Kulturutskottets betänkande 2006/07:KrU4 | |
Övergripande kulturfrågor | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2006 med förslag som rör övergripande kulturfrågor. Samtliga förslag avstyrks.
Bland de avstyrkta motionerna finns bl.a. förslag som rör prioritering av ungas kultur, HBT-kompetens inom kulturlivet, kultur och hälsa samt jämställdhetsfrågor.
I betänkandet finns 5 reservationer och 2 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Ungas kultur |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr231. |
Reservation 1 (s)
2. | HBT-kompetens inom kulturlivet |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:K312 yrkande 33. |
Reservation 2 (v)
3. | HBT-museum m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr306 yrkande 1 och 2006/07:Kr308 yrkande 2. |
Reservation 3 (v, mp)
4. | Kultur och hälsa |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr246 yrkandena 13 och 2006/07:Kr323 yrkandena 1 och 2. |
5. | Feministisk handlingsplan för jämställd kultur m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr237 och 2006/07:Kr242 yrkande 7. |
Reservation 4 (v)
Reservation 5 (mp)
6. | En jämställd fritidssektor |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr211. |
7. | Kulturhuvudstad 2014 |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr228 och 2006/07:Kr312. |
8. | Geografisk tillgänglighet till kultur |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr223 och 2006/07:Kr318. |
9. | Namnsdagslängd |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr238. |
10. | Immigrantinstitutet i Borås |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr230. |
Stockholm den 13 februari 2007
På kulturutskottets vägnar
Siv Holma
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Wikström i Uppsala (fp), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Anne Marie Brodén (m), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Hans Wallmark (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp) och Esabelle Reshdouni (mp).
Utskottets överväganden
Ungas kultur
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att de ungas kulturaktiviteter ska prioriteras. Utskottet anser inte att något uttalande behövs med anledning av motionen och hänvisar till regeringens uttalade ambition att under mandatperioden presentera en tydlig strategi för hur barn- och ungdomskulturen ska stärkas och till insatser som redan gjorts.
Jämför reservation 1 (s).
Motionen
Thomas Strand (s) yrkar i motion Kr231 att de ungas kulturaktiviteter prioriteras. Barn och unga definierades som en prioriterad grupp redan i 1974 års statliga kulturpolitiska mål. Perspektivet förstärktes i 1996 års kulturproposition. Detta har emellertid inte fått det genomslag man förväntat. Motionären anser att ungas kultur i dag missgynnas. Ungdomar är i hög grad kulturella, men deras kulturutövande sker i stor utsträckning utanför traditionella kulturpolitiska verksamheter. De aktörer som bäst kan möta ungdomsgruppens kulturengagemang finns inom det fria kulturlivet. Det kommunala stödet till föreningslivet har emellertid halverats de senaste tio åren. Motionären anser att den nationella kulturpolitiken bättre måste stödja det nya och vara ännu mer kraftsamlande också för de kulturpolitiska målen på kommunal nivå.
Utskottets ställningstagande
Barn och unga har rätt till delaktighet i kulturlivet och till eget skapande. Utskottet delar den bedömning som regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2007 att många unga saknar tillgång till kultur med hög kvalitet bl.a. beroende på var de växer upp, vilken skola eller förskola de går i eller på hur väl det lokala och regionala kulturlivet har utformat sin samverkan och organisation. Utskottet välkomnade därför regeringens ambition att under mandatperioden presentera en tydlig strategi för hur barn- och ungdomskulturen ska stärkas och att genomföra nödvändiga förändringar med den inriktningen. Utskottet välkomnade samtidigt förslaget att förstärka anslaget till den fria scenkonsten med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 för en långsiktig satsning på scenkonst för barn och unga. Detta blev också riksdagens beslut.
Regeringen har nu i regleringsbrevet till Statens kulturråd för 2007 fastslagit som ett övergripande verksamhetsmål att barnperspektivet ska integreras i Kulturrådets verksamhet, bl.a. genom att öka barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet.
Kulturrådet har vidare i regleringsbrevet fått i uppdrag att i samråd med relevanta parter identifiera framgångsfaktorer och hinder för samverkan mellan kulturliv och skola grundade på skolans respektive kulturlivets mål och uppdrag. Analysen ska göras utifrån ett urval av gjorda erfarenheter på statlig, regional och lokal nivå och i huvudsak bygga på befintligt material. I frågeställningarna bör bl.a. vikten av rollfördelning, målformuleringar, policydokument, arbete i nätverksliknande former, centrumbildningars verksamhet, samverkansavtal och uppföljning ingå. Resultatet ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2007.
Utskottet konstaterar också att det i regleringsbrevet ställs krav på en återrapportering av bidragsgivningen, där Kulturrådet bl.a. ska redovisa vilka insatser som görs för att ge barn och unga tillgång till kultur samt för att stärka kulturens roll i skolan. Kulturstatistiken ska visa de åtgärder som vidtagits inom barn- och ungdomsområdet.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att det inte är påkallat med något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motion Kr231 (s). Motionen avstyrks därmed.
HBT-kompetens inom kulturlivet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om HBT-kompetens inom kulturlivet med hänvisning till bl.a. de kulturpolitiska målen.
Jämför reservation 2 (v).
Motionen
I motion K312 yrkande 33 framhåller Vänsterpartiet att de kulturella uttryckssätten har en stor betydelse för att påverka attityder och fördomar. De institutioner i samhället som har till uppgift att stödja och stimulera kultur bör uppmärksamma kulturens betydelse för att synliggöra homosexuellas, bisexuellas och transpersoners liv och erfarenheter. Statens kulturråd och andra anslagsgivande institutioner bör på lämpligt sätt verka för att HBT-kompetensen inom kulturlivet förbättras. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet erinra om de kulturpolitiska målen och framför allt jämlikhetsmålet, vilket innebär att kulturpolitiken ska verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. Även självständighetsmålet kan nämnas, vilket innebär att kulturen ska ges förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Målen gäller för alla statligt stödda institutioner och bidragsgivande myndigheter på kulturområdet. Kulturen bör därmed kunna tjäna som ett omistligt medel för att levandegöra människornas mångfald och okränkbara värde och bidra till att pröva och utmana invanda levnads-, tanke- och kulturmönster.
Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att kulturinstitutionerna ges frihet att själva utforma sin verksamhet utifrån de kulturpolitiska målen. Statens kulturråd ska i sin tur beakta de kulturpolitiska målen vid sin bidragsgivning i syfte att uppnå ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet för alla i hela landet. Utskottet anser inte att någon ytterligare precisering av målet för Kulturrådets bidragsgivning behövs. Motion K312 (v) yrkande 33 avstyrks därmed.
HBT-museum m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden om att ge Nordiska museet ett samordnande ansvar för HBT-frågor.
Jämför reservation 3 (v, mp).
Motionerna
I motion Kr306 av Marianne Berg m.fl. (v, mp, c, fp) yrkande 1 föreslås att Nordiska museet ska ges ett samordnande ansvar för den HBT-kultur som har skapats och kontinuerligt skapas i vårt land. Motionärerna anför att det är angeläget att kulturaktiviteter erbjuds där homosexuella, bisexuella och transpersoners situation uppmärksammas.
Hillevi Larsson m.fl. (s) pekar i motion Kr308 yrkande 2 på att det är viktigt att synliggöra mångfalden inom kulturen. De kulturella uttryckssätten har en stor betydelse för att påverka attityder och fördomar. Kulturaktiviteter bör därför erbjudas där homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation uppmärksammas. Ett särskilt HBT-museum bör prioriteras. Detta kan ske genom ett särskilt uppdrag till förslagsvis Nordiska museet och finansieras inom befintlig ram för kulturanslaget.
Bakgrund
Arbetets museum i Norrköping har aktivt arbetat med HBT-frågor i flera år. Under 2005 visades utställningen Normen skaver på jobbet är väl alla hetero..? Utställningen producerades av museet i samarbete med Arbetslivsinstitutet och NTG Fritt Fram, ett Equalsamarbete om sexuell läggning.
Under 2005 visade Arbetets museum också utställningen Trans, en fotoutställning där fotografen Linda Axelsson har följt transvestiten Claes Schmidt alias Sara Lund.
I november 2006 anordnade Arbetets museum en yrkeshistorisk konferens om heteronormativitet. Konferensen arrangerades i samarbete med museets yrkeshistoriska forskningsråd, Rådet för yrkeshistorisk forskning och Arbetslivsinstitutet Tema arbetsliv i storstad och med stöd av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).
Enligt uppgift planerar museet nya projekt inom området.
Även Forum för levande historia arbetar aktivt med HBT-frågor. Under temat Glömda offergrupper drev museet projektet A Queer Was Here under perioden 20042006. Inom projektet publicerades antologin Kärlekens pris och en kunskapsinventering över forskning kring homofobi och heteronormativitet i samarbete med HomO samt en mediegranskning och en queerhistorisk karta över Stockholm i samarbete med Stockholm Pride. Inom ramen för samarbetet hölls föreläsningar och en mängd programpunkter på totalt fyra orter. Ämnen som avhandlades var framför allt HBT-historia och hatbrott i nutidens Sverige. Ett särskilt seminarium om hatbrott hölls 2005 i riksdagen i samarbete med riksdagens HBT-grupp och en halvdag om hatbrott arrangerades inom ramen för Polishögskolans ordinarie utbildning. Under 2006 publicerade Forum för levande historia metodhandboken Bryt! i samarbete med RFSL Ungdom. Ett särtryck ur antologin Kärlekens pris har nyligen producerats för vidare spridning, och ett arbete genomförs nu för att inkludera HBT-perspektiv i annan verksamhet inom Forum för levande historia.
Här kan också nämnas att RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, på sin hemsida www.rfsl.se har sammanställt en HBT-historik och också ger lästips för den som vill veta mer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om vad som anförts i det föregående angående de kulturpolitiska målen. Utskottet konstaterar samtidigt att ett aktivt arbete pågår på området inom flera museer. Motionerna Kr306 (v, mp, c, fp) yrkande 1 och Kr308 (s) yrkande 2 får därmed anses delvis tillgodosedda. Något uttalande från riksdagen behövs inte. Motionerna avstyrks.
Kultur och hälsa
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner om kultur och hälsa med hänvisning till att ett aktivt arbete pågår för att sprida kunskap om kulturens betydelse för hälsan och goda exempel samtidigt som fortsatta forskningsinsatser görs på området.
Jämför särskilda yttrandena 1 (s) och 2 (mp).
Motionerna
Frågan om kultur och hälsa tas upp i två motioner. Motionärerna hänvisar till projektet Kultur i vården och de positiva resultat som uppnåtts inom ramen för projektet.
Med utgångspunkt i projektet framhåller Anne Marie Brodén (m) i motion Kr246 att det behövs mer forskning kring kulturens betydelse för hälsan (yrkande 1). Av den forskning som finns framgår det bl.a. att människor som tillägnar sig regelbundna kulturella aktiviteter har bättre hälsa och lever ett längre liv. Forskning visar att musik har en positiv effekt på dementa personer liksom att musik har kunnat få patienter att dansa trots att de annars har svårt att röra sig och utföra vardagliga sysslor. Motionären anser därför att det är av största vikt att kulturen används i det förebyggande folkhälsoarbetet och att musikens betydelse tas till vara inom vården (yrkande 2). Motionären anser också att det är viktigt med utsmyckning av sjukhus och att kultur erbjuds på arbetsplatser (yrkande 3).
Kerstin Lundgren och Solveig Ternström (c) pekar i motion Kr323 yrkandena 1 och 2 på att både friska och sjuka behöver nås av kultur för mental påfyllning och därmed bättre hälsopotential. Motionärerna anser det angeläget att regeringen verkar för att säkerställa att de insatser som gjorts kommer ännu fler till del. Detta kan ske via kulturarbetare, där såväl institutionsteatrar som fria teatrar och musikgrupper m.fl. kan delta eller via museer som i sin pedagogiska verksamhet använder samlingarna även på landets vårdinstitutioner. Det behövs ett nationellt ansvar för kultur i vården och information i Norden om dessa frågor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas bedömning av kulturens betydelse för människans hälsa och välbefinnande. Utskottet konstaterar samtidigt att Statens kulturråd, som har ett övergripande ansvar för sambandet mellan kultur och hälsa, har fått i uppdrag att intensifiera arbetet på folkhälsoområdet. Myndigheten ska bl.a. redogöra för vad som görs på kulturområdet för att nå det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. På uppdrag av regeringen har Kulturrådet tagit fram en treårig strategi för arbetet med kultur och folkhälsa. Strategin kommer att utvärderas 2008. Utgångspunkten för strategin är allas rätt till delaktighet i och tillgänglighet till kulturlivet. Här ingår bl.a. att utveckla forskningen och att stärka samarbetet mellan rådet och kulturlivets organisationer och med folkbildningen och folkhälsoorganisationerna kring dessa frågor. Kulturrådet kommer dessutom att ta med kultur i ett folkhälsoperspektiv vid de dialoger rådet regelbundet har med regionala kulturinstitutioner, kulturpolitiker och tjänstemän. Kulturrådet kommer också att prioritera projekt med folkhälsoinriktning vid fördelning av bidrag till Kultur i arbetslivet.
Genom stödformen Kultur i arbetslivet försöker Kulturrådet stimulera arbetsplatser till att se kulturverksamhet som ett naturligt inslag i arbetslivet, lika naturligt som friskvård. Kulturprojekt på arbetsplatser kan öka såväl arbetsgemenskapen som arbetsglädjen. Kultur kan ses som både ett sätt att förbättra arbetsmiljön och som kompetensutveckling för personalen.
Utskottet vill också peka på att Statens folkhälsoinstitut i september 2005 gav ut rapporten Kultur för hälsa, en exempelsamling från forskning och praktik. I rapporten konstateras att det finns vetenskapligt stöd för att kulturaktiviteter kan vara ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling och att deltagande i kulturella aktiviteter även kan vara hälsofrämjande. Rapporten ger exempel på forskning och utvärderade verksamheter inom området. Den ska inspirera kommuner, landsting/regioner, myndigheter och organisationer till ett hälsofrämjande arbete med kulturen som insats. Rapporten ska vidare bidra till diskussioner och kunskap om kulturens betydelse för människors hälsa och motivera till fortsatt forskning.
Utskottet erinrar om att Vetenskapsrådet fått fem miljoner kronor per år under perioden 20062008 för att genomföra forskningsprogrammet Kultur och hälsa. I nio projekt ska olika samband mellan kultur och hälsa studeras. Bland de mer specifika studieobjekten finns cancersjuka, personer med funktionshinder, flyktingar, adopterade och äldre. Exempel på kulturella aktiviteter som studeras är musik, konst och litteratur.
Slutligen vill utskottet också nämna att Nordiska rådets utbildnings- och kulturutskott har Kultur och hälsa som ett av sina huvudteman för 2007. En konferens om Kultur och hälsa planeras till oktober 2007.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att ett aktivt arbete pågår för att sprida goda exempel och kunskap om kulturens betydelse för människans hälsa samtidigt som fortsatta forskningsinsatser görs på området. Utskottet anser att motionerna Kr246 (m) yrkandena 13 och Kr323 (c) yrkandena 1 och 2 i huvudsak är tillgodosedda med det anförda. Motionerna avstyrks.
Feministisk handlingsplan för jämställd kultur m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden om jämställdhet inom kulturområdet med hänvisning till att åtgärder redan vidtagits och att regeringens pågående beredning av olika utredningsförslag bör avvaktas.
Jämför reservationerna 4 (v) och 5 (mp).
Motionerna
I motion Kr237 föreslår Vänsterpartiet att regeringen lägger fram en feministisk handlingsplan för jämställd kultur. Motionärerna anser att utredningen Plats på scen är ett stort steg framåt för att synliggöra maktstrukturerna och kvinnors underordning i förhållande till män inom konstområdet. Motionärerna föreslår att en aktionsgrupp nu tillsätts och ges i uppdrag att kartlägga kulturlivet ur ett könsmaktsperspektiv både vad gäller dem som skapar kulturutbudet och dem som använder det. Gruppen ska presentera en åtgärdsplan för en positiv utveckling, varefter regeringen bör lägga fram en proposition i frågan.
I motion Kr242 yrkande 7 begär Vänsterpartiet att Statens kulturråd ges i uppdrag att i sin anslagsfördelning uppmuntra verksamheter som kan främja interkulturell jämställdhet. Motionärerna understryker att kulturen är ett utmärkt område för kvinnor och män, flickor och pojkar från olika folkgrupper att dela med sig av sin livsåskådning också när det gäller jämställdhet mellan könen, maktfördelning och sätt att fungera i vardagen.
Utskottets ställningstagande
I betänkandet Plats på scen, SOU 2006:42, föreslår kommittén tre övergripande jämställdhetsmål för regeringens politik på scenkonstområdet som kommittén utformat utifrån de föreslagna jämställdhetspolitiska målen (prop. 2005/06:155
·. Män och kvinnor ska ha samma rätt och möjlighet till deltagande i, inflytande över och delaktighet i scenkonsten.
·. Kvinnor och män som är verksamma inom scenkonsten ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
·. Kvinnor och män som är verksamma inom scenkonsten ska ha samma möjlighet till kroppslig integritet.
Arbetet med att jämställdhetsintegrera scenkonstområdet föreslås intensifieras. Samtliga nationella och regionala scenkonstinstitutioner, berörda myndigheter samt teater- och dansallianserna ska anlägga ett jämställdhetsperspektiv på hela sin verksamhet: i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg.
Utredningen föreslår att Statens kulturråd får i uppdrag att vara sektorsansvarig myndighet för att scenkonstområdet jämställdhetsintegreras. Det innebär ansvar för rapportering och analys av regionala och nationella institutioners organisationer, repertoarer och publikarbete samt ansvar för en strategisk stödenhet som stimulerar och stöttar jämställdhetsintegrering av berörda organisationer och institutioner inom scenkonstområdet.
Vidare föreslår utredningen bl.a. uppföljningsbara jämställdhetsmål för de nationella institutionernas organisation, repertoar och publikarbete.
Betänkandet har remissbehandlats under sommaren och hösten 2006 och bereds för närvarande inom Regeringskansliet (Kulturdepartementet).
Utskottet kan också erinra om att Arbetets museum fått i uppdrag av den tidigare regeringen att pröva förutsättningarna för att etablera en resursenhet för genusfrågor vid museerna. Detta efter ett förslag i departementspromemorian Genus på museer, Ds 2003:61. Museet lämnade sin slutredovisning den 1 september 2006. I rapporten Rum för genus föreslås att en självständig resursenhet inrättas i anslutning till Arbetets museum. Enheten föreslås få egen ekonomi, egen verksamhet och eget grafiskt program och ett verksamhetsråd som utses externt. Resursenheten föreslås fungera som ett forum för diskussion, vara pådrivande i genusfrågor, vara förmedlare av kontakter och forskning, arrangör av utbildningar och kunna ge direkt stöd. De administrativa tjänsterna tillhandahålls av Arbetets museum. Därutöver föreslås att tre tjänster inrättas: en chef, en informations- och utbildningsansvarig samt en ambulerande och tidsbegränsad tjänst som kan sökas av museiverksamma för utvecklingsprojekt och forskning.
Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet konstaterar vidare att enligt regleringsbrevet för 2007 gäller som övergripande verksamhetsmål för Statens kulturråd att ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska integreras i Kulturrådets verksamhet. Vidare ska det internationella och interkulturella utbytet och samarbetet öka och integreras i Kulturrådets verksamhet.
Med hänsyn till det anförda konstaterar utskottet att åtgärder redan har vidtagits i jämställdhetsarbetet på kulturområdet. Utskottet anser att den nya regeringens ställningstagande med anledning av kommitténs förslag i Plats på scen och remissinstansernas synpunkter bör avvaktas liksom beredningen av det avrapporterade uppdraget från Arbetets museum. Motionerna Kr237 (v) och Kr242 (v) yrkande 7 avstyrks därmed.
En jämställd fritidssektor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om åtgärder för att belysa och komma till rätta med könsskillnader i satsningar på fritidssektorn, främst med hänvisning till att ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska integreras i Statens kulturråds verksamhet. Utskottet erinrar samtidigt om att de insatser som kommunerna gör inom kultur- och fritidsverksamheten inte är en fråga för riksdagen.
Motionen
Enligt motion Kr211 av Carina Hägg (s) behövs det åtgärder för att belysa och komma till rätta med könsskillnader i satsningar på fritidssektorn. Motionären hänvisar till Kulturbarometern för 2002 som visar att fler kvinnor än män under det senaste året varit på teater, på konstmuseum eller deltagit i en studiecirkel. Männen har däremot, i större utsträckning än kvinnorna, varit åskådare på idrottsevenemang. Motionären konstaterar samtidigt att kommunerna ger ett betydande stöd till idrotten. Det kommunala stödet till studieförbunden har emellertid minskat med ca 23 % mellan åren 1995 och 2002.
Utskottets ställningstagande
Ett övergripande verksamhetsmål för Statens kulturråd är enligt regleringsbrevet för 2007 att ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ska integreras i Kulturrådets verksamhet.
Vidare ska all statistik i Kulturrådets rapporter som rör individer vara uppdelad på kön om det inte finns särskilda skäl mot att göra detta. Kulturrådet redovisar statistik om teater och dans, musik, museer och utställningar, böcker och kulturtidskrifter, bibliotek, studieförbund samt kultur- och medievanor hos befolkningen. En del av kulturstatistiken utarbetas av Kulturrådet. Det gäller t.ex. statistik om teater och dans, musik och museer. Undersökningar om svenska folkets kulturvanor och biblioteksstatistik samt statistik om kulturutgifter utarbetas av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Kulturrådet.
Utskottet kan i likhet med motionären konstatera att det finns olikheter mellan könen då det gäller kulturkonsumtion liksom då det gäller besök på idrottsevenemang. Det statistiska underlaget har emellertid alltjämt brister då det gäller könsuppdelningen. Inom Kulturrådet pågår ett arbete för att bygga ut och förfina statistiken. När detta arbete är slutfört bör det vara möjligt att dra säkrare slutsatser och ta ställning till om särskilda åtgärder bör vidtas för att ändra inriktningen på det allmännas satsningar.
Med anledning av att motionärerna framhåller att det kommunala stödet till studieförbunden har minskat vill utskottet för sin del peka på att regeringen i årets budgetproposition har föreslagit att bidraget till folkbildningen förstärks med 490 miljoner kronor. Satsningen är föranledd av det förslag om en höjning av folkbildningsanslaget som aviserades i folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192), något som riksdagen också tillstyrkte.
I sammanhanget vill utskottet slutligen erinra om att de insatser kommunerna gör inom kultur- och fritidsverksamheten är ett kommunalt ansvar och därmed inte en fråga för riksdagen.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr211 (s).
Kulturhuvudstad 2014
Motionerna
I motion Kr228 av Cecilia Wigström i Göteborg (fp) föreslås att Göteborg nomineras av regeringen till europeisk kulturhuvudstad 2014. Stockholm var kulturhuvudstad 1998. År 2014 är Göteborg, med sitt rika kulturliv med europeisk anknytning, den mest lämpade svenska staden enligt motionären.
I motion Kr312 av Maria Lundqvist-Brömster (fp) föreslås att regeringen år 2008 nominerar Umeå till Europas kulturhuvudstad 2014. Umeå har ett rikt kulturliv och kan bli den nordligaste kulturhuvudstaden hittills. Ledord är modernitet, ungdomlighet, mångkultur inklusive samernas kultur och det nordliga läget, framhåller motionären.
Utskottets ställningstagande
Processen med att välja ut kulturhuvudstäder har ändrats för de städer som ska vara kulturhuvudstäder fr.o.m. 2013, vissa övergångsregler gäller dessförinnan.
Den stad som medlemslandet slutligen väljer att nominera ska därefter formellt utses av ministerrådet efter att Europaparlamentet har yttrat sig. En särskild nämnd med EU-institutionernas jurymedlemmar ska stödja den blivande kulturhuvudstaden i planering inför kulturhuvudstadsåret.
De nya reglerna innebär också att det ställs större krav på den europeiska dimensionen i programmet.
Utskottet har erfarit att ett internt utredningsarbete har utförts i Regeringskansliet och att regeringen avser att gå ut med information inom kort, sannolikt redan någon gång i februari. De nya reglerna stipulerar att Sverige senast den 31 december 2007 måste publicera en inbjudan till städer att kandidera och att anmälningstiden går ut i oktober 2008.
Utskottet avstyrker därmed motionerna Kr228 (fp) och Kr312 (fp).
Geografisk tillgänglighet till kultur
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner om geografisk tillgänglighet till kultur.
Motionerna
Enligt motion Kr223 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (s) bör staten ta ett större ekonomiskt ansvar för kultur i glesbygd. Till det som skapar ett gynnsamt företagsklimat och därmed sysselsättning hör inte bara samhällsservice och infrastruktur utan även kultur. Kultur är också betydelsefull för att locka arbetskraft och få unga och välutbildade att stanna. När lokala och regionala bidrag minskar krävs statlig stimulans till studieförbund, hembygdsföreningar, bygdegårdar, Folkets Hus och andra folkrörelser samt lokala museer.
Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) framhåller i motion Kr318 att det är angeläget att inte glömma bort den geografiska tillgängligheten när man diskuterar stödet till kulturen. Motionärerna lyfter särskilt fram Västanå Teater i Rottneros i Värmland och betonar att det är viktigt att staten är med och tar ansvar för att utveckla den kulturella mångfalden i hela landet.
Bakgrund
I arbetet i landet med regionala tillväxtprogram (perioden 20042007) har kulturens betydelse betonats. Det ankommer på parterna att finna olika vägar att tillgodose regionernas behov av kultur som en del av tillväxtåtgärderna. Statens kulturråd har regeringens uppdrag att återrapportera insatserna inom ramen för tillväxtprogrammen.
Kulturrådet ska medverka till att genomföra den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 20072013. Myndigheten ska samverka såväl med den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet som med andra centrala myndigheter och aktörer.
Kulturrådet ska enligt regleringsbrevet senast den 2 juli 2007 samt i årsredovisningen för 2007 redovisa till regeringen (Näringsdepartementet):
·. vilka av den nationella strategins prioriteringar som är relevanta för Kulturrådet samt vilka av rådets verksamheter som berörts eller kommer att beröras,
·. formerna för Kulturrådets medverkan och samverkan med det organ som har det regionala utvecklingsansvaret i länet, samt
·. Kulturrådets planerade och genomförda insatser med andra berörda centrala myndigheter och aktörer.
Västanå Teater i Värmland har under en försöksperiod på fyra år (20032006) haft ett särskilt regionalt uppdrag där States kulturråd, Region Värmland och Sunne kommun varit gemensamma bidragsgivare. Teatern har fått ett årligt stöd på 3 miljoner kronor från staten och sammanlagt lika mycket från region och kommun. Från statens sida upphörde uppdraget i och med utgången av 2006. Västanå har nu sökt produktionsbidrag inom ramen för stödet till fria grupper, och Kulturrådet har för 2007 beslutat bevilja Västanå teater 2 miljoner kronor. Kulturrådet, Region Värmland och Sunne kommun för samtal om hur ett fortsatt samarbete kan utformas.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet erinra om att utskottet vid behandlingen av den kulturpolitiska propositionen
Utskottet vill understryka att det är kommunerna som har det största ansvaret för satsningar på kulturen och fritidsverksamheten inom det egna området. På samma sätt har de regionala politiska instanserna det största ansvaret för kultursatsningar på den regionala nivån. Statens bidrag på den regionala nivån går via kulturbudgeten till den regionala kulturella infrastrukturen, dvs. till kulturinstitutioner på teater-, musei- och biblioteksområdena. Medel anvisas även via länsstyrelserna till olika regionala satsningar som kan inbegripa kultur.
Utskottet påminner om att Statens kulturråd har i uppdrag att årligen kartlägga, sammanställa och analysera det regionala utfallet av myndighetens verksamhet. Analysen ska avse samtliga anslag som myndigheten disponerar och i första hand fördelas på de olika länen. Förändringar över tiden ska kommenteras och analyseras. Kulturrådet ska också redovisa och analysera det regionala utfallet av relevanta bidrag från andra statliga sektorer och från EU.
I december 2006 publicerade Statens kulturråd den senaste rapporten Tillgänglighet i hela landet, kulturrådets omvärldsanalys 2006. I rapporten konstateras att geografiska avstånd kan överbryggas genom till exempel en utbyggd kulturell infrastruktur och genom turnerande verksamhet. Den turnerande verksamhet som Riksteatern, Rikskonserter och Riksutställningar gör framhålls som mycket viktig för tillgängligheten till kultur i hela landet. Här kan också nämnas att de fria teatergrupper som fick ett- eller treåriga bidrag från Kulturrådet 2005 gav 46 % av sina föreställningar utanför hemkommunen. Av Dansnät Sveriges föreställningar hade drygt hälften visats utanför Stockholm. För de ca 150 fria musikgrupper som fick bidrag från Kulturrådet under 2005 gäller att de till stor del verkar utanför hemorten. Företrädare för den regionala kulturverksamheten som Kulturrådet intervjuat uppger att samarbete med arrangörsföreningar för teater, konst och musik är ett sätt att göra kulturen tillgänglig. Några säger dock att de försöker komma bort från distributionstänkandet och i stället verka utifrån de lokala förutsättningarna.
Med det anförda avstyrks motionerna Kr223 (s) och Kr318 (s).
Namnsdagslängd
Motionen
Per Bolund m.fl. (mp) anför i motion Kr238 att den nuvarande namnsdagslängden är orättvis eftersom traditionen avgör vilka namn som ska tas med. Detta innebär att nu vanliga men utländskt klingande namn utesluts från namnlängden. Detta kan också ses som uttryck för strukturell diskriminering. Motionärerna föreslår att grundprincipen bör vara att de namn som är vanliga i Sverige också har namnsdagar.
Utskottets ställningstagande
Frågan om namnsdagslängd har behandlats tidigare av utskottet, som då redovisat att det står var och en fritt att ge ut en almanacka och bestämma namnlängd sedan almanacksprivilegiet för Kungl. Vetenskapsakademien upphört 1972.
Immigrantinstitutet i Borås
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att Immigrantinstitutet i Borås ska få ett erkännande från statens sida samt ett ekonomiskt stöd.
Motionen
Ulf Sjösten (m) föreslår i motion Kr230 att Immigrantinstitutet i Borås ska få ett erkännande från statens sida och ett statligt ekonomiskt stöd.
Bakgrund
Immigrantinstitutet i Borås är en ideell organisation med huvudsyfte att fungera som informations- och dokumentationscentrum i invandrar- och flyktingfrågor. Institutet har sedan 1985 fått stöd från Statens kulturråd. Bidraget uppgick till 400 000 kronor för 2006, vilket var en minskning jämfört med 2005 då institutet fick 695 000 kronor. Föreningsstödet från Borås kommun har uppgått till 95 000 kronor per år under senare år. Kommunen beviljade ett extraanslag till institutet sommaren 2006 på 150 000 kronor för att kompensera för det minskade stödet från Kulturrådet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har erfarit att Borås kommunstyrelse 2006 uppdrog åt kommunens kulturförvaltning att göra en analys av läget för Immigrantinstitutet. Kulturförvaltningen har i sin tur givit en extern revisionsfirma i uppdrag att analysera ekonomin och se över ägandeförhållandena till den fastighet som Immigrantinstitutet disponerar tillsammans med några andra organisationer. Kulturförvaltningen ska också bedöma i vilken mån samlingarna är unika och i behov av att sparas samlat. Kulturnämnden fattade den 31 januari 2007 beslut om fortsatt föreningsbidrag på 95 000 kronor för 2007 och kommer senare under året att ta ställning till det långsiktiga stödet till Immigrantinstitutet baserat på vad den samlade analysen ger för resultat.
Statens kulturråd väntas fatta beslut om stöd till mångkulturella organisationer i början av 2007 (troligen februari). Utskottet vill understryka att det ankommer på Kulturrådet att ta ställning till om verksamheten även i fortsättningen kan stödjas. Kulturrådet har härvid att pröva ansökningen i relation till övriga bidragsansökningar och göra prioriteringar och väga olika bidragsändamål mot varandra.
Motion Kr230 (m) avstyrks därmed.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Ungas kultur, punkt 1 (s) |
| av Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ungas kultur. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr231.
Ställningstagande
Kultur i form av musik, film, teater m.m. är en central del i unga människors liv. Ungas kultur har emellertid svårt att få ekonomiskt stöd då kulturutövandet i stor utsträckning sker utanför kulturpolitikens verksamheter. På lokal nivå kritiseras bidragssystemen och budgetprocessen för stelbenthet. De aktörer som bäst kunnat möta ungdomsgruppens kulturengagemang finns inom det fria kulturlivet. Trots detta har kommunernas stöd till föreningslivet halverats de senaste tio åren.
Redan i 1974 års statliga kulturpolitiska mål definieras barn och unga som en prioriterad grupp. I 1996 års kulturproposition förstärktes detta perspektiv. De nationella kulturpolitiska målen som de formulerades 1996 tycks dock ha fått ett mycket mindre inflytande på kulturpolitiken på kommunal nivå. Det är därför mycket beklagligt att det inte blir ett särskilt Ungkulturår 2007 som planerat. Vi anser det nu viktigt att utifrån de nationella kulturpolitiska målen fokusera på de ungas egna kulturaktiviteter.
Vad vi här framhållit om ungas kultur bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr231 (s).
2. | HBT-kompetens inom kulturlivet, punkt 2 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om HBT-kompetens inom kulturlivet. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:K312 yrkande 33.
Ställningstagande
De kulturella uttryckssätten har stor betydelse för att påverka attityder och fördomar. De institutioner i samhället som har till uppgift att stödja och stimulera kultur bör uppmärksamma kulturens betydelse för att synliggöra homosexuellas, bisexuellas och transpersoners liv och erfarenheter. Jag anser därför att Statens kulturråd och andra bidragsgivande institutioner på lämpligt sätt bör verka för att HBT-kompetensen inom kulturlivet förbättras.
Vad jag här framhållit om HBT-kompetens inom kulturlivet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion K312 (v) yrkande 33.
3. | HBT-museum m.m., punkt 3 (v, mp) |
| av Siv Holma (v) och Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om HBT-museum m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr306 yrkande 1 och bifaller delvis motion 2006/07:Kr308 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser det viktigt att HBT-historien dokumenteras och görs tillgänglig för dagens och morgondagens generationer. I dag är det bara RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) som dokumenterar HBT-rörelsens framväxt och historia. Museerna och andra kulturinstitutioner bortser i mycket stor utsträckning från HBT-personers situation även om några undantag finns, som t.ex. Arbetets museum. För att förstå dagens situation är det viktigt att känna till historien. Därför bör Nordiska museet få ett samordnande ansvar för den HBT-kultur som har skapats och kontinuerligt skapas i vårt land.
Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr306 (v, mp, c, fp) yrkande 1 och bifaller delvis motion Kr308 (s) yrkande 2.
4. | Feministisk handlingsplan för jämställd kultur m.m., punkt 5 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om feministisk handlingsplan för jämställd kultur m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Kr237 och 2006/07:Kr242 yrkande 7.
Ställningstagande
Utredningen Plats på scen, SOU 2006:42, var ett stort steg framåt för att synliggöra maktstrukturerna och kvinnornas underordning i förhållande till män inom konstområdet. Jag anser att det nu gäller att gå vidare. Regeringen bör tillsätta en aktionsgrupp och ge den i uppdrag att kartlägga kulturlivet ur ett könsmaktsperspektiv både vad gäller dem som skapar kulturutbudet och dem som använder det. Gruppen ska presentera en åtgärdsplan för en positiv utveckling, varefter regeringen bör lägga fram en proposition i frågan.
Jag anser också att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att i sin anslagsfördelning uppmuntra verksamheter som kan främja interkulturell jämställdhet. Kulturen är ett utmärkt område där kvinnor och män, flickor och pojkar från olika folkgrupper kan dela med sig av sin livsåskådning också när det gäller jämställdhet mellan könen, maktfördelning och sätt att fungera i vardagen.
Vad jag här framhållit om en feministisk handlingsplan för jämställd kultur m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr237 (v) och Kr242 (v) yrkande 7.
5. | Feministisk handlingsplan för jämställd kultur m.m., punkt 5 (mp) |
| av Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om feministisk handlingsplan för jämtställd kultur m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr237 och avslår motion 2006/07:Kr242 yrkande 7.
Ställningstagande
Utredningen Plats på scen, SOU 2006:42, var ett stort steg framåt för att synliggöra maktstrukturerna och kvinnornas underordning i förhållande till män inom konstområdet. Jag anser att det nu gäller att gå vidare. Regeringen bör tillsätta en aktionsgrupp och ge den i uppdrag att kartlägga kulturlivet ur ett könsmaktsperspektiv både vad gäller dem som skapar kulturutbudet och dem som använder det. Gruppen ska presentera en åtgärdsplan för en positiv utveckling, varefter regeringen bör lägga fram en proposition i frågan.
Vad jag här framhållit om en feministisk handlingsplan för jämställd kultur m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr237 (v) och avslår motion Kr242 (v) yrkande 7.
Särskilda yttranden
1. | Kultur och hälsa, punkt 4 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Vi erinrar om vad vi tidigare uttalat om kulturens betydelse i arbetslivet (bet. 2006/07:KrU1, reservation 9). Kulturkonsumtion har många positiva effekter såväl för den enskilde som för samarbetsklimatet på arbetsplatser. Kulturen kan också spela en avgörande roll i rehabiliteringen liksom i förebyggande arbete mot ohälsa. För att ge fler människor möjlighet att ta del av kulturen vill vi betona vikten av att slå vakt om och se över möjligheterna att omfördela resurserna för att öka andelen till kultur i arbetslivet.
2. | Kultur och hälsa, punkt 4 (mp) |
| Esabelle Reshdouni (mp) anför: |
Jag erinrar om att Miljöpartiet de gröna i sin budgetmotion för 2007 avsatte 25 miljoner kronor för att satsa på hälsofrämjande kultur inom vården, omsorgen och skolan. Jag vill återigen understryka att hälsofrämjande kultur är viktig. Att kultur har både förebyggande och läkande effekt visar många studier.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006
2006/07:K312 av Lars Ohly m.fl. (v):
33. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om HBT-kompetens hos anslagsgivande myndigheter och institutioner på kulturområdet. |
2006/07:Kr211 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att belysa och åtgärda könsskillnader i satsningar på fritidssektorn.
2006/07:Kr223 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kultur som tillväxtfaktor.
2006/07:Kr228 av Cecilia Wigström i Göteborg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att nominera Göteborg som europeisk kulturhuvudstad år 2014.
2006/07:Kr230 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statligt erkännande av och stöd till Immigrantinstitutet.
2006/07:Kr231 av Thomas Strand (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de nationella kulturpolitiska målen i relation till ungas kultur.
2006/07:Kr237 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en proposition innehållande en feministisk handlingsplan för en jämställd kultur.
2006/07:Kr238 av Per Bolund m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att även svenskar med utländska namn ska få namnsdagar i Sverige.
2006/07:Kr242 av Siv Holma m.fl. (v):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kulturrådet bör ges i uppdrag att i sin anslagsfördelning uppmuntra verksamheter som kan främja interkulturell jämställdhet. |
2006/07:Kr246 av Anne Marie Brodén (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning kring kulturens betydelse för hälsan. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturen och förebyggande folkhälsoarbete och om musikens betydelse i vården. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utsmyckning av sjukhus och kultur på jobbet. |
2006/07:Kr306 av Marianne Berg m.fl. (v, mp, c, fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Nordiska museet ett samordnande ansvar för den HBT-kultur som har skapats och kontinuerligt skapas i vårt land. |
2006/07:Kr308 av Hillevi Larsson m.fl. (s):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att synliggöra mångfalden inom kulturen. |
2006/07:Kr312 av Maria Lundqvist-Brömster (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen år 2008 ska nominera Umeå till Europas kulturhuvudstad år 2014.
2006/07:Kr318 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kultur i hela landet och statens ansvar för den kulturella mångfalden i hela landet.
2006/07:Kr323 av Kerstin Lundgren och Solveig Ternström (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att stimulera institutionsteatrar, fria teatrar och musikgrupper, museer m.fl. att stärka kulturen i vård och omsorg. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värdet av ett nationellt ansvar för kultur i vården och information i Norden. |