, högst 130 miljoner kronor under 2009, högst 100 miljoner kronor under 2010, högst 100 miljoner kronor under 2011 och högst 40 miljoner kronor under 2012.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp och ge regeringen det begärda bemyndigandet.

26:4 Institutet för rymdfysik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 45 310 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 26:4 Institutet för rymdfysik.

Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver forskning och utveckling, utbildning samt mät- och registreringsverksamhet inom främst rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 26:4 Institutet för rymdfysik anvisar 45 310 000 kr för budgetåret 2007. I förslaget ingår pris- och löneomräkning på 267 000 kr (0,6 %).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

26:5 Kungl. biblioteket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 241 403 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 26:5 Kungl. biblioteket.

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. KB samlar in, bevarar och tillhandahåller det svenska tryckta ordet och förvärvar viss utländsk litteratur om Sverige. Myndighetens uppgifter baseras på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. KB ansvarar även för samverkan mellan forskningsbibliotek.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 26:5 Kungl. biblioteket anvisar 241 403 000 kr för budgetåret 2007. Den tillfälliga förstärkningen år 2006 på 3 000 000 kr reduceras anslaget 2007. I förslaget ingår pris- och löneomräkning på 1 779 000 kr (0,7 %).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

26:6 Polarforskningssekretariatet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 25 766 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 26:6 Polarforskningssekretariatet.

Polarforskningssekretariatet främjar svensk polarforskning genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis samt svarar för den logistik och utrustning som krävs för expeditionerna. Sekretariatet är också ansvarig myndighet för prövning av tillstånd för vistelse i Antarktis och tillsynsutövning över svensk verksamhet i Antarktis.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 26:6 Polarforskningssekretariatet anvisar 25 766 000 kr för budgetåret 2007. I förslaget ingår pris- och löneomräkning på 240 000 kr (0,9 %).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

26:7 Sunet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 40 151 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 26:7 Sunet.

Sunet (Swedish University Computer Network) är ett datanätverk för överföring av elektronisk information som binder samman i första hand universitet och högskolor, men också vissa folkbibliotek och länsmuseer.

Sunet finansieras genom detta anslag samt genom avgifter från högskolor och universitet. Avgifterna ska täcka de kostnader som inte täcks av anslaget. Anslaget disponeras av Vetenskapsrådet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 26:7 Sunet anvisar 40 151 000 kr för budgetåret 2007. I förslaget ingår pris- och löneomräkning på 346 000 kr (0,9 %).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

26:8 Centrala etikprövningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 4 239 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 26:8 Centrala etikprövningsnämnden.

Centrala etikprövningsnämnden prövar överklagande av beslut som fattats av de sex regionala nämnderna för etikprövning av forskning som rör människor. Nämnden utövar dessutom tillsyn över efterlevnaden av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor samt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 26:8 Centrala etikprövningsnämnden anvisar 4 239 000 kr för budgetåret 2007. I förslaget ingår pris- och löneomräkning på 35 000 kr (0,8 %).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

26:9 Regionala etikprövningsnämnder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 41 466 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 26:9 Regionala etikprövningsnämnder.

De regionala etikprövningsnämnderna är sex myndigheter som fattar beslut avseende etikprövning av forskning som rör människor. Etikprövningsnämnderna tar ut avgifter för etikprövning av forskning som redovisas på inkomsttitel.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 26:9 Regionala etikprövningsnämnder anvisar 41 466 000 kr för budgetåret 2007. I förslaget ingår pris- och löneomräkning på 378 000 kr (0,9 %).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

26:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet, 112 671 000 kr, för budgetåret 2007 under anslag 26:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål.

Anslaget avser medel till forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter inom forskningsområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen under anslag 26:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål anvisar 112 671 000 kr för budgetåret 2007. År 2007 återförs 3 miljoner kronor till anslaget som under 2006 tillfälligt överfördes till anslag 26.5 Kungl. biblioteket för utvecklingsarbete. I förslaget ingår en pris- och löneomräkning på 942 000 kr (0,9 %).

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör anvisa föreslaget belopp.

6 Anslagen inom utgiftsområde 16

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör för budgetåret 2007 anvisa anslagen inom utgiftsområde 16 enligt regeringens förslag.

Jämför särskilda yttranden 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Regeringens förslag

En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning finns i bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet har i avsnitt 2 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning, 3 Högskoleverksamhet, 4 Vissa centrala myndigheter m.m. och 5 Nationella och internationella forskningsresurser m.m. redogjort för innehållet i förslagen.