Skatteutskottets betänkande

2006/07:SkU10

Allmänna motioner om inkomstskatter m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden om inkomstbeskattningens utformning som väckts under den allmänna motionstiden 2006. Genomgående handlar motionerna om fysiska personers skatteförhållanden.

Utskottet föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen angående värdering av förmån av fri bil. Utskottet anser att alkolås inte ska påverka förmånsvärdet.

I övrigt tar utskottet upp motioner angående skatteskalan för förvärvsinkomster, olika avdrags- och skattskyldighetsförhållanden, bl.a. förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar, skattefria personalvårdsförmåner, avdraget för resor till och från arbetet, avdrag för gåvor, uthyrning av bostad, idrottsutövarkonto, beskattning av ersättning för ideell skada, bärplockning etc. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden. Till betänkandet har lämnats 13 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Skatteskala, grundavdrag m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk277, 2006/07:Sk278 yrkandena 2, 3 och 5 samt 2006/07:Sk288.

Reservation 1 (v)

Reservation 2 (s, mp) – motiveringen

2.	Förmånstagare till pensionsförsäkring
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk218 och 2006/07:Sk226.

3.	Pensionssparkonto
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk274.

4.	Förmån av fri bil
	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att alkolås inte ska påverka förmånsvärdet av fri bil. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Sk204, 2006/07:Sk209 och 2006/07:Sk224 samt avslår motionerna 2006/07:Sk223, 2006/07:Sk246 yrkande 16 och 2006/07:MJ266 yrkande 19.

Reservation 3 (s)

Reservation 4 (v)

5.	Förmån av fri parkering
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk246 yrkande 17.

Reservation 5 (v)

6.	Personalvårdsförmåner
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk228, 2006/07:Sk235, 2006/07:Sk264, 2006/07:Sk266 yrkandena 1 och 3 samt 2006/07:Sk292.

Reservation 6 (s, v) – motiveringen

7.	Förmån av arbetskläder
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk219.

8.	Reseavdrag
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk281 yrkande 3, 2006/07:MJ266 yrkande 21 och 2006/07:N294 yrkande 5.

Reservation 7 (v)

9.	Frilansande konstnärer
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr240 yrkande 3 och 2006/07:Kr241 yrkande 1.

Reservation 8 (v)

10.	Tolkar
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk249.

11.	Avdrag för inköp av datorutrustning
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk309.

12.	Gåvor och bidrag till ideella ändamål
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk206, 2006/07:Sk237 och 2006/07:Sk286.

Reservation 9 (s, v) – motiveringen

13.	Avdrag för norsk trygdeavgift
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk225.

14.	Uthyrning av bostad
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk275 och 2006/07:C360 yrkande 13.

Reservation 10 (mp)

Reservation 11 (s, v) – motiveringen

15.	Boendes självförvaltning
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C360 yrkande 3.

Reservation 12 (mp)

16.	Idrottsutövarkonto
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk230, 2006/07:Sk232 och 2006/07:Sk239.

17.	Skadestånd
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk295.

18.	Bär, svamp och kottar
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk263 yrkandena 1 och 2.

Reservation 13 (s, v) – motiveringen

19.	Öresund
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk262.

20.	Flygbolagens bonussystem
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk258.

Stockholm den 27 februari 2007

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Per Åsling (c) och Anne-Marie Wallouch (v).

Redogörelse för ärendet

Riksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2007 ställt sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet som lagts fram i budgetpropositionen. Härvid avslogs olika förslag om förändringar på inkomstbeskattningens område som oppositionspartierna lagt fram i sina respektive budgetalternativ för år 2007 (bet. 2006/07:FiU1, yttr. 2006/07:SkU1y, rskr. 2006/07:9).

I det följande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2006 och som gäller frågor med anknytning till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Flertalet motioner innehåller förslag om tillkännagivande till regeringen om utredningar kring eller ändringar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229). När det i det följande refereras till den lagen används genomgående förkortningen IL. Vissa motioner innehåller förslag om ändringar i utformningen av skatteskala, grundavdrag m.m.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilaga.

Utskottets överväganden

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår de förslag om en översyn av skattesystemet som bl.a. syftar till ändringar i skatteskala, grundavdrag, beskattning av pensionssparande m.m.

Jämför reservationerna 1 (v) och 2 (s, mp).

Motionerna

I motion Sk278 av Marie Engström m.fl. (v) föreslås en ny översyn av skattesystemet. I denna översyn är det nödvändigt att ta fram en modell för beräkning av inkomstskatt som har en klar fördelningspolitisk profil. Motionärerna anser att utformningen av den s.k. LO-puckeln kan ifrågasättas eftersom den i dag inte gynnar de grupper som avsågs från början samt för att den i kombination med andra regler kan bidra till marginaleffekter. Ett alternativ som bör övervägas är att göra vissa förändringar i grundavdraget samtidigt som grundavdrag inte medges vid den statliga inkomsttaxeringen (yrkande 2). Vidare begärs ett tillkännagivande om att skatternas betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män måste beaktas i den nya översynen av skattesystemet (yrkande  5). Motionärerna anser även att beskattningen av pensionssparandet bör ses över. Reglerna behöver förenklas och likformigheten och neutraliteten i beskattningen öka (yrkande 3).

I motion Sk288 av Fredrick Federley och Annie Johansson (c) begärs att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda frågan om att införa ett system med s.k. platt skatt i Sverige. Ett första steg i riktning mot ett mer rättvist skattesystem som uppmanar till hederlighet och arbete är enligt motionärerna att avskaffa den statliga inkomstskatten. Den platta skatten bör av genomskinlighets- och enkelhetsskäl samordnas med en bolagsskatt och moms på samma nivå som riktpunkten för den platta skatten.

I motion Sk277 av Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (m) begärs en översyn av skattereglerna för svenska militärer på utlandsuppdrag. En metod som motionärerna anser bör studeras närmare är att införa en särskild skatt efter mönster från den gamla sjömansskatten för denna grupp. En annan metod som bör övervägas är att införa ett särskilt avdrag för uppdrag i internationella styrkor.

Utskottets ställningstagande

Frågor om utformningen av skatteskalan m.m. har senast behandlats i budgetärendet för 2007 (bet. 2006/07:FiU1, SkU1y). Riksdagen godkände regeringens riktlinjer för skattepolitiken och avslog Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets riktlinjer i denna del.

Riksdagen biföll också regeringens förslag om en skattereduktion för förvärvsinkomster (jobbskatteavdrag). Jobbskatteavdraget motsvarar den kommunala inkomstskatten på inkomsten. Jobbskatteavdrag medges för inkomst under 31 900 kr och för 20 % av den delen av en inkomst som ligger mellan 31 800 kr och 109 600 kr. Den som fyllt 65 år får jobbskatteavdrag för inkomst upp till 64 100 kr och följer i övrigt samma regler som den som är under 65 år. Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007 och ska beaktas vid uttaget av preliminär skatt. Motionsyrkanden om en begränsad uppräkning av skiktgränserna, förändringar av grundavdrag m.m. avslogs av riksdagen.

Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta. Det innebär att alla med arbetsinkomster får en lägre genomsnittlig skatt. Den genomsnittliga skatten, räknat i antal procentenheter, sjunker mest för låginkomsttagare, och därefter minskar skillnaden gradvis för högre inkomster. Marginalskatten sjunker kraftigt för riktigt låga inkomster samt med drygt 3 procentenheter för inkomster mellan drygt 100 000 och 300 000 kr per år. Den större delen av skattelättnaden tillfaller således låg- och medelinkomsttagare. Inom dessa inkomstgrupper återfinns många ungdomar, invandrare samt deltidsarbetande kvinnor. Bland dessa grupper finns också de största möjligheterna till ett ökat arbetskraftsdeltagande. Regeringen avser att återkomma i frågan om en mer definitiv avgränsning av vilka inkomster som bör anses utgöra arbetsinkomst i samband med jobbskatteavdragets andra steg.

Utskottet anser att utformningen av inkomstbeskattningen som riksdagen ställt sig bakom bör kvarstå. Till följd härav är utskottet inte berett att tillstyrka förslagen i motionerna Sk278 och Sk288 om en annan utformning. Även yrkandet i motion Sk278 om en översyn av beskattningen av pensionssparandet avstyrks.

Beträffande förslaget om sänkt skatt för utlandsstationerade militärer vill utskottet erinra om att riksdagen under hösten 2005 fattat beslut om att samma beskattningsregler ska gälla för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet (prop. 2005/06:19, bet. 2005/06:SkU6). När en liknande motion som den nu aktuella behandlades förra året, uttalade utskottet att det inte fanns något skäl att överväga några särregler för just Försvarsmaktens anställda (bet. 2005/06:SkU16). Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker därmed även motion Sk277.

Förmånstagare till pensionsförsäkring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en utvidgning av förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar.

Gällande rätt

Av 58 kap. 13 § IL framgår att efterlevandeförmåner enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades make eller sambo, den försäkrades barn och den försäkrades makes eller sambos barn. Avlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och det inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.

Förmånstagarkretsen till pensionssparkonton (IPS) är densamma, 58 kap. 27 § IL. Om innehavaren avlider och det inte finns någon förmånstagare ärvs behållningen på kontot enligt vanliga regler, dvs. även barnbarn ärver.

Skillnaden mellan de två sparformerna uppkommer om det vid spararens död inte finns någon förmånstagare. I ett sådant fall upphör IPS-avtalet att gälla och hela sparbeloppet, efter det att inkomstskatt har betalats, ingår i kvarlåtenskaperna på samma sätt som andra tillgångar efter den avlidne. Har sparandet däremot skett i en pensionsförsäkring tillfaller sparbeloppet försäkringskollektivet. Detta är en följd av att det i det ena fallet är fråga om ett sparande avseende inlåning och fondpapper och i det andra en försäkring som innefattar en riskspridning.

Motionerna

I motion Sk218 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (m) anförs att nuvarande regler innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn eller andra familjemedlemmar än make/maka, sambo och barn inte får komma i fråga som förmånstagare. Konsekvensen blir en kraftig inskränkning av vissa medborgares frihet. Exempelvis kan ensamstående utan barn inte sätta in någon förmånstagare, vilket med tanke på att det rör sig om ett privat sparande är helt orimligt. Om av lagen godkända förmånstagare saknas försvinner pengar rakt in i försäkringskollektivet. Reglerna är också inkonsekventa, menar motionärerna, eftersom försäkringstagaren inom ramen för IPS kan testamentera det sparade kapitalet utan begränsningar. Motionärerna anser att bestämmelserna bör ses över med syfte att ta bort begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar. Även i motion Sk226 av Peter Danielsson (m) begärs att de begränsningar av förmånstagarkretsen för pensionsförsäkringar som finns i inkomstskattelagen tas bort.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör utgångspunkten vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar i första hand vara att pensionen ska tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för sin försörjning kan vara beroende av den försäkrade. Utskottet är inte berett att nu föreslå en utvidgning av den personkrets som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkring. När det gäller pensionssparkonton (IPS) kan utskottet konstatera att den krets av personer som kan sättas in som förmånstagare till ett sparande i IPS överensstämmer med den som gäller för pensionsförsäkringar. Det ska också nämnas att det inte är möjligt att genom testamente förfoga över själva IPS-sparandet.

Med det sagda avstyrker utskottet motionerna.

Pensionssparkonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om ändrade regler för att avsluta ett pensionssparkonto i förtid.

Bakgrund

Ett pensionssparkonto får enligt 58 kap. 32 § IL avslutas genom en utbetalning i förtid om behållningen uppgår till högst ett prisbasbelopp och kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt om inbetalning på kontot inte har gjorts under de senaste tio åren. En sådan avslutande utbetalning i förtid får även göras vid den tidpunkt pension får börja betalas ut, om behållningen då uppgår till högst 30 % av ett prisbasbelopp. Pension får börja betalas ut när pensionsspararen fyllt 55 år. Enligt 58 kap. 10 och 24 §§ IL får utbetalning dock ske dessförinnan till den som fått rätt till sjukersättning som inte är tidsbegränsad (före den 1 januari 2003 kallad förtidspension).

Förtida utbetalning av behållning på pensionssparkonto kan undantagsvis få ske även i andra fall om det finns synnerliga skäl. Därvid ska dock Skatteverket ha medgett dispens (58 kap. 32 § andra stycket IL). Dispensprövningen är starkt restriktiv, och det anses inte tillräckligt att vederbörande har hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och förhållandena är ömmande. Skatteverkets beslut får enligt 58 kap. 34 § IL överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Det ska också nämnas att en pensionsförsäkring får avslutas om försäkringens hela värde direkt överförs till en annan pensionsförsäkring som tecknas hos samma eller annat försäkringsbolag i samband med överföringen och med samma person som försäkrad. Ett sådant försäkringsbyte (även kallat flytt) medför inte att något belopp ska tas upp eller att något belopp ska dras av vid taxeringen (58 kap. 18 § tredje stycket IL).

Motionen

I motion Sk274 av Jan Ertsborn (fp) anförs att dagens restriktiva regler för att avsluta ett pensionssparkonto i förtid bör mjukas upp. Kravet på "synnerliga skäl” bör bytas ut mot ”särskilda skäl”, anser motionären.

Utskottets ställningstagande

Pensionssparandet är tänkt att ge trygghet vid ålderdom, och skattereglerna bör därför ha en utformning som inte leder till att systemet urholkas genom förtida utbetalningar till följd av t.ex. tillfälliga ekonomiska svårigheter. Det är därför rimligt att dispensprövningen även fortsättningsvis är restriktiv.

Förmån av fri bil

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att alkolås monterade i förmånsbilar inte ska påverka värdet av bilförmånen. Övriga motionsyrkanden om ändringar i reglerna om värdering av bilförmån avslås.

Jämför reservationerna 3 (s) och 4 (v).

Gällande bestämmelser

Bilförmån

Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som han eller hon får disponera på grund av anställning eller uppdrag. Bilförmån föreligger även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller s.k. leasingbil eller då skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat erhålla förmånligt hyresavtal. Med ringa omfattning avses att bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.

Värdering av bilförmån

Värdet av fri och delvis fri bil exklusive drivmedel beräknas efter en schablon. Bestämmelserna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5–11 §§ och 18–19 b §§ IL. Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år (prop. 1996/97:19). Inriktningen är alltså att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat.

I underlaget för beräkning av värdet av bilförmånen ingår det för året fastställda prisbasbeloppet, statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret, bilmodellens nybilspris (fastställs av SKV) och anskaffningskostnaden för extrautrustning (dvs. för utrustning som inte ingår i nybilspriset).

Som extrautrustning räknas alla tillval av utrustning som har samband med bilens funktion eller den åkandes komfort eller förströelse (prop. 1986/87:46 s. 16). Detta gäller även utrustning som tillkommit på arbetsgivarens initiativ. Anordningar som betingas av sjukdom eller handikapp hos förmånstagare påverkar inte förmånsvärdet (prop. 1986/87:46). Av Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) framgår att det saknar betydelse för förmånsvärderingen om utrustningen anskaffas i samband med att bilen levereras eller vid ett senare tillfälle. Det bör också enligt verket sakna betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet eller för förarens eller passagerares bekvämlighet. Exempel på extrautrustning som enligt Skatteverket ska påverka förmånsvärdet är antisladd- och antispinnsystem, extraljus, luftkonditionering, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, airbag, sidokrockskydd, vinterdäck, alkolås, larmanordning, barnbilstol, färddator och GPS-navigator.

Miljöbilar

Särskilda regler gäller vid värdering av bilförmån om förmånen avser en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja. Eftersom en sådan bil har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil som bygger på konventionell teknik, justeras förmånsvärdet ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. SkU7). Därefter har en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet införts för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. Denna möjlighet har successivt förlängts och gäller numera t.o.m. 2011 års taxering (prop. 2005/06:1, bet. FiU1). En utvärdering ska genomföras och vara klar före tillämpningsperiodens utgång.

Motionerna

I motionerna Sk204 av Rolf Gunnarsson (m), Sk209 av Anita Brodén och Agneta Berliner (fp) och Sk224 av Agneta Lundberg och Eva Sonidsson (s) begärs tillkännagivanden om att s.k. alkolås monterade i förmånsbilar inte ska påverka värdet av bilförmånen. I motionerna anförs bl.a. att alkoholpåverkade bilförare orsakar ett stort antal olyckor så gott som dagligen, många av dessa med dödlig utgång. Mot denna bakgrund bör införandet av alkolås i bilar uppmuntras i stället för att beläggas med pålagor i form av höjd förmånsbeskattning.

I motion Sk223 av Hans Stenberg och Eva Sonidsson (s) begärs ett tillkännagivande om att pröva möjligheten att genom förmånsvärdena på leasingbilar göra det mer attraktivt att hyra bränslesnålare och trafiksäkrare bilar.

I motionerna Sk246 yrkande 16 och MJ266 yrkande 19 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs en utredning om möjligheten att ändra förmånsskattesystemet så att förmånsvärdet kopplas till bilarnas koldioxidutsläpp.

Utskottets ställningstagande

Med hänsyn till det stora antal personer som varje år dör eller skadas i alkoholrelaterade trafikolyckor anser utskottet att allt måste göras för att få bort alkoholpåverkade förare från våra vägar. Ett steg i den riktningen är att förse fordon med alkolås. Som framhålls i motionerna Sk204, Sk209 och Sk224 bör en sådan åtgärd inte påverka bilförmånens värde. Regeringen bör se över reglerna på detta område och återkomma till riksdagen. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen härom och tillstyrker därmed motionerna.

När det gäller förslagen i motionerna Sk223, Sk246 och MJ266 vill utskottet framhålla att förutsättningarna för en ökning av beståndet miljövänliga förmånsbilar har förbättrats genom den nedsättning av förmånsvärdet som redan gäller för vissa typer av miljöanpassade bilar. Det ska också erinras om att en omläggning av fordonsskatten nyligen ägt rum som innebär att skatten för bl.a. personbilar av modellår 2006 eller senare ska baseras på fordonets koldioxidutsläpp i stället för på dess vikt (prop. 2005/06:65, bet. 2005/06:SkU15). Därtill kommer att regeringen i budgetpropositionen för 2007 anfört att den har för avsikt att återkomma i frågan om insatser för privatpersoner som köper miljöbilar. Motionerna avstyrks.

Förmån av fri parkering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om att skattebelägga fri parkering av förmånsbilar.

Jämför reservation 5 (v).

Gällande bestämmelser

Fritt garage eller fri uppställningsplats vid arbetsplats avseende förmånsbil föranleder inte förmånsbeskattning (dvs. ingår inte i underlaget för värdering av bilförmånen).

Förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen för anställd med egen bil är i princip en skattepliktig förmån. Förmånen värderas enligt bestämmelserna i 61 kap. 2 § IL till det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig garaget eller uppställningsplatsen (dvs. till marknadsvärdet). Utgångspunkten vid värderingen av parkeringsförmån är således priset för jämförbar parkeringsplats belägen i närheten av arbetsplatsen. Om den egna bilen används i tjänsten i betydande omfattning, kan dock parkeringsförmånen vara helt eller delvis skattefri.

Det åligger arbetsgivaren att lämna kontrolluppgift för förmån av fri parkering. Från och med år 2005 innehåller arbetsgivarnas kontrolluppgift en särskild ruta för detta. Syftet är närmast att påminna om skyldigheten att redovisa en sådan förmån. Om parkeringsförmånen är skattepliktig, måste arbetsgivaren varje månad göra skatteavdrag på förmånen. Arbetsgivaravgift ska betalas på förmånsvärdet.

Motionen

I motion Sk246 yrkande 17 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att förmån av fri parkering inte bör ingå i värderingen av förmånsbil utan hanteras inom systemet för beskattning av parkeringsförmån.

Utskottets ställningstagande

Beskattningen av förmån av fri parkering har på senare år fått ny aktualitet eftersom de parkeringsplatser som arbetsgivare tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen har ökat i värde. För att få en klarare redovisning från arbetsgivaren av dessa förmåner innehåller arbetsgivarnas kontrolluppgift numera en särskild ruta för detta.

De frågor som kommer upp i anslutning till bedömningen av en fri parkering är komplexa och gäller både det grundläggande ställningstagandet om en skattepliktig förmån föreligger eller ej och värdering av en sådan förmån. Utskottet anser att en särskild skatt på fri parkering av förmånsbilar vid arbetsplatsen skulle vara problematisk. På samma sätt som när det gäller fri parkering av egen bil vid arbetsplatsen uppkommer en rad avgränsnings- och värderingsproblem som gör det svårt att skapa en tillfredsställande generell lösning. En särskild skatt på fri parkering av förmånsbilar bör enligt utskottets mening inte införas. Motionsyrkandet avstyrks.

Personalvårdsförmåner

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om olika former av utvidgning av det skattefria området för personalvårdsförmåner. Utskottet förutsätter att frågan om att inrymma golfsport i det skattefria området uppmärksammas i den fortlöpande bevakningen och uppföljningen av utvecklingen och av reglerna om beskattningen av personalvårdsförmåner som görs av Regeringskansliet.

Jämför reservation 6 (s, v).

Gällande bestämmelser

Personalvårdsförmåner ska inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ IL förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas bl.a. förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton eller squash, lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning räknas enligt Skatteverkets rekommendationer inte hit. Förmåner som avser dessa sporter blir således skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.

Även sådana friskvårdsaktiviteter som t.ex. tai chi, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Ett tidigare krav från Skatteverket att massage måste klassas som rehabilitering för att bli skattefri upprätthålls inte längre. Arbetsgivaren har således möjlighet att erbjuda alla sina anställda massage som skattefri förmån.

Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt en dom från Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.

Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denna till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.

Motionerna

I motion Sk228 av Isabella Jernbeck och Björn Hamilton (m) föreslås att skattesubvention ska kunna utgå oavsett vilken motionsform som den anställde väljer. Cecilia Widegren (m) anför i motion Sk235 att ridsport och golf bör jämställas med andra skattebefriade former av friskvård och motion. I motion Sk264 av Krister Hammarbergh (m) anförs att golfsport bör vara skattefri friskvårdsförmån när den bedrivs i motionssyfte och bekostas av arbetsgivaren. Motionären hänvisar bl.a. till att antalet utövare ökat kraftigt under senare år, vilket till stor del beror på att det blivit billigare och enklare att spela golf. Argumentet att golf är en "exklusiv sport" håller inte längre. I motion Sk292 av Dan Kihlström och Sven Gunnar Persson (kd) begärs att golf ska betraktas som avdragsgill friskvård.

Anne Marie Brodén (m) anför i motion Sk266 att bestämmelserna om vad som är att betrakta som personalvårdsförmåner behöver moderniseras. Bland annat bör kravet på att skattefriheten ska omfatta motion eller friskvård av mindre värde eller enklare slag tas bort (yrkande 1). Vidare anser motionären att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att slopa beloppsbegränsningen för personalvårdande friskvårdsförmåner så att arbetsgivaren får större handlingsfrihet (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill först och främst erinra om att personalvårdsförmåner som inte ska tas upp som intäkt är sådana förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. När det gäller motionsutövning som ska utgöra skattefri personalvårdsförmån har gränsen bestämts till att det ska vara fråga om enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en. Utskottet ser i och för sig ingen anledning att ändra på gällande principer på detta område. Utskottet vill dock ifrågasätta om inte utvecklingen gått därhän att det inom ramen för dessa principer finns utrymme för att inrymma golfsport inom det skattefria området. Som framhålls i bl.a. motion Sk264 har det under senare år blivit både billigare och enklare att spela golf. Utskottet förutsätter att frågan uppmärksammas i den fortlöpande bevakning och uppföljning av utvecklingen och av reglerna om beskattningen av personalvårdsförmåner som görs av Regeringskansliet. Med det anförda får i vart fall motionerna Sk264 och Sk292 anses tillgodosedda.

Utskottet vill vidare framhålla att utgifter för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån eller inte för den anställde.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner och motionsyrkanden under detta avsnitt.

Förmån av arbetskläder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag om delvis ändrade regler för beskattning av fria arbetskläder.

Gällande bestämmelser

Förmån av uniform och andra arbetskläder är skattefria, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat (11 kap. 9 § IL). När det gäller omfattningen av skattefriheten av fria arbetskläder framgår av förarbetena (prop. 1987/88:52) att från beskattning bör undantas arbetskläder som på grund av arbetets beskaffenhet utsätts för starkt slitage, kraftig nedsmutsning eller som annars förbrukas osedvanligt snabbt. Även kläder som tillhandahålls av arbetsgivaren och som används av anställda i ett företag inom livsmedels-, restaurang- och hotellnäring eller i sjukvården bör undantas från beskattning. I Skatteverkets allmänna råd om vissa förmåner (RSV 2003:28) uttalas att även förmån av fria arbetskläder som i och för sig kan lämpa sig för privat bruk, t.ex. kostym och dräkt, bör anses vara skattebefriade om arbetsgivarens namn, symbol eller logotyp är varaktigt applicerat på klädseln som gör att den märkbart avviker från vanliga kläder och därför inte kan antas komma att användas för privat bruk.

Motionen

Frågan om förmånsbeskattning av arbetskläder tas upp i motion Sk219 av Magdalena Andersson (m). Motionären anser att traditionellt kvinnliga yrken ska jämställas med traditionellt manliga yrken när det gäller beskattning av arbetskläder som arbetsgivaren tillhandahåller. Detta är, menar motionären, inte fallet i dag eftersom Skatteverket ansett att fria arbetskläder för t.ex. hemtjänstpersonal ska betraktas som en skattepliktig löneförmån.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av den ovan lämnade redovisningen är fria arbetskläder i stor utsträckning skattefria. Utskottet finner det inte påkallat med något uttalande från riksdagens sida med anledning av vad som anförts i motionen. Motionen avstyrks.

Reseavdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en utvidgning av avdragsrätten för resor med egen bil till andra områden är arbetsresor och tjänsteresor. Även ett förslag om att regelsystemet för avdrag ska bli föremål för en översyn avstyrks.

Jämför reservation 7 (v).

Gällande bestämmelser

Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel. Avdrag får göras med den del av kostnaden som överstiger 8 000 kr.

Avdrag ska under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil. I sådana fall får för närvarande avdrag göras med 18 kr per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.

I de fall en förmånsbil (egen eller lånad) använts för resor i tjänsten eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kr per mil för kostnaden för dieselolja och med 9 kr per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och biobaserade bränslen).

Avdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar inte eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen. En sådan kostnad anses utgöra en ej avdragsgill levnadskostnad.

Motionerna

I motion Sk281 yrkande 3 av Hans Backman (fp) anförs att många barnfamiljer på landsbygden är tvungna att ta bilen för transport till såväl jobbet som till och från barntillsyn till följd av den bristfälligt utbyggda kollektivtrafiken. Möjligheten att låta transporter till och från barntillsyn inräknas i sträckan vid reseavdrag bör därför utredas. Även i motion N294 yrkande 5 av Anita Brodén och Nina Larsson (fp) framhålls att bilen är en nödvändighet för ett bra liv i glesbygdslänen och att transporter till omsorg därför ska kunna dras av i deklarationen på samma sätt som resor till och från arbetet.

I motion MJ266 yrkande 21 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs att en utredning ska tillsättas med uppdrag att utforma ett reseavdragssystem som till skillnad från dagens system inte missgynnar kollektivtrafikresenärer.

Utskottets ställningstagande

Reseavdraget höjdes senast den 1 januari 2006. I samband med höstens budgetberedning ansåg utskottet att nuvarande nivå är väl avvägd och avstyrkte därmed motionsförslag om en höjning av reseavdraget. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. Inte heller anser utskottet att det nu finns behov av att utreda regelsystemet.

När det gäller förslagen om en möjlighet att räkna in tiden för att lämna barn på daghem, förskola och liknande eller att dra av kostnaden för sådana resor uttalade utskottet senast förra året i betänkande 2005/06:SkU16 att det finns skäl att hålla gränsdragningen kring avdragsrätten för resor till och från arbetet så enkel och lättillämpad som möjligt. Utskottet ansåg att de bedömningar som Skatteverket måste göra vid beräkningen av tidsvinsten skulle kompliceras om hänsyn också skulle tas till resan för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen. Vidare åberopades fördelningspolitiska skäl mot åtgärder som innebär att endast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina levnadskostnader. Utskottet finner inte skäl att ompröva sitt ställningstagande.

Med det anförda avstyrker utskottet nu aktuella motionsyrkanden.

Frilansande konstnärer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändringar i reglerna som rör beskattningen av vissa kostnadsersättningar till frilansande scenkonstnärer.

Jämför reservation 8 (v).

Gällande rätt, m.m.

Resekostnads- och traktamentsersättningar är i princip skattepliktiga intäkter. När det talas om skattefritt traktamente, bilersättning etc. avses det högsta belopp en arbetsgivare kan betala ut utan att göra avdrag för preliminärskatt och betala arbetsgivaravgifter. Dessa belopp motsvarar de avdragsgilla schablonbelopp som finns angivna i 12 kap. IL. Överstiger ersättningen schablonbeloppen ska det överskjutande beloppet redovisas som lön. Den överskjutande delen är inte avdragsgill för den skattskyldige.

Vid resa i arbetet som varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten medges avdrag inte bara för själva färdkostnaden (tågbiljett, bilkostnader m.m.). Avdrag medges enligt 12 kap. 6–17 §§ IL även för den ökning av levnadskostnaderna i form av utgifter för logi, merkostnad för måltider samt diverse småutgifter som uppkommit vid resan. (För avdrag för resekostnader finns inget krav på övernattning.)

Tjänsteresa

Inkomstskattelagen innehåller inte någon definition av begreppet tjänsteresa. I 12 kap. 6 § IL talas endast om resor som den skattskyldige företagit i sitt arbete. Generellt kan sägas att en tjänsteresa torde föreligga när arbetsgivaren beordrat den anställde att företa en resa för att utföra arbete för hans räkning på annan plats. Ursprungstjänsten finns kvar, den anställde är alltså inte tjänstledig, och den utsändande arbetsgivaren har kvar arbetsgivaransvaret för den anställde. Det torde vidare krävas att det arbete som ska utföras på annan plats är en del av det ursprungliga arbetet eller i vart fall kommer den utsändande arbetsgivaren till godo. I regel betalar också den utsändande arbetsgivaren den anställdes lön.

Tjänsteställe

Inkomstskattelagens definition av begreppet tjänsteställe är många gånger avgörande för om en resa ska anses ha företagits för att utföra arbete på annan plats. Enligt 12 kap. 8 § IL är tjänstestället den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe. Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe. Även för riksdagsledamöter, yrkesofficerare, nämndemän, jurymän och liknande uppdragstagare i allmän domstol, hyresnämnd, skattenämnd eller arrendenämnd anses bostaden som tjänsteställe.

Om en resa inte är att bedöma som en tjänsteresa och den skattskyldige därför blir förmånsbeskattad för färdbiljetter etc., finns det normalt sett möjlighet att få avdrag för resekostnaden (till den del den överstiger 8 000 kr) enligt reglerna om avdrag för resor till och från arbetet.

Turnerande artister, musiker

För turnerande artister och musiker m.fl. utgör bostaden i normalfallen deras tjänsteställe. Frilansmusiker har normalt inte någon arbetsgivare som sänder ut dem på tjänsteresa. De engageras för varje enskilt uppträdande och har följaktligen sitt tjänsteställe förlagt till spelplatsen.

I sammanhanget ska också nämnas att det i betänkandet Förmåner och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94) finns en diskussion kring frågan om tjänsteställe för vissa yrkesgrupper med kortvariga arbeten och uppdrag. Slutsatsen blev att den nuvarande regleringen borde behållas såvitt avser tjänsteställe. Det avgörande skulle även fortsättningsvis vara var huvuddelen av arbetet utförts.

Motionerna

I motionerna Kr240 yrkande 3 och Kr241 yrkande 1 av Siv Holma m.fl. (v) begärs tillkännagivande om att frilansande konstnärer skattemässigt ska behandlas på samma sätt i fråga om rese- och traktamentsersättningar som andra yrkesgrupper, exempelvis byggnadsarbetare, när de utför arbete på annan ort än bostadsorten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare, senast i betänkande 2005/06:SkU16, avstyrkt motionsyrkanden om att samma skatteregler ska gälla för frilansande scenkonstnärer som för t.ex. byggnadsarbetare när det gäller traktamenten och resekostnadsersättningar. Utskottet ansåg att den nuvarande regleringen av tjänsteställe vid beskattningen ska ligga fast. Att kostnader i samband med en inställelse i vissa fall inte kan dras av med full effekt får enligt utskottets mening ses som ett resultat av den schablonisering som gäller vid avdrag för resekostnader. Till saken hör också den allmänna skattesänkning i form av jobbskatteavdrag som den nya regeringen nyligen har genomfört. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därmed nu aktuella motioner.

Tolkar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om en översyn av beskattningen av vissa kostnadsersättningar till tolkar.

Gällande bestämmelser

Traktamente och resekostnadsersättningar är skattepliktig intäkt. För att få avdrag för själva färdkostnaden och för den ökning av levnadskostnaderna i form av utgifter för logi, merkostnader för måltider som uppkommit vid resan krävs att fråga är om tjänsteresa (jfr föregående avsnitt).

Om en resa inte är att bedöma som en tjänsteresa och den skattskyldige därför blir förmånsbeskattad för färdbiljetter m.m., finns det möjlighet att få avdrag för själva färdkostnaden, till den del den överstiger 8 000 kr, enligt reglerna om avdrag för resor till och från arbetet. Avdrag kan under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil. I sådana fall får för närvarande avdrag göras med 18 kr per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.

Motionen

I motion Sk249 av Jan Ertsborn (fp) begärs en översyn av beskattningen av tolkars ersättning för inställelse till tjänstgöring. Motionären anser att även tolkar som inte är anställda eller driver egen firma bör anses vara på tjänsteresa när de tar uppdrag utanför bostadsorten. Detta skulle bl.a. innebära att resekostnadsersättningar kan dras av som tjänsteresor i stället för som resor till och från arbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att föreslå någon särreglering beträffande tjänsteställe för yrkesgruppen tolkar.

Avdrag för inköp av datorutrustning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget om att införa ett generellt avdrag för inköp av s.k. hem-pc.

Bakgrund

Kostnader för inköp av s.k. hem-pc är inte avdragsgill vid inkomsttaxeringen.

Skattefriheten för förmån av lånedator infördes 1998, och syftet var att stärka den allmänna datorkompetensen. Från och med inkomståret 2007 är lånedatorer en skattepliktig förmån. Förmånen värderas enligt schablon till 2 400 kr per år (budgetprop. för 2007, bet. 2006/07:FiU1, SkU1y, s. 31–32). Schablonen gäller under förutsättning att förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen och att bruttolöneavdraget inte överstiger 10 000 kr under året. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda ska datorlånet enligt huvudregeln beskattas till marknadsvärdet, dvs. vad det skulle kosta den anställde att själv skaffa sig motsvarande förmån på öppna marknaden.

Motionen

I motion Sk309 av Monica Green (s) anförs att ett generellt hem-pc-avdrag bör införas för att minska de digitala klyftorna mellan olika befolkningsgrupper.

Utskottets ställningstagande

Förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller ska fr.o.m. inkomståret 2007 tas upp till beskattning. Något skäl att nu överväga ett generellt avdrag för inköp av s.k. hem-pc föreligger inte enligt utskottets mening. Motionen avstyrks.

Gåvor och bidrag till ideella ändamål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att en avdragsrätt ska införas för gåvor till olika ideella ändamål.

Jämför reservation 9 (s, v).

Gällande rätt

Någon avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål finns inte.

Motionerna

I motion Sk206 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (m) anförs att det snarast bör utredas hur man ska kunna införa avdragsrätt för gåvor som enskilda personer ger till organisationer som är godkända och driver en ideell verksamhet. En sådan möjlighet skulle ge dessa organisationer förutsättningar att hjälpa fler, menar motionärerna. Även i motion Sk237 av Mikael Oscarsson och Alf Svensson (kd) begärs att regeringen utreder frågan om skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar och liknande ändamål. Sverige kan inte räkna med en växande ideell sektor utan att möjligheter skapas för ett ökat engagemang och ett ökat givande, anser motionärerna. Mats Pertoft m.fl. (mp) förordar i motion Sk286 att möjligheten att införa en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer upp till ett halvt basbelopp utreds.

Utskottets ställningstagande

Det frivilliga engagemanget i föreningslivet är en omistlig del av samhällsgemenskapen som skapar trygghet och välfärd för många som annars skulle hamna i utanförskap. Den frivilliga hjälpverksamheten i ideella föreningars regi bidrar också till att lindra nöd och elände på många håll där de offentliga insatserna inte räcker till. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att förbättra möjligheterna för enskilda medborgare att stödja ideella organisationer. Ett ökat givande skulle också stärka de frivilliga organisationerna och deras möjligheter att växa i omfattning samtidigt som verksamheten inte blir lika beroende av politiska beslut. Denna uppfattning ligger också i linje med den som regeringen givit uttryck för i regeringsförklaringen. Mot bakgrund härav anser utskottet att det inte finns något behov av något uttalande från riksdagen. Motionerna avstyrks därför.

Avdrag för norsk trygdeavgift

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion som går ut på att allmänt avdrag ska kunna göras för norsk trygdeavgift som utgår på pension.

Bakgrund

Beskattning av pensionsinkomst som härrör från ett annat nordiskt land

Den som är bosatt i Sverige och uppbär pension från ett annat nordiskt land ska enligt huvudregeln betala skatt i utbetalningslandet. Pensionen beskattas inte i Sverige och den påverkar inte beskattningen av andra inkomster som vederbörande har i Sverige. Ett undantag är norska pensioner som i vissa fall beskattas i Sverige.

Betalas skatt i Norge på den norska pensionen beskattas den inte i Sverige. Beskattas pensionen inte i Norge på grund av att personen i fråga är begränsat skattskyldig där, tas skatt ut i Sverige. Om en person är berättigad till särskilt avdrag för ålder eller invaliditet i Norge, medges ett särskilt avdrag i Sverige om 20 000 kr (beloppet får dock inte vara högre än pensionen).

Den norska utbetalaren gör inte avdrag för preliminär skatt på pensionen. Om vederbörande även har svensk pension kan han eller hon be den svenske pensionsutbetalaren att göra ett förhöjt skatteavdrag. I annat fall ska han eller hon ansöka om särskild A-skatt hos Skatteverket och betala preliminärskatten genom egna inbetalningar.

Den som får allmän pension enbart från Norge ska betala 3 % i sociala avgifter (trygdeavgift) på pensionen i Norge.

Norsk trygdeavgift

Trygdeavgiften utgör inte en inkomstskatt och omfattas därför inte av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Någon avräkning vid inkomsttaxeringen i Sverige kan därför inte ske.

Utländska socialförsäkringsavgifter

Enligt 62 kap. 6 § IL föreskrivs att allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter förutsatt att den avgiftsgrundande intäkten ska tas upp till beskattning i Sverige för beskattningsåret i fråga, och

–     att den skattskyldige, på grund av utfört arbete, enligt slutligt fastställd debitering eller liknande ska betala avgifterna i överensstämmelse med den konvention som avses i lagen (2004:114) om nordisk konvention om social trygghet, eller till följd av bestämmelserna i rådets förordning (EEG) 1408/71 om social trygghet vid flyttning inom gemenskapen.

Motionen

I motion Sk225 av Susanne Eberstein och Eva Sonidsson (s) anförs att den som är bosatt i Sverige med norsk pension och är obegränsat skattskyldig i Sverige måste betala trygdeavgift till Norge. Samtidigt beskattas personen för motsvarande tjänst i Sverige. Motionärerna anser att denna dubbelbeskattning bör avskaffas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis erinra om att den norska trygdeavgiften inte är en inkomstskatt. Den omfattas därför inte av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet. Någon avräkning vid inkomsttaxeringen i Sverige kan inte ske. Däremot är trygdeavgiften en sådan obligatorisk socialförsäkring som avses i 62 kap. 6 § IL.

Frågan om avdrag för norsk trygdeavgift har nyligen varit föremål för prövning i Regeringsrätten. Domstolen har i dom den 17 oktober 2006 (mål nr 4339-04) slagit fast att avdrag inte kan medges för trygdeavgift som betalats på pension. Avgiften ska vara knuten till en under beskattningsåret uppburen inkomst på grund av då utfört arbete för att avdrag ska kunna göras. Rättsläget är således klarlagt, och utskottet finner det inte påkallat med något tillkännagivande till regeringen med anledning av vad som anförts i motionen. Motionen avstyrks.

Uthyrning av bostad

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om helt eller delvis skattefri uthyrning av privatbostad med hänvisning till pågående utredningsarbete.

Jämför reservationerna 10 (mp) och 11 (s, v).

Gällande bestämmelser

När en privatbostad upplåts ska ersättningen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Avdrag får göras med 4 000 kr per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse av en privatbostadsfastighet ska vidare ett belopp som motsvarar 20 % av intäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en hyresrätt ska i stället den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av. För bostadsrätt gäller att den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna delen ska dras av.

Motionerna

I motion Sk275 av Tobias Krantz och Camilla Lindberg (fp) förordas skattefrihet eller ett höjt schablonavdrag för den som hyr ut rum i privatbostäder. Sådana åtgärder skulle göra det möjligt att snabbt få fram fler hyresrum. Det skulle vidare effektivisera användningen av det befintliga bostadsbeståndet och mildra den mest akuta bostadsbristen, t.ex. bland studenter. Även i motion C360 yrkande 13 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) förordas skattefrihet för den som hyr ut ett begränsat antal rum i den egna bostaden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att ökade skattelättnader för den som hyr ut ett eller flera rum i den egna bostaden skulle öka intresset av att hyra ut delar av bostaden. Därigenom skulle användningen av det befintliga bostadsbeståndet effektiviseras och den mest akuta bostadsbristen, t.ex. bland studenter, mildras. Utskottet ser därför positivt på att regeringen nyligen gett tilläggsdirektiv (dir. 2006:141) till utredningen om privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden (dir. 2006:94) som innebär att utredaren får ökade möjligheter att föreslå olika ekonomiska incitament, bl.a. inom skatteområdet, som kan öka bostadsinnehavares intresse för att upplåta sin bostad helt eller till viss del. Enligt de ursprungliga direktiven skulle utredaren endast överväga om det skatterättsliga schablonavdraget vid uthyrning av privatbostadsfastighet bör höjas.

Utskottet anser att resultatet av utredningens arbete och regeringens överväganden med anledning därav bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna.

Boendes självförvaltning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet om en utvidgad skattefrihet för boendes självförvaltning.

Jämför reservation 12 (mp).

Gällande bestämmelser

Ersättningar i form av avdrag på hyran som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är enligt 8 kap. 31 § IL skattefria. Det krävs att villkoren bestämts i en överenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Avdraget får inte överstiga den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter. En ytterligare förutsättning är att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp. Skattefriheten gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar m.m. (prop. 1996/97:119).

Motionen

I motion C360 yrkande 3 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) begärs att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om skattebefrielse av boendes egna arbetsinsatser. Skattefriheten bör uppgå till ett basbelopp.

Utskottets ställningstagande

Särskilda regler om hyresgästers självförvaltning har införts för att inte hindra den positiva utveckling som hyresgästernas självförvaltning medför och för att man bör ta vara på de fördelar som egna insatser innebär. Tidigare medförde skattereglerna problem i dessa sammanhang eftersom det i praktiken var svårt att bedöma var gränsen gick mellan skattefrihet för privata insatser för egen räkning och den skatteplikt som råder för alla typer av ersättningar för arbete och liknande prestationer. Nuvarande regler är ett resultat av den avvägning som gjorts mellan delvis motstående intressen och innebär att man håller fast vid grundläggande skatterättsliga principer samtidigt som man möjliggör kollektiva former av självförvaltning i hyreshus och andra boendeformer som kan fungera flexibelt och enkelt administreras. Ett viktigt inslag är bl.a. att alla hyresgäster ska ha rätt att efter förmåga delta i självförvaltningen och att hyresavdraget ska vara lika stort för alla som deltar. Reglerna är inte bara tillämpliga för hyresgäster utan kan också tillämpas i bostadsrättsföreningar och andra boendeformer.

Utskottet har tidigare intagit ståndpunkten att reglerna i nu aktuella delar har en väl avvägd utformning. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande och anser att det saknas tillräckliga skäl att ändra dem på det sätt som motionären förespråkar. Motionen avstyrks.

Idrottsutövarkonto

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om behovet av ett idrottsutövarkonto med hänvisning till att frågan redan är uppmärksammad i ett utredningsbetänkande som är föremål för beredning i Regeringskansliet.

Allmänt

Idrottskommittén (Fi2004:12) överlämnade i februari 2006 sitt betänkande Nya skatteregler för idrotten, SOU 2006:23, till regeringen. I betänkandet föreslås ett idrottsutövarkonto som gör det möjligt för idrottsutövare att skjuta upp beskattningen av sina idrottsinkomster tills den aktiva idrottskarriären är slut. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Motionerna

I motion Sk230 av Claes Västerteg (c) anförs att s.k. idrottskonton bör införas för att lösa elitidrottarnas situation. Denna speciallösning kan jämföras med de upphovsmannakonton och skogskonton som i dag finns för författare respektive skogsägare och som gör det möjligt att betala skatten på inkomsterna när pengarna faktiskt disponeras och inte under intjänandeåren. Även i motionerna Sk232 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (c) och Sk239 av Jörgen Johansson (c) föreslås att s.k. idrottskonton införs för att plana ut livsinkomsten för elitidrottare. En sådan lösning skulle, menar motionärerna, också motverka att elitidrottare av skatteskäl flyttar utomlands.

Utskottets ställningstagande

Utskottet känner sympati för motionärernas tanke på att införa någon form av s.k. idrottsutövarkonton som gör det möjligt för professionella idrottsutövare att skjuta upp beskattningen av idrottsinkomster tills den aktiva idrottskarriären är över. En möjlighet skulle kunna vara en konstruktion i huvudsak i enlighet med vad som gäller för skogskonto och upphovsmannakonto. Utskottet noterar att Idrottsskattekommittén (Fi2004:12) lagt fram förslag om att införa ett system med idrottsutövarkonto och att detta bereds i Regeringskansliet. Bland annat måste det säkerställas att ett förslag är förenligt med EG-rättens krav på fri rörlighet för tjänster. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att bedriva beredningen skyndsamt och i en positiv anda, men anser att resultatet av regeringens överväganden bör avvaktas innan ett definitivt ställningstagande kan göras. Motionerna avstyrks därför.

Skadestånd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om en översyn av skattereglerna i syfte att skapa en generell skattefrihet för ersättning för ideell skada.

Gällande bestämmelser

Ersättning (skadestånd) för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig även om den inte utgår som livränta eller på grund av tjänst och oavsett om ersättningen utbetalas från försäkring eller direkt från den ersättningsskyldige. Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt lidande (t.ex. ärekränkning, sveda och värk eller lyte och men) är det att anse som ideellt skadestånd. Sådana engångsbelopp är undantagna från beskattning om de inte har ett sådant samband med en anställning att beloppen ändå är skattepliktiga. (Ideella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet är således normalt skattefria. Det är först när skadeståndet har sin grund i ett anställningsförhållande som det anses utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.)

Enligt 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har arbetstagare rätt till skadestånd om arbetsgivaren brutit mot lagen, såsom då arbetsgivare utan giltig grund sagt upp eller avskedat arbetstagaren. Regeringsrätten har konstaterat att allmänt skadestånd som utgått på grund av felaktig uppsägning enligt denna paragraf utgör skattepliktig inkomst av tjänst (RÅ80 1:10, RÅ87 ref. 10).

När det gäller sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen (1991:433) en skadeståndssanktionerad skyldighet för en arbetsgivare att vidta utredningsåtgärder och andra åtgärder vid ett påstående om att sådana trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte fullgör dessa skyldigheter ska arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren för den kränkning som underlåtenheten innebär.

Kammarrätten i Göteborg har i en dom den 14 september 1999 funnit att en utgiven kompensation för själsligt lidande utgjorde skattepliktig inkomst av tjänst.

Motionen

I motion Sk295 av Ingemar Vänerlöv (kd) begärs en översyn av lagstiftningen i syfte att skattebefria all ersättning för ideell skada. Enligt motionären är det stötande att ersättning för ideell skada kan inkomstbeskattas om det som inträffat skett på speciell plats eller i speciellt sammanhang. Motionären anser att principen om skattefrihet för ersättning för ideell skada alltid bör gälla.

Utskottets ställningstagande

Frågan om att undanta ersättning för ideell skada från beskattning har behandlats av utskottet vid flera tidigare tillfällen, senast i betänkande 2005/06:SkU16. Utskottet ansåg att starka kontrollskäl talar för att i princip alla ersättningar som en arbetsgivare betalar ut till en anställd ska vara beskattade. En skattefrihet för ideella skadestånd skulle mycket lätt kunna missbrukas, och möjligheten att komma till rätta med ett sådant missbruk skulle vara begränsade. Utskottet framhöll också att nuvarande praxis, i fråga om beskattning av skadestånd som har sin grund i anställningsförhållanden, är känd, fungerar väl och låter sig förenas med de syften som ligger bakom de olika bestämmelserna om ersättning för ideell skada. Riksdagen följde utskottet och avslog då aktuell motion om ändrade regler på detta område. Med hänvisning till det tidigare ställningstagandet avstyrker utskottet även motion Sk295.

Bär, svamp och kottar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandena med hänvisning bl.a. till att gränsen för skattefria inkomster från icke yrkesmässig bärplockning redan höjts.

Jämför reservation 13 (s, v).

Motionen

I motion Sk263 av Krister Hammarbergh och Karin Enström (m) begär motionärerna en översyn dels av det skattefria beloppet (5 000 kr) för icke yrkesmässig plockning av vilt växande bär så att det kan bestämmas till en nivå som återspeglar dagens penningvärde (yrkande 1), dels av de förändringar som krävs för att göra det möjligt för svenska företag att köpa bär av utländska bärplockare på samma villkor som av svenska bärplockare (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har nyligen fattat beslut om att höja gränsen för skattefri inkomst av icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar från 5 000 kr till 12 500 kr fr.o.m. den 1 januari 2007 (bet. 2006/07:FiU1, SkU1y s. 22–23). Utskottet vill betona att frågan om någon ska anses ha anlitats för att utföra arbete för ett företags räkning och därigenom jämställas med en anställd beror på flera olika omständigheter och får ytterst avgöras i domstol. Reglerna gäller lika för alla branscher. En förändring i detta avseende är en intrikat arbetsrättslig fråga. Enligt vad utskottet erfarit kan den skattemässiga gränsdragningen för anställning komma att övervägas i samband med en översyn av reglerna för F-skattsedel.

Mot bakgrund av de åtgärder som redan vidtagits och planeras anser utskottet att motionen i allt väsentligt är tillgodosedd och att den följaktligen bör avslås av riksdagen.

Öresund

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslaget i motionen om bemanningsföretagens beskattning.

Bakgrund

Riksdagen godkände i juni 2004 ett avtal mellan Sverige och Danmark som löser vissa problem som kan uppstå vid tillämpningen av det nordiska skatteavtalet beträffande personer som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark. Avtalet föreskriver vissa undantag från bestämmelserna i det nordiska skatteavtalet, bl.a. när det gäller beskattning av anställningsinkomster. Därutöver innehåller avtalet åtaganden från de båda staterna att medge avdrag för inbetalningar till pensionsordningar, avdrag för utgifter för resor över Öresundsbron samt ett åtagande om ett system för utjämning mellan Sverige och Danmark av vissa skatteintäkter. Avtalet innehåller också en överenskommelse om att efter två år utvärdera ordningen för utjämning, särskilt såvitt avser den del av kommunalskatten som tas ut för primärkommunernas räkning. Därefter sker en utvärdering av hela systemet vart femte år eller vid väsentliga förändringar av de båda ländernas skattesystem (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31).

Den s.k. montörregeln eller 183-dagarsregeln innebär att en person som bor i Sverige ska beskattas i Sverige för inkomst som härrör från kortvarigt arbete i t.ex. Danmark om tiden han eller hon vistas i Danmark inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. En annan förutsättning som också måste vara uppfylld är att arbetsgivaren som betalar ersättningen inte får ha hemvist i Danmark. Om arbetsgivaren har fast driftställe i Danmark ges skattebefrielse i Danmark endast om ersättningen inte belastar detta fasta driftställe. Montörregeln gäller dock inte vid uthyrning av personal. I ett sådant fall beskattas inkomsten i Danmark.

Frågan om de s.k. bemanningsföretagens skatteförhållanden var uppe i de förhandlingar som resulterade i det ovan nämnda avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, dock utan att leda till någon överenskommelse i denna del.

Motionen

I motion Sk262 av Olof Lavesson (m) anförs att en stor brist i det nordiska skatteavtalet är att hänsyn inte tas till de särskilda förutsättningar som gäller för personaluthyrningsföretag (bemanningsföretag). I och med att bemanningsföretagen inte får utnyttja den s.k. montörregeln måste svensk personal som hyrs ut till Danmark betala skatt i Danmark från första dagen. Därför avstår svenska bemanningsföretag från att bedriva uthyrningsverksamhet i Danmark, vilket är ett stort hinder för Öresundsintegrationen. Motionären vill ändra på detta förhållande och förordar att regeringen ska verka för att undantaget från montörregeln skyndsamt avskaffas.

Utskottets ställningstagande

I betänkande 2005/06:SkU16 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om att bemanningsföretagens anställda enbart ska beskattas i det land där de är anställda, dvs. där bemanningsföretaget har sitt kontor. Utskottet erinrade om att skatteavtalet mellan Sverige och Danmark innehåller en överenskommelse om att länderna ska inleda diskussioner för att överväga införande av nya bestämmelser eller ändring av bestämmelserna i avtalet eller ta initiativ till ändringar i det nordiska skatteavtalet om det skulle visa sig föreligga skattemässiga hinder för den fortsatta integrationen i Öresundsregionen. Om reglerna för bemanningsföretagen visar sig vara till hinder för den fortsatta integrationen blir det alltså tillfälle att återkomma till frågan i de fortsatta diskussionerna med Danmark, konstaterade utskottet.

Utskottet utgår från att regeringen fortlöpande följer frågan och vid behov tar upp den till diskussion med Danmark. Någon anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen behövs inte enligt utskottets mening. Motionen avstyrks följaktligen.

Flygbolagens bonussystem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkandet.

Motionen

I motion Sk258 av Leif Jakobsson (s) tas frågan om flygbolagens bonussystem upp. Motionären anser att den rabatt som flygbolagens bonussystem innebär ska tillfalla arbetsgivaren och inte arbetstagaren i de fall arbetsgivaren betalat flygresorna. Det borde vara rimligt att ha ett bonusprogram som privatperson och därutöver ha ett bonuskonto som arbetsgivaren kan förfoga över. Enligt motionären har tyska förbundsdagen nått en uppgörelse med Lufthansa om att förbundsdagsledamöternas bonusresor disponeras av förbundsdagen. Tekniken finns inom samma bonussystem som SAS tillämpar.

Utskottets ställningstagande

Rabatter som lämnas för visad kundtrohet inom bl.a. flyg- och hotellbranschen är skattepliktiga om de nyttjas för privat bruk. En förutsättning för beskattning är att mottagarens arbetsgivare eller uppdragsgivare bekostat de varor eller tjänster som ger rätt till rabatten eller att förmånen av annat skäl kan anses som ett utflöde av tjänsten.

Om en arbetstagare har utnyttjat en kundtrohetsrabatt som grundar sig på avgifter för vilka arbetsgivaren har svarat, ska arbetsgivaren lämna kontrolluppgift om förmånen.

Utskottet anser i likhet med motionären att det från principiell synpunkt inte är bra med ett bonussystem som gynnar den som utnyttjat och inte den som betalt för tjänsten. Systemet kan lätt leda till missbruk. I sammanhanget vill utskottet erinra om att svenska riksdagsledamöters bonusresor inte ska användas för annat än resor i tjänsten. Utskottet finner dock för sin del att det trots allt saknas anledning att överväga lagstiftningsåtgärder eller gå in med branschöverenskommelser på detta område och avstyrker därför motionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (v)
	av Anne-Marie Wallouch (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skatteskala, grundavdrag m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sk278 yrkandena 2, 3 och 5 samt avslår motionerna 2006/07:Sk277 och 2006/07:Sk288.

Ställningstagande

Sveriges ekonomi påverkas alltmer av en fortgående internationalisering. De ekonomiska aktiviteterna över gränserna ökar. Dessa faktorer påverkar underlaget för de enskilda skatterna – skattebaserna. Den ökade internationaliseringen bidrar också till att olika länders förutsättningar, exempelvis skattenivåer, jämförs i högre utsträckning än tidigare.

Olikheter i skatteuttag kan avspegla skillnader i ambitionsnivåer i välfärdsåtaganden mellan länder. Det kan också vara ett uttryck för att en förmån i ett land kan hanteras som en skattereduktion medan den i ett annat land kan vara en skattepliktig ersättning. Det senare är vanligt bl.a. i Sverige.

Målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden. Vi vill därför bygga vidare på den modell som Sverige valt för att organisera och finansiera den generella välfärden och samtidigt ta hänsyn till kvinnors och mäns olika ekonomiska förutsättningar.

Dagens inkomstskattesystem utgår till stora delar från skattereformen i början av 1990-talet. Under hand har dock förändringar och tillägg gjorts. Det handlar t.ex. om den s.k. LO-puckeln där grundavdraget är högre vid vissa inkomster, för att sedan trappas ned. Dessutom infördes under mitten av 1990-talet allmänna egenavgifter (numera allmänna pensionsavgifter) som är avdragsgilla. Från och med år 2006 kompenseras löntagarna fullt ut för den allmänna pensionsavgiften. Under de år statens ekonomi sanerades infördes en värnskatt, vilket innebar att den statliga skatten på förvärvsinkomster uppgick till 25 %. I dag finns två nivåer för uttag av statlig skatt, 20 % respektive 25 %. Vi anser att det är dags att genomföra en ny översyn av skattesystemet.

Majoriteten av inkomsttagarna betalar enbart kommunalskatt. Jag menar att det finns möjlighet att öka inkomsterna från statlig inkomstskatt genom att begränsa möjligheten att göra grundavdrag vid högre inkomster. Detta är en viktig fördelningspolitisk åtgärd. I likhet med vad som anförs i Vänsterpartiets budgetmotion anser jag att det är nödvändigt att ta fram en modell för beräkning av inkomstskatt som har en klar fördelningspolitisk profil i samband med den översyn av skattesystemet som vi anser nödvändig. I en sådan översyn bör utformningen av dagens LO-puckel ifrågasättas, dels för att den inte gynnar de inkomstgrupper som avsågs från början, dels för att den i kombination med andra regler kan bidra till marginaleffekter. Vi vill också begränsa avdragsrätten för pensionssparande vid högre inkomster. I en översyn av skattesystemet måste också den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen ingå. Reglerna behöver förenklas och likformigheten och neutraliteten i beskattningen öka.

Vidare anser jag att skatternas betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män måste beaktas i en kommande översyn av skattesystemet.

Vad som nu anförts om en översyn av inkomstskattesystemet inklusive beskattningen av pensionssparande bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2.	Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 – motiveringen (s, mp)
	av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s).

Ställningstagande

I samband med höstens budgetarbete har vi redogjort för våra budgetalternativ. Vår gemensamma utgångspunkt är att skatternas uppgift är att finansiera den allmänna välfärden, omfördela från dem som har till dem som saknar samt att styra samhället mot en hållbar utveckling.

Skattesystemet ska vidare bygga på breda skattebaser och låga skattesatser samt enkla och tydliga regler. Vi vidhåller denna inställning och konstaterar att regeringens politik går i rakt motsatt riktning. Särreglerna blir fler och krånglet ökar.

Skatter ska enligt vår uppfattning betala den gemensamma välfärden och omfördela från dem som har till dem som saknar. Rättvisa skatter är viktigt för att minska klyftorna och för att ge alla människor goda möjligheter till ett tryggt liv. Vi anser att skattesystemet ska vara effektivt utformat samtidigt som det ska främja rättvisa. Genom generellt inriktade åtgärder anser vi att snedvridningar av ekonomin och avgränsningsproblem kan undvikas. Den borgerliga regeringens skattepolitik går enligt vår uppfattning i dessa avseenden i motsatt riktning.

Regeringen anser att olika inkomster ska beskattas olika beroende på förvärvskällan och hur gammal inkomsttagaren är. Det främsta syftet med regeringens jobbskatteavdrag är t.ex. att öka skillnaderna mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Det leder enligt vår uppfattning till ökade orättvisor. Den som blir sjuk, arbetslös, frånvarande på grund av arbetsskada eller går i pension kommer att få uppleva att inte bara inkomsten sjunker: Dessutom ska skatten höjas. Regeringen har också föreslagit att det ska införas direkta skattesubventioner till vissa sektorer, bl.a. den privata servicesektorn. Det i stället för att ge alla branscher och företag goda och likvärdiga villkor. Skattesubventionerade hushållstjänster är enligt vår bedömning en subvention direkt riktad till höginkomsttagarna eftersom det trots allt är de med högre inkomster som främst kommer att efterfråga denna typ av tjänster och därmed få del av skattesubventionen.

Under 2005 presenterade den socialdemokratiska regeringen tillsammans med samarbetspartierna en strategi för att få mer välfärd för varje inbetald skattekrona. Strategin har utvecklats sedan dess. Det handlar om att bekämpa fusk i skatte- och förmånssystem och att öka produktiviteten i den offentliga sektorn. Den förra regeringen och dess samarbetspartier inledde också en grön skatteväxling, där höjda skatter på miljöområdet växlades mot sänkta skatter på arbete. Det kan finnas anledning att utvärdera den exakta utformningen av skatteväxlingen, men att som den borgerliga regeringen avbryta all fortsatt grön skatteväxling är olyckligt.

Mot bakgrund av det ovan anförda anser vi inte att det är motiverat att initiera en sådan översyn av skattesystemet som efterfrågas i motion Sk278 och definitivt inte en sådan utredning om s.k. platt skatt som efterfrågas i motion Sk288. Vi kan inte heller ställa oss bakom begäran i motion Sk278 yrkande 5 om att initiera en översyn av beskattningen av pensionssparande.

När det gäller motion Sk277 vari begärs en översyn av skattereglerna för svenska militärer på utlandsuppdrag delar vi majoritetens bedömning att det inte finns skäl att överväga några särregler för just Försvarsmaktens anställda.

Med det anförda avstyrker vi samtliga i avsnittet behandlade motioner och motionsyrkanden i berörda delar.

3.	Förmån av fri bil, punkt 4 (s)
	av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s) och Hans Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk204, 2006/07:Sk209, 2006/07:Sk223, 2006/07:Sk224, 2006/07:Sk246 yrkande 16 och 2006/07:MJ266 yrkande 19.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det bra att bilar förses med alkolås och annan säkerhetsutrustning. Vi anser dock att syftet med utrustningen inte ska vara avgörande för om den ska påverka bilförmånens värde eller inte eftersom sådana bedömningar skulle leda till gränsdragningsproblem och administrativt krångel. Det skulle dessutom vara principiellt felaktigt då utgångspunkten för beskattning av bilförmån är att värdet av förmånen ska motsvara kostnaden för att äga en motsvarande bil, inklusive extrautrustning, privat. Vi ställer oss också tvivlande till att arbetsgivare av de skäl som motionärerna framför skulle avstå från att förse fordonen med alkolås eller annan utrustning som de anser nödvändiga. Med det sagda avstyrker vi motionerna Sk204, Sk209 och Sk224. Även förslagen i motionerna Sk223, Sk246 och MJ266 om ändrad förmånsbeskattning för bl.a. miljöbilar avstyrks med hänvisning till de åtgärder som redan vidtagits.

4.	Förmån av fri bil, punkt 4 (v)
	av Anne-Marie Wallouch (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förmånsbeskattningens koppling till miljöpåverkan och vad som anförs om att alkolås inte ska påverka förmånsvärdet av fri bil. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Sk204, 2006/07:Sk209, 2006/07:Sk224, 2006/07:Sk246 yrkande 16 och 2006/07:MJ266 yrkande 19 och bifaller delvis motion 2006/07:Sk223.

Ställningstagande

Eftersom många nya personbilar köps av företag är det viktigt att förmånssystemet har koppling till miljöpåverkan. I dag kan man få förmånsvärdet nedsatt om man köper en miljöbil. Fler incitament behövs dock, inte minst för att de flesta bilar som säljs fortfarande är sådana som drivs med bensin eller dieselolja. En viktig åtgärd för att minska koldioxidutsläppen är som framförs i motionerna Sk246 och MJ266 är att ändra förmånsbeskattningen så att hänsyn tas till bilarnas koldioxidutsläpp när förmånsvärdet bestäms. Jag anser att regeringen bör utreda frågan och återkomma till riksdagen med förslag. Härigenom får även motion Sk223 mer eller mindre anses tillgodosedd.

Med hänsyn till det stora antal personer som varje år dör eller skadas i alkoholrelaterade trafikolyckor anser jag att allt måste göras för att få bort alkoholpåverkade förare från våra vägar. Ett steg i den riktningen är att förse fordon med alkolås. Som framhålls i motionerna Sk204, Sk209 och Sk224 bör en sådan åtgärd inte påverka bilförmånens värde. Regeringen bör se över reglerna på detta område och återkomma till riksdagen. Jag föreslår ett tillkännagivande till regeringen även i denna del och tillstyrker därmed motionerna.

5.	Förmån av fri parkering, punkt 5 (v)
	av Anne-Marie Wallouch (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förmån av fri parkering. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sk246 yrkande 17.

Ställningstagande

Förmån av fritt garage eller fri parkering för förmånsbilar vid arbetsplats föranleder i dag inte någon beskattning. En sådan ordning är enligt min mening inte rimlig med tanke på att fri parkering, särskilt i stadskärnorna, kan värderas till betydande belopp. Jag föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att en särskild förmånsskatt bör tas ut på förmånen av fri parkering av förmånsbilar. Förmånen bör värderas till det pris som gäller för staden eller orten i fråga. Det sagda innebär att jag tillstyrker motion Sk246 yrkande 17.

6.	Personalvårdsförmåner, punkt 6 – motiveringen (s, v)
	av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Anne-Marie Wallouch (v).

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi erinra om att riksdagen så sent som för ett par år sedan ändrat reglerna om skattefri motion och friskvård. Ändringarna innebär att vissa särskilda villkor för skattefriheten slopades så att reglerna gavs en enklare och tydligare utformning. Hänsyn togs till att formerna för motionen har utvecklats och att sättet att utöva motionen har förändrats. Bland annat kan arbetsgivare numera erbjuda sin personal motionsaktiviteter av enklare slag och mindre värde som ligger skilda från arbetsplatsen. Skattefriheten omfattar också fler motionsformer samt även sådan friskvård som stresshantering, massage och kostrådgivning.

För att motionsutövning ska utgöra skattefri förmån ska det dock alltjämt vara fråga om enklare motionsidrott som riktar sig till hela personalen. Sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning anses inte som enklare slag av motion. Dit räknas t.ex. golf, segling, ridning och utförsåkning på skidor. Vi ser inte någon anledning att ändra på gällande principer inom detta område och avstyrker följaktligen de nu aktuella motionerna.

7.	Reseavdrag, punkt 8 (v)
	av Anne-Marie Wallouch (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ett reformerat reseavdragssystem. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ266 yrkande 21 och avslår motionerna 2006/07:Sk281 yrkande 3 och 2006/07:N294 yrkande 5.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion MJ266 anser jag att en utredning bör tillsättas med uppdrag att utforma ett reseavdragssystem som till skillnad från dagens system inte missgynnar kollektivtrafikresenärer. Systemet bör gynna den som färdas med kollektivtrafik där sådan finns att tillgå samtidigt som hänsyn måste tas till den som bor i glesbygd och inte har något alternativt färdsätt till den egna bilen. Jag anser att detta bör ges regeringen till känna.

8.	Frilansande konstnärer, punkt 9 (v)
	av Anne-Marie Wallouch (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beskattningen av kostnadsersättningar till frilansande konstnärer. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Kr240 yrkande 3 och 2006/07:Kr241 yrkande 1.

Ställningstagande

För att frilansande konstnärer ska kunna ta arbete utanför bostadsorten betalar arbetsgivaren eller uppdragsgivaren i regel rese- och traktamentsersättningar. Eftersom frilansande konstnärer anses ha tjänstestället förlagt till spelplatsen betraktas ersättningarna som en löneförmån som ska tas upp till beskattning. För t.ex. teatrarnas del innebär detta att de måste betala skatt och sociala avgifter för logi, traktamenten och resekostnadsersättningar som utges till inhyrda konstnärer eller artister. Den engagerade konstnären eller artisten måste lägga ned mycket arbete på yrkanden om avdrag för ökade levnadskostnader och avdrag för kostnadsersättningar i samband med engagemang på annan ort än hemorten.

Som framhålls i bl.a. motion Kr240 bör samma regler gälla för frilansare inom scen-, medie- och musikområdena som för byggnadsarbetare när de utför arbete på annan ort än bostadsorten, dvs. bostaden ska betraktas som tjänsteställe. Jag förordar att riksdagen riktar ett tillkännagivande härom till regeringen.

9.	Gåvor och bidrag till ideella ändamål, punkt 12 – motiveringen (s, v)
	av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Anne-Marie Wallouch (v).

Ställningstagande

Enligt vår mening är det viktigt att det finns en demokratisk process bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga organisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer m.m. En avdragsrätt för gåvor till den här typen av verksamheter skulle minska utrymmet för det samhälleliga stödet och öka dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers förmögenheter, förmåga och vilja att bidra.

Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att belasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt vår mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.

Vi är av dessa skäl inte beredda att medverka till en omläggning som innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla och avstyrker följaktligen motionerna.

10.	Uthyrning av bostad, punkt 14 (mp)
	av Helena Leander (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattefrihet vid uthyrning av del av bostad. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C360 yrkande 13 och bifaller delvis motion 2006/07:Sk275.

Ställningstagande

På flera orter i landet råder bostadsbrist. Särskilt besvärlig är situationen i storstadsområdena och expansiva högskoleorter. Samtidigt finns det många outnyttjade rum i befintliga hus på dessa orter. För att öka bostadsinnehavares intresse för att hyra ut ett eller flera rum i den egna bostaden anser jag i likhet med motionärerna bakom motion C360 att sådan uthyrning ska vara skattefri. Jag tillstyrker således motionsyrkandet. Även motion Sk275 får därigenom anses tillgodosedd.

11.	Uthyrning av bostad, punkt 14 – motiveringen (s, v)
	av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Anne-Marie Wallouch (v).

Ställningstagande

De nuvarande reglerna för beskattning vid uthyrning av privatbostad infördes i samband med skattereformen år 1991 och innebär att inkomster vid uthyrning av privatbostad beskattas på ett enhetligt och likformigt sätt. Enligt vår mening skulle en skattebefrielse för uthyrning av del av bostad medföra gränsdragnings- och kontrollproblem, och vi är inte beredda att ställa oss bakom ett sådant förslag. Däremot anser vi att det kan finnas anledning att utreda frågan om schablonavdragets storlek. I likhet med majoriteten anser vi att resultatet av pågående utredningsarbete bör avvaktas och avstyrker därför motionerna.

12.	Boendes självförvaltning, punkt 15 (mp)
	av Helena Leander (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skattefrihet vid boendes egna arbetsinsatser. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C360 yrkande 3.

Ställningstagande

För att uppmuntra till självförvaltning och inflytande över boendets kostnader anser jag att vissa arbetsinsatser som utförs av de boende bör vara skattefria upp till ett basbelopp. Därigenom kan de boende tillsammans, eller enskilt, få ned hyran eller avgiften genom att själva utföra t.ex. trappstädning, snöskottning, gräsklippning eller skötsel av rabatter. Självförvaltningen ger dessutom möjligheter till ökade grannkontakter, gemenskap och trivsel. Jag föreslår att riksdagen med bifall till motion C360 yrkande 3 riktar ett tillkännagivande härom till regeringen.

13.	Bär, svamp och kottar, punkt 18 – motiveringen (s, v)
	av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s) och Anne-Marie Wallouch (v).

Ställningstagande

Riksdagen har nyligen fattat beslut om att höja gränsen för skattefri inkomst av icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar från 5 000 kr till 12 500 kr fr.o.m. den 1 januari 2007. Vi anser inte att det nu finns anledning att överväga några ytterligare förändringar när det gäller beskattningen av bärplockning. Vi ställer oss definitivt avvisande till tanken på att lösa de problem som skogsbärsbranschen upplever genom ändringar i reglerna för F-skattsedel. Motionen avstyrks.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Sk204 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om s.k. förmånsbeskattning av alkolås.

2006/07:Sk206 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

2006/07:Sk209 av Anita Brodén och Agneta Berliner (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alkolås inte ska höja förmånsvärdet på bilar.

2006/07:Sk218 av Magdalena Andersson och Jan-Evert Rådhström (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av inkomstskattelagen i syfte att ta bort begränsningarna av förmånstagare till pensionsförsäkringar som finns i inkomstskattelagen.

2006/07:Sk219 av Magdalena Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fria arbetskläder inom traditionellt kvinnliga och manliga yrken.

2006/07:Sk223 av Hans Stenberg och Eva Sonidsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att premiera bränslesnåla och trafiksäkra fordon.

2006/07:Sk224 av Agneta Lundberg och Eva Sonidsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmånsbeskattning av tjänstebilar med alkolås.

2006/07:Sk225 av Susanne Eberstein och Eva Sonidsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att dubbelbeskattningen upphör.

2006/07:Sk226 av Peter Danielsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar bör tas bort.

2006/07:Sk228 av Isabella Jernbeck och Björn Hamilton (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattefri subvention för motion och friskvård för alla sporter.

2006/07:Sk230 av Claes Västerteg (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av idrottskonto.

2006/07:Sk232 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett idrottsutövarkonto bör inrättas i Sverige.

2006/07:Sk235 av Cecilia Widegren (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ridsport och golf som del av friskvårdsförmånen.

2006/07:Sk237 av Mikael Oscarsson och Alf Svensson (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gåvor till ideella organisationer.

2006/07:Sk239 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att inrätta idrottskonto enligt skogskontomodellen.

2006/07:Sk246 av Lars Ohly m.fl. (v):

16.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen låter utreda hur förmånsskattesystemet kan ändras så att förmånsvärdet kopplas till bilarnas koldioxidutsläpp.
17.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förmån av fri parkering inte bör ingå i värderingen av förmånsbil utan hanteras inom systemet för beskattning av parkeringsförmån.

2006/07:Sk249 av Jan Ertsborn (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av tolkars ersättning för inställelse till tjänstgöring.

2006/07:Sk258 av Leif Jakobsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om flygbolagens bonussystem.

2006/07:Sk262 av Olof Lavesson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett upphävande av undantaget i det nordiska sambeskattningsavtalet, artikel 15, vad gäller uthyrning av personal.

2006/07:Sk263 av Krister Hammarbergh och Karin Enström (båda m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av det skattefria beloppet för bärplockning till en nivå som återspeglar dagens penningvärde.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av de förändringar som krävs för att göra det möjligt för svenska företag att köpa bär av utländska bärplockare på samma villkor som av svenska bärplockare.

2006/07:Sk264 av Krister Hammarbergh (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att golfsporten ska betraktas som motion och friskvård tillsammans med de redan i dag skattebefriade motionsformerna.

2006/07:Sk266 av Anne Marie Brodén (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en modernisering av beskrivningen av vad som avses med personalvårdsförmåner.
3.	Riksdagen begär att regeringen slopar beloppsbegränsningen av personalvårdande friskvårdsförmåner.

2006/07:Sk274 av Jan Ertsborn (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändrade regler för avslutning av pensionssparkonto i förtid.

2006/07:Sk275 av Tobias Krantz och Camilla Lindberg (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattefrihet för uthyrning av del av bostad.

2006/07:Sk277 av Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att att se över skattelagstiftningen för svenska militärer på utlandsuppdrag.

2006/07:Sk278 av Marie Engström m.fl. (v):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av inkomstskatter.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av skatt på pensionssparande.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattesystemets betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män.

2006/07:Sk281 av Hans Backman (fp):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna att inräkna transporter till och från barntillsyn i sträckan för reseavdrag.

2006/07:Sk286 av Mats Pertoft m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utreda en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer upp till ett halvt basbelopp.

2006/07:Sk288 av Fredrick Federley och Annie Johansson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredande av en samordnad skatt.

2006/07:Sk292 av Dan Kihlström och Sven Gunnar Persson (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ökad mångfald för avdragsgill friskvård.

2006/07:Sk295 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattefri ersättning.

2006/07:Sk309 av Monica Green (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett generellt hem-pc-avdrag.

2006/07:C360 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

3.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag för skattebefrielse av boendes egna arbetsinsatser för att höja kvaliteten i boendet.
13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten för privatpersoner att skattefritt hyra ut del av egen bostad.

2006/07:Kr240 av Siv Holma m.fl. (v):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att frilansande konstnärer skattemässigt ska behandlas på samma sätt i fråga om rese- och traktamentsersättningar som andra yrkesgrupper, exempelvis byggnadsarbetare.

2006/07:Kr241 av Siv Holma m.fl. (v):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frilansande konstnärer skattemässigt ska behandlas på samma sätt i fråga om rese- och traktamentsersättningar som andra yrkesgrupper, exempelvis byggnadsarbetare.

2006/07:MJ266 av Lars Ohly m.fl. (v):

19.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör utreda hur förmånsskattesystemet kan ändras så att förmånsvärdet kopplas till bilarnas koldioxidutsläpp.
21.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör tillsätta en utredning för att få till stånd ett reseavdragssystem som inte missgynnar kollektivtrafikresenärer.

2006/07:N294 av Anita Brodén och Nina Larsson (båda fp):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökad avdragsrätt för resor.