Skatteutskottets betänkande 2006/07:SkU11 | |
Allmänna motioner om företagsbeskattning m.m. | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2006 av vilka flertalet innehåller förslag med anknytning till beskattning av företag. Utskottet behandlar i sammanhanget även några motioner om fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
Med bifall till en motion (c) om att införa tonnageskatt för sjöfartsnäringen föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att arbetet med en sådan lagstiftning måste påskyndas.
I övrigt avstyrks motionsyrkandena. Utskottet hänvisar i många fall till arbete som redan påbörjats för att göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag, för att ersätta den statliga fastighetsskatten med en lägre fastighetsavgift med kommunal anknytning och för att avveckla förmögenhetsskatten. En motion om klassificering av äldreboenden vid fastighetstaxeringen anses tillgodosedd genom att denna fråga har aktualiserats i Regeringskansliet.
Till betänkandet har lämnats 17 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Fi223 yrkande 26, 2006/07:Sk248, 2006/07:Sk268, 2006/07:Sk269, 2006/07:Sk278 yrkande 1, 2006/07:Sk287 och 2006/07:Sk297. |
Reservation 1 (s) motiveringen
Reservation 2 (v)
Reservation 3 (mp)
2. | Införande av tonnageskatt |
| Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet har anfört om att regeringen ska påskynda beredningen och återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning om tonnageskatt för sjöfartsnäringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:T241 yrkande 4. |
3. | Utvidgade reserveringsmöjligheter |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk241 yrkandena 1 och 2, 2006/07:C319 yrkande 11 och 2006/07:MJ390 yrkande 35. |
Reservation 4 (v)
4. | Forskning och utveckling |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk251 och 2006/07:Sk267. |
Reservation 5 (v)
5. | Ideella föreningar och stiftelser |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk285, 2006/07:Sk291, 2006/07:Sk298 och 2006/07:Sk307. |
Reservation 6 (s, mp)
6. | Vissa kontantbranscher, m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk205, 2006/07:Sk252, 2006/07:Sk270 och 2006/07:Ju254 yrkande 2. |
Reservation 7 (v)
7. | Entreprenadavdrag |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk201. |
8. | Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk290, 2006/07:Sk299 och 2006/07:Sk314. |
9. | Enskild näringsidkares personliga friskvård |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk231 och 2006/07:Sk266 yrkande 2. |
10. | Yrkesfiskaravdrag |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ268 yrkande 4. |
11. | Ombyggnader för ökad tillgänglighet |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:So382 yrkande 9. |
Reservation 8 (v)
12. | Sponsring |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk222 och 2006/07:Sk302. |
Reservation 9 (s, v) motiveringen
13. | Konstinköp |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk272. |
14. | Mangårdsbyggnader på lantbruk, m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk202 och 2006/07:Sk250. |
15. | Kooperativ hyresrätt |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:C318 yrkande 6. |
Reservation 10 (v)
16. | Fastighetsskatten |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk257, 2006/07:Sk278 yrkande 4, 2006/07:Sk296, 2006/07:Sk316 i denna del, 2006/07:C319 yrkandena 9 och 10, 2006/07:C360 yrkandena 14 och 30, 2006/07:MJ266 yrkande 40, 2006/07:N220 yrkande 6 och 2006/07:N296 yrkandena 4 och 15. |
Reservation 11 (s) motiveringen
Reservation 12 (v)
Reservation 13 (mp)
17. | Klassificering av byggnader för äldreboende vid fastighetstaxeringen |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk255. |
Reservation 14 (s, v)
18. | Förmögenhetsskatten |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk244 yrkande 1, 2006/07:Sk261, 2006/07:Sk282, 2006/07:Sk313, 2006/07:Sk316 i denna del och 2006/07:Sk318. |
Reservation 15 (s) motiveringen
Reservation 16 (v)
Reservation 17 (mp) motiveringen
Stockholm den 27 februari 2007
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Per Åsling (c) och Anne-Marie Wallouch (v).
Redogörelse för ärendet
Vid behandlingen i höstas av regeringens budgetförslag för 2007 tog riksdagen ställning till motioner som hade väckts under den allmänna motionstiden och som innehöll förslag om skatteförändringar som måste prövas tillsammans med beslut om fastställande av den av regeringen föreslagna inkomstberäkningen för 2007. Riksdagen tog ställning till regeringens förslag och motionsyrkandena den 6 december 2006 (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, yttr. 2006/07:SkU1y, rskr. 2006/07:9).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet flertalet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2006 som tar upp frågor om beskattning av företag, ideella föreningar och stiftelser, kapitalinkomster, förmögenhet samt fastighetsskatt. En stor del av motionerna innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen om ändringar i eller utredningar kring olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229, IL).
En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilaga.
Utskottets överväganden
Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår i motionerna föreslagna tillkännagivanden om inriktningen av företags- och kapitalbeskattningen.
Jämför reservationerna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).
Motionerna
Margareta Cederfelt (m) föreslår i motion Sk248 en utredning om hur övertagandet av etablerade mindre företag kan underlättas genom t.ex. ändrad skattelagstiftning, nystartslån och överlåtelselån. Syftet är att stärka yngre kapitalsvaga personers möjligheter att kunna överta verksamheter från de många företagare som enligt motionen kan förväntas gå i pension under de närmaste åren.
Också motion Sk268 av Karin Pilsäter (fp) utgår från de små företagens villkor bl.a. mot bakgrund av att inströmningen av nya yngre företagare enligt motionen är för liten för att ersätta dem som pensioneras. På sikt bör enligt motionen övervägas att ersätta dagens krångliga fåmansbolagsregler med ett enklare regelsystem. I motion Sk269 förordar Karin Pilsäter (fp) även en översyn av reglerna för förlustavdrag för företagare i samband med att konkurslagstiftningen utreds. Att dagens regler inte tillåter att underskott kvittas mot tidigare inbetalda skatter är enligt motionären särskilt problematiskt för nya och växande företag, vars vinster kan ligga längre fram i tiden.
Lisbeth Grönfeldt Bergman (m) yrkar i motion Sk297 att riksdagen ska uttala att den av regeringen aviserade översynen av skatte- och regelsystemen för små och medelstora företag bör ta i beaktande särskilt företag i tjänstesektorn.
I motion Sk278 yrkande 1 föreslår Marie Engström m.fl. (v) en översyn av skatter för företag i vilken situationen för enskilda firmor och handelsbolag ska sättas i förgrunden. Vid den fortsatta reformeringen är det också viktigt att väga in hur olika beslut i EG-domstolen, t.ex. Marks & Spencer-målet (C-446/03) kan komma att påverka utformningen av nationella skattesystem.
I motion Fi223 yrkande 26 föreslår Maria Wetterstrand m.fl. (mp) en utredning om förutsättningarna för att införa ett skattegynnat sparande, etableringskonton, efter mönster av de regler för ett sådant sparande som tillämpas i Danmark.
Enligt motion Sk287 av Mats Pertoft och Peter Rådberg (mp) bör en särskild avdragsrätt för gröna och sociala investeringar utredas. Att ge enskilda personer och företag avdragsrätt för placeringar i gröna fonder skulle enligt motionen ge en skjuts till utveckling av nödvändiga investeringar i miljövänlig energiteknik respektive social ekonomi.
Utskottets ställningstagande
Av den regeringsförklaring som lämnades i riksdagen den 6 oktober 2006 framgår att regeringen har som ett övergripande mål att driva en ekonomisk politik som skapar förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Bättre villkor för entreprenörskap, företagande, investeringar och innovationer ska bidra till ökad sysselsättning och lägga grunden för utvecklingskraft i hela Sverige. Småföretagandet ska stå i fokus. De små och medelstora företagens möjligheter att expandera ska underlättas. Tjänstesektorns potential ska utnyttjas bl.a. genom att göra det enklare och mindre kostsamt att anställa.
Flera politikområden berörs av det påbörjade förändringsarbetet. På skatteområdet antog riksdagen redan i höstas i samband med behandlingen av budgetförslaget för 2007 ett antal skatteförslag som inleder ett arbete med regelförändringar som ingår i ett brett program för att göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag. Första steget togs i en inkomstskattereform, där tyngdpunkten ligger på att minska tröskel- och marginaleffekterna för låg- och medelinkomsttagare. Ett jobbskatteavdrag infördes som kommer att bidra till att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden. Vissa lättnader och förenklingar genomfördes i beskattningen av fåmansbolag, 3:12-reglerna, i avvaktan på en fullständig reformering av dessa regler. En av regeringen aviserad successiv avveckling av förmögenhetsskatten kommer att bidra till att förbättra särskilt de mindre företagens kapitalförsörjning. Små och medelstora företags kapitalförsörjning uppmärksammas också utanför skatteområdet, bl.a. genom ett statligt kreditgarantisystem och återställd förmånsrätt samt förändrad konkurslagstiftning. Regelbördan ska lättas.
Vid sidan av regeringens arbete pågår inom EU ett brett upplagt arbete med företagens skatteregler. Kommissionen har tidigare meddelat att den avser att lägga fram ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inom EU år 2008. I meddelanden
Det förändringsarbete som påbörjades i höstas och som ska fortsätta under de närmaste åren ligger enligt utskottets mening i väsentliga avseenden helt i linje med ambitionerna i flera av motionerna. I detta arbete ingår i hög grad miljöfrågorna, bl.a. målsättningen att göra det möjligt att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror, exempelvis genom satsningar på energieffektivisering.
Enligt utskottets mening saknas skäl för sådana tillkännagivanden till regeringen som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Införande av tonnageskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillkännager för regeringen att arbetet med en lagstiftning om en tonnageskatt för sjöfartsnäringen måste påskyndas.
Bakgrund
Riksdagen beslutade hösten 2001 om ett nytt sjöfartsstöd fr.o.m. den 1 oktober 2001 som omfattar både lastfartyg och passagerarfartyg i internationell trafik (prop. 2000/01:127, bet. 2001/02:TU3). Sjöfartsstödet ges i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Skatteutgiften för 2007 på grund av sjöfartsstödet beräknas uppgå till 1,87 miljarder kronor (prop. 2006/07:1, volym 22, s. 21). Syftet med sjöfartsstödet är att ge svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra EU-länders handelsflottor. Det är förenligt med vissa riktlinjer från kommissionen som går ut på att medlemsländerna i viss omfattning kan ge statligt stöd till sjöfartsnäringen genom skattesubventioner.
Tonnageskatt innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens tonnagevolym (nettodräktighet). Tonnaget anses ge ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga. Yrkanden om att införa tonnageskatt har fram till våren 2004 avslagits av riksdagen vid återkommande tillfällen. Skatteutskottet har då hänvisat till förutom principerna bakom skattereformen att befintligt rederistöd i form av statligt stöd redan lämnas till arbetsgivaren för att ge kompensation för kostnader för skatt och sociala avgifter.
Mot bakgrund av att alltfler EU-länder infört tonnageskatt beslutade riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen våren 2004 att det var angeläget att utreda frågan (bet. 2003/04:SKU21).
Tonnageskatteutredningen har i betänkande SOU 2006:20 lämnat ett förslag på hur en tonnagebeskattning av fartyg skulle kunna genomföras. Förslaget har remissbehandlats.
Motionen
I motion T241 yrkande 4 föreslår Jörgen Johansson (c) att en tonnageskatt införs. Enligt motionen har införandet av en tonnageskatt i andra EU-länder medfört att andelen inhemskt flaggade fartyg ökat och att därmed investeringar gjorts i hemlandet. Trots att tonnageskatten ska vara statsfinansiellt neutral har det utredningsförslag som finns fortfarande inte genomförts. Då en tonnageskatt skulle stimulera det svenska företagandet och gynna tillväxten inom sjöfartsbranschen bör en tonnageskatt införas skyndsamt.
Utskottets ställningstagande
I svar på de skriftliga frågorna 2006/07:20 av Claes-Göran Brandin (s) och 2006/07:280 av Marie Engström (v) har finansministern under hösten 2006 upplyst att frågan om tonnageskatt bereds inom Regeringskansliet. I svaret betonas vikten av att genomföra en god beredningsprocess där alla de synpunkter som kommit fram ska behandlas. Det behövs bl.a. en klarare bild av de offentligfinansiella effekterna av ett tonnageskattesystem.
En tonnagebeskattning innebär ett särskilt system vid sidan av det ordinarie systemet för beskattning av näringsinkomster, vilket föranleder en rad olika gränsdragningsproblem. Utskottet är medvetet om att det vid beredningen av utredningsförslaget om en tonnagebeskattning av sjöfartsnäringen har aktualiserats vissa förändringar som bör kunna beaktas i en kommande lagstiftning. Att frågan drar ut ytterligare på tiden är enligt utskottets mening emellertid olyckligt med hänsyn till att berörda rederier för att kunna planera sin verksamhet har ett berättigat behov av att snarast få besked om tonnageskattens närmare utformning. Utskottet bedömer frågan vara av vikt för rederinäringens utveckling i Sverige och därvidlag inte minst för att undvika att utflaggningar av nya fartyg kommer att aktualiseras i brist på besked. Utskottet utgår ifrån att beredningen slutförs snabbt och att ett förslag till lagstiftning om tonnageskatt därefter läggs fram för riksdagen utan ytterligare dröjsmål. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion T241 yrkande 4 beslutar ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad utskottet här anfört.
Utvidgade reserveringsmöjligheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om införande av underhållsfond för hyresfastigheter och införande av fiskekonto samt utvidgade möjligheter att göra avsättning till periodiseringsfond.
Jämför reservation 4 (v).
Gällande rätt
En uttalad ambition med den nya företagsbeskattning som infördes genom 1990 års skattereform var att genom starkt beskurna reserveringsmöjligheter skapa förutsättningar för en låg skattesats, vilket ansågs vara förmånligt inte minst ur ett internationellt konkurrensperspektiv. Genom den strategin kunde bolagsskattesatsen sänkas från 52 % (ca 57,5 % om vinstdelningsskatten räknas in) till 30 %. I stället skapades en generell reserveringsmöjlighet (skatteutjämningsreserv) som senare omformades till dagens system med periodiseringsfond i samband med att bolagsskattesatsen sänktes till 28 %. Avsättningarna är bokföringsmässiga reserveringar som baseras på årsvinsten i näringsverksamheten. Medel motsvarande avsättningarna behöver alltså inte sättas in på särskilda konton, som ofta var fallet med speciella reserveringar. Bestämmelserna finns i 30 kap. IL. Juridiska personer får som avsättning till periodiseringsfond varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 25 % av överskottet av näringsverksamheten före avdraget. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får varje år dra av högst ett belopp som motsvarar 30 % av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat. En fondavsättning ska återföras till beskattning senast sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avsättningen hänför sig till. Från och med beskattningsår som påbörjas efter utgången av 2004 infördes regler om räntebeläggning av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfond. Företag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet och handelsbolag undantogs från räntebeläggningen.
Sedan fartygsfonderna avskaffades i samband med skattereformen finns inga särskilda reserveringsmöjligheter för fartyg, men en vinst vid försäljningen kan till 25 % (30 % för enskilda näringsidkare, t.ex. yrkesfiskare) sättas av till periodiseringsfond. En sådan avsättning kan stå kvar i sex år, och den kan också gradvis upplösas mot avskrivningar på ersättningsfartyget. Avskrivningsreglerna tillåter att ett fartyg kan, som andra inventarier, skrivas av helt på fem år trots att den ekonomiska livslängden är avsevärt längre.
Motionerna
I motion Sk241 föreslår Jörgen Johansson och Jan Andersson (c) att riksdagen i ett uttalande ska betona samhällets övergripande ansvar för att företagare som drabbas av rån och överfall inte ska behöva hamna i en orimlig situation (yrkande 1) och begära en översyn av inkomstskattelagens regler om periodiseringsfond i syfte att ge näringsidkare möjlighet att reservera obeskattade medel som säkerhet vid inkomstbortfall till följd av rån, överfall och skada (yrkande 2).
I motion C319 yrkande 11 föreslår Lars Ohly m.fl. (v) skattefria underhållsfonder för hyreshus som ska kunna användas i samråd med berörda hyresgäster och hyresgästföreningen. Lars Ohly m.fl. (v) vill i motion MJ390 yrkande 35 också utreda en särskild reserveringsform för yrkesfiskare, ett fiskekonto efter mönster av skogskonto, som ska vara utformat så att det inte motverkar modernisering och teknikutveckling och som är förenligt med krav på ett fiske i balans.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan ha en viss förståelse för att det utifrån olika intressen kan framstå som berättigat att införa nya reserveringsmöjligheter för vissa specifika ändamål. Det är emellertid ofrånkomligt att förslag om skattenivåer och reserveringsmöjligheter bedöms utifrån ett mer övergripande perspektiv på hur skattesystemet bör vara utformat för att fungera effektivt som ett instrument för att finansiera offentliga utgifter och samtidigt vara neutralt mellan olika verksamheter så att det inte påverkar investeringar och allokering av kapital på ett sätt som är ofördelaktigt, t.ex. genom att snedvrida konkurrensen mellan olika verksamheter.
I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före 1990 års skattereform fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med en generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt. Särskilda skäl ansågs föreligga för att behålla de redan befintliga systemen med skogskonto och upphovsmannakonto. De ändrades dock för att inte ge förmåner utöver möjligheten att utjämna inkomster. Avkastningen på båda kontoformerna beskattas enligt lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.
Utskottet anser att det är viktigt att slå vakt om dessa grundläggande principer. Att öppna nya resultatutjämningsmöjligheter för att ge vissa näringar eller företagstyper skatteförmånligare regler för att de ska klara av att driva verksamheter under förutsättningar som får anses normala för dessa näringsverksamheter kommer i konflikt med dessa principer och måste också ifrågasättas som inslag i en marknadsekonomi.
I sammanhanget måste också vägas in att EG-fördragets regler om statligt stöd ställer krav på att vissa företag eller viss produktion inte gynnas så att konkurrensen riskerar att snedvridas på ett sätt som är oförenligt med den gemensamma marknaden. Som utskottet återkommer till senare i betänkandet har kommissionen förbjudit Sverige att införa ett särskilt yrkesfiskaravdrag med hänvisning till statsstödsreglerna. När det gäller olika avsättningsmöjligheter kan också EG-fördragets regler om etableringsrätt och kapitalrörelser så som de tillämpas av EG-domstolen få betydelse beroende på hur dessa avsättningsmöjligheter utformas.
Utskottet får mot den här redovisade bakgrunden avstyrka förslagen att införa möjligheter att skapa obeskattade reserver för vissa utvalda näringsverksamheter i motionerna C319 yrkande 11 och MJ390 yrkande 35.
När det gäller motion Sk241 är det enligt utskottet grundläggande att brottsligheten kan bekämpas på ett effektivt sätt för att människor ska få den trygghet som behövs i ett väl fungerande samhälle. Många näringsidkare driver verksamheter som är särskilt utsatta för rån, stölder, inbrott och skadegörelse. Det är självfallet viktigt att dessa näringsidkare kan få samhällets stöd för att de inte ska hamna i en orimlig situation efter att ha blivit utsatta för brott. I budgetpropositionen för 2007 har regeringen aviserat att en rad offensiva åtgärder för att förebygga och bekämpa brottsligheten kommer att presenteras under mandatperioden. För innevarande år satsas ca 1,5 miljarder kronor ytterligare på rättsväsendet jämfört med 2006. Av denna satsning avser 875 miljoner kronor medel för ökad polisiär närvaro, förstärkt utredningskapacitet och ökad brottsförebyggande verksamhet. De frågor som gäller ytterligare insatser mot brottlig verksamhet kommer att behandlas av riksdagen i annat sammanhang.
Den skattefråga som tas upp i motion Sk241 avser en utvidgning av möjligheterna till avsättning till periodiseringsfond så att enskilda näringsidkare får möjlighet att göra avsättningar utöver de maximalt 30 % av avkastningen före skatt som nu gäller och att reserveringen ska kunna avse längre tid än enligt nuvarande regler. Näringsidkaren skulle enligt motionen härmed ges möjlighet att skapa sitt eget försäkringsbolag.
Utskottet vill först nämna att kapitalförluster till följd av stöld eller rån är omedelbart avdragsgilla, när det gäller förlust av kontanter dock med begränsningen att avdraget inte får göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl (16 kap. 20 § IL). Den grupp av näringsidkare som motionärerna har i åtanke har också redan enligt gällande regler större avsättningsmöjligheter till periodiseringsfond än andra företag och omfattas inte heller av den räntebeläggning av periodiseringsfondsavsättningar som gäller för andra företag. Om det kan vara rimligt med ytterligare skillnader mellan olika företagsformer när det gäller reserveringsmöjligheterna kan inte bedömas utan en ingående analys. I regeringens fortsatta arbete med företagsskatterna avses balansen mellan enskild näringsverksamhet och fåmansbolag i fråga om neutraliteten vid beskattningen att bli föremål för en bred analys samtidigt som möjligheter till förenklingar i reglerna prövas. Enligt utskottets mening bör resultatet av det nämnda arbetet avvaktas innan riksdagen tar ställning till förslag som ytterligare ökar skillnaderna mellan olika företagsformer i gällande regelsystem.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda även motion Sk241 yrkandena 1 och 2.
Forskning och utveckling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden om hur forskning och utveckling ska behandlas i skattehänseende.
Jämför reservation 5 (v).
Gällande rätt, m.m.
Enligt 16 kap. 9 § IL medges avdrag för forskning och utveckling (FoU) som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling. I vissa fall ska utgifterna aktiveras och får då ligga till grund för värdeminskningsavdrag. Regeln, och den praxis som utvecklats kring den, kan betraktas som generös i jämförelse med många andra avdragsregler. Kravet på forskningens anknytning till företagets verksamhet är inte särskilt stark. Det ska föreligga en motprestation, men det är tillräckligt att givaren har ett rimligt intresse av forskningen.
Enligt uppgifter från kommissionen avseende 2006 hade 15 av EU:s då 25 medlemsstater någon form av skattrelaterat incitament för FoU, dvs. skattelindring som går utöver vanlig avdragsrätt. Mot bakgrund av en stor variation på incitamentens utformning behövs enligt ett meddelande
Motionerna
Stimulanser via skattesystemet för företagens satsningar på forskning och utveckling föreslås i två motioner. Enligt motion Sk251 av Kent Persson m.fl. (v) behöver den behovsmotiverade forskningen stärkas både ekonomiskt och infrastrukturellt, och det gäller särskilt FoU i små och medelstora företag där det finns en stor potential för utveckling. I motionen förordas ett skatteavdrag för små och medelstora företag som investerar i forskning och utveckling. Enligt den andra motionen, Sk267 av Karin Pilsäter (fp), skulle en FoU-rabatt i form av ett skatteavdrag, en skattekredit eller, för företag som ännu inte nått vinst, nedsatt skatt på lönekostnader vara ett sätt att stimulera till FoU-satsningar i små och medelstora företag och underlätta för nya forskningsbaserade företag. Erfarenheter från olika utformning av sådana system i andra länder bör därvid kunna spela stor roll.
Utskottets ställningstagande
Det framgår av budgetpropositionen för 2007 att regeringen avser att under mandatperioden genomföra insatser för att stärka den svenska forskningen. En bred och långsiktig politik ska slå vakt om den svenska forskningens höga kvalitet och säkerställa att denna forskning i större utsträckning resulterar i företagande och arbetstillfällen. När det gäller den skattemässiga behandlingen av företagens forskningsinsatser ger det ovan nämnda meddelandet från kommissionen en översikt över förhållandena i våra konkurrentländer och flera olika uppslag som ligger i linje med de tankar som motionärerna har redovisat. Dessa frågor har en naturlig plats i regeringens fortsatta arbete med företagsbeskattningen, och det finns inte skäl för riksdagen att nu gå närmare in på dem. Utskottet avstyrker motionerna.
Ideella föreningar och stiftelser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionärernas förslag om nya tillkännagivanden till regeringen om skattevillkoren för allmännyttig verksamhet.
Jämför reservation 6 (s, mp).
Gällande rätt, m.m.
En stiftelse som uppfyller vissa krav är inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster utan beskattas bara för inkomst av näringsverksamhet (7 kap. 3 § IL). För skattefriheten gäller att något av stiftelsens huvudsakliga ändamål ska bestå i att främja vård och uppfostran av barn, lämna bidrag för undervisning eller utbildning, bedriva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning, främja nordiskt samarbete eller stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet. Ändamålen får inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda personer (7 kap. 4 § IL).
Motsvarande skattskyldighet gäller även för en allmännyttig ideell förening. För föreningen undantas emellertid (7 kap. 7 § IL) även inkomster som till huvudsaklig del kommer från självständig näringsverksamhet som är ett direkt led i främjandet av föreningens allmännyttiga ändamål eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål eller kommer från verksamhet som av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Vid en jämförelse med ändamålskravet för stiftelser är ändamålskravet för ideella föreningar mer allmänt formulerat. Föreningen ska ha till huvudsakligt syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål (7 kap. 8 § IL).
Ett trettiotal särskilt angivna juridiska personer, däribland stiftelser med viss allmännyttig verksamhet, är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet (7 kap. 17 § IL, den s.k. katalogen).
För både stiftelser och föreningar gäller vidare ett verksamhetskrav som innebär att deras verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande ska tillgodose sitt huvudsakliga ändamål. Ett s.k. fullföljdskrav ska också uppfyllas. Det innebär att stiftelsen eller föreningen, sett över en period av flera år, ska bedriva en verksamhet som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens respektive föreningens tillgångar. För föreningar gäller dessutom ett öppenhetskrav av innebörd att föreningen inte får vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat.
Allmännyttiga ideella föreningar som uppfyller villkoren för skattefrihet har enligt 63 kap. 11 § IL rätt till grundavdrag med 15 000 kr om de ska beskattas för skattepliktiga rörelseinkomster.
Skattskyldighetens omfattning för stiftelser och ideella föreningar lämnades vid 1990 års skattereform i sak oförändrad i avvaktan på en pågående översyn (prop. 1989/90:110 s. 579 och 707). Stiftelse- och föreningsskattekommittén föreslog sedermera en modernisering av systemet för skattebefrielse (SOU 1995:63). Betänkandet har inte lett till lagstiftning.
Idrottsskattekommittén redovisade i februari 2006 betänkandet Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23).
Skatteutskottet (bet. 2004/05:SkU11) har tidigare uttalat att regeringen bör se över de regler som anger omfattningen av skattebefrielse för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. Riksdagen beslutade den 24 november 2004 ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2004/05:61). I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, volym 1, s. 131) redovisade den dåvarande regeringen att det pågick ett arbete med att skriva direktiv till en utredning om hur beskattningen av stiftelser som bedriver allmännyttig verksamhet bör utformas.
Motionerna
I motionerna Sk285 och Sk291 föreslår Mats Pertoft m.fl. (mp) dels en översyn av skattereglerna för allmännyttig verksamhet som bedrivs av stiftelser och föreningar utan vinstsyfte, dels en utredning om att införa skattefrihet för enskilda förskolor och skolor som bedrivs utan vinstsyfte.
I motion Sk298 föreslår Björn Hamilton (m) lagändringar som ska klargöra vad som hör till sådan understödsverksamhet som kvalificerar stiftelser för begränsad beskattning, bl.a. att uttrycket bedriva hjälpverksamhet bland behövande i 7 kap. 4 § 3 IL ändras till bedriva hjälpverksamhet för personer i små ekonomiska omständigheter.
Lennart Axelsson och Catharina Bråkenhielm (s) yrkar i motion Sk307 att den av riksdagen avsedda översynen av reglerna om inskränkt skattskyldighet för stiftelser ska fullföljas.
Utskottets ställningstagande
Ideellt, frivilligt arbete är av stor betydelse för det svenska samhället. Stat och kommuner har all anledning att uppmuntra och stimulera till olika former av ideella insatser. Det sker också genom olika former av stöd, framför allt till idrotten och kulturen, men även till andra folkrörelser.
De skatteregler som gäller för ideella föreningar och stiftelser, som inte förändrades i samband med 1990 års skattereform, är i viktiga avseenden föråldrade, vilket leder till gränsdragningsproblem och bekymmer vid tillämpningen både för den ideella verksamheten och för Skatteverket.
Som framgår ovan har riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen den 24 november 2004 uttalat att regeringen bör se över de regler som anger omfattningen av skattebefrielse för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. Av den nuvarande finansministerns svar på en fråga den 1 december 2006 (fråga 2006/07:222) framgår att en stiftelseutredning är en av flera angelägna frågor på skatteområdet som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Utskottet förutsätter att det arbete som avses med det tidigare riksdagsbeslutet ska kunna tillgodoses i den fortsatta beredningen. Utskottet anser mot denna bakgrund att ett nytt tillkännagivande till regeringen inte är motiverat och avstyrker motionerna.
Vissa kontantbranscher, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden om ökad användning av schabloniserad beskattning av vissa näringsidkare.
Jämför reservation 7 (v).
Motionerna
I motion Sk205 yrkar Luciano Astudillo (s) om införande av schablonbeskattning för vissa näringsverksamheter, såsom restaurang-, frisörs-, städ- och taxibranscherna. Enligt motionen innebär fifflet i dessa branscher inte bara ett enormt ekonomiskt bortfall för staten utan också att företagare som följer reglerna och betalar sin skatt drabbas av illojal konkurrens.
Enligt motion Sk252 av Marie Engström m.fl. (v) bör schablonbeskattning införas, i ett första steg lämpligen som ett försök i en eller flera kontantbranscher. Det handlar enligt motionen dels om att förenkla för den enskilde företagaren och Skatteverket, dels att förhindra skatteundandragande.
För att förenkla för småföretagare föreslår Karin Pilsäter (fp) i motion Sk270 en förenklad företagsdeklaration, som i ett första steg begränsas till att endast gälla dem som har mycket små omkostnader. Verksamhetens utgifter skulle enligt förslaget kunna redovisas enligt en kostnadsschablon upp till ett belopp, t.ex. 50 000 kr.
I motion Ju254 yrkande 2 av Lena Olsson m.fl. (v) bör en schablonbeskattningsmodell för kontantbranscher i vilka förekommer omfattande skattefusk utredas.
Utskottets ställningstagande
Frågorna om schablonbeskattning av vissa kontantbranscher för att motverka skattefusk och olika former av förenklad inkomstberäkning för småföretag har utretts i flera omgångar. I utredningsarbetet för att finna ett bra system för schablonbeskattning har olika problem framkommit, bl.a. till följd av att en schablonbeskattning blir en påbyggnad i skattesystemet som ökar på komplexiteten, och att den skulle leda till anpassningseffekter. Arbetet har hittills i stället resulterat i en lag om särskild skattekontroll i vissa branscher (prop. 2005/06:169, bet. 2005/06:SkU29). Den nya lagen innebär bl.a. ett krav på arbetsgivare i särskilda riskbranscher att föra liggare över personalen (restaurang- och frisörbranscherna) och har börjat tillämpas från årsskiftet 2006/2007. Enligt skrivelse 2006/07:23 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 20062008 avser regeringen att återkomma med ett förslag som syftar till att försvåra skattefusk och svartarbete inom taxinäringen.
Vissa förenklingar för småföretag har skett genom lagstiftning våren 2006 (prop. 2005/06:174, bet. 2005/06:SkU31) då det infördes skatteregler som innebär att enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt en ny regel i 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078) ska kunna lägga ett sådant bokslut till grund för inkomstbeskattningen utan några ytterligare justeringar. I samma lagstiftningsärende utvidgades möjligheterna för enskilda näringsidkare att använda sig av kontantredovisning av mervärdesskatt.
Utskottet vill betona vikten av att arbetet med förbättrade skatteregler alltid ska kännetecknas av en stark ambition att skapa regler som är enkla att förstå och hantera för de skattskyldiga och som är motståndskraftiga mot skattefusk. I det pågående och planerade lagstiftningsarbetet kommer sådana aspekter att vägas in, t.ex. när det gäller den översyn som genomförs av Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning som ska redovisa sitt uppdrag före utgången av juni 2007 (dir. 2004:146). I den analys som ska göras av neutraliteten i beskattningen av verksamhet som bedrivs av företag som omfattas av 3:12-reglerna respektive verksamhet som bedrivs av enskilda näringsidkare ska olika möjligheter till förenklingar prövas. När det gäller företagens administration kring regler är det som utskottet nämnde tidigare en målsättning att minska företagens regelbörda med 25 % under en period av fyra år. Regeringen kommer att upprätta en plan för hur detta ska kunna genomföras. Också inom Skatteförfarandeutredningen pågår ett arbete för att modernisera lagstiftningen och för att minska den administrativa hanteringen för skatteförvaltningen och de skattskyldiga.
Skatteverket har genomfört en kartläggning av svartarbetet i Sverige. Resultatet har publicerats i rapporterna Svartköp och svartjobb i Sverige (Del 1, Rapport 2006:4 och Del 2, Rapport 2007:1). I den senare rapporten redovisas utredarnas slutsatser om orsakerna till svartarbete och vad som kan göras för att motverka det. Skatteverket avser att efter remissbehandling lämna över rapporten till regeringen med Skatteverkets egna ställningstaganden.
Utskottet utgår ifrån att regeringen i den fortsatta beredningen av företagens skattefrågor kommer att beakta och ta till vara de möjligheter till förbättringar som kommer fram under arbetets gång. Med tanke på det omfattande arbete som redan pågår på detta område avstyrker utskottet motionsförslagen om tillkännagivanden till regeringen.
Entreprenadavdrag
Motionen
I motion Sk201 föreslår Jan-Olof Larsson (s) ett system med entreprenadkonton i hela näringslivet för att motverka skattefusk. Enligt motionen har svartarbete blivit så vanligt att konkurrensen sätts ur spel och att det blivit omöjligt för en seriös företagare att konkurrera med de företag som använder sig av svart arbetskraft. Enligt motionen förlorar staten 85 % av de svarta lönerna i uteblivna arbetsgivaravgifter, anställdas skatter och mervärdesskatt. Till det kommer kostnader för utbetalda ersättningar från Försäkringskassan och olika a-kassor till de personer som arbetar svart. Ett system med entreprenadkonton skulle enligt motionen skapa bättre ordning och lika villkor för konkurrerande seriösa företag och dessutom ge ökade inkomster till staten.
Utskottets ställningstagande
En skyldighet för en huvudentreprenör att ombesörja skatteavdrag för att motverka svartarbete via underentreprenörer har utretts. I Finansdepartementets promemoria (Ds 2004:43) Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskyldighet (moms) föreslogs ett sådant entreprenadavdragssystem för att förhindra användandet av svart arbetskraft i byggsektorn. Promemorian föreslog också att uppdragsgivaren skulle vara skyldig att betala in moms, s.k. omvänd skattskyldighet, för att förhindra undandragandet av mervärdesskatt inom byggsektorn. Förslagen i promemorian var en vidare bearbetning av förslag som hade lämnats av Byggkommissionen i betänkandet (SOU 2002:115) Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn.
Förslaget om byggentreprenadavdrag kritiserades starkt under remissbehandlingen. Kritiken rörde effektiviteten av förslaget och den ökade administrativa börda det medför. Förslaget har inte genomförts. Den omvända skattskyldigheten för moms inom byggsektorn genomfördes emellertid hösten 2006 och träder i kraft den 1 juli 2007 (prop. 2005/06:130, bet. 2005/06:SkU30). Som utskottet nämnde tidigare har också en lag om särskild skattekontroll införts som innebär bl.a. ett krav på personalliggare i frisör- och restaurangbranscherna.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 aviserat flera åtgärder som ska bidra till minskat fusk och motverka felaktiga utbetalningar. Dessa frågor tas upp också i regeringens skrivelse (skr. 2006/07:23) Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 20062008. Enligt skrivelsen snedvrider svartarbete och annat skattefusk konkurrensen på olika marknader. Det leder vidare till utanförskap, sociala problem och orättvisa mellan olika skattebetalare. I skrivelsen utvecklas närmare hur åtgärder på flera plan ska samverka för att förbättra läget. För det första måste skattereglerna vara så enkla som möjligt. Det ska inte vara krångligt att göra rätt för sig. När nya regler skapas måste frågan om hur man kan kontrollera deras efterlevnad vägas in. För det andra ska skatter och avgifter ligga på en rimlig nivå. Det måste alltså finnas en allmän acceptans för skatterna och avgifterna. För det tredje måste kontrollen vara effektiv och synlig. Skrivelsen kommer att behandlas av riksdagen i ett annat sammanhang.
Som utskottet redovisade i närmast föregående avsnitt har Skatteverket genomfört en kartläggning av svartarbetet i Sverige. För att komma till rätta med problemet med överutnyttjande och fusk med ersättningar och bidrag pågår arbete med t.ex. straffrättslig reglering, återkravsregler och ökat informationsutbyte mellan myndigheter.
Utskottet kan konstatera att problemen kring svartarbete och olika former av fusk i skatte- och bidragssystemen ges stor uppmärksamhet i pågående utrednings- och beredningsarbete. Inte minst handlar diskussionen och övervägandena om hur denna företeelse ska kunna motverkas och vilka medel och lagstiftningsåtgärder som bör tillgripas i kampen mot den. I avvaktan på konkreta förslag av regeringen bör riksdagen enligt utskottets mening inte binda sig för någon viss handlingslinje. Utskottet avstyrker följaktligen motionen.
Uppskov med beskattning av fysiska personers kapitalvinster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden rörande skatteuppskov vid avyttring av företag och fondandelar.
Gällande rätt
Nuvarande regler om beskattning av kapitalvinst vid avyttring av tillgångar bygger på principen att vinsten tas upp till beskattning det beskattningsår under vilket avyttringen sker. Med avyttring avses försäljning, byte och liknande överlåtelse.
Vid överlåtelser av fysiska personers näringsverksamhet ses överlåtelsen som den sista affärshändelsen och vederlaget ska utom vad avser näringsfastighet som ska beskattas i inkomstslaget kapital tas upp till beskattning i näringsverksamheten och beskattas som förvärvsinkomst, dvs. enligt tillämplig kommunalskattesats och med statlig inkomstskatt om inkomsten överstiger vissa belopp. Om en näringsfastighet ingår i överlåtelsen beskattas vederlaget i denna del lägre till följd av att endast en del av vinsten är skattepliktig. Skatten blir därmed i den delen reducerad till 27 %. Beskattningen av en kapitalvinst vid avyttring av privatbostad blir på motsvarande sätt reducerad till 20 %. Den möjlighet till uppskov med beskattning av vinsten som finns begränsar sig till avyttring av privatbostad (inkl. småhus på jordbruksfastighet). Enskild näringsverksamhet kan under vissa villkor omstruktureras och ombildas till bl.a. aktiebolag utan att omedelbara skattekonsekvenser uppkommer.
Kapitalvinster på fysiska personers investeringar i aktier, värdepappersfonder och andra delägarrätter beskattas i inkomstslaget kapital med en statlig skatt på 30 % på kapitalvinster vid försäljningar av marknadsnoterade aktier och andelar i värdepappersfonder och med 25 % vid avyttringar av onoterade andelar. Aktiva delägare i fåmansbolag beskattas för vinster på andelar i det egna företaget delvis i tjänst och delvis i kapital enligt särskilda regler. Det finns vissa undantag från principen om beskattning av andelar vid avyttringstillfället. För att inte strukturaffärer i näringslivet ska motverkas medges uppskov med beskattningen, bl.a. för den som vid andelsbyten i samband med företagsuppköp får aktier eller andelar i det uppköpande företaget som vederlag för aktier i ett uppköpt företag. Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder föranleder inte heller omedelbar beskattning av delägarna.
I sammanhanget kan nämnas att juridiska personers kapitalvinster beskattas i näringsverksamheten med skattesatsen 28 %. Ett betydelsefullt undantag infördes fr.o.m. den 1 juli 2003 då avyttringar av innehav av näringsbetingade andelar skattebefriades (prop. 2002/03:96, bet. 2002/03:SkU14). Näringsverksamhet som drivs genom aktiebolag och andra juridiska personer kan därför i princip utan skattekonsekvenser avyttra onoterade andelar i andra företag och marknadsnoterade andelar om innehavet motsvarar minst 10 % av röstvärdet i det andra företagets andelar.
Motionerna
I motion Sk290 föreslår Jan Andersson (c) en möjlighet till uppskov med kapitalvinstbeskattning vid avyttring av jordbruksfastighet om intäkten från försäljningen återinvesteras i en annan jordbruksfastighet. Detta skulle enligt motionen sannolikt innebära att fler såg chansen att utveckla sina företag och därmed skapa fler riktiga jobb.
I motionerna Sk299 av Cecilia Magnusson (m) och Sk314 av Anne-Marie Pålsson (m) förordas regler som tillåter fondbyten utan att detta ska utlösa kapitalvinstbeskattning. Motionärerna motiverar förslaget med bl.a. att en uppskovsmöjlighet skulle stärka fondspararnas ställning gentemot fondförvaltarna och befrämja konkurrensen på fondmarknaden.
Utskottets ställningstagande
I motionerna föreslås särskilda uppskovsregler dels vid avyttringar av en viss typ av fastigheter om återinvestering sker i samma typ av fastighet, dels vid byte av värdepappersfond. Enligt utskottets mening är det viktigt att sträva efter ett skattesystem som inte innehåller regler som kan bidra till inlåsningseffekter, bli styrande för val av investeringsobjekt och skapa konkurrenssnedvridningar. Ett enhetligt regelsystem är också enklare att förstå och hantera för både skattskyldiga och Skatteverket. Vidare kan skattesatserna hållas lägre i ett skattesystem med få undantag och avvikelser. Vårt medlemskap i EU kan också göra specialregler problematiska till följd av de krav som ställs på reglernas utformning genom EG-fördraget och EG-domstolens tillämpning av detta.
Även om utskottet ställer sig tveksamt till sådana undantagsregler i fråga om kapitalvinstbeskattningen som motionärerna föreslår har utskottet förståelse för de motiv som ligger bakom motionerna. För att stärka spararnas möjlighet att göra omplaceringar utan att detta utlöser kapitalskatt har förslag om s.k. investeringskonton framförts i debatten. Frågor som gäller företagande, investeringar och kapitalförsörjning liksom sparandets villkor har emellertid en framskjuten plats i regeringens arbete. Utskottet vill avvakta resultatet av detta arbete och avstyrker motionerna.
Enskild näringsidkares personliga friskvård
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om utvidgad skattefrihet för förmåner av personalvårdskaraktär till att omfatta enskilda näringsidkares personliga friskvård.
Gällande rätt, m.m.
Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och 12 §§ IL). Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit. Avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård som en enskild näringsidkare har för egen räkning.
Motionerna
I motion Sk231 föreslår Maria Kornevik-Jakobsson och Solveig Ternström (c) en översyn av lagstiftningen i syfte att utvidga avdragsrätten för friskvård till att omfatta även ägarens till ett enskilt företag personliga friskvård.
Anne Marie Brodén (m) föreslår i motion Sk266 yrkande 2 att skattefria personalvårdsförmåner ska omfatta också egenföretagare i enmansföretag och handelsbolag.
Utskottets ställningstagande
Reglerna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är avsedda för anställd personal, vilket samtidigt innebär att en enskild näringsidkares personliga friskvård inte omfattas. Vissa andra slag av förmåner som är skattefria för anställda, t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering, kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare. Typiskt sett gäller rätten till avdrag sådana utgifter för t.ex. rehabilitering som är nödvändiga för att näringsidkaren ska kunna fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna däremot inte är av denna karaktär blir de i skattehänseende i princip att betrakta som ej avdragsgilla privata levnadskostnader för näringsidkaren. Dras utgifterna av i företaget kan detta föranleda uttagsbeskattning. I vilka fall detta aktualiseras avgörs från fall till fall i rättstillämpningen. Utskottet har inte funnit tillräckliga skäl att biträda motionsförslagen om en regeländring. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandena.
Yrkesfiskaravdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om ett nytt tillkännagivande om att införa ett yrkesfiskaravdrag.
Gällande regler, m.m.
Yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten får avdrag för sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten (16 kap. 28 b § IL). Till ledning för tillämpningen av reglerna finns Skatteverkets allmänna råd om avdrag för ökade levnadskostnader för yrkesfiskare att tillämpas fr.o.m. 2002 års taxering (RSV 2002:11, SKV M 2006:24). Dessa regler ger ett utrymme för ett schablonmässigt beräknat avdrag om 300 kr per dag om inte högre kostnad kan visas. För fiskeresor utomlands varierar avdragets storlek beroende på destinationen, men avdraget är normalt högre än för inrikes resor.
Riksdagen har tidigare beslutat ett tillkännagivande om att regeringen efter en beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande till grannländerna ska återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser de krav på konkurrensneutralitet i förhållande till grannländerna som väckts i flera motioner (bet. 1996/97:SkU13).
Regeringen anmälde sommaren 2001 ett yrkesfiskaravdrag till EG-kommissionen för prövning enligt statsstödsreglerna (Jo 2001/2645). Enligt anmälan skulle yrkesfiskaravdraget utbetalas till fiskare med yrkesfiskarlicens och uppgå till 40 000 kr per år, dock högst 20 % av inkomsten. Den planerade stödåtgärden motiverades bl.a. med att de danska yrkesfiskarna hade ett motsvarande stöd. Efter att i sju omgångar ha inhämtat kompletterande information underrättade kommissionen Sverige genom en skrivelse den 16 juli 2004 om sitt beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande av stödsystemet, eftersom det enligt kommissionen förelåg allvarliga tvivel om dess förenlighet med EG-fördraget. Skrivelsen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (EUT C 258, 20.10.2004, s. 2). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter i ärendet. Sverige svarade med en skrivelse den 9 november 2004. Synpunkter lämnades inte från något annat håll.
Kommissionen fattade den 8 februari 2006 ett beslut i frågan som publicerades i Europeiska unionens officiella tidning i april 2006 (EUT L 99, 7.4.2006, s. 2126). Kommissionen anser att det föreslagna yrkesfiskaravdraget är ett statligt stöd som är oförenligt med artikel 87 i EG-fördraget och har föreskrivit att Sverige inte får genomföra det. Argumentet att det nya systemet skulle skapa en neutral konkurrenssituation för de svenska yrkesfiskarna jämfört med danska och norska yrkesfiskare anser kommissionen vara irrelevant, eftersom systemet i sig har negativa effekter på handelsvillkoren inom den svenska fiskerisektorn. Omkring 500 fiskare som enligt gällande regler inte tillåts göra skatteavdrag, eftersom de inte är borta över natten, skulle nämligen med det föreslagna nya yrkesfiskaravdraget ha fått en selektiv fördel som andra sektorer inte har.
I budgetförslaget för 2007 (prop. 2006/07:1 volym 23 s. 55) har regeringen med hänvisning till kommissionens beslut konstaterat att det inte är möjligt att införa ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare. Det är enligt propositionen inte realistiskt att tro att kommissionen skulle godta denna typ av stöd till yrkesfisket även om det utformades på annat sätt. Mot den bakgrunden anser regeringen att riksdagens skrivelse från riksmötet 1996/97 är slutbehandlad.
Motionen
I motion MJ268 yrkande 4 föreslår Lars Tysklind m.fl. (fp) att regeringen måste agera offensivt inom EU för att lösa frågan med yrkesfiskaravdraget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet får i likhet med regeringen konstatera att det yrkesfiskaravdrag som Sverige anmält till kommissionen är oförenligt med statsstödsreglerna inom EU och därmed inte är möjligt att införa. Utskottet ifrågasätter inte regeringens bedömning att inte heller ett annorlunda utformat stöd till yrkesfisket skulle kunna godtas av kommissionen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet om ett nytt tillkännagivande till regeringen i denna fråga.
Ombyggnader för ökad tillgänglighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en särskild skattereduktion för ombyggnad för ökad tillgänglighet till små affärslokaler.
Jämför reservation 8 (v).
Motionen
I motion So382 yrkande 9 av Lars Ohly m.fl. (v) föreslås en utredning av möjligheterna att införa ett särskilt ROT-avdrag till näringsidkare med små lokaler. Ett av målen för ett tillgängligare samhälle är att enkelt åtgärdade hinder ska kunna byggas bort före år 2010. Enligt motionen behövs det en extra stimulans för att få de små företagen att göra den egna verksamheten mer tillgänglig, annars kommer många små affärslokaler fortfarande inte att vara tillgängliga för alla år 2010.
Utskottets ställningstagande
Det är naturligtvis angeläget att målsättningen i den nationella handlingsplan för handikappolitiken som riksdagen beslutade våren 2000 (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14) kommer att uppnås. Tanken är att genomförandet ska bygga på den s.k. ansvars- och finansieringsprincipen, dvs. att varje sektor i samhället ska utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Av den senaste uppföljningsskrivelsen till handlingsplanen (skr. 2005/06:110, bet. 2005/06:SoU24) framgår att Boverket fått i uppdrag att fortsätta med sina informationsinsatser i syfte att öka kännedomen hos fastighetsägare och andra viktiga aktörer om reglerna för undanröjande av enkelt avhjälpta hinder för förbättrad tillgänglighet. Även länsstyrelserna har fått i uppdrag att skärpa tillsynen på området.
Utskottet (bet. 2005/06:SkU16) har vid tidigare behandling av motionärernas förslag inte varit berett att tillstyrka särskilda skattelättnader för att uppnå målsättningarna i handlingsplanen. Utskottet står fast vid sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därför ånyo detta förslag.
Sponsring
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ett tillkännagivande till regeringen om avdragsrätt för kultursponsring.
Jämför reservation 9 (s, v).
Gällande rätt och tidigare behandling
Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen.
Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt med delvis bifall till sex motioner (m, fp, kd, mp) att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde utskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202).
Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma omfattning som sponsring av idrott. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) hade Regeringsrätten uttalat att sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.
I skrivelse 2003/04:175 återkom dåvarande regeringen med en redovisning av en genomförd översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring med anledning av riksdagens tillkännagivande. Enligt regeringens bedömning hindrade inte lagregler och rättspraxis att det i det enskilda fallet kan göras en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag och att rättsutvecklingen kunde följa utvecklingen inom företagen och gå mot en större öppenhet i fråga om motprestationens karaktär. I praxis skulle imageskapande sponsring, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor, kunna beaktas i högre utsträckning. Regeringen hade inhämtat att Skatteverket avsåg att se över rekommendationerna på området. Regeringen hade å sin sida för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider.
Utskottet (bet. 2004/05:SkU6) stannade för att det är bättre att försöka komma till rätta med eventuella tolkningsproblem med hjälp av rekommendationer från Skatteverket än att utforma detaljerade lagregler om sponsring.
Regeringen uppdrog den 25 november 2004 åt Skatteverket att utfärda riktlinjer i fråga om avdragsrätten för sponsring. Skatteverket har den 27 juni 2005 lämnat riktlinjer om avdragsrätt för sponsring. Riktlinjerna innehåller ställningstaganden som har tagits fram i syfte att åstadkomma en enhetlig och likformig rättstillämpning inom Skatteverket.
Motionerna
I motion Sk222 av Lars-Ivar Ericson och Solveig Ternström (c) yrkas att reglerna för skatteavdrag vid sponsring av kulturaktiviteter ska göras om så att de blir tydligare. Enligt motionen är sponsring av idrott och kultur en självklarhet i de flesta länder och ger avdragsrätt för kostnaderna vid beskattning. I Sverige är inte skattelagstiftningen lika klar när det gäller kultursponsring, och det leder till tveksamhet hos företagen.
I motion Sk302 av Inger Davidson (kd) föreslås en översyn av reglerna för kultursponsring. Motionären anför bl.a. att sponsring av kulturverksamhet är en möjlighet för företag att ta ökat samhällsansvar, något som bör uppmuntras. Om kultursponsringen ska bli mer omfattande förutsätter det att reglerna blir tydliga och förutsägbara.
Utskottets ställningstagande
Enligt vad utskottet har erfarit har Finansdepartementet mottagit en skrivelse från Stockholms handelskammare med förslag om ändrade avdragsregler för att underlätta företagens sponsring. Utskottet förutsätter att regeringen vid beredningen av skrivelsen beaktar de skäl för en tydligare reglering om avdrag för sponsring av kultur som motionärerna framfört. Utskottet har också noterat att kulturministern har uttalat sig för tydligare regler. Utskottet anser därmed att det inte är nödvändigt för riksdagen att besluta ett tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker motionsyrkandena.
Konstinköp
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om utvidgad avdragsrätt för inköp av konst.
Gällande skatteregler, m.m.
Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (18 kap. 3 § IL). Värdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde. För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, får enligt huvudregeln hela utgiften dras av omedelbart (18 kap. 4 § IL).
För konstnärlig verksamhet finns några avvikelser som gör reglerna mer generösa i jämförelse med beskattning av annan näringsverksamhet. En sådan gäller de större möjligheter som finns att kvitta underskott (62 kap. 4 § IL), och en annan är tillgången till inkomstutjämning genom upphovsmannakontot (32 kap. IL). Inom mervärdesbeskattningen finns också gynnande skatteavvikelser för kultursektorn. En avvikelse som mer direkt berör bildkonst är det undantag som gäller konstnärens egen (eller dödsboets) försäljning. Sådan försäljning är på begäran skattepliktig först om den överstiger 300 000 kr per år, då den beskattas med 12 %.
Motionen
I motion Sk272 yrkar Birgitta Sellén (c) att inköp av konst till arbetsplatser ska vara avdragsgillt. Enligt motionen hindrar gällande skatteregler privata företag att göra avdrag för inköp av konst då den generellt betraktas som värdebeständig. I stället kan företag köpa reproduktioner av kända konstnärer och skriva av dem som förbrukningsmateriel, vilket gynnar reproduktionsmarknaden på bekostnad av originalkonsten och bildkonstnärerna. En ökad försäljning av konstnärernas verk skapar bättre förutsättningar för konstnärerna att leva på sitt konstnärskap. Enligt motionen bör konst på arbetsplatser även värderas utifrån ett hälsoperspektiv i stället för som i dag utifrån ett snävt ekonomiskt skatteperspektiv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare behandling av förslag om utvidgad avdragsrätt för konstinköp framhållit att utgångspunkten för överväganden om de avdragsregler m.m. som ska gälla vid beskattningen måste vara att åstadkomma ett så riktigt beskattningsresultat som möjligt. Detta innebär att företagens skatteregler inte i första hand bör utformas med tanke på att de ska fungera som ett indirekt stöd till konstnärlig verksamhet. Av detta skäl vill utskottet inte ställa sig bakom motionsförslaget som skulle innebära ytterligare en utvidgning av de skatteavvikelser som finns till förmån för konstnärlig verksamhet. Utskottet avstyrker motionen.
Mangårdsbyggnader på lantbruk, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om ändrade avdragsregler för underhåll av vissa byggnader på lantbruk.
Gällande rätt
Avdragsrätt finns enligt allmänna regler för underhåll av byggnader som används i jordbruk eller annan näringsverksamhet. För privatbostäder gäller i princip att kostnader inte får dras av eftersom de inte beskattas i näringsverksamhet. Ett småhus räknas enligt 2 kap. 8 § IL som privatbostad om det till övervägande del, dvs. mer än 50 %, används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. För tvåfamiljshus är det tillräckligt att huset till väsentlig del, minst 40 %, används på motsvarande sätt.
Från småhusregeln ovan finns ett särskilt undantag. Enligt 2 kap. 9 § tredje stycket IL räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 m2 och nybyggnadsår före år 1930 (den s.k. slottsregeln). Ägaren måste dock begära att regeln ska tillämpas och måste alltså även få fastigheten taxerad som lantbruksenhet. Härigenom finns en möjlighet för ägare av större kulturhistoriskt intressanta mangårdsbyggnader på lantbruk att redovisa dessa i jordbruksnäringen med avdragsrätt för kostnader för underhåll och reparation. Regeln infördes ursprungligen genom lagstiftning år 1993 (prop. 1993/94:91, bet. 1993/94:SkU17 s. 11). Enligt en annan regel, 2 kap. 9 § andra stycket IL, räknas inte heller småhus på lantbruksenhet som är inrättat som bostad åt fler än två familjer som privatbostad.
När det gäller förmögenhetsskatt finns en särskild regel som innebär att ett småhus som omfattas av slottsregeln enligt ovan ändå räknas som skattepliktig tillgång. Detsamma gäller den del av en näringsfastighet som inrymmer en bostadslägenhet som används eller är avsedd att användas av fastighetsägaren för eget eller närståendes boende, 3 § 2 och 3 lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Småhus med tomtmark på lantbruksenheter omfattas av fastighetsskatt, även mangårdsbyggnader och personalbostäder.
Motionerna
I motion Sk202 av Kenneth Johansson (c) yrkas en utredning av möjligheterna att ge alla fastighetsägare avdragsrätt för underhåll av ekonomibyggnader och andra byggnader som inte används för den egna familjens bostadsbehov i syfte att värna kulturmiljöer på landsbygden. Enligt motionen har i dag endast den som driver jordbruk eller annan verksamhet där byggnaderna används i företagsverksamheten avdragsrätt för underhållskostnaderna.
I motion Sk250 yrkar Gunnar Sandberg (s) om utvidgad avdragsrätt för underhåll av kulturbyggnader på jordbruksfastigheter. Upprustning och underhåll av kulturbyggnader skulle enligt motionen skapa fler arbetstillfällen. För att rädda kulturhistoriskt värdefulla byggnader i glesbygden borde man enligt motionen också kunna tillgodoräkna sig flera hus på fastigheten för att nå upp till 400 m2, om bara fastigheten är kulturmärkt.
Utskottets ställningstagande
Den speciella regleringen för vissa äldre mangårdsbyggnader som gällt sedan 1995 års taxering har tillkommit mot bakgrund av ett önskemål att bevara vissa äldre kulturmiljöer. Regeln förutsätter dels att byggnaden har en viss storlek och ålder, dels att en konsekvent näringsbeskattning av byggnaden genomförs. Utskottet (bet. 2005/06:SkU18) avstyrkte förra våren ett förslag om att inskränka regeln. Utskottet ser inte heller någon anledning att förorda en utvidgning av denna speciella reglering. Utskottet avstyrker följaktligen även de nu förevarande motionerna.
Kooperativ hyresrätt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om skattereglerna för kooperativ hyresrätt.
Jämför reservation 10 (v).
Gällande rätt
Kooperativ hyresrätt är en upplåtelseform som infördes genom lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt som trädde i kraft den 1 mars 2002 (prop. 2001/02:62, bet. 2001/02:BoU5). Hyresvärden är en kooperativ hyresrättsförening som är ett särskilt slag av ekonomisk förening. Hyresgästen betalar en insats till föreningen i samband med lägenhetsupplåtelsen. Hyresrätten kan inte överlåtas, men hyresgästen har rätt att få tillbaka insatsen vid flyttning. Om den kooperativa hyresrättsföreningen äger hyresfastigheten och hyr ut till medlemmarna (ägarmodellen) gäller samma skatteregler som för bostadsrättsföreningar som är privatbostadsföretag. Om föreningen däremot hyr lägenheter för vidare uthyrning till medlemmarna (hyresmodellen) saknas särskilda skatteregler. De skatteregler som gäller för oäkta bostadsrättsföreningar och kooperativa ekonomiska föreningar bli då tillämpliga.
Boverket har på den tidigare regeringens uppdrag analyserat hur den kooperativa hyresrättens fördelar bäst ska kunna utvecklas och tas till vara. I mars 2005 lämnade Boverket rapporten Kooperativa hyresrätter Nya möjligheter för den fjärde upplåtelseformen. Boverket har föreslagit bl.a. att kooperativa hyresrättsföreningar som blockhyr minst tre lägenheter ska beskattas mer likartat med bostadsrättsföreningar som är privatbostadsföretag.
Motionen
I motion C318 yrkande 6 av Egon Frid m.fl. (v) föreslås en översyn med syfte att undvika att den kooperativa hyresrätten enligt hyresmodellen missgynnas i förhållande till ägarmodellen.
Utskottets ställningstagande
I budgetförslaget för 2007 (prop. 2006/07:1 volym 18 s. 18) anför regeringen att hyresrätten är central för en flexibel bostadsmarknad och en väl fungerande arbetsmarknad och att den vill utveckla hyresboendet också i framtiden. Enligt utskottets mening har regeringen möjlighet att i det arbetet beakta olika frågor rörande kooperativ hyresrätt. Utskottet avstyrker motionen.
Fastighetsskatten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om olika ändringar i fastighetsskatten.
Jämför reservationerna 11 (s), 12 (v) och 13 (mp).
Gällande rätt
Fastighetsskatt beräknas på taxeringsvärdet. Taxeringsvärdet ska i princip motsvara 75 % av marknadsvärdet. Marknadsvärdet bestäms i första hand med ledning av fastighetsförsäljningar i orten. För småhus, privatbostad i utlandet och kommersiella lokaler i hyreshus är skattesatsen 1,0 %. På bostadsdelen i hyreshus, industrienhet och på elproduktionsenhet tas fastighetsskatt ut med 0,5 %. För vindkraftverk gäller dock skattesatsen 0,2 %. För vattenkraftverk gäller skattesatsen 1,7 % under tidsperioden 20062010, vilket är en avvikelse från den normala skattesatsen för vattenkraftverk som är 1,2 %.
För nybyggda eller renoverade bostadshus gäller vissa särskilda nedsättningsregler. Vid stigande marknadsvärden tillämpas för alla bostadshus även en dämpningsregel som medför att höjningen inte slår igenom omedelbart utan fördelas på de närmaste åren. Det finns också en särskild begränsningsregel, lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt, som tar sikte på hushåll med låga inkomster som äger ett småhus med ett taxeringsvärde mellan 280 000 kr och 3 miljoner kronor. Den innebär att fastighetsskatten för permanentbostaden för berörda hushåll begränsas till 4 % av hushållets samlade inkomster. En motsvarande begränsningsregel gäller även för förmögenhetsskatt som hänför sig till fastighet som är permanentbostad. Förhållandet mellan tillgodoräknad skattereduktion för fastighetsskatt och den fastighetsskatt som påförts för permanentbostaden avgör hur stor reduktion som ska tillgodoräknas för förmögenhetsskatten på bostadsinnehavet.
Begränsningsregeln från 2001 utformades med hänsyn till önskemålet om att reglerna helt och hållet skulle kunna hanteras automatiskt utifrån de uppgifter som skattemyndigheterna tar fram. Detta har lett till att vissa i Sverige bosatta personer som är skattskyldiga till fastighetsskatt får skattereduktion trots att personen i fråga kan ha avsevärda inkomster som i enlighet med det nordiska dubbelbeskattningsavtalet endast beskattas i Danmark. Dåvarande finansministern förklarade i ett svar den 21 augusti 2003 i svar på fråga 2002/03:1290 att det bör undersökas om denna ofullkomlighet i regelns konstruktion kan rättas till och att han därför hade tagit initiativ till att ett sådant arbete påbörjats inom Finansdepartementet.
Den nuvarande regeringens avsikt är att den statliga fastighetsskatten på småhus och hyreshus (bostadsdelen) ska ersättas med en låg fastighetsavgift med kommunal anknytning som är frikopplad från fastigheternas marknadsvärden. Ambitionen är att reformen ska genomföras under beskattningsåret 2008. Som en inledning av denna reform har underlagen för fastighetsskatt för småhus och hyreshus (bostadsdelen) frysts så att de för beskattningsåren 20072008 som högst ska vara desamma som för beskattningsåret 2006 (taxeringsåret 2007). För att begränsa taxeringsvärdets påverkan på uttaget av fastighetsskatt för småhus i de områden där taxeringsvärdena ökat allra mest har införts, utöver 2001 års begränsningsregel, ett tak för den del av fastighetsskatten som belöper på markvärdet på småhus med verkan redan fr.o.m. 2007 års taxering.
För att dämpa fastighetsskattens genomslag på boendekostnaderna för dem som bor i hyreshus och andra slag av flerbostadshus som behandlas på motsvarande sätt i fastighetstaxeringssammanhang har utöver frysningen skattesatsen för flerbostadshus sänkts från 0,5 % till 0,4 % fr.o.m. 2007 års taxering.
Motionerna
Enligt motion Sk257 av Leif Jakobsson (s) bör begränsningsregeln för fastighetsskatten ändras så att även utländska inkomster tas med i beräkningen av hushållsinkomstens storlek. Enligt motionären slår regeln orättvist eftersom t.ex. personer som bor i Skåne men som arbetar och betalar skatt i Danmark kommer i åtnjutande av begränsningsregeln för fastighetsskatt bara därför att de inte har någon beskattningsbar inkomst här i Sverige.
I motion Sk278 yrkande 4 av Marie Engström m.fl. (v) begärs en översyn av fastighetsskatten. När det gäller småhus bör dels dagens system med bl.a. begränsningsregeln och dämpningsregeln utvärderas, dels andra system prövas, t.ex. att byggnadens taxeringsvärde inte ska påverkas av var huset är beläget. Eventuellt kan detta kombineras med ett tak för markvärde. Andra lösningar kan också diskuteras. Översynen ska också omfatta beskattning av bostadsrätter. Med utgångspunkt i att schablonbeskattning av bostadsrättsföreningar inte äger rum ska varje bostadsrätt värderas för sig och den samlade värderingen bli underlag för bostadsrättsföreningarnas fastighetsskatt.
Torkild Strandberg (fp) föreslår i motion Sk296 att mark som upplåts med tomträtt inte bör belastas med fastighetsskatt för tomträttshavaren.
Ett slopande av fastighetsskatten föreslås i motion Sk316 i denna del av Björn Hamilton och Isabella Jernbeck (m). Enligt motionärerna slår fastighetsskatten skoningslöst mot människor med låga inkomster som bor i hus och områden med höga taxeringsvärden. Den innebär t.o.m. att människor måste lämna sina hem. Det är ofta betydligt dyrare att skaffa bostad i storstadsregionerna, särskilt i storstädernas centrala delar, än i andra delar av landet. De höga priserna driver upp taxeringsvärdena på såväl flerbostadshus som villor.
I motion C319 yrkande 9 av Lars Ohly m.fl. (v) föreslås att beskattning av boendeform i stället för efter hustyp bör genomföras i enlighet med Fastighetsskattekommitténs betänkande. Enligt yrkande 10 i samma motion bör beskattningen av hyresrätter fasas ut på sikt. I motion MJ266 yrkande 40 föreslår Lars Ohly m.fl. (v) även en utredning om hur energieffektiviserande investeringar i nya och befintliga byggnader kan kompenseras med avdrag på fastighetsskatten.
I motion C360 föreslår Maria Wetterstrand m.fl. (mp) en utredning av modeller för kommunala fastighetsavgifter för icke permanentboende för finansiering av lokala samhällsbyggnadskostnader (yrkande 14) och att fastighetsskatten ska utformas för att gynna investeringar i hållbar teknik och minskad miljöpåverkan (yrkande 30).
Enligt motion N220 yrkande 6 av Jan Lindholm (mp) bör en förändrad fastighetsskatt utformas så att den stimulerar investeringar i förnybar energi, energibesparing och därmed också solvärme.
I motion N296 av Kent Persson m.fl. (v) föreslås en översyn av hur energieffektiva investeringar kan stimuleras med avdrag på fastighetsskatten eller på annat sätt (yrkande 4) och att den termiska effektskatten på kärnkraft och fastighetsskatten på vattenkraft ska höjas med en inkomstnivå på 300 miljoner kronor för staten för respektive skatt (yrkande 15).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är tillfredsställande att regeringen så snabbt som skedde redan i budgetpropositionen för 2007 kunde presentera förslag som innebär ett första steg för att få till stånd en bättre ordning för beskattning av fastighetsbeståndet, en ordning som bör kunna upplevas som mer legitim och rättvis än den hittillsvarande ordningen. Det som kunde hinnas med i höstas gällde olika åtgärder för att snabbt lindra de värsta och mest orättvisa effekterna av fastighetsskatten. I och med att en avveckling av den statliga fastighetsskatten därigenom inletts anser utskottet att motion Sk316 om fastighetsskattens slopande bör kunna anses tillgodosedd. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet förslaget om ett tillkännagivande om slopad fastighetsskatt.
Övriga motionsförslag bygger på att fastighetsskatten ska behållas och att utformningen av skatten ska förändras i större eller mindre omfattning. Förslagen skulle innebära, förutom ett bibehållande av den statliga fastighetsskatten, att systemets komplexitet ökas på med olika undantagsregler för att människor inte ska behöva sälja sina bostäder när de inte längre kan bära skatten och för att husägare inte ska avstå från angelägna miljöanpassningar därför att skatten blir högre när värdet på deras hem ökar. Med den omläggning av fastighetsbeskattningen som regeringen har aviserat kommer det inte att behövas sådana undantagsregler. Utskottet avstyrker motionerna Sk257, Sk278 yrkande 4, Sk296, C319 yrkandena 9 och 10, C360 yrkandena 14 och 30, MJ266 yrkande 40, N220 yrkande 6 och N296 yrkande 4. Utskottet avstyrker även yrkande 15 i den sistnämnda motionen, som närmast utgör en del av finansieringen av Vänsterpartiets i samband med budgetpropositionen presenterade förslag om en energiomställning.
Klassificering av byggnader för äldreboende vid fastighetstaxeringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om klassificering av äldreboenden vid fastighetstaxeringen.
Jämför reservation 14 (s, v).
Gällande rätt, m.m.
Vårdbyggnader är undantagna från skatteplikt vid fastighetstaxeringen. Som vårdbyggnad räknas byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorg om barn och ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad utgör också vårdbyggnad om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård och tillsyn. Dessa bestämmelser finns i 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL). Servicehus som till övervägande del upptas av bostadslägenheter med kök räknas normalt inte som vårdbyggnad även om byggnaden också innehåller gemensamma utrymmen och de boende kan få hjälp med sjukvård, matlagning och annan tillsyn.
Boende- och avgiftsutredningen (SOU 1999:33) analyserade begreppet "särskilda boendeformer" och kom fram till att det enbart borde användas för äldreboende, bostäder med särskild service för funktionshindrade samt korttidsboende. Med äldreboende skulle enligt utredningen avses bostäder för permanent boende för äldre vars behov av vård eller omsorg, service samt trygghet inte kunde tillgodoses i ordinärt boende. Utredningen ansåg att fastighetstaxeringslagen borde behandla de särskilda boendeformerna på ett enhetligt sätt och överlämnade sina synpunkter till Fastighetstaxeringsutredningen.
Fastighetstaxeringsutredningen tog inte ställning för eller emot Boende- och avgiftsutredningens förslag men konstaterade i sitt betänkande (SOU 2000:10) Fastighetstaxering precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar att om det genomförs bör kategorin "särskilda boendeformer" kunna utgöra skattebefriade enheter (s. 225226).
I betänkande 2003/04:SkU22 hänvisade utskottet till ett pågående arbete inom Regeringskansliet på detta område och avstyrkte den då aktuella motionen. I en senare interpellationsdebatt anförde den tidigare finansministern att det skulle leda till nya gränsdragningsproblem om denna typ av serviceboende skulle anses som vårdbyggnad och att han därför inte var beredd att ge något ytterligare besked (prot. 2004/05:39). Två mål i Regeringsrätten (2991-2992/04) gällde fastighetstaxering av byggnader för äldreboende där kommunen anvisat plats. I målen hade kommunen överklagat kammarrättens domar med begäran att byggnaderna ska taxeras som specialbyggnader och inte som hyreshusenheter, vilket kammarrätten funnit.
Vid en senare behandling av motsvarande motionsyrkanden ansåg utskottet (bet. 2004/05:SkU21) att ett ställningstagande till denna fastighetstaxeringsfråga borde anstå till dess att rättsläget klarnat med hänsyn till de mål som väntade på avgörande i Regeringsrätten.
Regeringsrätten har inte lämnat prövningstillstånd, och därför står kammarrättens två nämnda domar fast.
Vid senaste behandling av frågan våren 2006 (bet. 2005/06:SkU18) förklarade sig utskottet utgå ifrån att regeringen skulle följa utvecklingen på detta område och återkomma till riksdagen om det skulle visa sig att gällande regler inte fungerar på ett tillfredsställande sätt.
Skillnader mellan olika boendeformer får även betydelse vid tillämpningen av reglerna om undantag från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen (1994:200, ML). Enligt 3 kap. 29 § ML undantas kommunernas uttag av varor och tjänster för eget behov från skatteplikt, vilket samtidigt ger kommunerna rätt till ersättning enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Avdrag för ingående skatt eller ersättning medges emellertid inte för mervärdesskatt som hänför sig till servicelägenheter och gruppbostäder när dessa nyttjas på samma sätt som lägenheter på den allmänna bostadsmarknaden.
Motionen
I motion Sk255 yrkar Marie Engström m.fl. (v) att det ska göras en översyn av bestämmelserna om vårdbyggnader i FTL. Enligt motionen bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på tillämpningsregler som undanröjer den osäkerhet som i dag råder vad avser den skattemässiga klassificeringen av de blandade boendeformerna inom äldreomsorgen. Med tanke på den omstrukturering av äldreboenden som pågår just nu råder det stor ovisshet om hur vissa byggnader som används för åldringsvård och andra byggnader, t.ex. servicehus som helt eller delvis är avsedda för äldreboende, ska klassificeras. Motionärerna anser att det är oacceptabelt att det är upp till Skatteverket att bedöma om en byggnad ska klassificeras som vårdbyggnad, och därmed erhålla skattefriheten, eller inte.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill betona att klassificeringen av äldreboenden vid fastighetstaxeringen kan komma att få betydelse även om den statliga fastighetsskatten ersatts med en lägre fastighetsavgift med kommunal anknytning. Det är därför angeläget att regeringen prövar vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att undanröja all osäkerhet om hur äldreboenden ska klassificeras vid fastighetstaxeringen. Enligt vad utskottet har erfarit underhand är frågan aktualiserad i Regeringskansliet. Det är mot denna bakgrund inte nödvändigt att rikta ett tillkännagivande till regeringen om en sådan översyn som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därför motionen men anser att den bör anses vara tillgodosedd genom vad utskottet har anfört.
Förmögenhetsskatten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden rörande förmögenhetsskatten.
Jämför reservationerna 15 (s), 16 (v) och 17 (mp).
Gällande rätt
Förmögenhetskatt tas ut med 1,5 % av den skattepliktiga förmögenheten över ett fribelopp, som för närvarande för enskilda fysiska personer är 1,5 miljoner kronor och för sambeskattade par 3 miljoner kronor. Sambeskattade föräldrar respektive ensamföräldrar sambeskattas även med sina hemmavarande barn under 18 år. Juridiska personer är med några få undantag inte skattskyldiga till förmögenhetsskatt.
Tillgångar som stadigvarande brukas, omsätts eller på annat sätt ingår i näringsverksamhet är undantagna från skatteplikt om det inte gäller en privatbostad, medan tillgångar som tillhör kapitalförvaltning är skattepliktiga, t.ex. aktier och andra värdepapper som för en enskild näringsidkare vid en avyttring skulle vinstbeskattas under inkomst av kapital. Dessa bestämmelser finns i 3 § första stycket 6 lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, SFL. För onoterade bolag finns en särskild regel som ska förhindra att en ägare till ett onoterat bolag förlägger sin kapitalförvaltning till bolaget för att undgå förmögenhetsskatten. Denna regel (14 § SFL, Lex Uggla) har vållat problem för skattskyldiga och Skatteverket eftersom den har visat sig vara svår att tillämpa i praktiken. Finansministern i den förra regeringen utlovade i våras att regeln skulle ses över och att den omständigheten att latenta bolags- och ägarskatter inte beaktades vid förmögenhetsvärderingen skulle tas upp med förtur.
Riksdagen beslutade hösten 2004 (prop. 2004/05:31, bet. 2004/05:SkU14) om vissa EU-anpassningar på pensionsbeskattningens område som kom att beröra även förmögenhetsskatten. Detta beslut innebär att kapitalförsäkringar som meddelas inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och uppfyller samtliga krav, förutom etableringskravet, som ställs för att en försäkring ska betraktas som en pensionsförsäkring är undantagen från förmögenhetsskatt. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr. 2006/07:47) lämnat ett meddelande om kommande ändringar av skattereglerna för pensionsförsäkring. Förslaget innebär att de särskilda reglerna för s.k. kapitalpension kommer att slopas med verkan fr.o.m. den 2 februari 2007.
Regeringen har aviserat sin avsikt att avveckla förmögenhetsskatten under innevarande mandatperiod. Av statsfinansiella skäl bör avskaffandet ske successivt. I ett första steg halveras skattesatsen för finansiella tillgångar och reala tillgångar som inte är fastigheter och bostadsrätter från 1,5 % till 0,75 % för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. För fastigheter och bostadsrätter är inriktningen att skattesatsen inledningsvis ska ligga kvar på 1,5 %. För ideella föreningar, stiftelser och vissa samfund som är skattskyldiga till förmögenhetsskatt sänks skattesatsen från 1,5 till 0,75 .
Regeringen avser att under 2007 återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar som bör kunna tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
Motionerna
I motion Sk313 av Ulf Sjösten (m) föreslås att riksdagen gör ett uttalande om förmögenhetsskattens negativa effekter. Enligt motionen hindrar förmögenhetsskatten tillväxt och utveckling i Sverige. Den hindrar investeringar i Sverige, styr kapital till fel investeringar och driver kapital ur landet. Vissa bedömare menar att mer än 1 000 miljarder kronor kan vara placerade utomlands. Vidare är förmögenhetsskatten godtycklig och öppnar oanade möjligheter till skatteplanering. Den är orättvis, då några av landets rikaste personer delvis är skattebefriade, medan vanligt folk som råkat bo in sig i ett hus som stigit kraftigt i värde tvingas att betala. Många länder har avskaffat förmögenhetsskatten, och i dag finns det endast fyra OECD-länder utanför Norden som beskattar förmögenheter.
Enligt motion Sk316 i denna del av Björn Hamilton och Isabella Jernbeck (m) bör förmögenhetsskatten slopas. Även normalvillor i storstadsområdena drabbas av förmögenhetsskatt. För att komma till rätta med problemet och för full rättvisa bör inte bara fastighetsskatten utan också förmögenhetsskatten avskaffas.
Behandlingen av överskottslikviditet i företag vid förmögenhetsbeskattningen tas upp i tre motioner.
I motion Sk244 yrkande 1 föreslår Marie Engström m.fl. (v) en utvärdering av regelsystemet för bedömning av överskottslikviditet i onoterade bolag vid förmögenhetsbeskattningen av bolagets ägare. Motionärerna anser att det måste finnas regler som förhindrar att privata förmögenheter läggs in i bolag för att undgå förmögenhetsskatt, men att dagens regelsystem är stelt, vilket lätt leder till ett godtycke där t.ex. enskilda företags investeringsplaner kan komma att ifrågasättas. Det finns därför skäl till att nuvarande regelverk kan behöva utvärderas.
Enligt motion Sk282 av Anna Lilliehöök (m) sätter gällande regler om överskottslikviditet i onoterade bolag strikta gränser för hur mycket kapital som får ackumuleras i ett företag. Likvida kassamedel som går utöver konkreta och klara investeringsplaner betraktas som överlikviditet och beskattas hos företagaren som privatperson. För att förbättra företagandets villkor behöver handlingsfriheten ges vida ramar. Detta gäller också möjligheterna att bygga upp likviditet som behöver bli betydligt vidare. Företagets egen bedömning av behovet bör vara vägledande i betydligt högre utsträckning än vad som sker i dag, då bedömningen görs av Skatteverket, med mycket strikta gränser.
I motion Sk318 föreslår Jörgen Johansson och Staffan Anger (c, m) en översyn av förmögenhetsskatten på överskottslikviditet i företag. Då ett slopande av förmögenhetsskatten är en fortlöpande process under några år är det viktigt att skyndsamt lösa avarter i systemet för att förhindra negativa effekter på sysselsättningen. Regeln om överskottslikviditet framstår enligt motionärerna som destruktiv då den främst drabbar de lönsamma och expansionshungriga företagen, som samtidigt är den avgörande motorn för att uppnå såväl målen i Lissabonstrategin som för att utveckla det svenska välståndet.
I motion Sk261 av Marie Engström m.fl. (v) föreslås att regeringen ska vidta åtgärder för att förhindra skatteplanering med skattefria kapitalförsäkringar vid förmögenhetsbeskattningen. Motionärerna syftar på riksdagens beslut i november 2004 att slopa förmögenhetsskatten på vissa kapitalförsäkringar som tecknats i utlandet. En beloppsgräns för skattefri försäkring vid beräkning av förmögenhetsskatt kan enligt motionen vara ett sätt att förhindra skatteplanering.
Utskottets ställningstagande
Det är i dag få länder som beskattar förmögenhetstillgångar, och de som gör det har betydande tröskelvärden innan skattskyldighet inträder. Samtidigt har kapitalmarknadernas internationalisering gjort det enkelt att flytta kapital till länder med lägre beskattning. Undersökningar som har gjorts tyder också på att detta utnyttjas i en omfattning som medför att kapital i mycket stor omfattning placeras i sparande utomlands. Mycket av det kapital som av skatteskäl på detta sätt försvinner från Sverige bör kunna lockas tillbaka hit för att investeras i svenska företag och affärsidéer genom att skattevillkoren för kapitalägandet görs gynnsammare. Detta är av stor betydelse för svenskt näringsliv, inte minst för de mindre företagen som inte har tillgång till en internationell kapitalmarknad på samma sätt som de stora företagen.
Förutom att förmögenhetsskatten på ett allvarligt sätt bidrar till att dränera svensk ekonomi på kapital är den också en skatt med stora tekniska brister. Tillgångar behandlas inte likformigt, vilket ger upphov till snedvridningar och skatteplanering. Skattebasutredningen har i betänkandet Våra skatter (SOU 2002:47) konstaterat att den smala basen för förmögenhetsskatten till följd av många undantag och nedsättningar skapar starka incitament till rent skattebetingade beslut hos hushåll och i företag, såväl legala som illegala.
Regeringen redovisade i höstas sina planer på att avveckla förmögenhetsskatten under den innevarande mandatperioden (prop. 2006/07:1 volym 1 s. 150). Av statsfinansiella skäl bör avskaffandet ske successivt, och ett första steg planeras kunna behandlas av riksdagen under 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Finansministern har under hösten 2006 i riksdagen upplyst att arbetet påbörjats med att ta fram de nya regler för förmögenhetsbeskattningen som aviserades i budgetpropositionen. I detta arbete ingår även att ta fram ett förslag som löser problemet med förmögenhetsbeskattningen av överskottslikviditet i företag.
Det finns mot den angivna bakgrunden inte någon anledning till ett tillkännagivande om förmögenhetsskattens slopande eftersom denna skatt enligt regeringsförklaringen ska avskaffas. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk313 och Sk316 i denna del.
Problematiken kring överskottslikviditet vid förmögenhetsbeskattningen kommer också att få sin lösning genom det arbete som pågår. Utskottet avstyrker följaktligen även motionerna Sk244 yrkande 1, Sk282 och Sk318.
Enligt den skrivelse som regeringen nyligen lämnat till riksdagen angående ändringar i beskattningen av pensionsförsäkringar kommer särskilda skatteregler för den typ av kapitalförsäkringar som avses i motion Sk261 att försvinna. I stället kommer sådana försäkringar, i den mån de uppfyller villkoren för pensionsförsäkringar, att beskattas på samma sätt inom hela EES-området. Det innebär att sådana försäkringar som tecknas efter den 2 februari 2007 blir förmögenhetsskattefria under förutsättning att de uppfyller kraven för pensionsförsäkring. Utskottet avstyrker motion Sk261.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Företags och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 motiveringen (s) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s) och Hans Olsson (s). |
Ställningstagande
Av den finansplan som den tidigare regeringen presenterade för riksdagen inför budgetåret 2006 framgick tydligt att Sveriges internationella konkurrenskraft var god. Jämfört med EU och OECD som helhet hade Sverige en väl fungerande arbetsmarknad och nådde toppositioner inom EU i fråga om innovationsklimat och när EU:s tillväxtstrategi, Lissabonstrategin, utvärderades. Vi redovisar här några av de hörnstenar som vi anser måste prägla det fortsatta arbetet med företagssektorns skatter för att uppnå en fortsatt sådan god utveckling.
En viktig utgångspunkt för den skattepolitik som vi förespråkar är att det svenska näringslivet ska ha förmåga att skapa starka och livskraftiga företag som kan bidra till en ekonomiskt positiv utveckling som leder till nya arbeten och välfärd som kan komma alla till del. Skattepolitiken bör utformas så att den bidrar till att främja en sådan utveckling. Goda villkor för investeringar och företagande i Sverige är avgörande för att vårt land ska kunna möta en allt hårdare konkurrens från omvärlden. Vi vill eftersträva breda skattebaser och vill begränsa olika former av särregler för att kunna hålla nere marginalskatterna på olika strategiska områden av betydelse för en god ekonomisk utveckling.
Genom den skattereform som riksdagen beslutade om 1990 har lagts en god grund för en bra och internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning. Därefter har arbetet handlat mycket om att anpassa reglerna till framför allt de mindre företagens villkor. Vi har utvidgat möjligheterna för enskilda näringsidkare att göra avsättningar till periodiseringsfond och förlängt den tid under vilken en reservering kan kvarstå obeskattad. Vi har lagt ned mycket arbete på att reformera 3:12-reglerna, dvs. de skatteregler som gäller för de fåmansägda aktiebolagen. Flertalet av de s.k. stoppregler som ansågs ha en negativ inverkan på företagsklimatet och tillväxten i småföretag slopades redan fr.o.m. 2001 års taxering. En mer omfattande reformering genomfördes fr.o.m. den 1 januari 2006. De reformerade reglerna tar större hänsyn än tidigare till det risktagande det innebär att starta och driva företag. Vi lade stor vikt vid att reformen skulle stimulera intresset för att anställa fler personer i de mindre företagen. Det åstadkom vi bl.a. genom att låta löneunderlaget i ett fåmansbolag bli mer avgörande för hur stor del av de aktiva ägarnas vinster och utdelningar från bolaget som får en lindrigare beskattning. För att underlätta vid generationsskiften i familjeföretag har inkomstskattereglerna ändrats i flera hänseenden, t.ex. har en möjlighet införts att överföra expansionsmedel och periodiseringsfonder. Vårt förslag hösten 2004 om att slopa arvs- och gåvoskatten har också bidragit till att påtagligt förbättra skattevillkoren i samband med generationsskiften.
En uthållig tillväxt kan inte åstadkommas utan att miljöaspekterna på produktionen och hela samhällslivet i övrigt ställs i förgrunden. Socialdemokraterna formade i samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet en strategi för en omfattande grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 som successivt började genomföras. Det är angeläget att ambitionerna i miljöfrågorna inte tillåts komma på undantag. En uthållig tillväxt kan aldrig skapas på bekostnad av miljön.
Utvecklingen inom EU och verksamheten i gemenskapens domstol innebär allt oftare att våra skatteregler måste justeras för att inte komma i konflikt med EG-rätten. Kommissionens ambitioner att införa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och andra förändringar på företagsskatteområdet kommer att prägla mycket av arbetet med företagens skatteregler den närmast framtiden. Med hänsyn härtill måste dessa frågor bevakas kontinuerligt. Genom att riksdagen fr.o.m. den 1 januari 2007 har stärkt riksdagsutskottens möjligheter att få information och att samråda med regeringen kommer dessa frågor att kunna bevakas från riksdagens sida i en helt annan omfattning än tidigare.
Förenklingar genom bl.a. en minskad regelbörda för företagen anser vi ska ha en mycket hög prioritet. Under den föregående mandatperioden genomfördes flera förslag som verkar i denna riktning. En lagstiftning som gjorde det möjligt att i ökad omfattning lämna skattedeklarationer genom ombud antogs av riksdagen hösten 2005. För att i större utsträckning undanta små och medelstora företag från betungande regler genomfördes våren 2006 en lagstiftning som ger enskilda näringsidkare möjlighet att göra förenklade bokslut och lägga dessa till grund för inkomstbeskattningen utan några ytterligare justeringar. En utredning om reformerade förfaranderegler på beskattningsområdet (dir. 2005:129) som tillsattes av den tidigare regeringen bör också kunna lämna olika förslag som innebär förenklingar.
För att skattesystemet ska kunna fullfölja sina grundläggande funktioner att betala den gemensamma välfärden och att omfördela från dem som har till dem som saknar måste det bedrivas ett målmedvetet arbete som syftar till att motverka svartarbete och skattefusk. Nya regler måste också utformas så att de inte ger upphov till nya fuskmöjligheter. En viktig förändring i detta sammanhang genomfördes redan våren 2006 när riksdagen antog vårt förslag om att införa omvänd skattskyldighet för moms inom byggsektorn. Detta förslag träder i kraft den 1 juli i år. Ett fortsatt arbete med att motverka skattefusk måste prioriteras.
2. | Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (v) |
| av Anne-Marie Wallouch (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en översyn av skattesystemet. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sk278 yrkande 1 och avslår motionerna 2006/07:Fi223 yrkande 26, 2006/07:Sk248, 2006/07:Sk268, 2006/07:Sk269, 2006/07:Sk287 och 2006/07:Sk297.
Ställningstagande
I Sverige finns över 1 miljon sysselsatta i företag som har upp till 50 anställda. Lägger man till enmansföretagen stiger siffran till ca 1,4 miljoner. I Sverige finns alltså ett stort antal små företag men förhållandevis få medelstora. Att få mindre företag att vilja investera och nyanställa skulle få mycket positiv effekt på sysselsättningen. En satsning på mindre företag är också en viktig regionalpolitisk åtgärd. Hittills genomförda åtgärder som borttagande av arvs- och gåvoskatten för att underlätta generationsskiften, skattereduktion för forskningssatsningar och reformering av 3:12-regler är exempel på åtgärder som Vänsterpartiet medverkat till att genomföra och som kan förväntas komma att få en stor betydelse.
Det kommer att bli nödvändigt att gå vidare och framför allt se över situationen för enskilda firmor och handelsbolag. En annan central fråga är framtagande av schablonbeskattningsförslag, en åtgärd som skulle underlätta för det enskilda företaget men också motverka skatteundandragande. Vänsterpartiet föreslog i sin budgetmotion för 2007, Fi245, begränsade avdragsmöjligheter för pensionssparande. Vi anser att regler som gäller egenföretagare måste ses över ytterligare innan eventuella förändringar görs.
Vänsterpartiet föreslog i budgetmotionen också en höjning av bolagsskatten från 28 till 30 %. Vi anser att Sverige i och med det inte påtagligt försämrar sin konkurrenskraft. Det är dock viktigt att i en översyn av skattesystemet väga in hur olika beslut i EG-domstolen (t.ex. Marks & Spencer) kan komma att påverka enskilda länders möjlighet att utforma skatter.
År 1997 genomfördes en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna (egenavgifterna hos handelsbolag/enskilda firmor). Syftet var att stimulera sysselsättningen. Riksdagens revisorer har i en rapport till riksdagen (2000/01:8) ifrågasatt värdet av de reducerade arbetsgivaravgifterna och pekat på att ingen mätbar ökning av sysselsättningen uppnåtts. Förra året beslutade riksdagen om en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för soloföretag i syfte att öka viljan att göra nyanställningar. Tyvärr har den nuvarande regeringen avbrutit försöket. Detta hade annars kunnat vara en god värdemätare på i vilken utsträckning en mer riktad nedsättning av arbetsgivaravgifter hade haft på sysselsättningen.
3. | Företags- och kapitalbeskattningen, allmänt, punkt 1 (mp) |
| av Helena Leander (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om etableringskonton. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fi223 yrkande 26 och avslår motionerna 2006/07:Sk248, 2006/07:Sk268, 2006/07:Sk269, 2006/07:Sk278 yrkande 1, 2006/07:Sk287 och 2006/07:Sk297.
Ställningstagande
Sverige står i dag inför flera stora utmaningar. Vi måste ta vårt ansvar för att avstyra hotet mot vårt gemensamma klimat. Vi måste se till att nya jobb kan skapas och att förutsättningarna för att nya företag kan växa fram är goda. Vi måste se till att förbättra levnadsvillkoren för de individer som har det sämst ställt. Dessa tre utmaningar kommer vi från Miljöpartiets sida att prioritera högst under de kommande åren.
Miljöpartiet har under de närmast föregående mandatperioderna medverkat till att förbättra småföretagandets villkor på skatteområdet och flera andra områden. Den gröna omställning som vi har drivit på har också i sig bidragit till nya affärsmöjligheter för småföretag. Inte minst företag som producerar och tillhandahåller lösningar som leder till långsiktiga förbättringar på klimat, miljö- och energiområdet har skördat framgångar. Denna positiva kraft måste bejakas och vi måste se att dessa företag är de som skapar förutsättningar för en ansvarsfull och långsiktigt hållbar utveckling.
Vi känner emellertid en oro för vissa inslag i den nuvarande regeringens företagssatsning, som inte har den småföretagsinriktade profil som vi eftersträvar. Skattepolitiken måste mer inriktas på småföretagandet. Många små företag och en differentierad ekonomi minskar det lokala samhällets sårbarhet i den globala ekonomin. Inriktningen måste vara att göra regler som inte hindrar utan i stället hjälper till att frigöra individens kreativitet och kraft. Då skapas möjligheter för entreprenörer att utveckla idéer som kan leda till nya företag och nya jobb. Detta stärker samtidigt det lokala samhället.
Ett av förslagen från Miljöpartiet som har tagits upp i det här betänkandet är att utreda förutsättningarna för att införa någon form av skattegynnat sparande, etableringskonton, för dem som har planer på att starta företag. I Danmark finns ett sådant system. Jag tillstyrker Miljöpartiets motion Fi223 yrkande 26.
4. | Utvidgade reserveringsmöjligheter, punkt 3 (v) |
| av Anne-Marie Wallouch (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om underhållsfonder och fiskekonto. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:C319 yrkande 11 och 2006/07:MJ390 yrkande 35 och avslår motion 2006/07:Sk241 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Det är svårt att få lönsamhet i hyresrättsproduktionen utifrån dagens villkor när det gäller fastighetsskatt och stöd för produktion. Därför bör även andra åtgärder övervägas. Ett förslag är att fastighetsägare i flerfamiljshus får inrätta skattefria underhållsfonder för kommande renoveringar, dels för att lindra kraven på hyresökningar, dels för möjligheten att skaffa nödvändigt kapital till en lägre kostnad. Givetvis bör användningen av de fonderade medlen användas i samråd och förhandlingar med berörda hyresgäster och hyresgästföreningen. Som ett led i en sammanhållen bostadspolitik bör frågan om skattefria underhållsfonder utredas och regeringen återkomma till riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
För att utjämna inkomster från fisket mellan goda och dåliga perioder skulle fiskekonton kunna införas enligt modellen med skogskonton. Detta skulle också öka möjligheterna att göra långsiktiga och hållbart anpassade investeringar. En utredning bör tillsättas för att ta fram ett förslag om ett fiskekonto. Uppdraget bör inriktas på en konstruktion som inte motverkar en modernisering och teknikutveckling som är förenligt med ett fiske i balans med resursen. Förslaget kräver ändringar av skattelagstiftningen och alltså ett riksdagsbeslut. Detta bör ges regeringen till känna.
5. | Forskning och utveckling, punkt 4 (v) |
| av Anne-Marie Wallouch (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ett skatteavdrag för FoU. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2006/07:Sk251 och 2006/07:Sk267.
Ställningstagande
I Norge finns sedan 2001 ett forskningsprogram för företag kallat Skattefunn. Företag som investerar i egen forskning eller köper in forskningstjänster kan få mellan 18 % och 20 %, beroende på företagets storlek, i avdrag på skatt och arbetsgivaravgift för kostnader upp till 8 miljoner NOK. Det innebär att skatteavdraget kan bli 1,6 miljoner NOK/år.
För närvarande pågår 5 123 projekt till ett sammanlagt värde av 9,5 miljarder NOK. Det sammanlagda skatteavdraget är 1,6 miljarder. Projekten är spridda över hela Norge och i de flesta branscher. Enligt en utvärdering svarade 80 % av företagen att deras FoU-projekt aldrig hade genomförts utan detta skatteavdrag och 72 % av företagen anser att Skattefunnprojekten utgör en central del av deras tillväxtstrategi.
Vänsterpartiet avsatte i sin budgetmotion Fi245 200 000 kr per år fr.o.m. 2008 för ett liknande skatteavdrag för små och medelstora företag som investerar i FoU enligt den modell som refereras ovan. Vårt förslag antogs inte i höstas. Det finns emellertid anledning att utreda frågan vidare och skapa ett ekonomiskt utrymme för ett sådant avdrag framöver.
6. | Ideella föreningar och stiftelser, punkt 5 (s, mp) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattereglerna för allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2006/07:Sk285, 2006/07:Sk291, 2006/07:Sk298 och 2006/07:Sk307.
Ställningstagande
Det finns i Sverige en lång rad stiftelser och ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet och gör en stor samhällsinsats. Regelverket kring beskattning av sådan allmännyttig verksamhet uppfattas mer och mer i takt med samhällsutvecklingen som otidsenligt.
Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande den 24 november 2004 att se över reglerna om inskränkt skattskyldighet för allmännyttiga stiftelser och vissa andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 s. 131) redovisade den dåvarande regeringen att den påbörjat arbetet med att ta fram direktiv till en utredning. Vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen bör betona vikten av att detta arbete fullföljs.
7. | Vissa kontantbranscher, m.m., punkt 6 (v) |
| av Anne-Marie Wallouch (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om schablonbeskattning. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Sk252 och 2006/07:Ju254 yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2006/07:Sk205 och 2006/07:Sk270.
Ställningstagande
Vänsterpartiet har i olika sammanhang tagit upp behovet att införa schablonskattning, dels för att förenkla för den enskilde företagaren och Skatteverket, dels för att på ett mer effektivt sätt förhindra skatteundandragande.
Skatteverket har tidigare, på uppdrag av regeringen, i rapporter gjort principskisser för hur schablonbeskattning skulle kunna utformas i mindre företag. Avsikten är att det ska kunna användas i kontantbranscher med få anställda. I en diskussion kring nya metoder måste naturligtvis för- och nackdelar vägas mot varandra. En schablon kan uppfattas som att man inkräktar på kravet om rättvis beskattning och mindre exakthet för den enskilde. Det ska i sin tur ställas mot att schablonbeskattning skulle kunna genomföras i branscher där man i dag har ett stort skatteundandragande.
I dag finns schablonbeskattning i andra europeiska länder, t.ex. Italien och Spanien. Deras system bygger på frivillighet. Erfarenheten från dessa länder är goda. Många företag har anslutit sig. Det har heller inte inneburit skattebortfall utan snarare motsatsen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen ställer sig bakom Vänsterparitets förslag om att införa schablonbeskattning, i ett första steg lämpligen som ett försök i en eller flera kontantbranscher.
8. | Ombyggnader för ökad tillgänglighet, punkt 11 (v) |
| av Anne-Marie Wallouch (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utredning av ett särskilt skatteavdrag för näringsidkare för ombyggnader för ökad tillgänglighet i små lokaler. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:So382 yrkande 9.
Ställningstagande
Ett av målen för ett tillgängligare samhälle är att enkelt åtgärdade hinder ska kunna byggas bort före år 2010. Näringsidkare med små butiker kan se det som en stor kostnad att göra dessa anpassningar, och därför vill vi införa ett ROT-avdrag för dessa. Vänsterpartiet står bakom riksdagens beslut om att ansvars- och finansieringsprincipen ska gälla och innebär att handikapperspektivet ska beaktas i all verksamhet och att ansvar för finansiering av åtgärder på området ligger på myndigheter, kommuner, landsting eller hos andra aktörer. Vi anser emellertid att ett särskilt skatteavdrag för att vidta åtgärder för att åstadkomma tillgänglighet inte strider mot den principen. Det behövs en extra stimulans för att få de små företagen att göra den egna verksamheten mer tillgänglig, annars kommer många små affärslokaler sannolikt fortfarande inte att vara tillgängliga för alla år 2010. Regeringen bör därför utreda möjligheten att införa ett särskilt ROT-avdrag till näringsidkare med små lokaler.
9. | Sponsring, punkt 12 motiveringen (s, v) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Anne-Marie Wallouch (v). |
Ställningstagande
Som utskottet har redovisat har frågan om avdragsrätten för sponsring nyligen varit föremål för ingående överväganden. Dessa har utmynnat i att riksdagen har ställt sig bakom regeringens bedömning att en särskild regel om avdragsrätt för sponsring inte bör införas, utan att det är bättre att eventuella problem som kan uppkomma i rättstillämpningen löses med hjälp av riktlinjer från Skatteverket. Vi anser att riksdagens ställningstagande nu bör stå fast, men vi ska också följa hur praxis kommer att utvecklas.
10. | Kooperativ hyresrätt, punkt 15 (v) |
| av Anne-Marie Wallouch (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en översyn av skattereglerna med syfte att undvika att den kooperativa hyresrätten enligt hyresmodellen missgynnas i förhållande till ägarmodellen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C318 yrkande 6.
Ställningstagande
En kooperativ hyresrättsförening som äger huset vars lägenheter de hyr ut till sina medlemmar enligt den s.k. ägarmodellen beskattas enligt schablonbeskattningsprincipen. Om föreningen blockhyr lägenheterna från ett bostadsföretag för vidare uthyrning till medlemmarna i föreningen, saknas i dag särskilda beskattningsregler.
Hyresmodellen måste ha ett hållbart och enkelt utformat system som är avpassat för föreningens grundläggande ändamål. Vänsterpartiet har tidigare föreslagit ett system där inkomstskattelagen ändras så att kooperativa hyresrättsföreningar som blockhyr minst tre lägenheter beskattas på motsvarande sätt som privatbostadsföretag, dvs. såsom bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar enligt ägarmodell, med den skillnaden att föreningen som intäkt tar upp motsvarande andel av fastighetens taxeringsvärde som blockhyresavtalets omfattning av fastigheten utgör. På detta sätt skulle en kooperativ hyresrättsförening enligt hyresmodellen inte missgynnas i förhållande till ägarmodellen eller bostadsrättsföreningen.
En översyn av dagens skatteregler bör genomföras med syfte att undvika att den kooperativa hyresrätten enligt hyresmodellen missgynnas i förhållande till ägarmodellen.
11. | Fastighetsskatten, punkt 16 motiveringen (s) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s) och Hans Olsson (s). |
Ställningstagande
Det finns starka skäl att behålla fastighetsskatten. Den är en del av kapitalinkomstbeskattningen, och det bör finnas en likformighet och enhetlighet mellan beskattningen av en fastighet och beskattningen av avkastningen av övriga kapitaltillgångar. Dessutom bör ränteutgifter även sådana som avser bostadslån förbli avdragsgilla. En strävan bör därför vara att fastighetsskatteuttaget ligger rimligt i nivå med beskattningen av andra kapitalinkomster.
Förutom de mer principiella skälen för att behålla fastighetsskatten tillkommer att den är en betydande och viktig inkomstkälla för staten. Under 2007 beräknas fastighetsskatten inbringa ca 25 miljarder kronor. Ett slopande av fastighetsskatten skulle därför med automatik medföra betydande statsfinansiella återverkningar som måste kompenseras med andra betydande skatteförändringar eller neddragningar.
Samtidigt är det viktigt att fastighetsskattens nivå avvägs så att skatten inte leder till orimliga effekter för hushållen. De senaste årens kraftiga prisstegringar på bostäder har mötts med sänkningar av skattesatsen, med dämpningsregler och begränsningsregler för hushåll med små inkomster. Senast i samband med statsbudgeten för 2006 utvidgades begränsningsregeln så att i normalfallet högst 4 % av ett hushålls inkomster ska gå till fastighetsskatt på den permanenta bostaden.
Vi anser det vara mycket viktigt att fastighetsskattens effekter också i fortsättningen övervakas noga för att det ska finnas en beredskap att göra de justeringar som kan behövas.
12. | Fastighetsskatten, punkt 16 (v) |
| av Anne-Marie Wallouch (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en översyn av fastighetsskatten. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Sk278 yrkande 4, 2006/07:C319 yrkandena 9 och 10 samt 2006/07:N296 yrkande 4, bifaller delvis motionerna 2006/07:C360 yrkande 30, 2006/07:MJ266 yrkande 40, 2006/07:N220 yrkande 6 och 2006/07:N296 yrkande 15 och avslår motionerna 2006/07:Sk257, 2006/07:Sk296, 2006/07:Sk316 i denna del och 2006/07:C360 yrkande 14.
Ställningstagande
Vänsterpartiet vill behålla fastighetsskatten, men vill att den ska göras om för att bli mer neutral och rättvis oberoende av boendeformen. I enlighet med Fastighetsskattekommitténs betänkande bör beskattningen i framtiden ske utifrån upplåtelseform och inte som i dag utifrån hustyp.
Precis som tidigare gällde för bostadsrättsföreningarna är hyresrätterna dubbelbeskattade då de även betalar bolagsskatt. Vi anser att det inte finns skäl att särbehandla boende i hyresrätter på detta sätt. Fastighetsskatten på hyresrätter bör därför på sikt fasas ur.
Vi vill också se över andra delar av fastighetsskatten. När det gäller småhus bör dels dagens system med bl.a. begränsningsregeln och dämpningsregeln utvärderas, dels andra system prövas. Till exempel har vi föreslagit att byggnadens värde kunde vara geografiskt neutralt, dvs. att samma hus får samma värde oavsett var det är beläget. Eventuellt kan detta kombineras med ett tak för markvärde. Vi är också öppna för att diskutera andra lösningar. Översynen ska också omfatta beskattning av bostadsrätter. Vi föreslår att varje bostadsrätt ska värderas för sig och att den samlade värderingen blir underlag för bostadsrättsföreningarnas fastighetsskatt.
I dag får alla nya byggnader ett avdrag på fastighetsskatten under de första fem åren. Vi anser att det bör ses över hur avdragets storlek skulle kunna kopplas till befintliga byggnader eller på annat sätt stimulera energieffektiva investeringar.
Handeln med utsläppsrätter har inneburit konkurrensfördelar för kärnkraften och vattenkraften. Det har resulterat i stora vinster för de bolag som har stora produktionsandelar i kärnkraft och vattenkraft. Vänsterpartiet anser därför att de skatter som infördes för dessa år 2006 ska höjas ytterligare. Den termiska effektskatten på kärnkraft och fastighetsskatten på vattenkraft ska enligt vårt förslag höjas med en inkomstnivå på 300 miljoner kronor för staten för respektive skatt.
13. | Fastighetsskatten, punkt 16 (mp) |
| av Helena Leander (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fastighetsskatten. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C360 yrkandena 14 och 30, bifaller delvis motionerna 2006/07:MJ266 yrkande 40, 2006/07:N220 yrkande 6 och 2006/07:N296 yrkande 4 och avslår motionerna 2006/07:Sk257, 2006/07:Sk278 yrkande 4, 2006/07:Sk296, 2006/07:Sk316 i denna del, 2006/07:C319 yrkandena 9 och 10 samt 2006/07:N296 yrkande 15.
Ställningstagande
Att ha en skatt på boende är problematiskt. På sikt bör fastighetsskatten därför avskaffas. Eftersom fastighetsskatten för närvarande ger ca 25 miljarder kronor inkomster per år till statskassan, kan det ta tid att ersätta detta bortfall. Miljöpartiets förslag kring fastighetsskatten redovisas närmare i skattemotionen 2006/07:Fi223 och i budgetmotionen 2006/07:Fi246, och de ska inte vidare utvecklas här.
Fastighetsskatten bör dock även anpassas efter vilken miljöpåverkan fastigheten har. Hus med förnuftiga uppvärmningssystem och bra isolering ska beskattas lägre än hus med hög energiförbrukning. Förnybara energislag ska gynnas på bekostnad av olja och direktverkande el. Det är också viktigt att miljöförbättrande investeringar i fastigheter leder till en lägre fastighetsskatt, och inte som i dag en högre skatt. Drivkrafterna att satsa på miljöförbättrande åtgärder i boendet måste gynnas. Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med förslag till hur fastighetsskatten ska utformas för att gynna investeringar i hållbar teknik och minskad miljöpåverkan.
14. | Klassificering av byggnader för äldreboende vid fastighetstaxeringen, punkt 17 (s, v) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Anne-Marie Wallouch (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om klassificering av byggnader för äldreboenden vid fastighetstaxeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sk255.
Ställningstagande
Det är inte en bra ordning att Skatteverket måste bedöma om en byggnad ska klassificeras som vårdbyggnad och därmed vara befriad från fastighetsskatt. För att komma till rätta med detta problem förordar vi att regeringen ska överväga frågan och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som undanröjer osäkerheten om hur de blandade boendeformerna inom äldreomsorgen ska klassificeras vid fastighetstaxeringen.
15. | Förmögenhetsskatten, punkt 18 motiveringen (s) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s) och Hans Olsson (s). |
Ställningstagande
Det främsta skälet för att behålla förmögenhetsskatten är att den fyller en viktig fördelningspolitisk funktion. Att avskaffa den skulle leda till ökade klyftor i samhället och förstärka den snedvridning mellan olika grupper som den nuvarande regeringen redan har åstadkommit med bl.a. införandet av ett jobbskatteavdrag. Förmögenhetsskatten bör behållas.
Det finns vissa problem med skattens tekniska utformning som kan leda till orättvisor i beskattningen. För att undvika detta måste det, liksom när det gäller fastighetsskatten, finnas en beredskap att justera reglerna för att de inte ska leda till oönskade effekter. En halvering av förmögenhetsskatten på allt annat än boendet, vilket regeringen har aviserat, är ett exempel på förändring som ytterligare skulle komplicera reglerna och skapa orättvisor.
Den tidigare regeringen hann inte slutföra arbetet med att lösa problemen kring lex Uggla. Vi förutsätter att den nuvarande regeringen kan ta itu med och lösa detta problem.
16. | Förmögenhetsskatten, punkt 18 (v) |
| av Anne-Marie Wallouch (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förmögenhetsskatten. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Sk244 yrkande 1 och 2006/07:Sk261 samt avslår motionerna 2006/07:Sk282, 2006/07:Sk313, 2006/07:Sk316 i denna del och 2006/07:Sk318.
Ställningstagande
Förmögenhetsskatten har stor betydelse från fördelningssynpunkt. En sänkning eller ett avskaffande av förmögenhetsskatten skulle öka de ekonomiska klyftorna ytterligare. Särskilt markant blir detta om regeringen gör allvar av sina planer att sänka förmögenhetsskatten på alla andra kapitaltillgångar än den egna bostaden. Förmögenhetsskatten bör finnas kvar även i framtiden.
Detta innebär inte att det kan finnas skäl att göra olika förändringar för att skatten inte ska få oönskade effekter. Under senare tid har frågan om överskottslikviditet i onoterade bolag uppmärksammats. Vänsterpartiet anser att det finns skäl att så snart som möjligt beakta den latenta skatteskulden vid förmögenhetsvärderingen av ägares aktier i onoterade bolag. Vi satte av 15 miljoner kronor för detta ändamål i vår budgetmotion för 2007. Förslaget röstades emellertid ned i riksdagen, och den nuvarande regeringen har ännu inte presenterat ett förslag som löser problemet. Regeringen bör också överväga åtgärder för att motverka att det öppnas olika möjligheter till skatteplanering för att komma undan förmögenhetsskatten i samband med att skattereglerna för pensionsförsäkring arbetas om till följd av EG-domstolens dom i det s.k. Danmarksmålet.
17. | Förmögenhetsskatten, punkt 18 motiveringen (mp) |
| av Helena Leander (mp). |
Ställningstagande
I samband med att regeringen presenterade sina planer på att slopa förmögenhetsskatten framhöll vi från Miljöpartiet att det finns flera problem förknippade med detta. För det första måste en eventuell sänkning eller ett borttagande ske på ett ekonomiskt ansvarsfullt och ett fördelningspolitiskt rättvist sätt. Regeringens planer på att beskatta banktillgodohavanden och aktieinnehav med 0,75 % och villor och bostadsrätter med 1,5 % brister i logik, krånglar till en redan tillkrånglad skatt och öppnar för skatteplanering och skatteundandragande. Att dessutom låta sjuka och arbetslösa med små inkomster bära bördan av finansieringen till en avveckling som mest gynnar de bättre bemedlade i samhället är både stötande och från fördelningspolitisk synpunkt djupt orättvist. En avveckling av förmögenhetsskatten kan endast accepteras om den ingår i en politik som sammantaget är fördelningspolitiskt acceptabel. Mot denna bakgrund avvisar jag en avveckling av förmögenhetsskatten.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006
2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
26. | Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att lämna förslag om hur ett system med skattegynnat sparande i s.k. etableringskonton liknande den danska modellen kan utformas (5.4). |
2006/07:Sk201 av Jan-Olof Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett system med entreprenadkonton i hela näringslivet.
2006/07:Sk202 av Kenneth Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda avdragsrätt för underhåll av ekonomibyggnader och andra byggnader i syfte att värna kulturmiljöer på landsbygden.
2006/07:Sk205 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av en schablonbeskattning inom vissa näringsområden.
2006/07:Sk222 av Lars-Ivar Ericson och Solveig Ternström (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kultursponsring.
2006/07:Sk231 av Maria Kornevik Jakobsson och Solveig Ternström (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att se över lagstiftningen så att rätten att göra avdrag för friskvård även gäller ägare till enskilda företag.
2006/07:Sk241 av Jörgen Johansson och Jan Andersson (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samhällets övergripande ansvar för lag och ordning i samhället. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av inkomstskattelagen (1999:1229) i syfte att vidga reglerna i lagens 30 kap. för råndrabbade företagare. |
2006/07:Sk244 av Marie Engström m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvärdering av regelsystemet för bedömning av överskottslikviditet. |
2006/07:Sk248 av Margareta Cederfelt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att främja övertagandet av mindre företag.
2006/07:Sk250 av Gunnar Sandberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om underhåll av kulturbyggnader på jordbruksfastigheter.
2006/07:Sk251 av Kent Persson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett skatteavdrag för små och medelstora företag som investerar i forskning och utveckling.
2006/07:Sk252 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om schablonbeskattning.
2006/07:Sk255 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av fastighetstaxeringslagens bestämmelser om vårdbyggnader.
2006/07:Sk257 av Leif Jakobsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om begränsningsregeln i fastighetsskatten.
2006/07:Sk261 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av beloppsgränser eller andra åtgärder för att förhindra skatteplanering.
2006/07:Sk266 av Anne Marie Brodén (m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra personalvårdsförmånerna så att dessa också omfattar egenföretagare i enmansföretag och handelsbolag. |
2006/07:Sk267 av Karin Pilsäter (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en generell skatterabatt för FoU-satsningar i småföretag.
2006/07:Sk268 av Karin Pilsäter (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att helt ersätta fåmansbolagsreglerna med en normallönemodell.
2006/07:Sk269 av Karin Pilsäter (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna för förlustavdrag för företagare.
2006/07:Sk270 av Karin Pilsäter (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda schablonskatt och förenklad deklaration för småföretagare.
2006/07:Sk272 av Birgitta Sellén (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningarna för konst på arbetsplatser.
2006/07:Sk278 av Marie Engström m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av skatter för företag. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av fastighetsskatten. |
2006/07:Sk282 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ekonomisk buffert i företag och behovet av en reformering av den s.k. lex Uggla.
2006/07:Sk285 av Mats Pertoft m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utreda skattebefriandet av allmännyttig verksamhet som bedrivs av stiftelser och föreningar utan vinstsyfte.
2006/07:Sk287 av Mats Pertoft och Peter Rådberg (båda mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utreda avdragsrätt för gröna och sociala investeringar.
2006/07:Sk290 av Jan Andersson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjlighet att skjuta upp reavinstbeskattning.
2006/07:Sk291 av Mats Pertoft m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utreda att enskilda förskolor och skolor som bedrivs utan vinstsyfte ska vara fria från inkomstskatt.
2006/07:Sk296 av Torkild Strandberg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mark som upplåts med tomträtt inte bör belastas med fastighetsskatt för tomträttshavaren.
2006/07:Sk297 av Lisbeth Grönfeldt Bergman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den av regeringen aviserade översynen av skatte- och regelsystemen för små och medelstora företag bör ta i beaktande särskilt företag i tjänstesektorn, då systemen i stor utsträckning konstruerades för företag inom industrisektorn och därför i stora delar är olämpliga för tjänsteföretagen.
2006/07:Sk298 av Björn Hamilton (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Skatteverkets agerande gentemot understödsstiftelser.
2006/07:Sk299 av Cecilia Magnusson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att flyttskatt på fondsparande tas bort.
2006/07:Sk302 av Inger Davidson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av reglerna för kultursponsring.
2006/07:Sk307 av Lennart Axelsson och Catharina Bråkenhielm (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning med uppgift att se över reglerna om inskränkt skattskyldighet för stiftelser och att direktiv för en sådan nu tas fram.
2006/07:Sk313 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskatten.
2006/07:Sk314 av Anne-Marie Pålsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om realisationsvinstbeskattning av fondandelar.
2006/07:Sk316 av Björn Hamilton och Isabella Jernbeck (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om boendeskatter.
2006/07:Sk318 av Jörgen Johansson och Staffan Anger (c, m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av förmögenhetsskatten för överskottslikviditet i företag.
2006/07:Ju254 av Lena Olsson m.fl. (v):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ska utreda en schablonbeskattningsmodell för kontantbranscher med omfattande skattefusk. |
2006/07:C318 av Egon Frid m.fl. (v):
6. | Riksdagen begär att regeringen låter genomföra en översyn av dagens skatteregler, med syfte att undvika att den kooperativa hyresrätten enligt hyresmodellen missgynnas i förhållande till ägarmodellen, och återkommer till riksdagen med förslag. |
2006/07:C319 av Lars Ohly m.fl. (v):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att beskattning av boendeform i stället för efter hustyp bör genomföras i enlighet med Fastighetsskattekommitténs betänkande. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att beskattning av hyresrätten på sikt ska fasas ut. |
11. | Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skattefria underhållsfonder och återkommer till riksdagen med ett förslag. |
2006/07:C360 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda modeller för kommunala fastighetsavgifter för icke permanentboende för finansiering av lokala samhällsbyggnadskostnader. |
30. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur fastighetsskatten ska utformas för att gynna investeringar i hållbar teknik och minskad miljöpåverkan. |
2006/07:So382 av Lars Ohly m.fl. (v):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör utreda möjligheten att införa ett särskilt ROT-avdrag till näringsidkare med små lokaler. |
2006/07:T241 av Jörgen Johansson (c):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa tonnageskatt för sjöfarten. |
2006/07:MJ266 av Lars Ohly m.fl. (v):
40. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör utreda hur energieffektiviserande investeringar i nya och befintliga byggnader kan kompenseras med avdrag på fastighetsskatten. |
2006/07:MJ268 av Lars Tysklind m.fl. (fp):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om yrkesfiskeavdraget. |
2006/07:MJ390 av Lars Ohly m.fl. (v):
35. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör tillsätta en utredning för att ta fram ett förslag om ett fiskekonto, inriktat på en konstruktion som inte motverkar modernisering och teknikutveckling och som är förenligt med ett fiske i balans. |
2006/07:N220 av Jan Lindholm (mp):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att en förändring av fastighetsskatten utformas så att den stimulerar investeringar i förnybar energi, energibesparing och därmed också solvärme. |
2006/07:N296 av Kent Persson m.fl. (v):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att befintliga byggnader kan påverka uttaget av fastighetsskatten eller på annat sätt stimulera energieffektiva investeringar. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja den termiska effektskatten och fastighetsskatten på vattenkraft. |