Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2006/07:MJU7 | |
Landsbygdsutveckling m.m. | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 34 motionsyrkanden inom politikområdena Landsbygdspolitik, Livsmedelspolitik, Skogspolitik och Samepolitik från allmänna motionstiden 2006. Motionerna rör frågor om hästnäringen, stöd, livsmedel, jordbrukets konkurrensvillkor den gemensamma jordbrukspolitiken, skogsvård och renskötsel.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks, i huvudsak med hänvisning till att arbete pågår med berörd fråga. I ärendet finns 11 reservationer och ett särskilt yttrande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ201 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:MJ393 yrkande 1. |
2. | Förbättring av miljön och landskapet |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ253, 2006/07:MJ255, 2006/07:MJ262 och 2006/07:MJ393 yrkande 2. |
Reservation 1 (s)
3. | Livskvalitet på landsbygden och diversifiering av landsbygdens ekonomi |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ296 yrkande 3. |
4. | Konkurrensvillkor |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ287, 2006/07:MJ288 yrkande 1, 2006/07:MJ319, 2006/07:MJ352 yrkande 2, 2006/07:MJ382 yrkande 2 och 2006/07:MJ390 yrkande 19. |
Reservation 2 (s)
Reservation 3 (v)
Reservation 4 (mp)
5. | Mobila slakterier m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ261 och 2006/07:MJ265 yrkande 18. |
Reservation 5 (v, mp)
6. | Jordbrukspolitik och folkhälsan |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ264 yrkande 1. |
Reservation 6 (mp)
7. | Subvention till vin- och tobaksodling |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ264 yrkande 2. |
Reservation 7 (v, mp)
8. | Energifrågor i ett uthålligt jordbruk |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ260. |
Reservation 8 (mp)
9. | Alternativ användning av sockerbetor m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ294 och 2006/07:MJ370. |
Reservation 9 (s)
10. | Regionala frågor |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ288 yrkande 2, 2006/07:MJ295 yrkandena 1 och 2, 2006/07:MJ296 yrkandena 1 och 2, 2006/07:MJ337 yrkande 6 och 2006/07:MJ340. |
11. | Skogsvård m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ232, 2006/07:MJ338 yrkandena 1, 3 och 5 samt 2006/07:MJ369. |
Reservation 10 (s)
Reservation 11 (v)
12. | Rennäring |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ239. |
Stockholm den 20 februari 2007
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Anders Ygeman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Ygeman (s), Ola Sundell (m), Jeppe Johnsson (m), Carina Ohlsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Anita Brodén (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Sofia Arkelsten (m), Jan-Olof Larsson (s), Sven Gunnar Persson (kd), Wiwi-Anne Johansson (v), Lena Hallengren (s), Erik A Eriksson (c), Tina Ehn (mp), Rune Wikström (m), Aleksander Gabelic (s) och Eva Selin Lindgren (c)
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottet behandlar i detta betänkande 34 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2006 inom politikområdena Landsbygdspolitik, Livsmedelspolitik, Skogspolitik och Samepolitik från allmänna motionstiden 2006. Motionerna rör frågor om hästnäringen, stöd, livsmedel, jordbrukets konkurrensvillkor den gemensamma jordbrukspolitiken, skogsvård och renskötsel.
Liknande frågeställningar har tidigare behandlats av utskottet, bl.a. i betänkandena Den övergripande strategiska inriktningen av kommande landsbygdsprogrammet m.m. (bet. 2005/06:MJU13), Skogspolitik (bet. 2005/06:MJU17) och Svensk-norska renbetesförhållanden (bet. 2004/05:MJU12).
Utskottets överväganden
Landsbygdspolitik
Bakgrund
Riksdagen har beslutat att målet för landsbygdspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108). Målet omfattar en hållbar livsmedelsproduktion, sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och uthållig tillväxt. Vidare ska jordbrukets natur- och kulturvärden värnas samt jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras i syfte att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en generation.
Vid riksdagsbehandlingen av statsbudgeten för år 2007 uttalade miljö- och jordbruksutskottet följande (bet. 2006/07:MJU2 s. 45).
En allmän utgångspunkt för målet och insatserna inom politikområdet Landsbygdspolitik är att de ska medverka till en positiv utveckling av en väl fungerande landsbygd som är ekonomiskt och socialt livskraftig och som har höga natur- och kulturvärden. För att utveckla och bevara en livskraftig landsbygd krävs ett diversifierat näringsliv med en bredare utveckling av landsbygden. Ett ökat lokalt och regionalt inflytande över landsbygdspolitiken bör eftersträvas. Regeringen avser att utarbeta en strategi för att stärka utvecklingskraften på landsbygden.
Nästa landsbygdsprogram gäller från den 1 januari 2007 och löper till 2013. I rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling fastställs att de nya programmen för landsbygdsutveckling ska vara uppbyggda kring fyra områden eller axlar. I förordningen ställs krav på balans i varje enskilt nationellt program gällande fördelningen av EU-medel mellan de fyra områdena.
I enlighet med rådets nyss nämnda förordning om stöd för landsbygdsutveckling beslutade rådet den 20 februari 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen för programperioden 2007–2013 (2006/144/EG). Beslutet lägger grunden till en gemensam strategi för landsbygdsutveckling i hela EU och pekar ut sex prioriteringar för landsbygdsutveckling under perioden 2007–2013, nämligen att förbättra jord- och skogsbrukssektorernas konkurrenskraft, att förbättra miljön och landsbygden, att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden och främja en diversifiering av landsbygdsekonomin, att bygga lokal kapacitet för sysselsättning och diversifiering samt att säkerställa enhetlighet i programplaneringen och komplementaritet mellan gemenskapsinstrument.
Den 9 februari 2006 överlämnade den tidigare regeringen skrivelsen Den övergripande strategiska inriktningen av kommande landsbygdsprogram till riksdagen (skr. 2005/06:87, bet. 2005/06:MJU13, rskr. 2005/06:220). De nyss nämnda strategiska riktlinjerna för landsbygdsutveckling på EU-nivå ligger till grund för den nationella strategin för landsbygdsutveckling som den tidigare regeringen beslutade om i juni 2006 samt det förslag till nytt landsbygdsprogram som samma regering beslutade att överlämna till EU-kommissionen den 20 juli 2006. Den nationella strategin beskriver den övergripande inriktningen av landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013. Enligt strategin ska fokus tydligare ligga på åtgärder som främjar företagande och som stärker lantbruket och landsbygdsföretagens konkurrensförmåga. Miljöambitionen ska också vara fortsatt hög så att miljömålen uppfylls. Programmets åtgärder ska främja ett diversifierat näringsliv, en god livsmiljö, lokal service och infrastruktur samt stödja en bredare utveckling av landsbygden.
Landsbygdsprogrammet ska finansieras av både EU-medel och nationella medel. Omfattningen av tilldelade EU-medel till Sverige för programperioden 2007–2013 har beslutats. Enligt beslutet tilldelas Sverige i löpande priser ca 1 826 miljoner euro under programperioden 2007–2013 till Sveriges landsbygdsprogram inklusive s.k. moduleringsmedel (EU-medel överförda från direktstöd till landsbygdsprogrammet). Genom att tillföra ytterligare nationella medel utöver den nödvändiga nationella medfinansieringen som krävs enligt EU:s regelverk, kommer programmets omfattning att öka jämfört med Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000–2006.
Tillsammans med övrig offentlig finansiering kommer nästa landsbygdsprogram att uppgå till i genomsnitt drygt 5 miljarder kronor årligen under perioden 2007–2013. I enlighet med EU:s regelverk kommer programmet att vara uppdelat på fyra områden, s.k. axlar, med olika mål och innehåll.
– Axel 1 handlar om att stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft utan att snedvrida konkurrensen mellan olika företagare.
– Axel 2 handlar om förvaltning av landsbygdens naturresurser. Insatsområdet bör prioriteras framför övriga insatsområden. Fokus ska ligga på frågor som rör aktivt jordbruk och landskapsvård, dock bör även insatser för att minska jordbrukets växtnäringsläckage prioriteras. Hästnäringen är en viktig framtidsnäring, vilket bör beaktas. Insatser inom skogsbruket ska begränsas till miljöåtgärder som innebär samhällsnytta.
– Målet för axel 3 är att öka bredden på landsbygdens näringsliv och ökad livskvalitet på landsbygden. I prioriteringen mellan axel 1 och axel 3 bör särskilt beaktas hur användningen av medlen bäst kan bidra till att utveckla service och företagande på landsbygden. Möjligheter till nya och alternativa verksamheter är viktiga förutsättningar för en socialt hållbar utveckling.
– För axel 4 är målet ett effektivt genomförande av landsbygdsprogrammet genom de mervärden som följer med lokal förankring och möjlighet att tillämpa den s.k. Leadermetoden i hela landet. Leader är en särskild metod för landsbygdsutveckling som utifrån lokala förutsättningar och initiativ ska stödja projekt med oprövade och nyskapande metoder för utveckling och förnyelse. Slutligen ska ett ökat lokalt och regionalt inflytande tillgodoses inom ramen för det nya landsbygdsprogrammet.
Axel 1 – Förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion (m) om bättre villkor för företag som gynnar hästhållningen, om att regelbördan inom jordbruket och hästnäringen bör förenklas och om en politik för öppna landskap (c). Riksdagen hänvisar till pågående arbete med att förbättra företagsklimatet.
Motionerna
I motion MJ201 (m) yrkande 1 anförs att svensk hästhållning bedrivs antingen av olika kategorier företagare eller som hobbyverksamhet enskilt eller i föreningsform. Villkoren för företagande och för hästhållning i övrigt bör förbättras generellt sett. I motionens yrkande 2 anförs att regelbördan inom jordbruket och hästnäringen bör förenklas.
I Stockholms- och Mälarregionen behövs enligt motion MJ393 (c) yrkande 1 en politik för öppna landskap. Jordbruksverket rapporterar att så mycket som 40 % av åkermarken i Svealands slättbygder kommer att tas ur bruk. Detta beror på att lönsamheten i det svenska jordbruket försämras så kraftigt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har uttalat att åtgärderna inom insatsområdet för förbättrad konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket ger goda förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturresurser (bet. 2005/06:MJU13 s. 27). Samtidigt ger det goda förutsättningar för stöd till landsbygdens företagande, tillväxt och sysselsättning genom ökad kunskap, innovation och entreprenörskap. Utveckling av såväl nya som befintliga företag bör stimuleras, och forskning och utveckling utgör en viktig bas för åtgärderna.
Vid riksdagsbehandlingen av statsbudgeten för år 2007 uttalades (bet. 2006/07:MJU2) att regeringens övergripande arbete för att förbättra företagsklimatet och göra det mer lönsamt att driva företag gagnar också företag inom de gröna näringarna. Regeringen avser, i syfte att förbättra möjligheterna till tidsbegränsade anställningar, att återkomma med förslag till förändringar i de av riksdagen antagna reglerna. Dessa regler försvårar bl.a. för företag verksamma inom de gröna näringarna att ha visstidsanställd personal.
I budgetpropositionen för år 2007 (2006/07:1, vol. 11, utg.omr. 23) redovisas att ett förenklingsarbete pågår både inom Regeringskansliet och vid de myndigheter som berör jordbruksnäringen. Utskottet instämmer i att detta arbete är angeläget och behöver intensifieras. Regeringens mål är att de administrativa kostnaderna för jordbrukslagstiftningen ska minska med minst 25 % t.o.m. år 2010. Det är ett arbete som behöver göras på såväl svensk nivå som på EU-nivå.
Jordbruksminister Eskil Erlandsson anförde den 16 januari 2007 följande i svar på interpellation 2006/07:127 om hästnäringen. Hästnäringen skapar sysselsättning, inte minst på landsbygden, och bidrar till samhällsekonomin. Hästen hjälper till att hålla landskapet öppet och ger lantbruket en inkomstkälla. Värdet av hästen som betesdjur ökar även i takt med att lantbrukets betesdjur minskar i antal. Hästen har en stor social betydelse i samhället, kanske i första hand för barn och ungdomar men även för exempelvis rehabilitering av personer som drabbats av olika skador. Det ökade intresset för hästen och hästverksamhet bidrar också till att knyta ihop stad och land.
Under 2006 har 15 miljoner kronor avsatts för satsningar på hästnäringen. Av dessa har 6 miljoner kronor använts för att främja livskraftigt hästföretagande, 7 miljoner kronor har nyttjats för forskning på hästområdet och 2 miljoner kronor har använts för utveckling av säkerheten inom hästsport och ridning. Hästsatsningen kommer att fortsätta med samma totala omfattning och med en förstärkt satsning på forskning under 2007. Sveriges lantbruksuniversitet har bildat ett hästforsknings- och informationscentrum med ett gemensamt forskningsprogram.
Jordbruksreformen som genomfördes 2005 gynnar hästhållningen genom att gårdsstödet är tillgängligt för marker med foder och bete till hästar. Det nya landsbygdsprogrammet för perioden 2007–2013 innebär flera möjligheter att stödja hästverksamheten i landet, exempelvis med vallstöd, betesmarksersättningar, investeringsstöd och stöd för kompetensutveckling. Företagens administrativa kostnader till följd av statliga regelverk ska minska med minst 25 % till år 2010. Den målsättningen gäller såväl för hästföretag som för alla andra företag.
Enligt utskottets mening föreligger det mot bakgrund av den lämnade redovisningen ingen motsättning mellan regeringens uppfattning och den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna MJ201 (m) yrkandena 1 och 2 och MJ393 (c) yrkande 1. Utskottet föreslår att motionerna lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår.
Axel 2 – Förbättring av miljön och landskapet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om stöd för minskat växtnäringsläckage (c), ogräs på träda (c), stöd för ekologisk fritidsodling (s) och villkor för företag inom områden för riksintressen (c).
Jämför reservation 1 (s).
Motionerna
Östergötlands åkrar bör enligt motion MJ253 (c) erhålla stöd för minskat växtnäringsläckage. Miljöersättning erhålls för åtgärder för minskat växtnäringsläckage – fånggröda och vårplöjning – i slättbygder i södra och mellersta Sverige undantaget Östergötland. Dessa ersättningsformer bör innefatta även Östergötland.
I motion MJ255 (c) anförs att ogräsfloran på träda bör få bekämpas mekaniskt i stället för kemiskt.
Stöd för ekologisk produktion bör enligt motion MJ262 (s) kunna innefatta stöd även till ekologisk fritidsodling. Sammantaget produceras i privata trädgårdar inklusive koloniområden avsevärt större mängder frukt och bär än i yrkesodlingen och därtill även grönsaker, kryddväxter och potatis i betydande omfattning.
Enligt motion MJ393 (c) yrkande 2 finns det behov av att kunna utveckla företag som finns inom områden för riksintressen. Särskilda hänsyn bör kunna tas till de speciella förutsättningar som gäller för de gröna näringarna i storstadens omland. Detta krävs för att vi ska slippa ett landskap i vår region som består av tistlar och lövsly.
Utskottets ställningstagande
Insatsområdet för förbättring av miljön och landskapet innebär förvaltning av landsbygdens naturresurser (jfr bet. 2006/07:MJU2 s. 45). Utskottet har uttalat att insatsområdet bör prioriteras framför övriga insatsområden och att fokus bör ligga på frågor som rör aktivt jordbruk och landskapsvård, dock bör även insatser för att minska jordbrukets växtnäringsläckage prioriteras.
Åtgärderna inom insatsområdet bör bidra till att på ett effektivt sätt uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen med relevanta delmål och med koppling till lantbruket och landskapets natur- och kulturvärden (bet. 2005/06:MJU13). Miljöersättningar i syfte att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är viktiga och kompenserar de areella näringarna för deras produktion av kollektiva nyttigheter i alla delar av landet. Andra miljökvalitetsmål av betydelse är Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv och Myllrande våtmarker.
Det framgår av det förslag till reviderat Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013 som lämnats in för godkännande av EG-kommissionen (s. 60) att ett av sex prioriterade områden inom den s.k. axel 2 är att uppnå ett miljövänligt jordbruk genom att minska jordbrukets negativa miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten. Jordbruket är en betydande utsläppskälla både för kväve och fosfor och växthusgaser. Att minska växtnäringsförlusterna och riskerna vid användning av växtskyddsmedel ger möjlighet att nå en god vattenkvalitet. Att återskapa vattnets väg genom landskapet kan både vara positivt för att minska mängden växtnäring som slutligen når havet men också för att stärka den biologiska mångfalden.
Ersättningsformen Minskat kväveläckage innebär att ersättning utgår till brukare som odlar fånggröda eller som efter skörd avvaktar med plöjningen till våren. Möjlighet att söka ersättning i förslaget till program finns för jordbrukare främst i västra och södra Sverige. Odling av fånggröda och utebliven höstbearbetning har särskild betydelse för att minska kväveläckaget från åkermarken.
Utskottet har inhämtat följande från Jordbruksdepartementet. Lättare jordar och hög nederbörd under höst och vintermånaderna är viktiga faktorer som påverkar kväveläckaget. Framför allt i västra Sverige är nederbörden vanligtvis hög under dessa månader. Även förekomsten av lättare jordar är stor i dessa områden. Kväveproblematiken avseende havsmiljön är av särskild betydelse för Västerhavet enligt den expertgrupp som hörts i denna fråga. Jordarter med större andel lerjordar (tyngre jordar) är vanligare i östra Sverige än i västra Sverige. Odling av fånggröda och vårbearbetning på vissa jordar i Östergötland kan också vara en lämplig åtgärd, men den effekt med avseende på kväve som kan erhållas för havsmiljön i Östersjön är inte av samma storlek som på den västra sidan av Sverige enligt de utlakningsberäkningar som genomförts. Utskottet föreslår med det anförda att motion MJ253 (c) lämnas utan åtgärd.
I linje med miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap har Jordbruksverket beslutat att mark i träda inte får putsas under perioden den 1 mars–den 30 juni (11 a § SJVFS 1999:119). Bakgrunden är att flera fågelarter har en starkt vikande populationstrend, och putsningsförbudet är ett led i arbetet att vända denna trend. Formellt gäller putsningsförbudet för all åkermark som inte brukas. I praktiken kommer det att begränsas till mark som trädas på grund av uttagsplikten. Övrig s.k. trädad mark kan anges som vall och kommer därmed inte att omfattas av putsningsförbudet. Undantag från putsningsförbudet gäller för trädad mark som ligger nära utsädesodlingar samt för ekologisk produktion (som inte har uttagsplikt). Det finns ytterligare möjligheter för länsstyrelsen att medge undantag från putsningsförbudet om det finns särskilda fall. Danmark har motsvarande putsningsförbud mellan den 1 maj och den 30 juni. Utskottet har inhämtat att Jordbruksverket avser att utvärdera putsningsförbudet under år 2007. Utskottet anser att det är lämpligt att avvakta resultatet av utvärderingen och föreslår att motion MJ255 (c) lämnas utan någon åtgärd av riksdagen.
När det gäller den fråga som tas upp i motion MJ262 (s) om stöd för ekologisk fritidsodling vill utskottet inledningsvis redovisa att målsättningen för ekologisk produktion har ökat sedan mitten av 1990-talet. Riksdagen lade 1994 fast målet att 10 % av den svenska åkerarealen ska vara ekologiskt odlad 2000 (prop. 1993/94:157, bet. 1993/94: JoU22, rskr. 1993/94:272). Målet uppnåddes under 1999. I november 1999 fastslogs (skr. 1999/2000:14, bet. 1999/2000:MJU2, rskr. 1999/2000:91) nya mål för ekologisk produktion till 2005 och riksdagen bedömde att den ekologiskt odlade arealen bör kunna fördubblas (20 %) till år 2005 samt att den ekologiska animalieproduktionen bör öka. Vidare bör 10 % av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm finnas i ekologisk produktion till år 2005. Vidare har uttalats att vid utgången av år 2010 bör den ekologiskt certifierade åkermarken uppgå till minst 20 % av landets åkermark, och den ekologiskt certifierade animalieproduktionen bör öka betydligt (skr. 2005/06:88, bet. 2005/06:MJU20). Konsumtionen av certifierade livsmedel i offentlig sektor bör öka till att vara 25 % av den totala konsumtionen år 2010.
Även inom Europeiska unionen finns ett regelverk om ekologisk produktion. På jordbruks- och fiskerådet den 22–23 maj 2006 hölls en riktlinjedebatt om ett förslag till ny förordning som ska ersätta nuvarande regelverk från år 2009 (KOM/2005/671). Förslaget är ett led i arbetet med den europeiska handlingsplanen för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk. Förordningen reglerar produktion, förädling, märkning, marknadsföring, kontroll och import av ekologiska livsmedel. Sverige anser att det är positivt att regelverket blir bättre strukturerat och bygger på tydliga principer, vilket ger förutsättningar för ett förenklat regelverk.
I förslaget till landsbygdsprogram anges att ekologisk trädgårdsodling på friland uppgår till drygt 7 % av frilandsarealen, vilket är en ökning med ca 50 % sedan 1999. Det är odlingen av frukt och bär som har ökat, medan grönsaksodlingen legat på samma nivå.
Utskottet har tidigare uttalat att den ekologiska produktionen från samhällelig synpunkt är ett medel i arbetet med att nå vissa av de uppställda nationella miljökvalitetsmålen, såsom Ett rikt odlingslandskap och Giftfri miljö (bet. 2005/06:MJU20). Målen för den ekologiska produktionen bör utformas så att de på ett effektivt sätt bidrar till ökad miljönytta och till att uppfylla miljökvalitetsmålen. När det gäller frågan om stöd för ekologisk fritidsodling konstaterar utskottet att enligt 2 kap. 10 § förordning (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder får stöd för ekologiska produktionsformer lämnas för odling på åkermark av jordbruksgrödor och frilandsodlade trädgårdsgrödor som årligen används till foder-, livsmedels- eller utsädesproduktion. För att begränsa de administrativa kostnaderna inom landsbygdsprogrammet gäller emellertid undre gränser både vad avser areal och utbetalt stödbelopp, jämför 2 kap. 2 och 3 §§ förordning (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. Beräknade stödbelopp som är lägre än 1 000 kr per stödår och insats betalas inte ut. Vidare är ersättningsberättigad areal definierad som ett jordbruksskifte vilket inte kolonilotter är. Dessutom ska skiftet omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 ha, dvs. 1 000 m2, vilket är betydligt större än normala kolonilotter. Motion MJ262 (s) avstyrks med det anförda.
Åtgärderna inom insatsområdet för förbättring av miljön och landskapet bör bidra till att på ett effektivt sätt uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen med relevanta delmål och med koppling till lantbruket och landskapets natur- och kulturvärden (bet. 2005/06:MJU13 s. 21). Enligt förslaget till Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013 (s. 78) syftar åtgärder inom axel 2 till att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd och stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion med minskad miljöpåverkan för att bidra till att gemensamma och nationella miljömål på ett effektivt sätt kan uppnås.
Utskottet konstaterar att ett av flera mål med landsbygdsprogrammet är att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och därigenom bibehålla ett öppet och varierat landskap som är rikt på biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Detta är ett nationellt mål och gäller således för hela landet. Vidare ges inom programmet möjlighet att stödja landsbygdens företagande och utveckling av såväl nya som befintliga företag. Prioritering av insatser sker med ledning av nationella mål och prioriteringar samt regionala och lokala strategier för landsbygdsutveckling. I avvaktan på resultatet av att arbetet med det nya landsbygdsprogrammet kan inledas finner utskottet inte anledning att vidta någon åtgärd med anledning av motion MJ393 (c) yrkande 2. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
Axel 3 – Livskvalitet på landsbygden och diversifiering av landsbygdens ekonomi
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att bo och verka på landsbygden (m) med hänvisning till att den är tillgodosedd.
Motionen
I fråga om att bo och verka på landsbygden anförs i motion MJ296 (m) yrkande 3 att om landsbygden ska vara ett gott alternativ till mer tätbefolkade trakter förutsätts social utveckling, en acceptabel nivå av service och arbetstillfällen också inom andra områden än jord och skog.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har konstaterat att målet för axel 3 är att öka bredden på landsbygdens näringsliv och att öka livskvaliteten på landsbygden (bet. 2006/07:MJU2). I prioriteringen mellan axel 1 och axel 3 bör särskilt beaktas hur användningen av medlen bäst kan bidra till att utveckla service och företagande på landsbygden. Möjligheter till nya och alternativa verksamheter är viktiga förutsättningar för en socialt hållbar utveckling.
Målet för åtgärderna inom insatsområdet för främjande av livskvalitet på landsbygden och diversifiering av landsbygdens ekonomi bör vara att främja företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden (jfr bet. 2005/06:MJU13 s. 48 f.). Utskottet instämmer självfallet i vad som anförs i motion MJ296 (m) yrkande 3 om att landsbygden ska vara ett gott alternativ till mer tätbefolkade trakter. Utskottet har tidigare redovisat att åtgärderna inom insatsområdet syftar till att förstärka företagens konkurrenskraft och främja en diversifiering av landsbygdens näringsliv och därigenom bidra till inkomstbringande sysselsättning och ett hållbart nyttjande av landsbygdens naturresurser. Lokalt entreprenörskap, företagande, miljöintegrerade produktionsmetoder och utvecklingsarbete ska stimuleras. Åtgärderna bör tillämpas utifrån en helhetssyn på landsbygdens utveckling, där landsbygdsprogrammets åtgärder samverkar med andra insatser från samhällets sida för att stärka landsbygdens attraktionskraft och dess hållbara utveckling. En anpassning måste ske till de stora skillnaderna i förutsättningar som råder mellan olika delar av landet. På regional och lokal nivå bör behoven av åtgärder utifrån en helhetssyn på landsbygdens utveckling återspeglas i de regionala och kommunala utvecklingsprogrammen. Åtgärderna inom insatsområde 3 bör vidare fokuseras på att främja goda utvecklingsmöjligheter för företag, näringsliv och entreprenörskap på landsbygden. För en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden krävs också ett diversifierat näringsliv där utveckling av nya företag och företagsidéer går hand i hand med utvecklingen av de traditionella näringsgrenarna. Utskottet anser med dessa uttalanden att syftet med motion MJ296 (m) yrkande 3 i allt väsentligt är tillgodosett. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd i berörd del.
Livsmedelspolitik
Jordbrukets konkurrensvillkor m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår med hänvisning till det arbete som pågår motioner om den svenska livsmedelsindustrins potential (s), jordbrukets konkurrensvillkor (m, fp), en hållbar landsbygdsutveckling (mp) och behovet av en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (v).
Jämför reservationerna 2 (s), 3 (v) och 4 (mp).
Motionerna
I fråga om vikten av att ta till vara och utveckla den svenska livsmedelsindustrins potential till att bli en framtidsbransch anförs i motion MJ287 (s) att en framsynt djurskydds- och djurhållningslagstiftning, god djurhållning och duktiga lantbrukare tillsammans med kunnigt branschfolk ger högkvalitativa livsmedel.
De konkurrensnackdelar som svenskt lantbruk lider av jämfört med övriga EU-länder bör enligt motion MJ288 (fp) yrkande 1 undanröjas. Konkurrensneutralitet gentemot övriga länder inom EU är en nödvändighet. Även i motion MJ319 (m) framhålls jordbrukets behov av bättre villkor. Konkurrensen hårdnar alltmer och vill vi bevara en inhemsk produktion gäller det att säkerställa en likvärdig konkurrens för dessa företag.
Svenska lantbrukare bör enligt motion MJ352 (m) yrkande 2 i framtiden få rimliga och förutsägbara villkor jämbördiga med villkoren i konkurrentländer. Det är orimligt att Sveriges bönder får ta huvudansvaret för att statsbudgetens utgiftstak ska hållas.
Areella näringar är enligt motion MJ382 (mp) yrkande 2 en viktig del av arbetet för en hållbar utveckling. Sveriges jordbrukspolitik bör syfta till en hållbar landsbygdsutveckling, med ett decentraliserat jordbruk där uppfyllande av miljökvalitetsmålen står i fokus och där produktionen bidrar till en hög självförsörjningsgrad på baslivsmedel. Enligt motion MJ390 (v) yrkande 19 bör Sverige agera för att EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformeras i syfte att denna ska verka för hållbar utveckling.
Utskottets ställningstagande
Målet för livsmedelspolitiken är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:MJU2 s. 25, rskr. 2006/07:42 och 43). Som utskottet konstaterat i samband med riksdagsbehandlingen av statsbudgeten för år 2007 kommer uppfyllandet av målet att förbättras i samband med gårdsstödsreformen. Det svenska jordbruket får med hjälp av reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken således större möjligheter att anpassa sig efter det övergripande målet.
När det gäller det svenska jordbrukets konkurrensmöjligheter konstaterade utskottet vid riksdagsbehandlingen av statsbudgeten för år 2007 att livsmedelsexporten har ökat med ca 250 % i nominella termer sedan året före det svenska EU-medlemskapet. När det gäller exporten av jordbruksråvaror (ej tobak och fisk) har denna värdemässigt fördubblats sedan 1995.
Vidare anförde utskottet följande. I och med den genomförda jordbruksreformen med frikopplade stöd får konkurrensvillkoren en ökad betydelse. Som en följd av att den direkta produktionskopplingen har tagits bort från stora delar av stödsystemet kommer den relativa lönsamheten att förändras. Det ökade trycket på att minska kostnaderna i jordbruket kommer sannolikt att leda till att takten i strukturrationaliseringen ökar. Sverige kommer att få fler större och specialiserade företag som arbetar med kommersiell livsmedelsproduktion och som i många fall också är inriktade på export. Samtidigt innebär frikopplingen större frihet för jordbrukarna att ändra sin produktion och reagera på marknadens krav utan att förlora sitt stöd. En utveckling mot fler mindre deltidsjordbruk med ett ökat inslag av diversifiering vid sidan om de större specialiserade företagen är en möjlig framtidsutsikt som också kan innebära en positiv utveckling av landsbygden som helhet. Det kan röra sig om kompletterande sysselsättningar såsom småskalig livsmedelsförädling, turism och hästhållning.
De borttagna produktionsstöden innebär att skatter och avgifter på produktionsmedel får en större betydelse för produktionens omfattning än tidigare. Dieselskatten har mer än halverats för jordbruket, skogsbruket och vattenbruket.
Den svenska livsmedelsproduktionen karakteriseras av säker mat, god djuromsorg och miljöhänsyn. Det innebär i vissa fall ökade produktionskostnader. En förutsättning för att detta inte ska påverka konkurrenskraften är att dessa betingelser värderas till minst lika mycket som merkostnaderna av konsumenterna.
För att värna om den moderna landsbygden, sund och säker mat, förnybar energi och öppna landskap ska de gröna näringarna ha likvärdiga konkurrensförhållanden gentemot övriga EU. Som en del i detta ska Sverige ta till vara de möjligheter som EU:s landsbygdsprogram ger. Företagande på landsbygden kräver goda grundförutsättningar i form av en sund näringspolitik och god infrastruktur. Det är viktigt med en väl definierad äganderätt och näringsfrihet. Genom att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften skapas bättre förutsättningar för investeringar och innovationer, vilket kan förbättra och förstärka tillväxtpotentialen i hela landet. Regeringen eftersträvar en jordbrukspolitik som främjar konkurrenskraftig produktion baserad på långsiktigt hållbara produktionsformer och som innebär större samhällsekonomisk nytta och sänkta budgetmässiga kostnader.
Som utskottet redovisade vid behandlingen av statsbudgeten för år 2007 är utgångspunkten i regeringens arbete med EU:s gemensamma jordbrukspolitik de principer som presenterades i propositionen Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen (prop. 1997/98:142). I propositionen föreslås tre övergripande mål för regeringens arbete med att förändra jordbruks- och livsmedelspolitiken inom EU:
– Jordbruks- och livsmedelsföretagens produktion ska styras av konsumenternas efterfrågan.
– Produktionen ska vara långsiktigt hållbar från både ekologiska och ekonomiska utgångspunkter.
– EU ska medverka till global livsmedelssäkerhet, bl.a. genom att hävda frihandelns principer även på jordbruks- och livsmedelsområdet.
Vid behandlingen av statsbudgeten 2007 anförde utskottet vidare följande.
Reformbehoven av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) är trots genomförda förändringar uppenbara då budgetkostnaderna är stora, konsumentpriserna till vissa delar är höga samtidigt som det sker en viss överproduktion och byråkratin är omfattande.
Inför den s.k. hälsokontrollen av den senast genomförda jordbruksreformen (MTR) avser regeringen att återkomma med överväganden om hur översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) bör genomföras.
Även internationellt finns ett tryck på att EU bör reformera sin jordbrukspolitik, beroende på den negativa påverkan som politiken anses ha på världshandeln med jordbruksprodukter. Förhandlingar inom ramen för den s.k. Doharundan har nu pågått i fem år. Sverige ska vara ett av de länder inom EU som driver på för fortsatta handelsliberaliseringar på jordbruksområdet och en genomgripande reformering av EU:s jordbrukspolitik. Sverige anser att EU:s exportbidrag bör avskaffas.
En av regeringens ambitioner är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Näringen ska ha likvärdiga konkurrensförhållanden i förhållande till jordbruket i övriga EU. Regeringen avser att återkomma med förslag till hur konkurrensförutsättningarna i näringen kan förbättras. På en gemensam EU-marknad är de nationella regelverken av stor betydelse för sektorns konkurrenskraft. Nationella regelverk av betydelse i detta avseende berör bl.a. djurskydd, miljökrav och produktionsmedelsskatter. Sverige arbetar därför aktivt på EU-nivå för att höja ambitionsnivån inom bl.a. djurskydds- och miljöskyddslagstiftningen med den svenska lagstiftningen som förebild. Regeringen eftersträvar samtidigt att de regler som gäller för tvärvillkoren i Sverige ska vara desamma som i övriga EU.
Den genomförda reformen med frikopplade stöd innebär en stor utmaning för det svenska jordbruket. För att nå framgång gäller det att vara lyhörd för konsumenternas krav och ta till vara de mervärden som en hållbar produktion ger upphov till. Huvudansvaret för detta ligger hos näringen, men regeringen har för avsikt att aktivt stödja näringen i detta arbete.
Utskottet har tidigare i detta betänkande redovisat att det nya landsbygdsprogrammet bör utgå från en helhetssyn på landsbygden och dess förutsättningar (bet. 2005/06:MJU13 s. 20). En utveckling av landsbygden förutsätter ett diversifierat näringsliv. Åtgärder med syfte att stimulera en diversifiering av landsbygdens näringsliv bör därför ges större utrymme än vad som är fallet med motsvarande åtgärder inom det nuvarande miljö- och landsbygdsprogrammet.
Utskottet anser således i likhet med motionärerna att det svenska jordbruket bör ha goda konkurrensvillkor och att de areella näringarna utgör en viktig del av arbetet för en hållbar utveckling. Mot bakgrund av de nu redovisade utgångspunkterna i arbetet med den svenska livsmedelspolitiken föreslår utskottet att motionerna MJ287 (s), MJ288 (fp) yrkande 1, MJ319 (m), MJ382 (mp) yrkande 2 och MJ390 (v) yrkande 19 lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår.
Riksdagen beslutade vid behandlingen av statsbudgeten för 2007 att bifalla ett utskottsinitiativ angående gårdsstödet (prop. 2006/07:, vol. 11, utg.omr. 23, bet. 2006/07:FiU11, rskr. 2006/07:12–23). Beslutet innebär att utbetalningen av gårdsstödet och mjölkbidrag för innevarande år tidigareläggs till slutet av året. Utskottets förslag föranleder ett tillskott till anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. på 6 miljarder kronor. Finansutskottet uttalade att utbetalningarna av EU:s jordbruksstöd ska ske samma år som stödet avser och att reglerna för dessa utbetalningar ska vara tydliga och långsiktiga. Tidigareläggningen av utbetalningen av årets gårdsstöd ska enligt utskottets mening inte vara någon tillfällig åtgärd utan EU:s stöd till svenska lantbrukare ska även i fortsättningen betalas ut i slutet av det år som stödet avser. En sådan förändring innebär att gårdsstödet för år 2007 också kommer att utbetalas i december samma år. Statens utgifter i samband med utbetalningen av gårdsstödet under nästa år blir därmed inte lägre jämfört med vad som tidigare beräknats trots att utbetalningen av gårdsstödet avseende 2006 tidigareläggs. Finansutskottet uttalade avslutningsvis att någon nedjustering av utgiftstaket för 2007 därför inte är motiverad. Syftet med motion 2006/07:MJ352 (m) yrkande 2 får med det anförda anses i allt väsentligt tillgodosett. Motionen bör i berörd del lämnas utan vidare åtgärd.
Jordbrukspolitik m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om den svenska äggmarknaden (s), den gemensamma jordbrukspolitikens negativa inverkan på folkhälsa (mp), att EU:s subventioner till vin- och tobaksodling bör avvecklas (mp) och om mobila slakterier (mp). Motionerna avslås främst med hänvisning till att resultatet av pågående arbete bör avvaktas.
Jämför reservationerna 5 (v, mp), 6 (mp), 7 (v, mp) och 8 (mp).
Motionerna
Förutsättningarna för den svenska äggmarknaden bör enligt motion MJ261 (s) ses över. De finska producenterna får ett statligt bidrag om ca 2 kr per kilo ägg för ägg från gamla burar. På grund av det finska bidraget och merkostnaderna för lagstiftade åtgärder i Sverige är produktionskostnaderna lägre i Finland. Äggmarknaden bör vara konkurrensneutral.
I fråga om en analys av EU:s jordbrukspolitiks negativa inverkan på folkhälsan anförs i motion MJ264 (mp) yrkande 1 att en ökad och förbättrad folkhälsa är en målsättning som är fastslagen i Sverige och i EU. EU subventionerar produktionen av tobak och har regler för s.k. säljfrämjande åtgärder med stöd till feta mjölkprodukter, bl.a. riktade till skolbarn. EU ger stöd till vinodling och också ett stöd till s.k. överskottsvin som leder till att priserna dumpas. Enligt motionens yrkande 2 bör EU:s subventioner till vin- och tobaksodling avvecklas.
I fråga om att underlätta för mobila slakterier anförs i motion MJ265 (mp) yrkande 18 att vi bör underlätta för slakterier där slaktaren kommer till djuren i stället för tvärtom.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer självfallet i vad som anförs i motion MJ261 (s) att äggmarknaden bör vara konkurrensneutral. I budgetpropositionen för 2007 redovisades att äggproduktionen har minskat de senaste åren, sannolikt till följd av bl.a. omställningen från traditionella burar till inredda burar eller frigående höns. Andra orsaker är en viss nationell överproduktion samt att konkurrensen från den nederländska marknaden har ökat.
Enligt artikel 141 i anslutningsfördraget får kommissionen, om anslutningen ger upphov till allvarliga svårigheter, tillåta att Finland lämnar producentstöd på nationell nivå för att underlätta deras integration i den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är mot bakgrund av denna text som Finland kan betala nationella stöd. Utskottet har inhämtat att kommissionen fattar separata beslut om stöd. Den första stödperioden slutade år 1999. Därefter har möjligheten förlängts och det senaste beslutet avser perioden 2004–2007. Under den senaste perioden har stöden dragits ned. Således kommer en diskussion att uppstå om en förlängning under 2007.
I ett svar på interpellation 2005/06:115 om villkoren för svenska äggproducenter den 9 december 2005 anfördes att Sverige ligger i den internationella täten när det gäller djurskydd och djurhållning. Sverige kommer, som första EU-land, att inom en snar framtid ha genomfört EU:s värphönsdirektiv (1999/74/EG), vilket från år 2012 förbjuder hållandet av värphöns i traditionella burar utan rede, sittpinne och sandbad. Näringen i flera andra medlemsländer skulle önska att detta förbud sköts upp och har därför utövat lobbying för att uppnå detta. Det ligger i högsta grad i Sveriges intresse att EU:s förbud mot traditionella burar inte senareläggs. Detta har vid ett flertal tillfällen framförts i bilaterala kontakter med EG-kommissionen.
I interpellationssvaret anfördes vidare att det inte är rimligt att man i Finland ska kunna tillämpa nationella stöd som är statsstöd och som stör handeln mellan EU-länderna. Detta är tillfälliga stöd som den finska regeringen har kunnat förhandla sig till i samband med sitt anslutningsfördrag. De har förlängts, men de har justerats nedåt. Från svensk sida påtalar vi för kommissionen att det här är orimligt och att de bör avvecklas därför att de är statsstöd som vi inte bör ha på marknaden. Nästa revideringstillfälle är 2007, och givetvis kommer den svenska regeringen att vara aktiv i den här frågan.
Utskottet har inte någon annan uppfattning än den som nu redovisats och vill därför inte föreslå något uttalande från riksdagens sida med anledning motion MJ261 (s). Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet har tidigare uttalat (bet. 2005/06:MJU8) att de nya förordningarna om livsmedelshygien innebär att om ett slakteri uppfyller alla krav som ställs på hygien, hantering av animaliska biprodukter m.m. saknar det betydelse om slakteriet går att flytta eller inte. De rättsliga hindren för mobila slakterier är därmed undanröjda. Liksom regeringen ser utskottet positivt på denna utveckling och instämmer också i regeringens bedömning att en bärkraftig mobil slaktverksamhet skulle medföra positiva effekter när det gäller djuromsorgen, eftersom behovet av transport av levande djur minskar.
Riksdagen beslutade i statsbudgeten för år 2005 att Livsmedelsverket ska tillföras 10 miljoner kronor för ett pilotprojekt rörande närslakt (bet. 2004/05:MJU2). Motsvarande belopp anslogs även för år 2006 och 2007. I Livsmedelsverkets regleringsbrev för år 2007 anges att verket ska återredovisa viktigare insatser som Livsmedelsverket gjort för att underlätta förutsättningarna för småskalig livsmedelsproduktion.
Livsmedelsverket har i sin årsredovisning för år 2005 redovisat vilka särskilda insatser som gjorts samt vilka pilot- och utvecklingsprojekt som genomförts inom ramen för den särskilda satsningen för att förbättra förutsättningarna för gårdsnära slakt. Utbildningsinsatser för besiktningsveterinärer vid småskaliga anläggningar har genomförts. Utbildningen har i stor utsträckning inriktats på de nya hygien- och kontrollförordningarna. Arbete med riskvärdering av verksamheten vid småskaliga slakterier pågår. Arbetet syftar till att ta fram underlag för enklare och flexibla sätt att tillämpa lagstiftningen i småskalig verksamhet. Inom ramen för arbetet har riskerna med olika slaktmetoder på nötkreatur utvärderats. En konsulent för gårdsnära slakt och en biträdande konsulent (totalt 1,5 tjänst) har anställts vid Livsmedelsverket för att bistå berörda företag med råd, stöd och information, främst vid planering och utformning av lokaler inför godkännande, men även i befintlig verksamhet. En annan del av konsulentens arbete är att sprida information om lagstiftningen och de krav som gäller för verksamheten och att skapa nätverk med myndigheter och organisationer som arbetar med liknande frågor. Resekostnaderna för veterinärer i samband med köttbesiktning vid småskaliga slakterier subventioneras med hjälp av anslaget. Avgiften för godkännande av småskaliga slakterier har sänkts från 36 000 till 10 000 kr.
Med denna redovisning finner utskottet att syftet med motion 2006/07:MJ265 (mp) yrkande 18 i allt väsentligt är tillgodosett. Yrkandet påkallar ingen ytterligare åtgärd av riksdagen.
När det gäller den gemensamma jordbrukspolitikens inverkan på folkhälsan och frågan om subventionerna till vin- och tobaksodling vill utskottet inledningsvis redovisa att den 21 april 2004 beslutades en reform av marknadsordningarna för de s.k. Medelhavsprodukterna – olivolja, tobak och bomull – samt för humle, jämför rådets förordning (EG) nr 864/2004. Beslutet var i linje med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 och innebär att berörda stöd helt eller delvis frikopplas från produktionen. Valet av gröda kommer således inte att i lika hög utsträckning styras av möjligheten att erhålla stöd. För marknadsordningen för tobak innebär beslutet att fr.o.m. år 2010 frikopplas stödet till tobaksproduktionen helt. Hälften av stödet ska då användas till omstruktureringsåtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet. Under en övergångsperiod från år 2006 till 2009 finns det möjlighet att koppla upp till 60 % av nuvarande tobaksstöd till produktionen. Den svenska förhandlingslinjen innebär att stödet till tobaksodling bör avskaffas på grund av att det är negativt ur ett folkhälsoperspektiv.
Vid Jordbruksrådet den 24–25 oktober 2006 fördes en riktlinjedebatt om ett meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en hållbar europeisk vinsektor (KOM/2006/319). Kommissionen förespråkar en djupgående reform som i stora drag innebär att destillationsstöd, stöd till privat lagring samt druvmuststöd tas bort direkt. Budgeten ska dock bibehållas och stöd ska i stället delas ut i s.k. nationella kuvert. Sverige anser att en genomgripande reform av sektorn är nödvändig för att öka konkurrenskraften för de europeiska vinproducenterna och samtidigt komma till rätta med den obalans som råder på den europeiska vinmarknaden. Det är viktigt att reformen åtföljs av en budgetbesparing.
När det gäller arbetet för en bättre folkhälsa inom Europeiska unionen vill utskottet redovisa att vid jordbruks- och fiskerådet den 29 januari 2007 presenterades kommissionens förslag (KOM/2007/17) till rådets förordning om särskilda bestämmelser för sektorn för frukt och grönsaker och om ändring av vissa förordningar. Förslaget innebär att stödet till bearbetad frukt och grönt frikopplas från produktionen. För färska produkter föreslås att stödet till producentorganisationerna ska behållas. Ett nytt stöd till krishantering föreslås. Sverige anser, för att främja folkhälsan och stimulera ökad konsumtion, att reformen bör syfta till att avskaffa prisuppehållande stöd inom marknadsordningarna för frukt och grönsaker.
När det gäller uppgifterna om avsättningsfrämjande stöd till mjölkprodukter är Sverige enligt inhämtade uppgifter drivande i frågan att avskaffa alla avsättningsfrämjande stöd, även stödet till skolmjölk. Detta stöd regleras i rådets förordning (EG) 1255/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter. Ju högre fetthalten är i mjölken, desto högre stöd utgår enligt dessa bestämmelser. Även EU:s stöd för konsumtion av smör och grädde är s.k. avsättningsfrämjande stöd. En översyn av mjölkregleringarna kan förväntas i samband med den s.k. hälsokontrollen av jordbrukssektorn 2008.
Enligt utskottets uppfattning innebär det redovisade arbetet inom Europeiska unionen att syftet med motion MJ264 (mp) yrkandena 1 och 2 om folkhälsa och om stöd till vin- och tobaksodling till stor del tillgodosetts. Motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
Förnybar energi m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om långsiktiga energifrågor (s), hampa (c) och alternativ användning av sockerbetor (s) i avvaktan på resultatet av pågående arbete.
Jämför reservation 9 (s).
Motionerna
De långsiktiga energifrågorna och sammanhängande strukturfrågor bör enligt motion MJ260 (s) ingå i forskning, utvecklingsarbete och planering för ett framtida uthålligt lantbruk. Produktionen av föda och bioenergi kommer att konkurrera om samma odlingsmöjligheter när det gäller mark, vatten och växtnäringsämnen. Osäkerheten om den framtida utvecklingen får inte försena angelägen analys och forskning.
Hampa bör enligt motion MJ294 (c) odlas dels till foderproduktion, dels till energiproduktion. Hampan skulle kunna få en stor betydelse för svensk animalie- och energiproduktion och har därför utretts ordentligt. Mot den bakgrunden borde möjligheten att använda hampa till foderproduktion snarast möjliggöras.
I fråga om alternativ användning av sockerbetor anförs i motion MJ370 (s) att sockerbetsodling för livsmedelsbruk är på väg att fasas ut. Forskning inom området för att använda betorna till att framställa etanol och vägsaltsersättningar bör påskyndas för att upprätthålla den svenska sockerbetsodlingen.
Utskottets ställningstagande
Den 24 november 2005 träffade ministerrådet en överenskommelse om reformering av sockersektorn (dok DS 658/1/05). Reformen innebär att priset på socker och sockerbetor sänks samtidigt som kompensation utgår till betodlarna för att stödja övergång till annan produktion. Genom beslut den 21 december 2006 fördelades omställningsstödet i den svenska sockersektorn. Genom detta beslut utgår övergångsstöd till Öland och Gotland som ska användas till investeringsstöd.
Utskottet har inte ändrat sin tidigare redovisade ståndpunkt om att de areella näringarnas potential som producenter av förnybar energi bör tas till vara (jfr bet. 2005/06:MJU13).
Regeringen beslutade den 21 juli 2005 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att analysera det svenska jordbrukets förutsättningar som producent av bioenergi. Vidare ska förslag som tydliggör samhällets syn på den roll som jordbruket bör ha som producent av bioenergi utvecklas (dir. 2005:85). Utredaren ska bl.a. undersöka vilka förutsättningar som krävs för att utveckla ett jordbruk som är konkurrenskraftigt som producent av bioenergi med beaktande av dagens generella styrmedel inom energiområdet, främst skatter och handel med elcertifikat, samt biologiska och odlingstekniska möjligheter. Analyser ska göras ur både ett samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt perspektiv. Bioenergiodlingens möjligheter att bidra till uppfyllande av miljömålen ska särskilt uppmärksammas, liksom eventuella konflikter mellan olika miljömål. Utredaren ska även beakta hushållningsprincipen att råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt. Med utgångspunkt från dessa analyser ska utredaren göra en bedömning av olika produktionsalternativ. Även annan jordbruksrelaterad produktion som kan ha betydelse för produktion av bioenergi ska uppmärksammas, exempelvis animaliska biprodukter (ABP). Särskild hänsyn ska tas till reformarbetet inom den gemensamma jordbrukspolitiken och till andra internationella förhållanden och då särskilt WTO-aspekter. I bedömningen av konkurrenskraften ska ett långsiktigt perspektiv användas där möjligheten att uppnå en utveckling med en framtida situation baserad på ny teknik beaktas. Det är enligt direktiven också viktigt att bedöma konkurrenskraft i relation till biobränslen från skogsbruket och andra möjliga förnybara energikällor. Det framhålls som nödvändigt att väga in andra möjliga samhällsekonomiska effekter i bedömningen, såsom en förbättring av försörjningstryggheten, en minskad sårbarhet i energisystemet, en ökad sysselsättning och en diversifiering av berörd näringsverksamhet samt andra regionala effekter. Den forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet om förnybara energikällor inom jordbruket som pågår bör belysas. Den internationella utvecklingen vad gäller jordbruket som producent av bioenergi bör redovisas. Det framgår av direktiven att bioetanol framställs ur sockerbaserade råvaror som sockerrör och sockerbetor och stärkelsebaserade råvaror som spannmål och potatis. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 30 april 2007 (dir. 2006:131).
Inom Vägverket har gjorts försök att använda glukos som framställts ur socker i vägsalt. Vägverket har en ambition att minska saltförbrukningen utan att göra avkall på trafiksäkerheten. Verket arbetar med flera olika lösningar för att nå detta mål, och ett av dessa är försök med socker (glukos) i salt. Försöket har gett positiva erfarenheter, men utskottet har inhämtat att det kan ta ytterligare några år innan allt kring sockerblandningen är klarlagt och några definitiva slutsatser kan dras. Bland annat ska blandningens påverkan på miljö och fordon utredas närmare.
Utskottet har inhämtat att Svensk Lantbruksforskning stöder forskningsprojekt som syftar till produktion av biodrivmedel från sockerbetor. Även vid Sveriges lantbruksuniversitet pågår forskningsprojekt för att på ett energieffektivt sätt utvinna etanol ur sockerbetor.
Utskottet anser att behandlingen av de frågor som tas upp i motionerna MJ260 (s) och MJ370 (s) kan väntas bli belysta i samband med det ovan redovisade utredningsarbetet. I avvaktan på resultatet av de överväganden som pågår bör motionerna lämnas utan vidare åtgärd.
Riksdagen uppdrog till den tidigare regeringen i ett tillkännagivande i mars 2004 att pröva möjligheterna att godkänna odling av hampa för energi-, fiber- och proteinändamål inom eller utom de stödsystem som EU:s gemensamma jordbrukspolitik omfattar (bet. 2003/04:MJU10). Det framgår av budgetpropositionen för år 2007 att det i en rapport som tagits fram i Jordbruksdepartementet under 2004/05 föreslås att Sverige omprövar beslutet att undanta odling av hampa som energigröda. I samband med reformen av marknadsordningen för fiberväxter, lin och hampa, har hampa som odlas även för annan industriell användning än fiberändamål blivit stödberättigad till gårdsstöd fr.o.m. januari 2007 enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003. Beslutet togs vid jordbruks- och fiskerådet den 19 juni 2006, förordning (EG) nr 983/2006. Mot bakgrund av den interna rapporten och den nyligen genomförda förändringen av EG-regelverket samt efter beredning av kontrollbehov, resursbehov och ansvarsfördelning mellan myndigheter är regeringens slutsats den att energigrödepremie för odling av hampa bör beviljas svenska producenter fr.o.m. 2007. Miljö- och jordbruksutskottet konstaterade vid riksdagsbehandlingen av 2007 års statsbudget att svenska producenter av hampa därigenom får samma villkor som producenter i övriga EU (bet. 2006/07:MJU2). Enligt utskottets uppfattning föreligger det ingen motsättning mellan regeringens uppfattning och den uppfattning som kommer till uttryck i motion MJ294 (c). Motionens syfte är i allt väsentligt tillgodosett, och motionen bör lämnas utan vidare åtgärd.
Regionala frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om den livsmedelsproducerande sektorns regionala betydelse (m, c, fp, kd) med hänvisning att syftet med motionerna har tillgodosetts.
Motionerna
I motion MJ295 (c) yrkande 1 anförs att den nationella ersättningen bör utbetalas upp till den referensnivå som lagts fast i anslutningsfördraget med EU. Enligt artikel 142 i Sveriges anslutningsfördrag med EU får Sverige lämna långsiktigt en nationell ersättning till jordbruket i norra Sverige för att säkerställa en traditionell jordbruksverksamhet. Utbetalningarna når inte upp till den fastställda nivån, vilket hänger samman med att antalet jordbruksföretag minskar.
I ett antal motioner uppmärksammas den livsmedelsproducerande sektorns betydelse för olika delar av landet. Enligt motion MJ295 (c) yrkande 2 bör en ny regionalpolitisk utredning genomföras för jordbruket. Enligt motion 2006/07:MJ288 (fp) yrkande 2 bör Skara stärkas som ett nationellt centrum för lantbruks- och livsmedelsfrågor. Tillväxten på landsbygden i Skaraborg bör främjas enligt motion MJ340 (kd, m, c). För att snabbt och effektivt kunna utreda konsekvenserna av jordbrukspolitiska beslut borde Sverige arbeta med ett prognosområde för att testa konsekvenserna. Skaraborgsområdet skulle vara ett mycket lämpligt område där de flesta landsbygdskaraktärer, utom ren fjällnatur, finns representerade. Enligt motion MJ337 (fp) yrkande 6 bör svenskt mervärde lyftas fram. Det kan gynna regionala livsmedelsföretag. Skåne uppmärksammas i motion MJ296 (m) yrkandena 1 och 2. Skånsk näring bör vara vital, och den skånska livsmedelsproduktionen har enligt motionen stor betydelse.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anförde vid riksdagsbehandlingen av statsbudgeten för år 2007 (bet. 2006/07:MJU2) att den gemensamma jordbrukspolitiken och konsekvenserna av jordbruksreformen kommer att följas upp. Behovet av ett gediget underlag inför svenska ställningstaganden för fortsatta reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att vara stort. Även i april 2006 uttalades (bet. 2005/06:MJU13) när det gäller behovet av löpande analys och prövning av politiken att det gjorts en omvärldsanalys i samband med genomförandet av den senaste jordbruksreformen. Även i samband med framtagandet av ett nytt landsbygdsprogram kommer konsekvensanalyser att genomföras. Sådana analyser sker löpande i samband med förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken och i samband med att förändringar införlivas i svensk lagstiftning. Jordbruksverket kommer, liksom för nuvarande miljö- och landsbygdsprogram, att ha det övergripande samordningsansvaret för bl.a. kontroller och uppföljning av landsbygdsprogrammet på nationell nivå. Utskottet anser inte att riksdagen behöver göra några uttalanden i enlighet med de framförda förslagen om löpande konsekvensutredningar m.m. med anledning av arbetet med reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Utskottet föreslår att motion MJ295 (c) yrkande 2 med det anförda lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet har tidigare redovisat (bet. 2005/06:MJU13 s. 82) att Sverige enligt anslutningsfördraget till EU får lämna ett nationellt stöd för att säkerställa jordbruksverksamhet i norra Sverige (stödområdena 1–3). Stödet kan ses som ett komplement till åtgärder i miljö- och landsbygdsprogrammet och kan lämnas för slaktsvin, suggor, getter, ägg, potatis, bär och grönsaker samt som pristillägg och transportstöd för mjölk. Stödet är beräknat utifrån förutsättningen att den totala stödnivån före EU-medlemskapet inte ska överskridas. Stödet lämnas i huvudsak som pristillägg för mjölk. Det beslut som förhandlats fram om rätt för Sverige att lämna ett nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige innehåller ramar för högsta stödberättigade produktion, högsta tillåtna stöd totalt och per producerad enhet. Därför krävs en omförhandling om någon av dessa parametrar ska ändras. Produktionen har hittills, med ett par undantag under enstaka år, hållit sig inom de i kommissionens beslut angivna ramarna. En viss successiv minskning av produktionen, i första hand i stödområdena 1 och 3, har gett finansiellt utrymme för att inom anslagsposten finansiera ersättningar för merkostnader för insamling av kadaver i norra Sverige i enlighet med tillämpligt beslut av EG-kommissionen om statligt stöd.
Sverige har i sin rapport till EG-kommissionen om utfallet av det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige år 2001–2005 redovisat följande. I stödområdet är mjölkproduktionen den klart viktigaste produktionsgrenen med en andel av det samlade produktionsvärdet för jordbruket på ca 70 %. Frågan om att bibehålla jordbruksproduktionen i området är därför mycket en fråga om att bevaka att lönsamheten för mjölken inte sjunker så mycket att nedläggning av företag blir oacceptabelt stor. Inom mjölkproduktionen sker en snabb strukturförändring med övergång från mindre till större företag. Denna strukturutveckling är ett led i den allmänna utvecklingen och förekommer både i stödområdet och i övriga delar av landet. Vid analyser är det viktigt att utvecklingen i stödområdet inte ses isolerat utan jämförs med utvecklingen i hela landet. Ett mått på om stödgivningen haft avsedd effekt är om utvecklingen i stödområdet på ett oönskat sätt avviker från utvecklingen i resten av landet. Det kan konstateras att produktionsförutsättningarna för stora delar av stödområdet är relativt dåliga, vilket bl.a. tar sig uttryck i att potentialen för storleksrationaliseringar är mer begränsade än i många andra delar av landet. Detta påverkar också den sammantagna lönsamhetsbilden negativt.
Utskottet har i det nu aktuella ärendet inhämtat att utbetalningarna har minskat för varje år beroende på att antalet företag och produktionen minskar. Produktionen minskar framför allt i stödområde 1 och delvis i område 3. I område 2 har det däremot varit en uppgång av mjölkproduktionen. I det fjällnära området finns i dag få producenter kvar.
EG-kommissionen har uppdragit åt Livsmedelsekonomiska institutet i Lund och dess motsvarighet i Finland att utvärdera de nationella stöden i Sverige och Finland. Uppdraget från EG-kommissionen att utvärdera det s.k. Norrlandsstödet för Sverige och Finland har lämnats till den finska organisationen, MTT Agrifood Research Finland, och Livsmedelsekonomiska institutet ansvarar för den svenska delen av uppdraget. Utvärderingen påbörjades i november/december 2006 och kommer att vara klar vid halvårsskiftet 2007. Det huvudsakliga syftet är att analysera om stödet har uppnått sina mål, om det är utformat på ett effektivt sätt samt om den senaste jordbruksreformen innebär att det behöver förändras. Utskottet föreslår att motion MJ295 (c) yrkande 2 med det anförda och i avvaktan på resultatet av det uppföljningsarbete som pågår lämnas utan vidare åtgärd.
Beträffande Skara som centrum för lantbruks- och livsmedelsfrågor har utskottet redovisat (bet. 2005/06:MJU2) att det inom SLU har pågått ett arbete med att ta fram strategier för verksamheten. I anslutning till detta arbete har det gjorts en genomlysning av SLU:s sektorsroll, dvs. den roll som SLU har för utvecklingen av de areella näringarna, i dialog med representanter för näringsliv och samhälle. Regeringen har redovisat sin avsikt att i anslutning till denna genomlysning se över SLU:s roll i högskolesystemet och sektorsrollen. Utgångspunkten är att utifrån en föränderlig omvärld definiera och tydliggöra SLU:s framtida roll som sektorsuniversitet.
Utskottet har inhämtat att Norsk senter for bygdeforsking har sammanställt utredningen Det Gröna universitet i en skiftande omvärld – Hur Sveriges lantbruksuniversitet kan utforma en proaktiv sektorsroll in i en allt mer global framtid. Utredningen övervägs för närvarande inom Jordbruksdepartementet. Utredningsresultatet för det utvidgade uppdraget för Resursutredningen (dir. 2004:49 och 2006:29) ska redovisas senast den 1 oktober 2007. I dessa tilläggsdirektiv utvidgas uppdraget till att också omfatta en översyn av resurstilldelning och övrig styrning avseende forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor inklusive Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Det finns flera samarbetsprojekt inom livsmedelssektorn mellan universitet och näringsliv. På frivillig basis och på initiativ från livsmedelsindustrin finns en ideell förening som har till syfte att stärka livsmedelssektorn, Livsmedel i Väst. Föreningen bildades år 1998 efter ett gemensamt initiativ från olika företrädare inom industri, utbildning, forskning, branschorganisationer och samhälle i syfte att stärka livsmedelsindustrin i Västsverige. LiFT – Livsmedelsproduktion med Framtidens Teknologier, är ett nationellt forskningsprogram som drivs gemensamt av Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, SLU, Uppsala universitet och Institutet för Livsmedel och Bioteknik i nära samverkan med industrin. Forskningsprogrammet finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning och kan sägas vara en nationell forskarskola, som syftar till att stödja livsmedelsbranschen genom att bygga upp vetenskaplig kompetens för framtida verksamhet inom industrin.
Även i Alnarp i Skåne har SLU verksamhet, delvis med livsmedelsinriktning. Partnerskap Alnarp, som startades hösten 2004, bedrivs i samverkan mellan SLU:s fakultet för Landskap, trädgård, jordbruk och näringsliv, myndigheter samt branschorganisationer i den sydsvenska regionen. Partnerskap Alnarp syftar till att stärka konkurrenskraften för de areella näringarna och därtill knuten industri samt att skapa en mötesplats för projektidéer och andra samverkansmöjligheter. Också Öresund Food Network är ett samarbete mellan svenska och danska livsmedelsintressenter. Verksamheten präglas av tvärvetenskapliga initiativ mellan discipliner och vill stimulera samarbete mellan regioner och nationer.
Utskottet konstaterar med denna redovisning att syftet med motionerna 2006/07:MJ288 (fp) yrkande 2, 2006/07:MJ295 (c) yrkande 1, 2006/07:MJ296 (m) yrkandena 1 och 2, 2006/07:MJ337 (fp) yrkande 6 och 2006/07:MJ340 (kd, m, c) i allt väsentligt tillgodosetts. Motionerna bör lämnas utan vidare åtgärd.
Skogspolitik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om att öka skogsvårdande insatser (s), avverkningar i s.k. värdekärnor (v), generell hänsyn (v), kalhyggesfritt skogsbruk i tätortsnära skogar (v) och utbildningsbehovet inom skogs- och träindustrin (s).
Jämför reservationerna 10 (s) och 11 (v).
Motionerna
Kraftfulla åtgärder krävs enligt motion MJ232 (s) för att öka de skogsvårdande insatserna.
Inga avverkningar bör enligt motion MJ338 (v) yrkande 1 ske i områden som enligt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedöms ha höga naturvärden, s.k. värdekärnor. Regeringen bör utreda hur skogsvårdslagen kan skärpas för att stärka naturvårdshänsynen vid skogsavverkningar. Vidare yrkas att markägaren bör ta s.k. generell hänsyn till miljö- och kulturvärden vid alla avverkningar (yrkande 3). Skogsstyrelsens senaste inventering från 2006 visar att ungefär en fjärdedel av alla avverkningar inte når upp till lagens nivå. Regeringen bör vidare utreda hur ett kalhyggesfritt skogsbruk kan bedrivas i tätortsnära skogar (yrkande 5). De tätortsnära skogarnas sociala dimension bör beaktas.
I motion MJ369 (s) framhålls utbildningsbehovet inom skogs- och träindustrin. För att nå önskade resultat inom skogs- och träindustrin och klara framtida behov av råvara krävs både en skärpning av begreppet ”frihet under ansvar”, som nu tillämpas gentemot markägare, och en ökad ambition från samhället för att klara de utbildningsbehov som föreligger inom skogsnäringen.
Utskottets ställningstagande
Vid jordbruks- och fiskerådets möte den 24–25 oktober 2006 antogs rådsslutsatser om ett meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en EU-handlingsplan för skogen, KOM(2006)302. Sverige har under processen pekat på skogsnäringens roll för EU:s ekonomi. Under 2007 kommer kommissionen även att presentera ett meddelande om skogsindustrins konkurrenskraft, vilket till viss del kommer att komplettera EU-handlingsplanen för skog. Sverige har framfört att subsidiaritetsprincipen bör tillämpas och att EU:s insatser på skogsområdet även fortsättningsvis bör vara begränsade. EU:s fördrag ger inte stöd för en gemensam skogspolitik. Sverige anser att gemenskapsfinansiering bör koncentreras till insatser på områden där det finns ett tydligt mervärde av en gemensam politik och inte där insatser kan utformas och finansieras mera effektivt av medlemsstaterna själva.
Utskottet har inte ändrat ståndpunkt i frågan om att produktionsåtgärder inom skogsbruket, t.ex. plantering på skogsmark, röjning och gallring, inte ska kunna ersättas inom kommande landsbygdsprogram (bet. 2005/06:MJU23 s. 21).
I budgetbetänkandet för år 2007 (bet. 2006/06:MJU2) anförs att 24 % av den föryngringsavverkade arealen 2002–2004, enligt Skogsstyrelsens uppföljning av generell miljöhänsyn, var sämre än skogsvårdslagens krav. År 2005 nådde en femtedel (22 %) av landets alla föryngringsavverkningar inte upp till skogsvårdslagens bestämmelser. För de privata markägarna var motsvarande siffra 27 % och för övriga markägare 18 %. Enligt Skogsstyrelsens analys skulle omkring två tredjedelar av denna areal kunna klara skogsvårdslagens krav om avverkningarna planerades bättre.
Utredningen Utvärdering och översyn av skogspolitiken (N 2005:12) redovisade i september 2006 betänkandet Mervärdesskog (SOU 2006:81). Utredningen föreslår att skogsvårdslagens portalparagraf omformuleras. Skogsstyrelsen bör få i uppdrag att, i samråd med skogssektorn, utarbeta en konkretisering av det övergripande produktionsmålet med avseende på virkesproduktion. Med utgångspunkt från det nya målet kompletteras de nu gällande kortsiktiga nationella sektorsmålen med ytterligare mål inriktade på ökad virkesproduktion. Vidare föreslås att en röjningsplikt införs om inte det nationella sektorsmålet avseende röjning nås senast år 2010.
I utredningsbetänkandet anförs att den biologiska mångfalden i skogslandskapet och hur den ska bevaras och stärkas uppmärksammas tydligt i arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Arbetet är komplext och i vissa fall tar det tid innan resultaten blir tydliga. Det är viktigt att det system av kartläggning, åtgärder och uppföljning som de nationella miljökvalitetsmålen bygger på tillåts löpa som planerat ännu en tid. Flera av de nationella miljökvalitetsmålens delmål som rör den biologiska mångfalden i skogen löper ut 2010, och Miljömålsrådet planerar en fördjupad utvärdering till 2008. Resultatet av denna bör inväntas innan eventuella nya åtgärder föreslås.
När det gäller frågan om ett kalhyggesfritt skogsbruk i tätortsnära skogar, vill utskottet peka på att denna fråga tas upp i det nyss nämnda utredningsbetänkandet. Betänkandet har remissbehandlats och övervägs nu i Näringsdepartementet.
När det gäller utbildningsbehovet inom skogs- och träindustrin har utskottet konstaterat (bet. 2006/07:MJU2 s. 13) att resultatet av ökad statlig rådgivning, utbildning och information inte kommer att synas i skogen förrän om flera år. Halvtidsutvärderingen av Miljö- och landsbygdsprogrammet (SOU 2003:105) visade att de skogsägare som deltog i Skogsstyrelsens kampanj Grönare skog avsåg att utföra mer omfattande aktiviteter jämfört med icke-deltagare, när det gällde t.ex. röjning och plantering. Vidare visade Skogsstyrelsens utvärdering av skogspolitikens effekter (SUS 2001) på ett tydligt samband mellan föryngringsresultat och miljöhänsyn vid föryngringsavverkningar och antalet direkta kontakter mellan skogsägare och skogsvårdsorganisationens personal.
Anslaget 25:1 finansierar grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys samt information och fortbildning. Verksamheten bedrivs utifrån en sektorsroll som preciseras av fem ansvarsområden, varav ett är skog, skogsbruk och förädling av skogsråvaran.
I utredningsbetänkandet Mervärdesskog (SOU 2006:81 s. 134) konstateras att tillgängliga medel med inriktning mot tillämpad skoglig forskning har minskat sedan den nu rådande skogspolitiken infördes. Detta har bl.a. inneburit att forskning med inriktning mot effektivisering och produktivitetshöjningar inom skogsbruket har reducerats. Mot bakgrund av den bild som har tecknats i utredningens underlag om ett ökat virkesbehov och behovet av effektivare naturvård anser utredningen att den tillämpade forskningens status bör höjas. Regeringen bör i kommande forskningspolitiska överväganden beakta denna synpunkt.
Utskottet föreslår att motionerna MJ232 (s), MJ338 (v) yrkandena 1, 3 och 5 och MJ369 (s) med det anförda bör lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på de överväganden som pågår i Regeringskansliet.
Rennäring
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår med hänvisning till pågående utredningsarbete en motion (fp) om sättet att bedriva rennäring.
Motionen
Riksdagen bör enligt motion MJ239 (fp) begära att regeringen lägger fram förslag som bidrar till att rennäringen kan bedrivas på ett sådant sätt att den ger renskötande samer en tryggad försörjning på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt, bärkraftigt sätt. Rennäringspolitiska kommittén lämnade år 2001 förslag om hur renskötseln bör organiseras i framtiden och vilka uppgifter som i fortsättningen bör vara myndighetsuppgifter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anförde i budgetbetänkandet för år 2007 (bet. 2006/07:MJU2) att rennäringen är en viktig del av det samiska kulturarvet, och staten har ett övergripande ansvar för att rennäringen kan fortleva som en del av kulturen. Rennäringen ska bedrivas på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt. Rennäringen främjas bl.a. genom statligt pristillägg på renkött, ersättning för vissa merkostnader till följd av Tjernobylolyckan och genom att staten svarar för vissa kostnader för renskötselanläggningar liksom viss planläggning när det gäller renskötseln över anslaget 45:1 Främjande av rennäringen. De skador som vilda djur orsakar på rennäringen ersätts enligt viltskadeförordningen (2001:724).
Utskottet har uttalat (bet. 2005/06:MJU13 s. 40) att jordbrukarna enligt den nya landsbygdsförordningen bör ha en fortsatt roll som naturvårdsentreprenörer och producenter av kollektiva nyttigheter. Härutöver bör även andra markförvaltare, om det är motiverat för att uppnå miljökvalitetsmålen, kunna beviljas ersättning. Rennäringen är ett sådant exempel som genom sin verksamhet och kulturella grund bidrar till att bibehålla fjällandskapets särpräglade natur- och kulturvärden och därmed till att uppnå miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö.
Genom beslut den 11 september 1997 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att lämna förslag till en ny rennäringspolitik samt göra en översyn av stödet till rennäringen och samisk kultur, rennäringsadministrationen och rennäringslagstiftningen, m.m. (dir. 1997:102). Enligt Rennäringspolitiska kommitténs betänkande (SOU 2001:101) En ny rennäringspolitik – öppna samebyar och samverkan med andra markanvändare lämnas förslag till en rennäringspolitik som ger underlag för en kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt långsiktigt bärkraftig rennäring. Tre mål för rennäringspolitiken föreslås, nämligen kultur, ekonomi och miljö. De tre målen är ömsesidigt beroende av varandra och inget kan sägas vara överordnat de andra. Betänkandet övervägs i Jordbruksdepartementet. Utskottet föreslår att motion 2006/07:MJ239 (fp) lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på resultatet av det arbete som pågår.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Förbättring av miljön och landskapet, punkt 2 (s) |
| av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s), Lena Hallengren (s) och Aleksander Gabelic (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ262 och avslår motionerna 2006/07:MJ253, 2006/07:MJ255 och 2006/07:MJ393 yrkande 2.
Ställningstagande
För ekologiskt medvetna fritidsodlare är det angeläget att kunna få tillgång till sorter och odlingsmetoder som utvecklas för ekologisk odling. Denna möjlighet bromsas emellertid av att de statliga anslagen för utvecklande av ekologisk odling ofta rubriceras som stöd för ekologisk produktion, vilket tolkats som att stödet endast kan avse yrkesmässig ekologisk odling. Det har exempelvis medfört att sorter som beskrivits som lämpade för fritidsodling har uteslutits vid försök med nya sorter för ekologisk odling.
Från samhällssynpunkt är det förvisso viktigt att ekologisk odling främjas inom yrkesodlingen, men det är knappast mindre viktigt när det gäller den i många fall avsevärt mer omfattande fritidsodlingen. Därför bör stöd för ekologisk produktion kunna innefatta forskning och utvecklingsarbete även av ett sådant slag som är av intresse främst för fritidsodlingen.
Detta bör ges regeringen till känna.
2. | Konkurrensvillkor, punkt 4 (s) |
| av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s), Lena Hallengren (s) och Aleksander Gabelic (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ287 och avslår motionerna 2006/07:MJ288 yrkande 1, 2006/07:MJ319, 2006/07:MJ352 yrkande 2, 2006/07:MJ382 yrkande 2 och 2006/07:MJ390 yrkande 19.
Ställningstagande
Livsmedelsindustrin har alla möjligheter att bli en framtidsbransch. En framsynt djurskydds- och djurhållningslagstiftning, god djurhållning och duktiga lantbrukare ger tillsammans med kunnigt branschfolk högkvalitativa livsmedel. Det är viktigt av att ta till vara och utveckla den svenska livsmedelsindustrins potential till att bli en framtidsbransch. Detta bör ges regeringen till känna.
3. | Konkurrensvillkor, punkt 4 (v) |
| av Wiwi-Anne Johansson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ390 yrkande 19 och avslår motionerna 2006/07:MJ287, 2006/07:MJ288 yrkande 1, 2006/07:MJ319, 2006/07:MJ352 yrkande 2 och 2006/07:MJ382 yrkande 2.
Ställningstagande
EU:s jordbrukspolitik stöder utvecklingen mot djurfabriker och industriella jordbruk som skapar negativa miljöeffekter genom kemikalieanvändning, genmanipulation, övergödning av sjöar och hav, minskad biologisk mångfald och ökade transporter. Sverige bör agera för att EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformeras i grunden för att i stället verka för hållbar utveckling i linje med EU:s egna miljöhandlingsprogram. Detta bör ges regeringen till känna.
4. | Konkurrensvillkor, punkt 4 (mp) |
| av Tina Ehn (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ382 yrkande 2 och avslår motionerna 2006/07:MJ287, 2006/07:MJ288 yrkande 1, 2006/07:MJ319, 2006/07:MJ352 yrkande 2 och 2006/07:MJ390 yrkande 19.
Ställningstagande
Sveriges jordbrukspolitik bör syfta till en hållbar landsbygdsutveckling, med ett decentraliserat jordbruk där uppfyllande av miljökvalitetsmålen står i fokus och där produktionen bidrar till en hög självförsörjningsgrad på baslivsmedel. Jordbruket har flera viktiga funktioner än att bara producera livsmedel. Det handlar bl.a. om miljö, livsmedelssäkerhet och regional utveckling. Djuren har en viktig roll i det hållbara lantbruket. För att klara de högkvalitativa värdena i odlingslandskapet måste våra betesmarker hävdas av mular. De areella näringarna är en viktig del av arbetet för en hållbar utveckling. Detta bör ges regeringen till känna.
5. | Mobila slakterier m.m., punkt 5 (v, mp) |
| av Wiwi-Anne Johansson (v) och Tina Ehn (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ265 yrkande 18 och avslår motion 2006/07:MJ261.
Ställningstagande
Vi bör satsa på att underlätta för slakterier där slaktaren kommer till djuren i stället för tvärtom. Det kan vara mobila enheter eller småskaliga slaktbodar. Genom förändringar i EU:s livsmedelslagstiftning kommer det från den 1 januari 2006 att bli tillåtet med mobil slakt för samtliga djurslag, och det är numera möjligt att få investeringsstöd för mobila slakterier. Detta bör ges regeringen till känna.
6. | Jordbrukspolitik och folkhälsan, punkt 6 (mp) |
| av Tina Ehn (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ264 yrkande 1.
Ställningstagande
Ökad och förbättrad folkhälsa är en målsättning som gäller både i Sverige och EU. Å ena sidan finns ett folkhälsomål för att bl.a. förhindra fetma och en restriktiv alkoholpolitik för att skydda hälsa, men samtidigt bedrivs en aktiv jordbrukspolitik för att stödja just en sådan produktion. Det bör göras en analys av den gemensamma jordbrukspolitikens negativa inverkan på folkhälsan. Detta bör ges regeringen till känna.
7. | Subvention till vin- och tobaksodling, punkt 7 (v, mp) |
| av Wiwi-Anne Johansson (v) och Tina Ehn (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ264 yrkande 2.
Ställningstagande
EU subventionerar produktionen av tobak och har regler för s.k. säljfrämjande åtgärder med stöd till feta mjölkprodukter, bl.a. riktade till skolbarn. EU ger även stöd till produktion och konsumtion av smör och grädde. Stödet till vinodling innefattar också ett stöd till s.k. överskottsvin som leder till att priserna dumpas.
En av de saker man genast borde kunna ändra på är det stöd som EU i dag ger till produktion av tobak och vin. Regeringen bör genast verka för att detta stöd upphör i EU. Detta bör ges regeringen till känna.
8. | Energifrågor i ett uthålligt jordbruk, punkt 8 (mp) |
| av Tina Ehn (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ260.
Ställningstagande
Det råder enighet om att nuvarande tillgång på riklig och förhållandevis billig olja troligen kommer att upphöra. Detta kan medföra stora konsekvenser som kommer att beröra hela samhället. Utöver stegrade energipriser kan det medföra att transporter och andra energikrävande aktiviteter måste begränsas. Vidare kommer lokal uthållig livsmedelsproduktion att bli viktig på ett annat sätt än för närvarande. Produktionen av föda och bioenergi kommer att konkurrera om samma odlingsmöjligheter (mark, vatten och växtnäringsämnen).
Osäkerheten om den framtida utvecklingen får inte leda till att angelägen analys, forskning och planering inför de nya förutsättningarna för svenskt lantbruk försenas. De långsiktiga energifrågorna bör ingå i forskning, utvecklingsarbete och planering för ett framtida uthålligt lantbruk. Detta bör ges regeringen till känna.
9. | Alternativ användning av sockerbetor m.m., punkt 9 (s) |
| av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s), Lena Hallengren (s) och Aleksander Gabelic (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ370 och avslår motion 2006/07:MJ294.
Ställningstagande
Sockerbetsodling för livsmedelsbruk är på väg att fasas ut. Sockerbetor kan i framtiden få en alternativ användning. Sockerbetor som alternativ energikälla eller som utfyllnad i vägsalt är bara i begynnelsefasen av sin utveckling och etablering. Forskning inom området för att använda betorna till att framställa etanol och vägsaltsersättningar bör påskyndas för att upprätthålla den svenska sockerbetsodlingen. Detta bör ges regeringen till känna.
10. | Skogsvård m.m., punkt 11 (s) |
| av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s), Lena Hallengren (s) och Aleksander Gabelic (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:MJ232 och 2006/07:MJ369 samt avslår motion 2006/07:MJ338 yrkandena 1, 3 och 5.
Ställningstagande
Det krävs kraftfulla åtgärder för att öka de skogsvårdande insatserna. Under de senaste åren har brister i skötseln i en del av våra skogar kunnat konstateras. En av orsakerna till bristerna kan vara att många skogsägare inte uppfattar kraven i skogsvårdslagen på återföryngring som tillräckligt skarpa. En annan orsak kan vara att de skogliga beredskapsarbeten som tidigare stod för en stor del av röjningsarbetet har försvunnit. Detta har lett till att vissa skogsägare försummar att röja skogen. Detta leder i sin tur till att återväxten i skogen blir mindre. Härigenom kommer landets ekonomi att påverkas på sikt eftersom skogen är en så viktig del av landets försörjning. Det är därför angeläget att kraftfulla åtgärder sätts in för att öka de skogsvårdande insatserna när det gäller plantering, röjning och gallring.
Vi vill också framhålla att det finns ett utbildningsbehov inom skogs- och träindustrin. För att nå önskade resultat inom skogs- och träindustrin och klara framtida behov av råvara krävs både en skärpning av begreppet ”frihet under ansvar”, vilket nu tillämpas gentemot markägare, och en ökad ambition från samhället för att klara de utbildningsbehov som föreligger inom skogsnäringen. Flera av de utbildningar som finns visar på goda resultat när det gäller unga människors möjlighet att få arbete efter utbildningen.
Detta bör ges regeringen till känna.
11. | Skogsvård m.m., punkt 11 (v) |
| av Wiwi-Anne Johansson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ338 yrkandena 1, 3 och 5 samt avslår motionerna 2006/07:MJ232 och 2006/07:MJ369.
Ställningstagande
Miljövårdsberedningens rapport Skydd av skogsmark (SOU 1997:98) visade att det är brist på skogar med höga naturvärden och att det dessutom krävs att vi återskapar och restaurerar skogar med naturvärden. Ett avverkningsstopp bör omedelbart införas för skogar som av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedöms som värdekärnor med höga naturvärden.
Skogsbruket prioriterar inte den generella hänsynen. Det kan delvis förklaras med att rådgivningen bör förbättras, men det har även betydelse att konsekvenserna vid lagbrott är mycket små. I slutbetänkandet från Skogsutredningen, Mervärdesskog SOU 2006:81, föreslås att man bör analysera möjligheterna att ta ut sanktionsavgifter vid vissa överträdelser mot bestämmelser i skogsvårdslagstiftningen. Vi anser att regeringen ska ge Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur skogsvårdslagen kan skärpas för att stärka naturvårdshänsynen vid skogsavverkningar. Detta bör ske genom att göra allmänna råd bindande och införa sanktionsavgifter.
Det är angeläget att de tätortsnära skogarnas sociala dimension beaktas. De tätortsnära skogarna utgör bara några procent av landets skogsareal, ändå sker 55 % av människors besök i skogen där. Dessutom utgör de en stor pedagogisk resurs för våra skolor. Skogsbruket i dessa områden måste bedrivas på ett sådant sätt att det inte minskar möjligheten till friluftsliv och rekreation. Både folkhälsa och biologisk mångfald skulle främjas av att kalhyggesfritt skogsbruk bedrivs i tätortsnära områden. Vi anser att regeringen bör utreda hur ett kalhyggesfritt skogsbruk kan bedrivas i tätortsnära skogar.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Landsbygdsutveckling m.m. (s) |
Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s), Lena Hallengren (s) och Aleksander Gabelic (s) anför: |
Vi socialdemokrater i miljö- och jordbruksutskottet vill med detta särskilda yttrande markera den betydelse som vi anser att landsbygdens utveckling har för Sverige.
Samtidigt som vi med tillfredsställelse noterar att riksdagens majoritet håller fast vid den socialdemokratiska inriktningen av landsbygds- och livsmedelspolitiken, vill vi uppmärksamma de områden där det går att göra mer.
Kännetecknande för den s-märkta jordbrukspolitiken är att vi ser mångfalden i landsbygden. Vi ser inte enbart jordbruk utan också ett ökat diversifierat företagande, småskalig livsmedelsproduktion, upplevelseturism, hästverksamhet, grön friskvård och rehabilitering m.m. Vi menar också att miljöfrågorna är en viktig del av jordbrukspolitiken och att bönderna bör få betalt för miljötjänster via landsbygdsprogrammet. De öppna landskapen bevaras genom livsmedelsproduktion och djurhållning. Betesdjuren blir en förutsättning för biologisk mångfald och kulturhistoriska värden.
I vårt byggande av det gröna folkhemmet ingår också satsningen på ett konkurrenskraftigt jordbruk. Det svenska jordbruket ska producera livsmedel med mervärde genom långsiktigt hållbara produktionsmetoder och genom omsorg om djur och miljö. De svenska livsmedlen ska ge konsumenterna en sund, säker och god mat och därtill en märkning som tydligt anger vad konsumenten betalar för vad gäller varans ursprung, transport, förädling och energiinnehåll. I denna satsning bör ingå att stat, landsting och kommuner köper in närproducerade och ekologiska livsmedel. En miljöinriktad offentlig upphandling är här ett viktigt verktyg.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet med att förenkla jordbrukets regelsystem och att minska de administrativa kostnaderna. Det är bra att den nuvarande regeringen fortsätter i samma spår och uppfyller målet för regelförändringarna med minus 25 % senast år 2010.
För år 2006 avsatte den socialdemokratiska regeringen 15 miljoner kronor till hästnäringen. Pengarna har bl.a. gått till forskning inom hästområdet och främjandet av ett livskraftigt hästföretagande. Den borgerliga majoriteten i miljö- och jordbruksutskottet vill fortsätta satsningen men har inte specificerat hur. Vi efterlyser en mer offensiv inriktning på hästverksamheten, som är en viktig resurs för landsbygden och som kan skapa många nya arbetstillfällen. Inte minst inom sjukvård, friskvård och rehabilitering kan hästen ha en stor betydelse.
Den tidigare regeringen uppmärksammade behovet av gårdsnära slakt. En utvärdering av verksamheten med mobila slakterier pågår, och en enklare och flexiblare lagstiftning för småskalig verksamhet är på gång. Det är viktigt att regeringen fortsätter det arbetet och att de entreprenörer som vill starta ny verksamhet får lämpligt stöd.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006
2006/07:MJ201 av Cecilia Widegren (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bättre villkor för företag gynnar hästhållningen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla regelbördan inom jordbruket och hästnäringen. |
2006/07:MJ232 av Hans Stenberg och Jasenko Omanovic (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kraftfulla åtgärder för att öka de skogsvårdande insatserna.
2006/07:MJ239 av Liselott Hagberg (fp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som bidrar till att rennäringen kan bedrivas på ett sådant sätt att den ger renskötande samer en tryggad försörjning på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt, bärkraftigt sätt.
2006/07:MJ253 av Staffan Danielsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även Östergötlands åkrar bör erhålla stöd för minskat växtnäringsläckage.
2006/07:MJ255 av Staffan Danielsson och Ulrika Carlsson i Skövde (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ogräsfloran på träda ska få bekämpas mekaniskt i stället för kemiskt.
2006/07:MJ260 av Siw Wittgren-Ahl (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de långsiktiga energifrågorna och därmed sammanhängande strukturfrågor med hög prioritet måste ingå i forskning, utvecklingsarbete och planering för ett framtida uthålligt lantbruk.
2006/07:MJ261 av Patrik Björck m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över förutsättningarna för den svenska äggmarknaden.
2006/07:MJ262 av Siw Wittgren-Ahl och Alf Eriksson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att stöd för ekologisk produktion även bör kunna innefatta stöd till ekologisk fritidsodling.
2006/07:MJ264 av Ulf Holm (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en analys av EU:s jordbrukspolitiks negativa inverkan på folkhälsan. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att EU:s subventioner till vin- och tobaksodling avvecklas. |
2006/07:MJ265 av Helena Leander (mp):
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för mobila slakterier. |
2006/07:MJ287 av Christin Hagberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att ta till vara och utveckla den svenska livsmedelsindustrins potential till att bli en framtidsbransch.
2006/07:MJ288 av Christer Winbäck (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att undanröja de konkurrensnackdelar som svenskt lantbruk lider av jämfört med övriga EU-länder. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Skara som nationellt centrum för lantbruks- och livsmedelsfrågor. |
2006/07:MJ294 av Sven Bergström och Birgitta Sellén (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att hampa får odlas dels till foderproduktion, dels till energiproduktion.
2006/07:MJ295 av Birgitta Sellén och Åke Sandström (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att den nationella ersättningen utbetalas upp till den referensnivå som lagts fast i anslutningsfördraget med EU. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en ny regionalpolitisk utredning för jordbruket. |
2006/07:MJ296 av Sven Yngve Persson m.fl. (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en vital skånsk näring. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av en skånsk livsmedelsproduktion. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bo och verka på landsbygden. |
2006/07:MJ319 av Anne Marie Brodén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jordbrukets behov av bättre villkor.
2006/07:MJ337 av Anita Brodén m.fl. (fp):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att lyfta fram svenskt mervärde, vilket kan stimulera den regionala livsmedelsproduktionen. |
2006/07:MJ338 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inga avverkningar ska ske i områden som enligt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedöms ha höga naturvärden, s.k. värdekärnor. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen låter utreda hur skogsvårdslagen kan skärpas för att stärka naturvårdshänsynen vid skogsavverkningar genom att göra allmänna råd bindande och införa sanktionsavgifter. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen utreder hur ett kalhyggesfritt skogsbruk kan bedrivas i tätortsnära skogar. |
2006/07:MJ340 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att främja tillväxten på landsbygden i Skaraborg.
2006/07:MJ352 av Cecilia Widegren och Lars Elinderson (båda m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska lantbrukare i framtiden ska få rimliga och förutsägbara villkor jämbördiga med villkoren i konkurrentländer. |
2006/07:MJ369 av Göte Wahlström och Carina Adolfsson Elgestam (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbildningsbehovet inom skogs- och träindustrin.
2006/07:MJ370 av Jan Björkman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om alternativ användning av sockerbetor.
2006/07:MJ382 av Tina Ehn m.fl. (mp):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om areella näringar som en viktig del av arbetet för en hållbar utveckling. |
2006/07:MJ390 av Lars Ohly m.fl. (v):
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör agera för reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik i syfte att denna ska verka för hållbar utveckling. |
2006/07:MJ393 av Kerstin Lundgren (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en politik för öppna landskap i Stockholms- och Mälarregionen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att kunna utveckla företag som finns inom områden för riksintressen. |