Utrikesutskottets betänkande 2006/07:UU3
Norden

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens skrivelse 2006/07:90 Nordiskt samarbete 2006, dels redogörelse till riksdagen 2006/07:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under år 2006. Utskottet behandlar även ett antal motioner från den allmänna motionstiden hösten 2006. I dessa uppmärksammas dels formerna för det nordiska samarbetet, dels frågor om gränshinder i Norden.

Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna samt att motionerna avslås.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Det nordiska samarbetet
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K263 yrkande 2, 2006/07:U222 och 2006/07:U266 yrkandena 1 och 2.

Reservation (v)

2.	Gränshindersarbetet
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:U211 yrkandena 1 och 2, 2006/07:U251 och 2006/07:U268 yrkandena 1 och 2.

3.	Skrivelsen och redogörelsen
	Riksdagen lägger skrivelse 2006/07:90 och redogörelse 2006/07:NR1 till handlingarna.

Stockholm den 29 maj 2007

På utrikesutskottets vägnar

Göran Lennmarker

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Ewa Björling (m), Veronica Palm (s), Anne-Marie Pålsson (m), Kerstin Lundgren (c), Carina Hägg (s), Birgitta Ohlsson (fp), Walburga Habsburg Douglas (m), Kenneth G Forslund (s), Christian Holm (m), Hans Linde (v), Kerstin Engle (s), Holger Gustafsson (kd), Bodil Ceballos (mp), Olle Thorell (s), Carin Runeson (s) och Lars Lindén (kd).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelse 2006/07:90 Nordiskt samarbete 2006, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Utskottet behandlar också redogörelse till riksdagen 2006/07:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under år 2006.

Sedan den 1 oktober 2006 råder ingen generell motionsrätt på skrivelser och redogörelser. Riksdagens kammare har dock, på förslag av talmannen och enligt 3 kap. 11 § riksdagsordningen, den 26 respektive 27 mars fattat beslut om att medge motionsrätt på skrivelsen och redogörelsen (prot. 2006/07:8182). Ingen följdmotion väcktes.

Utskottet behandlar i betänkandet också ett antal motioner från den allmänna motionstiden hösten 2006.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet under 2006 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Under 2006 var Norge ordförande i Nordiska ministerrådet, dvs. det nordiska regeringssamarbetet. Norge prioriterade samarbetet i Europas nordområden, framtiden för den nordiska välfärdsmodellen samt kunskapsutveckling och innovation ur ett globaliseringsperspektiv. Ordförandeskapet lade också särskild vikt vid att fortsätta arbetet inom två områden som funnits med i tidigare ordförandeprogram, nämligen arbetet mot gränshinder samt förnyelse och modernisering av det nordiska samarbetet. Det norska ordförandeskapet betonade samarbetet med nordvästra Ryssland och de baltiska länderna. Vikten av koordinering mellan Nordiska ministerrådet och de tre nordliga regionala råden Barentsrådet, Arktiska rådet samt Östersjöstaternas råd framhölls. I slutet av 2006 antogs, av EU:s ministerråd, en ny strategi för EU:s nordliga dimension. Ryssland, Norge och Island deltar numera som fullvärdiga parter i samarbetet.

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

I den svenska delegationens redogörelse 2006/07:NR1 beskrivs inledningsvis det nordiska samarbetets grund, målsättningar och resultat samt den svenska delegationen och dess arbete under 2006. Nordiska rådets 58:e session hölls i Köpenhamn den 31 oktober2 november 2006. Mångkulturell samexistens, bekämpande av människohandel och prostitution, nordisk välfärdspolitik, ett ändrat klimat i Norden, energiplanering, språk- och kulturpolitik samt forskning, innovation och utbildning var några av de ämnen som diskuterades och blev föremål för beslut.

Det nordiska samarbetet

Skrivelsen och redogörelsen

Av regeringens skrivelse framgår att regeringen prioriterar nordiskt och nordisk-baltiskt samarbete högt. Närområdet är en viktig bas för Sveriges internationella agerande, framför allt i EU. Regeringen vill stärka det nordisk-baltiska samarbetet ytterligare genom tätare samverkan mellan regeringarna. Stor vikt läggs vid samarbete i Östersjöregionen.

I skrivelsen uppmärksammas också reformarbetet inom Nordiska ministerrådet. Den nya organisationen för Nordiska ministerrådet som bl.a. innebär att antalet ministerråd minskats från 18 till 11 trädde i kraft den 1 januari 2006. Samtidigt som ministerrådsstrukturen förändrades omorganiserades Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn.

I redogörelsen beskrivs det omfattande regionala samarbete som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet bedriver i Europa. Det politiska samarbetet bygger, enligt redogörelsen, på gemensamma värderingar och en vilja att uppnå resultat som bidrar till en dynamisk utveckling och ökar Nordens kompetens och konkurrenskraft. Samarbetet syftar till att öka gemenskapen mellan de nordiska länderna och deras befolkningar. Särskilt viktigt är att undanröja olika former av gränshinder som försvårar den fria rörligheten i Norden. Nordiska rådet utövar parlamentarisk kontroll i förhållande till Nordiska ministerrådet och behandlar och uttalar sig om de förslag ministerrådet framlägger inför rådet. På den årliga sessionen antas rekommendationer som riktar sig till Nordiska ministerrådet eller de nordiska ländernas regeringar.

Det nordiska samarbetet har en stark folklig förankring. I redogörelsen redovisas att en opinionsundersökning genomfördes under 2006 om nordbornas attityder till samarbete över gränserna. Undersökningen visar att det finns ett fortsatt starkt stöd för det nordiska samarbetet och att en majoritet av medborgarna önskar att det skall stärkas ytterligare. Undersökningen visar också att kunskapen om det nordiska samarbetet är stor och att det finns stor samstämmighet bland de nordiska medborgarna om vilka projekt samarbetet skall omfatta.

I redogörelsen anges att EU:s utvidgning innebär en utmaning för det nordiska samarbetet att fördjupa den interna nordiska dialogen om internationella och särskilt europeiska frågor. I en globaliserad ekonomi kan Norden utveckla ett tätare inre samarbete och underlätta för individer och verksamheter att röra sig mellan länderna.

Motionerna

Motionären bakom den enskilda motionen 2006/07:U222 (s) anser att det nordiska samarbetet bör utvecklas och förstärkas. De framgångar som nåtts genom nordiskt samarbete anses inte vara tillräckliga. Motionären anser att ett förstärkt nordiskt samarbete behövs för att möta dagens globala utmaningar. Hur vi lyckas möta de globala utmaningarna avgör, enligt motionären, i vilken utsträckning vi kan vidmakthålla och utveckla den välfärd som har ett mycket brett stöd i befolkningen. Regeringen bör ta initiativ till en utredning om hur vi bäst skall utveckla det nordiska samarbetet för att möta dagens globala utmaningar.

Motionären bakom den enskilda motionen 2006/07:U266 (m) yrkande 1 anser att Nordiska rådet bör läggas ned. Motionären menar vidare att de frågor som i dag hanteras av Nordiska rådet på ett bättre sätt skulle hanteras av riksdagens utskott, vilket samtidigt skulle bredda och öka intresset för nordiska frågor. De utvecklingsmöjligheter som finns med ökat nordiskt samarbete tas bäst till vara om detta är en del av det dagliga arbetet i de nationella parlamenten och deras utskott (yrkande 2).

Vänsterpartiet anser att ett omfattande och viktigt arbete görs inom Nordiska rådet och dess olika utskott men att de folkvalda parlamentarikernas arbete ofta är dåligt integrerat i det övriga riksdagsarbetet. Det finns egentligen inga tillfällen att diskutera den nordiska politiken i samband med den nationella. De rekommendationer som rådet beslutat om gör inte några tydliga avtryck i ländernas politik. Vänsterpartiet kräver i partimotion 2006/07:K263 (v) yrkande 2 att de rekommendationer som Nordiska rådet avger löpande redovisas för riksdagen.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att det nordiska samarbetet alltjämt har stark folklig förankring. Det nordiska samarbetet utgår från ett gemensamt kulturarv och en språklig gemenskap och vilar på gemensamma värderingar i fråga om demokrati, rättvisa och rättsstat. Samarbetet mellan de nordiska länderna spänner över alla samhällsområden. På många sätt är det nordiska samarbetet unikt vid en internationell jämförelse.

Möjligheten för nationella parlamentariker att delta också i internationella processer är, som utskottet och riksdagen framhållit tidigare (se t.ex. bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:112) i grunden en demokratifråga. Folkvalda nationella parlamentariker utgör en viktig länk mellan olika beslutsfattande nivåer i en internationaliserad och globaliserad omgivning. Direkt folkvalda parlamentariker skall vara representativa för väljarna och har därigenom en särskild legitimitet. Det parlamentariska uppdraget lämpar sig väl för opinionsbildning samt kunskaps- och informationsspridning och erbjuder möjligheter att föra vidare medborgarnas synpunkter, idéer och förslag till ansvariga på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Folkvalda parlamentariker har därför en central roll i internationella processer. Också i genomförandet och uppföljningen av redan beslutade åtaganden av världssamfundet har nationella parlament och parlamentariker av tradition haft en viktig uppgift. Deltagandet av direktvalda parlamentariker stärker legitimiteten och handlingskraften i hela implementeringsprocessen. Riksdagsledamöters deltagande i internationella processer ger möjlighet för ledamöterna att i internationella sammanhang skapa opinion för svenska synsätt men ger också berörda ledamöter möjlighet att i direkt kontakt med sina väljare spegla opinioner i omvärlden och därvid skapa ökad internationell förståelse. Parlamentarikers internationella engagemang kan ses som en balanserande kraft gentemot intressen med lägre representativitet och legitimitet.

Utskottet menar att detta resonemang är väl tillämpligt på Nordiska rådet. Utskottet menar vidare att Nordiska rådet fyller en viktig funktion för att driva på och kontrollera de nordiska regeringarnas samarbete. Det är också en styrka för de nordiska länderna att ett stort antal ledamöter i de nationella parlamenten kontinuerligt engagerar sig i nordiskt samarbete, både för att stärka det inomnordiska samarbetet och för att bygga nätverk som kan öka det nordiska inflytandet i EU och andra samarbetsorgan.

Utskottet får även hänvisa till de beslut som tagits med anledning av Riksdagskommitténs förslag kring det interparlamentariska samarbetet. I framställning 2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid (kapitel 4) framhölls att flertalet av de interparlamentariska församlingarna bildades i en jämfört med nu helt annan politisk situation under specifika geopolitiska förutsättningar efter andra världskriget och under kalla kriget. Nya parlamentariska församlingar har tillkommit senare utan att redan etablerade församlingar har rationaliserats eller ändrat arbetsformer. I en ny situation söker flera parlamentariska församlingar nya uppgifter och samarbetspartner och vidgar sitt uppdrag i förhållande till ursprungliga syften och mandat. Det ökar risken för duplicering av aktiviteter och även konkurrens mellan församlingarna. En viktig utgångspunkt för det interparlamentariska samarbetet är att dagens behov bör vara vägledande för riksdagens engagemang. De historiska och politiska behov och syften som förelåg vid inrättandet av olika interparlamentariska organisationer och delegationer är inte alltid ägnade att i dag vara vägledande för det interparlamentariska samarbetet. För varje organisation och parlamentarikerförsamling bör därför verksamheten ställas i relation till dagens förutsättningar och behov.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att motionsledes framförda krav om att lägga ned Nordiska rådet saknar utskottets stöd. Motion 2006/07:U266 (m) yrkande 1 bör därför avstyrkas.

Såvitt avser motionsledes framförda krav om reformer av det nordiska samarbetet och förankringen av detta samarbete i riksdagen och dess utskott konstaterar utskottet att Nordiska rådets arbetsformer och samarbetsområden genom åren har varit föremål för diskussioner och utvärderingar. Det framgår t.ex. av skrivelsen att Nordiska ministerrådet har reformerats för att göra arbetet mer koncentrerat, fokuserat och effektivt. En ny organisation för Nordiska ministerrådet, som bl.a. innebär att antalet ministerråd minskats från 18 till 11, trädde i kraft den 1 januari 2006. Ministerråden för transport-, bygg- och bostads-, konsument-, narkotika- samt IT-politik lades ned, medan ministerråden för närings-, energi- och regionalpolitik lades samman till ett gemensamt ministerråd. Narkotikafrågorna överläts till ministerråden för sociala frågor respektive justitiefrågor. Även Nordiska rådet har sett över sitt arbetssätt i syfte att effektivisera detta och förbättra förankringen i, och återkopplingen till, de nationella parlamenten.

Utskottet konstaterar att frågan om det nordiska samarbetets förankring i de nationella parlamenten och dess utskott är mycket viktig och välkomnar att frågan varit föremål för diskussioner inom Nordiska rådet. Utskottet menar, i likhet med vad som framfördes av Riksdagskommittén i ovan nämnda framställning (2005/06:RS3, kapitel 4), att de nationella parlamentens fackutskott har en viktig roll i arbetet för att förankra det nordiska samarbetet i parlamenten.

Vid Nordiska rådets årliga sessioner antas rekommendationer som riktar sig till Nordiska ministerrådet eller de nordiska ländernas regeringar. Utskottet kan konstatera att samtliga antagna rekommendationer under 2006 återfinns i bilaga till redogörelsen (bilaga 2, s. 63 f.). Den svenska delegationen delger dessutom samtliga rekommendationer till berörda utskott i riksdagen. Årligen redovisar regeringen för Nordiska rådets delegation vilka åtgärder som vidtagits med anledning av respektive rekommendation.

Utskottet konstaterar således att inriktningen i den beskrivning som Riksdagskommittén givit av det interparlamentariska samarbetet tillgodoser motionsledes framförda synpunkter om att det nordiska samarbetet bör göras till en del av det dagliga arbetet i de nationella parlamenten och deras utskott. Också motionsledes framförda önskemål om att rekommendationer som Nordiska rådet avger löpande bör redovisas för riksdagen är tillgodosedda genom de förändringar av riksdagens arbetsformer, och i sammanhanget angivna riktlinjer för det interparlamentariska samarbetet, som nyligen beslutats (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333335 och bet. 2006/07:KU3, rskr. 2006/07:2526). Mot bakgrund av det ovanstående anser utskottet att de frågor som aktualiserats motionsledes i denna del har besvarats. Motionerna 2006/07:U266 (m) yrkande 2 och 2006/07:K263 (v) yrkande 2 bör avstyrkas.

Termen globalisering används i sammanhang som inte minst avser förändringar på världsekonomins område och kopplingar mellan detta och frågor rörande demokrati och de mänskliga rättigheterna. Utskottet, som inom sig tillsatt en arbetsgrupp om globaliseringen, noterar med intresse att globaliseringsarbetet är högt prioriterat inom det nordiska samarbetet och att Nordiska rådet också har tillsatt en globaliseringsgrupp. Den svenska regeringen har hösten 2006 tillsatt Globaliseringsrådet. Dess målsättning är att dels analysera hur Sverige kan möta framtidens utmaningar, dels vara en arena för dialog kring globaliseringsfrågor som syftar till att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga samtalet kring globaliseringens effekter.

Mot bakgrund av Globaliseringsrådets arbete och övriga initiativ som utskottet här kortfattat har redogjort för får motionsledes framförda krav om utredningsåtgärder kring globaliseringens utmaningar för Sverige och det nordiska samarbetet anses vara tillgodosedda. Motion 2006/07:U222 (s) kan därför avstyrkas.

Gränshindersarbetet

Skrivelsen och redogörelsen

Gränshindersarbetet bedrivs, enligt skrivelsen, i syfte att främja integrationen inom Norden och underlätta vardagen för nordbor som av olika anledningar rör sig över de nordiska gränserna. Arbetet avser att på ett konkret sätt beröra medborgare och synliggöra fördelarna med nordisk samverkan. Gränshindersfrågor spänner över åtskilliga politikområden. Rådgivningsgrupperna inom utbildningsområdet har ombetts att i sina kommande arbetsplaner identifiera aktuella gränshindersproblem och framlägga åtgärder för att undanröja dessa. Resultatet av gränshindersarbetet skall beskrivas i rådgivningsgruppernas årsrapporter.

Också i redogörelsen framgår att gränshinderssamarbetet har haft fortsatt hög prioritet under 2006. För att undvika att nya gränshinder uppstår föreslog rådet 2005 att respektive ministerråd ingår avtal om informationsutbyte inför ny lagstiftning i länderna. Ministerrådet har beslutat att information om förestående lagändringar alltid skall lämnas på ett informellt plan. Eventuellt avser rådet att återkomma i denna fråga om det visar sig att det informella samarbetet inte fungerar.

Under året har frågan om behovet av en ombudsmannainstitution för att driva på arbetet med avskaffandet av onödiga gränshinder diskuterats, och ett förslag kommer, enligt redogörelsen, att läggas fram vid rådets nästa session. Diskussioner har också förts om behovet av en snabbare hantering av gränshinder särskilt för små och medelstora företag som till stor del har Norden som sin hemmamarknad. Den särskilda pådrivarordning för näringslivsområdet som har inrättats följs med stor uppmärksamhet av Nordiska rådet.

Motionerna

Motionärerna bakom den enskilda motionen 2006/07:U251 (fp) anser att olika regelförenklingar och s.k. kravrätt behövs för människor som lever och arbetar i gränsregioner. Motionärerna anser att regeringen skall prioritera arbetet med att riva så många gränshinder som möjligt. Arbetet borde utgå från dels en regelförenkling, dels ett tydliggörande av individens rätt till snabb information om sociala rättigheter. En kravrätt bör införas som innebär att en person har rätt att kräva den ena staten på dokumentation över de rättigheter han/hon har eller kan komma att tjäna in i det andra landet. Parallellt med detta arbete måste förhandlingar med Danmark föras för att åstadkomma gemensamma förenklingar av regelsystemen.

Motionären bakom den enskilda motionen 2006/07:U211 (c) yrkande 1 ställer sig bakom målsättningen att det skall vara lika enkelt att jobba och bo i olika nordiska länder som inom ett land. Motionären begär i samma motion, yrkande 2, att en grönbok för samtliga identifierade gränsbarriärer i Öresundsregionen skall upprättas med en tidsplan för när de skall vara avklarade.

Motionärerna bakom den enskilda motionen 2006/07:U268 (c) yrkande 1 anser att frågor om gränshinder inte är unika för Öresundsområdet utan även gäller andra delar av landet som gränsar till Norge och Finland. Motionärerna anser att en lösning på gränsfrågorna är ett angeläget och prioriterat område. Vidare anser motionärerna att Nordiska rådets initiativ att upprätta en nordisk ombudsmannafunktion snarast bör förverkligas (yrkande 2). Därigenom skulle en instans skapas dit medborgare och företag kan vända sig när de möter orimliga gränshinder mellan de nordiska länderna.

Utskottets överväganden

Utskottet konstaterar att det alltid har varit en viktig fråga i det nordiska samarbetet att främja integrationen mellan de nordiska länderna och underlätta för nordiska medborgare att röra sig över gränserna. Gränshindersarbetet spänner över åtskilliga politikområden och syftar till att underlätta för nordbor att röra sig över de nordiska gränserna. Avvecklingen av gränshinder gör även att Norden kan verka mer framgångsrikt internationellt.

Utskottet välkomnar att arbetet för att reducera eller avskaffa gränshinder och för att främja integrationen mellan de nordiska länderna också är en svensk prioritet i det nordiska samarbetet. Även om integrationen mellan länderna och olika regioner har kommit långt så återstår problem. Regelverken i de nordiska länderna skiljer sig fortfarande åt och skapar i vissa fall problem för människor, företag och organisationer. En viktig del av arbetet mot gränshinder är de insatser som görs för att kartlägga återstående hinder.

Utskottet konstaterar att gränshindersarbetet fortlöpande ger resultat och noterar att skrivelsen och redogörelsen ger flera exempel på detta.

Social- och hälsoministrarna har, enligt skrivelsen, fattat beslut om att upprätta en socialförsäkringsportal för att kunna ge bra information till personer som flyttar till eller arbetar i annat nordiskt land. Modellen för arbetet är den nu fungerande nordiska skatteportalen. Vidare pågår remissbehandling av ett förslag att i den nordiska biståndskonventionen föra in bestämmelser med en skyldighet för kommuner att samarbeta för att stödja personer med funktionsnedsättning som flyttar till annat nordiskt land. I förslaget ingår också en skyldighet att samarbeta i frågor om färdtjänst vid längre vistelser i annat nordiskt land.

Inom arbetsmarknadspolitiken har, vilket framgår av skrivelsen, dialogen mellan de nordiska finans- och ekonomiministrarna under 2006 lett till beslut om en nordisk studie om arbetskraftens rörlighet inom Norden. Projektet syftar till att undersöka omfattningen och betydelsen av arbetskraftsrörligheten mellan de nordiska länderna samt möjligheter att underlätta arbetskraftsrörligheten. I detta sammanhang skall också gränshinder på detta område analyseras. Vidare har det skapats en portal för en gemensam platsbank inom Öresundsregionen.

Inom näringsministrarnas område har, som regeringen redovisar i skrivelsen, ett mandat för en s.k. pådrivarordning beslutats. Detta innebär en fortsättning på det arbete som Sverige påbörjade under sitt ordförandeskap 2003, då Poul Schlüter utsågs som representant för arbetet att avskaffa gränshinder för bl.a. företagen inom Norden. En pådrivare för näringssektorn som skall fortsätta det påbörjade arbetet har anlitats.

På justitieministrarnas område är det, som framhålls i skrivelsen, en prioriterad fråga att förenkla och effektivisera de befintliga samarbetsformerna på straffrättens och straffprocessrättens område. Detta har resulterat i ett beslut om att tillsätta en gemensam nordisk utredning om behovet av och förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan ländernas polis- och åklagarmyndigheter.

Utskottet menar sammantaget att skrivelsen och redogörelsen visar på den centrala plats gränshindersarbetet har haft och fortsatt kommer att ha inom det nordiska samarbetet. Utskottet välkomnar detta och konstaterar att undanröjandet av gränshinder är en pågående process som hela tiden ställs inför nya problem och utmaningar. Det är därför väsentligt att det Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet fortsatt arbetar med dessa frågor.

När det specifikt gäller motionsledes framförda önskemål om att inrätta ett nordiskt ombudsmannainstitut för gränshindersfrågor konstaterar utskottet att Nordiska rådets presidium i april 2007 har beslutat föreslå att det inrättas en funktion som ger en person ett övergripande ansvar för att driva på avskaffandet av gränshinder mellan de nordiska länderna. Utskottet noterar att benämningen av funktionen kommer att utredas. Utskottet har vidare inhämtat att frågan kommer att diskuteras av de nordiska samarbetsministrarna vid deras gemensamma möte i juni. Utskottet avser inte att föregripa dessa diskussioner. Motion 2006/07:U268 (c) yrkande 2 bör mot denna bakgrund avstyrkas.

Mot bakgrund av det ovanstående anser utskottet att de frågor som aktualiserats motionsledes har besvarats. Motionerna 2006/07:U251 (fp), 2006/07:U211 (c) yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:U268 (c) yrkande 1 bör därför avstyrkas.

Utskottet föreslår vidare att såväl skrivelse 2006/07:90 som redogörelse 2006/07:NR1 läggs till handlingarna.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Det nordiska samarbetet, punkt 1 (v)

av Hans Linde (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:K263 yrkande 2 och avslår motionerna 2006/07:U222 och 2006/07:U266 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vänsterpartiet värnar det nordiska samarbetet. När Nordiska rådets arbete omtalas handlar det dock ofta om att man anser att det kostar för mycket pengar. Det är förvisso rätt och nödvändigt att stundom se över arbetsformer och organisation, samt löpande ifrågasätta hur gemensamma resurser används, men då måste också verksamhetens innehåll lyftas fram och diskuteras. I dag ägnar sig många parlamentariker ofta åt Nordiska rådet och dess olika utskott vid sidan av det övriga riksdagsarbetet. Det saknas egentligen tillfällen att diskutera den nordiska politiken i samband med den nationella. De rekommendationer som rådet beslutar om gör inte några märkbara avtryck i ländernas politik. Vänsterpartiet efterlyser en större medvetenhet i regeringen om betydelsen av det nordiska samarbetet. Resultatet av de rekommendationer som Nordiska rådet avger bör löpande redovisas för riksdagen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelse 2006/07:90

Regeringens skrivelse 2006/07:90 Nordiskt samarbete 2006.

Redogörelse 2006/07:NR1

Redogörelse 2006/07:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under år 2006.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:K263 av Lars Ohly m.fl. (v):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att resultatet av de rekommendationer Nordiska rådet avgivit löpande bör redovisas för riksdagen.

2006/07:U211 av Johan Linander (c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en målsättning att det ska vara lika enkelt att jobba och bo i olika nordiska länder som inom ett land.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upprätta en grönbok för samtliga identifierade gränsbarriärer i Öresundsregionen med tidsplan för när de ska vara avklarade.

2006/07:U222 av Lars Wegendal (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla och förstärka nordiskt samarbete.

2006/07:U251 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa regelförenkling och kravrätt för människor som lever och arbetar i gränsregionen mellan Sverige och Danmark.

2006/07:U266 av Jan-Evert Rådhström (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hur det nordiska samarbetet bör reformeras.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Nordiska rådet.

2006/07:U268 av Lennart Pettersson m.fl. (c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagar och förordningar i gränstrakter.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upprätta en nordisk ombudsmannafunktion.