Skatteutskottets betänkande 2006/07:SkU17 | |
En fristående kronofogdemyndighet m.m. (prop. 2006/07:99 delvis) | |
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens proposition 2006/07:99 om en fristående kronofogdemyndighet m.m. Förslaget innebär bl.a. att Kronofogdemyndigheten inte längre ska vara knuten till Skatteverket för administrativ ledning och styrning i strategiska frågor, att Skatteverket ska överta vissa borgenärsuppgifter samt att vissa bestämmelser om samordning mellan Kronofogdemyndigheten och Skatteverket införs. En socialdemokratisk kommittémotion med yrkande om avslag på propositionen samt vissa tillkännagivanden avstyrks. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har avlämnat två reservationer till förmån för motionen.
Några av de paragrafer som föreslås ändrade i förevarande proposition har nyligen ändrats genom beslut i riksdagen med samma ikraftträdandetidpunkt. Med anledning härav har utskottet vidtagit erforderliga lagstiftningsåtgärder beträffande
·. 4 kap. 36 § utsökningsbalken (lagförslag 2),
·. 6 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. (lagförslag 5).
Vidare har den lagstiftningstekniska behandlingen av 9 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100), lagförslag 3, flyttats till utskottets betänkande 2006/07:SkU18 Konkurrens på lika villkor i kontantbranschen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | En fristående kronofogdemyndighet m.m. |
| Riksdagen dels antar regeringens förslag till 1. lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter, 2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att 9 kap. 2 § utgår ur förslaget, 3. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m., 4. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. med den ändringen att 6 § utgår ur förslaget, 5. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 6. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, 7. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, dels antar utskottets i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslag till 1. lag om ändring i lagen (2007:0000) om ändring i utsökningsbalken, 2. lag om ändring i lagen (2007:0000) om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:99 i denna del och avslår motion 2006/07:Sk8 yrkandena 1 och 2. |
Reservation 1 (s, v)
2. | Benämningen av chefen för Kronofogdemyndigheten m.m. |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk8 yrkande 3. |
Reservation 2 (s, v)
Stockholm den 8 maj 2007
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Helena Leander (mp), Jessica Polfjärd (m), Hans Olsson (s) och Karin Nilsson (c).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Genom beslut den 21 november 2002 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare (Utredningen om kronofogdemyndigheternas framtid) med uppdrag att utreda hur frågan om kronofogdemyndigheternas organisation och arbetsuppgifter skulle lösas om Riksskatteverket och de tio skattemyndigheterna bildade en myndighet.
I oktober 2003 avlämnade utredningen sitt betänkande En kronofogdemyndighet i tiden (SOU 2003:97).
Utredningens förslag innefattade bl.a. att det skulle inrättas en rikstäckande kronofogdemyndighet som var helt fristående från Skatteverket. Den nya Kronofogdemyndigheten skulle inte svara för några arbetsuppgifter av borgenärskaraktär vid indrivning av det allmännas fordringar. Dessa uppgifter skulle i stället skötas av Skatteverket och andra debiterande myndigheter. Med en sådan ordning kunde begreppen allmänt respektive enskilt mål utmönstras ur utsökningslagstiftningen, vilket utredningen föreslog. Betänkandet har remissbehandlats.
Med utgångspunkt från utredningens förslag och mot bakgrund av de remissvar som inkommit föreslog regeringen i propositionen En kronofogdemyndighet i tiden (prop. 2005/06:200) att de tio regionala kronofogdemyndigheterna skulle avvecklas och en ny myndighet, Kronofogdemyndigheten, med rikstäckande verksamhet inrättas den 1 juli 2006. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 2005/06:SkU35, rskr. 2005/06:356).
Vid riksdagsbehandlingen av regeringens proposition En kronofogdemyndighet i tiden väcktes bl.a. en flerpartimotion med förslag att riksdagen skulle tillkännage för regeringen som sin mening dels vad som anfördes i motionen om en helt fristående och oberoende kronofogdemyndighet, dels vad som anfördes i motionen om överflyttning av statens borgenärsuppgifter till Skatteverket och andra debiterande myndigheter. Till skatteutskottets betänkande med anledning av propositionen fogades en mot motionen svarande reservation med yrkande om ett tillkännagivande att regeringen skulle återkomma med ett förslag som innebar en helt fristående kronofogdemyndighet och om avslag på föreliggande förslag i berörda delar (bet. 2005/06:SkU35 s. 15 f.).
I budgetpropositionen för 2007 uttalade regeringen att det fanns skäl att kritisera den ordningen att Kronofogdemyndigheten är knuten till Skatteverket. Regeringen aviserade samtidigt sin avsikt att under mandatperioden pröva frågan om en fristående kronofogdemyndighet om ekonomiskt utrymme fanns (prop. 2006/07:1 utg.omr. 3 s. 16). I budgetpropositionen sades också att det förhållandet att Kronofogdemyndigheten under indrivningsskedet svarar för ett antal borgenärsuppgifter av offensiv natur är ägnat att i viss mån rubba förtroendet för myndighetens förmåga att uppträda på ett opartiskt sätt i verkställighetsarbetet. De s.k. offensiva borgenärsuppgifterna borde därför föras över från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket (prop. 2006/07:1 utg.omr. 3 s. 21 f.).
Vid behandlingen av budgetpropositionen noterade skatteutskottet vad regeringen anfört och uttalade att utskottet förutsatte att regeringen så snart som möjligt lägger fram förslag om att göra Kronofogdemyndigheten till en helt självständig myndighet med egen styrelse och verksledning (bet. 2006/07:SkU1 s. 9).
Regeringen lägger i den i detta betänkande behandlade propositionen fram förslag till genomförande av ytterligare delar av utredningens förslag, utöver inrättandet den 1 juli 2006 av en rikstäckande kronofogdemyndighet, nämligen dels inrättande av en från Skatteverket helt fristående kronofogdemyndighet, dels överföring av de borgenärsuppgifter som är av offensiv natur från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets granskning har dock lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten.
Till betänkandet har fogats följande bilagor:
·. regeringens förslag och den motion som behandlas i detta ärende (bilaga 1),
·. förslagen till lagtexter i propositionen (bilaga 2),
·. de ändringar i regeringens lagförslag som utskottet föreslår (bilaga 3).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Kronofogdemyndigheten ska vara helt fristående och alltså inte längre knuten till Skatteverket för administrativ ledning och styrning i strategiska frågor. Syftet med detta är att stärka förtroendet för Kronofogdemyndighetens förmåga att uppträda opartiskt i det verkställande arbetet.
I samma syfte föreslås att Skatteverket ska överta uppgifterna att ansöka om likvidation, ansöka om konkurs och bevaka det allmännas fordran i konkurs, ansöka om företagsrekonstruktion och företräda det allmänna vid rekonstruktion, besluta om att anta förslag om ackord, besluta om nedsättning av fordran och företräda det allmänna i ett skuldsaneringsförfarande samt väcka och utföra talan om preskriptionsförlängning. Det ska också i förekommande fall ankomma på Skatteverket att ansöka om förordnande av boutredningsman enligt 19 kap. 1 § ärvdabalken.
Tillämpningsområdet för bestämmelserna om Skatteverkets uppgifter som borgenärsföreträdare ska vara detsamma som för bestämmelsen om avbrytande av indrivning i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
I övrigt föreslås nuvarande handläggningsordning för allmänna utsökningsmål behållas i huvudsak oförändrad. Det föreslås dock bestämmelser om samordning mellan Kronofogdemyndigheten och Skatteverket när Kronofogdemyndigheten överväger att medge uppskov med betalningen. Vidare föreslås bl.a. att det ska göras tydligt att det direkta syftet med Kronofogdemyndighetens gäldenärsutredning endast är att skaffa underlag för att bedöma frågor om uppskov och avbrytande av indrivningen. Slutligen ska också kravet på betalningsanmaning i allmänna mål slopas.
Förslaget innebär att arbetsuppgifter av inte obetydlig omfattning förs över från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket. Regeringen beräknar för sin del det belopp som bör överföras från anslaget till Kronofogdemyndigheten till Skatteverkets anslag med anledning av att Skatteverket övertar vissa borgenärsuppgifter till 35 miljoner kronor. Därutöver gör regeringen bedömningen att det med anledning av det merarbete som myndigheterna har pekat på behövs ett fortvarigt resurstillskott till Kronofogdemyndigheten på 12,75 miljoner kronor engångsvis för 2008 och 2 miljoner kronor nivåhöjande. Vidare gör regeringen bedömningen att Kronofogdemyndigheten bör tillföras ett belopp på 2,5 miljoner kronor på tilläggsbudget för innevarande år.
Utskottets överväganden
En fristående kronofogdemyndighet m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller propositionens förslag att Kronofogdemyndigheten ska vara helt fristående och inte längre knuten till Skatteverket för administrativ ledning och styrning i strategiska frågor, att Skatteverket ska överta vissa borgenärsuppgifter samt att vissa bestämmelser om samordning mellan Kronofogdemyndigheten och Skatteverket ska införas. En motion med yrkande om avslag på propositionen och ett tillkännagivande avslås.
Jämför reservation 1 (s, v).
Propositionens förslag
I propositionen föreslås att Kronofogdemyndigheten ska vara helt fristående och inte längre knuten till Skatteverket för administrativ ledning och styrning i strategiska frågor. Syftet med detta är att stärka förtroendet för Kronofogdemyndighetens förmåga att uppträda opartiskt i det verkställande arbetet.
En ny lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter införs. Enligt den nya lagen ska vissa borgenärsuppgifter som är av offensiv natur överföras från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket. Det gäller följande uppgifter:
·. ansöka om likvidation,
·. ansöka om konkurs och bevaka det allmännas fordran i konkurs,
·. ansöka om företagsrekonstruktion och företräda det allmänna vid rekonstruktion,
·. besluta om att anta förslag om ackord,
·. besluta om nedsättning av fordran och företräda det allmänna i ett skuldsaneringsförfarande samt att
·. väcka och utföra talan om preskriptionsförlängning.
Det ska också i förekommande fall ankomma på Skatteverket att ansöka om förordnande av boutredningsman enligt ärvdabalken. Tillämpningsområdet för den nya lagen är i princip begränsat till skatter, avgifter eller böter eller andra liknande statliga fordringar men genom att också införa ett bemyndigande för regeringen att utvidga tillämpningsområdet till vissa andra liknande fordringar som inte är statens kan Skatteverkets befattning med bl.a. konkursansökan och ackord bringas i överensstämmelse med tillämpningsområdet för Kronofogdemyndighetens befattning med uppskov och avbrytande av indrivning m.m.
Regeringen föreslår vidare att bestämmelser införs om samordning mellan Kronofogdemyndigheten och Skatteverket när Kronofogdemyndigheten överväger att medge uppskov med betalningen. Det ska vidare enligt propositionen införas bestämmelser om undantag från utsökningsbalkens krav på samordning vid utmätning för det fallet att offensiva borgenärsåtgärder övervägs. Det ska dessutom genom en lagändring göras tydligt att det direkta syftet med Kronofogdemyndighetens gäldenärsutredning endast är att skaffa underlag för att bedöma frågor om uppskov och avbrytande av indrivningen.
Ett slopande föreslås i fråga om kravet på betalningsanmaning i allmänna mål. Slutligen föreslås införandet av en bestämmelse som gör det möjligt för Kronofogdemyndigheten att avbryta indrivningen om Skatteverket överväger att vidta eller har vidtagit en borgenärsåtgärd.
Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2008.
Förslaget innebär att arbetsuppgifter av inte obetydlig omfattning förs över från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket. Redan i budgetpropositionen för 2007 aviserade regeringen sin avsikt att under mandatperioden pröva frågan om en fristående kronofogdemyndighet om ekonomiskt utrymme fanns (prop. 2006/07:1 utg.omr. 3 s. 16). Regeringen beräknar det belopp som bör överföras från anslaget till Kronofogdemyndigheten till Skatteverkets anslag med anledning av att Skatteverket övertar vissa borgenärsuppgifter till 35 miljoner kronor. Därutöver gör regeringen bedömningen att det behövs ett fortvarigt resurstillskott till Kronofogdemyndigheten på 12,75 miljoner kronor och ett resurstillskott till Skatteverket på 7 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor engångsvis för 2008 och 2 miljoner kronor nivåhöjande. Vidare gör regeringen bedömningen att Kronofogdemyndigheten bör tillföras ett belopp på 2,5 miljoner kronor på tilläggsbudget för innevarande år. Däremot antar regeringen att förslagen i propositionen inte har någon inverkan på det allmännas skatte- och avgiftsinkomster.
Motionen
I motion Sk8 av Lars Johansson m.fl. (s) yrkas avslag på propositionen (yrkande 1). Som skäl anför motionärerna att de i likhet med den tidigare regeringen anser att Kronofogdemyndigheten i operativt hänseende bör arbeta helt självständigt från Skatteverket men vara knuten till verket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamhet och administrativa stödfunktioner. Härigenom kommer enligt motionärerna resurser för administrativt arbete att kunna minskas till förmån för operativ verksamhet. De yrkar följaktligen även ett tillkännagivande härom i motionen (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Den senaste omorganisationen på kronofogdemyndighetsområdet och tillskapandet av den nya Kronofogdemyndigheten tillmötesgick inte fullt ut kraven på en från Skatteverket helt fristående exekutionsmyndighet som var oberoende även i fråga om administrativ ledning och styrning i strategiska frågor. Den ordning som etablerades kom också att kritiseras från olika håll för dubbla roller och brist på opartiskhet i det verkställande arbetet. Med den ordning som nu föreslås av regeringen och som innebär att Kronofogdemyndigheten blir helt fristående från Skatteverket bortfaller grunden för denna kritik. I stället kan förtroendet för att Kronofogdemyndigheten uppträder opartiskt komma att öka hos både borgenärer och gäldenärer, vilket är viktigt vid en bedömning av förslaget. Kronofogdemyndigheten kommer vidare antagligen att i högre grad än hittills kunna koncentrera sin personalutveckling och andra utvecklingsinsatser på sin mer renodlade uppgift som verkställande myndighet, vilket bör vara till fördel för kvaliteten i verksamheten.
Starka skäl talar således för ett genomförande av regeringens förslag. Som regeringen anför bör dessutom kostnaderna för Kronofogdemyndighetens ökade självständighet kunna begränsas genom viss fortsatt samverkan med Skatteverket på främst IT-området och i fråga om verksamhetsstöd.
Utskottet biträder även förslaget att de offensiva borgenärsuppgifterna, såsom bl.a. ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion, ska handhas av Skatteverket. Därigenom samordnas de debiterande myndigheternas agerande i förhållande till gäldenären, och denne behöver endast ha kontakter med en myndighet när offensiva borgenärsuppgifter kommer i fråga. Skatteverket har också god kännedom om gäldenärens ekonomiska förhållanden och är redan i dag förtrogen med åtskilliga av de offensiva borgenärsuppgifterna.
Även i övrigt finner utskottet propositionens förslag välgrundade. Det anförda leder till att utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen i nu behandlade delar.
Lagstiftningsteknikaliteter
Lagförslag 2.2 i propositionen innebär en ändring i 4 kap. 36 § utsökningsbalken med ett föreslaget ikraftträdande den 1 januari 2008. Paragrafen har nyligen ändrats, och den ändringen ska också träda i kraft den 1 januari 2008 (prop. 2006/07:34, bet. 2006/07:CU15, rskr. 2006/07:128). Utskottet anpassar den nu aktuella ändringen till den tidigare ändringen och lägger fram ett eget lagförslag avseende denna paragraf i bilaga 3 till detta betänkande.
Lagförslag 5 innehåller ett förslag till ändring i bl.a. 6 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. med ett föreslaget ikraftträdande den 1 januari 2008. Även denna paragraf har nyligen ändrats och den ändringen ska också träda i kraft den 1 januari 2008 (prop. 2006/07:34, bet. 2006/07:CU15, rskr. 2006/07:128). Utskottet anpassar den nu aktuella ändringen till den tidigare ändringen och lägger fram ett eget lagförslag avseende denna paragraf i bilaga 3 till detta betänkande.
I lagförslag 3 föreslås bl.a. en ändring i 9 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) som enligt förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2008. En annan ändring i samma paragraf och med samma ikraftträdandetidpunkt föreslås i proposition 2006/07:105 om konkurrens på lika villkor i kontantbranschen som just nu bereds i utskottet. Förslagen bör sammanföras till en gemensam behandling i betänkande 2006/07:SkU18.
Benämningen av chefen för Kronofogdemyndigheten m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ett tillkännagivande angående benämningen av chefen för kronofogdemyndigheten samt att denne inte ska ha något eget kansli.
Jämför reservation 2 (s, v).
Motionen
I motion Sk8 (yrkande 3) av Lars Johansson m.fl. (s) yrkas också att chefen för Kronofogdemyndigheten även i fortsättningen bör benämnas rikskronofogde och inte generaldirektör och inte ges något centralt kansli. Skälet är detsamma som ovan, nämligen att myndigheten enligt motionärerna bör vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av strategiskt stöd när det gäller IT-verksamhet och administrativa stödfunktioner.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig inte avvisande till tanken att även i fortsättningen benämna högste chefen för Kronofogdemyndigheten rikskronofogde eftersom det redan finns vissa chefsbenämningar som knyter an till det verk eller den myndighet som chefskapet gäller (rikspolischef, riksgäldsdirektör, generaltulldirektör etc.). Det ankommer emellertid inte på riksdagen att ta ställning till denna fråga nu. Enligt vad utskottet känner till kommer frågan att tas upp av regeringen i samband med framtagandet av nya förordningar med instruktion för Kronofogdemyndigheten respektive Skatteverket. Vad gäller frågan om behovet av kansliresurser bör den prövas i nästa års budget. Med det anförda avstyrker utskottet motionen även i nu aktuell del.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | En fristående kronofogdemyndighet m.m., punkt 1 (s, v) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Marie Engström (v) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår de i propositionen framlagda lagförslagen, dock att förslaget till ny lydelse av 9 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) utgår ur förslaget, och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en fortsatt knytning av Kronofogdemyndigheten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamhet och administrativa stödfunktioner. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sk8 yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2006/07:99 i denna del.
Ställningstagande
Vi vill erinra om att det var den förra socialdemokratiska regeringens arbete med att reformera den tidigare splittrade kronofogdemyndighetsorganisationen som ledde fram till bildandet av den sammanhållna och rikstäckande myndigheten med benämningen Kronofogdemyndigheten som nu ansvarar för exekutionsverksamheten i hela landet. Så långt var också alla partier i riksdagen överens. När det däremot gällde frågan om den nya Kronofogdemyndighetens eventuella knytning till Skatteverket valde regeringen av rationella grunder en lösning som innebar att den nya myndigheten i operativt hänseende skulle arbeta helt självständigt från Skatteverket men vara knuten till verket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gällde IT-verksamhet och administrativa stödfunktioner. En sådan lösning ansågs kunna tillgodose alla rimliga krav på självständighet och partsneutralitet, samtidigt som resurserna för administrativt arbete kunde minskas till förmån för operativ verksamhet. Här hängde dock den dåvarande borgerliga oppositionen inte längre med utan den reserverade sig till förmån för en dyrare lösning som innebar att även dessa band med Skatteverket skulle klippas av.
Det är denna reservation som Moderaterna och deras stödpartier nu i regeringsställning nu fullföljer med en helt onödig och meningslös avknoppning av Kronofogdemyndigheten från Skatteverket även i nu aktuella hänseenden, något som enligt Kronofogdemyndighetens egna beräkningar kommer att dra med sig löpande merkostnader på 17,5 miljoner kronor. Till saken hör att det inte råder någon som helst oenighet om att det är väsentligt att Kronofogdemyndigheten i sin operativa verksamhet ska kunna arbeta helt självständigt och upprätthålla partsneutraliteten i det exekutiva arbetet och i annan verksamhet av judiciell natur samt att myndigheten i sitt beslutsfattande av utomstående bedömare ska uppfattas som opartisk och självständig i förhållande till Skatteverket. Vi anser emellertid att dessa krav på Kronofogdemyndighetens verksamhet låter sig väl förenas med en knytning till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamhet och administrativa stödfunktioner. De inbesparingar som härmed kan åstadkommas skulle med fördel kunna användas till att utveckla verksamheten på fältet. Det är anmärkningsvärt att en regering som säger sig vilja minska den statliga administrationen i ett konkret fall plötsligt är redo att göra motsatsen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att propositionen bör avslås och att det anförda bör ges till känna för regeringen av riksdagen. Det innebär att vi tillstyrker motion Sk8 yrkandena 1 och 2.
2. | Benämningen av chefen för Kronofogdemyndigheten m.m., punkt 2 (s, v) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Marie Engström (v) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att Kronofogdemyndighetens chef inte heller i fortsättningen bör benämnas gegeraldirektör utan rikskronofogde och inte ha något eget centralt kansli. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sk8 yrkande 3.
Ställningstagande
Eftersom Kronofogdemyndigheten i enlighet med vad som sagts ovan bör behålla en viss knytning till Skatteverket är det inte lämpligt att benämna dess chef generaldirektör eller förse denne med centralt kansli. Chefen för Kronofogdemyndigheten bör i stället som hittills benämnas rikskronofogde. Generaldirektörsbenämningen och centrala kanslier bör förbehållas chefer för centrala statliga verk och myndigheter som är helt fristående och självständiga. Vi förordar ett tillkännagivande härom och tillstyrker således även i detta hänseende motion Sk8 (yrkande 3).
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2006/07:99 En fristående kronofogdemyndighet m.m.:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,
2. lag om ändring i utsökningsbalken,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), utom såvitt avser 9 kap. 2 §,
4. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.,
5. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
7. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
8. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Följdmotion
2006/07:Sk8 av Lars Johansson m.fl. (s):
1. | Riksdagen avslår proposition 2006/07:99 En fristående kronofogdemyndighet m.m. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kronofogdemyndigheten ska vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamhet och administrativa stödfunktioner. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kronofogdemyndighetens chef även fortsättningsvis inte bör vara generaldirektör utan benämnas rikskronofogde och inte ha något eget, centralt kansli. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:0000) om ändring i utsökningsbalken
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 36 § utsökningsbalken i stället för dess lydelse enligt lagen (2007:0000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt bet. 2006/07:CU15 | Utskottets förslag |
4 kap. 36 § | |
I ett allmänt mål behöver sökanden inte underrättas enligt 9 a §. |
|
Bestämmelserna i 10 § andra stycket skall inte tillämpas i ett allmänt mål. Bestämmelser om uppskov i allmänna mål finns i 79 §§ lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. | |
| Bestämmelserna i 11 § skall inte tillämpas i allmänt mål om Kronofogdemyndigheten har avbrutit indrivningen enligt 18 § första stycket andra meningen lagen om indrivning av statliga fordringar m.m. |
2. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:0000) om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. i stället för dess lydelse enligt lagen (2007:0000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.