Kulturutskottets betänkande 2006/07:KrU1 | |
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker samtliga förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen för 2007 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid utom punkt 2 som hänvisats till konstitutionsutskottet. Dessutom tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 2006/07:16 om public serviceföretagens möjligheter att överlåta rättigheter till offentligt framförande.
Budgetförslaget för 2007 (avsnitt 2)
Finansutskottet har den 23 november 2006 tillstyrkt regeringens förslag till ramar för statsbudgetens utgiftsområden för 2007 med en mindre ändring av ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv. Förutsatt att riksdagen den 6 december 2006 beslutar i enlighet med finansutskottets förslag innebär detta att ramen för utgiftsområde 17 fastställs till 10 139 miljoner kronor för 2007. Jämfört med innevarande år är det en höjning med drygt 557 miljoner kronor, varav 87 miljoner kronor förklaras av att anslagen på utgiftsområdet har inflationsanpassats genom olika pris- och löneomräkningar, medan 470 miljoner kronor har sin grund i förslag till olika reformer.
Bland regeringens större satsningar på kulturpolitikens område under 2007 kan nämnas betydande tillskott till folkbildningen och den kyrkoantikvariska ersättningen. Även stödet till Operan, Dramaten, Riksteatern och Drottningholms slottsteater räknas upp. De centrala, statliga museernas fria entré begränsas till barn och ungdomar, men samtidigt tillförs nio av dessa museer extra resurser för bl.a. vård av samlingarna. Filmstödet förstärks.
Socialdemokraterna föreslår en utgiftsram för 2007 som är 261 miljoner kronor högre än regeringens. Hur den utökade ramen ska fördelas på anslag redovisas inte. Endast några reformförslag pekas ut.
Vänsterpartiets förslag till utgiftsram för 2007 överstiger regeringens med 742 miljoner kronor. Bland partiets rampåverkande förslag finns en betydande satsning på film och digitala biografer. Stödet till fria grupper och amatörkulturen utökas, och särskilda medel avdelas för att komma till rätta med utestående pensionsproblem för kulturarbetare. Mer omfattande satsningar görs också på folkbildningen, på lokaler och fritidsverksamhet för flickor och pojkar samt på de statliga museerna för att de ska kunna behålla fri entré även för vuxna. Särskilda medel tillförs Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar för ökade kostnader med anledning av lokaliseringen till Visby.
Miljöpartiet de gröna vill till utgiftsområde 17 anvisa 250,4 miljoner kronor mer än regeringen. Hälften av detta belopp läggs på en satsning på regionala kulturfonder. Partiet motsätter sig regeringens förslag att slopa den fria entrén för vuxna vid de statliga museerna och vill genom en särskild satsning också förbättra levnadsvillkoren för konstnärer. Medel avdelas också för en satsning på hälsofrämjande kultur inom vård, omsorg och skola.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning inom utgiftsområde 17 för 2007. Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas motsvarande förslag till anslagsfördelning ryms inte inom den ram som riksdagen på förslag av finansutskottet väntas lägga fast för utgiftsområdet. De kan därför inte tas upp till fortsatt behandling och avstyrks av utskottet.
I och med att Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas budgetalternativ har fallit redan i första steget av budgetprocessen har dessa partiers företrädare i utskottet avstått från att ta ställning när frågan om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet nu behandlats i budgetprocessens andra steg. Dessa partier har i var sitt särskilt yttrande redovisat vilken politik de skulle ha fört på utgiftsområdet om deras förslag fått riksdagens stöd i första steget av budgetprocessen.
Stödet till idrotten (avsnitt 3)
Statens stöd till idrotten utgörs av medel från dels statsbudgeten, dels AB Svenska Spels överskott. Med det av utskottet tillstyrkta budgetförslaget kommer idrottsstödet över statsbudgeten nästa år att uppgå till 445,6 miljoner kronor. Utskottet föreslår att riksdagen därutöver ska godkänna att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 verkar för att stämman beslutar om stöd till idrotten i form av ett bidrag på 560 miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor avser en utvidgad satsning på svensk idrott. Till detta kommer den del av Svenska Spels överskott som varje år tillfaller idrottsrörelsen och ungdomsorganisationer enligt ett tidigare fastlagt vinstdelningssystem. År 2006 uppgår det stödet till sammanlagt 690,9 miljoner kronor, varav 560 miljoner kronor avser idrotten.
Bemyndiganden (avsnitt 4)
I budgetpropositionen begär regeringen vissa bemyndiganden för några av anslagen på utgiftsområdet. De går alla ut på att regeringen ska ges rätt att nästa år fatta långsiktigt bindande ekonomiska beslut som kommer att belasta statsbudgeten efter 2007. Utskottet tillstyrker att regeringen ges de begärda bemyndigandena.
Public servicefrågor (avsnitt 5)
Riksdagen har tidigare beslutat att nästa tillståndsperiod för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion ska vara sexårig och omfatta perioden 2007–2012. I budgetpropositionen föreslås att tillståndsperioden begränsas till treårsperioden 2007–2009. Pågående förändringar i omvärlden och behovet av ett effektivare resursutnyttjande motiverar en kortare tillståndsperiod. Utskottet tillstyrker detta förslag.
Det tidigare riksdagsbeslutet innebar vidare att minst 65 procent av sändningstiden för SVT:s förstagångssändningar med svenskt ursprung ska vara textade vid tillståndsperiodens slut, dvs. 2012. Utskottet föreslår nu att riksdagen bifaller en motion och tillkännager för regeringen att samma krav på textningens omfattning ska gälla även vid den förkortade tillståndsperioden. Det innebär att 65 procent av förstagångssändningarna med svenskt ursprung ska vara textade vid utgången av 2009.
Det tidigare riksdagsbeslutet innebar slutligen också att riksdagen begärde att regeringen skulle klargöra i vilken utsträckning SVT kan vidareförsälja rättigheter till offentlig visning och om en sådan försäljning är förenlig med den grundläggande principen att SVT:s sändningar finansieras med TV-avgifter. I proposition 2006/07:16 återkommer regeringen till denna fråga. Där konstaterar regeringen att programföretagen i sin egenskap av upphovsmän eller rättighetsinnehavare har ensamrätt till olika upphovsrättsliga förfoganden som ger dem möjlighet att tillåta återutsändning för allmänheten på platser dit allmänheten har tillträde. Att inskränka dessa rättigheter anser regeringen inte vara förenligt med vare sig bestämmelserna i upphovsrättslagen eller vad som följer av Sveriges internationella förpliktelser på upphovsrättens område. Regeringen föreslår därför inte några formella begränsningar av programföretagens rätt att begära ersättning när sändningarna görs tillgängliga för allmänheten genom offentligt framförande av någon annan än programföretagen. Regeringen utgår från att bolagen kommer att agera på ett balanserat sätt utan tvingande regler. Utskottet delar regeringens uppfattning och betonar att programföretagens uppdrag är att verka i allmänhetens tjänst. De bör därför vid varje tillfälle överväga om krav på ersättning kan äventyra deras trovärdighet och legitimitet. En utveckling mot vad som kan uppfattas som en ökad kommersialisering av verksamheten måste förhindras.
Utskottet biträder förslagen i proposition 16, som också innefattar en ändring i lagen om TV-avgift. Ändringen görs i ett tidigare antaget lagförslag som formellt ännu inte trätt i kraft.
Sänkning av Biografbyråns granskningsavgifter (avsnitt 6)
Utskottet föreslår att riksdagen antar en föreslagen ändring i granskningslagen. Ändringen är föranledd av att Biografbyråns intäkter från avgifter för utfärdade s.k. tillståndskort överstiger myndighetens kostnader. Regeringen föreslår därför att några av de i granskningslagen reglerade avgifterna sänks. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.
Motionsförslag med anknytning till statsbudgeten (avsnitt 7)
Utskottet tar i betänkandet också upp ett drygt femtiotal motionsyrkanden med anknytning till statsbudgeten dock utan att ha effekt på nästa års medelstilldelning. Samtliga dessa motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns 21 reservationer och 14 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Budgetförslag för 2007 (avsnitt 2)
1. | Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 17 |
| Riksdagen anvisar för budgetåret 2007 anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt specifikation i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 10 och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden. |
Stöd vid sidan av statsbudgeten för 2007 (avsnitt 3)
2. | Svenska Spels stöd till idrotten |
| Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 8 och avslår motion 2006/07:Kr279 yrkande 1. |
Reservation 1 (v)
Bemyndiganden för 2008 och åren därefter (avsnitt 4)
3. | Beställningsbemyndigande för talböcker och punktskriftsböcker |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 4. |
4. | Beställningsbemyndigande för inköp av konstverk |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 5. |
5. | Bemyndigande att besluta om bidrag till kulturmiljövård |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 6. |
6. | Bemyndigande att besluta om stöd till funktionshindrade vid folkhögskolor |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kronor under 2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 9. |
Public service-frågor (avsnitt 5)
7. | Halvering av tillståndsperiodens längd |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag att korta tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 3 och avslår motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 49 och 2006/07:Kr236. |
Reservation 2 (s, v, mp)
8. | Omfattningen av SVT:s programtextning vid tillståndsperiodens slut |
| Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört om Sveriges Televisions programtextning. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr297 och avslår motion 2006/07:Kr301 yrkandena 1 och 3. |
9. | Principerna för finansiering av public service-företagen |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr215 och 2006/07:Kr280. |
10. | Granskningsnämndens medelstilldelning |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2007 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för radio och TV. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 7. |
11. | Förslag om avslag på proposition 2006/07:16 |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr1 yrkande 1, 2006/07:Kr2 yrkande 1 och 2006/07:Kr3. |
Reservation 3 (s, v)
Reservation 4 (mp)
12. | Förslag till ändring i lagen om TV-avgift |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:798) om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:16 punkt 1. |
13. | Anslagsvillkor om principen för betalning av TV-avgiften |
| Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om innehållet i programföretagens anslagsvillkor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:16 punkt 2 och avslår motion 2006/07:Kr2 yrkande 2. |
Reservation 5 (s, v)
14. | Uppdrag till Granskningsnämnden |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr1 yrkande 2. |
Reservation 6 (v)
Övriga förslag i budgetpropositionen inom kulturutskottets ansvarsområde (avsnitt 6)
15. | Ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 1. |
MOTIONSYRKANDEN MED BUDGETEFFEKT 2008 ELLER SENARE (avsnitt 7)
Allmän kulturverksamhet (avsnitt 7.1)
16. | Barn- och ungdomskultur |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr311, 2006/07:Kr315 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:Kr319. |
Reservation 7 (s, v, mp)
17. | Ökat kulturanslag för nationella minoriteter |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K348 yrkande 1 och 2006/07:K350 yrkande 8. |
Reservation 8 (v)
18. | Kultur i arbetslivet |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr265. |
Reservation 9 (s)
19. | Statistik över konstnärsstöd |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr241 yrkande 3. |
Reservation 10 (v, mp)
20. | Barnlitteraturstatistik |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ub256 yrkande 6 och 2006/07:Ub309 yrkande 14. |
Reservation 11 (s, v)
21. | Internationellt litteraturcentrum |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr275 yrkandena 1 och 2. |
22. | Nationellt uppdrag för Textilmuseet i Borås |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr268, 2006/07:Kr299 och 2006/07:Kr300. |
Teater, dans och musik (avsnitt 7.2)
23. | Den framtida resurstilldelningen till Göteborgsoperan |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr205. |
24. | Den framtida resurstilldelningen till länsmusikverksamheten i Kalmar län och Gävleborgs län |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr206. |
25. | Stödfond för repetitionslokaler m.m. |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr250 yrkande 4. |
Reservation 12 (v)
26. | Pris- och löneomräkning av anslagen inom kultursektorn |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr254. |
Reservation 13 (v)
27. | Stöd till Dalhalla |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr330. |
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (avsnitt 7.3)
28. | Språket i budgetpropositionen |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr247. |
Reservation 14 (v, mp)
Bild och form samt konsthantverk (avsnitt 7.4)
29. | Stöd till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr263 och 2006/07:Kr295. |
Reservation 15 (s)
Ersättning och bidrag till konstnärer (avsnitt 7.5)
30. | Konstnärernas försörjning |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr241 yrkande 2. |
Reservation 16 (v)
Arkivfrågor (avsnitt 7.6)
31. | Sammanställning av svenskt arkivmaterial rörande seyfo |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:U263 yrkande 5. |
32. | SVAR:s framtid |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr304. |
Kulturmiljövård (avsnitt 7.7)
33. | Kyrkoantikvarisk ersättning |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr207. |
Museer och utställningar (avsnitt 7.8)
34. | Stöd till Nordiska Akvarellmuseet |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr210. |
35. | Statligt stöd till Vandalorum |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr232. |
36. | Emigranternas hus |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr282. |
37. | Dag Hammarskjölds Backåkra |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr291. |
Film (avsnitt 7.9)
38. | Utredning om ett nytt filmavtal |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr273. |
Reservation 17 (v)
Trossamfund (avsnitt 7.10)
39. | Statsbidraget till sjukhuskyrkan |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr283. |
Mediepolitik (avsnitt 7.11)
40. | Nytt principavtal om utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr316. |
Folkrörelsepolitik (avsnitt 7.12)
41. | Idrottens finansiering |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 51, 2006/07:So464 yrkandena 22 och 23, 2006/07:Kr209, 2006/07:Kr253 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:Kr315 yrkande 5. |
Reservation 18 (v)
Reservation 19 (mp)
42. | Allmänna samlingslokaler |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr303 och 2006/07:A270 yrkande 40. |
Reservation 20 (v)
43. | Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr227, 2006/07:Kr239, 2006/07:Kr244 yrkande 1, 2006/07:Kr269, 2006/07:Kr288, 2006/07:Kr305 yrkandena 1–3, 2006/07:Kr309 och 2006/07:Kr326. |
Reservation 21 (mp)
Stockholm den 5 december 2006
På kulturutskottets vägnar
Siv Holma
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Wikström i Uppsala (fp), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Anne Marie Brodén (m), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Hans Wallmark (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp) och Esabelle Reshdouni (mp).
Utskottets överväganden
1 Inledning
1.1 Behandlade ärenden
Kulturutskottet behandlar i betänkandet regeringens samtliga förslag i budgetpropositionen för 2007 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid utom punkt 2 som hänvisats till konstitutionsutskottet. Utskottet behandlar i detta sammanhang också motioner från allmänna motionstiden 2006 med direkt eller indirekt anknytning till budgeten.
Dessutom behandlar utskottet regeringens proposition Radio och TV i allmänhetens tjänst – överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande (prop. 2006/07:16) och de motioner som väckts med anledning av den.
1.2 Inhämtande av information
Under ärendets beredning har på begäran av kulturutskottet statssekreteraren i Utbildnings- och kulturdepartementet Johan Tiedemann informerat om förslagen i budgetpropositionen inom utgiftsområde 17.
Företrädare för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB har redovisat sin syn på public service-frågor i budgetpropositionen och i proposition 16 om överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande.
Företrädare för Teaterförbundet och Svensk Scenkonst har uppvaktat utskottet och informerat om sin syn på vissa frågor i budgetpropositionen.
Företrädare för Kulturrådet, Moderna museet och Nordiska museet har informerat om erfarenheterna av fri entré-reformen vid de statliga museerna.
1.3 Betänkandets disposition
Betänkandet är indelat i sju huvudavsnitt. I avsnitt 2 behandlar utskottet regeringens budgetförslag för 2007 inom utgiftsområde 17 och de motionsförslag som står mot detta. Utskottet gör där först en samlad bedömning av de olika budgetalternativen och tar därefter upp förslagen på anslagsnivå i samma ordning som de finns redovisade i budgetpropositionen.
I avsnitt 3 behandlar utskottet regeringens förslag till medelsanvisning vid sidan av statsbudgeten till idrotten samt de motionsförslag som tar upp dessa frågor.
I avsnitt 4 behandlas vissa bemyndiganden som regeringen vill inhämta.
I avsnitt 5 tar utskottet upp regeringens förslag om public service i budgetpropositionen och i propositionen om överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande samt de motioner som väckts i dessa frågor.
I avsnitt 6 behandlas ett förslag till ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram.
I avsnitt 7 slutligen tar utskottet upp ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden 2006 som tar upp frågor med anknytning till statsbudgeten dock utan att de har någon omedelbar budgeteffekt 2007.
2 Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 17
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Samtliga motioner som behandlas i detta sammanhang avstyrks.
Jämför särskilda yttrandena 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).
2.1 Statens samlade stöd inom utgiftsområde 17
Utskottet
Verksamheter som faller inom kulturutskottets ansvarsområde finansieras eller stöds av staten på fyra olika sätt, nämligen
– från statsbudgetens utgiftssida med anslag på utgiftsområde 17,
– med TV-avgifter som vid sidan av statsbudgeten kanaliseras till den offentligt finansierade radio- och TV-verksamheten över rundradiokontot och det s.k. distributionskontot,
– med medel från AB Svenska Spels överskott som vid sidan av statsbudgeten fördelas av Riksidrottsförbundet till idrottsrörelsen och idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet och av Ungdomsstyrelsen till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet samt i mer begränsad utsträckning av regeringen till kulturella ändamål,
– med s.k. skatteutgifter, dvs. en förmånligare statlig beskattning än vad som gäller generellt av vissa verksamheter.
För 2007 föreslår regeringen i budgetpropositionen att de samlade utgifterna på anslagen på utgiftsområde 17 ska uppgå till 10 139 miljoner kronor.
De tre public service-företagen – Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion – ska enligt riksdagens beslut
Av AB Svenska Spels överskott väntas nästa år 500 miljoner kronor användas vid sidan av statsbudgeten för en ny utvidgad satsning på svensk idrott. Ytterligare 60 miljoner kronor av överskottet överförs till Riksidrottsförbundet för fördelning inom idrottsrörelsen. Därutöver får idrottsrörelsen och ungdomsorganisationerna genom ett fastlagt vinstdelningssystem en viss andel av överskottet från AB Svenska Spel. Detta tillskott uppgår 2006 till sammanlagt 690,9 miljoner kronor. Utöver detta disponerar regeringen en mindre andel av överskottet från Nya Penninglotten för stöd till konst, teater och andra kulturella ändamål. År 2006 uppgår dessa medel till 0,7 miljoner kronor.
Skatteutgifterna på kulturens område beräknas nästa år uppgå till närmare 7 990 miljoner kronor. Hälften av detta belopp – eller ca 4 060 miljoner kronor – motsvaras av det skattebortfall som är en följd av att mervärdesskatten på allmänna nyhetstidningar, böcker, tidskrifter och biografföreställningar har satts ned från 25 till 6 %. En lika stor nedsättning av mervärdesskatten gäller för kommersiell idrott, vilket ger ett skattebortfall för staten på närmare 2 330 miljoner kronor. Detsamma gäller för vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang, vilket minskar statens skatteinkomster med 1 400 miljoner kronor.
Sammantaget uppgår således det statliga stödet till kultur, public service och idrott i dessa olika former till drygt 26 000 miljoner kronor per år.
I de närmast efterföljande avsnitten 2.2–2.4 behandlar utskottet medelstilldelningen för 2007 till de verksamheter som finansieras med anslag över utgiftsområde 17. Medelstilldelningen till radio och tv för efterföljande år brukar utskottet vanligtvis behandla i anslutning till statsbudgeten, men så är inte fallet i år eftersom denna fråga avgjordes redan i juni 2006 i anslutning till beslutet om den nya sexåriga tillståndsperioden för public servicebolagen. Övrigt stöd vid sidan av statsbudgeten, dvs. det icke anslagsfinansierade stödet till idrottsrörelsen samt barn- och ungdomsidrotten, behandlar utskottet i avsnitt 3.
Drygt hälften av idrottsrörelsens och ungdomsorganisationernas andel av Svenska Spels överskott fördelas enligt ett vinstdelningssystem som riksdagen tidigare lagt fast.
2.2 Regeringens och oppositionspartiernas budgetalternativ
På utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid finns sammanlagt sju politikområden av vilka fyra också finns uppförda på andra utgiftsområden.
De tre politikområden som odelat ligger inom utgiftsområdet är politikområdena 28 Kulturpolitik, 29 Ungdomspolitik och 30 Folkrörelsepolitik.
De fyra politikområden som spänner över flera utgiftsområden är politikområdena 25 Utbildningspolitik, där kulturutskottet svarar för bl.a. folkbildningen, liksom 26 Forskningspolitik med anslaget för Statens ljud- och bildarkiv, 27 Mediepolitik med bl.a. anslaget till Biografbyrån samt 2 Finansiella system och tillsyn med Lotteriinspektionens anslag.
Regeringens förslag till medelsanvisning för hela utgiftsområdet uppgår nästa år till 10 139 miljoner kronor. Nivån fördelar sig på politikområden och grupper av anslag på det sätt som framgår av efterföljande tabell. Av tabellen framgår också vilka alternativa prioriteringar som förordas av oppositionspartierna.
Regeringens förslag till medelsanvisningen för 2007 är 557 miljoner kronor högre än den ram som riksdagen för ett år sedan lade fast för utgiftsområdet. Av uppräkningen förklaras 87 miljoner kronor av pris- och löneomräkningar av olika anslag, medan netto 470 miljoner kronor har sin grund i förslag om mer direkta anslagstillskott.
Bland regeringens större satsningar på kulturpolitikens område under 2007 kan nämnas betydande tillskott till folkbildningen och den kyrkoantikvariska ersättningen. Även stödet till Operan, Dramaten, Riksteatern och Drottningholms slottsteater räknas upp. De centrala statliga museernas fria entré begränsas till barn och ungdomar, men samtidigt tillförs nio av dessa museer extra resurser för bl.a. vård av samlingarna. Filmstödet förstärks.
De tre oppositionspartiernas ramförslag överstiger regeringens med 250–742 miljoner kronor.
Socialdemokraterna föreslår en utgiftsram för 2007 som är 261 miljoner kronor högre än regeringens. Hur den utökade ramen ska fördelas på anslag redovisas inte. Endast några reformförslag pekas ut. Så vill Socialdemokraterna t.ex. få till stånd en särskild satsning på barn- och ungdomskultur. Partiet vill också satsa på folkbildning samt på utveckling av fritidsverksamhet och mötesplatser för ungdomar. Dessutom avvisar man den föreslagna avvecklingen av den fria entrén för vuxna vid de statliga museerna.
Vänsterpartiets förslag till utgiftsram för 2007 överstiger regeringens med 742 miljoner kronor. Bland partiets rampåverkande förslag finns en betydande satsning på film och digitala biografer. Stödet till fria grupper och amatörkulturen utökas, och särskilda medel avdelas för att komma till rätta med utestående pensionsproblem för kulturarbetare. Mer omfattande satsningar görs också på folkbildning, på lokaler och fritidsverksamhet för flickor och pojkar samt på museerna för att dessa ska kunna behålla fri entré även för vuxna. Särskilda medel tillförs Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar för ökade kostnader med anledning av lokaliseringen till Visby.
Miljöpartiet de gröna vill till utgiftsområde 17 anvisa 250,4 miljoner kronor mer än regeringen. Hälften av detta belopp avdelas för en satsning på regionala kulturfonder. Partiet motsätter sig regeringens förslag att slopa den fria entrén för vuxna vid de statliga museerna och vill genom en särskild satsning också förbättra levnadsvillkoren för konstnärer. Medel avdelas också för en satsning på hälsofrämjande kultur inom vård, omsorg och skola.
I tabellen redovisas förslagen avrundade till miljoner kronor i den ordning politikområdena behandlas i budgetpropositionen på utgiftsområdet. Regeringens förslag redovisas i absoluta värden. Oppositionspartiernas förslag återges som avvikelser i förhållande till regeringens förslag.
Socialdemokraterna redovisar inte något fullständigt budgetalternativ på anslagsnivå. De satsningar som anges i partiets ekonomiska motion, Fi244, är dessutom inte beloppsmässigt jämförbara med förslagen i budgetpropositionen, eftersom redovisningen utgår från vårpropositionens anslagsnivåer. Dessutom framför partiet inga yrkanden om ändrade anslagsnivåer på utgiftsområdet. För Socialdemokraterna anges därför i tabellen endast den i motion Fi244 föreslagna förändringen av ramen för utgiftsområdet.
Tabell 1. Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för 2007
Miljoner kronor
I första steget av budgetprocessen har finansutskottet den 23 november 2006 föreslagit (bet. 2006/07:FiU1) att riksdagen ska fastställa den ram för utgiftsområde 17 som regeringen förordat i budgetpropositionen, dvs. 10 139,0 miljoner kronor för 2007. Förutsatt att detta också blir riksdagens beslut innebär det att kulturutskottet i sin fortsatta beredning av anslagsfördelningen inom utgiftsområdet är förhindrat att föreslå lösningar som medför att anslagen summerar sig till högre belopp. Inget hindrar emellertid att utskottets förslag understiger denna nivå.
Förslag till alternativa anslagsnivåer har framförts av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna vars ramnivåer överstiger regeringens. Det innebär att inget av förslagen kan tas upp till fortsatt beredning utan jämkningar. Socialdemokraternas ramnivå överstiger regeringens med 261 miljoner kronor, Miljöpartiet de grönas med 250,4 miljoner kronor och Vänsterpartiets med 742 miljoner kronor.
Socialdemokraterna redovisar inte hur partiets utökade ram för utgiftsområde 17 är tänkt att fördelas på anslagsnivå. Partiet saknar därmed ett budgetalternativ som kan behandlas i andra steget av budgetprocessen.
Även de båda övriga oppositionspartiernas budgetalternativ bortfaller eftersom de föreslagna ramnivåerna är för höga. Utskottet har emellertid även vid en mer detaljerad prövning av dessa förslag funnit att de på anslagsnivå bärs upp av olika lösningar som utskottet inte kan ställa sig bakom.
Mot dessa förslag står regeringens förslag till anslagsfördelning, vilket enligt utskottets mening framstår som väl avvägt.
I det följande går utskottet igenom budgetförslagen på utgiftsområde 17 och prövar anslag för anslag de alternativa lösningar som förordas av regeringen respektive Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Liksom den tidigare återgivna tabellen följer genomgången samma ordning som den som används i budgetpropositionen vid redovisningen av anslagen.
Genomgången utmynnar i att utskottet i avsnitt 2.4 redovisar sitt samlade ställningstagande till den förslagspunkt i propositionen och de yrkanden i motionerna som har direkt inverkan på statsbudgeten för 2007 på utgiftsområde 17.
Övriga motionsförslag som berör frågor med anknytning till statsbudgeten men som väntas få budgeteffekt först 2008 eller senare behandlar utskottet längre fram i betänkandet i avsnitt 7.
2.3 Genomgång av förslagen på anslagsnivå
2.3.1 Politikområde 28 Kulturpolitik
Statens kulturråd (28:1)
Statens kulturråd ska som central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en skyldighet att samordna och effektivisera de statliga åtgärderna.
Propositionen
Regeringen föreslår att 47,8 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Motion
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Kr315 att anslaget ska ökas med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att satsas på hälsofrämjande kultur inom vården, omsorgen och skolan (yrkandena 4 och 6). Motionärerna framhåller att hälsofrämjande kultur är viktig och att studier visar att kultur också har en läkande effekt. Många kommuner och landsting prioriterar emellertid bort kulturen i dag. Detta är ett stort misstag som innebär stora samhällsekonomiska förluster i form av ökade sjukskrivningar och mänskligt lidande.
Utskottet
Utskottet konstaterar att anslaget avser Statens kulturråds förvaltningskostnader och finner ingen anledning att på detta anslag anvisa medel för hälsofrämjande kultur som Miljöpartiet de gröna föreslår. Utskottet ställer sig bakom den föreslagna medelsanvisningen.
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (28:2)
Under detta anslag beräknas medel för bidrag till en rad skilda ändamål på kulturområdet. Så används t.ex. anslaget för bidrag till länskonstnärer, bidrag till organisationer med mångkulturell inriktning, bidrag för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet samt bidrag till nationella minoriteters språk och kultur. Inom anslaget beräknas också medel för kulturinsatser i arbetslivet, bidrag till länsbildningsförbund m.fl. för kultur- och föreläsningsverksamhet, bidrag till samisk kultur, bidrag till Svenska institutet, bidrag till centrala amatörorganisationer, centrumbildningar och lokalhållande organisationer för kulturverksamhet. Dessutom beräknas medel till Statens kulturråds disposition för tillfälliga insatser av utvecklingskaraktär eller insatser som på annat sätt är kulturpolitiskt angelägna.
Svenska statens bidrag till Voksenåsen i Oslo och Hanaholmen i Helsingfors finns också uppförda under anslaget.
Propositionen
Regeringen föreslår att 261,3 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007. Av detta belopp beräknas 65 miljoner kronor för pensionskostnader för personal vid statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutioner.
Vidare tillförs anslaget 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 för att förstärka bidrag till centrala amatörkulturorganisationer.
Anslaget minskas samtidigt med 3 miljoner kronor till följd av upphörandet av 2006 års insatser avseende Mångkulturåret. Anslaget minskas vidare med 1 miljon kronor till följd av en engångssatsning 2006 som nu upphör.
Anslaget tillförs 25 miljoner kronor fr.o.m. 2007 i syfte att skapa ett reformutrymme inom politikområdet.
I förra årets budgetproposition tillfördes anslaget 3,75 miljoner kronor per år fr.o.m. 2006 för internationell verksamhet. Anslaget tillförs nu ytterligare 200 000 kronor för detta ändamål fr.o.m. 2007.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 att anslaget ska ökas med 115,3 miljoner kronor (yrkande 2). Motionärerna vill med dessa medel göra en lång rad satsningar inom anslaget. För att främja de nationella minoriteternas – samers, sverigefinnars, romers, tornedalingars och judars – språk och kultur avsätts 25 miljoner kronor. För att följa upp och sprida de positiva och inspirerande exemplen från Mångkulturåret avsätts 2 miljoner kronor till Kommittén för samordning av Mångkulturåret och 2 miljoner kronor till Kulturrådet för informationsspridning och nätverksbyggande. Motionärerna pekar på att den fria scenkonsten länge fått snålt tilltagna och icke värdesäkrade anslag. De avsätter nu 60 miljoner kronor till frigruppsanslaget och därtill 5 miljoner kronor för pensioner till den fria scenkonsten. Till Dansalliansen föreslås 3,5 miljoner kronor och till Teateralliansen 7 miljoner kronor utöver propositionens förslag. Vidare föreslås Teatercentrum och Danscentrum gemensamt få 5 miljoner kronor för att ta hand om juridisk och ekonomisk rådgivning och för förstärkta arbetsförmedlande insatser. Vidare föreslås att 5 miljoner kronor avsätts för musikarrangörerna. Slutligen anförs att amatörkulturföreningar och amatörkulturens centralorganisationer gör ett viktigt arbete och att ytterligare 25 miljoner kronor bör avsättas till stöd för detta arbete.
I motion Kr242 av Vänsterpartiet understryks att Mångkulturåret 2006 har innehållit en mängd positiva inslag, inte minst sådana som syftar framåt och som handlar om att öka samspelet mellan olika grupper i samhället inklusive majoritetsbefolkningen. Motionärerna vill avsätta 25 miljoner kronor för främjande av de nationella minoriteternas språk och kulturarv. Här föreslås att detta finansieras genom att de i propositionen avsatta reformmedlen under anslaget utnyttjas för ändamålet (yrkande 2). (Beräkningen i motion Kr279 tyder på att detta också avses där.)
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Kr315 att anslaget ska minskas med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Miljöpartiet säger därmed nej till regeringens ospecificerade anslagshöjning på 25 miljoner kronor (yrkande 6).
Utskottet
Frågan om pensionspremierna för personalen vid de statsunderstödda scenkonstinstitutionerna löstes slutligt i samband med utskottets budgetbehandling hösten 2004. För detta ändamål har nu 65 miljoner kronor beräknats inom anslaget. Utskottet välkomnar regeringens aviserade planer på att fördjupa arbetet med de pensionsfrågor som berör arbetstagare vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna som omfattas av förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke statlig anställning med målsättningen att åstadkomma en helhetslösning inom nuvarande kostnadsramar. I arbetet ska ingå att pröva bl.a. förslag om karriärbreddning för arbetstagare med låg pensionsålder, såsom sångare och dansare.
Utskottet har inget att erinra mot att 25 miljoner kronor avsätts för reformmedel under anslaget. Utskottet delar därmed inte Vänsterpartiets eller Miljöpartiet de grönas uppfattning att detta bör avslås. Utskottet är inte heller berett att förorda en ökning av anslaget enligt Vänsterpartiets förslag. Utskottet ställer sig därmed bakom den föreslagna medelsanvisningen.
Nationella uppdrag (28:3)
Under anslaget beräknas medel för tidsbegränsade nationella uppdrag. Sådana uppdrag ges till institutioner eller verksamheter som står för utveckling och förnyelse inom en konstriktning eller verksamhetsform. Varje institution som ges ett nationellt uppdrag tilldelas ett årligt bidrag under tre år. Riksdagen beslutar om ämnesområdena, medan regeringen utser innehavarna.
Under 2005 hade åtta verksamheter nationella uppdrag inom områdena barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdomskultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet, barnkulturforskning och samtida dans. Flertalet av dessa upphörde 2005. Under 2006 har totalt 3 miljoner kronor avsatts för slutförandet av Slöjdcirkus och för nya uppdrag till dels Skånes Arkivförbund för ett uppdrag inom arkivområdet, dels Ung scen/öst vid Östgötateatern i Linköping för det nationella uppdraget inom området barn- och ungdomsteater. De två sistnämnda uppdragen gäller för treårsperioden 2006–2008.
Propositionen
Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande kommer en utvärdering av de nationella uppdragen att genomföras. Under tiden för utvärderingen sker en tillfällig omprioritering inom politikområdet av den del av anslaget som avser vilande nationella uppdrag.
Regeringen föreslår att 2 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet ser med intresse fram emot utvärderingen av de hittills genomförda uppdragen och har inget att erinra mot den tillfälliga omprioritering som regeringen föreslår. Utskottet noterar att Statens kulturråd ska redovisa utvärderingen till Regeringskansliet senast den 30 april 2007. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel (28:4)
En försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs i Skåne län under tiden den 1 juli 1997–den 31 december 2010, i enlighet med lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Skåne läns landsting har fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens kulturråd övertagit befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regional kulturverksamhet. Regeringen beslutar om vilka institutioner som ska vara bidragsberättigade. Under anslaget beräknas medel för försöksverksamheten.
Propositionen
Regeringen föreslår att 152,6 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater (28:5)
Från anslaget beräknas medel för bidrag till fem riksinstitutioner på teater-, dans- och musikområdet, nämligen till de två nationalscenerna Operan och Dramaten samt Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus.
Propositionen
I budgetpropositionen (utgiftsområde 17 s. 62) anför regeringen att Operan som nationalscen ska vara den ledande institutionen inom sitt område och kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands. Trots en fast ensemble av högkvalitativa sångare, musiker och korister är Operans konstnärliga verksamhet också beroende av bl.a. tillfälligt anställda dirigenter och sångare av internationell dignitet. Regeringen anser därför att Operan bör ges ett ökat utrymme för denna typ av konstnärliga satsningar och föreslår att bidraget till institutionen ska öka med 2,5 miljoner kronor per år från 2007 för detta ändamål.
Regeringen framhåller att Dramaten under de senaste åren har profilerat sig dels med en mer experimentell verksamhet på Elverket, dels med en intensifierad barn- och ungdomsverksamhet och föreslår att bidraget till teatern ska öka med 2,5 miljoner kronor per år från 2007 för att dessa satsningar ska få ökat stöd.
I enlighet med 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100 s. 31) föreslår regeringen att Riksteaterns anslag ska öka med 2 miljoner kronor per år i tre år fr.o.m. 2007 för att sprida scenkonst för, av och med ungdomar genom ett riktat bidrag till Riksteaterns Open JAM. Vidare föreslår regeringen att bidraget till Riksteatern ska minska med 500 000 kronor för att finansiera en ökad satsning på Dansnät Sverige, vilket innebär att dessa medel överförs till anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.
Bidrag till Drottningholms slottsteater har hittills anvisats under anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. I propositionen framhålls att Drottningholms slottsteater har en unik roll i den svenska teatervärlden med sin historiska miljö och att Drottningholm är ett världsarv med stor internationell lyskraft. Regeringen ser Drottningholms slottsteater som nationell institution, varför det statliga stödet till teatern framöver bör beräknas under samma anslag som övriga nationella teater-, dans- och musikinstitutioner. Sammanlagt överförs därför 7,6 miljoner kronor från anslag 28:7 till detta anslag för Drottningholms slottsteater.
Regeringens förslag innebär att på anslaget anvisas knappt 899 miljoner kronor för 2007.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr252 att en översyn ska göras av hyreskompensationen för statliga kulturlokaler. Partiet ifrågasätter Fastighetsverkets och Statskontorets beräkningar av hyressättningen respektive den kompensation för hyran som beräknas för kulturinstitutionerna. I avvaktan på att en lösning av problemet ska komma till stånd föreslår partiet i motion Kr279 att anslag 28:5 ska tillföras 20 miljoner kronor för hyreskostnader för de institutioner som erhåller bidrag inom ramen för anslaget och som bedriver sin verksamhet i s.k. ändamålsfastigheter. Av motionen framgår vidare att den minskning om 500 000 kronor som regeringen föreslagit av bidraget till Riksteatern ska återställas. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet således att anslaget ska tillföras 20,5 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet förutsätter att regeringen beaktar riksdagens tillkännagivanden från hösten 2004 och hösten 2005 om institutionernas hyreskostnader och återkommer till riksdagen så snart som möjligt med en redovisning av vilka åtgärder som bör vidtas.
Utskottet har inte något att erinra då det gäller den av regeringen föreslagna nivån på anslaget. Utskottet kan således inte biträda förslagen i motionerna Kr252 (v) och Kr279 (v) yrkande 2.
Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (28:6)
Under anslaget anvisas medel för statsbidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.
Propositionen
Av propositionen framgår att anslaget även får användas för bidrag till samarbete med tonsättare. Statens kulturråd har föreslagit att även de fria grupperna ska ges möjlighet att söka stöd för sådant samarbete inom ramen för detta bidrag. Regeringen bedömer att en sådan förändring främjar såväl den nutida musiken som samverkan mellan institutioner och fria grupper. Bidrag för samarbete med tonsättare bör därför fortsättningsvis även kunna lämnas till fria grupper från detta anslag.
Regeringen föreslår att på anslaget ska anvisas 763,2 miljoner kronor för 2007.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Utskottet har inte heller något att erinra mot att anslaget i fortsättningen får användas för de fria gruppernas samarbete med tonsättarna.
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (28:7)
Under detta anslag beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande musikföreningar, stöd till produktion och distribution av fonogram, bidrag till viss teaterverksamhet av nationellt intresse m.m.
Propositionen
Regeringen framhåller att den fria scenkonsten är av stor betydelse bl.a. som motor för utvecklingen av scenkonsten som helhet och för att barn och ungdomar i stor utsträckning kan nås av denna ofta turnerande verksamhet. Regeringen föreslår därför att anslaget till den fria scenkonsten ska förstärkas med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007, att fördelas till barn- och ungdomsverksamhet.
I budgetpropositionen (utgiftsområde 17 s. 62) anför regeringen att Dansnät Sverige varit en viktig motor bakom den samtida dansens allt starkare regionala och lokala förankring. Dansnät Sverige, som består av Dansens Hus och nio regionala samarbetspartner, har skapat nya möjligheter för professionella dansare att få avsättning för sina föreställningar och ökat kunskapen om den samtida dansen. För att bl.a. möjliggöra för Dansnät Sverige att finansiera och hantera sin egen turnéteknik föreslår regeringen att statens stöd till Dansnät Sverige ökas med 500 000 kronor per år fr.o.m. 2007. Förstärkningen finansieras genom en minskning av anslag 28:5.
Vidare föreslår regeringen att anslaget minskas med 12 miljoner kronor, ett belopp som tillfördes engångsvis för 2006 för att förstärka den fria scenkonsten.
I enlighet med vad som redovisats i det föregående kommer statens stöd till Drottningholms slottsteater att fr.o.m. 2007 anvisas under anslag 28:5. För ändamålet överförs 7,6 miljoner kronor från anslag 28:7 till anslag 28:5.
Slutligen anser regeringen att det ligger ett starkt intresse i att Strindbergsteatern förblir en levande teatermiljö. Det statliga stödet till teatern bör därför nu permanentas. Anslaget förstärks således med 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007.
Sammantaget föreslår regeringen att 150,3 miljoner kronor ska anvisas under anslaget för 2007.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 att anslaget ska tillföras sammanlagt 45 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 2). Av beloppet har partiet beräknat 30 miljoner kronor för pensioner till sångare och dansare med tidig pensionsavgång. Medlen är avsedda dels för att institutionsanställda ska komma i åtnjutande av en kompletterande ålderspension, den s.k. Kåpan, dels för att lösa pensionsproblemen för sångare och dansare inom den fria scenkonsten. Därutöver föreslås att 15 miljoner kronor ska anvisas för att förverkliga Handlingsprogram för dansen.
I motion Kr315 föreslår Miljöpartiet att anslaget ska tillföras 9 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 6).
Utskottet
Utskottet är inte berett att förorda en ökning av anslaget utöver vad regeringen föreslår.
Då det gäller den i motion Kr279 (v) föreslagna satsningen på dans erinrar utskottet om att Kulturrådet i sitt budgetunderlag för 2007–2009 sagt sig vara berett att göra ompriorteringar inom anslaget till förmån för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (28:6).
Vidare kan här nämnas att regeringen i budgetpropositionen tar upp frågan om pensionerna på scenkonstområdet (prop. s. 64). Regeringen avser att fördjupa arbetet med de pensionsfrågor som berör arbetstagare vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna som omfattas av förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke statlig anställning med målsättningen att åstadkomma en helhetslösning inom nuvarande kostnadsramar. I arbetet ingår att pröva bl.a. förslag om karriärbreddning för arbetstagare med låg pensionsålder, såsom sångare och dansare.
Bidrag till biblioteksverksamhet (28:8)
Från anslaget utgår statsbidrag till länsbibliotek, tre lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett depåbibliotek. Syftet med bidraget till den regionala biblioteksverksamheten är att fjärrlån ska kunna förmedlas och att utvecklingsverksamhet ska kunna stödjas. Stöd till folkbibliotek utgår fr.o.m. 2002 för biblioteksservice för vuxenstuderande.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under anslaget för 2007 ska anvisas 47,3 miljoner kronor.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motionerna Kr272 yrkande 3 och Kr279 yrkande 2 en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för stöd till fler arbetsplatsbibliotek. Motionärerna påpekar att samarbetet mellan ett antal arbetsplatsbibliotek och folkbibliotek tyvärr har avslutats på många håll på grund av att anslagen till folkbiblioteken skurits ned.
I motion Kr277 föreslår Vänsterpartiet vidare att anslaget bör ökas med ytterligare 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för inrättande av en sverigefinsk boklånecentral med en anställd bibliotekskonsulent.
Utskottet
Utskottet anser att regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget är väl avvägt och vill i sammanhanget erinra om att statsbidrag för etablering av arbetsplatsbibliotek kan sökas från Statens kulturråd under anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till anslagsnivå för 2007.
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (28:9)
Under detta anslag beräknas medel för stöd till utgivning och distribution av litteratur, stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek, stöd till läsfrämjande insatser, stöd till En bok för alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris samt sortimentsstöd till bokhandeln. Vidare anvisas medel för ett internationellt litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Inom ramen för anslaget utgår även medel för utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk och stöd till författarverkstäder. Medel utgår även till utgivning av en barnbokskatalog inom ramen för de läsfrämjande insatserna. Därutöver beräknas medel för produktionsstöd och utvecklingsstöd till kulturtidskrifter. Vidare utgår ett särskilt prenumerationsstöd till bibliotekens kulturtidskrifter.
Propositionen
För att inrymma en ny utgivning av serien Alla Tiders Klassiker för skolbruk tillfördes anslaget 2 miljoner kronor för 2006. Med målsättningen att utgivningen ska omfatta 50 nya klassiska verk under en femårsperiod beräknar regeringen 2 miljoner kronor per år under anslaget även för 2007–2009.
Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att 124,4 miljoner kronor anvisas under anslaget 2007.
Motionerna
Vänsterpartiet vill i motionerna Kr271 och Kr279 yrkande 2 öka anslaget i förhållande till regeringens förslag dels med 2,5 miljoner kronor till kulturtidskrifter för att bl.a. kompensera ökade distributionskostnader, dels med 2,5 miljoner kronor för inrättande av ett särskilt stöd till nättidskrifter.
Utskottet
När det gäller motionsförslaget om ökade medel för kulturtidskrifter för att bl.a. kompensera för ökade distributionskostnader vill utskottet erinra om att riksdagen för 2005 beslutade att utvecklingsstödet till kulturtidskrifter skulle förstärkas med 2 miljoner kronor för att inrymma distributionsstöd. Även om distributionskostnaderna är en tung post för små kulturtidskrifter är utskottet inte berett att nu förorda en ytterligare ökning av anslaget för detta ändamål. Utskottet kan inte heller förorda en anslagshöjning för inrättande av ett särskilt stöd till nättidskrifter. Utskottet ansluter sig således till regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.
Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet (28:10)
Som en del i ett åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten inledde den tidigare regeringen under 2006 en bred satsning på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn.
Propositionen
För 2007 beräknar regeringen 275 miljoner kronor till sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn. Av dessa medel är 25 miljoner kronor ämnade för Statens fastighetsverk för arbete med underhållsåtgärder på verkets fastigheter. Regeringen avser att utvärdera satsningen.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till medelsanvisning.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (28:11)
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek ska tillgodose synskadades och andra läshandikappades behov av litteratur. Biblioteket ska särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punktskriftsböcker samt ge upplysningar och råd till främst folkbibliotek. Biblioteket har en central utskrivningstjänst för dövblinda och synskadade punktskriftsläsare samt svarar för framställning av studielitteratur för högskolestuderande med synskador eller andra läs- och skrivsvårigheter.
Propositionen
I propositionen redovisas att TPB även för 2005 uppnått målet att producera minst 25 % av den årliga bokutgivningen i form av talböcker. Sedan 2000 har antalet låntagare ökat med 67 %. Antalet funktionshindrade studerande vid högskola och universitet som nyttjar TPB:s studielitteratur har ökat från 570 till 1 900 under 2000–2005.
Regeringen föreslår att 69,6 miljoner kronor ska anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet kommer senare i detta betänkande, i avsnitt 4, att behandla regeringens förslag om ett bemyndigande avseende TPB:s beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som medför utgifter under 2008–2010.
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (28:12)
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) har till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte och inom ramen för ett avtal som träffats mellan staten och stiftelsen. Gällande avtal avser perioden den 1 januari 2006 till den 31 december 2008.
Propositionen
Regeringen redovisar att Centrum för lättlästs kundgrupp återfinns framför allt i skolan, på bibliotek och inom vård och omsorg. Liksom året innan framställde Centrum för lättläst ca 30 boktitlar under 2005.
Särskilda insatser för läsutveckling är enligt regeringen av mycket stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer i skolan och för intresset att läsa böcker, inte minst när det gäller elever med utländsk bakgrund eller med olika former av funktionshinder. För dessa grupper finns enligt regeringen ett stort behov av lättlästa böcker och nyhetsmaterial. Regeringen avser därför att ge Centrum för lättläst i uppdrag att öka utbudet av lättläst litteratur och nyheter för skolbruk.
Regeringen föreslår att det på anslaget för 2007 ska anvisas 15,4 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Institutet för språk och folkminnen (28:13)
Anslaget är nytt fr.o.m. 2007 efter omorganisering av språkvården och tillskapandet av Institutet för språk och folkminnen. Anslaget har bildats genom att de nuvarande anslagen 28:13 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt 28:23 Språk- och folkminnesinstitutet har slagits samman.
Institutet för språk och folkminnen är sedan juli 2006 en central myndighet på språkets område som har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Myndigheten ska vidare bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.
Propositionen
Som ett led i att den centrala, statligt finansierade språkvården ska samordnas har Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språk- och folkminnesinstitutet) fr.o.m. den 1 juli 2006 övertagit språkvårdsverksamheten. Det innebär bl.a. att Regeringskansliets stöd till myndighetsspråkvård, dvs. Klarspråksgruppens verksamhet, överförts till institutet. Regeringen föreslår med anledning härav att 859 000 kronor per år fr.o.m. 2007 överförs till anslag 28:13 från anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. Omflyttningen berör dock inte regeringens egen granskningsenhet som ligger kvar oförändrad på Justitiedepartementet.
Vidare föreslår regeringen att knappt 2,8 miljoner kronor förs över till anslaget 28:13 från äldreanslaget Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt att anslaget ökas med ytterligare 2 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 för språkvårdande verksamhet.
En lexikonserie på svenska och olika invandrarspråk utvecklas och ges ut av Myndigheten för skolutveckling, det s.k. Lexinprojektet. Regeringen anser att verksamheten med Lexin fortsättningsvis bör bedrivas av Institutet för språk och folkminnen. Medel motsvarande 3 miljoner kronor överförs därmed till anslaget från utgiftsområde 16, anslag 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Sammantaget föreslår regeringen att 44,8 miljoner kronor ska anvisas under anslaget för 2007.
Motionen
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Kr315 en minskning av anslaget med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 6).
Utskottet
I samband med behandlingen av den språkpolitiska propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4) uttalade utskottet att det är angeläget att språkvården stärks och samordnas. Härigenom kan kunskap och kompetens på området samlas och befintliga resurser utnyttjas på ett mer ändamålsenligt sätt. Utskottet välkomnar därför den samordning som nu skett och ser positivt på regeringens förslag om förstärkningar av anslaget för språkvårdande verksamhet. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Statens konstråd (28:14)
Statliga insatser för den offentliga konsten görs främst genom Statens konstråd. Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Sedan januari 2004 har Statens konstråd tillsynsansvaret för statligt ägd konst.
Propositionen
Regeringen föreslår att 7,4 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (28:15)
Under anslaget beräknas medel för konstförvärv som beslutas av Statens konstråd. Vidare beräknas medel som fördelas av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstinköp.
Propositionen
Regeringen föreslår att 36,6 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007. Förslaget innebär att anslaget minskas med 3,4 miljoner kronor till följd av omprioriteringar inom politikområdet.
Motionen
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Kr315 att anslaget ska ökas med 3,4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna säger därmed nej till neddragningen av anslaget. De kan eventuellt tänka sig neddragningar inom området men först efter att ett seriöst underlag presenterats (yrkande 6).
Utskottet
Utskottet finner medelsanvisningen välavvägd och har inget att erinra mot omprioriteringen som föreslås. Miljöpartiet de grönas motion bör därmed inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.
Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:16)
Nämnden för hemslöjdsfrågor ska ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Vidare samordnar nämnden hemslöjdskonsulentverksamheten och prövar frågan om huvudmannaskap för konsulenterna.
Propositionen
Regeringen föreslår att 1,9 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.
Främjande av hemslöjden (28:17)
Under anslaget beräknas medel för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund och projekt inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Regeringen föreslår att 21 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till medelsanvisning.
Bidrag till bild- och formområdet (28:18)
Under anslaget beräknas medel för bidrag till organisationer m.m. på bild- och formområdet, bl.a. verksamhetsbidrag till Folkrörelsernas konstfrämjande, utrustningsbidrag till konstnärers kollektivverkstäder, bidrag till Akademien för de fria konsterna och verksamhetsstöd till vissa fristående utställningsarrangörer.
Propositionen
Regeringen föreslår att 27,7 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 att anslaget ökas med 5 miljoner kronor till kollektivverkstäder och ateljéstöd för bild- och formkonstnärer (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet biträder inte Vänsterparitets förslag om ytterligare medel under anslaget, utan finner regeringens förslag väl avvägt.
Konstnärsnämnden (28:19)
Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer samt att främja internationellt konstnärsutbyte. Nämnden ska vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden fördelar även stöd till produktion av kortfilm under anslag 28:36 Filmstöd.
Propositionen
Regeringen föreslår att 14,4 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till medelsanvisning.
Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:20)
Under anslaget beräknas bl.a. medel för ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek (biblioteksersättning). Vidare beräknas medel för ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Medlen fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Vidare fördelas en del av visningsersättningen individuellt. Den individuella visningsersättningen fördelas på basis av det offentliga innehavet av konstnärens verk i enlighet med kriterier vilka fastställts av upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Dessutom beräknas medel för bidrag till konstnärer som fördelas av styrelsen för Sveriges författarfond respektive av Konstnärsnämnden.
Propositionen
Regeringen föreslår att 298,9 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Motionen
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Kr315 att anslaget ska ökas med 67 miljoner kronor (yrkande 6). Motionärerna anför att de kraftfullt vill förbättra levnadsvillkoren för konstnärerna.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning och biträder därmed inte Miljöpartiet de grönas förslag om ytterligare resurser.
Riksarkivet och landsarkiven (28:21)
Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. Riksarkivet är chefsmyndighet för landsarkiven, som finns i Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund. Landsarkiven är arkivmyndigheter inom sina distrikt. Stockholms stadsarkiv och Värmlandsarkiv har funktionen som landsarkiv inom Stockholm resp. Värmlands län. I Riksarkivet ingår bl.a. Krigsarkivet, Svensk arkivinformation (SVAR) och en enhet för museitjänster. Krigsarkivet fullgör uppgifter som arkivmyndighet för de myndigheter som lyder under Försvarsdepartementet. SVAR är en avgiftsfinansierad verksamhet som arbetar med att bearbeta och sprida arkivinformation. SVAR riktar sig framför allt till allmänheten, i första hand släktforskarna.
Propositionen
I samband med att ansvaret för den fortlöpande folkbokföringen den 1 juli 1991 överfördes från Svenska kyrkan till skattemyndigheten beslutades att allt material från tiden före reformen skulle föras över från pastorsämbetena till landsarkiven. Vid överföringen byggdes en särskild folkbokföringsexpedition upp vid landsarkiven för att ta emot, konservera, skanna och öka tillgängligheten av materialet. För att Riksarkivet och landsarkiven ska ha fortsatt möjlighet att genomföra uppdraget föreslår regeringen en anslagshöjning med 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007 för ändamålet.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 316,5 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning.
Bidrag till regional arkivverksamhet (28:22)
Syftet med bidraget är att främja den regionala arkivverksamheten och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala kulturpolitiken. Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv.
Propositionen
Regeringen föreslår att 6,1 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning.
Svenskt biografiskt lexikon (28:23)
Myndigheten Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket. Med gällande vetenskaplig kvalitet ska minst ett band ges ut vartannat år.
Propositionen
Regeringen föreslår att 4,4 miljoner kronor anvisas för 2007.
Utskottet
Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning.
Riksantikvarieämbetet (28:24)
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för frågor om kulturmiljön och kulturarvet. RAÄ har bl.a. till uppgift att värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, att bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande samt att verka för att hoten mot kulturmiljön möts. Dessutom ska RAÄ utföra arkeologiska undersökningar och utredningar, som utförs av RAÄ:s avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift.
Propositionen
För att stärka arbetet med miljömålen tillfördes anslag 28:25 Bidrag till kulturmiljövård särskilda medel fr.o.m. 2005 från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Av dessa medel överförs nu 1,9 miljoner kronor från anslag 28:25 till detta anslag för att användas för samma ändamål.
Regeringen föreslår att anslaget anvisas med 198,1 miljoner kronor för 2007.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motionerna Kr249 och Kr279 yrkande 2 att anslaget ska räknas upp med 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag. I motion Kr249 (v) sägs att myndigheten blivit utlovad full kompensation för de extra kostnader som flytten till Gotland skulle medföra. Medel för detta ändamål finns emellertid inte avsatta i budgetpropositionen. Vänsterpartiets förslag till medelsökning syftar till att täcka de kostnader som väntas uppstå på grund av omlokaliseringen.
Utskottet
Utskottet är medvetet om att den tidigare regeringens beslut att omlokalisera RAÄ till Gotlands län medför vissa omställningskostnader. Som framgår av budgetpropositionen avser regeringen att med anledning därav noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheten långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare att under 2007 fortsätta att kompensera myndigheten för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför.
Med beaktande av det anförda har utskottet inte något att erinra mot den föreslagna nivån på anslaget. Därmed kan utskottet inte biträda förslagen i motionerna om en uppräkning av anslaget.
Bidrag till kulturmiljövård (28:25)
Bidrag till kulturmiljövård lämnas för insatser som bidrar till att kulturmiljön bevaras och görs tillgänglig. Anslaget används också för att täcka kostnaderna för vissa arkeologiska undersökningar och för arbetet med att ta till vara fornfynd. Dessutom används det som bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
Propositionen
För att stärka arbetet med miljömålen tillfördes anslaget 9,4 miljoner kronor fr.o.m. 2006 från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Av dessa medel föreslår regeringen nu att 1,9 miljoner kronor ska överföras till anslag 28:24 Riksantikvarieämbetet att användas för det myndighetsarbete som utförs för samma ändamål.
Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minskas med 1 miljon kronor till följd av omprioriteringar inom politikområdet. Sammantaget innebär förslaget att anslaget förs upp med 257,7 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning.
Kyrkoantikvarisk ersättning (28:26)
Enligt tidigare riksdagsbeslut får Svenska kyrkan sedan 2002 en viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena, s.k. kyrkoantikvarisk ersättning. Ersättningen som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Riksdagen beslutade i samband med budgetpropositionen för 2006 att ersättningen ska uppgå till 305 miljoner kronor för 2007, till 395 miljoner kronor för 2008 samt till 465 miljoner kronor för 2009.
Regeringens förslag innebär således att anslaget förs upp med 305 miljoner kronor för 2007.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning.
Centrala museer: Myndigheter (28:27)
Av de statliga, centrala museerna är det tio som har ställning som myndighet. De är:
– Statens historiska museer bestående av Statens historiska museum samt Kungl. myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum,
– Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,
– Naturhistoriska riksmuseet,
– Statens museer för världskultur bestående av Världskulturmuseet i Göteborg samt Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet,
– Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet,
– Statens maritima museer bestående av Sjöhistoriska museet och Vasamuseet samt Marinmuseum i Karlskrona,
– Arkitekturmuseet,
– Statens musiksamlingar,
– Statens försvarshistoriska museer bestående av Armémuseum samt Flygvapenmuseum i Linköping,
– Moderna museet.
Fem av museimyndigheterna är också ansvarsmuseer inom sina respektive verksamhetsområden. Det innebär att de inom sina områden bl.a. ska främja samordningen mellan museer och utveckla kontakter med omvärlden. Ansvarsmuseer är Statens historiska museum, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Moderna museet.
Förutom med anslag finansieras de centrala museimyndigheternas verksamhet med bl.a. avgifter. Under 2005 uppgick avgiftsintäkterna till ca 208 miljoner kronor. Av detta belopp svarade Vasamuseet och Naturhistoriska riksmuseets Cosmonova för 66 miljoner kronor respektive 22 miljoner kronor.
Av de centrala museerna har 19 fri entré för alla besökare. Dessa är: Historiska museet, Kungl. Myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum, Världsarvskulturmuseet i Göteborg, Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet, Etnografiska museet, Livrustkammaren, Skoklosters slott (delvis), Hallwylska museet (delvis), Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet, Arkitekturmuseet, Musikmuseet, Armémuseum, Flygvapenmuseum i Linköping, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Moderna museet samt Stiftelsen Nordiska museet.
Propositionen
De centrala museerna är en del av vårt gemensamma minne. De kan utveckla och förmedla kunskap, erbjuda upplevelser för alla sinnen och levandegöra historien. Särskilt för barn är museerna i dessa sammanhang mycket betydelsefulla. Därför är det av vikt att barn och ungdomar upp till 19 år har möjlighet att besöka de centrala museerna utan att behöva betala. Museernas verksamhet har sedan en tid tillbaka präglats av ekonomisk osäkerhet, vilket inte minst har påverkat vården av föremålssamlingarna negativt. Att på olika sätt trygga våra kollektiva minnens bevarande, att öka den fysiska säkerheten för verksamheten, att öka resurserna till ett professionellt besöksmottagande och att forska kring museernas verksamhetsområden är enligt regeringen prioriterat framför fri entré för vuxna. Den fria entrén för vuxna bör därmed slopas.
Regeringen föreslår att anslaget tilldelas 838,6 miljoner kronor. Genom att avskaffa den fria entrén för vuxna minskas anslaget med 54,9 miljoner kronor. Till långsiktiga bevarandeinsatser avsätts 4 miljoner kronor, varav 2 miljoner kronor går till bevarandet av regalskeppet Vasa och 2 miljoner kronor till bevarandet av den nedskjutna DC 3:an.
Från och med 2007 beräknar regeringen ett tillskott om 2 miljoner kronor per år till Prins Eugens Waldemarsudde för vidareutveckling av verksamheten. Utöver detta tillförs myndigheten Nationalmuseum 3 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007.
Moderna museet ska behålla och vidareutveckla sin position som ledande institution inom 1900- och 2000-talskonsten. För omhändertagande av Pontus Hulténs donation samt för komplettering av konstsamlingarna beräknar regeringen 3 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 i ökade medel till Moderna museet.
För att förbättra förutsättningarna för en positiv och långsiktig utveckling föreslår regeringen att Statens museer för världskultur fr.o.m. 2007 anvisas ytterligare 3 miljoner kronor per år. Med anledning av att Arkitekturmuseum genomfört organisatoriska förändringar ges museet ett tillfälligt tillskott med 6 miljoner kronor på tilläggsbudgeten för 2006 i samband med denna proposition. För att förbättra Arkitekturmuseets ekonomiska förutsättningar tillförs 2 miljoner kronor 2007.
För att stärka Naturhistoriska riksmuseets möjligheter att långsiktigt bevara sina samlingar beräknar regeringen 1 miljon kronor per år i ökade medel fr.o.m. 2007.
Medelstilldelning för respektive myndighet framgår av efterföljande sammanställning.
Tabell 2. Regeringens förslag till medelstilldelning till centrala museer: myndigheter
Tusental kronor
Motionerna
I tre motioner från Socialdemokraterna avvisas regeringens förslag om att avskaffa den fria entrén för vuxna på statliga museer. I motion Fi244 menar Socialdemokraterna att de statliga museernas kulturskatter ska kunna avnjutas av alla utan krav på entréavgift (yrkande 50). Samma förslag framförs av partiet i motion Kr321 (yrkande 2) och av motionären Louise Malmström i Kr320.
Vänsterpartiet föreslår i sin budgetmotion Kr279 att 54 miljoner kronor årligen förs till anslaget 28:27 för att bevara det fria inträdet till statliga museer (yrkande 2). Även i motion Kr251 yrkar partiet på att fri entré återinförs (yrkande 1).
Miljöpartiet anslår i motion Kr315 (yrkande 6) till de centrala museerna 42 miljoner kronor. Av yrkande 3 i samma motion framgår att medlen är avsedda för fortsatt fri entré-reform.
Utskottet
I budgetpropositionen framhåller regeringen att de statliga museernas verksamhet sedan en tid tillbaka präglats av ekonomisk osäkerhet, vilket bland annat lett till att vården av föremålssamlingarna har blivit eftersatt. Utskottet delar regeringens bedömning att det är mer angeläget att trygga våra kollektiva minnens bevarande och att lägga större vikt vid museernas övriga kärnområden än att prioritera fri entré för vuxna. Barn och ungdomar upp till 19 år ska dock ha fortsatt fri entré.
Såsom kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth framhöll i en interpellationsdebatt den 7 november 2006 har fri entré-reformen medfört en fixering vid besökssiffror som det finns anledning att komma bort ifrån. Kvalitet bör gå före kvantitet som målsättning. Regeringen utgår ifrån att varje museum bäst känner sina egna förutsättningar och vill därför öppna för att varje museum självt får avgöra huruvida man ska ha fri entré. På så sätt ökas självbestämmanderätten för kulturen. Utskottet instämmer i regeringens överväganden och vill särskilt framhålla att fri entré på statliga museer fortfarande är tillåtet, dock inte ett måste. Utskottet biträder således inte Socialdemokraternas, Vänsterpartiets samt Miljöpartiets motioner utan ansluter sig till regeringens medelstilldelning för 2007.
Centrala museer: Stiftelser (28:28)
Det finns fyra centrala stiftelsemuseer, nämligen Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet samt Arbetets museum. För Arbetets museum, som är beläget i Norrköping, fastställs stadgarna av dess huvudmän. För de tre övriga stiftelsemuseerna gäller stadgar som har fastställts av regeringen. Nordiska museet har inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.
Anslaget till de fyra museerna är ungefär dubbelt så höga som deras avgiftsintäkter. Under 2005 uppgick intäkterna från avgifterna till sammanlagt 110 miljoner kronor. Av detta belopp svarade Skansen för 77 miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen föreslår att 217,6 miljoner kronor anvisas på anslaget för 2007. Genom avskaffandet av fri entré för vuxna på Nordiska museet minskas anslaget med 7,7 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007.
Arbetets museums uppdrag att etablera en resursenhet för genusfrågor på museerna har avslutats. Därmed minskas anslaget med 0,5 miljoner kronor 2007. För att möjliggöra för Skansen att vidta nödvändiga reparationer, underhåll och investeringar tillförs stiftelsen 2 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007.
Tabell 3. Regeringens förslag till medelstilldelning till centrala museer: stiftelser
Tusental kronor
Socialdemokraterna föreslår i motionerna Fi244 (yrkande 50), Kr321 (yrkande 2) och Kr320 att regeringens förslag om att avskaffa den fria entrén på statliga museer avisas.
Vänsterpartiet anvisar i motion Kr279 (yrkande 2) samt Kr251 (yrkande 1) 8 miljoner kronor för att återinföra det fria inträdet på statliga stiftelsemuseer.
Miljöpartiet föreslår i motion Kr315 (yrkande 6) att 6 miljoner kronor tilldelas anslaget Centrala museer: Stiftelser. Av yrkande 3 i samma motion framgår att ökningen av anslaget ska möjliggöra fortsatt fri entré på de centrala stiftelsemuseerna.
I motion Kr328 föreslår Carin Runeson och Olle Thorell (s) en omprioritering inom de befintliga ramarna i syfte att ge stiftelsen Ekomuseum Bergslagen statlig finansiering. Finansieringen ska möjliggöra långsiktig planering och utveckling av museet.
Utskottet
Även beträffande detta anslag är det i första hand synen på den fria entrén som skiljer regeringens förslag från oppositionens. Med hänvisning till utskottets resonemang i anslutning till anslag 28:27 kan utskottet således inte biträda en ökad medelstilldelning för att bevara den fria entrén. Motionerna Fi244 (s) yrkande 50, Kr321 (s) yrkande 2, Kr320 (s), Kr279 (v) yrkande 2, Kr251 (v) yrkande 1 samt Kr315 (mp) yrkandena 3 och 6 avvisas därmed. Utskottet kan inte heller biträda motion Kr328 (s) då förslaget förutsätter en omprioritering inom anslagsfördelningen.
Bidrag till regionala museer (28:29)
Bidrag till regionala museer syftar till att stödja museer i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om en regions kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt. Statsbidraget ska ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljöarbetet.
Under anslaget anvisas även medel för kostnader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna.
Propositionen
Anslaget ökar med ca 0,5 miljoner kronor jämfört med 2006 efter en tidigare neddragning på grund av omprioriteringar inom politikområdet. Regeringen föreslår att 154 miljoner anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag.
Bidrag till vissa museer (28:30)
Under anslaget beräknas medel för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten. Regeringen har fastställt stadgar för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisationer och andra intressenter.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 56 miljoner kronor för 2007. Det innebär en ökning med knappt 1,7 miljoner kronor i förhållande till innevarande år.
Det pågår en avveckling av Stiftelsen Rooseum i Malmö och stora delar av samlingen har sålts. När slutligt ställningstagande finns beträffande den framtida verksamheten avser regeringen att återkomma om de medel på anslaget som ställts till regeringens förfogande.
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (SFMV) bidrar positivt till den regionala utvecklingen. I likhet med 2006 avser regeringen att tillföra SFMV 2,5 miljoner under 2007 för att upprätthålla verksamhetsnivån. Vidare tillförs Millesgården i enlighet med den överenskommelse som ingåtts mellan staten och Lidingö stad 1,3 miljoner kronor per år t.o.m. 2008.
Medelstilldelningen till de olika museerna och institutionerna framgår av efterföljande sammanställning.
Tabell 4. Regeringens förslag till fördelning av anslaget Bidrag till vissa museer
Tusental kronor
Motionerna
Vänsterpartiet anslår i sin budgetmotion Kr279 (yrkande 2) ytterligare 10 miljoner kronor årligen till anslag 28:30. Av motion Kr251 (v) framgår att de 10 miljonerna ska tilldelas Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna för att ge verksamheten långsiktigt hållbara förutsättningar och samma ekonomiska villkor som övriga statliga myndigheter (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet finner inte anledning att avvika från regeringens medelsberäkning och kan därför inte biträda Vänsterpartiets förslag om ytterligare resurser till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.
Stöd till icke-statliga kulturlokaler (28:31)
Anslaget används för att stödja ny- eller ombyggnad inklusive handikappanpassning av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslokalsdelegation efter samråd med Statens kulturråd.
Propositionen
Regeringen föreslår att 9,9 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag.
Riksutställningar (28:32)
Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och ordna utställningar samt bistå med råd och annan service. Myndigheten ska också utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
För närvarande pågår en omlokalisering av Riksutställningars verksamhet från Stockholm till Gotland. Som en konsekvens har vissa omprioriteringar i verksamheten fått vidtas. Omlokaliseringen ska vara slutförd i december 2007.
Propositionen
Riksutställningar har på regeringens uppdrag redovisat en konsekvensanalys med anledning av omlokaliseringen till Gotland under 2007. Regeringen avser att med anledning av omlokaliseringen noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheten långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare att under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter som omlokaliseras för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 45,6 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i sin budgetmotion Kr279 (yrkande 2) samt i motion Kr249 att anslaget tillförs ytterligare 26 miljoner kronor för 2007. Partiet framhåller att både den förra och den nuvarande regeringen sagt att samtliga kostnader i samband med omlokaliseringen ska täckas av statliga anslag. Partiet menar att man inte tagit hänsyn till detta i budgetpropositionen och föreslår således att anslaget tillförs ytterligare medel för att täcka omkostnaderna.
Utskottet
Utskottet bedömer att regeringens intention att med anledning av omlokaliseringen noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation är välmotiverad. Det är av vikt att myndigheten Riksutställningars verksamhet kan fungera långsiktigt med bibehållen kvalitet. Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning och biträder därför inte Vänsterpartiets förslag om ytterligare resurser till myndigheten.
Forum för levande historia (28:33)
Forum för levande historia har till uppgift att främja arbetet med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Verksamheten ska ta sin utgångspunkt i Förintelsen och stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Arbetet ska bedrivas i nära kontakt med pågående forskning och andra institutioner verksamma med liknande frågor.
Propositionen
Anslaget ökas med 2,5 miljoner kronor jämfört med 2006 efter en tidigare neddragningar på grund av omprioriteringar inom politikområdet. Regeringen avser att ge Forum för levande historia ett särskilt uppdrag för att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 43 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet finner inte anledning att avvika från regeringens medelsberäkning och ansluter sig således till regeringens förslag.
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (28:34)
Under anslaget beräknas medel för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Anslaget belastas också med kostnader för eventuellt infriade garantier enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier.
Propositionen
Regeringen föreslår att 80 000 kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag utan tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
Filmstöd 28:35
Under anslaget beräknas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m. enligt 2006 års filmavtal samt stöd till filmkulturella åtgärder utanför avtalets ram. Under anslaget beräknas även medel för Konstnärsnämndens filmstöd.
Propositionen
Som framgår av budgetpropositionen (utgiftsområde 17 s. 28–29) trädde ett nytt filmavtal i kraft den 1 januari 2006. Avtalet gäller t.o.m. den 31 december 2010. I enlighet med avtalet ska staten tillskjuta 175 miljoner kronor under 2006, 180 miljoner kronor under 2007 och 185 miljoner kronor från och med 2008 för ändamål inom avtalets ram, dvs. framför allt för produktionsstöd till svensk film.
Regeringen föreslår således en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor för 2007 till följd av filmavtalet. Vidare föreslår regeringen att bidraget för filmkulturella insatser som ligger utanför filmavtalets ram ska räknas upp med 5 miljoner kronor.
Sammanlagt innebär förslaget att anslaget ökas med 10 miljoner kronor till 299,3 miljoner kronor för 2007.
I propositionen redovisar regeringen också sin bedömning rörande utvecklingen av digitala biografer (s. 66).
Till följd av ett tillkännagivande från riksdagen våren 2005 har Filminstitutet fått regeringens uppdrag att på ett aktivt sätt följa den digitala biografutvecklingen, främst när det gäller biografer på mindre orter, samt att redovisa en utarbetad plan för hur utvecklingen kan stödjas och främjas i hela landet på ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart sätt.
Filminstitutets arbete har bedrivits inom ramen för en särskild arbetsgrupp, vars resultat redovisats i en rapport till regeringen. I rapporten föreslås bl.a. att en statlig fond ska inrättas för stöd till digital visningsteknik för biografer på små och medelstora orter. Vidare ska samtliga biografer – således även biografer på större orter – i landet kunna söka statliga räntefria lån för samma ändamål. Fonden bör enligt arbetsgruppens förslag införas fr.o.m. den 1 juli 2007 och uppgå till totalt 205 miljoner kronor under fem år. De räntefria lånen bör införas samtidigt med stödet och ha en låneram på totalt 500 miljoner kronor under samma femårsperiod.
Regeringen anser att det även i framtiden bör vara en central uppgift för den svenska filmpolitiken att upprätthålla och utveckla biografstrukturen i landet. Därför är det viktigt att biografstrukturen inte undermineras när digitaliseringen väl påbörjas i större skala. De biografer på mindre orter som torde ha störst nytta av ett teknikskifte, genom att det möjliggör en effektivare distribution, saknar i allmänhet tillräckliga resurser för att investera i digital visningsteknik. Den kommersiella film- och biografbranschen bör dock enligt regeringens uppfattning kunna genomföra en digitalisering även utan särskilda statliga åtgärder. För detta talar inte minst att distributionskostnaderna väntas sjunka när digital distribution införs.
Regeringen konstaterar att det i första hand är biografer på mindre orter som kan vara i behov av samhällets insatser. En omfattande digitalisering av de kommersiella biografkedjorna är enligt arbetsgruppens rapport inte så nära förestående att det ger skäl för särskilda statliga insatser för biografer på mindre orter under 2007. Det återstår också frågor att lösa internationellt när det gäller distribution, teknisk standard m.m.
Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att några särskilda statliga insatser för att främja den digitala biografutvecklingen inte bör genomföras med anledning av rapporten. Regeringen avser att fortsatt hålla sig informerad om den digitala biografutvecklingen i Sverige. Filminstitutet bör därför även fortsättningsvis aktivt följa utvecklingen på området.
Motionen
Vänsterpartiet hävdar i motion Kr279 att filmavtalet är kraftigt underfinansierat och att situationen på sikt är ohållbar. Partiet föreslår därför att anslaget ska ökas med sammanlagt 208 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av beloppet ska 150 miljoner kronor tillföras de stödändamål som finansieras genom filmavtalet. Vidare ska 50 miljoner kronor avsättas för stödändamål som ligger utanför avtalet, nämligen för regionala resurscentrum för film och video. Slutligen ska 3 miljoner kronor användas för ett samisk-tornedalskt samarbetsprojekt samt 5 miljoner kronor gå till en pott för ekonomiskt svaga biografer eller föreningar som vill inköpa digital teknik för filmvisning (yrkande 2).
Utskottet
Filmavtalets konstruktion innebär att flera parter bidrar till finansieringen av i första hand filmproduktion. Enligt den förra regeringens uppskattning skulle avtalet generera 337 miljoner kronor för 2006. Till grund för regeringens beräkning ligger bestämmelserna i filmavtalet. Statens insats för 2006 uppgår till 175 miljoner kronor. TV-företagen (SVT, TV 4, MTG, Kanal 5 och C More Entertainment) bidrar sammanlagt med minst 50 miljoner kronor och har därutöver garanterat att de ska bidra med ytterligare medel för samproduktioner m.m. Föreningen Sveriges filmproducenter bidrar med högst 2 miljoner kronor.
En mycket viktig och samtidigt osäker intäktskälla utgörs av den s.k. biografavgiften. Biografägarna betalar en avgift till Filminstitutet motsvarande 10 % av bruttobiljettintäkten vid föreställningarna. Om antalet biobesökare understiger 15 miljoner under en på visst sätt beräknad rullande tolvmånadersperiod, minskar avgiften till 7,5 % av bruttobiljettintäkterna för 2008, 2009 och 2010, vilket skulle innebära ett väsentligt intäktsbortfall (9 § 2006 års filmavtal). Regeringens kalkyl bygger bl.a. på att biografavgifterna uppgår till 110 miljoner kronor.
Det är på nuvarande stadium för tidigt att bedöma om filmavtalet är underfinansierat. I sammanhanget är det av intresse att utskottet under beredningen av budgetpropositionen informerats av Filminstitutets ledning om verksamheten. Filminstitutet avser att göra organisatoriska förändringar och ändra inriktningen på arbetet med stödet till filmproduktion. Förändringarna innebär bl.a. att färre filmprojekt kommer att stödjas med större belopp.
Utskottet kan konstatera att den medelsuppräkning om 5 miljoner kronor som enligt regeringens förslag ska anvisas för ändamål som stöds inom ramen för filmavtalet är en konsekvens av vad parterna bakom 2006 års filmavtal kommit överens om. Utskottet har inte något att erinra mot förslaget. Utskottet har inte heller något att erinra mot att bidraget för filmkulturella insatser tillförs 5 miljoner kronor. Sammantaget synes nivån på anslaget vara rimlig. Utskottet kan således inte biträda förslaget i motion Kr279 (v) yrkande 2.
Utskottet har med intresse tagit del av den redogörelse för den digitala biografutvecklingen som regeringen lämnar i budgetpropositionen som svar på ett tillkännagivande från riksdagen våren 2005. Utskottet konstaterar att regeringen anser att några särskilda insatser för att främja den digitala biografutvecklingen inte bör genomföras från statens sida under 2007 bl.a. med hänvisning till att digitaliseringen av biografkedjorna inte tycks vara nära förestående.
I likhet med regeringen anser utskottet att det kan finnas skäl att avvakta utvecklingen ytterligare. Samtidigt vill utskottet understryka betydelsen av att regeringen kontinuerligt håller sig informerad om vad som händer på teknikens område och vilka behov som kan finnas framför allt på mindre orter för att biopubliken i hela landet ska kunna få tillgång till ett aktuellt filmutbud. Riksdagen bör på lämpligt sätt hållas underrättad i frågan.
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (28:36)
Under anslaget beräknas medel för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk- och folkminnens ansvarsområden. Vidare beräknas under anslaget medel för del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet.
Propositionen
Regeringen föreslår att 36,4 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till medelsanvisning.
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (28:37)
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har till uppgift att pröva frågor om statsbidrag till trossamfund.
Propositionen
Vid kriser och katastrofer är enligt regeringen behovet av insatser från trossamfunden omfattande. För effektiv samverkan med andra parter behöver trossamfunden samordna sina insatser. Regeringen anser att den tillfälliga tjänsten som krisberedskapssamordnare för trossamfunden bör permanentas och föreslår därför att anslaget tillförs 1 miljon kronor per år fr.o.m. 2007.
Regeringen föreslår att det på anslaget anvisas 4,7 miljoner kronor för 2007.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till medelstilldelning.
Stöd till trossamfund (28:38)
Målet för det statliga stödet till trossamfund är att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänster, själavård, undervisning och omsorg. Förutsättningarna för att ett trossamfund ska få statligt stöd är att samfundet bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att det är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund.
Propositionen
För närvarande omfattas 22 trossamfund och samverkansorgan av statsbidragssystemet och åtta trossamfund har beviljats avgiftshjälp, dvs. uppbörd av medlemsavgifter. Antalet personer som betjänas av de statsbidragsberättigade samfunden uppgick den 31 december 2004 till ca 77 600.
Regeringen föreslår att det på anslaget anvisas 50,2 miljoner kronor för 2007.
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 att anslaget minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 2).
Utskottet
Utskottet är inte berett att tillstyrka ett förslag som innebär att stödet till trossamfunden minskar, utan ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Regionala kulturfonder (nytt anslag)
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Kr315 att det inrättas regionala kulturfonder (yrkande 6). Partiet avsätter 125 miljoner kronor till ett nytt anslag Regionala kulturfonder. Syftet med fonderna är att finansiera nya kulturprojekt, att göra kulturen tillgänglig för fler och att förbättra arbetsvillkoren för kulturarbetarna. Fonderna ska administreras av länsstyrelserna som också ska tillsätta en kommitté som ska fördela medel ur fonderna. Projekt som stöds ska vara regionalt förankrade och skapa mervärde till den befintliga regionala kulturen.
Utskottet
Utskottet anser inte att regionala kulturfonder ska inrättas.
Utskottet erinrar om att statsbidrag till regional kulturverksamhet lämnas enligt förordningen (1996:1598). Bidrag kan utgå till regionala och lokala institutioner som får bidrag från ett landsting, en kommun eller någon annan huvudman. För detta ändamål föreslås under anslag 28:6 Bidrag till länsmusikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 763 miljoner kronor avsättas för budgetåret 2007.
En försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel genomförs i Skåne län, se anslag 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel. Försöksverksamheten ska pågå t.o.m. utgången av 2010 och sammanhänger med den pågående försöksverksamheten med en ny regional nivå med direktvalt regionfullmäktige.
2.3.2 Politikområde 27 Mediepolitik
Statens biografbyrå (27:1)
Statens biografbyrå ska granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. På begäran förhandsgranskas även filmer och videogram för enskilt bruk. Biografbyrån fastställer åldersgränser för de filmer som granskats. Vidare kan byrån besluta om att klipp ska göras i filmer samt om visningsförbud.
Biografbyrån utövar tillsyn över videogrammarknaden och efterlevnaden av bestämmelserna i brottsbalken om olaga våldsskildring och otillåten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bilder. Biografbyrån ska enligt brottsbalken yttra sig till Justitiekanslern (JK) i åtalsärenden som rör olaga våldsskildring samt ge medgivande till åtal som rör otillåten utlämning av teknisk upptagning.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2007 ska uppgå till knappt 10 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsansvisning under anslaget.
I avsnitt 6.1 behandlar utskottet regeringens förslag till lag om ändring av lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. I lagförslaget föreslås att Biografbyråns granskningsavgifter ska sänkas.
Utbyte av sändningar mellan Sverige och Finland (27:2)
Under anslaget anvisas medel för kostnader för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, kostnader för distribution av en finsk programtjänst i Sverige och övriga kostnader i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig på överenskommelser mellan Sverigefinska Riksförbundet och förhandlingsorganisationen Copyswede, som företräder vissa rättighetshavarorganisationer.
Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om ömsesidighet. Finland svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överföringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt svarar Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk programkanal till Finland.
Propositionen
Regeringen föreslår att på anslaget för 2007 ska anvisas 20,7 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsansvisning under anslaget.
Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (27:3)
Under anslaget anvisas medel för svensk medverkan i Europeiska Audiovisuella Observatoriet. Det är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om utvecklingen inom film, television, video/dvd och nya medier. Observatoriet arbetar också med att ta fram jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området.
Propositionen
Under 2004–2006 har Granskningsnämnden för radio och TV fått ett årligt tillskott på 400 000 kronor som finansierats från detta anslag. Från och med 2007 minskas anslaget med 350 000 kronor, medel som förs över till det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV.
Regeringen föreslår att 466 000 kronor ska anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsansvisning under anslaget.
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (27:4)
Under anslaget anvisas medel för stöd till Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet för information om forskningsresultat och utarbetande av mediestatistik, bl.a. genom Mediebarometern.
Propositionen
Regeringen föreslår att på anslaget ska anvisas drygt 2 miljoner kronor för 2007.
Utskottet
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsansvisning under anslaget.
2.3.3 Politikområde 29 Ungdomspolitik
Ungdomsstyrelsen (29:1)
Ungdomsstyrelsen är central myndighet inom ungdomspolitikens område med uppgift att verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppnås.
Propositionen
Regeringen föreslår att 19,2 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag.
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (29:2)
Under anslaget beräknas medel för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer, medel för satsningar på unga i riskmiljöer samt även för visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet.
Propositionen
Regeringen föreslår att 173, 3 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2007.
Under 2006 genomfördes första året av en satsning på förebyggande och främjande verksamheter för ungdomar i riskmiljöer. Regeringen föreslår nu att det inom anslaget avsätts totalt 85 miljoner kronor under 2007 för andra årets satsning på ungdomar i riskmiljöer. Av de medel som beräknas för satsningen i sin helhet ska högst 5 % användas för Ungdomsstyrelsens administration. Ungdomsstyrelsen medges därför använda högst 3,3 miljoner kronor för administration av satsningen under 2007.
Utöver anvisade anslagsmedel under anslag 29:2 har regeringen ställt särskilda medel ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande för stöd till utvecklingsprojekt. Ungdomsstyrelsen ger stöd till projekt som syftar till att motverka och bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. Ungdomsstyrelsen har även stött projekt inriktade på ungdomssamarbete i Österled. Vidare genomför Arvsfondsdelegationen en satsning på ungdomar och kultur och ytterligare en satsning på att förebygga ungdomars psykiska ohälsa.
Ungdomsstyrelsen har tidigare även disponerat medel under anslag 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler för informationsinsatser och utredningsarbete med inriktning på ungdomars nyttjande av samlingslokaler. Regeringen föreslår nu att medlen fr.o.m. 2007 ska fördelas av Boverket.
I budgetpropositionen framhåller regeringen att det finns anledning att fördjupa kunskapen om ungdomars möjligheter till en aktiv fritid. I november 2006 kommer Ungdomsstyrelsen att redovisa en tematisk analys av utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor avseende välfärd och makt inom området kultur och fritid. Regeringen anser det också angeläget att noga följa och analysera ungdomars tillgång till samt val och erfarenheter av fritidssysselsättningar som en av grunderna för genomförandet av satsningen på ungdomar i riskmiljöer.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 att anslaget ska ökas med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna konstaterar att i vårpropositionen var den dåvarande majoriteten överens om att satsa 80 miljoner kronor på lokaler för verksamheter för flickor och pojkar. Dessa pengar saknas i budgetpropositionen. Motionärerna anser fortfarande att det är viktigt med bra och drogfria fritidssysselsättningar och mötesplatser på ungdomarnas egna villkor. Det är också viktigt att pengarna fördelas jämnt mellan könen. Medlen bör enligt motionärerna läggas till anslaget för Ungdomsstyrelsen (yrkande 2). Eftersom tillskottet rätteligen borde ha yrkats under anslag 29:2 behandlar utskottet förslaget här. I motion Kr235 av Vänsterpartiet begärs ett tillkännagivande om ungdomars fritid med innebörden att de 80 miljoner kronor som avsatts i vårbudgeten för verksamheter och mötesplatser för ungdomar bör läggas tillbaka in i budgeten under anslaget.
Utskottet
I propositionen redovisar regeringen att den satsning på 80 miljoner kronor per år mellan 2007 och 2009 för utveckling av fritidsverksamhet och mötesplatser för ungdomar som den tidigare regeringen aviserat inte ska genomföras, eftersom regeringen anser att åtgärder måste vidtas inom integrationspolitiken.
Vänsterpartiet föreslår att anslaget höjs med 80 miljoner kronor så att satsningen kan genomföras. Utan att framföra något formellt motionsyrkande avvisar även Socialdemokraterna i motion Fi244 förslaget att inte fullfölja satsningen.
Utskottet delar för sin del den nya regeringens uppfattning att åtgärder måste vidtas inom integrationspolitiken och att denna satsning inte ska genomföras.
Utskottet vill samtidigt betona att det är angeläget att noga följa och analysera ungdomars tillgång till samt val och erfarenheter av fritidssysselsättningar. Detta är en av grunderna för genomförandet av satsningen på ungdomar i riskmiljöer.
Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget. Vänsterpartiets motion bör inte föranleda något initiativ från riksdagens sida.
2.3.4 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik
Stöd till idrotten (30:1)
Från anslaget utgår bidrag till Sveriges Riksidrottsförbund (RF) för den verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisationer. Under anslaget disponeras även medel för bl.a. insatser mot dopning, idrottsforskning, förberedelser till och svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics samt till en talangsatsning inom svensk idrott.
Propositionen
Regeringen påpekar att medel även fortsättningsvis ska reserveras för ett riksidrottsmuseum.
Regeringen föreslår att det på anslaget anvisas 445,6 miljoner kronor för 2007.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motionerna Kr279 yrkande 2 och Kr253 yrkande 3 att anslaget ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Statens stöd till idrotten bör enligt motionärerna gå över statsbudgeten och inte via AB Svenska Spel. Den nu föreslagna ökningen är ett steg i den riktningen. Vänsterpartiet föreslår samtidigt (se avsnitt 3.2 i betänkandet) att AB Svenska Spels bidrag till idrotten minskas med en motsvarande summa, dvs. 50 miljoner kronor.
Lars Lilja och Britta Rådström (båda s) anser i motion So460 att regeringen bör förorda att idrottsrörelsen ytterligare bör intensifiera sitt arbete mot dopning inom idrotten och att dopningstesterna bör öka även för idrottare som inte tillhör den yppersta eliten (yrkande 1).
Utskottet
Utskottet vill påpeka att idrotten utöver belopp från anslag 30:1 erhåller betydande medel från AB Svenska Spel varje år. År 2006 uppgår detta tillskott vid sidan av statsbudgeten till sammanlagt 1 019,6 miljoner kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att se över stödet till idrotten. I avvaktan på denna översyn bör enligt utskottet någon ändring av hur stödet fördelas till idrotten inte ske. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till medelstilldelning.
När det gäller motionsyrkandet rörande dopning kan nämnas att 23 miljoner kronor av anslagsmedlen till idrotten 2006 är avsedda för insatser mot dopning och att RF är ansvarigt för antidopningsarbetet i Sverige. Det ankommer på idrottsrörelsen att själv bestämma hur tilldelade anslagsmedel närmare ska fördelas. Med hänsyn härtill ställer sig utskottet inte bakom motionärernas förslag.
Bidrag till allmänna samlingslokaler (30:2)
Bidrag till allmänna samlingslokaler lämnas för köp, ny- eller ombyggnad, standardhöjande reparationer eller för handikappanpassning som utförs utan samband med andra bidragsberättigande åtgärder. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar bidragen.
Vidare finns inom anslaget medel till Ungdomsstyrelsen för fördelning av bidrag till samlingslokalorganisationerna för informationsinsatser och för utredningsarbete med inriktning på ungdomars nyttjande av samlingslokaler. Härutöver finns medel som regeringen disponerar för utvecklingsarbete.
Propositionen
En särskild utredare har sett över stödet till allmänna samlingslokaler och i betänkandet Allmänna samlingslokaler – demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118) lämnat förslag om förändringar av detta.
Regeringen delar utredarens uppfattning att bidraget för köp, ny-, om- eller tillbyggnad samt till större standardhöjande reparationer och handikappanpassning ska finnas kvar samt att ett nytt bidrag inrättas till verksamhetsutveckling för att utveckla föreningsdrivna samlingslokaler. Regeringen anser att sistnämnda bidrag framför allt behövs för att ge ungdomar, särskilt i storstadsområdena, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer.
Nivån på maximibeloppet för bidrag till handikappanpassning bör enligt regeringen höjas från 165 000 kronor till 200 000 kronor. Vidare bör enligt regeringen kravet på kommunal medfinansiering finnas kvar och formen för medfinansieringen göras mer flexibel. Dessutom delar regeringen utredarens uppfattning att det vid ändring av byggnad (ombyggnad) och vid standardhöjande åtgärder inte ska finnas någon begränsning i bidragsunderlaget. Nuvarande regel anger 1 000 kvadratmeter som begränsning.
Regeringen anser vidare att den del av anslaget som fr.o.m. 2007 fördelas till samlingslokalföreningarnas centrala organisationer ska användas dels för organisationernas allmänna informations-, rådgivnings- och utvecklingsarbete, dels för respektive organisations arbete i anslutning till ansökningar om statligt stöd. Medlen ska inte längre användas enbart till insatser och utredningsarbete rörande ungdomar. Det nya bidraget till verksamhetsutveckling ska i stället bidra till att ge ungdomar bättre tillgång till allmänna samlingslokaler. Dock förutsätter regeringen att samlingslokalföreningarna även fortsättningsvis använder stora delar av sitt stöd för att nå ut till ungdomsgruppen. Regeringen anser också att stödet till samlingslokalföreningarna fr.o.m. 2007, i enlighet med utredarens förslag, inte längre ska fördelas av Ungdomsstyrelsen utan av Boverket.
Vidare föreslår regeringen att anslaget fr.o.m. 2007 tillförs 3,5 miljoner kronor per år för det nya verksamhetsutvecklingsbidraget. De medel som under 2003 t.o.m. 2006 ställts till regeringens disposition för utvecklingsinsatser upphör enligt regeringen fr.o.m. 2007. Även dessa medel tillförs det nya verksamhetsutvecklingsbidraget.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att det på anslaget anvisas 32,3 miljoner kronor för 2007.
Utskottet
Utskottet välkomnar regeringens förslag till förändringar av bidraget och den ökning av anslaget som föreslås. I likhet med regeringen vill utskottet understryka vikten av att de allmänna samlingslokalerna kan vara flexibla och anpassas till de aktivitetsformer som i dag engagerar bl.a. ungdomar. Anpassningarna gäller såväl lokalernas fysiska utformning som deras tekniska utrustning. Utskottet ser också positivt på att maximibeloppet för bidrag till handikappanpassning höjs efter att ha varit oförändrat i många år.
Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Bidrag för kvinnors organisering (30:3)
Syftet med statsbidraget är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Bidraget ska också möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.
Anslaget får även användas för att finansiera administration rörande bidragshanteringen.
Politiska partier eller deras kvinnoorganisationer får stöd i särskild ordning. Beträffande övriga organisationer fördelas statsbidraget av Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget ökas permanent med 1,5 miljoner kronor fr.o.m. 2007 för att därmed uppgå till 30,4 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet vill erinra om att anslaget höjdes från 3,4 miljoner kronor 2005 till 28,9 miljoner kronor 2006 i samband med riksdagens behandling av proposition 2005/06:4 Statligt stöd för kvinnors organisering (bet. 2005/06:KrU6).
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelstilldelning på anslaget.
Stöd till friluftsorganisationer (30:4)
Friluftsorganisationerna har en viktig roll när det gäller att erbjuda barn, ungdomar och vuxna friluftsaktiviteter som ger både upplevelser och fysisk aktivitet. Friluftsorganisationerna bedriver också ett värdefullt arbete för att öka kunskapen om natur och miljö och bidrar i arbetet för en god folkhälsa.
Propositionen
Regeringen föreslår att 24,9 miljoner kronor anvisas på anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet noterar att stödet till friluftsorganisationerna fr.o.m. 2006 förstärkts med 10 miljoner kronor genom att medel överförts från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald. Utskottet har med särskilt beaktande härav inget att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.
2.3.5 Politikområde 25 Utbildningspolitik
Bidrag till folkbildningen (25:1)
Folkbildningsverksamheten ska göra det möjligt för män och kvinnor att ändra sin livssituation och skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Den ska också höja utbildningsnivån i samhället och utjämna utbildningsklyftor. Vidare ska verksamheten stärka och utveckla demokratin. Folkbildningen ska bidra till ett breddat kulturintresse i samhället och till en ökad delaktighet i kulturlivet samt främja kvinnors och mäns kulturupplevelser och eget skapande. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd.
Statsbidrag utbetalas till Folkbildningsrådet (FBR) som ett samlat finansiellt stöd till folkbildningen. Rådet beslutar vilka studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan som ska tilldelas statsbidrag samt fördelar tillgängliga medel till dem.
Anslaget finansierar vidare Folkbildningsrådets egen verksamhet och utgifter för Folkbildningsnätet. Utgifter för Nordiska folkhögskolan i Genève finansieras även under anslaget.
Propositionen
Regeringen bedömer att anslaget behöver förstärkas med 490 miljoner kronor med anledning av det förslag om en höjning av folkbildningsanslaget som aviserades i folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192).
I samma proposition bedömdes att det bör prövas om statens stöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet (SISU) kan kanaliseras direkt till idrotten. Med anledning härav föreslår regeringen att utgifterna för denna verksamhet, vilka beräknas till 140 miljoner kronor och som tidigare finansierats från detta anslag, överförs till anslag 25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning på utgiftsområde 16.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar ett anslag för 2007 om 3 079,4 miljoner kronor.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 att anslaget höjs med 93,25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att 75 miljoner kronor ska avsättas för att förstärka folkbildningens ekonomi för finansiering av de nya uppdrag som beslutades i samband med folkbildningspropositionen våren 2006. Återstående 18,25 miljoner kronor ska enligt motionärerna gå till folkhögskolorna för att anordna svenska för invandrare (sfi) (yrkande 2).
I Socialdemokraternas budgetmotion Fi244 anges att folkbildningen är ett prioriterat område, men något precist yrkande i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen finns inte.
Utskottet
Utskottet ser positivt på att statens stöd till SISU kanaliseras direkt till idrotten.
Utskottet välkomnar den ökning av anslaget som regeringen har lagt fram med anledning av de förslag som lades i folkbildningspropositionen men är däremot inte berett att förorda en ytterligare ökning av stödet i enlighet med vad som förordas i motion Kr279 (v).
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (25:2)
Under anslaget anvisas medel för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser vid folkhögskolor för deltagare med funktionshinder. Bidraget avser utbildningskostnader och kostnader för åtgärder i samband med utbildningarna. Målet för denna verksamhet är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för personer med funktionshinder.
Vidare anslås medel till Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet, som ansvarar för fördelningen av statsbidrag till folkhögskoleförlagd teckenspråksutbildning, utbildning av tolkar för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade samt teckenspråkslärarutbildning. Dessa utbildningar ska planeras i samverkan med berörda handikapporganisationer. Anslaget finansierar också utgifter för administration, utvärdering och utveckling av denna verksamhet.
Även utgifter för bidrag och administration till Synskadades riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda finansieras från anslaget.
Propositionen
Utgiftsprognosen för 2006 visar enligt regeringen att tilldelade medel till teckenspråkstolkutbildningar inte kommer att förbrukas fullt ut. För att ytterligare öka möjligheten att snabbt utbilda kontakttolkar föreslår regeringen att detta anslag engångsvis minskas med 1 miljon kronor 2007 som förs över till anslag 25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning engångsvis som en tillfällig förstärkning. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att 78,8 miljoner kronor anvisas på anslaget för 2007.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelstilldelning.
Utskottet kommer senare i detta betänkande, i avsnitt 4, att behandla regeringens förslag om bemyndigande avseende stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som medför utgifter under 2008.
Bidrag till kontakttolkutbildning (25:3)
Studieförbund och folkhögskolor kan erhålla bidrag från anslaget till kontakttolkutbildning. Frågor om bidrag prövas av Tolk- och översättningsinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet.
Propositionen
Behovet av kontakttolkar bedöms enligt regeringen öka kraftigt under 2007 med anledning av den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden (prop. 2004/05:170). Anslaget ökades med 4,2 miljoner kronor 2006 och föreslås nu ökas med ytterligare 1 miljon kronor.
För att ytterligare öka möjligheten att snabbt utbilda kontakttolkar föreslås nu att anslaget engångsvis ökas med 1 miljon kronor 2007 och att anslag 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen minskas med samma belopp.
Regeringen föreslår således att anslaget ökas med 2 miljoner kronor till 16,7 miljoner kronor för 2007.
Utskottet
Utskottet ser positivt på den ökning av anslaget som regeringens föreslår för att kunna möta det ökade behov av kontakttolkar som förväntas under 2007. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till medelstilldelning.
2.3.6 Politikområde 26 Forskningspolitik
Statens ljud- och bildarkiv (26:1)
Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) har till uppgift att samla in, bevara och tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. Målet med verksamheten är att förbättra informationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten till svenskt ljud och rörliga bilder.
Propositionen
SLBA bedriver ett utvecklingsarbete för att möta den nya tekniken. Det rör sig bl.a. om insatser för digitala leveranser av material samt överföring av analogt material till digital form, s.k. migrering. För ändamålet tillförs anslaget en tillfällig resursförstärkning om 10 miljoner kronor för 2007.
Regeringen föreslår att 56,7 miljoner kronor anvisas under anslaget.
Utskottet
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag utan biträder medelsanvisningen.
2.3.7 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 17
Anslaget till Lotteriinspektionen (2:1)
Målet för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten.
Lotteriinspektionen är tillsynsmyndighet på spel- och lotteriområdet. Myndighetens uppgifter omfattar bl.a. tillståndsgivning och typgodkännande samt tillsyn av spelmarknaden. Verksamheten avser bl.a. åtgärder för att motverka illegalt spel, utfärdande av förelägganden samt yttranden till domstol. Lotteriinspektionen ansvarar även för utbildning och information bl.a. till handläggare hos länsstyrelser och kommuner. Inspektionen ska också informera regeringen om utvecklingen på spelmarknaden såväl nationellt som internationellt.
Propositionen
Verksamhetens kostnader täcks endast delvis med avgifter. Målet för inspektionen är emellertid att det ska råda balans mellan avgiftsintäkter och kostnader. Lotteriinspektionen har redovisat ett förslag till författningsförändringar i syfte att uppnå full kostnadstäckning. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Mot bakgrund av utvecklingen på spelmarknaden, som bl.a. kännetecknas av ökad internationell konkurrens, tillsatte den dåvarande regeringen en utredning. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande Spel i en föränderlig värld (SOU 2006:11) i januari 2006. Utredningens betänkande har remissbehandlats och ärendet utreds inom Regeringskansliet.
Regeringen föreslår att det på anslaget för 2007 anvisas 44,2 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Utskottet konstaterar att underskottet i Lotteriinspektionens resultat successivt har ökat de senaste åren och att kostnaderna nästa år väntas bli närmare 12 miljoner kronor högre än intäkterna från de avgifter som inspektionen tar ut. Av budgetpropositionen framgår att regeringen bereder ett förslag från inspektionen, avsett att leda till full kostnadsteckning för myndigheten. Detta förslag lämnade inspektionen redan den 30 maj 2003 och frågan har alltså nu varit under beredning i mer än tre år. Med hänsyn till det växande underskottet vill utskottet understryka att frågan snarast bör få en lösning.
2.4 Utskottets samlade ställningstagande till budgetalternativen
Vad utskottet här har framhållit med anledning av beräkningen av anslagen för 2007 inom utgiftsområde 17 innebär sammanfattningsvis att utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning på utgiftsområde 17, dvs. punkt 10 i propositionen.
De i detta sammanhang behandlade motionsförslagen avstyrks. Det gäller följande motioner:
Socialdemokraternas motioner
– Kr321 av Bosse Ringholm m.fl. (s) yrkande 2
– Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 50
Vänsterpartiets motioner
– Kr235 av Siv Holma m.fl. (v)
– Kr242 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 2
– Kr249 av Siv Holma m.fl. (v)
– Kr251 av Siv Holma m.fl. (v) yrkandena 1 och 2
– Kr252 av Siv Holma m.fl. (v)
– Kr253 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 3
– Kr271 av Siv Holma m.fl. (v)
– Kr272 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 3
– Kr277 av Siv Holma m.fl. (v)
– Kr279 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2
Miljöpartiet de grönas motioner
– Kr315 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) yrkandena 3, 4 och 6
Dessutom avstyrker utskottet de enskilda motionerna
– Kr320 av Louise Malmström (s)
– Kr328 av Carin Runeson och Olle Thorell (s)
– So460 av Lars Lilja och Britta Rådström (s) yrkande 1
3 Stöd vid sidan av statsbudgeten för 2007
3.1 Radio och TV-frågor
Riksdagen beslutar årligen om TV-avgiftens storlek och medelstilldelningen till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Detta sker i regel då riksdagen tar ställning till regeringens budgetproposition.
I år innehåller budgetpropositionen inte några förslag i detta avseende, vilket beror på att riksdagen under våren 2006 beslutade i dessa frågor i samband med behandlingen av regeringens proposition Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–20012 (bet. 2005/06:KrU28, rskr. 2005/06:323). Riksdagen beslutade då att de tre public service-företagen skulle tilldelas sammanlagt 6 264,4 miljoner kronor från rundradiokontot för 2007. Från distributionskontot skulle Sveriges Television och Utbildningsradion för samma år tilldelas ytterligare 490 miljoner kronor.
3.2 Svenska Spels stöd till idrotten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att låta AB Svenska Spel stödja idrotten med 560 miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor fördelas enligt de närmare anvisningar som regeringen kan komma att besluta. Dessutom ska 1/26 av bolagets överskott för 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål fördelas inom dessa områden enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen.
Utskottet avstyrker också ett motionsförslag om ändringar av statens stöd till idrotten och ett yrkande om ett särskilt bidrag från AB Svenska Spel till barnkultur.
Jämför reservation 1 (v).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 verkar för att bolagsstämman beslutar om dels ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels ett bidrag på 500 miljoner kronor att fördelas till idrotten. På samma bolagsstämma ska regeringen dessutom verka för ett beslut om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen (punkt 8 i propositionen).
Motionerna
Vänsterpartiet instämmer i motion Kr279 i regeringens förslag om stöd och bidrag från AB Svenska Spel utom såvitt avser bidraget till idrotten på 500 miljoner kronor. Motionärerna anser att bidraget i stället bör uppgå till 450 miljoner kronor. Statens stöd till idrotten bör enligt motionärerna gå över statsbudgeten och inte via AB Svenska Spel, och neddragningen är ett första steg i den riktningen (yrkande 1). En belopp motsvarande neddragningen, 50 miljoner kronor, föreslås av Vänsterpartiet tillföras anslag 30:1 Stöd till idrotten (se avsnitt 2 i betänkandet).
I samma motionsyrkande föreslår Vänsterpartiet att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 även ska verka för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag på 300 miljoner kronor att fördelas till barnkultur och att bidraget fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. Bidraget, ett ”Handslag för barnkulturen”, ska enligt motionärerna användas i enlighet med det förslag som lagts av kommittén Aktionsgruppen för barnkultur.
Utskottet
Kulturministern har nyligen som svar på en fråga
När det gäller Vänsterpartiets förslag om ytterligare medel till barnkulturen vill utskottet erinra om att det av budgetpropositionen framgår att regeringens ambition under den kommande mandatperioden är att presentera en tydlig strategi för hur barn- och ungdomskulturen ska stärkas och att genomföra nödvändiga förändringar med denna inriktning. Regeringen förordar vidare i propositionen en långsiktig satsning på scenkonst för barn och unga och föreslår att anslaget till den fria scenkonsten höjs med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007.
Utskottet anser att riksdagen i enlighet med vad som föreslagits i propositionen bör godkänna att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 verkar för att bolagsstämman beslutar om dels ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels ett bidrag på 500 miljoner kronor att fördelas till idrotten enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. Vidare bör enligt utskottets mening riksdagen också godkänna att regeringen på bolagsstämman verkar för att stämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott för 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål att fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen, även det i enlighet med förslaget i propositionen.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet således punkt 8 på utgiftsområde 17 i budgetpropositionen och avstyrker motion Kr279 (v) yrkande 1.
Under avsnitt 7.1 i betänkandet kommer frågor rörande barnkultur ytterligare att beröras.
4 Bemyndiganden för 2008 och åren därefter
4.1 Beställningsbemyndigande för talböcker och punktskriftsböcker
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen under 2007 ska kunna beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 5 miljoner kronor under 2008–2010.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen för ramanslag 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket gällande beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial. Bemyndigandet innebär att beställningar får göras under 2007 som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 5 miljoner kronor under 2008–2010 (punkt 4 i propositionen).
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 4).
4.2 Beställningsbemyndigande för inköp av konstverk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen under 2007 ska kunna beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 miljoner kronor under 2008–2010.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande från riksdagen för ramanslag 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för beställning av konstverk. Bemyndigandet innebär att beställningar får göras under 2007 som, inklusive tidigare åtaganden, medför utgifter på högst 10 miljoner kronor under 2008–2010 (punkt 5 i propositionen).
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5).
4.3 Bemyndigande att besluta om bidrag till kulturmiljövård
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen under 2007 ska kunna besluta om bidrag till kulturmiljövård som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 miljoner kronor under 2008–2010.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen för ramanslag 28:25 Bidrag till kulturmiljövård. Bemyndigandet innebär att åtaganden om bidrag får göras under 2007 som, inklusive tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 100 miljoner kronor under 2008–2010 (punkt 6 i propositionen).
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 6).
4.4 Bemyndigande att besluta om stöd till funktionshindrade vid folkhögskolor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen under 2007 ska kunna besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som medför utgifter på högst 13 miljoner kronor under 2008.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen för ramanslag 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen gällande stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor. Bemyndigandet gäller beslut under 2007 som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 13 miljoner kronor under 2008 (punkt 9 i propositionen).
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 9).
5 Public service-frågor
5.1 Förslagen i budgetpropositionen
5.1.1 Halvering av tillståndsperiodens längd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att de skäl som anförts i budgetpropositionen för en halvering av sändningstillståndsperioden för SR, SVT och UR är övertygande. Utskottet anser också att det är nödvändigt att arbetet med att ta fram beredningsunderlag för den tillståndsperiod som ska gälla fr.o.m. 2010 påbörjas i Regeringskansliet inom en snar framtid. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna.
Jämför reservation 2 (s, v, mp).
Propositionen
I den tidigare regeringens proposition Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012 föreslogs riktlinjer för radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod. Bland annat föreslogs att sändningstillstånden för de tre programföretagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ska gälla för perioden 2007–2012. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen i propositionen.
I propositionen angavs att en uppföljning, med utgångspunkt i omvärldsförändringar eller andra ändrade förutsättningar som bedöms påverka programföretagen, borde ske under tillståndsperioden. Vidare aviserades i propositionen att en särskild utredare skulle tillkallas med uppdrag att ta fram förslag till hur ett effektivare resursutnyttjande kan åstadkommas.
I budgetpropositionen bedömer regeringen att frågan om ett effektivare resursutnyttjande har stor betydelse för hur villkoren för radio och TV i allmänhetens tjänst utformas i framtiden. Mot den bakgrunden samt med hänsyn till pågående omvärldsförändringar anser regeringen att den tillståndsperiod som beslutats är för lång. Regeringen föreslår därför att sändningstillstånden för programföretagen ska gälla under tre år, dvs. för perioden 2007–2009 (punkt 3). Under den tiden avser regeringen att ta fram ett brett beredningsunderlag inför den efterkommande tillståndsperioden. Som en följd av den förkortade tillståndsperioden bedömer regeringen att det inte finns behov av en uppföljning under tillståndsperioden av det slag som angavs i proposition 2005/06:112 (s. 42 f.).
Motionerna
I motion Fi244 framhåller Socialdemokraterna att public service-verksamheten är en omistlig del i en levande demokrati. Den licensfinansierade radion och TV:n ska kunna arbeta fritt och ha goda planeringsförutsättningar, menar partiet, som därför avvisar regeringens förslag om halvering av tillståndsperioden för de tre programbolagen (yrkande 49).
Vänsterpartiet befarar i motion Kr236 att regeringens förslag om halverad tillståndsperiod för public service-företagen ska ses som en första signal om att systemet med licensavgift kommer att avskaffas. Partiet känner även oro för att public service-verksamheten i framtiden ska omfatta endast en TV-kanal som enbart sänder nyhets- och samhällsprogram. I motionen avvisas regeringens förslag om halverad tillståndsperiod för public service-företagen.
Utskottet
Kulturministern deltog den 7 och den 21 november 2006 i interpellationsdebatter med anledning av regeringens förslag om en halvering av kommande tillståndsperiod. Den 21 november 2006 uttalade statsrådet bl.a. följande som svar på interpellation 2006/07:39 av Margareta Israelsson (s).
I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut aviserade den tidigare regeringen att en särskild utredare skulle tillkallas för att ta fram förslag till hur ett effektivare resursutnyttjande skulle kunna åstadkommas. Dessutom angavs att en uppföljning skulle göras under tillståndsperioden med utgångspunkt i omvärldsförändringar eller andra förändrade förutsättningar.
Regeringen anser mot den bakgrunden att den tillståndsperid som tidigare beslutats är för lång. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2007 föreslagit att den kommande tillståndsperioden för SR, SVT och UR ska vara tre år i stället för sex år, det vill säga från och med 2007 till och med 2009. Under den treåriga tillståndsperiod som föreslagits avser regeringen att ta fram ett brett beredningsunderlag inför den efterkommande tillståndsperioden där bland annat utvecklingsmöjligheterna för radio och TV i allmänhetens tjänst och frågor om effektivare resursutnyttjande ingår.
Radio och TV i allmänhetens tjänst är en central del av mediepolitiken. Det är därför viktigt att det förs en bred diskussion inför den kommande tillståndsperioden där många åsikter kan komma fram. Regeringen har emellertid ännu inte fattat beslut om vilka ytterligare frågeställningar som kan komma att ingå i beredningsunderlaget eller hur underlaget ska tas fram. Jag är därför inte beredd att lämna några besked om dessa frågor i dagsläget.
Utskottet konstaterar att såväl den socialdemokratiska regeringen som den nya alliansregeringen har betonat vikten av att verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst bedrivs så kostnadseffektivt som möjligt. Det är i detta sammanhang värt att notera att de tre programbolagen redan påbörjat ett effektiviseringsarbete genom att överföra resurser för stöd- och servicefunktioner till en gemensam organisation.
Utskottet konstaterar också att såväl den förra som den nya regeringen förutsett stora omvärldsförändringar på radio- och TV-området. Även utskottet anser att det finns all anledning att förvänta sig en fortsatt accelererande utveckling på teknikens område.
Sammantaget finner utskottet därmed att de skäl som anförts i budgetpropositionen för en halvering av tillståndsperioden är övertygande. Utskottet finner också att det är nödvändigt att arbetet med att ta fram beredningsunderlag för den tillståndsperiod som ska gälla fr.o.m. 2010 påbörjas i Regeringskansliet inom en snar framtid. Självfallet ankommer det på regeringen att avgöra hur detta arbete ska bedrivas. Enligt utskottets mening bör dock arbetet utföras med sådan framförhållning att förslag kan överlämnas till riksdagen i god tid inför den tillståndsperiod som börjar 2010.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag (punkt 3) rörande en treårig tillståndsperiod för public service-företagen. Motionerna Fi244 (s) yrkande 49 och Kr236 (v) avstyrks.
5.1.2 Omfattningen av SVT:s programtextning vid tillståndsperiodens slut
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till ett motionsförslag ska göra ett tillkännagivande som innebär att SVT successivt ska öka programtextningen i SVT 1 och SVT 2 så att minst 65 % av förstagångssändningarna med svenskt ursprung textas vid slutet av den nya treåriga tillståndsperioden, dvs. vid slutet av 2009.
Motionerna
Frågor som rör omfattningen av SVT:s programtextning tas upp i två motioner.
I motion Kr297 av Olof Lavesson (m) erinrar motionären om att riksdagens beslut våren 2006 om villkoren för SVT under den kommande tillståndsperioden, dvs. 2007–2012, innebär att minst 65 % av sändningstiden för SVT:s förstagångssändningar med svenskt ursprung ska textas vid tillståndsperiodens slut. Kravet gäller SVT:s två huvudkanaler. I motionen påpekas att det inte framgår av budgetpropositionen hur en halverad tillståndsperiod för public service-företagen kommer att påverka textningskravet. Motionären föreslår att kravet att uppnå 65 % textning ska kvarstå även för den kortare tillståndsperiod som regeringen nu föreslår. Textningsmålet ska således vara uppnått i slutet av år 2009.
I motion Kr301 av Anita Brodén och Karin Granbom (fp) erinrar motionärerna om att textningsmålet för SVT under innevarande tillståndsperiod är att minst 50 % av förstagångssända svenskproducerade program ska textas vid utgången av 2005. Motionärerna begär att en större andel ska textas under nästa tillståndsperiod (yrkande 1). Vidare anser motionärerna att det är angeläget att programföretagens mål och redovisningar när det gäller programtextningen ska anges tydligt och vara lätt mätbara (yrkande 3).
Utskottet
Riksdagen beslutade med anledning av proposition 2005/06:112 Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012 att godkänna en rad riktlinjer för de tre programföretagen. Bland annat fastställdes att programföretagens ambitionsnivå när det gäller funktionshindrades möjligheter att tillgodogöra sig programföretagens utbud skulle höjas och tillgängligheten förbättras. Målet skulle på lång sikt vara att hela utbudet görs tillgängligt för alla medborgare. Vid tillståndsperiodens slut, dvs. vid utgången av 2012, skulle minst 65 % av sändningstiden för SVT:s förstagångssändningar med svenskt ursprung vara textad, vilket också påpekas i motion Kr297 (m).
Med anledning av förslaget i motion Kr297 (m) vill utskottet framhålla att SVT:s ledning nyligen informerat utskottet om att 57 % av SVT:s utbud redan nu textas. Programföretaget har under de senaste åren utökat textningen av direktsända program. Enligt SVT visar erfarenheterna från andra länder tydligt att det ekonomiskt och kvalitativt bästa verktyget för direkttextning är datorstyrd taligenkänning. Därför har företaget satsat betydande investeringsmedel på att låta en extern mjukvaruleverantör utveckla en avancerad taligenkänningsmjukvara som uppfyller de högt ställda krav som är nödvändiga för användning i direkttextningssammanhang. Troligen kommer SVT att börja direkttexta med denna programvara under 2008. Det kan tilläggas att företaget i ett strategidokument från 2005 angett att textningen av SVT:s utbud ska öka årligen och att allt som går att texta ska vara textat 2009.
Utskottet konstaterar att SVT tycks vara på god väg att nå upp till målet att 65 % av sändningstiden för förstagångssändningarna med svenskt ursprung textas.
Mot denna bakgrund är det enligt utskottets uppfattning rimligt att regeringen vid utfärdandet av sändningstillståndet för SVT ställer som villkor att bolagets huvudkanaler SVT 1 och SVT 2 successivt ska öka programtextningen så att minst 65 % av förstagångssändningarna med svenskt ursprung textas vid slutet av den nya treåriga tillståndsperioden, dvs. vid slutet av 2009. Liksom tidigare anser utskottet att SVT på sikt ska ha som ambition att 100 % av förstagångssändningarna med svenskt ursprung ska textas. (Jfr bet. 2005/06:KrU28 s. 37.)
Som framgår av vad utskottet här har anfört är förslaget om utökad texningsvolym i motion Kr301 (fp) (yrkande 1) redan tillgodosett. Även förslaget (yrkande 2) i samma motion om att SVT:s textningsmål ska vara mätbart är tillgodosett. SVT – liksom SR och UR – redovisar årligen för regeringen och Granskningsnämnden för radio och TV i public service-redovisningarna hur företagen har levt upp till kraven i sändningstillstånden. Som en följd av riksdagens public service-beslut våren 2006 ska de tre programföretagen inför den nya tillståndsperioden även formulera en plan med konkreta och mätbara mål för verksamheten. Av planen ska framgå hur företagen långsiktigt avser att fullgöra sina uppdrag i allmänhetens tjänst. Målen ska vara mätbara antingen i kvantitativt eller kvalitativt hänseende. Det ska vara möjligt att göra jämförelser över en längre tidsperiod.
Då det gäller tillgängligheten för funktionshindrade sägs uttryckligen i public service-propositionen att ”programföretagen bör fortsatt detaljerat redovisa sina insatser för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Det skall även fortsättningsvis vara möjligt att av företagens redovisning ta del av hur insatserna sett ut över tid.” Riksdagen godkände regeringens förslag om programföretagens ansvar och uppföljning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion Kr297 (m) och med avslag på motion Kr301 (fp) yrkandena 1 och 3 som sin mening ska ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om omfattningen av SVT:s programtextning vid den treåriga tillståndsperiodens slut.
5.1.3 Principerna för finansiering av public service-företagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsförslag som syftar till att nya finansieringsformer för public service-verksamheten ska utredas. Enligt utskottets uppfattning är det fullt tänkbart att finansieringsfrågan kommer att belysas i samband med det förestående beredningsarbetet inför den tillståndsperiod som ska påbörjas 2010.
Jämför särskilda yttrandena 4 (s, v) och 5 (mp).
Motionerna
I motion Kr280 av Staffan Danielsson (c) föreslås att regeringen ska låta utreda en annan teknisk lösning för finansiering av public service-verksamheten än den som nu tillämpas. Motionären anser att två alternativ bör studeras, nämligen finansiering via skattsedeln eller via en kortlicenslösning. Det senare alternativet förklaras i motionen så att de digitala SVT-kanalerna kodas och kodkort tilldelas endast dem som betalar sin kortlicens. Om man inte har erhållit ett licenskort från SVT kan man inte se på eller höra public service.
I motion Kr215 av Gunvor G. Ericson och Jan Lindholm (mp) begär motionärerna att regeringen ska lägga fram förslag till riksdagen om en förändring av systemet med TV-avgiften. Motionärerna, som har invändningar mot systemet med TV-avgift, anför att det vore bättre med ett automatiskt avgiftssystem kopplat exempelvis till beskattningsbara inkomster för löntagare och företag. Då blir det en avgift som solidariskt betalas av alla med inkomst. Kanske skulle systemet kunna skötas av skattemyndigheten direkt via skattsedeln för både enskilda och företag på ett sätt som liknar det som används för uppbörd åt kyrkan.
Utskottet
Principerna för hur public service-företagen ska finansieras har inför den kommande tillståndsperioden varit föremål för en grundlig utredning i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst – Finansiering och skatter (SOU 2005:2).
I betänkandet anför utredningsmannen att en avveckling av nuvarande avgiftssystem men med fortsatt förbud mot reklamfinansiering eller ett frivilligt betalsystem aktualiserar ett val mellan finansiering över statsbudgeten eller en särskild specialdestinerad skatt (s. 167). I betänkandet framförs en rad skäl som talar mot båda dessa finansieringsmodeller. Utredningsmannen ansåg emellertid att det finns brister i dagens finansieringssystem och föreslog i stället en modell som han benämnde ”direktfinansiering”. Förslaget gick ut på att en medieavgift skulle betalas in av alla hushåll, företag m.fl. som innehar en TV-mottagare som kan ta emot utsändningar från SVT och UR. Medieavgiften skulle betalas direkt till programföretagen och utgöra en vanlig intäkt i deras verksamhet. Därmed skulle finansieringen bli mindre myndighetslik och företagens oberoende från staten skulle stärkas.
I debatten har på senare år även andra finansieringsmodeller lyfts fram. Så t.ex. har Folkpartiet liberalerna föreslagit att fristående fonder ska inrättas för att stödja public serivce-produktioner inom radio och TV. Fonderna ska få sitt grundkapital från utförsäljning av statliga bolag. Dessutom ska de årligen få ett ekonomiskt tillskott genom koncessionsavgifter och genom att radiofrekvenser auktioneras ut.
I den tidigare omnämnda interpellationsdebatten den 21 november 2006 framhöll kulturministern att frågan om public service-verksamhetens finansiering för närvarande inte är aktuell i regeringen.
Enligt utskottets uppfattning torde det dock vara fullt tänkbart att finansieringsfrågan kommer att belysas i samband med det förestående beredningsarbetet inför den tillståndsperiod som ska påbörjas fr.o.m. 2010.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr280 (c) och Kr215 (mp).
5.1.4 Granskningsnämndens medelstilldelning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning till Granskningsnämnden för radio och TV.
Propositionen
Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med medel från rundradiokontot som förs över till statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag till medelstilldelning till Granskningsnämnden lämnas under utgiftsområde 1, anslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV. Nämndens totala anslag för 2007 föreslås uppgå till drygt 10,5 miljoner kronor. Regeringen föreslår att 6,7 miljoner kronor ska föras från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida för detta ändamål.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 7).
5.2 Förslagen i proposition 2006/07:16 om överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande av radio- och TV-sändningar
5.2.1 Ärendets beredning
Upprinnelsen till ärendet inträffade våren 2006 i samband med riksdagens behandling av regeringens proposition Viktigare än någonsin! – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007–2012. Det framkom då att SVT hade för avsikt att sälja rätten till offentligt framförande av sändningar från fotbolls-VM 2006 till vissa restauranger. Allmänheten skulle därmed via restaurangernas TV-skärmar i samtidig och oförändrad form kunna ta del av SVT:s sändning. Det offentliga framförandet är i denna situation intimt förknippat med själva sändningen. Frågan hur man ska se på programföretagens möjlighet att ta betalt för ett sådant upphovsrättsligt förfogande, ett offentligt framförande, hade inte uppmärksammats i samband med att villkoren för programföretagen skulle fastställas. Enligt de anslagsvillkor som gäller för de tre programföretagen t.o.m. 2006 ska nämligen företagets sändningar riktade till Sverige vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift. Bestämmelsen har efter riksdagens beslut införlivats i TV-avgiftslagen och är enligt vårens riksdagsbeslut avsedd att träda i kraft den 1 januari 2007.
Kulturutskottet uppmärksammade frågan, och riksdagen gjorde på förslag av utskottet ett tillkännagivande som innebar följande.
– Regeringen borde skyndsamt analysera och klargöra vilka möjligheter som SVT har att vidareförsälja rättigheter till offentlig visning och hur denna verksamhet förhåller sig till den grundläggande principen att SVT:s sändningar ska vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift.
– Eventuella komplikationer, bl.a. på rättighetsområdet borde värderas och vägas mot den principiella utgångspunkten om finansieringen av programföretagen.
– Gränsdragningen mellan SVT:s kärnverksamhet och kompletterande verksamhet å ena sidan och sidoverksamhet å den andra borde belysas i sammanhanget, liksom de rättigheter och möjligheter för SVT som följer av bestämmelserna i upphovsrättslagen.
Den socialdemokratiska regeringen beslutade därefter att uppdra åt en särskild utredningsman att i enlighet med riksdagens beslut utreda möjligheterna för främst SVT, men även för Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) att vidaresälja rättigheter till offentligt framförande. Utredningsmannen skulle också lägga fram de förslag till författningsändringar som analysen kunde ge anledning till. Utredningen överlämnade i oktober 2006 betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst – överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande (SOU 2006:83) till regeringen.
5.2.2 Allmän bakgrund
I propositionen redovisas innebörden i begreppen kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och sidoverksamhet. Enligt programföretagens anslagsvillkor ska de verksamhetsområden som benämns kärnverksamhet och kompletterande verksamhet finansieras med TV-avgiftsmedel. Programföretagen har därutöver möjlighet att i begränsad utsträckning bedriva viss sidoverksamhet. Exempel på sidoverksamhet är försäljning av program, programidéer och rättigheter, uthyrning av lokaler och teknisk utrustning samt programverksamhet utanför landets gränser. Programföretagen bör inte bedriva sidoverksamhet som är av sådan omfattning eller av sådan karaktär att den kan skada kärnverksamheten eller som kan uppfattas strida mot de principer som verksamheten för radio och TV i allmänhetens tjänst ska vägledas av. Enligt anslagsvillkoren ska sidoverksamheten täcka sina egna kostnader och bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster (prop. avsnitt 5.2).
För en redovisning av gällande rätt hänvisas till propositionen (avsnitt 6). Där beskrivs de lagar som är relevanta för ärendet. Det gäller
– lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen, URL),
– radio- och TV-lagen (1996:844) och
– lagen (1989:41) om TV-avgift.
Upphovsrätten har en stark internationell prägel. Sverige är skyldigt att ta hänsyn till internationella konventioner både när det gäller upphovsrätten och de närstående rättigheterna. Det gäller
– Bernkonventionen (BK),
– TRIPS-avtalet (Trade Related Aspects of Intellectual Proerty Rights) och
– Romkonventionen.
BK har förtydligats i WIPO-fördragen
5.2.3 Förslag om avslag på proposition 2006/07:16
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motionsförslag om att riksdagen ska avslå propositionen. Utskottet välkomnar att både den tidigare och den nuvarande regeringen hanterat ärendet i sådan takt att riksdagen före årsskiftet kan ta ställning i frågan och att osäkerheten för programföretagen i detta avseende därmed kan undanröjas.
Jämför reservationerna 3 (s, v) och 4 (mp).
Motionerna
Socialdemokraterna föreslår i motion Kr2 att riksdagen ska avslå propositionen (yrkande 1). Motionärerna anser att förslagen i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst – Överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande (SOU 2006:83) är väl övervägda. Motionärerna har den grundläggande uppfattningen att radio och TV i allmänhetens tjänst som regel ska finansieras genom TV-avgiftsmedel. Om man har betalt sin licens förefaller det orimligt att man ska behöva betala ytterligare en gång om man skulle vilja se en TV-utsändning exempelvis på en krog. Public service-företagen ska vara självständiga gentemot stat och marknad. Det är därför viktigt att de i så hög utsträckning som möjligt är finansierade med TV-avgiftsmedel.
Vänsterpartiet ansluter sig till utredningsmannens tolkning av det upphovsrättsliga regelverket. Partiet yrkar i motion Kr1 att propositionen ska avslås av riksdagen (yrkande 1). Av motionstexten framgår att partiet värnar om upphovsrätten som en möjlighet för väldigt många konstnärer att kunna försörja sig. I de fall där det är tänkt att public service-företagen ska kunna ta betalt för visningsrätten tycks det dock inte handla om de små upphovsrättsinnehavarna utan i första hand om programbolagen själva. I motionen hävdar motionärerna även att problem kan uppstå för småföretagare som saknar ekonomiska marginaler om SVT tar betalt för att dessa visar program. Motionärerna anser att ingen ska behöva betala två gånger för rätten att ta del av public service-program genom att först betala licensavgift och därefter tvingas betala en extra avgift på restaurangnotan.
Slutligen föreslår Miljöpartiet de gröna i motion Kr3 att propositionen ska avslås. Partiets grundläggande inställning är att radio och TV i allmänhetens tjänst ska vara tillgängliga för allmänheten och finansieras via TV-avgiften. Detta bör även gälla när exempelvis restauranger visa TV-program för sina gäster. Miljöpartiet vill slå vakt om möjligheten för allmänheten att samlas på platser där TV-program visas för allmänheten, något som har stor social betydelse.
Utskottet
Vid behandlingen av regeringens public service-proposition våren 2006 fann utskottet det angeläget att få klarhet i frågor som gäller public service-företagens möjligheter att överlåta rättigheter till offentlig visning mot betalning. Riksdagens tillkännagivande i denna fråga innebar att regeringen förväntades komma med förslag till riksdagen i detta avseende innan nya sändningstillstånd för public service-företagen skulle utfärdas och innan den nya TV-avgiftslagen skulle träda i kraft vid det kommande årsskiftet. Frågan har under sommaren skyndsamt utretts på uppdrag av den socialdemokratiska regeringen av en utredningsman. Ett likaledes skyndsamt remissförfarande har därefter ägt rum. Utskottet välkomnar att både den tidigare och den nuvarande regeringen hanterat ärendet i sådan takt att riksdagen före årsskiftet kan ta ställning i frågan och att osäkerheten för programföretagen i detta avseende därmed kan undanröjas.
Som framgår av propositionen har man i samband med att villkoren för programföretagen bestämts inte tidigare uppmärksammat frågan om programföretagens möjlighet att ta betalt för ett upphovsrättsligt förfogande, dvs. ett offentligt framförande. Utskottet konstaterar att frågan nu har fått en grundlig genomlysning. Regeringens främsta invändning mot utredningsmannens förslag är att det innebär en inskränkning i programföretagens rättigheter enligt det upphovsrättsliga regelverket och strider mot de internationella konventioner som Sverige är bundet till. Utskottet har inte någon annan uppfattning i frågan än regeringen.
Utskottet ser därmed inte någon anledning för riksdagen att avslå propositionen. Motionerna Kr1 (v) yrkande 1, Kr2 (s) yrkande 1 och Kr3 (mp) avstyrks.
5.2.4 Förslag till ändring i lagen om TV-avgift
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:798) om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.
Propositionen
Riksdagen beslutade våren 2006 att det från den 1 januari 2007 ska finnas en bestämmelse i 1 § andra stycket. TV-avgiftslagen som innebär att radio- och TV-sändningarna från public service-företagen ska vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning.
I propositionen föreslår regeringen att denna föreskrift ska slopas.
Förslaget innebär att riksdagen ska besluta att ändra i lagen (2006:798) om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 1, avsnitt 7.2). Riksdagen bör således anta förslaget till lag om ändring i lagen (2006:798) om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
5.2.5 Anslagsvillkor om principen om betalning av TV-avgift
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett förslag från Socialdemokraterna som syftar till att det av programföretagens anslagsvillkor ska framgå att företagen endast ska kunna ta betalt för offentliga visningsrätter i de fall en näringsidkare kräver inträdesavgift. Utskottet påpekar att förslaget står i strid med det upphovsrättsliga regelverket och med Sveriges internationella förpliktelser på detta område. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny formulering av anslagsvillkoren och konstaterar att innebörden av principen om betalning av TV-avgift nu klargjorts genom förtydligandena i propositionen.
Jämför reservation 5 (s, v).
Propositionen
Som framgår av föregående avsnitt bör lagen om TV-avgift inte innehålla en bestämmelse om principen att någon ytterligare betalning inte får tas ut av programföretagen när sändningarna är riktade till Sverige. En motsvarande bestämmelse föreslås i stället framgå av programföretagens anslagsvillkor. Förslaget innebär en återgång till vad som hittills gällt.
Den oklarhet som finns beträffande villkorets innebörd måste emellertid undanröjas. Det tidigare anslagsvillkoret att radio- och TV-sändningar riktade till Sverige ska vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift bör därför ersättas av ett krav på att sändningarna ska kunna tas emot utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-avgift (punkt 2, avsnitt 7.2).
Motionen
Socialdemokraterna, som stöder sig på utredningsmannens förslag, yrkar i motion Kr2 att SR, SVT och UR endast ska kunna ta betalt för offentliga visningsrätter i de fall en näringsidkare kräver inträdesavgift (yrkande 2). Det är viktigt att programbolagen i så hög utsträckning som möjligt är finansierade genom TV-licensen och inte blir beroende av andra intäktskällor. Programutbudet på SVT får inte avgöras av vilka arrangemang som drar in extra inkomster från försäljning av sändningsrättigheter. Det förefaller dock rimligt, menar motionärerna, att denna princip inte ska gälla för de näringsidkare som direkt vill tjäna pengar på SVT:s utsändningar genom att ta ut en inträdesavgift.
Utskottet
Socialdemokraternas förslag till anslagsvillkor då det gäller principen för betalning av TV-avgift överensstämmer med utredningsmannens. Utskottet konstaterar – i likhet med regeringen – att förslaget innebär en begränsning av programföretagens möjligheter att använda de rättigheter som följer av upphovsrätten. Motionsförslaget strider således mot det upphovsrättsliga regelverket och mot Sveriges internationella förpliktelser på detta område och kan därför inte biträdas av utskottet.
Regeringens förslag till formulering av anslagsvillkoret innebär att en oklarhet i principen för betalning av TV-avgift nu undanröjs. Som framgår av propositionen innebär den nya ordalydelsen av villkoret att varje TV-avgiftsbetalare ska kunna ta emot utsändningarna från programföretagen, dvs. innehållet i programföretagens sändningar, och tillgodogöra sig dessa för eget bruk utan att behöva betala någon annan avgift än TV-avgiften. Vidare innebär lydelsen att programföretagen har rätt att kräva ersättning av den TV-avgiftsbetalare som vill nyttja utsändningarna på ett sådant sätt som kräver tillstånd från rättighetshavarna för att göra dem tillgängliga för allmänheten, t.ex. genom ett offentligt framförande av upphovsrättsligt skyddade verk.
Enligt utskottets uppfattning är det av största vikt att det inte finns några oklarheter i anslagsvillkoren som leder till tolkningsproblem. Det förtydligande som görs i propositionen (s. 21) av den nya formuleringen torde vara tillräckligt klargörande. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till innehåll i programföretagens anslagsvillkor (punkt 2, avsnitt 7.2) och avstyrker motion Kr2 (s) yrkande 2.
5.2.6 Uppdrag till Granskningsnämnden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att ge Granskningsnämnden för radio och TV i uppdrag att bevaka public service-företagens agerande i fråga om försäljning av offentliga visningsrättigheter. Utskottet hänvisar till att frågan kan komma att aktualiseras i samband med beredningen inför den tillståndsperiod som påbörjas 2010.
För att programföretagen inte ska äventyra sin trovärdighet och legitimitet är det angeläget att de noga överväger när de ska ställa krav på ersättning för sändningar som görs tillgängliga för allmänheten, exempelvis på en restaurang.
Jämför reservation 6 (v).
Motionen
Vänsterpartiet erinrar i motion Kr1 om att Granskningsnämnden kommer att få ett utvidgat uppdrag att årligen granska programföretagens public service-redovisningar. Avsikten med granskningen är att bedöma hur programföretagen uppfyllt public service-uppdraget. Om motionärernas förslag om avslag på propositionen inte bifalls bör Granskningsnämnden ges i uppdrag att bevaka public service-företagens agerande i fråga om försäljning av offentliga visningsrättigheter (yrkande 2).
Utskottet
De tre public service-företagen har ett alldeles särskilt uppdrag som skiljer sig från de kommersiella radio- och TV-företagen, nämligen att verka i allmänhetens tjänst. Genom de villkor som är knutna till sändningstillstånden och genom anslagsvillkoren ställer staten krav på att verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt. En viktig skillnad mellan radio och TV i allmänhetens tjänst och de kommersiella medierna ligger i de ekonomiska förutsättningarna.
För att programföretagen inte ska äventyra sin trovärdighet och legitimitet är det enligt utskottets uppfattning angeläget att de noga överväger vid vilka tillfällen de ska ställa krav på ersättning för sändningar som görs tillgängliga för allmänheten, exempelvis på en restaurang. En utveckling mot vad som kan uppfattas som en ökad kommersialisering av verksamheten måste förhindras. Utskottets uppfattning överensstämmer med regeringens på denna punkt.
Utskottet kan instämma med motionärerna bakom motion Kr1 (v) i så måtto att det finns skäl att följa hur public service-företagens agerande utvecklas då det gäller deras rätt att ta betalt för olika tjänster. Av propositionen framgår att denna fråga kan komma att aktualiseras i samband med att ett beredningsunderlag tas fram inför den tillståndsperiod som påbörjas 2010.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr1 (v) yrkande 2.
6 Övriga förslag i budgetpropositionen inom kulturutskottets ansvarsområde
Ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram.
Propositionen
Enligt 9 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (granskningslagen) ska Statens biografbyrå ta ut vissa avgifter. Avgifterna ska motsvara kostnaderna för granskningsverksamheten. Intäkterna redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram.
Intäkterna från avgifterna har under de senaste fyra åren överstigit kostnaderna. För 2005 översteg intäkterna kostnaderna med 20,5 %. Regeringen uppger att den avgörande orsaken till de ökade intäkterna är att mängden beställda tillståndskort för efterföljande kopior har ökat. Antalet tillståndskort har således ökat mer än antalet granskningsobjekt. Biografbyrån har därför i samråd med Ekonomistyrningsverket gjort en översyn av nivån på de olika avgifterna och därefter inkommit med ett förslag till regeringen om sänkta avgifter.
Biografbyråns förslag innebär att avgifterna för tillståndskort, utöver det första, sänks från 1 100 kronor till 975 kronor. För filmer och videogram med en speltid på under trettio minuter sänks avgiften från 500 kronor till 450 kronor och om speltiden understiger fem minuter från 82 kronor till 70 kronor. Förslaget innebär en beräknad överfinansiering på under en procent.
Regeringen föreslår att granskningslagen ska ändras i enlighet med Biografbyråns förslag.
Vidare uppger regeringen att en mindre redaktionell ändring har gjorts av lagtexten.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 1, avsnitt 2.1 och 5.10.1). Riksdagen bör således anta förslaget till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
7 Motionsyrkanden med budgeteffekt 2008 eller senare
7.1 Allmän kulturverksamhet
Barn- och ungdomskultur
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om barn- och ungdomskultur.
Jämför reservation 7 (s, v, mp) och särskilt yttrande 6 (v).
Motionerna
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Kr315 att partiet delar regeringens uppfattning om behovet av att stärka barn- och ungdomskulturen och ser fram emot att ta del av regeringens aviserade förslag. Det finns behov av att stärka barnens medverkan och deltagande också i att skapa kultur (yrkande 1). Partiet ser behov av att se över den typ av riktade kultursatsningar som t.ex. Ungkultur 07 innebär. Det är trots detta oseriöst att nu avbryta satsningen då mycket tid och resurser redan har investerats i Ungkultur 07 (yrkande 2).
I motion Kr311 av Kurt Kvarnström och Marita Ulvskog (s) framhålls att barn och ungdomar är centrala för att vidga kulturen till fler och för att bryta klassiska sociala mönster. Motionärerna anser det angeläget att regeringen fortsätter att prioritera barns och ungdomars kulturskapande och kulturupplevelser.
Även i motion Kr319 av Berit Högman och Lars Mejern Larsson (s) understryks att barnkulturen måste ha en central roll i svensk kulturpolitik. Regeringen bör bevaka barnkulturens utrymme i det totala kulturutbud som samhället finansierar.
Utskottet
Barn och unga har rätt till delaktighet i kulturlivet och till eget skapande. Utskottet välkomnar därmed regeringens ambition att under den kommande mandatperioden presentera en tydlig strategi för hur barn- och ungdomskulturen ska stärkas och att genomföra nödvändiga förändringar med den inriktningen. I budgetpropositionen framhåller regeringen att den delar den ambition som ligger bakom ett särskilt temaår för barn- och ungdomskultur som den tidigare regeringen utlyst, men anser att en sådan satsning riskerar att bli kortsiktig om det inte finns en tydlig strategi för hur kulturen ska kunna stärkas för barn och unga på längre sikt. Utskottet delar regeringens bedömning att det tidigare utlysta temaåret Ungkultur 07 inte ska genomföras utan att barn- och ungdomskulturen i stället bör behandlas inom ramen för Statens kulturråds ordinarie verksamhet. Utskottet välkomnar samtidigt förslaget att förstärka anslaget till den fria scenkonsten med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 för en långsiktig satsning på scenkonst för barn och unga. Teater- och dansinstitutionerna liksom de fria teater- och dansgrupperna bedriver en omfattande barn- och ungdomsverksamhet. Utskottet anser att motionerna Kr311 (s), Kr315 (mp) yrkande 1 och Kr319 (s) är i huvudsak tillgodosedda med det anförda. Motionerna avstyrks. Även motion Kr315 (mp) yrkande 2 avstyrks.
Ökat kulturanslag för nationella minoriteter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om ökat kulturanslag för nationella minoriteter.
Jämför reservation 8 (v).
Motionerna
Vänsterpartiet understryker i motion K350 yrkande 8 att det ekonomiska stödet till kulturändamål är av väsentlig betydelse för att de nationella minoriteterna ska lyckas bevara och utveckla sin kultur och sitt språk på ett långsiktigt sätt. De medel som hittills funnits tillgängliga svarar inte mot det åtagande som Sverige gjort i och med ratificeringen av nationella minoritetsspråkskonventionen. Vänsterpartiet har under anslag 28:2 föreslagit att reformutrymmet på 25 miljoner kronor för 2007 används för detta ändamål. För 2008 bör ytterligare 25 miljoner kronor avsättas. Ett viktigt krav är att de ekonomiska stöden permanentas för att de ska bli långsiktigt hållbara. Partiet vill bl.a. stödja produktion av böcker och andra skrifter på romani chib, stärka och finansiera merkostnaden för att Stiftelsen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum ska kunna bli ett ansvarsmuseum för det samiska kulturarvet och säkerställa långsiktiga resurser för befintlig och utökad verksamhet för Tornedalsteatern och Uusi Teateri. Det måste även finnas ekonomiska resurser till satsningar på de nationella minoritetsspråkens litteratur och tidskrifter.
I motion K348 begär Vänsterpartiet att det ekonomiska stödet för de romska kulturinstitutionerna permanentas (yrkande 1). Partiet pekar på att i Gubbängen i Stockholm finns ett romskt kulturcentrum som arbetar med information om romsk kultur och med att organisera seminarier och utställningar. Inom Malmö museer finns utställningen ”Romer och resande – bortom romantik och plåga”. Både kulturcentret i Gubbängen och utställningen inom Malmö museer är tänkta att bli samlingspunkter för romer, skildra romernas historia och kultur och kunna erbjuda arenor för romsk kulturaktivitet. Detta kräver dock att det ekonomiska stödet permanentas.
Utskottet
Sverige har ratificerat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter. Därmed har Sverige erkänt att samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar är nationella minoriteter i Sverige. Sverige har också ratificerat den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch.
Sedan 2002 anvisas särskilda medel för de nationella minoriteternas språk och kultur under anslag 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. För 2006 har 14,4 miljoner kronor avsatts under anslaget till Sametingets disposition för bidrag till samisk kultur och samiska organisationer samt Sámi Teáhter. Statens kulturråd disponerar 18,8 miljoner kronor 2006 till bidrag och andra insatser för mångkultur och nationella minoriteter. Regeringen har delegerat till Statens kulturråd att avgöra hur stor del av detta belopp som ska användas för stöd till nationella minoriteter.
Till grund för bidragsfördelningen inom kulturområdet till de nationella minoriteterna ligger uttalanden från regeringen och riksdagen i samband med behandlingen av propositionen om nationella minoriteter i Sverige.
Utskottet anser inte att motionerna K348 (v) yrkande 1 och K350 (v) yrkande 8 bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionerna avstyrks därmed.
Kultur i arbetslivet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om kultur i arbetslivet.
Jämför reservation 9 (s) och särskilda yttrandena 7 (s) och 8 (v).
Motionen
I motion Kr265 av Louise Malmström (s) betonas vikten av att slå vakt om och se över möjligheterna att omfördela för att öka resurserna till kultur i arbetslivet. Motionären understryker att kulturkonsumtion har många positiva effekter såväl för den enskilda människan som för samarbetsklimatet på arbetsplatser. Kulturen kan spela en avgörande roll både då det gäller rehabilitering och i förebyggande arbete mot ohälsa.
Utskottet
Statens kulturråd disponerar 2006 drygt 8 miljoner kronor för att främja kulturverksamhet med arbetsplatsen och arbetsgemenskapen som utgångspunkt. Medlen ska bl.a. bidra till ökade möjligheter till konstnärliga upplevelser och till förbättring av arbetsplatsens estetiska miljö. Bidraget ska vidare främja ett vidgat deltagande i kulturlivet och bidra till att utveckla samspelet mellan yrkesmässigt arbetande konstnärer och arbetslivet. Bidrag lämnas under förutsättning att minst 25 % av projektkostnaden finansieras på annat sätt. Medel kan sökas av organisationer och grupper av enskilda med anknytning till arbetsplatser.
Statens kulturråd ska också i enlighet med vad som anges i propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik
Utskottet vill understryka att kulturen har en roll också inom folkhälsopolitiken då det finns en nära koppling mellan kultur och hälsa. Flera regioner och län har en tradition att arbeta med kultur i friskvård. Exempelvis kan ett landstings kulturnämnd ha ett övergripande uppdrag att bidra till en god folkhälsa i länet och till demokratiutveckling. Landstinget har då stöd till programverksamhet men även stöd till kulturaktiviteter i samband med personalutbildning.
Utskottet har vidare erfarit att det finns en projektverksamhet med hälsofrämjande kulturcheckar i Falkenberg.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen ska avslå motion Kr265 (s).
Statistik över konstnärsstöd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om könsuppdelad statistik angående konstnärsstöd.
Jämför reservation 10 (v, mp).
Motionen
Vänsterpartiet understryker i motion Kr241 att könsuppdelad statistik är ett grundläggande verktyg för att synliggöra och komma till rätta med köns orättvisor. Därför bör Statens kulturråd få i uppdrag att ta fram statistik på hur konstnärsstöd av olika slag fördelas på kvinnor respektive män (yrkande 3).
Utskottet
Statens kulturråd beslutar inte om bidrag till enskilda personer och har ingen statistik om detta. Konstnärsnämnden beslutar om statliga bidrag och ersättningar till konstnärer inom bild-, ton-, teater-, dans- och filmområdena. Nämnden beslutar också om innehavare av statlig inkomstgaranti. I Konstnärsnämndens årsredovisning är all statistik uppdelad på kvinnor och män där så varit möjligt och ansetts vara relevant. Detta har gjorts sedan 1998.
En fördjupad analys som belyser skillnader mellan manliga och kvinnliga konstnärers villkor lämnades 2005 efter uppdrag i regleringsbrevet för 2005. Analysen redogör för och belyser orsaken till eventuella skillnader i nämndens bidragsgivning, uppdelade på kategorierna bild-, form-, ton- och scenkonstnärer.
Utskottet anser att motion Kr241 (v) yrkande 3 är tillgodosedd med det anförda. Motionen avstyrks.
Barnlitteraturstatistik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om statistik över tillgången till barnlitteratur i förskolan.
Jämför reservation 11 (s, v).
Motionerna
Vänsterpartiet yrkar i motionerna Ub309 yrkande 14 och Ub256 yrkande 6 att Statens kulturråd ges i uppdrag att ta fram statistik över tillgången till barnlitteratur i förskolan. Motionärerna är oroliga för att förskolebarnens behov av litteratur inte tillgodoses och vill därför bl.a. ha kunskap om hur det ser ut i praktiken.
Utskottet
Läsfrämjandet för barn i förskoleålder tillhör Statens kulturråds prioriterade områden. Enligt regleringsbrev för 2006 ska Kulturrådet bl.a. redovisa insatser för barns och ungas tillgång till kultur samt Kulturrådets insatser för att stärka kulturens roll i skolan.
Kulturrådet producerar årligen statistik över utlåning av böcker vid folkbiblioteken. Av den kan utläsas att utlåningen av barnböcker utgjorde 44 % av bokutlåningen år 2004. I genomsnitt lånades 18,3 barnböcker per barn i åldern 0–14 år. Genomsnittet för hela befolkningen var 7,0. Någon statistik angående förskolornas tillgång till litteratur finns inte.
Utskottet har erfarit att många bibliotek redan i dag har upparbetade kontakter med förskolorna. Det sedan den 1 januari 2005 införda kravet på att kommuner och landsting ska upprätta planer för biblioteksverksamheten kan också innebära att samverkan med förskolorna synliggörs och systematiseras.
Utskottet konstaterar samtidigt att Myndigheten för skolutveckling för närvarande genomför en satsning på förskola och bibliotek – Leka Språket Lära – i fyra regioner med universitet och högskolor som nav. Projektets syfte är att stärka och stimulera förskolornas pedagogiska arbete med språkutveckling genom ett fördjupat samarbete mellan bibliotekarier och pedagoger i förskolan. Under 2006 pågår Leka Språket Lära i totalt 124 kommuner.
Utskottet, som förutsätter att Kulturrådet följer frågorna om tillgång till barnlitteratur i förskolan, avstyrker motionerna Ub309 (v) yrkande 14 och Ub256 (v) yrkande 6.
Internationellt litteraturcentrum
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att etablera ett internationellt litteraturcentrum.
Motionen
I motion Kr275 begär Christer Nylander och Torkild Strandberg (fp) att ett internationellt litteraturcentrum etableras och att svensk litteratur lanseras i omvärlden genom centret (yrkandena 1 och 2). Motionärerna pekar på att den internationella kulturutredningens (SOU 2003:121) förslag inte har följts upp av den tidigare regeringen. Förslagen bör nu genomföras.
Utskottet
I skrivelsen Kulturlivets internationalisering (skr. 2005/06:188) angav den tidigare regeringen en strategi för ökat internationellt kulturutbyte. Strategin har utformats med utgångspunkt i betänkandet Internationella kulturutredningen (SOU 2003:121). Den omfattar mål samt inriktning och ansvarsfördelning för de statliga insatserna. Riksdagen har lagt skrivelsen till handlingarna.
Svenska institutet och Statens kulturråd har till den tidigare regeringen redovisat ett uppdrag angående utveckling av en samordnad och långsiktig strategi för att stärka litteraturen från Sverige genom bl.a. litteraturstöd och det internationella litteraturutbytet. Redovisningen påvisar ett behov av en tydlig ansvarsfördelning där Kulturrådet svarar för långsiktig stödgivning och främjande åtgärder i ett kulturpolitiskt perspektiv, medan Svenska institutet använder litteraturen som ett viktigt inslag i Sverigefrämjandet.
I budgetpropositionen redovisar regeringen att den avser att återkomma med förslag till åtgärder i syfte att förtydliga det kulturpolitiska ansvaret avseende internationaliseringen av kulturlivet. I avvaktan på detta finns det enligt utskottets mening ingen anledning för riksdagen att göra uttalande i frågan. Motion Kr275 (fp) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför av utskottet.
Nationellt uppdrag för Textilmuseet i Borås
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om att Textilmuseet i Borås ska få ett nationellt uppdrag.
Motionerna
I motionerna Kr299 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s), Kr268 av Ulf Sjösten (m) och Kr300 av Else-Marie Lindgren (kd) förs fram förslag om att se över möjligheten till ett nationellt uppdrag för Textilmuseet i Borås. Motionärerna pekar på att samlingarna speglar både textiltraditionens historia och framtid samt att museet därmed utgör en viktig roll i det nationella kulturarvet. Museet kommer också att vara en viktig aktör i det form- och designcentrum med ett levande arkiv som formas i Borås. Ett nationellt uppdrag skulle stärka det kulturella textilarvet i Sverige.
Utskottet
Sedan de nationella uppdragen först inrättades 1996, har en beslutsordning tillämpats som innebär att riksdagen beslutar om ämnesområdena medan regeringen beslutar om innehavare av de nationella uppdragen. Riksdagen har tidigare, som redovisats under anslag 28:3 Nationella uppdrag i kapitel 2, gjort ett tillkännagivande till regeringen och framhållit att denna beslutsordning ska vara tydlig och att nya ämnesområden alltid ska föreslås av regeringen och beslutas av riksdagen.
Regeringen har uppdragit åt Statens kulturråd att redovisa hur innehavarna av de nationella uppdragen utför sina uppdrag samt resultatet av dessa uppdrag. En redovisning ska lämnas till Regeringskansliet senast den 30 april 2007. Under tiden för utvärderingen har regeringen föreslagit en tillfällig omprioritering inom politikområdet av den del av anslaget som avser vilande uppdrag.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr268 (m), Kr299 (s) och Kr300 (kd).
7.2 Teater, dans och musik
Den framtida resurstilldelningen till Göteborgsoperan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om framtida ökade statsbidrag till Göteborgsoperan och påminner om Kulturrådets möjligheter att vid bidragsfördelningen göra avvägningar mellan olika stödberättigade institutioner.
Motionen
Förslaget i motion Kr205 av Claes-Göran Brandin (s) syftar till att statens framtida bidrag till Göteborgsoperan ska öka. Enligt motionären har bristande finansiering av driften varit ett stort problem. För att långsiktigt kunna behålla verksamhetsnivån återstår dock att lösa resterande del av underfinansieringen. Det är viktigt att man från statens håll ser till alla regioner när man prioriterar de ekonomiska stöden så att kulturverksamheterna kan utvecklas och överleva i hela Sverige.
Utskottet
Utskottet är väl medvetet om den betydelse som Göteborgsoperan har för Västsverige och för musikteaterns utveckling i hela landet. Utskottet kan – liksom vid föregående riksmöte – konstatera att Göteborgsoperan väl motsvarar de förväntningar som fanns när riksdagen hösten 1990 beslutade att stödja byggandet av ett operahus med 347 miljoner kronor.
Utskottet påminner om att det ankommer på Kulturrådet att göra avvägningar mellan de olika regionala och lokala institutioner som regeringen har förklarat vara stödberättigade och att därefter besluta om bidragsfördelningen i enlighet med förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 2006 har Kulturrådet tilldelat Göteborgsoperan 91,4 miljoner kronor i verksamhetsbidrag och 0,4 miljoner kronor i utvecklingsbidrag.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr205 (s).
Den framtida resurstilldelningen till länsmusikverksamheten i Kalmar län och Gävleborgs län
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om framtida ökade statsbidrag till länsmusikinstitutionerna i Kalmar län och Gävleborgs län och hänvisar till att regeringens ställningstagande till förslagen i Orkesterutredningens betänkande får avvaktas.
Bakgrund
Bidrag till länsmusikinstitutionerna betalas ut enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Av regleringsbrevet för 2006 framgår att bidrag till länsmusiken betalas ut av Kulturrådet till landstingen eller regionförbunden. Statens sammanlagda bidrag till länsmusikverksamheten uppgår för 2006 till 225 miljoner kronor i verksamhetsbidrag och 4,3 miljoner kronor i utvecklingsbidrag. En utgångspunkt för Kulturrådets medelsfördelning för 2006 ska vara att huvudmännens motprestation ska ligga kvar på minst 2005 års nivå.
Motionen
I motion Kr206 av Anders Åkesson och Sven Bergström (båda c) påpekar motionärerna att bidragsnivån för länsmusikinstitutionerna i Kalmar län och Gävleborgs län är avsevärt lägre än för övriga länsmusikinstitutioner. Motionärerna anser att det är av stor kultur- och regionalpolitisk vikt att dessa båda län ges samma ekonomiska möjligheter som övriga län att arbeta med regional musikverksamhet. I de båda länen finns en aktiv och välmeriterad länsmusikverksamhet. Riksdagen bör därför enligt motionärerna göra ett tillkännagivande för regeringen om att bidragen för regional musikverksamhet ska omprioriteras till förmån för Kalmar och Gävleborgs län.
Utskottet
Länsmusikinstitutionerna i Kalmar län och Gävleborgs län har via landstingen i de båda länen tilldelats 8 respektive 6 miljoner kronor i verksamhetsbidrag för 2006. Därutöver har de båda institutionerna erhållit utvecklingsbidrag. Utskottet har från Kulturrådet inhämtat att statens andel av finansieringen av de båda institutionerna ligger på 70 respektive 75 %, vilket uppges vara en förhållandevis hög nivå.
Utskottet konstaterar att det ankommer på Kulturrådet att inom givna ekonomiska ramar vid behov göra omfördelningar mellan bidragsmottagarna. Det kan tilläggas att en särskild utredare har haft den förra regeringens uppdrag att utreda och analysera den professionella orkesterverksamheten i Sverige. Betänkandet Den professionella orkestermusiken i Sverige (SOU 2006:34) redovisades i april 2006. Utredningens förslag syftar till att främja orkesterverksamheten i Sverige och till att öka dynamiken på området i dess helhet. Utredaren föreslår bl.a. att nya riktlinjer ska utarbetas för statens bidrag till länsmusiken. Utredaren menar att bidraget skulle kunna inriktas på länsmusikens främjanderoll och att orkestrarna som verkar inom ramen för den regionala musikorganisationen ska omfattas av ett nytt orkesterbidrag. Ett villkor för statsbidraget till länsmusikverksamheten bör enligt utredaren i framtiden vara att huvudmännens andel minst ska motsvara det statliga bidragets nivå. Utredningen har remissbehandlats.
Utskottet anser att den nya regeringens ställningstagande med anledning av utredarens förslag bör avvaktas. Därmed avstyrker utskottet motion Kr206 (c).
Stödfond för repetitionslokaler m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att en stödfond ska inrättas för bidrag till ungdomars replokaler, musikinstrument m.m. Utskottet erinrar om att samlingslokalstödet kommer att ändras och att bidrag kommer att kunna lämnas för att ge ungdomar, särskilt i storstadsområdena, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer.
Jämför reservation 12 (v).
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr250 att regeringen ska låta utreda möjligheten att inrätta en statlig stödfond för bidrag till replokaler och till musikinstrument och teknisk utrustning (yrkande 4). I motionen hävdas att ungdomars kulturyttringar har svårt att göra sig gällande när kommunerna skär ned. Vidare sägs att det är svårt att få tag i replokaler som ungdomar har råd med samt att studieförbund och ideella musikföreningar oftast saknar tillräckliga resurser för instrument och teknisk utrustning av lite mer avancerat slag.
Utskottet
Enligt utskottets uppfattning är det av stor betydelse att unga får tillgång till en meningsfull fritidsverksamhet som t.ex. att spela musik. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att långsiktigt stärka kulturens ställning med hänsyn till barn och unga.
Förslaget i motionen går ut på att en särskild stödform för replokaler m.m. ska inrättas. Utskottet vill därför påminna om att det i första hand är en uppgift för kommunerna att tillhandahålla lokaler för musicerande. Det finns även skäl att erinra om att anslag 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler nyligen varit föremål för översyn av en särskild utredare. Utredaren har lämnat förslag till förändringar av stödformen i betänkandet Allmänna samlingslokaler – demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118). Av budgetpropositionen (volym 9 s. 140) framgår att regeringen delar utredarens uppfattning att ett nytt bidrag ska inrättas till verksamhetsutveckling för att utveckla föreningsdrivna samlingslokaler. Regeringen anser att ett sådant bidrag framför allt behövs för att ge ungdomar, särskilt i storstadsområdena, bättre tillgång till allmänna samlingslokaler som är anpassade till ungdomars kultur- och fritidsformer. Förändringar i bidragssystemet kommer att preciseras genom ändringar av förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler.
I motionen yrkas även att en statlig stödform ska inrättas så att bidrag kan lämnas för införskaffande av musikutrustning och musikinstrument till unga. Frågan får – om regeringen finner det angeläget – bli föremål för sedvanlig prövning i kommande budgetarbete.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr250 (v) yrkande 4.
Pris- och löneomräkning av anslagen inom kultursektorn
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om rättvisare pris- och löneomräkning inom kultursektorn. Utskottet hänvisar till riksdagens tidigare tillkännagivanden i denna fråga.
Jämför reservation 13 (v).
Bakgrund
Syftet med pris- och löneomräkningen i budgetprocessen beskrevs av kulturutskottet under föregående riksmöte på följande sätt.
PLO är alltså en del av den statliga mål- och resultatstyrningen och används därför i första hand för att inflationsanpassa myndighetsanslag. Merparten av anslagen på statsbudgeten inflationsjusteras i någon form. Så t.ex. räknas sådana förmåner som pensioner samt sjuk- och föräldrapenning upp med hänsyn till prisbasbeloppet, medan nivån på biståndsanslaget är knuten till ett nominellt mått på den ekonomiska utvecklingen i Sverige (1 % av BNI). För rena bidragsanslag används däremot vanligtvis en ordning som innebär att anslagsnivåerna återkommande justeras genom särskilda politiska beslut. På kulturens område gäller detta bl.a. de nu aktuella bidragen till centrala amatörorganisationer och fria grupper.
Av de 54 anslag som finns på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid är det drygt två tredjedelar som återkommande helt eller delvis justeras med PLO.
När anslagen inom politikområde 28 Kulturpolitik räknas om använder sig regeringen av någon av följande tre metoder.
Förvaltningsanslagsomräkning: Vid omräkningen anpassas anslaget till hur löner, lokalkostnader och övriga förvaltningskostnader har utvecklats var för sig. Denna omräkningsmetod tillämpas på myndigheter samt på vissa institutioner inom kulturområdet, såsom Operan, Dramaten, Riksteatern, Svenska rikskonserter och Dansens Hus.
Löneindex: Metoden används för omräkning av vissa bidrag, däribland bidrag till regionala samt lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Någon prisomräkning av lokalkostnaderna görs inte på dessa anslag eftersom huvudansvaret för de regionala och lokala kulturinstitutionerna vilar på huvudmännen, dvs. landsting och kommuner.
Bidragsomräkning: Metoden tillämpas på vissa bidrag – t.ex. litteraturstödet och stödet till fria grupper – och innebär i praktiken att någon pris- och löneomräkning inte görs.
Tidigare riksdagsbehandling
Hösten 2004 gjorde riksdagen på förslag av kulturutskottet ett tillkännagivande till regeringen i vilket man begärde att
– gjorda pris- och löneomräkningar inom utgiftsområde 17 ska redovisas på ett tydligt sätt i budgetpropositionen,
– regeringen ska utvärdera effekterna av det nuvarande pris- och löneomräkningssystemet för anslagen inom kultursektorn,
– regeringen i samband med denna översyn också ska se över den nu använda metoden för nivåanpassning av myndigheternas hyreskompensation i syfte att nå bättre följsamhet.
Beslutet medförde att regeringens redovisning av gjorda pris- och löneomräkningar blev tydligare i efterföljande budgetproposition. Det gällde bl.a. sättet att redovisa prisomräkningen av myndigheternas hyreskompensation. Däremot kom den begärda utvärderingen av effekterna av PLO och översynen av myndigheternas hyreskompensation inte till stånd.
Hösten 2005 gjorde riksdagen på förslag av kulturutskottet på nytt ett tillkännagivande om pris- och löneomräkningen, denna gång mer inriktat på den metod som används för att anpassa de statliga kulturinstitutionernas kompensation för lokalkostnader till den allmänna hyresutvecklingen.
När kulturutskottet våren 2006 ånyo behandlade PLO-frågor framhöll utskottet bl.a. att statsbidrag till fria grupper inte omfattas av någon årlig automatisk pris- och löneomräkning. I stället omprövas bidragsgivningens omfattning genom särskilda politiska beslut som fattas i samband med regeringens årligen återkommande budgetarbete. Anledningen till detta är att det tillämpade pris- och löneomräkningssystemet har utformats för i första hand statsmakternas styrning av de statliga myndigheterna.
Utskottet kunde vidare konstatera att statsbidraget till de fria grupperna utvecklats positivt under de senaste tio åren. Mellan 1997 och 2006 ökade det med 90 %, vilket är mer än vad som skulle ha varit fallet om anslaget i stället enbart hade pris- och löneomräknats.
Motionen
Vänsterpartiet erinrar i motion Kr254 om att frågan om pris- och lönekompensation på kulturområdet är en följetong i kulturutskottets arbete. Riksdagens utredningstjänst (RUT) har på uppdrag av kulturutskottet utrett frågan och Kulturrådet har gjort en översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna. Enligt motionärerna är tiden nu mogen för en uppföljning av dessa utredningar. Regeringen bör därför få i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag till hur pris- och löneomräkningen kan utformas på ett mer rättvist sätt än i dag för att motverka urholkning av anslagen inom kultursektorn.
Utskottet
Frågor om pris- och löneomräkning har behandlats vid tre tillfällen under riksmötena 2004/05 och 2005/06. Som framgår av redovisningen av frågans tidigare riksdagsbehandling är ämnet komplext, bl.a. därför att det berör minst två departement. Generella frågor om pris- och löneomräkning liksom frågor som om ändamålsfastigheternas hyror hanteras inom Finansdepartementet. Frågor om stöd till kulturinstitutionerna och till de fria grupperna hanteras inom Utbildnings- och kulturdepartementet.
I ett svar på en skriftlig fråga förutskickade finansminister Per Nuder den 11 januari 2006 att den dåvarande regeringen hade för avsikt att se över hyressättningen för statliga myndigheter och institutioner. I det arbetet skulle delar av Ändamålsfastighetskommitténs betänkande och delar av riksdagens tillkännagivande ingå. En särskild utredare skulle få i uppdrag att skyndsamt föreslå åtgärder inom området. Finansministern uppgav att beredningen av ett sådant uppdrag hade påbörjats och att han avsåg att presentera det för regeringen för beslut under våren. Utredningen har dock ännu inte kommit till stånd. Direktiv har inte fastställts och någon utredningsman har inte tillkallats.
Av intresse i detta sammanhang är också den av motionärerna nämnda översyn som Kulturrådet gjort av bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna och vars resultat redovisades för regeringen på försommaren 2006.
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att den nya regeringen redovisar sin hållning i de frågor som här tagits upp. Riksdagen bör emellertid inte göra något uttalande med anledning av motionsförslaget. I stället bör regeringens beredning av Kulturrådets förslag avvaktas. Likaledes bör riksdagen avvakta vilka åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av tillkännagivandena om myndigheternas hyreskompensation och om museers och andra kulturinstitutioners lokalkostnader m.m. Utskottet utgår från att regeringen vinnlägger sig om att både de fria grupperna och kulturinstitutionerna ska få goda planeringsförutsättningar.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr254 (v).
Stöd till Dalhalla
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om fortsatt stöd till Dalhalla. Något principuttalande om framtida stöd till verksamheten i Dalhalla bör inte göras. Regeringen bör i stället kontinuerligt följa verksamheten vid Dalhalla liksom vid andra teater- och musikinstitutioner och årligen pröva om verksamheten fortsatt bör stödjas.
Motionen
I motion Kr330 av Kurt Kvarnström och Marita Ulvskog (båda s) framhåller motionärerna att Sverige genom Dalhalla har fått en utomhusscen av internationell lyskraft, fullt jämförbar med de allra främsta i Europa. Samtidigt har Dalarna fått en utomhusarena för opera, som är känd utomlands. Genremässigt har konsertutbudet breddats och inkluderar nu även pop, rock och show. Men kärnan i verksamheten är opera. Av motionen framgår att Dalhallas operaverksamhet går med stora underskott varje år – ca 4 miljoner kronor – som måste täckas via övriga intäkter. Dalhalla har blivit ett stort turist- och besöksmål för både svenskar och utländska besökare. De utländska besökarna söker sig nästan uteslutande till operaevenemangen. Motionen syftar till att staten ska fortsätta att stödja regionalt viktiga aktörer som Dalhalla så att kulturupplevelser är levande i hela Sverige.
Utskottet
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att det finns ett kulturutbud med bredd och kvalitet i hela landet. Kulturinstitutioner som Dalhalla bidrar till att dra till sig världsartister och en stor ström av musikintresserade från Sverige och andra länder till Dalarna. Teater-, konsert- och operascenen Dalhalla i Rättvik har funnits sedan 1994. Efter beslut av riksdagen stöds operaverksamheten vid Dalhalla årligen via anslaget 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. De senaste åren har stödet uppgått till 1 miljon kronor per år.
Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra ett principuttalande om framtida stöd till Dalhalla. Det bör i stället ankomma på regeringen att kontinuerligt följa verksamheten där liksom vid andra teater- och musikinstitutioner och årligen pröva om stöd fortsatt bör utgå.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr330 (s).
7.3 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
Språket i budgetpropositionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om att regeringen bör försöka förenkla budgetpropositionens språk, terminologi och struktur. Utskottet förutsätter att regeringen redan har sin uppmärksamhet riktad på problemet.
Jämför reservation 14 (v, mp).
Motionen
Gustav Blix (m) föreslår i motion Kr247 att riksdagen ska uppmana regeringen att försöka förenkla budgetpropositionens språk, terminologi och struktur. Det är enligt motionären svårt att tillgodogöra sig Sveriges kanske viktigaste politiska beslutsdokument. Det offentliga Sveriges språk kan som han ser det vara föredömligt tydligt och begripligt, men budgetpropositionen framstår inte som något lysande exempel i det sammanhanget. Det inledande avsnittet i budgetpropositionen, finansplanen, är dock ett undantag. Ambitionen borde därför vara att göra hela budgetpropositionen lika föredömligt enkel att ta till sig. I finansplanen lyckas man enligt motionären med att skriva klart, tydligt, rakt och enkelt.
Utskottet
Som motionären framhåller är budgetpropositionen ett viktigt politiskt beslutsdokument. Budgetpropositionen berör alla medborgare i större eller mindre utsträckning. Av den framgår hur regeringen vill fördela statens ekonomiska resurser. I budgetpropositionen redovisar regeringen vilka skatteförslag den vill genomföra under efterföljande år. I den beskrivs också tämligen detaljerat hur statsförvaltningens inkomster och utgifter utvecklas och hur regeringen vill fördela statsbudgetens utgifter på omkring 500 anslag under efterföljande år. Budgetpropositionen har på grund av detta inte bara ett komplext innehåll, den är också omfångsrik. Antalet sidor brukar varje år vara omkring 2 800.
Ett dokument av detta slag blir lätt svårtillgängligt för den oinvigde. Viktiga beslutsunderlag för riksdagens arbete bör emellertid alltid vara utformade på ett sådant sätt att en intresserad allmänhet kan tillgodogöra sig innehållet utan djupare förkunskaper. Språk, ordval, terminologi och framställningens disposition bör inte få lägga hinder i vägen för detta.
I budgetpropositionen fyller finansplanen ett viktigt syfte i det avseendet. Budgetpropositionen inleds alltid med finansplanen. I detta 50-sidiga avsnitt ger regeringen en samlad och översiktlig redovisning av sin syn på det ekonomiska läget och på de finans- och budgetpolitiska åtgärder den önskar åstadkomma under framför allt det närmaste året, åtgärder som därefter beskrivs mer i detalj i budgetpropositionens övriga delar. Finansplanen är som motionären själv framhåller ofta skriven med ett klart, tydligt, rakt och enkelt språk och ger läsaren en god bild av vad regeringen önskar uppnå med sin ekonomiska politik.
Med tanke på att budgetpropositionen vanligtvis arbetas fram under stark tidspress har utskottet förståelse för att texterna inte alltid är av högsta klass, språkligt sett. Av intresse i detta sammanhang är emellertid att språkvården har givits en framträdande plats i Regeringskansliet. I instruktionen för Regeringskansliet framhålls särskilt betydelsen av ett klart och enkelt språk. I Justitiedepartementet finns dessutom en särskild granskningsenhet bestående av rättssakunniga och språkvårdare. Vid enheten arbetar ett femtontal personer av vilka sex är språkexperter med att granska språket i propositioner och författningar. Genom enhetens försorg har en särskild propositionshandbok (Ds 1997:1) med skrivanvisningar givits ut. Enheten ordnar också återkommande kurser för de olika departementens tjänstemän om hur man skriver propositioner.
Det är inte bara språket i budgetpropositionen som kan försvåra läsningen. Många gånger bidrar även framställningens disposition till att innehållet blir svårtillgängligt. Främst gäller det kanske presentationen av statsbudgetens anslag där redovisning utgår från regeringens indelning av budgeten i närmare 50 politikområden. Politikområdesindelningen har tillkommit för att underlätta regeringens mål- och resultatstyrning av statlig verksamhet. Detta sätt att gruppera anslag efter politikområden överensstämmer inte alltid med statsbudgetens indelning i utgiftsområden, vilket medfört att ett politikområde kan höra till både två och flera utgiftsområden. Eftersom varje politikområde beskrivs samlat på ett ställe i budgetpropositionen kan detta leda till att viktig bakgrundsinformation till ett anslagsförslag står att läsa i en helt annan volym av budgetpropositionen än den där själva anslaget presenteras. Riksdagen har, bl.a. på förslag av finansutskottet, flera gånger påtalat denna olägenhet och krävt en bättre överensstämmelse mellan politikområden och utgiftsområden. Utskottet förutsätter därför att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på problemet utan något ytterligare initiativ från riksdagens sida.
Med hänvisning till den lämnade redovisningen ser utskottet ingen anledning att föreslå att riksdagen gör ett uttalande i frågan. Utskottet avstyrker därför motion Kr247 (m).
7.4 Bild och form samt konsthantverk
Stöd till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om ökat stöd till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund.
Jämför reservation 15 (s).
Motionerna
Behovet av utökade resurser till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund tas upp i motionerna Kr263 av Louise Malmström (s) och Kr295 av Ulrika Carlsson i Skövde och Birgitta Sellén (c). Motionärerna betonar att hemslöjden är efterfrågad som näringsyttring, kulturyttring, utbildning och som social samvaro. För att Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund ska kunna leva upp till sitt viktiga uppdrag måste anslaget räknas upp till den nivå förbundet borde ha om en indexuppräkning skett från 1994.
Utskottet
Utskottet delar uppfattningen i motionerna att hemslöjden är en viktig kulturyttring och en del av vårt kulturarv och historia. Slöjden bör också kunna utgöra en tillväxtfaktor. I nästan hälften av de regionala tillväxtprogram som varje län har upprättat för perioden 2004–2007 lyfts kultur som näring fram som ett tillväxtområde. Utskottet har för sin del vid flera tillfällen uttalat sitt aktiva stöd för Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, som är en ideell organisation för svenska hemslöjdsföreningar. Förbundets arbete syftar till att främja den svenska hemslöjden och dess utveckling. Förbundet har ca 16 000 medlemmar. För budgetåret 2006 har förbundet erhållit ett bidrag på 3 miljoner kronor från anslag 28:17 Främjande av hemslöjden. Vidare har Slöjdcirkus hos Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund ett nationellt uppdrag, vilket inneburit ett bidrag på 1 miljon kronor per år under perioden 2004–2006. Utskottet har i kapitel 2 tillstyrkt regeringens förslag till anslag och anslagsbelopp under utgiftsområde 17. Utskottet anser inte att motionerna Kr263 (s) och Kr295 (c) bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.
7.5 Ersättningar och bidrag till konstnärer
Konstnärernas försörjning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om konstnärernas försörjning.
Jämför reservation 16 (v) och särskilt yttrande 9 (mp).
Motionen
Vänsterpartiet tar i motion Kr241 upp frågan om konstnärernas försörjning. Utredningen om konstnärernas försörjning lämnade sitt slutbetänkande Konstnärerna och Trygghetssystemen, SOU 2003:21, redan för tre år sedan. Trots att Vänsterpartiet aktualiserat frågan flera gånger har ingen proposition ännu avlämnats. Partiet anser att den nya regeringen omedelbart bör ta itu med att lösa problemen kring konstnärernas försörjning utifrån det avlämnade betänkandet (yrkande 2).
Utskottet
Frågan om konstnärernas försörjning har engagerat utskottet under lång tid. Kulturarbetsmarknadens struktur skiljer sig från andra delar av arbetsmarknaden, bl.a. genom att antalet tillsvidareanställningar är begränsat. Kännetecknande är i stället de tidsbegränsade anställningarna och förekomsten av kortare uppdrag. För att skapa större trygghet och underlätta konstnärernas försörjning har Teateralliansen skapats. Teateralliansen AB har för närvarande 109 frilansande skådespelare anställda under perioder då skådespelarna inte har anställning hos andra arbetsgivare inom teaterområdet. Från och med 2006 finns också en allianslösning för dansområdet. Medel för dessa verksamheter avsätts under anslag 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Medel anvisas också under detta anslag till Centrumbildningar inom kulturområdet. Dessa är intresse- och förmedlingsorganisationer för de fria professionella utövarna inom respektive konstområde. Verksamhetsbidrag och bidrag för arbetsförmedlande verksamhet utgår för närvarande till 12 centrumbildningar.
Utskottet kan också konstatera att regeringen i årets budgetproposition föreslår förstärkta resurser till Operan, Dramaten och Drottningholms slottsteater. Vidare avsätts särskilda medel till Riksteatern för att sprida scenkonst för, av och med ungdomar. Medlen innebär också ökade möjligheter till sysselsättning.
Utskottet utgår från att den nya regeringen noga kommer att följa utvecklingen och vid behov återkomma till riksdagen. Motion Kr241 (v) yrkande 2 avstyrks därmed.
7.6 Arkivfrågor
Sammanställning av svenskt arkivmaterial rörande seyfo
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion med förslaget att Riksarkivet ska ges i uppdrag att sammanställa svenskt arkivmaterial rörande seyfo.
Motionen
I motion U263 föreslås att Riksarkivet ges i uppdrag att sammanställa svenskt arkivmaterial rörande seyfo, dvs. folkmordet på den assyrisk-kaldeisk-syrianska folkgruppen (yrkande 5). Motionären Annelie Enochson (kd) menar att detta vore av intresse då vi har en stor folkgrupp från det forna Mesopotamien boende i Sverige. Forskningen på området är ytterst begränsad och materialet skulle kunna användas för vidare forskning.
Utskottet
Liknande yrkanden har vid ett flertal tillfällen avslagits av riksdagen, senast under riksmötet 2005/06. Ett av Riksarkivets övergripande verksamhetsmål är att integrera ett mångfaldsperspektiv. Det får dock ankomma på myndigheten själv om ett arbete av det slag som föreslås i motionen ska utföras. Motion U263 (kd) yrkande 5 avstyrks därmed.
SVAR:s framtid
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag där motionärerna begär att ett helhetsgrepp tas om Svensk arkivinformations verksamhet.
Jämför särskilt yttrande 10 (s).
Bakgrund
Svensk arkivinformation (SVAR) bedriver verksamhet på ett antal platser i Sverige med Ramsele som huvudort. SVAR är en avgiftsfinansierad enhet inom Riksarkivet. Verksamheten tillkom som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att skapa meningsfull sysselsättning till arbetshandikappad arbetskraft. SVAR har i dag 37 lönebidragsanställda. Verksamheten har till uppgift att göra arkivmaterial tillgängligt för forskning och undervisning. SVAR har kompetens inom områdena mikrofilmning, digitalisering, digitala söksystem samt distribution av arkivinformation över Internet.
SVAR:s verksamhet särredovisas fr.o.m. 2005, vilket innebär en tydlig avgränsning i förhållande till Riksarkivets övriga ekonomi. Verksamheten har gått med förlust under några år. För 2006 beräknas det ackumulerade underskottet uppgå till ca – 7,7 miljoner kronor. Underskottet är sannolikt föranlett av att kunderna i första hand väljer digitala bilder av arkivinformation där sådan finns. Det teknikskifte SVAR påbörjat mot en ökad produktion av digitaliserad arkivinformation ger ökande intäkter, men ännu inte i sådan omfattning att det motsvarar nedgången för de mikrofilmade produkterna. En ytterligare bidragande faktor till underskottet är upphörda intäkter från EU-projekt under 2005.
Motionen
Agneta Lundberg och Jasenko Omanovic (s) tar i motion Kr304 upp den verksamhet som bedrivs vid Svensk arkivinformation. Motionärerna anser att det är angeläget att ett helhetsgrepp tas om SVAR:s arbete. Att reda ut hur verksamheten i framtiden ska finansieras är centralt för att få till stånd en positiv och stabil utveckling. Av motionen framgår att SVAR har stora möjligheter att erbjuda nya arbetstillfällen genom den nya tekniska utvecklingen. Förutsättningen är dock att varaktiga ekonomiska möjligheter erbjuds.
Utskottet
Utskottet anser att det är angeläget att den fråga som motionärerna tar upp får en tillfredsställande lösning. Utskottet har erfarit att Riksarkivet har inlett en ingående analys av SVAR:s verksamhet med syfte att ta fram åtgärder för att komma till rätta med det ökade underskottet. Även Regeringskansliet har uppmärksammat SVAR:s situation. Frågan torde komma att behandlas i kommande budgetarbete. Mot bakgrund av detta avstyrker utskottet motion Kr304 (s).
7.7 Kulturmiljövård
Kyrkoantikvarisk ersättning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om den kyrkoantikvariska ersättningen. Det principuttalande som riksdagen gjorde 1999 bör ligga fast.
Bakgrund
Riksdagen fastställde våren 1999 storleken på den kyrkoantikvariska ersättningen för åren 2002–2009. Beslutet innebär att ersättningen stegvis höjs från 50 miljoner kronor för 2002 till 460 miljoner kronor för 2009. Ersättningen, som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, ska i enlighet med bestämmelserna i kulturminneslagen fördelas av Svenska kyrkan. RAÄ ska ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i landet, och länsstyrelserna ska ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i länen (4 kap. 16 § KML).
Riksdagens uttalanden om vad som ska gälla efter 2009 innebär bl.a. att ambitionsnivån för ersättningen bör läggas fast först efter uppföljning och analys. Konstitutionsutskottet som beredde ärendet i riksdagen anförde bl.a. följande i sitt betänkande (s. 24 och 25).
En utgångspunkt måste därvid, som kulturutskottet betonar, vara att staten i enlighet med principbeslutet långsiktigt skall ge ersättning för vård och underhåll av de kyrkliga kulturvärdena. Överväganden om ersättningens storlek efter tioårsperiodens utgång bör som regeringen framhåller ske först efter särskilda överläggningar mellan staten och Svenska kyrkan.
– – –
Konstitutionsutskottet vill liksom kulturutskottet understryka vikten av att ett underlag för de aviserade överläggningarna om ersättningen efter år 2009 tas fram i god tid före tioårsperiodens utgång. Konstitutionsutskottet förutsätter i likhet med kulturutskottet att underlaget skall finnas tillgängligt senast vid slutet av år 2008.
Motionen
I motion Kr207 av Lars-Ivar Ericson och Anders Åkesson (båda c) erinrar motionärerna om att riksdagen fattat beslut om den kyrkoantikvariska ersättningen t.o.m. 2009. Vad som händer efter detta årtal är ännu inte beslutat, något som väcker oro hos pastoraten och innebär att det är svårt att skapa långsiktigt goda förutsättningar för Svenska kyrkans vård av det kyrkliga kulturarvet, som är en viktig del av Sveriges kulturhistoria. Genom att medlemsantalet minskat har kyrkans ekonomi försämrats, vilket försvårat underhållet av kyrkobyggnaderna. Förslaget i motionen syftar till att Svenska kyrkan ska få ett positivt besked om den framtida kyrkoantikvariska ersättningen.
Utskottet
Frågan om den kyrkoantikvariska ersättningen samt dess fördelning och användning har sedan 2000 varit föremål för fortlöpande diskussioner mellan staten och Svenska kyrkan. Av budgetpropositionen (volym 9 s. 64) framgår att dessa diskussioner kommer att intensifieras under 2007. Underlag kommer att tas fram inför ett ställningstagande till den kyrkoantikvariska ersättningens storlek efter 2009. Ett sådant underlag är en förutsättning för att nivån på ett framtida statligt stöd ska kunna fastställas.
Frågan om den kyrkoantikvariska ersättningen bereds således inom Regeringskansliet. Utskottet konstaterar att motionen syftar till att riksdagen ska göra ett uttalande av principiell karaktär om den framtida kyrkoantikvariska ersättningen. Enligt utskottets uppfattning bör dock det uttalande som riksdagen gjorde 1999 och som redovisats i det föregående ligga fast. Motion Kr207 (c) avstyrks därmed.
7.8 Museer och utställningar
Stöd till Nordiska Akvarellmuseet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om stöd till Nordiska Akvarellmuseet.
Motionen
I motion Kr210 av Kent Olsson (m) föreslås att regeringen vid behandlingen av budgeten för det nordiska samarbetet bör beakta behovet av stöd till Nordiska Akvarellmuseet. Verksamheten är den första i sitt slag i Europa och samlar, ställer ut och levandegör nordisk akvarellkonst. Museet arbetar med ett projekt för att utvecklas till en nordisk mötesplats med syfte att stärka akvarellkonstens ställning.
Utskottet
Enligt utskottets mening ankommer det på de nordiska ländernas regeringar att gemensamt väga olika stödbehov mot varandra. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra ett tillkännagivande i denna fråga.
Regeringen bör således avslå motion Kr210 (m).
Statligt stöd till Vandalorum
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om statligt stöd till museiprojekt Vandalorum.
Motionen
I motion Kr232 menar Carina Hägg och Thomas Strand (s) att det är av vikt att Vandalorum ges statligt stöd. Vandalorum ska vara en nordisk mötesplats för konst och design med universitetsutbildning, samlingar och utställningar. Vandalorum har under 2005–2006 utvecklats med Workshop Vandalorum och utställningen ”Plastic Fantastic”. Det statliga stödet är viktigt för att arbete ska kunna fortsätta och projektet Museum Vandalorum ska kunna fullföljas utan dröjsmål.
Utskottet
I 2000 års vårproposition konstaterade regeringen att projektet Museum Vandalorum i Värnamo var ett intressant initiativ för att stärka utvecklingsmöjligheterna inom konst- och designområdet. Förutsatt att projektet realiserades beräknade regeringen ett årligt verksamhetsstöd med ca 8 miljoner kronor fr.o.m. 2003.
I budgetpropositionen för 2003 konstaterade regeringen att projektet fortfarande befann sig i en planerings- och utvecklingsfas. Regeringen föreslog därför att 1,5 miljoner kronor skulle ställas till regeringens disposition i syfte att anvisas till Museum Vandalorum när verksamheten kommit i gång under 2003.
I budgetpropositionen för 2006 återkom regeringen till frågan och framhöll att några statliga medel inte hade betalats ut eftersom villkoren inte uppfyllts. Regeringen ansåg att det inte längre gick att motivera ett statligt åtagande för Museum Vandalorum enligt de ursprungliga intentionerna. Verksamheten hade fortfarande inte kommit i gång och den verksamhet som planerades motsvarade inte det ursprungliga projektets intentioner. Regeringen beräknade därför inga medel för ändamålet.
I förra årets budgetbetänkande 2005/06:KrU1 behandlade utskottet en motion om Museum Vandalorum. Utskottet framhöll i det sammanhanget följande:
Enligt utskottets mening bör staten kunna stödja intressanta projekt som bärs upp av ett nytänkande av det slag som Museum Vandalorum representerar. Sådana projekt kan ge värdefulla impulser inom konst- och designområdet. Om ett projekt inte förverkligas på det sätt som förutskickats måste emellertid staten självklart förbehålla sig rätten att ompröva en gjord utfästelse. De resurser som finns tillgängliga för stöd är begränsade och bör användas så effektivt som möjligt. Inte annat än övergångsvis bör de låsas i projekt med en osäker utgång. Projektet Museum Vandalorum har av olika skäl försenats flera år och har dessutom nu en delvis annan inriktning. I det läget är det enligt utskottets mening fullt rimligt att regeringen tills vidare inte beräknar några medel för detta ändamål. Det är nu upp till projektledningen att visa vilka positiva effekter projektet kan tillföra i sin nya form och att man från ledningsgruppens sida också kan föra det i hamn innan frågan om ett eventuellt nytt statsbidrag bör kunna tas upp till prövning. Utskottet ser positivt på en fortsatt dialog mellan projektledningen och regeringen.
Under 2006 har stiftelsen inkommit med ytterligare underlag till regeringen. Materialet utgörs bl.a. av en översiktlig projektbeskrivning samt yttrande från utomstående bedömare. Regeringen bedömer dock att det nyinkomna underlaget inte förändrat något i sak utan fastslår i årets budgetproposition att frågan om ett statligt verksamhetsstöd till Museum Vandalorum ånyo kan prövas då museet färdigställts och är i drift. Ansökan prövas då i konkurrens med andra ansökningar.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning och avstyrker således motion Kr232 (s).
Emigranternas hus
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om ekonomiskt bidrag till Stiftelsen Emigranternas Hus i Göteborg.
Motionen
Eva Flyborg (fp) föreslår i motion Kr282 att Stiftelsen Emigranternas Hus i Göteborg ska ges ekonomiskt stöd. Motionären menar att Göteborgs kulturliv har berikats av tillkomsten av Emigranternas Hus som blivit en samlingsplats för människor med skiftande kulturell bakgrund. Verksamheten inkluderar även betydande forskning om emigration och immigration.
Utskottet
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat och avstyrkt snarlika förslag om stöd till Emigranternas Hus, senast i fjolårets betänkande 2005/06:KrU1. Utskottet finner inte nu anledning att ompröva sitt tidigare ställningstagande utan avstyrker motion Kr282 (fp).
Dag Hammarskjölds Backåkra
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett förslag om att uppmärksamma regeringen på behovet av stöd till Dag Hammaskjölds Backåkra.
Jämför särskilt yttrande 11 (s).
Motionen
Ulf Nilsson m.fl. yrkar i motion Kr291 (fp) att regeringen bör uppmärksammas på behovet av att rädda Dag Hammarskjölds gård Backåkra. Gården som ligger i södra Skåne testamenterades till Svenska Turistföreningen (STF) och är i dag inredd som ett museum över Hammarskjöld. STF som sköter och bekostar museet har svårt att klara av kostnaderna och en diskussion förs om att sälja ut vissa av museets föremål. Motionärerna anser att museet är av nationellt intresse och att Kulturdepartementet bör utreda vilket ansvar staten har för dess överlevnad.
Utskottet
Utskottet har inhämtat att STF anser att det inte är ekonomiskt möjligt för organisationen att driva och underhålla Dag Hammarskjölds Backåkra med mindre än att vissa föremål i samlingarna försäljs. Utskottet delar motionärernas uppfattning att Dag Hammarskjöld är en historiskt betydelsefull person vars minne bör värnas.
Enligt utskottets mening är det av vikt att Backåkra kan bevaras. STF har redan fått ett statligt bidrag på 1 miljon kronor för renovering av gården. Bidraget betalades ut i samband med jubileet 2005 då Dag Hammarskjöld skulle ha fyllt 100 år. Utskottet är därför inte berett att förorda att ytterligare utbetalningar nu görs.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr291 (fp).
7.9 Film
Utredning om ett nytt filmavtal
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att en parlamentarisk utredning ska tillsättas för att ta fram ett förslag till en modell för hur svensk film ska finansieras efter 2010, då nu gällande filmavtal löper ut. Utskottet anser att staten i god tid innan nuvarande avtal löper ut bör ta ställning till hur den framtida finansieringen av filmproduktion m.m. ska utformas. Regeringen får avgöra hur förberedelserna inför ett sådant ställningstagande ska bedrivas och när de ska påbörjas.
Jämför reservation 17 (v).
Motionen
Vänsterpartiet hävdar i motion Kr273 att det filmavtal som träffades 2005 mellan staten, filmbranschen m.fl. är underfinansierat. I god tid innan det nuvarande filmavtalet löper ut 2010 måste ett nytt system för finansiering av svensk film tas fram. Andra nordiska länder har modeller och erfarenheter som kan tas med i en sådan diskussion. En parlamentarisk utredning bör tillsättas för att i samarbete med samtliga berörda parter ta fram ett förslag till en modell för hur svensk film ska finansieras efter den nuvarande avtalstidens utgång 2010.
Utskottet
Utskottet har i det föregående i anslutning till budgetbehandlingen av det statliga filmstödet (28:35) redovisat huvuddragen i 2006 års filmavtal som gäller för tiden 2006–2010 (avsnitt 2). Utskottet vill än en gång framhålla att det på nuvarande stadium är för tidigt att bedöma om filmavtalet är underfinansierat. Filminstitutets ledning har informerat utskottet om sin avsikt att göra organisatoriska förändringar och ändra inriktningen på arbetet med stödet till filmproduktion. Förändringarna innebär bl.a. att färre filmprojekt kommer att stödjas med större belopp.
Utskottet delar motionärernas uppfattning i så måtto att staten i god tid innan nuvarande avtal löper ut bör ta ställning till hur den framtida finansieringen av filmproduktion m.m. ska utformas. Det ankommer på regeringen att avgöra hur förberedelserna inför ett sådant ställningstagande ska bedrivas och när de ska påbörjas. Utskottet anser således att det inte finns något skäl för riksdagen att göra ett uttalande i frågan. Motion Kr273 (v) avstyrks.
7.10 Trossamfund
Statsbidraget till sjukhuskyrkan
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag med begäran om en översyn av statsbidraget till sjukhuskyrkan.
Motionen
I motion Kr283 av Else-Marie Lindgren (kd) framhålls att statsbidragsreglerna bör ses över för att kunna trygga och utveckla sjukhuskyrkans verksamhet.
Utskottet
Utskottet ifrågasätter inte att den verksamhet som sjukhuskyrkan bedriver är av stort värde men är i dagsläget inte berett att förorda en översyn enligt motionärens önskemål. Utskottet avstyrker därmed motion Kr283 (kd).
7.11 Mediepolitik
Nytt principavtal om utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att regeringen ska se över möjligheten att förhandla fram ett principavtal med Finlands regering om fortsatt utbyte av TV-program mellan länderna. Motionärernas krav är redan tillgodosett i och med att de båda ländernas regeringar aviserat att de kommer att presentera lösningar av begärt slag.
Motionen
Sinikka Bohlin och Raimo Pärssinen (s) erinrar i motion Kr316 om att de analoga TV-sändningarna i Sverige och Finland kommer att ersättas av digitala sändningar inom de närmaste åren. Övergången till den nya tekniken berör såväl SVT som YLE och därmed också TV Finland och SVT Europa. Sverige och Finland har sedan 1987 stått som garanter för utvecklandet av det bilaterala TV-utbytet. Motionärerna anser därför att riksdagen ska göra ett tillkännagivande med innebörden att regeringen bör se över möjligheten att förhandla fram ett principavtal med Finlands regering, som syftar till att garantera det fortsatta utbytet av TV-program mellan länderna.
Utskottet
Som framgår av budgetpropositionen (utgiftsområde 17 s. 106) finns en uppgörelse mellan Finland och Sverige om TV-utbyte som innebär att en finsk kanal, TV Finland, sänds i marknätet över Stockholmsområdet och genom kabelnätverk till en rad andra orter i Sverige. På motsvarande sätt sänds en svensk kanal, SVT Europa, i marknätet i södra Finland och SVT 1 och SVT 2 i marknätet i Österbotten. Med anledning av att både Sverige och Finland under de närmaste åren genomför en övergång till digitala sändningar i marknäten förs nu diskussioner om praktiska lösningar för att garantera utbytet också framöver. I Finland har en särskild utredare föreslagit att SVT 1 och SVT 2 ska distribueras i det digitala marknätet i både södra Finland och Österbotten. I Sverige övervägs möjligheten att sända den finska programkanalen i delar av det digitala marknätet. De båda ländernas regeringar avser att presentera lösningar både i Finland och Sverige före övergången till digitala sändningar, dvs. i Stockholm våren 2007 och i Finland sommaren 2008.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion Kr316 (s) redan är tillgodosedd. Någon åtgärd från riksdagens sida behövs inte, varför motionen avstyrks av utskottet.
7.12 Folkrörelsepolitik
Idrottens finansiering
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag rörande idrottens framtida finansiering med hänvisning till en aviserad översyn av stödet till idrotten.
Jämför reservationerna 18 (v) och 19 (mp) samt särskilt yttrande 12 (s).
Motionerna
Socialdemokraterna vill i motion Fi244 förlänga satsningen ”Handslaget till idrotten” och därigenom bl.a. stödja utbildning av nästa generations idrottsledare. Motionärerna föreslår att idrotten genom en sådan satsning tillförs 2 miljarder kronor mellan 2007 och 2010 (yrkande 51).
Vänsterpartiet understryker i motion Kr253 att spel och dobbel inte bör sammankopplas med den breda ungdomsidrotten på det sätt som sker i dag. Så snart det är budgetmässigt möjligt bör enligt motionärerna all medelstilldelning som går till idrotten via AB Svenska Spel upphöra och ett samlat fast stöd i stället gå via statsbudgeten (yrkande 1).
I samma motion yrkande 2 anser motionärerna att reglerna för vinstdelningssystemet bör ändras i avvaktan på att statens stöd till idrotten går helt över statsbudgeten. Idrotten bör enligt motionärerna tilldelas en fast summa från AB Svenska Spels vinstdelningssystem, och staten bör i stället för idrotten bli beroende av hur spelmarknaden går.
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion So464 att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att se över hur stödet till idrotten påverkas av en avreglering av spelmarknaden. Motionärerna befarar att en avreglering skulle innebära att idrottens finansiering rejält urholkas (yrkande 22).
I samma motion yrkande 23 och i motion Kr315 yrkande 5 påpekar motionärerna att satsningen på ”Handslaget”, som på fyra år gett 1 miljard kronor till idrotten från AB Svenska Spel, har inneburit att stödet till lokal barn- och ungdomsverksamhet (LOK-stödet) urholkats. Motionärerna anser med hänsyn härtill att det bör göras en översyn av statens ersättning till idrotten för att stärka barn- och ungdomsidrotten och återställa LOK-stödets andel av den totala budgeten. Översynen bör enligt motionärerna också gälla hur idrotten kan ges en stabil finansiering utan att spelandet och riskerna för spelberoende ökas.
Christer Adelsbo (s) anser i motion Kr209 att det är viktigt att medlemsavgifterna till idrottsföreningarna hålls nere så att föreningarnas verksamhet är öppen för alla oavsett ekonomi. Motionären anför vidare att idrottsföreningarna inte får bli beroende av hur mycket svenska folket spelar eller av tillfälliga konjunktursvängningar utan bör ges en bättre och mer långsiktig ekonomisk trygghet.
Utskottet
Kulturministern har den 22 november 2006 som svar på fråga 2006/07:138 om långsiktigheten i bidragsgivningen till idrotten anfört följande:
Lars Wegendal har frågat mig om jag avser att gå vidare med den påbörjade satsningen så att idrottsrörelsen kan räkna med att den genom den speciella satsningen får sammanlagt två miljarder kronor under mandatperioden.
Regeringen har i regeringsförklaringen uttalat att extra resurser motsvarande Handslaget även fortsättningsvis ska ställas till idrottens förfogande. Regeringen angav även att den eftersträvar ett stabilt finansieringssystem för idrottsrörelsen. Jag kommer att verka för att denna finansiering även ska omfatta den nya satsningen som därigenom kan uppgå till femhundra miljoner kronor årligen under mandatperioden.
Med hänvisning till de uppgifter som kulturministern sålunda lämnat om de fortsatta extra satsningarna på idrotten är förslaget i motion Fi244 (s) yrkande 51 enligt utskottets mening i allt väsentligt tillgodosett. Utskottet avstyrker därför denna motion.
Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att se över stödet till idrotten. I avvaktan på denna översyn bör enligt utskottet någon ändring inte göras i den ordning som nu gäller för fördelningen av samhällets stöd till idrotten. Motionerna Kr253 (v) yrkandena 1 och 2 samt Kr209 (s) avstyrks därmed.
Beträffande motionsyrkandet med krav på en utredning av hur idrottsstödet påverkas av en avreglering av spelmarknaden kan nämnas att Lotteriutredningens slutbetänkande Spel i en föränderlig värld (SOU 2006:11) för närvarande bereds inom Regeringskansliet. I betänkandet tas bl.a. upp framtida frågor runt regleringen av spel- och lotterimarknaden.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion So464 (mp) yrkande 22.
När det gäller motionsyrkandena om påstådd urholkning av LOK-stödet vill utskottet framhålla följande: I takt med att medlen till idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet via anslaget (LOK-stödet) minskat har det belopp som idrotten erhållit från AB Svenska Spels vinstdelningssystem ökat. Det bör understrykas att allt som betalas från vinstdelningssystemet går till barn- och ungdomsverksamhet. Det belopp som idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet sammantaget fått från staten har under de senaste åren ökat varje år. År 2006 minskade visserligen tilldelningen från vinstdelningssystemet i förhållande till året dessförinnan, men i stället ökade medlen från AB Svenska Spel via ”Handslaget”, vilka till övervägande del går till lokal barn- och ungdomsverksamhet. Med hänsyn till att medlen till idrottens lokala barn- och ungdomsverksamhet således ökat under senare år och med hänvisning till den aviserade översynen av statens stöd till idrotten avstyrker utskottet motionerna Kr315 (mp) yrkande 5 och So464 (mp) yrkande 23.
Allmänna samlingslokaler
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag rörande allmänna samlingslokaler med hänvisning till att regeringens förslag om ändring av stödet till samlingslokaler i stora delar tillgodoser motionärernas önskemål.
Jämför reservation 20 (v) och särskilt yttrande 13 (s).
Motionerna
Vänsterpartiet påtalar i motion A270 vikten av att föreningslivet har tillgång till avgiftsfria samlingslokaler. Dessa är enligt motionärerna av betydelse för att möjliggöra ett aktivt kulturliv och för att demokratin ska fungera (yrkande 40).
I motion Kr303 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s) anförs att behovet av samlingslokalanläggningar är långt ifrån tillgodosett. Därför bör stödet till nybyggnad samt om- och tillbyggnad av samlingslokaler ses över. Översynen bör göras för att anpassa befintliga lokaler till dagens standard för miljö, teknik och energi och för att åstadkomma handikappanpassning.
Utskottet
Utskottet delar uppfattningen i motion A270 (v) att allmänna samlingslokaler är av stor betydelse för en rad organisationer och är en viktig grundpelare för det demokratiska samhället. Tillgången till avgiftsfria samlingslokaler måste som motionärerna framhåller säkerställas och utskottet förordar i sådant syfte en ökning av anslaget till allmänna samlingslokaler med 3,5 miljoner kronor för 2007. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion A270 (v) yrkande 40.
När det gäller motionsyrkandet om en översyn av stödet till allmänna samlingslokaler kan nämnas att en särskild utredare har sett över stödet till allmänna samlingslokaler och i betänkandet Allmänna samlingslokaler – demokrati, kultur, utveckling (SOU 2003:118) lämnat förslag om förändringar av stödet. Regeringen har därefter i budgetpropositionen föreslagit att bidragsreglerna ändras. Förändringarna går bl.a. ut på att det inrättas ett bidrag till verksamhetsutveckling i syfte att anpassa allmänna samlingslokaler till ungdomars kultur- och fritidsformer. Dessutom har regeringen föreslagit att nivån på maximibeloppet ökas för bidrag till handikappanpassning. Med hänvisning till att regeringens förslag till ändringar av bidraget till stora delar tillgodoser motionärernas önskemål och att anslaget dessutom höjs avstyrker utskottet motion Kr303 (s).
Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag rörande den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken med hänvisning till den översyn som pågår av den samlade folkrörelsepolitiken.
Jämför reservation 21 (mp) och särskilt yttrande 14 (s).
Motionerna
I motion Kr227 av Elisabeth Svantesson och Mats Gerdau (båda m) anförs att det är viktigt att verksamheterna inom den ideella sektorn får så likvärdiga förutsättningar och spelregler som möjligt. Detta är enligt motionärerna inte fallet i dag. Idrottsrörelsen har bättre förutsättningar än vad de sociala verksamheterna har, t.ex. vad gäller avdragsrätt för ideella ledare.
Anita Brodén (fp) framhåller i motion Kr244 att folkrörelsernas stora betydelse för att stimulera samhällsengagemang och för att utveckla och stärka demokratin bör medföra en positiv och generös attityd från stat och kommun (yrkande 1).
I motion Kr288 av Inger Davidson (kd) påtalas behovet av bättre strukturer och stöd från det offentliga för att utveckla frivilligcentraler. Motionären anför att det t.ex. behövs gemensamma kommunikationskanaler, regionala träffar och ett nationellt nätverk.
Liknande synpunkter framför samma motionär i motion Kr305. I yrkande 1 efterlyses tydliga spelregler för relationen mellan ideella organisationer och det offentliga när det gäller t.ex. ansvarsfrågor, roller, bidragsgivning, upphandlingar och beskattning. Vidare framhåller motionären att det bör avsättas fristående resurser för att utveckla spelregler och långsiktigt förvalta dessa regler. Motionären påtalar att organisationerna vittnar om att de ofta känner sig styrda av knappa bidrag som kan ändras över en natt (yrkande 2). Dessutom bör enligt motionären fristående resurser avsättas för forskning och utveckling angående det ideella engagemanget i Sverige. I dag finns enligt motionären ganska lite forskning om den ideella sektorn, vilket enligt motionären troligen i sig bidrar till en bristande tillit från det offentliga (yrkande 3).
Karla Lópex mfl. (mp) anser i motion Kr239 att det bör införas ett antidiskrimineringsvillkor i alla statliga bidrag till föreningar.
I motionerna Kr326 av Tomas Eneroth (s) och Kr269 av Mikaela Valtersson (mp) påtalas behovet av en framtida nationell finansiering av Volontärbyrån. Genom en matchningsfunktion på Internet förmedlas volontärsuppdrag gratis via Volontärbyrån. På två år har ca 3 000 volontärkontakter förmedlats till de över 250 organisationer som hittills registrerat uppdrag.
Sinikka Bohlin m.fl. (s) påpekar i motion Kr309 att regeringen ställt upp nio kriterier som en organisation bör uppfylla för att få kalla sig folkrörelse. Motionärerna anser att sexualpolitiska organisationer som bl.a. RFSL och RFSU bör inrymmas i folkrörelsebegreppet och att detta skulle öka organisationernas möjligheter till en långsiktig ekonomisk finansiering.
Utskottet
I likhet med motionärerna vill utskottet framhålla värdet av det ideella arbete som sker i olika folkrörelser och föreningar. Detta arbete är av stor betydelse för samhället och kompletterar på ett ovärderligt sätt den offentliga verksamheten.
Under hösten 2005 tillkallades en särskild utredare för att göra en översyn av den samlade folkrörelsepolitiken, den första samlade översynen sedan politikområdet inrättades. Utredaren har i uppdrag att se över den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå åtgärder rörande bidragsgivning och annan finansiering av folkrörelsernas och det övriga föreningslivets verksamhet samt att se över hur forskningen om folkrörelserna och det övriga föreningslivet kan fortsätta att utvecklas. Utredarens förslag kommer enligt vad som framgår av budgetpropositionen att ligga till grund för regeringens överväganden om den framtida samordningen och inriktningen av folkrörelsepolitiken. Utredaren ska genomgående beakta aspekter som kan ha betydelse för jämställdheten och möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2007.
Vidare kan nämnas att en kartläggning av ideella föreningars rättsliga villkor, exklusive skatterättsliga villkor, genomförs av en särskild utredare. Kartläggningen syftar till att ge en samlad bild och bedömning av de rättsliga villkoren för ideella föreningar. Med utgångspunkt i kartläggningen och en analys av de problem som finns ska utredaren senast den 31 december 2006 lämna förslag på andra åtgärder än lagstiftning som kan underlätta för föreningarna vid tillämpningen av de rättsliga villkor som gäller för dem.
Den samlade översyn och kartläggning av folkrörelsepolitiken som pågår bör enligt utskottet inte föregripas. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna Kr227 (m), Kr244 (fp) yrkande 1, Kr288 (kd), Kr305 (kd) yrkandena 1–3, Kr326 (s), Kr309 (s), Kr239 (mp) och Kr269 (mp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Svenska Spels stöd till idrotten, punkt 2 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Svenska Spels stöd till idrotten. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr279 yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 8.
Ställningstagande
Statens stöd till idrotten bör enligt Vänsterpartiets uppfattning gå över statsbudgeten och inte via AB Svenska Spel. Stödet bör vara stabilt och inte vara beroende av spelpengar. Som ett första steg i denna riktning föreslår vi att AB Svenska Spels bidrag till idrotten ska minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. En motsvarande summa föreslår vi ska tillföras statsbudgeten via anslag 30:1 Stöd till idrotten.
Vänsterpartiet anser vidare att 300 miljoner kronor ska avsättas årligen i tre år från AB Svenska Spels överskott till ett ”Handslag för barnkulturen”. Av medlen bör 28 miljoner kronor avsättas för att möjliggöra införandet av en maxtaxa i kultur- och musikskolan. Övriga medel bör användas i enlighet med det förslag som lagts av kommittén Aktionsgruppen för barnkultur.
Vad jag här framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr279 (v) yrkande 1 och bifaller delvis proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 8.
2. | Halvering av tillståndsperiodens längd, punkt 7 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om halvering av tillståndsperiodens längd. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 49 och 2006/07:Kr236 samt avslår proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 3.
Ställningstagande
Vi anser att public service-verksamheten är en omistlig del i en levande demokrati. Den avgiftsfinansierade radion och TV:n måste enligt vår uppfattning ges möjlighet att arbeta fritt och ha goda planeringsförutsättningar. Den halvering av tillståndsperiodens längd som föreslagits av regeringen finner vi oacceptabel. Vi befarar att regeringsförslaget är en första signal om att systemet med TV-avgift kommer att avskaffas och att utbudet av programkanaler kommer att minskas och inriktas på enbart nyhets- och samhällsprogram.
Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen ska bifalla motionerna Fi244 (s) yrkande 49 och Kr236 (v) och avslå propositionen punkt 3.
3. | Förslag om avslag på proposition 2006/07:16, punkt 11 (s, v) |
| av Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår propositionen och tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om radio och TV i allmänhetens tjänst. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Kr1 yrkande 1, 2006/07:Kr2 yrkande 1 och 2006/07:Kr3.
Ställningstagande
Vår grundläggande uppfattning är att public service-radio och -TV ska vara tillgängliga för allmänheten och finansieras via TV-avgiften. Detta bör även gälla när exempelvis restauranger visar TV-program för sina gäster. Vi kan inte finna att upphovsrätten lägger några hinder i vägen för vårt ställningstagande. Vi hänvisar till de väl avvägda förslag och motiveringar som lagts fram i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst – Överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande (SOU 2006:83).
Med hänvisning till det anförda anser vi att propositionen ska avslås och att riksdagen ska bifalla motionerna Kr1 (v) yrkande 1, Kr2 (s) yrkande 1 och Kr3 (mp) samt som sin mening ge regeringen till känna vad vi här har anfört om radio och TV i allmänhetens tjänst.
4. | Förslag om avslag på proposition 2006/07:16, punkt 11 (mp) |
| av Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår propositionen och tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om att ersättning för visningsrättigheter vid offentligt framförande ska finansieras med TV-avgiftsmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Kr1 yrkande 1, 2006/07:Kr2 yrkande 1 och 2006/07:Kr3.
Ställningstagande
Miljöpartiets grundläggande inställning är att radio och TV i allmänhetens tjänst ska vara tillgängliga för allmänheten och finansieras via TV-avgiften. Det bör även gälla den typ av offentligt framförande som omnämns i propositionen. Arrangemang där TV-program visas för allmänheten utgör viktiga samlingspunkter som ofta har en stor social betydelse. Under melodifestivaler och stora idrottsevenemang fungerar idrottsklubbar, bygdeföreningar och pizzerior som mötesplatser för människor i olika åldrar, inte minst på mindre orter. Miljöpartiet anser att det måste finnas plats för detta slags möten utan att det kommer dyra räkningar i efterhand. Det gäller förstås särskilt radio- och TV-program som redan betalats via TV-avgiften. Självfallet ska upphovsrättsliga regler följas. De kostnader som programföretagen får då de måste betala ersättning för visningsrättigheter vid offentligt framförande bör finansieras via TV-avgiften.
Med hänvisning till det anförda anser jag att riksdagen ska avslå propositionen och bifalla motionerna Kr1 (v) yrkande 1, Kr2 (s) yrkande 1 och Kr3 (mp) samt som sin mening ge regeringen till känna vad jag här har anfört.
5. | Anslagsvillkor om principen för betalning av TV-avgiften, punkt 13 (s, v) |
| av Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner inte regeringens förslag om innehållet i programföretagens anslagsvillkor och tillkännager för regeringen som sin mening vad i reservationen anförs om anslagsvillkoren. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr2 yrkande 2 och avslår proposition 2006/07:16 punkt 2.
Ställningstagande
Vi anser att SR, SVT och UR endast ska kunna ta betalt för offentliga visningsrätter i de fall en näringsidkare kräver inträdesavgift. Det är enligt vår uppfattning viktigt att programbolagen i så hög utsträckning som möjligt är finansierade genom TV-licensen och inte blir beroende av andra intäktskällor. Det får inte bli så att SVT:s programutbud avgörs av vilka arrangemang som drar in extra inkomster från försäljning av sändningsrättigheter. Vi anser dock att det är rimligt att de näringsidkare som direkt vill tjäna pengar på SVT:s utsändningar genom att ta ut en inträdesavgift får betala för sändningsrättigheten. Det bör av anslagsvillkoren framgå vad vi här har anfört.
Vad vi här framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr2 (s) yrkande 2 och avslår punkt 2 i propositionen.
6. | Uppdrag till Granskningsnämnden, punkt 14 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om uppdrag till Granskningsnämnden. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr1 yrkande 2.
Ställningstagande
Granskningsnämnden kommer att fr.o.m. 2007 få ett utvidgat uppdrag att årligen granska programföretagens public service-redovisningar och bedöma hur programföretagen uppfyllt sitt public service-uppdrag. I enlighet med vad som sägs i motion Kr1 (v) anser jag att Granskningsnämnden därutöver ska ges ett särskilt uppdrag att bevaka public service-företagens agerande i fråga om försäljning av offentliga visningsrättigheter. Ytterst handlar det nämligen om att programföretagens verksamhet riskerar att kommersialiseras och att de därigenom äventyrar sin trovärdighet och legitimitet.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr1 (v) yrkande 2.
7. | Barn- och ungdomskultur, punkt 16 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om barn- och ungdomskultur. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Kr311, 2006/07:Kr315 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:Kr319.
Ställningstagande
Alla måste ha rätt till kultur. Vi anser att det åvilar den offentliga sektorn, kommuner, landsting och stat, att ta ansvar för att alla har tillgång till kultur oavsett ålder, ekonomi och utbildningsnivå. Barn och unga är centrala för att vidga kulturen till fler och för att bryta klassiska sociala mönster. Redan i tidiga år finns det många barn som är utanför kulturlivet – ett utanförskap som ofta består hela livet – och därför måste barnkulturen ha en central roll i svensk kulturpolitik. Barnets rätt till att aktivt kunna delta i kulturlivet måste värnas. Barn ska inte bara vara passiva mottagare av kultur utan aktivt medverka i att skapa kultur. Det får inte vara en kostnadsfråga. Staten har ett ansvar för åtgärder som kan öka incitamenten för kommunerna att bredda sin uppsökande verksamhet för att nå större grupper av barn och ge dem möjlighet att delta i musik- eller kulturskola.
Det är viktigt att satsningarna på barnkultur ges den tyngd de förtjänar och att arbetet för barn och kultur fortsätter att prioriteras i kulturarbetet. Mycket tid och resurser har redan investerats i Ungkultur 07, och därför är det oseriöst att nu avbryta denna satsning.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr311 (s), Kr315 (mp) yrkandena 1 och 2 samt Kr319 (s).
8. | Ökat kulturanslag för nationella minoriteter, punkt 17 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ökat kulturanslag för nationella minoriteter. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:K348 yrkande 1 och 2006/07:K350 yrkande 8.
Ställningstagande
Det ekonomiska stödet till kulturändamål är av väsentlig betydelse för att de nationella minoriteterna ska lyckas bevara och utveckla sin kultur och sitt språk på ett långsiktigt sätt. De medel som hittills funnits tillgängliga svarar inte mot det åtagande som Sverige gjort i och med ratificeringen av nationella minoritetsspråkskonventionen. Vänsterpartiet har därför under anslag 28:2 föreslagit att reformutrymmet på 25 miljoner kronor för 2007 används för detta ändamål och att ytterligare 25 miljoner kronor avsätts 2008. För att bli långsiktigt hållbart måste det ekonomiska stödet för de nationella minoriteternas kulturverksamheter och institutioner permanentas.
Vänsterpartiet vill bl.a. stärka och finansiera merkostnaden för att Stiftelsen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum ska kunna bli ett ansvarsmuseum för det samiska kulturarvet och säkerställa långsiktiga resurser för befintlig och utökad verksamhet för Tornedalsteatern och Uusi Teateri. Det ekonomiska stödet till de romska kulturinstitutionerna måste permanentas. Vidare måste det finnas ekonomiska resurser till satsningar på de nationella minoritetsspråkens litteratur och tidskrifter.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna K348 (v) yrkande 1 och K350 (v) yrkande 8.
9. | Kultur i arbetslivet, punkt 18 (s) |
| av Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kultur i arbetslivet. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr265.
Ställningstagande
Kulturområdet är ett av de områden där klassmönstren utkristalliseras allra tydligast. LO-medlemmar använder mindre del av sin disponibla inkomst till kulturkonsumtion än vad både TCO:s och SACO:s medlemmar gör. Samtidigt vet vi att kulturkonsumtion har många positiva effekter för såväl den enskilde som för samarbetsklimatet på arbetsplatser. Kultur kan också spela en avgörande roll i rehabiliteringen liksom i förebyggande arbete mot ohälsa. För att ge fler möjlighet att ta del av kulturen vill vi betona vikten av att slå vakt om och se över möjligheterna att omfördela resurserna för att öka andelen till kultur i arbetslivet.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr265 (s).
10. | Statistik över konstnärsstöd, punkt 19 (v, mp) |
| av Siv Holma (v) och Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om statistik över konstnärsstöd. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr241 yrkande 3.
Ställningstagande
Könsuppdelad statistik är ett grundläggande verktyg för att synliggöra och komma till rätta med könsorättvisor. Konstnärsnämnden tar fram könsuppdelad statistik över sina bidrag, men detta räcker inte. Vi anser att Statens kulturråd bör få i uppdrag att ta fram statistik över hur konstnärsstöd av olika slag fördelas på kvinnor och män, inklusive det stöd som ges till grupper och organisationer.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr241 (v) yrkande 3.
11. | Barnlitteraturstatistik, punkt 20 (s, v) |
| av Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om barnlitteraturstatistik. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Ub256 yrkande 6 och 2006/07:Ub309 yrkande 14.
Ställningstagande
Vi anser att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att ta fram statistik över tillgången till barnlitteratur i förskolan. Vi är oroliga för att förskolebarnen och förskolans behov av litteratur inte tillgodoses och anser det angeläget att få statistik över hur det ser ut i praktiken.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Ub256 (v) yrkande 6 och Ub309 (v) yrkande 14.
12. | Stödfond för repetitionslokaler m.m., punkt 25 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inrättande av en stödfond för repetitionslokaler m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr250 yrkande 4.
Ställningstagande
När kommuner sparar och drar ned på verksamheter har ungdomars kulturyttringar svårt att göra sig gällande. Det är svårt att få tillgång till repetitionslokaler som ungdomar har råd med. Vidare saknar studieförbund och ideella musikföreningar oftast tillräckliga resurser för instrument och teknisk utrustning av lite mer avancerat slag. Jag anser därför att regeringen bör utreda möjligheten att inrätta en statlig stödfond för bidrag till dessa ändamål. Vid bidragsfördelningen är det viktigt att satsa lika mycket resurser på flickor som på pojkar.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr250 (v) yrkande 4.
13. | Pris- och löneomräkning av anslagen inom kultursektorn, punkt 26 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 26 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om pris- och löneomräkning av anslagen inom kultursektorn. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr254.
Ställningstagande
Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen lyft fram problemet att pris- och lönekompensationen i budgeten slår ojämnt inom kultursektorn. Den fria scenkonsten, amatörkulturens centralorganisationer, litteratur- och tidskriftsstödet liksom hemslöjden är några exempel på kulturverksamheter som inte får någon uppräkning av sina anslag för pris- och lönehöjningar. De drabbas därmed av kontinuerlig urholkning av anslagen, vilket resulterar i nedskärningar, höjda biljettpriser m.m. Detta i sin tur motverkar kulturpolitikens mål – att verka för att alla som bor i landet ska få tillgång till kulturlivet.
Den förra regeringen uppdrog åt Statens kulturråd att göra en översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna. Kulturrådet har nu presenterat översynen. I översynen framhåller utredaren att det är angeläget att det offentliga stödet till kulturlivet successivt ökar. Utredaren förespråkar också en permanentning av det ”engångsvisa” anslag som de fria grupperna/koreograferna tillfördes för 2006 och poängterar att anslaget fortsättningsvis bör kostnadssäkras, dvs. kompenseras för pris- och löneutvecklingen.
Vänsterpartiet anser att den nya regeringen nu bör komma med förslag till riksdagen om hur pris- och löneomräkningen ska utformas på ett mer rättvist sätt än i dag för att motverka urholkningen av anslagen inom kultursektorn.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr254 (v).
14. | Språket i budgetpropositionen, punkt 28 (v, mp) |
| av Siv Holma (v) och Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om språket i budgetpropositionen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr247.
Ställningstagande
Budgetpropositionen skiljer sig i flera avseenden från andra propositioner. Den är ett av regeringens och riksdagens viktigaste beslutsdokument. Den är mycket omfångsrik, och många tjänstemän från samtliga departement medverkar vid dess utformning. Den läggs fram årligen i början av varje riksmöte, varje gång med i stort sett samma indelning och utformning. Och den är som motionären framhåller inte ett föredöme när det gäller tydlighet och begriplighet.
I Justitiedepartementet finns en särskild granskningsenhet med uppgift att övervaka språket i författningar och propositioner. Till granskningsenheten har knutits rättssakkunniga och språkvårdare. Enheten består av ett femtontal personer av vilka sex är språkexperter.
De propositioner som regeringen fattar beslut om granskas vanligtvis av granskningsenhetens språkexperter. Det gäller dock inte budgetpropositionen, vars utformning språkexperterna på grund av tidsbrist mer sällan får tillfälle att lämna synpunkter på.
Flera omständigheter bidrar till denna tidsbrist. Tabellverket, dvs. statsbudgetens olika poster, låses sent. Prognoser över budgetutvecklingen och andra makroekonomiska poster måste avvaktas. Förhandlingar mellan regeringen och samarbetspartier kan dra ut på tiden. Ett regeringsskifte gör att arbetet med budgetpropositionen forceras ytterligare. Omständigheter som dessa bidrar snabbt till att utrymmet för språkexperterna att komma in och lämna synpunkter på de producerade texterna är begränsat.
Man kan enligt vår mening också ifrågasätta om det är kanslisvenskan i sig som gör budgetpropositionen svårtillgänglig. Snarare är det kanske den omständigheten att budgetpropositionen är ett årligen återkommande aktstycke, vars disposition och indelning behålls i stort sett oförändrad mellan åren. Texterna utformas av ett stort antal skribenter utan annan samordnande kraft än de skrivanvisningar som Finansdepartementets budgetavdelning lagt fram över hur de olika avsnitten i propositionen ska disponeras. Eftersom det är mer omständligt och tidsödande att skriva klart och enkelt är det förståeligt om en skribent som arbetar under tidspress väljer den enkla vägen att kopiera förra årets texter och att sedan uppdatera dem. Detta gäller kanske främst avsnitten om statsbudgetens utgifter som är mer repetitivt utformade. Tillägg och återkommande ändringar som efterhand görs i tidigare framtagna texter främjar inte alltid läsbarheten.
Därtill kommer att de delar av propositionen som handlar om anslagen på statsbudgeten kan te sig svåröverskådliga för den oinvigde eftersom bakgrundsinformationen till ett enskilt anslag inte redovisas i anslutning till anslaget utan samlat för en grupp av anslag som hör till samma politikområde. Eftersom politikområdesindelningen inte alltid följer indelningen i utgiftsområden medför detta att viktig bakgrundsinformation om ett anslag i vissa fall står att finna i helt andra delar av budgetpropositionen än där själva anslaget behandlas.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen påtalat denna olägenhet, bl.a. på förslag av finansutskottet. Kritiken har dock hittills inte lett till någon mer grundläggande förbättring i detta avseende.
Vi delar motionärens uppfattning och anser att riksdagen ska uppmana regeringen att försöka förenkla budgetpropositionens språk, terminologi och struktur. Enligt vår mening är det ett självklart demokratiskt krav att en intresserad allmänhet utan djupare förkunskaper ska kunna tillgodogöra sig innehållet i ett så viktigt beslutsunderlag. Att använda ett svårtillgängligt språk och att strukturera framställningen på ett sådant sätt att knappast ens vana läsare kan söka sig fram till all information i en fråga innebär att man sätter upp hinder. Eftersom budgetpropositionen varje år har i grunden samma struktur vävs dessa hinder lätt in i texterna och blir till ett återkommande problem. Tidsbrist får inte vara ett argument för att inte göra något. Regeringen bör därför göra en genomgripande översyn av budgetpropositionens struktur och språk, allt i syfte att göra innehållet mer lättillgängligt.
Enligt vår mening bör riksdagen således bifalla motion Kr247 (m) och som sin mening ge till känna för regeringen vad vi här har framhållit.
15. | Stöd till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, punkt 29 (s) |
| av Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om stöd till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Kr263 och 2006/07:Kr295.
Ställningstagande
Hemslöjd är i dag efterfrågad som näringsyttring, som kulturyttring, som utbildning och som social samvaro. ”Do it yourself” är en viktig modetrend, där hemslöjden ligger långt framme och kan utvecklas mer.
Genom att ge Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) möjlighet att även i fortsättningen driva hemslöjden framåt, vara nyskapande och normgivande kommer slöjden under 2000-talet att kunna finna nya uttryck. Vi anser att den nya slöjden kommer att kunna skapa nya arbetstillfällen genom att den unga generationen slöjdare kan leva kvar på landsbygden. Slöjdnäringen sysselsätter redan i dag många kvinnor och män såväl på landsbygden som i städerna.
Vi konstaterar emellertid att stödet till SHR inte har räknats upp sedan 1994, vilket inneburit att stödet urholkats med närmare 1 miljon kronor under denna period. Mot bakgrund av detta anser vi att stödet måste ses över.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr263 (s) och Kr295 (c).
16. | Konstnärernas försörjning, punkt 30 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Konstnärernas försörjning. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr241 yrkande 2.
Ställningstagande
Den nya regeringen bör omedelbart ta itu med att lösa problemen kring konstnärernas försörjning med utgångspunkt i de förslag som finns i betänkandet Konstnärerna och trygghetssystemen, SOU 2003:21.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr241 (v) yrkande 2.
17. | Utredning om ett nytt filmavtal, punkt 38 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 38 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utredning om ett nytt filmavtal. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr273.
Ställningstagande
Enligt Vänsterpartiets mening är 2006 års filmavtal som träffats mellan staten, filmbranschen m.fl. underfinansierat. En orsak till det kan som Vänsterpartiet påpekat i motion Kr273 vara att video- och dvd-branschen inte ingår som part i avtalet. Vi menar att det är mycket angeläget att ett nytt system för finansiering av svensk film tas fram i god tid innan det nuvarande filmavtalet löper ut 2010. Vi föreslår att en parlamentarisk utredning tillsätts för att i samarbete med samtliga berörda parter ta fram ett förslag till hur svensk film ska finansieras efter den nuvarande avtalstidens utgång 2010. I det sammanhanget kan det vara lämpligt att man från svensk sida studerar de erfarenheter som finns i övriga nordiska länder av olika finansieringsmodeller.
Vad jag här föreslår bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr273 (v).
18. | Idrottens finansiering, punkt 41 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om idrottens finansiering. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:So464 yrkandena 22 och 23, 2006/07:Kr253 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:Kr315 yrkande 5 och avslår motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 51 och 2006/07:Kr209.
Ställningstagande
Vänsterpartiet anser i likhet med vad som anförs i motionerna Kr253 (v), Kr315 (mp) och So464 (mp) att idrotten bör få en stabil finansiering och inte som i dag vara beroende av spel och dobbel. Så snart det budgetmässigt är möjligt bör enligt vår mening all medelstilldelning som går till idrotten via AB Svenska Spel upphöra och ett samlat stöd i stället gå till idrotten via statsbudgeten. I avvaktan på denna förändring bör enligt vår uppfattning reglerna för vinstdelningssystemet ändras så att idrotten tilldelas en fast summa från detta system.
Vad jag här framhållit om idrottens finansiering bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr253 (v) yrkandena 1 och 2, Kr315 (mp) yrkande 5 samt So464 (mp) yrkandena 22 och 23 och avslår motionerna Kr209 (s) och Fi244 (s) yrkande 51.
19. | Idrottens finansiering, punkt 41 (mp) |
| av Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om idrottens finansiering. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:So464 yrkandena 22 och 23 samt 2006/07:Kr315 yrkande 5 och avslår motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 51, 2006/07:Kr209 och 2006/07:Kr253 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Miljöpartiet de gröna anser i likhet med vad som anförs i motionerna Kr315 (mp) och So464 (mp) att idrotten bör få en stabil finansiering och inte som i dag vara beroende av spel och dobbel. Det bör enligt vår uppfattning tillsättas en utredning med uppgift att se över hur idrotten kan ges en stabil finansiering utan att spelandet och riskerna för spelberoende ökar. I den översynen bör också övervägas hur stödet till barn- och ungdomsidrotten kan stärkas.
Vad jag här framhållit om idrottens finansiering bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr315 (mp) yrkande 5 och So464 (mp) yrkandena 22 och 23 samt avslår motionerna Kr209 (s), Kr253 (v) yrkandena 1 och 2 och Fi244 (s) yrkande 51.
20. | Allmänna samlingslokaler, punkt 42 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om allmänna samlingslokaler. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:A270 yrkande 40 och avslår motion 2006/07:Kr303.
Ställningstagande
Föreningslivet har en viktig roll att fylla för att mötesplatser ska uppstå mellan människor och för att demokratin ytterst ska fungera. Det är därför enligt Vänsterpartiet betydelsefullt att se till att föreningslivet har tillgång till avgiftsfria samlingslokaler. Det gäller lokaler för olika möten och amatörkulturaktiviteter, det gäller för Folkets Hus, Våra Gårdar och bygdegårdarna och det gäller för replokaler och scener för framträdanden. Vänsterpartiet har därför förhoppning om att regeringen i sin kulturpolitik prioriterar tillgången till avgiftsfria samlingslokaler.
Vad jag här framhållit om allmänna samlingslokaler bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motion A270 (v) yrkande 40 och avslår motion Kr303 (s).
21. | Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken, punkt 43 (mp) |
| av Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Kr239 och 2006/07:Kr269 samt avslår motionerna 2006/07:Kr227, 2006/07:Kr244 yrkande 1, 2006/07:Kr288, 2006/07:Kr305 yrkandena 1–3, 2006/07:Kr309 och 2006/07:Kr326.
Ställningstagande
Volontärbyrån förmedlar genom en matchningsfunktion på Internet volontäruppdrag gratis mellan volontärer och frivilligorganisationer. Byrån drivs av Forum för frivilligt socialt arbete och får stöd av bl.a. Stockholms stad och Justitiedepartementet. Volontärbyrån fyller enligt Miljöpartiet de grönas uppfattning en viktig funktion både personligen för dem som vill engagera sig och för samhället i stort. Genom att kanalisera människors engagemang bidrar enligt Miljöpartiet de gröna byrån till att utveckla och stärka samhället och blir härigenom en plattform för en levande demokrati.
Volontärbyrån har börjat se över hur matchningstjänsten kan lanseras i fler kommuner runtom i landet. För en fortsatt nationell lansering krävs ytterligare finansiering. Regeringen bör enligt Miljöpartiet de grönas uppfattning se över möjligheterna att erbjuda Volontärbyrån en sådan ytterligare finansiering.
Härutöver vill jag framhålla att det bör kopplas ett antidiskrimineringsvillkor till alla statliga bidrag som ges till föreningar. Dessutom bör, på samma sätt som vid statliga upphandlingar, frivilligorganisationer som får bidrag vara införstådda med att en utbetalning kan stoppas eller återkrävas vid överträdelse av uppsatta villkor.
Vad jag här framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr239 (mp) och Kr269 (mp) och avslår motionerna Kr227 (m), Kr244 (fp) yrkande 1, Kr288 (kd), Kr305 (kd) yrkandena 1–3, Kr309 (s) och Kr326 (s).
Särskilda yttranden
1. | Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 17, punkt 1 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Vi socialdemokrater har i partimotionen Fi244 ”Alla ska med” gett vår syn på inriktningen av politiken. Våra förslag syftar till att utveckla hela Sverige och ge alla som bor här del av den goda ekonomiska utveckling som politiken under tidigare mandatperioder lagt grunden för.
Det rekordstora antalet nya jobb och den snabba minskning av arbetslösheten som sker just nu är ett styrketecken för den svenska välfärdsmodellen, den välfärdsmodell som den nya regeringens politik syftar till att förändra. Hög sysselsättning kan förenas med rimliga nivåer och avgifter i a-kassan. God ekonomisk utveckling kan understödjas av bra sociala försäkringar. Sverige är ett framstående land med sin utvecklingstakt och modernitet just därför att vi har haft en välfärd som syftar till att skapa trygghet och rättvisa.
Vi vill bygga vidare på den generella välfärdspolitiken och inte underminera de system som gör att långtidssjuka och arbetslösa slipper hamna i permanent underläge och fattigdom. Vi motsätter oss de försämringar som slår hårt och brutalt mot de människor som redan hamnat i svårigheter. Vi har en sammanhållen politik för ett sammanhållet Sverige.
Majoriteten i riksdagen bestående av Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna har dock för avsikt att fastställa andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten. De gör också en annan beräkning av statens inkomster avseende 2007 än vad som skulle bli fallet med våra förslag. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för åren 2007 och 2008.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet väljer en annan inriktning av politiken än den vi förespråkar har vi avstått från att ta ställning i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17.
Om vårt förslag till ramar hade vunnit gehör hade vi gjort en fördelning av anslagen på utgiftsområde 17 i enlighet med det vi föreslår i vår partimotion. Vårt budgetalternativ bör nämligen ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.
Vi redovisar i det följande vilka viktigare förändringar vi skulle ha förordat på utgiftsområde 17 om vi fått möjlighet att fullfölja vår politik. Enligt vår mening är regeringens satsningar otillräckliga på detta område. Vi vill för nästa år därför tillföra utgiftsområdet 261 miljoner kronor utöver regeringens förslag, och detta medelstillskott fördelar vi på de fyra huvudområdena folkbildning, kultur, idrott och ungdomar på följande sätt.
Folkbildning
I årets vårproposition förutskickade den socialdemokratiska regeringen att folkbildningen skulle tillföras ytterligare 400 miljoner kronor. Satsningen var föranledd av den stora folkbildningsreform som riksdagen tidigare under våren hade fattat beslut om. I den socialdemokratiska partimotionen Fi244 har detta tillskott räknats upp med ytterligare 100 miljoner kronor. Sammantaget vill vi därmed tillföra folkbildningen ett resurstillskott som är närmare 11 miljoner kronor större än det regeringen redovisar i budgetpropositionen.
Kultur
Den socialdemokratiska regeringens reform med fri entré vid 19 statliga museer har blivit en stor framgång som ökat tillströmningen till våra museer och även lockat till sig många nya besökare. Under 2005 ökade publiktillströmningen med hela 2,9 miljoner besök eller med 159 % jämfört med året innan entréerna slopades. Vid åtta särskilt undersökta museer var 58 % av besökarna förstagångsbesökare. Reformens positiva effekter har spillt över även på museer med bibehållen entréavgift vilka också kunnat notera en ökad publiktillströmning. Museerna har i och med detta blivit en viktig mötesplats, vilket var ett av syftena med reformen. Med återinförda avgifter för vuxna fr.o.m. nästa år räknar museerna med att antalet besökare kommer i det närmaste att halveras. Denna beräknade halvering sker till priset av en besparing på drygt 60 miljoner kronor som kan ställas i relation till det samlade anslaget till de 19 museerna på knappt en miljard kronor. Vi socialdemokrater avvisar denna besparing och avdelar i vårt budgetförslag medel för att kunna bibehålla den fria entrén för vuxna även under efterföljande år.
Riksdagen har på förslag av ett enigt kulturutskott under förra riksmötet begärt att regeringen ska göra en översyn av det sätt på vilket hyreskompensationen fastställs för statliga kulturlokaler. I förra årets budgetförslag var det Medelhavsmuseet som drabbades av skevheterna i den beräkningsmodell som används i detta sammanhang. Trots att Medelhavsmuseet inte kunde tillgodoräkna sig någon hyressänkning minskades nämligen hyreskompensationen detta år med 5,7 miljoner kronor. I årets budgetförslag är det bl.a. Östasiatiska museet som drabbas av ett snarlikt problem med bristande hyreskompensation. Och det är rimligt att anta att problemet återkommer år efter år tills det får en lösning. Vi anser därför att det är viktigt att denna fråga får en snar lösning.
Kultur är ett av de områden där klassmönstren utkristalliseras tydligt. LO-medlemmar använder endast en mindre del av sin disponibla inkomst till kulturkonsumtion. Samtidigt vet vi att kulturkonsumtion har många positiva effekter för såväl den enskilda människan som samarbetsklimatet på t.ex. en arbetsplats. I vårt budgetalternativ tillför vi därför särskilda medel för en satsning på kultur i arbetslivet.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att anslaget till konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön ska minskas med 3,4 miljoner kronor. Vi socialdemokrater avvisar denna besparing och anser att det är viktigt att nivån på dessa medel kan behållas oförändrad.
Som framgår av reservation 14 vill vi ge Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund möjlighet att utveckla sin verksamhet. För detta avdelar vi särskilda medel i vårt budgetalternativ.
Idrott
Socialdemokraterna vill förlänga handslaget med idrottsrörelsen och stödja utbildning av nästa generations idrottsledare. För att ge idrottsrörelsen goda planeringsförutsättningar vill vi redan nu slå fast att vi är beredda att sätta av 500 miljoner kronor per år under 2007–2010. Därmed tillförs idrottsrörelsen totalt 2 miljarder kronor för detta ändamål.
Ungdomar
Den socialdemokratiska regeringen aviserade i 2006 års ekonomiska vårproposition en treårig satsning med 80 miljoner kronor per år på utveckling av fritidsverksamheter och mötesplatser för ungdomar. Vi motsätter oss den nya regeringens förslag att inte fullfölja denna satsning och anvisar i vårt budgetalternativ 80 miljoner kronor per år för detta ändamål under de närmaste tre åren.
Som också framgår av vår budgetmotion Fi244 (s) avdelar vi för nästa år 50 miljoner kronor till en särskild satsning på barn- och ungdomskultur.
2. | Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 17, punkt 1 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
En majoritet bestående av företrädare för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Krisdemokraterna har i finansutskottet tillstyrkt fördelningen av utgifter på utgiftsområde 17 för 2007 i enlighet med regeringens förslag. Ramen för detta utgiftsområde föreslås av regeringen ligga på 10 139 miljoner kronor. Vänsterpartiets förslag till ramnivå ligger 742 miljoner kronor över denna nivå. Jag utgår från att riksdagen den 6 december 2006 kommer att fastställa ramen för utgiftsområde 17 i enlighet med vad finansutskottet tillstyrkt. Vänsterpartiets förslag kommer därmed att falla. Jag utgår från detta och presenterar därför inte något formellt motförslag och avstår också från att ta ställning när kulturutskottet beslutar om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17.
Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion Fi245 en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken än den finansutskottet fattat övergripande beslut om. Vårt budgetalternativ avvisar regeringens politik som bygger på skattesänkningar ämnade att gynna de redan gynnade, på folkflertalets bekostnad. Vi säger således nej till de kraftiga försämringar, särskilt på arbetsmarknadspolitiken område, som regeringen föreslår med siktet inställt på att försvaga den fackliga organiseringen och därmed löntagarnas ställning. Vänsterpartiet ifrågasätter den politik som präglas av en marknadsliberal grundsyn och som skapar arbetslöshet och leder till en socialt destruktiv överföring av resurser till de rikaste. I stället förordas en demokratisering av den ekonomiska politiken där bekämpning av arbetslösheten görs till den ekonomiska politikens allt överskuggande mål. Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion en omfattande reformbudget för jobb, rättvisa, miljöomställning och jämställdhet.
Vänsterpartiets politik för full sysselsättning påverkar olika delar av statsbudgeten. Ett omfattande jobbpaket presenteras, liksom ett flertal stora reformer för ökad välfärd och rättvisa, så att de resurser som finns i statskassan ska komma till nytta i produktiva insatser.
Höjd a-kasseavgift och lägre ersättningar och hårdare villkor för de arbetslösa slår särskilt hårt mot konstnärlig verksamhet. Kulturarbetsmarknaden är särpräglad och utgörs av tidsbegränsade anställningar, korta uppdrag och deltidsanställningar, vilket medför återkommande perioder av arbetslöshet, undersysselsättning och/eller inkomstlöshet. Teaterverksammas a-kassa har gjort beräkningar som visar att frilansande musiker och skådespelare kommer att förlora 40–50 % av sin ersättning jämfört med dagens villkor.
Vi redovisar nedan den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 17 som vi hade velat se och som presenteras i vår motion Kr279. Vi vill utöver regeringens budgetförslag anslå sammanlagt 742 miljoner kronor på statsbudgeten och dessutom 300 miljoner kronor från AB Svenska Spels överskott, totalt 1 042 miljoner kronor att fördelas enligt vad som framgår av följande.
Allmän kulturverksamhet (28:1–28:4)
Vänsterpartiet föreslår att anslag 28:2 ska ökas med 115 miljoner kronor. Med dessa medel vill vi göra en lång rad satsningar. För att främja de nationella minoriteternas – samers, sverigefinnars, romers, tornedalingars och judars – språk och kultur vill vi anslå 25 miljoner kronor. Dessa medel finansieras genom att de i propositionen avsatta reformmedlen utnyttjas. För att följa upp och sprida de positiva och inspirerande exemplen från mångkulturåret föreslår vi att 2 miljoner kronor anslås till Kommittén för samordning av mångkulturåret och 2 miljoner kronor till Kulturrådet för informationsspridning och nätverksbyggande. Vi vill också peka på att den fria scenkonsten länge fått snålt tilltagna och icke värdesäkrade anslag. Vi föreslår därför att 60 miljoner kronor anslås till frigruppsanslaget och därtill 5 miljoner kronor för pensioner till den fria scenkonstens utövare. Till dansalliansen föreslår vi 3,5 miljoner kronor och till Teateralliansen 7 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Vidare föreslår vi att Teatercentrum och Danscentrum gemensamt ska få 5 miljoner kronor för att ta hand om juridisk och ekonomisk rådgivning och för att förstärka de arbetsförmedlande insatserna. Dessutom föreslår vi att 5 miljoner kronor avsätts för musikarrangörerna. Vi vill också framhålla att amatörkulturföreningar och amatörkulturens centralorganisationer gör ett viktigt arbete, och vi anser att ytterligare 25 miljoner kronor bör avsättas till stöd för detta arbete.
Teater, dans och musik (28:5–28:7)
Vänsterpartiet ifrågasätter Fastighetsverkets och Statskontorets beräkningar av hyressättningen och den kompensation för hyran som tillkommer kulturinstitutionerna. Vi anser att en översyn bör göras av hyreskompensationen för statliga kulturlokaler. I avvaktan på en lösning av problemet föreslår Vänsterpartiet att anslag 28:5 tillförs 20 miljoner kronor för hyreskostnader för de institutioner som erhåller bidrag inom ramen för anslaget och som bedriver sin verksamhet i s.k. ändamålsfastigheter. Under samma anslag går medel till Riksteatern. Vänsterpartiet anser att den minskning om 0,5 miljoner kronor som regeringen föreslagit av bidraget till Riksteatern inte ska genomföras. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet således att anslag 28:5 ska tillföras 20,5 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Under anslag 28:7 vill Vänsterpartiet anslå 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag till pensioner för sångare och dansare med tidig pensionsavgång inklusive den s.k. Kåpan samt 15 miljoner kronor till att förverkliga Handlingsprogram för dansen. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet därmed en ökning av anslag med 45 miljoner kronor.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8–28:9, 28:11–28:13)
Arbetsplatsbiblioteken fyller enligt Vänsterpartiet en viktig funktion på de arbetsplatser där de finns, men det skulle behövas fler. Vi avsätter därför 5 miljoner kronor till stöd för arbetsplatsbibliotek under anslag 28:8. Även det sverigefinska biblioteket i Finlandsinstitutet i Stockholm bedriver enligt vår uppfattning en viktig verksamhet. Vänsterpartiet vill därför anslå 2 miljoner kronor på anslag 28:8 för inrättande av en sverigefinsk boklånecentral med en anställd bibliotekskonsulent.
Att kulturtidskrifterna är viktiga för demokratin är de flesta överens om. Men dessa tidskrifter behöver överlevnadsmöjligheter i en tid då inte minst distributionen blivit oerhört dyr. Vänsterpartiet avsätter därför 2,5 miljoner kronor för att dryga ut kulturtidskrifternas anslag och ytterligare 2,5 miljoner kronor för stöd till nättidskrifter. Sammanlagt 5 miljoner kronor beräknar således Vänsterpartiet på anslag 28:9 utöver regeringens förslag.
Bild och form samt konsthantverk (28:14–28:18)
Till kollektivverkstäder och ateljéstöd för bild- och formkonstnärer vill Vänsterpartiet på anslag 28:18 anslå 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Kulturmiljö (28:28–28:34)
Riksantikvarieämbetet har av såväl den förra som den nuvarande regeringen blivit utlovad full kompensation för de extra kostnader som flytten till Gotland skulle medföra. Medel för detta ändamål finns emellertid inte avsatta i budgetpropositionen. Vänsterpartiet föreslår därför en medelsökning med 25 miljoner kronor som ska täcka dessa extra kostnader.
Museer och utställningar (28:27–28:34)
Vänsterpartiet hade länge drivit kravet på fritt inträde till museerna, och vi såg med stor tillfredsställelse hur reformen, när den till slut genomfördes, skördade stora framgångar genom att många människor kom till museerna och då också många kvinnor och män, flickor och pojkar, som inte tidigare varit några museibesökare. Att nu ta bort det fria inträdet betyder givetvis att man på nytt utestänger många av dessa nya besökare, nämligen dem med sämst ekonomi.
Vänsterpartiet vill lägga tillbaka de pengar i budgeten som regeringen tagit bort när den slopat det fria museiinträdet, sammanlagt 62 miljoner kronor; 54 miljoner kronor på anslag 28:27 och 8 miljoner kronor på anslag 28:28.
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna bedriver verksamhet i Kiruna, Grängesberg och Strömsund och sysselsätter omkring 70 personer av vilka de flesta är lönebidragsanställda. Den osäkra och ryckiga finansieringen har gång på gång hotat ett tiotal anställda i Grängesberg, och regeringens budget rymmer på nytt bara en tillfällig förstärkning. Vänsterpartiet vill att lönebidragsanställningarna ska övergå i fasta anställningar och verksamheten tryggas. Vi föreslår därför en utökning av anslag 28:30 med 10 miljoner kronor för detta ändamål
Både den förra och den nuvarande regeringen har utlovat att samtliga kostnader i samband med omlokaliseringen av Riksutställningar ska täckas av statliga anslag. Vänsterpartiet anser inte att man tagit hänsyn till detta i budgetpropositionen och föreslår således att anslag 28:32 tillförs ytterligare 26 miljoner kronor för 2007 för att täcka omkostnaderna.
Film (28:35)
Vänsterpartiet anser att filmavtalet är kraftigt underfinansierat och att situationen på filmområdet på sikt är ohållbar. Vi föreslår därför att anslaget ökas med sammanlagt 208 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av beloppet ska 150 miljoner kronor tillföras de stödändamål som finansieras genom filmavtalet. Vidare ska 50 miljoner kronor avsättas för stödändamål som ligger utanför avtalet, nämligen för regionala resurscentrum för film och video. Slutligen ska 3 miljoner kronor användas för ett samisk-tornedalskt samarbetsprojekt samt 5 miljoner kronor gå till en pott för ekonomiskt svaga biografer eller föreningar som vill inköpa digital teknik för filmvisning.
Trossamfund (28:27–28:38)
Vänsterpartiet föreslår att anslaget stöd till trossamfund minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Ungdomspolitik (29:1–29:2)
I vårpropositionen var den dåvarande riksdagsmajoriteten överens om att satsa 80 miljoner kronor på lokaler för verksamheter för flickor och pojkar. Vänsterpartiet anser fortfarande att det är viktigt med bra och drogfria fritidssysselsättningar och mötesplatser på ungdomarnas egna villkor och vill därför för detta ändamål öka anslaget till Ungdomsstyrelsen med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vänsterpartiet vill också i sammanhanget betona vikten av att tilldelade medel fördelas jämnt mellan könen.
Folkrörelsepolitik (30:1–30:4)
Det är enligt Vänsterpartiets uppfattning viktigt att idrotten inte blir beroende av avkastningen på spel. Statens stöd till idrotten bör därför enligt vår uppfattning gå över statsbudgeten och inte direkt från AB Svenska Spel. Som ett steg i denna riktning föreslår Vänsterpartiet att anslag 30:1 Stöd till idrotten ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag samtidigt som AB Svenska Spels bidrag till idrotten minskas med ett motsvarande belopp.
Folkbildning (25:1–25:3)
Vänsterpartiet föreslår att statens bidrag till folkbildningen höjs med 93,25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi anser att 75 miljoner kronor ska avsättas för att förstärka folkbildningens ekonomi samt räcka till de nya uppdrag som beslutades i samband med folkbildningspropositionen våren 2006. Återstående 18,25 miljoner kronor ska enligt Vänsterpartiet gå till folkhögskolorna för att anordna svenska för invandrare (sfi).
3. | Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 17, punkt 1 (mp) |
| Esabelle Reshdouni (mp) anför: |
Miljöpartiet de gröna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den regeringen föreslagit. Grundtanken i den gröna ideologin är att ge varje människa möjlighet att utveckla sina förmågor och få uttrycka sig fritt. För Miljöpartiet är ett rikt och mångfasetterat kulturliv nyckeln till mänsklig livskraft. Kultur är något som alla måste ha rätt till. Barn och ungdomar formas utifrån vad samhället anser vara viktigt. Miljöpartiet vill därför klart och tydligt visa att kultur i alla dess former är något som samhället prioriterar. Vi ser satsningar på kultur som förebyggande investeringar för att motverka olika samhällsproblem, som social utslagning och medicinska problem. Det åvilar den offentliga sektorn, kommunen, landstingen och staten att ta ansvar för att alla har tillgång till kultur, oavsett ålder, ekonomi och utbildningsnivå. Allra mest värnar vi barnets rätt till att aktivt kunna delta i kulturlivet. Miljöpartiet anser att staten har ett ansvar för åtgärder som kan öka incitamenten för kommunerna att bredda sin uppsökande verksamhet för att nå större grupper av barn på t.ex. musik- och kulturområdet. Vi anser också att kultur har en hälsofrämjande effekt. Vi vill vidare understryka behovet av kraftfulla åtgärder för att förbättra levnadsvillkoren för konstnärer. Det finns anledning att pröva dans- och teateralliansernas former också för andra yrkesgrupper.
En majoritet bestående av företrädare för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna har i finansutskottet tillstyrkt fördelningen av utgifter på utgiftsområde 17 för 2007 i enlighet med regeringens förslag. Ramen för detta utgiftsområde föreslås av regeringen ligga på 10 139 miljoner kronor. Miljöpartiet de grönas förslag till ramnivå ligger 250,4 miljoner kronor över denna nivå. Jag utgår från att riksdagen den 6 december 2006 kommer att fastställa ramen för utgiftsområde 17 i enlighet med vad finansutskottet tillstyrkt. Miljöpartiet de grönas förslag kommer därmed att falla. Jag utgår från detta och presenterar därför inte något formellt motförslag och avstår också från att ta ställning när kulturutskottet beslutar om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. I det följande redovisar jag sammanfattningsvis innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 17 som det presenteras i vår motion Kr315.
Allmän kulturverksamhet (28:1–28:4)
Hälsofrämjande kultur är viktig. Att kultur har både förebyggande och läkande effekt visar många studier. Vi anser att det är ett stort misstag att många kommuner och landsting i dag prioriterar bort kulturen. Det innebär stora samhällsförluster i form av ökade sjukskrivningar och mänskligt lidande. Miljöpartiet de gröna avsätter därför 25 miljoner kronor under anslag 28:1 Statens kulturråd för att satsas på hälsofrämjande kultur inom vården, omsorgen och skolan.
Teater, dans och musik (28:5–28:7)
Miljöpartiet de gröna välkomnar regeringens satsning på de centrala kulturinstitutionerna. Vi säger emellertid nej till att detta finansieras genom att minska anslag 28:7 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Anslaget bör således höjas med 9 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8–28:13)
Vi säger nej till regeringens förslag att öka anslag 28:13 Institutet för språk och folkminnen med 2 miljoner kronor då det är oklart vad pengarna ska användas till.
Bild och form samt konsthantverk (28:14–28:18)
Vi säger nej till neddragningen på anslag 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och tillför därmed anslaget ytterligare 3,4 miljoner kronor mer än regeringen. Vi kan eventuellt tänka oss en neddragning men då först efter att ett seriöst underlag presenterats.
Stöd till konstnärer (28:19–28:20)
Miljöpartiet de gröna anser att det måste satsas kraftfullt för att vi ska kunna förbättra levnadsvillkoren för konstnärer. Vi anslår därför 67 miljoner kronor utöver regeringens förslag på anslag 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer.
Museer och utställningar (28:27–28:34)
Miljöpartiet anser att frientréreformen varit mycket lyckosam. Regeringen avbryter nu denna verksamhet vilket gör att tillgängligheten till museerna minskar. Tillgången till och utnyttjandet av den kultur som finns är redan i dag mycket ojämn. Vi vill inte medverka till att det blir ännu mer ojämnt. Vi anser också att det samhällsekonomiskt är bättre att de resurser som finns används av fler. Vi föreslår därför att ytterligare 42 miljoner kronor tillförs anslag 28:27 Centrala museer: Myndigheter och ytterligare 6 miljoner kronor anslag 28:28 Centrala museer: Stiftelser.
Satsning på regionala kulturfonder
Miljöpartiet de gröna vill inrätta regionala kulturfonder och anslår för detta ändamål 125 miljoner kronor för 2007. För de följande åren vill vi avsätta 300 respektive 500 miljoner kronor. Syftet med fonderna är att finansiera nya kulturprojekt, att göra kulturen tillgänglig för fler och att förbättra arbetsvillkoren för kulturarbetarna. Fonderna ska administreras av länsstyrelserna som också ska tillsätta en kommitté för att fördela medlen ur fonderna. Ledamöterna i kommittén ska vara regionalt förankrade och ha bred kunskap inom det regionala kulturlivet. Projekten ska vara regionalt förankrade och skapa mervärde till den befintliga regionala kulturen. Vid fördelningen ska hänsyn tas till krav på jämställdhet. Fördelningen ska också bidra till att stärka barns och ungdomars skapande verksamhet liksom kontakten med kultur i skolan och på fritiden. Medlen ska fördelas med ett grundstöd om 5 miljoner kronor per län och i övrigt med hänsyn till befolkningsmängden i de olika länen.
4. | Principerna för finansiering av public service-företagen, punkt 9 (s, v) |
| Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Våren 2006 kom den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna fram till att public service-verksamheten skulle finansieras med licensavgiftsmedel även under kommande tillståndsperiod. Kristdemokraterna och Centern var av samma uppfattning. Skälet för den dåvarande politiska majoritetens ställningstagande var att det är av grundläggande betydelse för radio och TV i allmänhetens tjänst att verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Finansieringssättet får inte heller begränsa företagens oberoende eller på annat sätt påverka programverksamheten på ett sätt som kan strida mot uppdraget. En viktig skillnad mellan radio och TV i allmänhetens tjänst och kommersiella medier ligger i de ekonomiska förutsättningarna. Reklam ska därför inte vara tillåten. Detta synsätt ledde fram till att licensavgiften är den finansieringsform som bäst förenar en solidarisk betalningsform med goda förutsättningar för en oberoende ställning.
Vår inställning då det gäller finansieringsformen har inte ändrats sedan dess.
Vi vill också påminna om vad som anförs i motion Kr236 (v), nämligen att det kan finnas skäl att tolka regeringens förslag om kortare tillståndsperiod och ny utredning som en första signal om att systemet med licensavgift ska avskaffas och ersättas med skattefinansiering. Detta skulle kunna leda till att public service-verksamheten blir direkt beroende av den politiska makten, vilket vore mycket olyckligt.
5. | Principerna för finansiering av public service-företagen, punkt 9 (mp) |
| Esabelle Reshdouni (mp) anför: |
Våren 2006 kom den socialdemokratiska regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna fram till att public service-verksamheten skulle finansieras med TV-avgiftsmedel även under kommande tillståndsperiod. Skälet för den dåvarande politiska majoritetens ställningstagande var att det är av grundläggande betydelse för radio- och TV i allmänhetens tjänst att verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Finansieringssättet får inte heller begränsa företagens oberoende eller på annat sätt påverka programverksamheten på ett sätt som kan strida mot uppdraget. En viktig skillnad mellan radio och TV i allmänhetens tjänst och kommersiella medier ligger i de ekonomiska förutsättningarna. Reklam ska därför inte vara tillåten. Detta synsätt ledde fram till att TV-avgiften är den finansieringsform som bäst förenar en solidarisk betalningsform med goda förutsättningar för en oberoende ställning.
Miljöpartiets inställning då det gäller finansieringsformen har inte ändrats sedan dess.
6. | Barn- och ungdomskultur, punkt 16 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
Jag erinrar om att Vänsterpartiet i motion Kr279 har föreslagit att 300 miljoner kronor från Svenska Spel AB bör avsättas årligen i tre år till ett ”Handslag för barnkulturen”. Av dessa medel bör 28 miljoner kronor årligen avsättas för att möjliggöra införandet av en maxtaxa i kultur- och musikskolan.
7. | Kultur i arbetslivet, punkt 18 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Vi vill understryka betydelsen av kulturinsatser på och i anknytning till arbetsplatserna. Vi hänvisar också till vårt särskilda yttrande över anslagen för 2007 inom utgiftsområde 17.
8. | Kultur i arbetslivet, punkt 18 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
Jag erinrar om att Vänsterpartiet i motionerna Kr272 yrkande 3 och Kr279 yrkande 2 föreslagit att anslag 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet ska ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för stöd till fler arbetsplatsbibliotek. Jag hänvisar också till mitt särskilda yttrande angående anslagen för 2007 inom utgiftsområde 17.
9. | Konstnärernas försörjning, punkt 30 (mp) |
| Esabelle Reshdouni (mp) anför: |
Miljöpartiet de gröna anser att det behövs kraftfulla insatser för att förbättra levnadsvillkoren för konstnärer. I vårt budgetalternativ för 2007 anslår vi därför 67 miljoner kronor utöver vad regeringen förslagit på anslag 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer. Jag hänvisar också till mitt särskilda yttrande angående anslagen för 2007 inom utgiftsområde 17.
10. | SVAR:s framtid, punkt 32 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Som framgår av motion Kr304 (s) är SVAR i en svår ekonomisk situation. Vi instämmer i utskottets avstyrkande av motionen då frågan uppmärksammats både inom Riksarkivet och av Regeringskansliet. Dock vill vi framhålla att SVAR har en viktig roll att fylla, inte minst som arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Att SVAR får möjlighet att komma till rätta med sin ekonomiska situation är angeläget på ett flertal sätt. Vi avser att fortsatt följa frågan.
11. | Dag Hammarskjölds Backåkra, punkt 37 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Vi avser att följa situationen för Backåkra då det är av stor vikt att arvet efter Dag Hammarskjöld inte utarmas. Dag Hammarskjöld var en varm sympatisör av STF, och hans avsikt var naturligtvis inte att gården skulle komma att bli en belastning för föreningen. Snarare var hans tanke att gården skulle erbjuda möjligheter för STF såväl som Sverige.
12. | Idrottens finansiering, punkt 41 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Vi har i vår budgetmotion Fi244 anfört att vi vill förlänga satsningen ”Handslaget”. För detta ändamål tillför vi idrottsrörelsen totalt 2 miljarder kronor mellan 2007 och 2010.
Regeringen har i sin budgetproposition föreslagit en motsvarande satsning på 500 miljoner kronor för 2007, men har inte angett hur den tänker gå vidare åren därefter. Kulturministern har den 22 november 2006 i svar på fråga 2006/07:138 om långsiktigheten i bidragsgivningen till idrotten anfört att hon kommer att verka för att de särskilda resurser som regeringen avsatt på 500 miljoner kronor 2007 kommer att avsättas årligen under mandatperioden.
Socialdemokraterna anser inte att kulturministerns besked ger idrottsrörelsen något svar på frågan vad som kommer att hända efter 2007. Detta är enligt Socialdemokraterna olyckligt eftersom idrottsrörelsen behöver en långsiktig ekonomisk planering för sin verksamhet.
13. | Allmänna samlingslokaler, punkt 42 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Socialdemokraterna anser att samlingslokalerna måste sätts in i ett bredare politiskt och demokratiskt perspektiv och att samhället på nationell, regional och lokal nivå mer tydligt måste slå vakt om att öka antalet samlingslokaler.
Behovet av samlingslokalanläggningar är enligt vår uppfattning långt ifrån tillgodosett. Befintliga lokaler måste anpassas till dagens standard för miljö, teknik och energi. De måste dessutom handikappanpassas. Mot denna bakgrund bör stödet till ny-, om- och tillbyggnad av samlingslokaler ses över.
14. | Den sektorsövergripande folkrörelsepolitiken, punkt 43 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Vi är medvetna om att en särskild utredare för närvarande gör en översyn av den samlade folkrörelsepolitiken. Vi är mycket positiva till denna översyn och vill peka på vikten av att de sexualpolitiska organisationerna blir en del av denna översyn.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2006/07:1
Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 17:
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (avsnitt 2.1 och 5.10.1). |
3. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9). |
4. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2008–2010 (avsnitt 4.9.11). |
5. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2008–2010 (avsnitt 4.9.15). |
6. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 under 2008–2010 (avsnitt 4.9.25). |
7. | Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2007 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för radio och TV (avsnitt 5.10.5). |
8. | Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 del av bolagets överskott 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen skall fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen (avsnitt 7.9). |
9. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 8.1.2). |
10. | Riksdagen för 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning i tabell: |
Proposition 2006/07:16
Proposition 2006/07:16 Radio och TV i allmänhetens tjänst – överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande :
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:798) om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift. |
2. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om innehållet i programföretagens anslagsvillkor (avsnitt 7.2). |
Följdmotioner med anledning av prop. 2006/07:16
2006/07:Kr1 av Siv Holma m.fl. (v):
1. | Riksdagen avslår proposition 2006/07:16 Radio och TV i allmänhetens tjänst – överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Granskningsnämnden ges ett särskilt uppdrag att bevaka utvecklingen i enlighet med vad som anförs i motionen. |
2006/07:Kr2 av Margareta Israelsson m.fl. (s):
1. | Riksdagen avslår regeringens proposition 2006/07:16. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att SVT AB, SR AB och UR AB endast ska kunna ta betalt för offentliga visningsrätter i de fall en näringsidkare kräver inträdesavgift. |
2006/07:Kr3 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp):
Riksdagen avslår proposition 2006/07:16.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006
2006/07:K348 av Lars Ohly m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att permanenta det ekonomiska stödet för de romska kulturinstitutionerna. |
2006/07:K350 av Lars Ohly m.fl. (v):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka kulturanslagen för de nationella minoriteterna. |
2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s):
49. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. |
50. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om entréavgifter på statliga museer. |
51. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Handslaget till idrotten. |
2006/07:U263 av Annelie Enochson (kd):
5. | Riksdagen begär att regeringen ger Riksarkivet i uppdrag att sammanställa svenskt arkivmaterial rörande folkmordet seyfo på den assyrisk-kaldéisk-syrianska folkgruppen. |
2006/07:So460 av Lars Lilja och Britta Rådström (båda s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inom ramen för höjt anslag bör förorda att idrottsrörelsen ytterligare intensifierar sitt arbete mot dopning inom idrotten; antalet tester måste fortsätta att öka även på nivåer under eliten. |
2006/07:So464 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
22. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning med uppgift att se över hur stödet till idrotten påverkas vid en avreglering av spelmarknaden. |
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om idrottsområdet och stöd till enskilda aktiva barn genom det lokala aktivitetsstödet, LOK. |
2006/07:Kr205 av Claes-Göran Brandin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Göteborgsoperan.
2006/07:Kr206 av Anders Åkesson och Sven Bergström (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lika förutsättningar för den regionala musikverksamheten i Kalmar län och Gävleborgs län.
2006/07:Kr207 av Lars-Ivar Ericson och Anders Åkesson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den kyrkoantikvariska ersättningen.
2006/07:Kr209 av Christer Adelsbo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om idrottsföreningarnas ekonomiska trygghet.
2006/07:Kr210 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till Nordiska Akvarellmuseet.
2006/07:Kr215 av Gunvor G Ericson och Jan Lindholm (båda mp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till riksdagen om en förändring av systemet med radio- och tv-licens enligt vad i motionen anförs.
2006/07:Kr227 av Elisabeth Svantesson och Mats Gerdau (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det offentliga bör likställa villkoren för all ideell verksamhet, exempelvis villkor för idrottsrörelsen och den sociala ideella sektorn.
2006/07:Kr232 av Carina Hägg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statligt stöd till Vandalorum.
2006/07:Kr235 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ungdomars fritid.
2006/07:Kr236 av Lars Ohly m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om halverad tillståndsperiod för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
2006/07:Kr239 av Karla López m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av ett antidiskrimineringsvillkor i alla statliga bidrag till för-eningar.
2006/07:Kr241 av Siv Holma m.fl. (v):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konstnärernas försörjning utifrån betänkandet Konstnärerna och trygghetssystemen. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt Kulturrådet att ta fram statistik på hur konstnärsstöd av olika slag fördelas på kvinnor respektive män. |
2006/07:Kr242 av Siv Holma m.fl. (v):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete under anslag 28:2. |
2006/07:Kr244 av Anita Brodén (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkrörelsernas roll för samhällsengagemang och demokratins utveckling. |
2006/07:Kr247 av Gustav Blix (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att förenkla budgetpropositionens språk, terminologi och struktur.
2006/07:Kr249 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet.
2006/07:Kr250 av Siv Holma m.fl. (v):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör låta utreda möjligheten att inrätta en statlig stödfond för bidrag till repetitionslokaler och till musikinstrument och teknisk utrustning. |
2006/07:Kr251 av Siv Holma m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det fria inträdet till statliga museer. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ytterligare bidrag till Stiftelsen föremålsvård i Kiruna. |
2006/07:Kr252 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av hyreskompensation för statliga kulturlokaler.
2006/07:Kr253 av Torbjörn Björlund m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att successivt flytta över medel för att på sikt göra idrottsanslaget till ett fast anslag för alla verksamheter inom idrotten under utgiftsområde 17. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att intill dess att förändringen enligt punkt 1 har genomförts ändras reglerna för vinstdelningssystemet ur Svenska Spels överskott så att staten tar riskerna och minskade intäkter och idrottens summa förblir orörd. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omflyttningen av medel för idrotten från Svenska Spel till statsbudgetens utgiftsområde 17 bör påbörjas 2007 med en summa omfattande 50 miljoner kronor som avsätts direkt ur statsbudgeten till anslag 30:1 Stöd till idrotten. |
2006/07:Kr254 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur pris- och löneomräkningen kan utformas på ett mer rättvist sätt än i dag för att motverka urholkning av anslagen inom kultursektorn.
2006/07:Kr263 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om SHR:s situation och behovet av resurser för att bibehålla och utveckla sin verksamhet.
2006/07:Kr265 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att slå vakt om, och se över möjligheterna att omfördela för att öka resurserna till, kultur i arbetslivet.
2006/07:Kr268 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheterna till ett speciellt nationellt uppdrag för Textilmuseet i Borås.
2006/07:Kr269 av Mikaela Valtersson (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nationell finansiering för Volontärbyrån.
2006/07:Kr271 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturtidskrifter.
2006/07:Kr272 av Siv Holma m.fl. (v):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetsplatsbibliotek. |
2006/07:Kr273 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en parlamentarisk utredning bör tillsättas för att i samarbete med samtliga berörda parter ta fram ett förslag till modell för hur svensk film ska finansieras efter nuvarande avtalstidens utgång 2010.
2006/07:Kr275 av Christer Nylander och Torkild Strandberg (båda fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etablering av ett internationellt litteraturcentrum. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om en samlad satsning för att lansera svensk litteratur i omvärlden. |
2006/07:Kr277 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sverigefinsk bibliotekskonsulent.
2006/07:Kr279 av Lars Ohly m.fl. (v):
1. | Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2007 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kr, dels beslutar om ett bidrag på 450 000 000 kr att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2006 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål, dels beslutar om ett bidrag på 300 000 000 kr att fördelas till barnkulturen. De tre sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. |
2. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: |
UO 17 | Kultur, medier, trossamfund och fritid | Regeringens förslag (tkr) | Förändring (tkr) |
25:1 | Bidrag till folkbildningen | 3 079 439 | 93 250 |
28:2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete | 261 305 | 115 250 |
28:5 | Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater | 898 962 | 20 500 |
28:7 | Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål | 150 320 | 45 000 |
28:8 | Bidrag till biblioteksverksamhet | 47 284 | 7 000 |
28:9 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | 124 382 | 5 000 |
28:18 | Bidrag till bild- och formområdet | 27 673 | 5 000 |
28:24 | Riksantikvarieämbetet | 198 142 | 25 000 |
28:27 | Centrala museer: myndigheter | 838 556 | 54 000 |
28:28 | Centrala museer: stiftelser | 217 615 | 8 000 |
28:30 | Bidrag till vissa museer | 56 353 | 10 000 |
28:32 | Riksutställningar | 45 572 | 26 000 |
28:35 | Filmstöd | 299 328 | 208 000 |
28:38 | Stöd till trossamfunden | 50 232 | –10 000 |
29:1 | Ungdomsstyrelsen | 19 226 | 80 000 |
30:1 | Stöd till idrotten | 445 551 | 50 000 |
| Summa |
| 742 000 |
2006/07:Kr280 av Staffan Danielsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda en modernare finansiering av public service.
2006/07:Kr282 av Eva Flyborg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ekonomiskt bidrag till stiftelsen Emigranternas Hus i Göteborg.
2006/07:Kr283 av Else-Marie Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en översyn av stödet till sjukhuskyrkan.
2006/07:Kr288 av Inger Davidson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av stöd och strukturer för utvecklingen av frivilligcentraler.
2006/07:Kr291 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att rädda Dag Hammarskjölds Backåkra.
2006/07:Kr295 av Ulrika Carlsson i Skövde och Birgitta Sellén (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av utökade resurser till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund i syfte att säkerställa deras framtida verksamhet.
2006/07:Kr297 av Olof Lavesson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om andelen textad sändningstid i Sveriges Television.
2006/07:Kr299 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om Textilmuseet i Borås.
2006/07:Kr300 av Else-Marie Lindgren (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Textilmuseet i Borås.
2006/07:Kr301 av Anita Brodén och Karin Granbom (båda fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fler textade program i SVT. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att programföretagens målsättningar och redovisningar vad gäller antalet textade program tydligt anges för att kunna utvärdera framsteg under nästa tillståndsperiod. |
2006/07:Kr303 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det statliga stödet för nybyggnation samt om- och tillbyggnad av allmänna samlingslokaler.
2006/07:Kr304 av Agneta Lundberg och Jasenko Omanovic (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om SVAR – Riksarkivet.
2006/07:Kr305 av Inger Davidson (kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett arbete med att utveckla spelregler för relationerna mellan det offentliga och de ideella organisationerna snarast bör inledas. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fristående resurser för att utveckla spelregler och långsiktigt förvalta dessa regler bör avsättas. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fristående resurser för forskning och utveckling som rör det ideella engagemanget i Sverige bör avsättas. |
2006/07:Kr309 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sexualpolitiska organisationer som folkrörelser.
2006/07:Kr311 av Kurt Kvarnström och Marita Ulvskog (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fortsätta att prioritera barns och ungdomars kulturskapande och kulturupplevelser.
2006/07:Kr315 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att se över ungdoms- och barnkulturpolitiken. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att bevara Ungkultur 07. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ej avskaffa fri entré-reformen. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av satsningar på hälsofrämjande kultur. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en översyn av statens ersättning till idrotten bör göras för att stärka barn- och ungdomsidrotten och återställa dess andel av den totala budgeten samt se hur man kan ge idrotten stabil finansiering utan att öka spelandet och riskerna för spelberoende. |
6. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: |
UO 17 tusental kronor | Avvikelse från regeringen | ||
Anslag | 2007 | 2008 | 2009 |
28:1 Statens kulturråd | 25 | 76 | 125 |
A 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet | –25 | –25 | –25 |
A 28:7 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater- dans- och musikinstitutioner | 9 | 9 | 9 |
28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet | 0 |
|
|
28:13 Institutet för språk och folkminne | –2 | –2 | –2 |
28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön | 3,4 | 3,4 | 3,4 |
28:20 Ersättningar och bidrag för konstnärer | 67 | 90 | 90 |
28:27 Centrala museer: Myndigheter | 42 | 43 | 43 |
28:28 Centrala museer: Stiftelser | 6 | 6 | 6,5 |
Nytt anslag: Regionala kulturfonder | 125 | 300 | 300 |
|
|
|
|
2006/07:Kr316 av Sinikka Bohlin och Raimo Pärssinen (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sveriges regering bör se över möjligheten att förhandla fram ett principavtal med Finlands regering som syftar till att garantera det fortsatta utbytet av tv-program mellan länderna efter övergången till digitala sändningar i respektive land.
2006/07:Kr319 av Berit Högman och Lars Mejern Larsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om barnkulturen i Sverige.
2006/07:Kr320 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bevarandet av den fria entrén på de nationella museerna.
2006/07:Kr321 av Bosse Ringholm m.fl. (s):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt fria entréer på statens museer. |
2006/07:Kr326 av Tomas Eneroth (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förutsättningarna för Volontärbyrån.
2006/07:Kr328 av Carin Runeson och Olle Thorell (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inom befintliga ramar omprioritera i syfte att ge stiftelsen Ekomuseum Bergslagen statlig finansiering.
2006/07:Kr330 av Kurt Kvarnström och Marita Ulvskog (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten fortsätter att stötta regionala viktiga aktörer som Dalhalla så att kulturupplevelser är levande i hela Sverige.
2006/07:Ub256 av Eva Olofsson m.fl. (v):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kulturrådet bör ges i uppdrag att ta fram statistik över tillgången till barnlitteratur i förskolan. |
2006/07:Ub309 av Lars Ohly m.fl. (v):
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kulturrådet bör ges i uppdrag att ta fram statistik över tillgången till barnlitteratur i förskolan. |
2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v):
40. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillgången till avgiftsfria samlingslokaler. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Lagförslag i budgetpropositionen
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram
2 Lagförslag i proposition 2006/07:16
Förslag till lag om ändring i lagen (2006:798) om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
Bilaga 3
Regeringens och partiernas förslag för 2007 inom UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Belopp i tusental kronor
Anslag | Anslagstyp | Regeringens förslag | (v) | (mp) |
02:1 Lotteriinspektionen | (ram) | 44 219 |
|
|
25:1 Bidrag till folkbildningen | (ram) | 3 079 439 | +93 250 |
|
25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen | (ram) | 78 755 |
|
|
25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning | (ram) | 16 664 |
|
|
26:1 Statens ljud- och bildarkiv | (ram) | 56 721 |
|
|
27:1 Statens biografbyrå | (ram) | 9 952 |
|
|
27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland | (ram) | 20 700 |
|
|
27:3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete | (ram) | 466 |
|
|
27:4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen | (ram) | 2 031 |
|
|
28:1 Statens kulturråd | (ram) | 47 762 |
| +25 000 |
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete | (ram) | 261 305 | +115 250 | –25 000 |
28:3 Nationella uppdrag | (ram) | 1 952 |
|
|
28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel | (ram) | 152 583 |
|
|
28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater | (ram) | 898 962 | +20 500 |
|
28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner | (ram) | 763 228 |
|
|
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål | (ram) | 150 320 | +45 000 | +9 000 |
28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet | (ram) | 47 284 | +7 000 |
|
28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | (ram) | 124 382 | +5 000 |
|
28:10 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet | (ram) | 275 000 |
|
|
28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket | (ram) | 69 606 |
|
|
28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur | (ram) | 15 428 |
|
|
28:13 Institutet för språk- och folkminnen | (ram) | 44 804 |
| –2 000 |
28:14 Statens konstråd | (ram) | 7 441 |
|
|
28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön | (ram) | 36 626 |
| +3 400 |
28:16 Nämnden för hemslöjdsfrågor | (ram) | 1 935 |
|
|
28:17 Främjande av hemslöjden | (ram) | 20 961 |
|
|
28:18 Bidrag till bild- och formområdet | (ram) | 27 673 | +5 000 |
|
28:19 Konstnärsnämnden | (ram) | 14 367 |
|
|
28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer | (ram) | 298 900 |
| +67 000 |
28:21 Riksarkivet och landsarkiven | (ram) | 316 478 |
|
|
28:22 Bidrag till regional arkivverksamhet | (ram) | 6 110 |
|
|
28:23 Svenskt biografiskt lexikon | (ram) | 4 389 |
|
|
28:24 Riksantikvarieämbetet | (ram) | 198 142 | +25 000 |
|
28:25 Bidrag till kulturmiljövård | (ram) | 257 718 |
|
|
28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning | (ram) | 305 000 |
|
|
28:27 Centrala museer: Myndigheter | (ram) | 838 556 | +54 000 | +42 000 |
28:28 Centrala museer: Stiftelser | (ram) | 217 615 | +8 000 | +6 000 |
28:29 Bidrag till regionala museer | (ram) | 154 267 |
|
|
28:30 Bidrag till vissa museer | (ram) | 56 353 | +10 000 |
|
28:31 Stöd till icke-statliga kulturlokaler | (ram) | 9 898 |
|
|
28:32 Riksutställningar | (ram) | 45 572 | +26 000 |
|
28:33 Forum för levande historia | (ram) | 42 928 |
|
|
28:34 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål | (ram) | 80 |
|
|
28:35 Filmstöd | (ram) | 299 324 | +208 000 |
|
28:36 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet | (ram) | 36 378 |
|
|
28:37 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund | (ram) | 4 728 |
|
|
28:38 Stöd till trossamfund | (ram) | 50 232 | –10 000 |
|
28:39 Regionala kulturfonder (nytt anslag) | (ram) |
|
| +125 000 |
29:1 Ungdomsstyrelsen | (ram) | 19 226 | +80 000 |
|
29:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet | (ram) | 173 355 |
|
|
30:1 Stöd till idrotten | (ram) | 445 551 | +50 000 |
|
30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler | (ram) | 32 326 |
|
|
30:3 Bidrag för kvinnors organisering | (ram) | 30 411 |
|
|
30:4 Stöd till friluftsorganisationer | (ram) | 24 910 |
|
|
Summa |
| 10 139 013 | +742 000 | +250 400 |
Bilaga 4
Utskottets förslag till medelsanvisning inom UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning
Tusental kronor
Politikområde, anslag och anslagstyp | Regeringens förslag | Utskottets förslag |
| |||
2 | Finansiella system och tillsyn | |||||
1 | Lotteriinspektionen (ram) | 44 219 | 44 219 |
| ||
|
|
|
|
| ||
25 | Utbildningspolitik | |||||
1 | Bidrag till folkbildningen (ram) | 3 079 439 | 3 079 439 |
| ||
2 | Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (ram) | 78 755 | 78 755 |
| ||
3 | Bidrag till kontakttolkutbildning (ram) | 16 664 | 16 664 |
| ||
|
|
|
|
| ||
26 | Forskningspolitik | |||||
1 | Statens ljud- och bildarkiv (ram) | 56 721 | 56 721 |
| ||
|
|
|
|
| ||
27 | Mediepolitik | |||||
1 | Statens biografbyrå (ram) | 9 952 | 9 952 |
| ||
2 | Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (ram) | 20 700 | 20 700 |
| ||
3 | Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (ram) | 466 | 466 |
| ||
4 | Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (ram) | 2 031 | 2 031 |
| ||
|
|
|
|
| ||
28 | Kulturpolitik | |||||
1 | Statens kulturråd (ram) | 47 762 | 47 762 |
| ||
2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (ram) | 261 305 | 261 305 |
| ||
3 | Nationella uppdrag (ram) | 1 952 | 1 952 |
| ||
4 | Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel (ram) | 152 583 | 152 583 |
| ||
5 | Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater (ram) | 898 962 | 898 962 |
| ||
6 | Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (ram) | 763 228 | 763 228 |
| ||
7 | Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (ram) | 150 320 | 150 320 |
| ||
8 | Bidrag till biblioteksverksamhet (ram) | 47 284 | 47 284 |
| ||
9 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (ram) | 124 382 | 124 382 |
| ||
10 | Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet (ram) | 275 000 | 275 000 |
| ||
11 | Talboks- och punktskriftsbiblioteket (ram) | 69 606 | 69 606 |
| ||
12 | Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (ram) | 15 428 | 15 428 |
| ||
13 | Institutet för språk- och folkminnen (ram) | 44 804 | 44 804 |
| ||
14 | Statens konstråd (ram) | 7 441 | 7 441 |
| ||
15 | Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (ram) | 36 626 | 36 626 |
| ||
16 | Nämnden för hemslöjdsfrågor (ram) | 1 935 | 1 935 |
| ||
17 | Främjande av hemslöjden (ram) | 20 961 | 20 961 |
| ||
18 | Bidrag till bild- och formområdet (ram) | 27 673 | 27 673 |
| ||
19 | Konstnärsnämnden (ram) | 14 367 | 14 367 |
| ||
20 | Ersättningar och bidrag till konstnärer (ram) | 298 900 | 298 900 |
| ||
21 | Riksarkivet och landsarkiven (ram) | 316 478 | 316 478 |
| ||
22 | Bidrag till regional arkivverksamhet (ram) | 6 110 | 6 110 |
| ||
23 | Svenskt biografiskt lexikon (ram) | 4 389 | 4 389 |
| ||
24 | Riksantikvarieämbetet (ram) | 198 142 | 198 142 |
| ||
25 | Bidrag till kulturmiljövård (ram) | 257 718 | 257 718 |
| ||
26 | Kyrkoantikvarisk ersättning (ram) | 305 000 | 305 000 |
| ||
27 | Centrala museer: Myndigheter (ram) | 838 556 | 838 556 |
| ||
28 | Centrala museer: Stiftelser (ram) | 217 615 | 217 615 |
| ||
29 | Bidrag till regionala museer (ram) | 154 267 | 154 267 |
| ||
30 | Bidrag till vissa museer (ram) | 56 353 | 56 353 |
| ||
31 | Stöd till icke-statliga kulturlokaler (ram) | 9 898 | 9 898 |
| ||
32 | Riksutställningar (ram) | 45 572 | 45 572 |
| ||
33 | Forum för levande historia (ram) | 42 928 | 42 928 |
| ||
34 | Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (ram) | 80 | 80 |
| ||
35 | Filmstöd (ram) | 299 324 | 299 324 |
| ||
36 | Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) | 36 378 | 36 378 |
| ||
37 | Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (ram) | 4 728 | 4728 |
| ||
38 | Stöd till trossamfund (ram) | 50 232 | 50 232 |
| ||
|
|
|
|
| ||
29 | Ungdomspolitik | |||||
1 | Ungdomsstyrelsen (ram) | 19 226 | 19 226 |
| ||
2 | Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (ram) | 173 355 | 173 355 |
| ||
|
|
|
|
| ||
30 | Folkrörelsepolitik | |||||
1 | Stöd till idrotten (ram) | 445 551 | 445 551 |
| ||
2 | Bidrag till allmänna samlingslokaler (ram) | 32 326 | 32 326 |
| ||
3 | Bidrag för kvinnors organisering (ram) | 30 411 | 30 411 |
| ||
4 | Stöd till friluftsorganisationer (ram) | 24 910 | 24 910 |
| ||
| Summa | 10 139 013 | 10 139 013 |
| ||
Bilaga 5
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 1
Motion | Motionärer | Yrkanden | |
1. | Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 17 | ||
2006/07:Fi244 | Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) | 50 | |
2006/07:So460 | Lars Lilja och Britta Rådström (båda s) | 1 | |
2006/07:Kr235 | Siv Holma m.fl. (v) |
| |
2006/07:Kr242 | Siv Holma m.fl. (v) | 2 | |
2006/07:Kr249 | Siv Holma m.fl. (v) |
| |
2006/07:Kr251 | Siv Holma m.fl. (v) | 1 och 2 | |
2006/07:Kr252 | Siv Holma m.fl. (v) |
| |
2006/07:Kr253 | Torbjörn Björlund m.fl. (v) | 3 | |
2006/07:Kr271 | Siv Holma m.fl. (v) |
| |
2006/07:Kr272 | Siv Holma m.fl. (v) | 3 | |
2006/07:Kr277 | Siv Holma m.fl. (v) |
| |
2006/07:Kr279 | Lars Ohly m.fl. (v) | 2 | |
2006/07:Kr315 | Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) | 3, 4 och 6 | |
2006/07:Kr320 | Louise Malmström (s) |
| |
2006/07:Kr321 | Bosse Ringholm m.fl. (s) | 2 | |
2006/07:Kr328 | Carin Runeson och Olle Thorell (båda s) |
| |