Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2006/07:MJU4
Riksrevisionens styrelses framställning angående den statliga kemikalietillsynen m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses framställning (2005/06:RRS25) angående den statliga kemikalietillsynen samt en följdmotion, väckt med anledning av framställningen, innehållande fyra yrkanden.

Riksrevisionens styrelse har beslutat att slutsatserna av den granskning som revisionen genomfört och som redovisats i granskningsrapporten (RiR 2006:4) ska överlämnas i form av en framställning till riksdagen. I rapporten pekar Riksrevisionen på brister i kemikalietillsynen beträffande bl.a. dess omfattning, metodik och organisation. Utskottet konstaterar att regeringen vidtagit vissa åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att ytterligare åtgärder är planerade. Det föreslås därför att riksdagen avslår såväl framställningen som följdmotionen. Utskottet anser dock att det är värdefullt att den aktuella granskningen genomförts. Vidare utgår utskottet från att regeringen vid lämpligt tillfälle återkommer till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som vidtagits.

I betänkandet behandlas också 15 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2006, som tar upp olika frågor om kemikaliekontroll. Det gäller bl.a. frågor om bly i ammunition och Reach. Motionerna avstyrks, bl.a. med hänvisning till pågående arbete.

I betänkandet finns 4 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Den statliga kemikalietillsynen
	Riksdagen avslår framställning 2005/06:RRS25 punkterna 1 och 2 samt motion 2005/06:MJ59 yrkandena 14.

2.	Förbud mot bly i ammunition
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ225, 2006/07:MJ240 yrkande 5, 2006/07:MJ271, 2006/07:MJ276, 2006/07:MJ314, 2006/07:MJ336 yrkande 11, 2006/07:MJ343 och 2006/07:MJ363.

Reservation 1 (s)

3.	Substitutionsprincipen i Reach
	Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ307 yrkande 1.

Reservation 2 (s, v, mp)

4.	Fortsatt översyn av Reach
	Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ307 yrkandena 25.

Reservation 3 (v, mp)

5.	Bromerade flamskyddsmedel
	Riksdagen avslår motion 2006/07:MJ307 yrkande 6.

Reservation 4 (s, v, mp)

Stockholm den 13 februari 2007

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Anders Ygeman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Ygeman (s), Ola Sundell (m), Jeppe Johnsson (m), Carina Ohlsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Ronny Olander (s), Anita Brodén (fp), Sofia Arkelsten (m), Jan-Olof Larsson (s), Sven Gunnar Persson (kd), Lena Hallengren (s), Tina Ehn (mp), Rune Wikström (m), Aleksander Gabelic (s), Jacob Johnson (v) och Kerstin Hermansson (c).

Redogörelse för ärendet

I detta ärende behandlar utskottet dels Riksrevisionens styrelses framställning angående den statliga kemikalietillsynen (2005/06:RRS25) och fyra motionsyrkanden väckta med anledning av den, dels motioner som väckts under den allmänna motionstiden hösten 2006 som tar upp olika frågor om kemikaliekontroll. De motioner som härrör från riksmötet 2006/07 refereras utan årtal.

Utskottets överväganden

Den statliga kemikalietillsynen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en framställning från Riksrevisionens styrelse dels om kemikalietillsynens inriktning och organisering, dels om att det ska tillses att kemikalieavgifterna endast används till tillsyn. Riksdagen avslår även en motion som väckts till följd av framställningen, allt med hänvisning till pågående och planerade åtgärder.

Bakgrund

Riksrevisionen har granskat om regeringens, Kemikalieinspektionens och länsstyrelsernas insatser för tillsyn av tillverkare och importörer av kemiska produkter lever upp till de krav som ställs i lagstiftningen och enligt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Resultatet av granskningen har publicerats i rapporten Mer kemikalier och bristande kontroll tillsynen av tillverkare och importörer av kemiska produkter (RiR 2006:4). Granskningen syftade till att besvara revisionsfrågan: Uppfyller tillsynen avseende tillverkare och importörer av kemiska produkter de krav som ställs enligt lagstiftningen och det av riksdagen antagna målet om en giftfri miljö?

I rapporten konstaterades att kontakten med kemiska produkter i många fall innebar risker för negativ inverkan på människors hälsa och på miljön. Det är därför av vikt att tillverkare och importörer av kemiska produkter tar det ansvar som de enligt regelverket har och lämnar ändamålsenlig information till användarna om hur riskerna kan minskas. Den statliga tillsynens uppgift är att se till att företagen tar detta ansvar.

Granskningen omfattade såväl operativ tillsyn som tillsynsvägledning. Den operativa tillsynen är inriktad mot företagen och består av kontroll samt stödjande verksamhet i form av information och rådgivning. Tillsynsvägledning omfattar utvärdering, uppföljning och samordning av den operativa tillsynen samt stöd och råd till operativa tillsynsmyndigheter. Granskningen gällde regeringens, Kemikalieinspektionens och länsstyrelsernas insatser. Kommunernas arbete med tillsyn granskades inte.

Framställningen

Riksrevisionens styrelse har beslutat att slutsatserna av den granskning som revisionen genomfört och som redovisats i granskningsrapporten ska överlämnas i form av en framställning till riksdagen. Framställningen innehåller två förslagspunkter, som nedan redovisas separat.

Kemikalietillsynens inriktning och organisering

Styrelsen föreslår att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att tillsynen av kemiska produkter ges en inriktning och organisering som bättre svarar mot gällande regelverk och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

Till stöd för framställningen i denna del har styrelsen redovisat följande överväganden. Riksrevisionen drar i sin granskning slutsatsen att de statliga insatserna för tillsyn och kontroll av tillverkare och importörer av kemiska produkter är otillräckliga och att de inte svarar mot de krav som ställs i lagstiftningen samt de ambitioner som riksdagen gett uttryck för genom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Enligt styrelsens mening är det betydelsefullt att förbättra kunskapen om och kontrollen av de kemiska produkter som används. I lagstiftningen har ett stort ansvar lagts på de företag som tillverkar och importerar kemiska produkter. Tillsynsmyndigheternas uppgift är att kontrollera och se till att företagen följer kraven i lagstiftningen samt rättar till eventuella brister så att riskerna för miljö och hälsa kan minimeras.

Styrelsen konstaterar att det av granskningen framgår att det finns brister hos ungefär hälften av de företag som inspekterats samtidigt som många företag aldrig blir föremål för inspektion. Det framgår också att Kemikalieinspektionen i sin tillsyn inte i tillräcklig utsträckning sett till att företagen fullgör sina skyldigheter enligt gällande regelverk när det gäller verksamhetsanmälan och produktanmälan till produktregistret. Många företag blir därför inte föremål för någon tillsyn och undgår även sin skyldighet att betala kemikalieavgifter. Styrelsen anser att dessa förhållanden inte är acceptabla och att de bör rättas till. Regeringen bör enligt styrelsen därför vidta åtgärder för att säkerställa att tillsynen av tillverkare och importörer av kemiska produkter blir effektivare. En effektivare tillsyn bidrar enligt styrelsen, förutom till positiva effekter för miljö och hälsa, också till att försumliga företag inte ges bättre konkurrensvillkor än skötsamma och till att respekten för lagstiftningen upprätthålls.

Styrelsen vill i sammanhanget peka på att Riksrevisionen i sin granskning understrukit att de oklara ansvarsförhållandena mellan Kemikalieinspektionen och kommunerna när det gäller operativ tillsyn och mellan den centrala och regionala statliga nivån beträffande s.k. tillsynsvägledning kan ha bidragit till att kontrollen inte blivit effektiv. Styrelsen ställer sig mot denna bakgrund bakom rekommendationen i rapporten att regeringen bör ta initiativ till en översyn av fördelningen av ansvaret för tillsynen av kemiska produkter.

Användningen av kemikalieavgifterna

Styrelsen föreslår att riksdagen begär att regeringen ser till att företagens kemikalieavgifter används av Kemikalieinspektionen för tillsyn enligt 14 kap. miljöbalken.

Till stöd för framställningen i denna del har styrelsen redovisat följande överväganden. Enligt granskningen ger den tillsyn som faktiskt bedrivs resultat och är i så måtto effektiv. Den bedrivs däremot i alltför liten omfattning. Tillsynen har bidragit till att de företag som inspekterats rättar till sina brister, men sannolikheten att bli föremål för tillsyn är låg och många företag blir aldrig föremål för någon tillsyn.

Enligt förordningen (1998:942) om kemikalieavgifter m.m. ska avgifter betalas för Kemikalieinspektionens prövning och tillsyn i fråga om kemiska produkter, biotekniska organismer och varor enligt 14 kap. miljöbalken. Avgifterna får endast användas för sådan prövning och tillsyn. För 2004 betalade företagen in ca 67 miljoner kronor i avgifter, och dessa medel redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras med anslag på utgiftssidan, och den huvudsakliga grunden utgörs av de nu aktuella kemikalieavgifterna samt av bekämpningsmedelsavgifter. Av granskningen framgår att endast en mindre del av de kemikalieavgifter som företagen betalade in 2004 ca 12 miljoner kronor i praktiken användes för kemikalietillsyn detta år. Även om man tar hänsyn till vissa tillkommande indirekta kostnader är skillnaden mellan kostnaderna för tillsynen av kemiska produkter och intäkterna från kemikalieavgifterna betydande.

Styrelsen kan för sin del konstatera att Riksrevisionens granskning pekar på att en mer omfattande tillsyn och kontroll sannolikt skulle minska riskerna för skador på människa och miljö från kemiska produkter. Styrelsen vill i sammanhanget särskilt understryka att användningen av de medel som staten får in från kemikalieavgifterna uppenbarligen inte överensstämmer med riksdagens beslut och intentioner enligt miljöbalken. Samtidigt har styrelsen förståelse för att regeringen i sitt arbete med kemikaliepolitiken inte minst inom EU har behov av den expertkunskap som finns inom Kemikalieinspektionen. Sådana insatser bör dock i allt väsentligt finansieras med andra medel än indirekt via företagens kemikalieavgifter. Mot den anförda bakgrunden föreslår styrelsen att riksdagen ställer krav på att regeringen ser till att företagens kemikalieavgifter används av Kemikalieinspektionen för tillsyn enligt 14 kap. miljöbalken.

Motionen

En motion, innehållande förslag till fyra tillkännagivanden, har väckts med anledning av framställningen. Enligt motion 2005/06:MJ59 (fp) yrkande 1 bör en översyn göras av hur andra delar av Kemikalieinspektionens arbetsuppgifter inkräktar på inspektionsverksamheten. Vidare bör de åtgärder som krävs vidtas för att försäkra sig om att tillsynen av kemiska produkter har en omfattning och inriktning som svarar mot dagens risksituation (yrkande 2). Det finns också enligt yrkande 3 ett behov av att precisera vilka krav som ställs på Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna avseende tillsynsvägledning. Till stöd för yrkandena pekar motionärerna på de brister som iakttagits i Riksrevisionens rapport.

I yrkande 4 krävs en översyn av systemet för kemikalieavgifter. En sådan översyn motiveras av att tillsynsverksamheten är en av Kemikalieinspektionens viktigaste uppgifter. Det är därför viktigt att följa Riksrevisionens rekommendationer till åtgärder för att förbättra verksamheten. Det finns också skäl att se över hur andra delar av verkets arbetsuppgifter inkräktar på inspektionsverksamheten och att finna vägar för att avgränsa och kanske begränsa vissa av dessa uppgifter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är värdefullt att Riksrevisionen har genomfört den aktuella granskningen. Vad beträffar de specifika förslag som Riksrevisionens styrelse har lämnat till riksdagen kan generellt sett nämnas att det av budgetpropositionen för år 2007 (utgiftsområde 20, s. 49) framgår att regeringen har tagit del av Riksrevisionens rekommendationer och avser att, efter övervägande, återkomma till riksdagen med lämpliga åtgärder. Utskottet vill därutöver anföra följande.

När det gäller kemikalietillsynens inriktning och organisering har från Regeringskansliet inhämtats att regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning som ska se över Kemikalieinspektionens tillsynsverksamhet, arbetsfördelningen mellan olika aktörer på området samt avgiftsfrågan i ett brett och långsiktigt perspektiv. Direktiven för denna utredning är för närvarande under beredning i Regeringskansliet. Vidare har i Kemikalieinspektionens regleringsbrev uppsatts målsättningen att den operativa tillsynen av kemiska produkter och andra varor år 2007 ska uppgå till 350 inspektioner. Antalet inspektioner för år 2008 ska därefter öka till minst 525 stycken. Målsättningen är också att huvuddelen av inspektionerna ska ske på plats på de inspekterade företagen och i mindre utsträckning per brev. Kemikalieinspektionen har därutöver uppdraget att redovisa en handlingsplan för hur målet på 525 inspektioner 2008 ska kunna nås inom ramen för nuvarande anslag. I uppdraget ska också redovisas möjligheterna att effektivisera nuvarande inspektionsverksamhet samt eventuella konsekvenser för andra verksamheter av eventuella förskjutningar i resurser.

När det gäller användningen av kemikalieavgifterna har Kemikalieinspektionen rätt att ta ut avgifter för myndighetens kostnader för tillsyn och prövning enligt miljöbalken (27 kap. 1 § miljöbalken samt förordning [1998:940] om avgift för tillsyn och prövning enligt miljöbalken och förordning [1998:942] om kemikalieavgifter m.m). I propositionen till miljöbalken (prop. 1997/98:45, del 1, s. 516) uttalades att myndigheternas verksamhet i möjligaste mån skulle avgiftsfinansieras. Utgångspunkten skulle vara att avgifterna skulle täcka en myndighets kostnader för verksamheten enligt miljöbalken, främst tillsyn och prövning (självkostnadsprincipen), men att något överskott inte skulle uppkomma. Så långt som möjligt skulle samma principer gälla för finansieringen av tillsynen enligt hela miljöbalken. Avgiftsuttaget skulle således ske på ett enhetligt sätt, oavsett om det gällde tillsyn av miljöfarlig verksamhet eller av kemikaliehantering. Vid riksdagsbehandlingen redovisade utskottet ingen avvikande uppfattning (bet. 1997/98:Jo20 s. 118).

Av det anförda framgår att arbete pågår med att se över Kemikalieinspektionens verksamhet, inriktat på de frågor som berörs i Riksrevisionens styrelses framställning. Utskottet förutsätter att regeringen, såsom förutskickats i budgetpropositionen, återkommer till riksdagen med redovisning av de åtgärder som vidtagits. Därmed bör Riksrevisionens styrelses framställning kunna lämnas utan vidare åtgärd. Då motion 2005/06:MJ59 yrkandena 14 får anses i allt väsentligt tillgodosedd föreslår utskottet att även den lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

Förbud mot bly i ammunition

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår, med hänvisning till pågående arbete, åtta motionsyrkanden om förbudet mot användning av bly i ammunition.

Jämför reservation 1 (s).

Motionerna

Det kommande förbudet mot användning av bly i ammunition vid jakt och sportskytte över fast mark bör enligt motionerna MJ336 (s) yrkande 11, MJ343 (s), MJ225 (m), MJ271 (m), MJ314 (fp) och MJ363 (kd) upphävas. Som skäl för yrkandena har huvudsakligen följande anförts. Det vetenskapliga underlaget på området är inte tillräckligt för att ett totalförbud mot användning av bly i ammunition kan anses miljömässigt motiverat. Därutöver saknas fullgoda alternativ till ammunition innehållande bly. Stålammunition har exempelvis negativa effekter från djurskyddssynpunkt. De praktiska och ekonomiska konsekvenserna av förbudet blir också stora, såsom att jägare i stor utsträckning blir tvungna att byta ut sina jaktvapen.

I motion MJ240 (m) yrkande 5 krävs att fullgod ersättningsammunition ska finnas innan ett förbud av aktuellt slag kan införas.

Förbudet mot användande av blyhagel vid jakt över öppet vatten bör enligt motion MJ276 (m) upphävas eftersom förbudet är motiverat av att ätande änder kan få i sig bly genom att äta hagel. Denna risk finns endast i våtmarker, inte på öppet vatten.

Utskottets ställningstagande

Enligt regeringens förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter får ammunition som innehåller blyhagel inte användas vid skytte, vid jakt på öppna våtmarker eller vid jakt över öppet vatten (14 c §). Med ikraftträdande den 1 januari 2008 införs totalt förbud mot jakt med ammunition som innehåller blyhagel samt yrkesmässig saluföring och överlåtelse av sådan ammunition (14 b och 14 d §§). Samtidigt införs förbud mot jakt med kulammunition som innehåller bly, med vissa undantag. Undantagen gäller, såvitt avser civil användning, på skjutbana eller skjutfält om ammunitionen samlas upp i miljökulfång eller tas om hand på annat sätt som är godtagbart från hälso- och miljösynpunkt (14 e §). Naturvårdsverket får enligt 14 f § i förordningen meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna under vissa förutsättningar, främst om det inte finns godtagbara alternativ. Sådana föreskrifter har meddelats för visst sportskytte (NFS 2006:4).

Som bakgrund till dessa bestämmelser kan nämnas att utskottet tidigare (bet. 1998/99:JoU6, s. 107 f.) redovisat följande uppfattning. I samband med 1991 års miljöpolitiska beslut (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30, rskr. 1990/91:338) sattes som mål att användningen av bly på sikt skulle avvecklas. Detta skulle ske på i huvudsak frivillig väg. Minskningen blev dock inte så stor som man hoppats. Stora tillskott av bly till miljön skedde bl.a. via blyhagel, blysänken, ackumulatorer, vikter och motvikter. Utskottet ansåg att återvinning och minimering av användningen skulle gälla inom alla användningsområden för bly. När det gällde användningen av blyhagel vid jakt m.m. konstaterades att jakt med blyhagel sedan augusti 1994 inte är tillåten inom vissa geografiska områden, särskilt våtmarker. Försäljningen av blyhagel till jakt var emellertid i stort sett oförändrad, medan den totala mängden bly i sportskytteammunition nästan halverats.

Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen redovisade i november 2006 ett regeringsuppdrag genom rapporten Konsekvenser av förbud mot bly i ammunition (Naturvårdsverkets rapport 5627). Bakgrunden till regeringsuppdraget var att de ovan redovisade förbuden ifrågasatts med hänsyn till bl.a. miljönyttan samt de ekonomiska och praktiska konsekvenserna för användarna av ammunitionen. I rapporten föreslås att förbudet mot bly i ammunition vid jakt med kula upphävs med hänsyn till djurskyddsaspekten samt de begränsade miljövinsterna. Däremot föreslås förbudet mot bly i ammunition vid träningsskytte för jakt med kula och sportsskytte kvarstå, men med möjlighet för dispenser med hänsyn till t.ex. kostnadskonsekvenser för skytteföreningar. Förbudet mot blyhagel vid sportskytte föreslås kvarstå då alternativet (stålhagel) fungerar bra. När det gäller användning av blyhagel vid jakt föreslås en total utfasning men att förbudet bör genomföras i två delar. Först bör förbud mot användning av blyhagel vid fågeljakt beslutas. Efter en utvärderingsfas, vilken kan uppskattas till fem år, bör ett totalt förbud införas, dvs. förbud mot blyhagel även vid jakt på däggdjur. Utskottet har från Regeringskansliet inhämtat att den nämnda rapporten för närvarande remissbehandlas och att regeringen därefter kommer att ta ställning till vilka vidare åtgärder som ska vidtas. Med hänsyn till det pågående arbetet på området bör de här berörda motionsyrkandena inte föranleda någon åtgärd. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Reach

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett antal motioner beträffande innehållet i Reach. Motionerna rör sådant som substitutionsprincipen och möjligheten att ha längre gående nationella regler. Ställningstagandet motiveras av att förordningen nyligen antagits och att någon översyn för närvarande inte är planerad. Vidare har förordningen, efter att förhandlingarna avslutats, fått ett innehåll som i viss utsträckning är i linje med motionärernas önskemål.

Jämför reservationerna 2 (s, v, mp) och 3 (v, mp).

Motionerna

I motion MJ307 (v) framförs krav på att regeringen bör agera i olika avseenden beträffande utformningen av Reach. Substitutionsprincipen ska bibehållas i den nämnda rättsakten (yrkande 1). Konsumenter och de som arbetar med kemikalier i industrin ska få maximalt med information (yrkande 2). Principen ska därvid vara no data no market. Vidare bör så många ämnen som möjligt omfattas av de krav som finns i Reach (yrkande 3). Industrin ska hållas ansvarig för sina produkters säkerhet genom att det ska åligga industrin att bevisa att en produkt är ofarlig (yrkande 4). Därutöver krävs att enskilda länder ska tillåtas gå längre i sin nationella kemikalielagstiftning (yrkande 5).

Inom kemikalielagstiftningen ska enligt motion MJ390 (v) yrkande 53 försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen gälla, med bindande krav, omvänd bevisbörda samt hård kontroll och öppenhet.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis kan konstateras att Reach (Europaparlamentets och rådets förordning 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) nu har antagits och träder i kraft den 1 juli 2007. Reach innebär att området totalharmoniseras, och det saknas i princip möjlighet för enskilda medlemsländer att ha längre gående nationella regler. Förordningens tillämpningsområde, såvitt avser registrering och utvärdering, omfattar de kemikalier som importeras till gemenskapen eller produceras i gemenskapen i en mängd av minst ett ton per år. De farligaste kemikalierna kommer att kräva tillstånd, och målsättningen i Reach är att de på sikt ska bytas ut mot mindre farliga kemikalier. I samband med ansökan om tillstånd ska importören eller producenten redovisa analyser rörande möjligheten till utbyte av kemikalien. Om sex år ska en översyn göras av möjligheten till utbyte av vissa farliga kemikalier. Det är den sökande som ska ta fram och ge in den utredning som behövs i ett tillståndsärende. Berörda myndigheter gör sedan en bedömning utifrån detta material. Beträffande informationsskyldighet gäller principen no data no market för alla kemikalier som omfattas av förordningen. Konsumenter kan också begära information från en importör eller producent om vilka kemikalier en produkt innehåller. När det sedan gäller försiktighetsprincipen finns denna inskriven i EG-fördraget (artikel 174). Detta innebär att hela gemenskapens miljöpolitik, inkluderande Reach, ska bygga på försiktighetsprincipen.

Utskottet har från Regeringskansliet inhämtat att regeringen anser att det slutliga förhandlingsresultatet beträffande Reach generellt sett är godtagbart. Den svenska regeringen hade dock en högre ambitionsnivå i många avseenden, såsom avseende kraven på substitution, möjligheten att ha längre gående nationella regler på vissa områden och avseende hur omfattande förordningens tillämpningsområde skulle vara. Exempelvis avgav den svenska regeringen en deklaration, efter att rådet antagit en gemensam ståndpunkt i december 2005, med innebörden att ståndpunkten kunde accepteras med undantag för kraven på substitution. Det slutliga förhandlingsresultatet innebär en förbättring ur svensk synvinkel jämfört med den gemensamma ståndpunkten beträffande vissa centrala frågor, såsom substitutionsprincipen och förordningens tillämpningsområde. Utskottet har erfarit att någon översyn av den nyligen beslutade förordningstexten i dagsläget inte är planerad och är inte berett att föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motionerna MJ307 (v) yrkandena 15 samt M390 (v) yrkande 53.

Bromerade flamskyddsmedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår, med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder, en motion om att Sverige bör verka för en total utfasning av bromerade flamskyddsmedel inom EU.

Jämför reservation 4 (s, v, mp).

Motionen

I motion MJ307 (v) yrkande 6 krävs att Sverige inom EU bör verka för en total utfasning av bromerade flamskyddsmedel. Som skäl för yrkandet anförs att de uppmätta halterna i modersmjölk av vissa bromerade flamskyddsmedel är på uppgång, medan halterna av många andra miljögifter länge har varit sjunkande.

Utskottets ställningstagande

Vissa bromerade flamskyddsmedel har förbjudits till följd av gemenskapens lagstiftning på området, t.ex. genom det s.k. ROHS-direktivet som rör elektriska produkter (dir. 2002/95/EG). Detta förbud har i Sverige införts i 11 a § förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Därutöver är användningen av två olika flamskyddsmedel begränsade genom direktiv 2003/11/EG.

Kemikalieinspektionen har haft ett regeringsuppdrag att utreda möjligheterna till ett nationellt förbud mot två olika flamskyddsmedel. Uppdraget redovisades i Kemikalieinspektionens rapport 3/06. Slutsatsen i rapporten var att ett nationellt förbud skulle få stora negativa praktiska och ekonomiska konsekvenser för samhället. I stället borde Sverige avvakta EG:s riskbedömning på området. Enligt vad utskottet inhämtat från Regeringskansliet resulterade rapporten i att Kemikalieinspektionen fick i uppdrag av regeringen att öka antalet inspektioner med användning av produktvalsprincipen och att särskilt fokusera på flamskyddsmedlet HBCDD. Uppdraget ska redovisa senast den 1 mars 2008. Därutöver har i riskbedömningen för HBCDD gemenskapens experter enats om att ämnet är svårnedbrytbart, kan ackumuleras i organismerna samt är toxiskt. Denna bedömning innebär bl.a. att ämnet kan komma i fråga för tillståndsprövning inom ramen för Reach.

Det kan också nämnas att ett nationellt förbud mot ett flamskyddsmedel (DekaBDE) har införts i Sverige och träder i kraft vid årsskiftet. Utskottet utgår från att regeringen noga bevakar frågan om de bromerade flamskyddsmedlen och vidtar nödvändiga åtgärder inom ramen för EU-samarbetet om utvecklingen inte går i rätt riktning. På grund av det anförda framstår ett riksdagsuttalande som obehövligt, varför motionen avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Förbud mot bly i ammunition, punkt 2 (s)
	av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Ronny Olander (s), Jan-Olof Larsson (s), Lena Hallengren (s) och Aleksander Gabelic (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förbudet mot bly i ammunition. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ336 yrkande 11 och avslår motionerna 2006/07:MJ225, 2006/07:MJ240 yrkande 5, 2006/07:MJ271, 2006/07:MJ276, 2006/07:MJ314, 2006/07:MJ343 och 2006/07:MJ363.

Ställningstagande

Frågan om användningen av bly i ammunition har länge diskuterats. Förbudet mot att använda blyammunition vid jakt över öppet vatten och i våtmarker gäller redan och bör finnas kvar. Däremot bör frågan om användning av blyammunition vid övrig jakt ytterligare utredas. Enligt vad som hitintills är känt är bly i den form som används i ammunition inte den miljöfara som tidigare hävdats. Vidare är att märka att det ersättningsmaterial för bly som finns är ifrågasatt, främst ur ett djuretiskt perspektiv men även från ekonomisk synpunkt. Förbud mot bly i ammunition bör inte införas innan likvärdiga material, som även medför rimliga priser, kunnat tas fram. Detta bör ges regeringen till känna.

2.	Substitutionsprincipen i Reach, punkt 3 (s, v, mp)
	av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Ronny Olander (s), Jan-Olof Larsson (s), Lena Hallengren (s), Tina Ehn (mp), Aleksander Gabelic (s) och Jacob Johnson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om substitutionsprincipen i Reach. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ307 yrkande 1.

Ställningstagande

Substitutionsprincipen, innebärande att farliga kemikalier ska ersättas av säkrare alternativ om sådana finns, bör finnas i Reach i enlighet med vad Europaparlamentets miljöutskott röstade för i oktober 2006. Detta bör ges regeringen till känna.

3.	Fortsatt översyn av Reach, punkt 4 (v, mp)
	av Tina Ehn (mp) och Jacob Johnson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fortsatt översyn av Reach. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ307 yrkandena 25.

Ställningstagande

Den okontrollerade kemikaliespridningen har utvecklats till ett av våra värsta miljöproblem. Innehållet i den nyligen beslutade kemikalieförordningen Reach är otillfredsställande på flera sätt. Inledningsvis krävde tidigare förslag till Reach att säkerhetstester skulle utföras på ungefär 30 000 kemikalier. I den slutliga versionen omfattas betydligt färre substanser. Så många ämnen som möjligt bör omfattas av kraven i Reach. Enskilda medlemsländer bör också tillåtas att gå längre än Reach i sin egen kemikalielagstiftning.

Försiktighetsprincipen bör gälla i Reach. Kraven ska vara bindande och bevisbördan, beträffande att en kemikalie inte är farlig, ska ligga på företagen som släpper ut kemikalien på marknaden. Det är också de företag som tillverkar eller importerar en kemikalie som ska stå för utvärderingen av dess risker. Kontrollen ska vara hård på kemikalieinnehållet i de varor som importeras.

Öppenheten måste värnas och såväl konsumenter som de som arbetar med kemikalier i industrin ska ha rätt till maximalt med information. Principen no data no market bör gälla, dvs. om industrin inte kan redovisa vilka kemikalier som använts i en vara ska varan inte få säljas.

Sverige bör verka för att Reach får ovan angivet innehåll. Detta bör ges regeringen till känna.

4.	Bromerade flamskyddsmedel, punkt 5 (s, v, mp)
	av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Ronny Olander (s), Jan-Olof Larsson (s), Lena Hallengren (s), Tina Ehn (mp), Aleksander Gabelic (s) och Jacob Johnson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utfasning av bromerade flamskyddsmedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:MJ307 yrkande 6.

Sedan 1970-talet har flertalet undersökta miljögiftshalter sjunkit i modersmjölk hos svenska kvinnor. Vissa halter av bromerade flamskyddsmedel, som är ämnen som används i plast, gummi och textilier för att skydda mot brand, är emellertid fortfarande på uppgång. Sverige bör på grund därav inom EU verka för en total utfasning av bromerade flamskyddsmedel. Detta bör ges regeringen till känna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Framställningen

Framställning 2005/06:RRS25 Riksrevisionens styrelses framställning angående den statliga kemikalietillsynen:

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen vidtar åtgärder för att tillsynen av kemiska produkter ges en inriktning och organisering som bättre svarar mot gällande regelverk och miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad styrelsen anfört om att regeringen ser till att företagens kemikalieavgifter används av Kemikalieinspektionen för tillsyn enligt 14 kap. miljöbalken.

Följdmotion

2005/06:MJ59 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över hur andra delar av Kemikalieinspektionens arbetsuppgifter inkräktar på inspektionsverksamheten.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vidta de åtgärder som krävs för att försäkra sig om att tillsynen av kemiska produkter har en omfattning och inriktning som svarar mot dagens risksituation.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att precisera vilka krav som ställs på Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna avseende tillsynsvägledning.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över systemet för kemikalieavgifter.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:MJ225 av Cecilia Widegren och Ulf Sjösten (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta bort förbudet mot blyammunition vid jakt på fast mark.

2006/07:MJ240 av Margareta B Kjellin m.fl. (m):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fullgod ersättningsammunition innan blyförbudet träder i kraft.

2006/07:MJ271 av Anna Bergkvist (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa förbudet mot blyammunition vid jakt på fast mark.

2006/07:MJ276 av Krister Hammarbergh (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett upphävande av förbudet mot användande av blyhagel vid jakt över öppet vatten.

2006/07:MJ307 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (v):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör vara drivande för att substitutionsprincipen ska bibehållas i Reach.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör verka för att konsumenter och de som arbetar med kemikalier i industrin ska få maximalt med information.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen aktivt bör arbeta för att så många ämnen som möjligt ska omfattas av de krav som finns i Reach.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att industrin ska hållas ansvarig för sina produkters säkerhet.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör verka för att enskilda EU-länder ska tillåtas gå längre i sin egen kemikalielagstiftning.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige inom EU bör verka för en total utfasning av bromerade flamskyddsmedel.

2006/07:MJ314 av Camilla Lindberg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upphäva det kommande förbudet mot bly i hagel- och kulammunition vad gäller jakt och sportskytte över fastmark.

2006/07:MJ336 av Karl Gustav Abramsson m.fl. (s):

11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även i fortsättningen tillåta bly i jaktammunition intill dess att ett fullvärdigt ersättningsmaterial kunnat tas fram och då till rimliga priser.

2006/07:MJ343 av Michael Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skjuta upp förbudet mot blyammunition.

2006/07:MJ363 av Else-Marie Lindgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om blyammunition.