Kulturutskottets betänkande 2006/07:KrU5 | |
Idrottsfrågor | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 23 motionsyrkanden om idrottsfrågor väckta under allmänna motionstiden 2006.
Motionerna gäller frågor om breddidrott, jämställdhet, stora idrottsevenemang, OS, kampsporter, HBT-frågor, bolagisering och ersättningar för skador i samband med landskampsmatcher.
Samtliga dessa motioner avstyrks.
I betänkandet finns fyra reservationer och två särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Breddidrott |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:So464 yrkande 24. |
Reservation 1 (mp)
2. | Jämställdhet |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:So464 yrkande 21. |
Reservation 2 (v, mp)
3. | Stora idrottsevenemang m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr204, 2006/07:Kr218 yrkande 3, 2006/07:Kr255, 2006/07:Kr259 yrkande 1 och 2006/07:Kr314. |
Reservation 3 (s)
4. | OS |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr208, 2006/07:Kr218 yrkande 4, 2006/07:Kr259 yrkande 2, 2006/07:Kr274 och 2006/07:Kr294. |
5. | Kampsporter |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr256 och 2006/07:Kr276 yrkandena 1 och 2. |
6. | HBT-frågor m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:U294 yrkande 31, 2006/07:So463 yrkandena 2325, 2006/07:Kr306 yrkande 2 och 2006/07:Kr308 yrkande 1. |
Reservation 4 (v, mp)
7. | Bolagisering |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr296. |
8. | Ersättningar för skador i samband med landskampsmatcher |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr331. |
Stockholm den 13 februari 2007
På kulturutskottets vägnar
Siv Holma
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Wikström i Uppsala (fp), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Anne Marie Brodén (m), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Reshdouni (mp) och Göran Montan (m).
Utskottets överväganden
Breddidrott
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att statens stöd till idrott i högre utsträckning bör kanaliseras till flick-, pojk- och breddidrotten. Utskottet hänvisar till att den helt övervägande delen av statens stöd till idrotten fördelas just till dessa grupper.
Jämför reservation 1 (mp).
Motionen
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion So464 att statens stöd till motion och idrott i högre utsträckning bör kanaliseras till flick-, pojk- och breddidrotten, dvs. till den del av idrotten där de allra flesta kan vara med (yrkande 24).
Utskottet
Breddidrotten svarar för den kvantitativt helt övervägande delen av idrottsrörelsens verksamhet. I den ryms såväl den omfattande barn- och ungdomsverksamheten som den breda motionsidrotten, men också den stora del av tävlingsidrotten som inte är elitidrott. Antalet medlemmar inom idrottsrörelsen i åldern 770 år uppskattas till 3,3 miljoner. När det gäller idrottsföreningars verksamhet framgår av Riksidrottsförbundets (RF:s) årsredovisning för 2005 att 62 % avser barnidrott och breddidrott för ungdom och vuxna och 38 % avser tävlingsidrott för ungdom och vuxna (där elitidrott ingår). Antalet elitidrottare uppskattas till ca 7 000.
Riksdagen har tidigare slagit fast att ett av syftena med statens stöd till idrotten är att statsbidraget ska stödja verksamhet som gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion (bet. 1999/2000:KrU3).
Idrottsrörelsen erhåller medel från staten dels via statsbudgeten, dels via AB Svenska Spel. Innevarande år kommer 445,6 miljoner kronor att fördelas via statsbudgeten, och 1 200 miljoner kronor beräknas bli fördelat via AB Svenska Spel.
I huvudsak samtliga medel från AB Svenska Spel, dvs. cirka två tredjedelar av det statliga stödet, går till barn- och ungdomsidrotten.
Stöd till elitidrott via RF ges bl.a. i form av bidrag till specialidrottsförbunden, stöd till riksidrottsgymnasierna och genom idrottens utvecklingscentrum samt talangsatsningar. Det bör dock tilläggas att elitidrotten i hög grad finansierar sig själv.
Vidare kan noteras att RF enligt regeringens riktlinjer för statens stöd till idrotten budgetåret 2007 ska redovisa en bedömning av hur stor andel av bidraget som används för direkt eller indirekt stöd till bredd- respektive elitverksamhet.
Av det anförda framgår att flick-, pojk- och breddidrotten erhåller den helt övervägande delen att statens stöd till idrotten. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion So464 (mp) yrkande 24.
Jämställdhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om flickors och kvinnors diskriminering inom idrotten bl.a. med hänvisning till att utskottet förutsätter att arbetet med att uppnå en jämställd idrott prioriteras och intensifieras inom idrottsrörelsen framöver.
Jämför reservation 2 (v, mp).
Motionen
I motion So464 påpekar Miljöpartiet de gröna att flickor och kvinnor diskrimineras i fråga om tillgång till träningsarenor. Motionärerna anser att damidrotten måste ges bättre villkor, ekonomi och träningstider (yrkande 21).
Utskottet
Statens stöd till idrotten fördelas enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet. I förordningen anges att statsbidraget ska stödja verksamhet som syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet.
RF antog 2005 en ny jämställdhetsplan, Idrottens jämställdhetsplan. Den ersatte en tidigare jämställdhetsplan från 1989. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden.
Enligt en nyligen utförd undersökning av Centrum för Marknadsanalys (CMA) finns det inte några signifikanta skillnader mellan fördelningen av träningstider för flick- och pojklag. Sammantaget och generellt visar undersökningen att det varit en mycket positiv utveckling mot en jämställd fördelning av träningstider. Karlstads universitet bearbetar för närvarande undersökningen och förväntas i april 2007 publicera studien Fördelning av träningstider En undersökning bland idrottsföreningar av träningstider utifrån ett ålders- och genusperspektiv.
Vidare kan nämnas att regeringen kommer att tillkalla en utredare för att utvärdera statens stöd till idrotten. Enligt kommittédirektiven ska utredaren i sina analyser, statistik och förslag integrera ett jämställdhetsperspektiv (dir. 2006:135). En förutsättning för det är enligt direktiven att all individbaserad statistik samlas in, presenteras, kommenteras och analyseras med kön som genomgående och övergripande indelningsgrund, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Saknas könsuppdelad statistik ska det enligt direktiven påpekas. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2008.
Trots att utvecklingen under senare år har gått åt rätt håll när det gäller jämställdheten inom idrotten, återstår det enligt RF mycket att göra innan idrottens jämställdhetsmål har uppnåtts. Det framgår av bl.a. den årliga statistik som RF tar fram beträffande kvinnor och män inom idrotten. Främst visar sig den bristande jämlikheten i fråga om könsfördelningen bland beslutsfattare.
Som framgår av det anförda har frågor om jämställdhet och jämställd bidragsfördelning på senare år fått stor uppmärksamhet såväl inom RF som i samband med den statliga bidragsgivningen till idrotten. Utskottet förutsätter att arbetet med att uppnå en jämställd idrott prioriteras och intensifieras inom idrottsrörelsen framöver samt att den ovan nämnda översynen kommer att främja dessa strävanden. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion So464 (mp) yrkande 21.
Stora idrottsevenemang m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet stöder statsministerns och idrottsministerns uppfattning att Sverige aktivt bör verka för att få fler stora internationella idrottsevenemang men avstyrker motionsyrkanden härom med hänvisning till en pågående utredning i frågan.
Jämför reservation 3 (s).
Motionerna
I två motioner, Kr259 yrkande 1 av Gunnar Andrén (fp) och Kr314 av Hans Backman (fp), anförs att det krävs en nationell organisation för att stärka Sveriges möjligheter att få arrangera stora idrottsevenemang. Evenemangens samhällsbetydelse gör enligt motionärerna att frågan bör betraktas som näringspolitisk och inte enbart som en fråga för idrotten.
Liknande synpunkter framförs i motion Kr218 yrkande 3 av Sven Bergström och Birgitta Sellén (båda c). Motionärerna lyfter fram behovet av en långsiktig strategi för att i ökad utsträckning få stora internationella idrottsevenemang till Sverige.
I motion Kr204 av Kerstin Engle (s) och i motion Kr255 av Gunnar Sandberg (s) framhålls att kommuner och regioner ofta tar stora ekonomiska risker när de ska stå som arrangörer av stora evenemang inom idrott och kultur. Detta kan leda till att de avstår från att konkurrera om dessa evenemang. För att underlätta för dessa arrangörer bör enligt motionärerna staten gå in och ställa ut ekonomiska garantier.
Utskottet
I regeringsförklaringen den 6 oktober 2006 uttalades att Sverige aktivt ska verka för att få fler stora internationella idrottsevenemang till vårt land. Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth uttryckte vid en frågestund i riksdagen den 18 januari 2007 en liknande inställning.
En särskild utredare har tillsatts av regeringen i januari 2006 för att föreslå alternativa modeller för ytterligare gemensamma marknadsföringsinsatser för Sverige och olika destinationer i Sverige som resmål (dir. 2005:133). Utredaren fick i september 2006 tilläggsdirektiv för att också utreda förutsättningarna för att ställa ut statliga ekonomiska garantier och för andra former av stöd till stora evenemang inom bl.a. kultur- och idrottssektorerna (dir. 2006:99). Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2007.
Utskottet stöder statsministerns och idrottsministerns uppfattning att Sverige aktivt bör verka för att få arrangera fler stora internationella idrottsevenemang. Något ställningstagande till motionerna härutöver bör emellertid inte göras med hänsyn till den pågående utredningen. Utskottet avstyrker därmed motionerna Kr204 (s), Kr218 (c) yrkande 3, Kr255 (s), Kr259 (fp) yrkande 1 och Kr314 (fp).
OS
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
att Sverige bör ansöka om att få arrangera olympiska vinterspel i Åre och Östersund 2018,
att begära att regeringarna i Sverige och Danmark tillsammans bör undersöka möjligheterna att ansöka om att arrangera ett sommar-OS i Öresundsregionen 2024,
att regeringen inför OS i Kina 2008 bör uppmana SOK att i kontakterna med Kina arbeta för demokratisering och införande av mänskliga rättigheter i Kina,
att uppmärksamma 100-årsjubileet av OS i Stockholm med en permanent utställning.
Motionerna
I motion Kr218 yrkande 4 av Sven Bergström och Birgitta Sellén (båda c) och i motion Kr294 av Sven Bergström och Per Åsling (båda c) anses att Sverige bör ansöka om att få arrangera olympiska vinterspel i Åre och Östersund 2018.
Lars-Ivar Ericson (c) anser i motion Kr208 att det vore önskvärt att Sveriges och Danmarks regeringar tillsammans med Öresundsregionens städer undersöker möjligheterna att åstadkomma en gemensam ansökan om att få arrangera sommar-OS i Öresundsregionen 2024.
I motion Kr274 av Hans Backman (fp) framhålls vikten av att regeringen uppmanar Sveriges olympiska kommitté att i kontakterna med Kina inför OS 2008 arbeta för demokratisering och införande av mänskliga rättigheter i Kina.
År 2012 är det 100 år sedan Stockholm arrangerade OS på Stockholms Olympiska Stadion. Detta bör enligt Gunnar Andrén (fp) uppmärksammas genom att en permanent utställning ställs samman till gagn för Sverige som arrangörsland av viktiga internationella arenaarrangemang (motion Kr259 yrkande 2).
Utskottet
När det gäller motionsyrkandet att Sverige ska ansöka om att få arrangera olympiska vinterspel i Åre och Östersund 2018 kan noteras att det enligt Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) regler är en nations olympiska kommitté tillsammans med en stad eller en kommun som äger rätten att ansöka om att få arrangera ett olympiskt spel.
För att Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) ska gå vidare med en ansökan krävs det enligt SOK att idrotten är enig, att RF ställer sig bakom ansökan, att näringslivet inte enbart lokalt är en stark part samt att regeringen ger klartecken.
Enligt SOK finns det goda förutsättningar att genomföra ett vinter-OS i Åre/Östersund 2018. SOK avvaktar dock ett initiativ från kommunerna Åre och Östersund.
Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth anförde vid en frågestund i riksdagen den 18 januari 2007 att såväl hon som regeringen är positiva till ett vinter-OS i Åre/Östersund. Hon ansåg dock att man bör vänta in den tidigare nämnda utredningen om statliga ekonomiska garantier m.m. till stora evenemang inom bl.a. idrottssektorerna.
Utskottet delar idrottsministerns syn på en ansökan om ett vinter-OS i Åre/Östersund och anser liksom hon att man bör avvakta utredningsresultatet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr218 (c) yrkande 4 och Kr294 (c).
Beträffande motionsyrkandet om att Sverige och Danmark gemensamt ska anordna ett sommar-OS i Öresundsregionen kan påpekas att det enligt gällande regler inte går att dela ett sommar-OS mellan två länder. Frågan har berörts av idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth den 22 november 2006 som svar på en fråga om hon avser att vidta några konkreta initiativ för att förverkliga förslaget om ett OS i Öresundsregionen (2006/07:136). Hon anförde då bl.a. följande.
Den internationella olympiska kommittén har i sina beslut tydligt visat att den inte föredrar ett delat värdskap för spelen mellan olika länder. Jag avser därför inte att ta några initiativ till en svensk ansökan om OS i Öresundsregionen.
Av intresse i sammanhanget är att konkurrensbilden enligt SOK är en helt annan när det gäller sommar-OS. Möjligheterna att få arrangera ett sådant OS är enligt SOK mycket mindre än när det gäller ett vinter-OS. SOK:s inriktning är därför för närvarande att försöka få anordna ett vinter-OS.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr208 (c).
När det gäller motionsyrkandet om kontakterna med Kina inför OS 2008 kan nämnas att det av RF:s riktlinjer för svensk idrotts ställningstagande i internationella frågor framgår bl.a. följande. Idrottsutbyte i form av tävling eller uppvisning ska inte förekomma om ett land i idrottsligt sammanhang gör sig skyldigt till diskriminering mot någon på grund av etniskt ursprung, kön, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller politisk anslutning eller om ett land är föremål för en bindande FN-sanktion. Svensk idrott ska vidare enligt riktlinjerna i princip fullfölja sina internationella åtaganden vad avser olympiska spel, världsmästerskap, Europamästerskap och liknande tävlingar av internationell karaktär oavsett internationella konflikter eller diplomatiska konflikter på olika håll i världen.
RF har vidare angett att idrottsligt utbyte mellan olika nationer och olika etniska grupper på alla nivåer skapar kontaktytor och att den svenska idrottsmodellen och vår syn på demokratiska värden kan tjäna som exempel för andra länder.
Utskottet anser att det bör ankomma på idrottsrörelsen och SOK att avgöra hur de idrottsliga kontakterna med Kina inför OS bör ske. Utskottet vill dock framhålla att Kina under OS kommer att få världens ögon på sig, vilket med stor sannolikhet kommer att bidra till en sådan debatt om förhållandena i Kina och om mänskliga rättigheter som motionären efterfrågar. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr274 (fp).
När det gäller motionsyrkandet om en permanent utställning till minne av att det 2012 är 100 år sedan Stockholm arrangerade OS, vill utskottet framhålla att motionsyrkandet rör en fråga som inte ska prövas av riksdagen. Utskottet vill dock nämna att beslut har fattats om inrättande av ett nytt riksidrottsmuseum. Invigningen av museet, som ska ligga intill Tekniska museet på Djurgården i Stockholm, väntas äga rum i juni 2007.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Kr259 (fp) yrkande 2.
Kampsporter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att upphäva kampsportslagen och att återigen tillåta all professionell boxning i Sverige.
Motionerna
Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m) anser i motion Kr256 att det är hög tid att återigen tillåta professionell boxning i Sverige.
I motion Kr276 av Fredrik Schulte och Anna Bergkvist (båda m) framhålls att lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher (kampsportslagen) bör upphöra. Motionärerna framhåller att kampsportsutövande är en ordnad form av våldsutövande som diametralt skiljer sig från olagligt våld. Dessutom påpekar motionärerna att barn- och ungdomsverksamheten drabbas illa ekonomiskt av tillståndsplikten för kampsportsmatcher eftersom tillstånden är avgiftsbelagda (yrkande 1).
På sikt och efter utredning bör enligt yrkande 2 i samma motion en ny och mer tidsenlig lag än kampsportslagen träda i kraft.
Utskottet
Den 1 september 2006 trädde lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher i kraft och den 1 januari 2007 upphörde lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning att gälla.
Sistnämnda lag innehöll det enda uttryckliga förbud i svensk lagstiftning som avser idrottslig verksamhet.
I och med den nya lagen om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher (kampsportslagen) behandlas alla kampsporter som tillåter våld mot huvudet lika. Tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatch i kampsport som tillåter deltagarna att med slag, sparkar eller annat våld avsiktligt träffa motståndarens huvud får inte anordnas utan tillstånd. Tillstånd får lämnas endast om kampsportens tävlingsregler och säkerhetsbestämmelser innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna. Tillstånd ska sökas hos Länsstyrelsen i Örebro län där det har inrättats en särskild kampsportsdelegation. Tillstånd kan lämnas för en eller flera matcher eller för viss tid eller tills vidare. En avgift får tas ut för prövning av en ansökan om tillstånd.
I samband med behandlingen av proposition 2005/06:147 Lag om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher framhöll utskottet att den utredning som föregått propositionen visar att det av medicinska skäl behövs en lagreglering av kampsporterna och att syftet med en reglering bör vara att säkerställa en godtagbar säkerhet för deltagarna. Utskottet är fortfarande av denna uppfattning och anser inte att det finns skäl att nu upphäva eller ändra den nyligen beslutade kampsportslagen. Motionerna Kr256 (m) och Kr276 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks därmed.
HBT-frågor m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden som tar upp HBT-frågor med hänvisning till bl.a. det arbete som bedrivs inom idrottsrörelsen om dessa frågor.
Jämför reservation 4 (v, mp) och särskilt yttrande 1 (s).
Motionerna
I motion So463 av Miljöpartiet de gröna framhålls att ett sätt att stärka arbetet mot diskriminering på grund av sexuell läggning inom idrotten är att kräva att de nationella idrottsförbunden för att få statliga medel redovisar hur de bekämpar homofobi och diskriminering (yrkande 23). Motionärerna anser vidare att de nationella idrottsförbunden bör upprätta en egen policy på området (yrkande 24) samt att alla tränar- och ledarutbildningar ska innehålla utbildning inom HBT-området och att all fortbildning ska innehålla moment som syftar till en kompetenshöjning inom HBT (yrkande 25).
Även Birgitta Ohlsson, Karin Pilsäter och Barbro Westerholm (alla fp) betonar i motion U294 vikten av att idrottsrörelsen aktivt arbetar för att bekämpa homofobi och diskriminering. Ett sådant arbete bör enligt motionärerna vara en utgångspunkt för bidragsgivningen med tanke på att idrottsrörelsen erhåller betydande bidrag från staten (yrkande 31).
Liknande synpunkter framhålls i motion Kr306 av Marianne Berg m.fl. (v, mp, c, fp). Motionärerna föreslår att HBT-frågor och HBT-personers situation inom idrottsrörelsen bör lyftas fram, särskilt inom ungdomsidrotten (yrkande 2).
I motion Kr308 av Hillevi Larsson m.fl. (s) anser motionärerna att regeringen bör verka för att på olika sätt synliggöra HBT-personer som ett positivt exempel på mångfald inom idrottsrörelsen (yrkande 1).
Utskottet
I såväl idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill som i RF:s verksamhetsinriktning 20062007 anges att idrottsrörelsen ska vara öppen för alla, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt oavsett fysiska eller psykiska förutsättningar.
I idéprogrammet anges bl.a. följande. Trovärdighet blir ett alltmer centralt begrepp. Förbund och föreningar ska därför se till att verksamheten till både form och innehåll lever upp till de mål som idrottsrörelsen själv sätter upp och vill stå för. Såväl för att rekrytera idrottsutövare och engagera ideella ledare som för att legitimera samhällsstödet och vara attraktiva inom den privata sektorn ska det föras en aktiv intern debatt om idrottens etik och trovärdighet. Genom utbildning och kontinuerligt utvecklingsarbete ska man inom förbund och föreningar säkra kvaliteten i verksamheten.
När det gäller åtgärder mot sexuell diskriminering m.m. inom idrotten antog RF i slutet av 2002 en policy och handlingsplan mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering inom idrotten. I handlingsplanen uttalas att det är oacceptabelt att sådana trakasserier förekommer inom idrotten. Planen har redigerats och tryckts om i början av 2006.
RF har vidare tillsammans med SISU Idrottsutbildarna producerat ett utbildningsmaterial kring det sociala ledarskapet där HBT-frågorna tas upp i bl.a. film, fakta och diskussionsfrågor. Utbildningsmaterialet har sålts i ca 1 000 exemplar under 2005 och 2006. Dessutom har ca 200 till 300 gratisexemplar delats ut. Materialet finns också till utlåning på SISU Idrottsutbildarnas distrikt.
Vidare kan nämnas att RF på Riksidrottsforum (ett möte för hela idrottsrörelsen som äger rum vartannat år) i november 2006 arrangerade ett seminarium om ledarskap och HBT-frågor.
RF deltar också i ett paraplyprojekt inom ramen för EU-programmet Equal. Projektet är ett utvecklingspartnerskap mellan Försäkringskassornas Förbund, Handikappförbundens samarbetsorgan, Skandia, Fackförbundet ST och RF. Projektets syfte är att öka intresset för och kunskapen om mångfald på arbetsplatsen samt att skapa opinion mot all diskriminering på grund av kön, etnicitet, funktionshinder och sexuell läggning. Genom kanaler som en webbtidning, böcker och seminarier vill paraplyprojektet informera och påverka både beslutsfattare och medier.
Av intresse är också att RF enligt regeringens riktlinjer för statens stöd till idrotten under budgetåret 2007 ska redovisa inriktning och effekter av de olika förbundens arbete för integration och jämställdhet samt mot diskriminering.
Vidare kan nämnas att det av kommittédirektiven till den utvärdering av statens stöd till idrotten som nämnts ovan framgår att utredaren ska analysera om, och i så fall hur, statens stöd till idrotten främjar idrottsrörelsens arbete mot bl.a. homofobi.
Med hänsyn till det arbete som bedrivs inom idrottsrörelsen och till vad utskottet i övrigt anfört avstyrker utskottet motionerna Kr306 (v, mp, c, fp) yrkande 2, Kr308 (s) yrkande 1, So463 (mp) yrkandena 2325 och U294 (fp) yrkande 31.
Bolagisering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att göra en översyn för att stoppa bolagiseringen inom idrotten.
Motionen
Yilmaz Kerimo (s) anför i motion Kr296 att en del idrottsföreningar på senare år i stället för att drivas ideellt börjat drivas i bolagsform och därmed också i vinstsyfte. Motionären anser att idrott inte bör bedrivas i vinstsyfte utan bör vara en folkrörelse och att en översyn bör göras för att stoppa bolagiseringen och därmed också kommersialismen inom idrotten.
Utskottet
Utskottet noterar att det vid bolagiseringar inom idrotten inte är föreningar som ändrat form till bolag. För att vara medlem i RF krävs nu liksom tidigare att medlemmen är en ideell förening. Däremot kan en förening äga ett idrottsaktiebolag (Idrotts AB) och i detta bolag driva delar av sin idrottsliga verksamhet. Reglerna om Idrotts AB finns i 11 kap. 3 § RF:s stadgar och innebär i praktiken att verksamheten uppdelas på två separata juridiska personer och att det görs en funktionell skillnad mellan den del av verksamheten som finansieras genom egna medlemsgenererade intäkter samt bidrag och den del som ska finansieras genom kommersiella intäkter.
I dag finns det mellan 10 och 15 idrottsföreningar som bedriver idrottslig aktivitet i ett Idrotts AB.
Utskottet har tidigare, bl.a. i ett betänkande i mars 2005, tagit upp frågan om idrottsaktiebolag och då anfört följande (bet. 2004/05:KrU5).
Utskottet har tidigare uttalat att utskottet inte har någon invändning mot förekomsten av idrottsaktiebolag inom den idrottsliga verksamheten (se bl.a. bet. 2002/03:KrU4). Utskottet vill dock som tidigare erinra om att den verksamhet som bedrivs i bolagsform ska fungera på marknadsmässiga villkor och inte subventioneras med offentliga bidrag eller andra subventioner. Denna inställning underströks också i proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-talet. Regler om idrottsaktiebolag beslutades på RF-stämman 1997 och infördes i RF:s stadgar. Av dessa framgår bl.a. att föreningen ska ha röstmajoritet på bolagsstämman i idrottsaktiebolag.
Som framgår ovan är det endast ideella föreningar som kan bli medlemmar i RF och erhålla statligt stöd. Att ett fåtal idrottsföreningar driver delar av sin verksamhet i idrottsaktiebolag på marknadsmässiga villkor och utan statliga subventioner har utskottet ingen erinran emot. Utskottet avstyrker motion Kr296 (s).
Ersättningar för skador i samband med landskampsmatcher
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att regeringen bör verka såväl nationellt som internationellt, i de organ där det är möjligt, för att säkerställa att de nationella fotbollsförbunden inte ska behöva betala ersättning till de lokala klubbarna om spelare blir skadade när de deltar i landskampsmatcher. Utskottet anser att ett ställningstagande från EU i frågan bör avvaktas.
Jämför särskilt yttrande 2 (s).
Motionen
Thomas Bodström m.fl. (s) anser i motion Kr331 att regeringen bör verka såväl nationellt som internationellt, i de organ där det är möjligt, för att säkerställa att de nationella fotbollsförbunden inte ska behöva betala ersättning till de lokala klubbarna om spelare blir skadade när de deltar i landskampsmatcher. Risken är annars enligt motionärerna att fotbollslandslagen utarmas på de bästa spelarna och att idrotten mister några av sina viktiga förebilder.
Bakgrund
Enligt det internationella fotbollsförbundets (FIFA:s) stadgar är klubbarna skyldiga att ställa spelare till förfogande för respektive nationsförbund för landskampsspel (på fasta dagar i enlighet med en fastställd kalender). Stadgarna föreskriver också att det är klubbarna som i huvudsak själva ansvarar för de försäkringar som klubbarna anser behövs om spelaren skulle bli skadad (det finns undantagsbestämmelser för stora mästerskap).
En belgisk klubb har stämt FIFA och det europeiska fotbollsförbundet (UEFA) på mycket stora belopp i ett ärende där en spelare skadats vid en landskamp.
UEFA driver för närvarande ett arbete för att få klarlagt EG-kommissionens syn på huruvida fotbollens regelverk ska få gälla eller om detta regelverk vid varje tillfälle ska kunna prövas i förhållande till generell lagstiftning. I detta sammanhang kan nämnas att EU under det brittiska ordförandeskapet gjorde en studie som i oktober 2006 utmynnade i en rapport, Independent Sport Review. Rapporten ligger till grund för diskussionerna i dessa frågor inom EU.
Utskottet
Utskottet anser att ett ställningstagande från EU bör avvaktas och avstyrker med hänsyn härtill motion Kr331 (s).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Breddidrott, punkt 1 (mp) |
| av Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om breddidrott. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:So464 yrkande 24.
Ställningstagande
Fysisk aktivitet är viktig både för den psykiska och fysiska hälsan. Motion befrämjar hälsa och motverkar övervikt. Regelbunden fysisk aktivitet leder också till att man mår bättre genom att man blir avstressad samtidigt som man får mer ork och energi. I Sverige är idrottsrörelsen den största folkrörelsen och dess verksamhet har mycket stor betydelse för folkhälsan. Det offentliga bör enligt min uppfattning fortsätta att arbeta aktivt för att fler redan i unga år ska se motion som ett naturligt inslag i vardagen.
Jag anser att samhällets resurser i första hand ska kanaliseras till flick-, pojk- och breddidrotten, dvs. till den del av idrotten där de allra flesta kan vara med. I breddidrotten räknar jag in handikapp-, korp- och motionsidrott.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen bör bifalla motion 2006/07:So464 (mp) yrkande 24.
2. | Jämställdhet, punkt 2 (v, mp) |
| av Siv Holma (v) och Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om jämställdhet. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:So464 yrkande 21.
Ställningstagande
Unga och gamla, kvinnor och män alla borde enligt vår uppfattning ha samma rätt till samhällets olika arenor för träning. Så är det inte i dag. Flickor och kvinnor diskrimineras genomgående. Därför måste enligt vår uppfattning damidrotten ges bättre villkor, ekonomi och träningstider.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion 2006/07:So464 (mp) yrkande 21.
3. | Stora idrottsevenemang m.m., punkt 3 (s) |
| av Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om stora idrottsevenemang m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Kr204, 2006/07:Kr218 yrkande 3, 2006/07:Kr255 och 2006/07:Kr314 samt avslår motion 2006/07:Kr259 yrkande 1.
Ställningstagande
Sverige har en lång tradition av stora idrottsevenemang. Dessa evenemang innebär stora fördelar för de kommuner och regioner som arrangerar men också för Sverige som land. Det handlar om arbetstillfällen, stimulans för näringslivet och marknadsföring av Sverige. Arrangörerna tar dock ofta stora ekonomiska risker, vilket kan göra att de avstår från att konkurrera om de stora evenemangen.
Staten bör enligt vår uppfattning utarbeta en långsiktig strategi för att möjliggöra att Sverige i ökad utsträckning ska kunna arrangera stora internationella idrottsevenemang. Dessutom bör staten gå in och ställa ut garantier så att kommuner och regioner inte drar sig för att försöka få dessa stora evenemang.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2006/07:Kr204 (s), 2006/07:Kr218 (c) yrkande 3, 2006/07:Kr255 (s) och 2006/07:Kr314 (fp) samt avslå motion 2006/07:Kr259 (fp) yrkande 1.
4. | HBT-frågor m.m., punkt 6 (v, mp) |
| av Siv Holma (v) och Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om HBT-frågor m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:So463 yrkandena 2325 och 2006/07:Kr306 yrkande 2 och avslår motionerna 2006/07:U294 yrkande 31 och 2006/07:Kr308 yrkande 1.
Ställningstagande
Idrottsrörelsen med närmare 3 miljoner medlemmar är den största folkrörelsen i Sverige. Nästan alla unga människor passerar denna folkrörelse under sin uppväxt. Det gör att idrottsrörelsen är särskilt viktig för den sociala fostran och för arbetet med HBT-frågor. Dessa frågor har diskuterats inom idrottsrörelsen men behöver uppmärksammas ännu mer. Här har särskilt ungdomsidrotten en viktig roll att fylla när det gäller att förmedla värderingar och ta konfrontationer med homofientlig jargong.
Ett sätt att stärka arbetet mot diskriminering på grund av sexuell läggning är enligt vår uppfattning att kräva av de nationella idrottsförbunden att de för att få statliga medel ska redovisa hur de bekämpar homofobi och diskriminering.
Vi anser vidare att de nationella idrottsförbunden bör upprätta en egen policy på området.
Det borde också enligt vår uppfattning ställas krav på att alla tränar- och ledarutbildningar ska innehålla utbildning inom HBT-området och att all fortbildning ska innehålla moment som syftar till en kompetenshöjning inom detta område. Riksidrottsförbundet nöjer sig med att ange att det bör förhålla sig på detta viset, men vi vill alltså gå längre och göra de angivna inslagen obligatoriska.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motionerna 2006/07:So463 (mp) yrkandena 2325 och 2006/07:Kr306 (v, mp, c, fp) yrkande 2 samt avslå motionerna 2006/07:U294 (fp) yrkande 31 och 2006/07:Kr308 (s) yrkande 1.
Särskilda yttranden
1. | HBT-frågor m.m., punkt 6 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion 2006/07:Kr308 (s) yrkande 1 men vill ändå anföra följande:
Idrottsrörelsen är en av de största folkrörelserna i vårt land. Där möts människor med olika bakgrund och handikapp. Vi vill understryka vikten av att alla människor känner sig välkomna och värdefulla inom idrottsrörelsen och att skillnader i bakgrund och förutsättningar accepteras. Enligt vår uppfattning måste människor inom idrottsrörelsen t.ex. våga vara öppna med sin sexuella läggning utan att känna oro för trakasserier.
Idrottsrörelsen har enligt vår uppfattning ett ansvar att arbeta med tolerans och jämlika demokratiska värderingar samt att på olika sätt synliggöra HBT-personernas situation.
2. | Ersättningar för skador i samband med landskampsmatcher, punkt 8 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för motion 2006/07:Kr331 (s) men vill ändå anföra följande:
Fotboll är till stor nytta och glädje för hundratusentals människor i Sverige.
För att kunna skapa tillräcklig bredd inom idrotten måste det finnas förebilder som våra ungdomar kan se upp till. Det gäller inte bara i Sverige utan i de flesta länder runtom i världen. Grunden för detta är att vi har framgångsrika landslag.
Fotboll är en sport där landslagen har en stark ställning. Nu har dock några av de största klubbarna i Europa valt att kräva skadestånd för spelare som har blivit skadade när de deltagit i landslagsmatcher. Frågan är också uppe till prövning i domstol. Om klubbarna skulle få rätt skulle det innebära att många länder skulle välja att inte låta de bästa spelarna medverka i landskamper. Det skulle i sin tur utarma fotbollen. Det är därför enligt vår uppfattning viktigt att regeringen verkar såväl nationellt som internationellt, i de organ där det är möjligt, för att säkerställa att en sådan utveckling förhindras.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006
2006/07:U294 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):
31. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade kunskaper om HBT-frågor i idrottsrörelsen. |
2006/07:So463 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att krav bör ställas på att de nationella idrottsförbunden redovisar hur de bekämpar homofobi och diskriminering för att få bidrag från staten. |
24. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att de nationella idrottsförbunden upprättar en policy om HBT-frågor. |
25. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att alla tränar- och ledarutbildningar bör innehålla utbildning inom HBT-området och att all fortbildning bör innehålla moment som syftar till en kompetenshöjning inom HBT. |
2006/07:So464 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att diskrimineringen av kvinnor när det gäller ekonomiskt stöd och fördelning av träningslokaler för motion och idrott inte är acceptabel. |
24. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statligt stöd till motion och idrott i än högre utsträckning bör kanaliseras till flick-, pojk- och breddidrotten. |
2006/07:Kr204 av Kerstin Engle (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om statligt stöd till stora evenemang.
2006/07:Kr208 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om OS 2024 i Öresundsregionen.
2006/07:Kr218 av Sven Bergström och Birgitta Sellén (båda c):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en långsiktig strategi för att i ökad utsträckning få stora internationella idrottsevenemang till Sverige. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationell samling bakom en svensk ansökan att få arrangera olympiska vinterspel med sikte på 2018. |
2006/07:Kr255 av Gunnar Sandberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökade möjligheter att anordna stora idrottsarrangemang.
2006/07:Kr256 av Ulf Sjösten och Kent Olsson (båda m):
Riksdagen beslutar att upphäva förbudet mot professionell boxning i enlighet med vad som anförs i motionen.
2006/07:Kr259 av Gunnar Andrén (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om marknadsföringen av stora internationella arenaarrangemang i Sverige. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om 100-årsminnet av OS i Stockholm 1912. |
2006/07:Kr274 av Hans Backman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige i kontakterna med Kina inför OS ska arbeta för demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter.
2006/07:Kr276 av Fredrik Schulte och Anna Bergkvist (båda m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagen om tillståndsplikt för vissa kampsporter. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstiftning för all form av kampsport. |
2006/07:Kr294 av Sven Bergström och Per Åsling (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationell samling bakom en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 2018.
2006/07:Kr296 av Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn i frågan om bolagisering av idrottsrörelsen.
2006/07:Kr306 av Marianne Berg m.fl. (v, mp, c, fp):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-frågor och HBT-personers situation inom idrottsrörelsen. |
2006/07:Kr308 av Hillevi Larsson m.fl. (s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att synliggöra mångfalden inom idrotten. |
2006/07:Kr314 av Hans Backman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en samlad diskussion med idrottens organisationer, besöksnäringen, kommunerna och staten med målet att utveckla en modell för hur Sverige ska vinna hem fler stora internationella idrottsevenemang som en viktig faktor för tillväxt och utveckling i landet.
2006/07:Kr331 av Thomas Bodström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige ska verka för att de nationella fotbollsförbunden inte ska behöva betala ersättning till de lokala klubbarna om spelarna blir skadade när de deltar i landskampsmatcher.