Kulturutskottets betänkande 2006/07:KrU2
Museer

Sammanfattning

I betänkandet behandlar kulturutskottet 15 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2006. Förslagen berör museer och deras verksamhet. Utskottet avstyrker förslagen i samtliga motioner.

I de avstyrkta motionerna återfinns förslag om att samernas konstskatter ska återföras till de museum samerna själva anser lämpligast och att ett kulturarvscity ska inrättas i Vimmerby. Ytterligare förslag på inrättande av nya museer eller uppgradering av existerande berör ett Alvar Aalto-centrum i södra Dalarna, ett Nobelmuseum, Skogsmuseet i Lycksele, Julita gård samt ett nationellt centrum för fotografi vid Västerbottens museum i Umeå. Flera yrkanden handlar om att uppmärksamma och informera om nazism, antisemitism och kommunismens brott. Främst handlar det om upplysningskampanjer, men i en motion yrkas även på att de s.k. Kirunasvenskarnas öde ska kartläggas.

Betänkandet innehåller 1 reservation och 1 särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Samernas konst
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr202 yrkande 2.

Reservation (v)

2.	Statligt stöd till vissa museer och kulturcentrum
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr221, 2006/07:Kr298 yrkandena 1 och 2, 2006/07:Kr302, 2006/07:Kr313 och 2006/07:Kr317.

3.	Nobelmuseet
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr260.

4.	Uppmärksammande av nazism, antisemitism och kommunismens brott
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr258 yrkandena 1 och 2, 2006/07:Kr266 och 2006/07:Kr287 yrkandena 13 och 5.

Stockholm den 20 februari 2007

På kulturutskottets vägnar

Siv Holma

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Anne Marie Brodén (m), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Hans Wallmark (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Reshdouni (mp), Göran Montan (m) och Solveig Ternström (c).

Utskottets överväganden

Samernas konst

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett förslag om att samernas konst ska återföras till något av samernas museer med hänvisning till pågående beredning av Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseums ställning. Utskottet framhåller dock att de centrala museerna bör ha en generös inställning till utlån förutsatt att föremålens säkerhet kan garanteras.

Jämför reservation (v).

Motionen

I motion Kr202 yrkande 2 framhåller Birgitta Sellén (c) att samlingar som tillhör det samiska kulturarvet finns på Nordiska museet i Stockholm. I motionen yrkas på att samernas konst ska återföras till samernas museum i Jokkmokk eller andra museer som samerna anser vara passande.

Bakgrund

Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseum invigdes 1989 och är huvudmuseum i Sverige för samisk kultur. Utöver Ájtte och länsmuseerna finns det i Sápmi, det samiska området, flera museer som har samiska kulturhistoriska samlingar och som bedriver verksamhet som berör samisk historia.

År 2000 bestämde Ájtte och Sametinget i Sverige att starta ett projekt för att återföra samiska föremål och samlingar. Av projektet, som presenterades 2005, framgår att samiska föremål finns på institutioner runtom i hela Europa.^{1
[ Samiskt kulturarv i samlingar rapport från ett projekt om återföringsfrågor gällande samiska föremål. Arkeologisk rapport 2005:1, Gunilla Edbom, Ájtte Svenskt fjäll- och samemuseum.]} Den största och äldsta samlingen i världen av samiska föremål finns på Nordiska museet. Museet innehar bl.a. bruksföremål, delar till klädedräkter, föremål från religionsutövande samt ett speciellt arkiv för dokumentation av samiskt material. Många av föremålen i Nordiska museets samlingar är deponerade av Statens historiska museum. En annan betydande samling tillhör Etnografiska museet men är sedan 1988 deponerad hos Ájtte.

Statens kulturråd fick i regleringsbrevet för 2005 i uppdrag att i samråd med ansvarsmuseerna utvärdera den nuvarande ansvarsmuseirollen och att lämna förslag på hur ansvarsmuseirollen skulle kunna utvecklas. I regleringsbrevet för 2006 kompletterades ansvarsmuseiuppdraget med ett uppdrag till Kulturrådet att ensamt pröva förutsättningarna för att göra Ájtte till ansvarsmuseum. Kulturrådet gav i januari 2006 i uppdrag åt Bengt Nyström att studera och redovisa vilka förutsättnignar Ájtte har att bli ett nationellt verkande ansvars- eller specialmuseum.

Utredaren lämnar i sin rapport^{2
[ Ájtte. Ett nationellt museum för samisk kultur och svensk fjällvärld. En analys av Ájttes roll, ansvar och uppdrag inom svenskt museiväsen samt förslag till statliga bidrag för en utbyggd nationell verksamhet. Rapport överlämnad till Statens kulturråd den 10 mars 2006.]} frågeställningen om vilka förutsättningar Ájtte har att bli ett ansvarsmuseum med hänvisning till att begreppet är svårdefinierat och oprecist och diskuterar i stället vilka förutsättningar som finns för Ájtte att uppfylla rollen som museum med ett nationellt ansvar för sina ämnesfrågor. Utredaren föreslår bl.a. att Ájtte ska betraktas som ett nationellt museum med ansvar för samisk kultur och fjällvärldens natur och kultur och jämställas med övriga statliga museer och stiftelser. Sametinget bör ges en tydligare roll och medverkan i Ájtte.

Statens kulturråd avrapporterar uppdraget till regeringen i juni 2006.^{3
[ Dnr 2005/117.]} Kulturrådet delar utredarens uppfattning att begreppet ansvarsmuseum är oprecist och svårdefinierat och anser att begreppet bör avvecklas. Kulturrådet förordar för sin del, mot bakgrund av den redovisning som utredaren gjort, att Ájtte vid sidan av att vara ett nationellt specialmuseum också ska betraktas som ett museum med en bred regional verksamhet och finnas med i gruppen av regionala museer. Kulturrådets dialog och uppföljning med Ájtte skulle därmed genomföras på samma sätt som med övriga regionala museer. Frågan om kompletterande statligt bidrag till Ájtte får med denna lösning prövas i samband med fördelningen av bidragen till de regionala museerna.

Statens kulturråd har i december 2006 även avrapporterat uppdraget angående ansvarsmuseerna.

Regeringen (Kulturdepartementet) bereder för närvarande båda förslagen.

Utskottets ställningstagande

I de statliga centrala museernas regleringsbrev anges sedan flera år att respektive museums samlingar ska göras tillgängliga i hela landet, t.ex. genom presentationer på Internet, vandringsutställningar, depositioner och utlån. Andra museer får ansöka om att låna föremål under en tidsbegränsad period. För att en ansökan ska tillstyrkas krävs bl.a. att säkerheten på museet är betryggande.

Utskottet har tidigare uttalat att de centrala museerna bör ha en generös inställning till att låna ut föremål då deras säkerhet kan garanteras (2004/05:KrU7). Att en generös policy tillämpas mot Ájtte är av särskild vikt med hänsyn till samernas roll som nationell minoritet och ursprungsbefolkning. I budgetpropositionen för 2007^{4
[ Se budgetpropositionen, volym 2, utgiftsområde 1, s. 63.]} framhålls vikten av att de nationella minoriteterna ges utrymme att bevara och utveckla sin kultur och identitet. Ájtte och andra samiska museer är en viktig del i den processen, och en konstruktiv dialog bör därför föras mellan olika museer kring såväl deponering som utlån.

Samtidigt finns det ett intresse för att öka förståelsen kring den samiska kulturen. Att samiska föremål visas på museer i hela landet och även internationellt är värdefullt för ökad kännedom om och förståelse för det samiska kulturarvet.

Utskottet konstaterar att man inom Regeringskansliet (Kulturdepartementet) för närvarande bereder frågan om förutsättningarna för Ájtte att uppfylla rollen som museum med ett nationellt ansvar för sina ämnesfrågor, frågan om Ájtte som ansvarsmuseum liksom frågan om hur ansvarsmuseernas roll ska kunna utvecklas. Utskottet anser att resultatet av den fortsatta beredningen bör avvaktas.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion Kr202 (c).

Statligt stöd till vissa museer och kulturcentrum

Utskottets förslag i korthet

I tre motioner hemställs att tre olika museer ska ges en från bidragssynpunkt mer gynnsam ställning. Museerna föreslås bli utnämnda till ansvarsmuseer eller nationella centrum inom sina respektive områden. I två motioner yrkas även på instiftande av nya kulturcentrum. Utskottet avstyrker samtliga yrkanden med hänvisning till sitt principuttalande att inga fler centrala museer eller andra typer av statligt finansierade museer bör inrättas. De museer motionerna berör är

Skogsmuseet i Lycksele,

kulturarvscity i Vimmerby,

Julita gård,

centrum för dokumentärfotografi och

Alvar Aalto-centrum i södra Dalarna.

Motionerna

I sammanlagt sex yrkanden föreslås att vissa museer och kulturcentrum direkt eller indirekt ges ett ökat statligt stöd. Dessa yrkanden återfinns i motionerna Kr221, Kr298, Kr302, Kr313 samt Kr317.

Skogsmuseum i Lycksele

Helén Pettersson i Umeå och Lars Lilja (s) påpekar i motion Kr221 att Sverige saknar ett nationellt skogsmuseum med ansvar för att dokumentera skogshistoria och utvecklingen av skogsbruket. Med tanke på den betydelse skogsbruket haft för Sveriges ekonomi ses detta som otillfredsställande. Motionärerna framhåller att Skogsmuseet i Lycksele har goda förutsättningar att fungera som ansvarsmuseum för skogsnäringen och bör uppgraderas till detta.

Kulturarvscity i Vimmerby

I motion Kr298 (s) yrkar Krister Örnfjäder m.fl. på att ett kulturarvscity ska inrättas i Vimmerby. Astrid Lingrens hembygd Vimmerby har en intressant kulturhistoria, och kulturlandskapet är väl bevarat. Genom ett kulturarvscity ska en kvalitetsturism utvecklas baserad på traktens kulturarv och intresset för Astrid Lindgrens författarskap (yrkande 1). Kalmar läns museum som är en av projektets intressenter har en lång och unik tradition av att arbeta med kulturarvspedagogik.

Motionärerna anser att kulturarvscityt ska vara en gåva till Astrid Lindgrens minne och bör inrättas 2007 året då författarinna skulle ha fyllt 100 år (yrkande 2).

Julita gård

Fredrik Olovsson anser i motion Kr302 (s) att prioriteringar bör göras för att Julita gård Sveriges lantbruksmuseum ska få möjlighet att fungera som ett mer komplett lantbruksmuseum. Museet borde ges förutsättningar att utveckla en agrarhistorisk utställning som belyser Sveriges odlingshistoria under 6 000 år. Motionären menar att det är av vikt att den kunskap om Sveriges agrarhistoria som finns samlad på gården kan föras vidare.

Centrum för dokumentärfotografi

Maria Lundqvist-Brömster framhåller i motion Kr313 (fp) att Sverige behöver ett nationellt centrum för dokumentärfotografi. I motionen föreslås att ett dylikt skapas vid Västerbottens museum i Umeå. Västerbotten har en stark dokumentärfotografisk tradition, och museet har goda förutsättningar att fungera som nationellt centrum för inriktningen.

Alvar Alto-centrum i södra Dalarna

Kurt Kvarnström och Carin Runeson föreslår i motion Kr317 (s) att man överväger att skapa ett Alvar Aalto-centrum i södra Dalarna. I motionen framhålls att den finländska arkitekten hade flera anknytningspunkter till Dalarna och planerade att förlägga ett antal projekt till trakten. I samband med Hedemora stads 500-årsjubileum ritade Alvar Aalto en paviljong som senare revs. I motionen föreslås att paviljongen återuppbyggs och utformas som ett internationellt centrum för arkitektur, design och studier av Alvar Aaltos verk.

Utskottets ställningstagande

I de motioner som behandlas i detta sammanhang föreslås att två nya museer ska inrättas och att tre museer ska ges en mer gynnsam ställning från bidragssynpunkt genom att utses till ansvarsmuseum eller nationellt centrum.

Utskottet vill betona att staten har en central roll då det gäller att uppmuntra och stödja museiväsendet. Detta görs bl.a. genom att staten medverkar till att upprätthålla en infrastruktur som möjliggör för museer ute i landet att fånga in de regionala och lokala initiativ som finns. Hörnstenar i den statliga museipolitiken är Riksutställningar, stödet till de regionala museerna och stödet till icke-statliga kulturlokaler. Regionala museer som uppbär statsbidrag har möjlighet att låta en del av bidraget tillfalla ett annat regionalt eller lokalt museum.

Utskottet anser att man från statlig sida bör vara restriktiv med att främja tillkomsten av nya museer (jfr bet. 2004/05:KrU7). I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som förbisetts eller inte uppmärksammats tillräckligt, bör åtgärder vidtas främst inom ramen för den befintliga museiorganisationen genom exempelvis riktade insatser. Utskottet vill även understryka att de som tar initiativ till nya museer bör se till att investeringar och drift kan finansieras. Oavsett hur välmotiverad en stödinsats kan te sig är det inte självklart att ett statligt engagemang alltid är den bästa lösningen. Med varje nytt bidragsberättigat museum följer krav på ökade statsbidrag som måste finansieras antingen med ökade anslag eller genom att andra bidragsberättigade museer får sina anslag beskurna i motsvarande mån. Prioriteringar av detta slag måste göras utifrån ett större sammanhang och grundas på ett fullgott beslutsunderlag som belyser vilka ekonomiska konsekvenser varje sådant åtagande ger upphov till.

Mot bakgrund av det ovan framhållna anser utskottet att de aktuella motionerna bör avslås av riksdagen. I anslutning till några av motionerna vill utskottet framhålla följande.

I motion Kr313 (fp) föreslås att ett nationellt centrum för dokumentärfotografi inrättas vid Västerbottens museum i Umeå. Omfattande fotografiska samlingar finns på framför allt Nordiska museet samt Stockholms stadsmuseum och Jämtlands läns museum. Nordiska museet är nationellt ansvarsmuseum för svensk kulturhistoria och har som mål inom det fotografiska området att utveckla, samordna och stödja den kulturhistoriska bilden inom museivärlden.

I motion Kr320 (s) föreslås att Nordiska museet ska ges möjlighet att låta Julita gård fungera som ett mer komplett lantbruksmuseum samt utveckla en utställning om Sveriges agrarhistoria. Utskottet betonar att det är upp till museet att inom sina givna ekonomiska ramar avgöra hur tilldelade medel ska fördelas mellan de olika enheterna.

I motion Kr317 (s) föreslås att ett Alvar Aalto-centrum ska inrättas i södra Dalarna. Hedemora kommun och föreningen Hantverk och design i Hedemora hade planerat att under 2006 genomföra en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett designcentrum. Bidrag för studien hade beviljats från Växtkraft mål 3 (ESF-fonden). Då kommunen inte var tillåten att stå som huvudman för projektet och föreningen Hantverk och design inte ville åta sig huvudmannaskapet är projektet nu vilande. Utskottet konstaterar att det i nuläget inte finns någon lokal aktör för projektet och att projektet inte heller är av sådan karaktär att statlig finansiering bör komma i fråga.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Kr221 (s), Kr298 (s) yrkandena 1 och 2, Kr302 (s), Kr313 (fp) samt Kr317 (s).

Nobelmuseet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker förslag om hur namnet Nobel bör användas samt att ett Nobelmuseum fritt från statlig inblandning bör inrättas. Namnet Nobel ägs av Nobelstiftelsen, och det är upp till stiftelsen att avgöra hur namnet ska användas. Förslaget i övrigt avstyrks med hänvisning till pågående beredning.

Motionen

Gunnar Andrén m.fl. föreslår i motion Kr260 (fp) att man ska verka för att Alfred Nobels namn blir mer känt internationellt. Både namnet Nobel och Nobelpriset bör även användas för att marknadsföra Sverige och Stockholm. Som ett led i detta föreslår motionärerna att ett permanent Nobelmuseum ska öppnas med pengar som samlats in genom en nationalinsamling. Motionärerna betonar vikten av att Nobelmuseet står fritt från bindningar till staten. Ytterligare ett förslag som framförs är att Arlanda flygplats ska döpas om till Alfred Nobel International Airport.

Utskottets ställningstagande

Nobelmuseet invigdes våren 2001 och inhystes i provisoriska lokaler i Börshuset vid Stortorget i Stockholm. Verksamheten har snabbt vuxit ur lokalerna, och en permanent lösning på lokalfrågan har brådskat. Den tidigare regeringen gav Statens fastighetsverk i uppdrag att utreda förutsättningarna för att lokalisera ett nytt Nobelmuseum till Skeppsholmen. Uppdraget, som genomförts i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Stockholms stad samt Nobelstiftelsen och Nobelmuseet AB, redovisades till regeringen den 31 januari 2007.

I förstudien framkommer en positiv bild av möjligheten att förlägga museet till Skeppsholmen, även om också många svårigheter och problem lyfts fram. Grundinvesteringen beräknas preliminärt ligga mellan 650 och 750 miljoner kronor.

Utskottet anser att regeringens fortsatta beredning av ärendet bör avvaktas. Beträffande användandet av namnet Nobel i marknadsföringssyfte äger, såsom motionärerna också påpekar, Nobelstiftelsen rätten till namnet. Således är det upp till stiftelsen att avgöra hur namnet bör användas.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr260 (fp).

Uppmärksammande av nazism, antisemitism och kommunismens brott

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motioner som begär att nazism, antisemitism och kommunismens brott ska uppmärksammas. Utskottet anser att motionärernas förslag redan är tillgodosedda genom Forum för levande historias verksamhet och genom det utökade uppdrag regeringen nyligen givit myndigheten.

Jämför särskilt yttrande (v).

Motionerna

I tre motioner föreslås att nazism, antisemitism och kommunismens brott uppmärksammas.

Brott mot mänskligheten i kommunismens namn

I motion Kr266 anför Aleksander Gabelic (s) att de brott mot mänskligheten som begåtts i kommunismens namn tydligt bör uppmärksammas.

Uppmärksammande av nazism, antisemitism och kommunism

Annelie Enochson framhåller i motion Kr287 (kd) att informationen om och mot nazism bör fortsätta och att upplysningskampanjer om och mot kommunism samt antisemitism bör genomföras (yrkandena 13). Motionären begär även att regeringen återkommer med en redogörelse för vidtagna åtgärder mot nazism, kommunism och antisemitism (yrkande 5).

Kirunasvenskarna

Gunnar Andrén och Tobias Krantz lyfter i motion Kr258 (fp) fram de s.k. Kirunasvenskarnas öde. Av motionen framgår att Kirunasvenskarna är de svenska medborgare som under 1920- och 1930-talen flyttade till Sovjetunionen, huvudsakligen av ideologiska skäl. Vad som hände dessa utflyttare är i stor utsträckning okänt några återvände till Sverige medan de flesta enligt motionen dog av sjukdomar, dåliga levnadsförhållanden eller exekution.

Motionärerna menar att det är en historisk skandal att inte mer forskning ägnats åt Kirunasvenskarna. Deras öde bör utforskas inom ramarna för Forum för levande historia (yrkande 1). Ytterligare en angelägen forskningsuppgift är enligt motionärerna att granska vad som hände på Sveriges ambassad i Moskva i samband med att Kirunasvenskarna och deras anhöriga sökte hjälp där under slutet av 1930-talet (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Målet för Forum för levande historia är enligt regleringsbrevet att främja arbetet med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Forumet ska ha som övergripande mål att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Verksamheten ska mana till diskussion och reflexion över dessa frågor men också behandla andra brott mot mänskligheten ur ett såväl historiskt som samtida perspektiv.

I statsbudgeten för 2007 har anslaget till Forum för levande historia ökat med 2,5 miljoner kronor. Regeringen gav den 21 december 2006 Forum för levande historia i uppdrag att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Avsikten är att den informationsinsats som Forum för levande historia gör om nazismen ska göras även om kommunismen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2008. En delrapport ska presenteras den 1 oktober 2007. Utskottet välkomnar det utökade uppdraget till myndigheten och anser att motionärernas förslag i och med detta är väl tillgodosedda. Utskottet avstyrker därmed motionerna Kr258 (fp) yrkandena 1 och 2, Kr266 (s) och Kr287 (kd) yrkandena 13 och 5.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Samernas konst, punkt 1 (v)

av Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om samernas konst. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr202 yrkande 2.

Ställningstagande

Jag anser att värdefulla historiska fynd bör förvaras på museer så nära den ursprungliga fyndplatsen som möjligt. Jag anser därför att samernas konst ska återföras till samernas museeum i Jokkmokk eller till andra museer som samerna anser vara passande.

Vad jag här framhållit om samernas konst bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr202 (c) yrkande 2.

Särskilt yttrande

Uppmärksammande av nazism, antisemitism och kommunismens brott, punkt 4 (v)

Siv Holma (v) anför:

Jag välkomnar forskning rörande denna del av historien, även om jag principiellt motsätter mig den statligt styrda formen för detta. Forskningen ska vara fri och obunden från statliga direktiv.

Jag vill också understryka att jag anser att benämningen Kirunasvenskarna inte är korrekt då det var människor från flera delar av Sverige som emigrerade till Sovjetunionen. I stället anser jag att benämningen Sovjetemigranter bör användas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Kr202 av Birgitta Sellén (c):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samernas konst ska återföras till samernas museum.

2006/07:Kr221 av Helén Pettersson i Umeå och Lars Lilja (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en uppgradering av Skogsmuseet i Lycksele till ett nationellt ansvarsmuseum för skogsbruket.

2006/07:Kr258 av Gunnar Andrén och Tobias Krantz (båda fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Kirunasvenskarna och deras okända öde i Sovjetunionen.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av granskning av vad som hände på Sveriges ambassad i Moskva i samband med att svenskar och deras anhöriga sökte hjälp under slutet av 1930-talet.

2006/07:Kr260 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om marknadsföring av kombinationen Sverige, Nobelpris och Alfred Nobel.

2006/07:Kr266 av Aleksander Gabelic (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att på ett tydligt sätt uppmärksamma de brott som har begåtts mot mänskligheten i kommunismens namn.

2006/07:Kr287 av Annelie Enochson (kd):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt information om och mot nazism.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en upplysningskampanj om och mot kommunism.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en upplysningskampanj om och mot antisemitism.
5.	Riksdagen begär att regeringen återkommer med en redogörelse för vidtagna åtgärder mot nazism, kommunism och antisemitism.

2006/07:Kr298 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett kulturarvscity i Vimmerby.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ett kulturarvscity startar 2007 som en gåva till Astrid Lindgrens minne.

2006/07:Kr302 av Fredrik Olovsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Sveriges lantbruksmuseum.

2006/07:Kr313 av Maria Lundqvist-Brömster (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skapa ett nationellt centrum för dokumentärfotografi vid Västerbottens museum i Umeå.

2006/07:Kr317 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett Alvar Aalto-center i södra Dalarna.