Konstitutionsutskottets betänkande 2006/07:KU21 | |
Fastställande av löner för riksdagens ombudsmän, m.m. | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas bl.a. riksdagsstyrelsens framställning Fastställande av löner för riksdagens ombudsmän (framst. 2006/07:RS1). Förslaget innebär att uppgiften för riksdagsstyrelsen att bestämma lön, avgångsersättning och övriga anställningsförmåner för riksdagens ombudsmän förs över på Nämnden för lön till riksrevisorerna, som byter namn till Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. Förslaget innebär ändringar i riksdagsordningen och i lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorer.
Vidare behandlas riksrevisorernas framställning angående ändring i sekretesslagen (2006/07:RR1), vari föreslås att sekretessen enligt 9 kap. 23 § sekretesslagen också ska omfatta uppgifter från arbetstagare m.fl. hos Riksrevisionen om innehav av finansiella instrument.
Utskottet tillstyrker framställningarna och föreslår på eget initiativ en följdändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
I betänkandet föreslår utskottet på eget initiativ dessutom några ändringar i riksdagsordningen av redaktionell karaktär.
Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser |
| Riksdagen antar, i den ordning som anges i 8 kap. 16 § regeringsformen, utskottets förslag i bilaga 4 till lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna och rubriker till huvudbestämmelser. Därmed bifaller riksdagen framställning 2006/07:RS1 i denna del. |
2. | Löner för riksdagens ombudsmän |
| Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 4 till a) lag om ändring i riksdagsordningen, såvitt avser tilläggsbestämmelserna, b) lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, c) lag om ändring i lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorer. Därmed bifaller riksdagen framställning 2006/07:RS1 i denna del. |
3. | Ändring i sekretesslagen |
| Riksdagen antar riksrevisorernas förslag i bilaga 3 till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Därmed bifaller riksdagen framställning 2006/07:RR1. |
Stockholm den 15 maj 2007
På konstitutionsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Per Bill (m), Henrik von Sydow (m), Morgan Johansson (s), Eva Bengtson Skogsberg (m), Stefan Tornberg (c), Mauricio Rojas (fp), Helene Petersson i Stockaryd (s), Björn Leivik (m), Billy Gustafsson (s), Ingvar Svensson (kd), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Annie Johansson (c), Mikael Johansson (mp), Karl Sigfrid (m) och Jan Björkman (s).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksdagsstyrelsen gav den 17 maj 2006 riksdagsdirektören i uppdrag att bereda frågan om formerna för fastställande av Riksdagens ombudsmäns löner i framtiden (riksdagsstyrelsens prot. 2005/06:10). Sedan frågan utretts lade riksdagsstyrelsen den 14 mars 2007 fram det nu aktuella förslaget. Förslaget har genom konstitutionsutskottets försorg varit föremål för remiss till Riksdagens ombudsmän, riksrevisorerna, Nämnden för lön till riksrevisorerna, Kammarrätten i Stockholm och Saco.
Med anledning av riksrevisorernas framställning 2005/06:RRS28 om vissa ändringar i bestämmelser för Riksrevisionen beslutade riksdagen bl.a. om införande av en ny paragraf, 14 a §, i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen (bet. 2006/07:KU6, rskr. 2006/07:104). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2007. Av bestämmelsen framgår att det vid Riksrevisionen ska föras en förteckning över innehav av finansiella instrument och att de arbetstagare, uppdragstagare och funktionärer hos Riksrevisionen som riksrevisorerna gemensamt bestämmer är skyldiga att till Riksrevisionen anmäla innehav och ändringar av finansiella instrument. På grund av ett förbiseende i samband med framställningen uppmärksammades inte behovet av en följdändring om sekretess i 9 kap. 23 § sekretesslagen (1980:100). Riksrevisorerna föreslår därför nu denna följdändring.
Framställningarnas huvudsakliga innehåll
Riksdagsstyrelsens förslag innebär att uppgiften för riksdagsstyrelsen att bestämma lön, avgångsersättning och övriga anställningsförmåner för riksdagens ombudsmän förs över på Nämnden för lön till riksrevisorerna. Nämnden byter därmed namn till Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. Förslaget innebär ändringar i riksdagsordningen och lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorer.
Riksrevisorernas förslag innebär att samma sekretess som enligt 9 kap. 23 § sekretesslagen gäller för uppgifter om finansiella instrument för anställda hos Riksbanken ska gälla för motsvarande uppgifter hos Riksrevisionen.
Utskottets överväganden
Fastställande av löner för riksdagens ombudsmän
Bakgrund
Enligt 12 kap. 6 § regeringsformen väljer riksdagen en eller flera ombudsmän att utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar.
Enligt gällande kollektivavtal mellan riksdagsförvaltningen (arbetsgivare) och fackförbunden ST, Saco-S och Seko (arbetstagare) bestäms lönerna för riksdagens ombudsmän av riksdagsstyrelsen.
Riksrevisionen som är en myndighet under riksdagen inrättades den 1 juli 2003. Myndighetens ledning består av tre riksrevisorer som väljs av riksdagen på sju år utan möjlighet till omval. Deras oberoende är garanterat i grundlag, 12 kap. 7 § regeringsformen.
I samband med myndighetens tillkomst inrättades på konstitutionsutskottets initiativ efter mönster av arvodena till statsråden och riksdagsledamöterna en särskild nämnd för fastställande av riksrevisorernas löner och vissa andra anställningsförmåner för dem. Enligt utskottets mening var det angeläget att riksrevisorernas anställningsförmåner bestämdes på ett sätt som inte kunde anses inkräkta på riksrevisorernas oberoende. Nämnden beslutar om lön till riksrevisorerna men också om avgångsersättning, pensionsförmåner och andra anställningsförmåner.
Nämndens sammansättning och valet av dess ledamöter regleras i 8 kap. 5 § riksdagsordningen och tilläggsbestämmelse 8.5.1. Nämnden består av ordförande och två andra ledamöter. Val av ledamöter i nämnden bereds av konstitutionsutskottet. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie riksdagsval för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter utses inte. Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hindret varar.
Nämndens arbete regleras i en särskild lag, lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorer. Av lagen framgår bl.a. att nämnden ska bestämma det belopp som månadsvis ska betalas till riksrevisorerna. Nämnden ska också besluta om avgångsersättning och om övriga anställningsförmåner för riksrevisorerna (1 §). Lagen innehåller i övrigt regler om nämndens sekreterare, ärendenas handläggning, förbud mot överklagande av nämndens beslut samt om hur arvodet till nämndens ledamöter fastställs.
Framställningen
Riksdagsstyrelsen framhåller att ombudsmännen intar samma självständiga ställning som riksrevisorerna och att konstitutionsutskottet har karakteriserat Riksdagens ombudsmän som en utanför den offentliga förvaltningen stående, helt självständigt verkande institution som har sin grund i folkrepresentationens förtroende och som de enskilda kan vända sig till med sina klagomål mot myndigheternas verksamhet. Den löpande verksamheten bedrivs helt utan påverkan av riksdagen. Denna självständighet är institutionens främsta kännetecken och grunden för dess betydelse (KU 1975/76:22 s. 49).
Riksdagsstyrelsen anser därför att det finns goda skäl för att ombudsmännens i likhet med riksrevisorernas löner och övriga anställningsförmåner bestäms på ett sätt som inte riskerar att inkräkta på deras oberoende ställning. För att uppnå detta syfte föreslår riksdagsstyrelsen att även ombudsmännens löner bör fastställas av Nämnden för lön till riksrevisorerna, som föreslås byta namn till Nämnden för lön till Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna.
Det förhållandet att samma nämnd fastställer anställningsvillkoren för både ombudsmännen och riksrevisorerna behöver enligt riksdagsstyrelsen inte betyda att dessa villkor bör bli exakt desamma för de båda grupperna. Det finns viktiga skillnader mellan de båda grupperna som motiverar olikheter i anställningsvillkoren. En skillnad består i att ombudsmännen men inte riksrevisorerna kan väljas om för en ny mandatperiod och att detta också regelmässigt sker intill dess att pensionsålder inträder eller ombudsmannen själv avböjer omval. En annan omständighet som har betydelse för lönesättningen är lönenivån för den personkrets ur vilken ombudsmännen respektive riksrevisorerna rekryteras.
Riksdagsstyrelsen framhåller att dess förslag förutsätter en omförhandling av avtalet den 13 oktober 2006 om beslut av riksdagsstyrelsen, riksbanksfullmäktige och Nämnden för lön till riksrevisorerna om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl. (dnr 231-144-06/07). Beträffande den fråga som regleras i avtalets 3 § om skyldighet att lämna uppgift om innehav av eller avsikt att åta sig bisysslor bör även i fortsättningen ombudsmännen lämna denna uppgift till riksdagsstyrelsen.
Remissyttrandena
Remissyttranden har inkommit från Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Nämnden för lön till riksrevisorerna och Kammarrätten i Stockholm.
Chefsjustitieombudsmannen tillstyrker i allt väsentligt framställningen men påpekar att det mot bakgrund av skillnaderna mellan de båda kategorierna i fråga om avgångsvederlag och pensionsförmåner inte är givet att olikheterna i fråga om möjligheten till omval bör tas till intäkt för skillnader även vad gäller lönenivån. Vidare framhålls att chefsjustitieombudsmannens lön har legat ca 7 000 kr över månadslönen för justitie- och regeringsråd och 4 000 kr över övriga justitieombudsmäns månadslön.
Riksrevisionen, Nämnden för lön till riksrevisorerna och Kammarrätten i Stockholm har inget att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Stockholm anser i och för sig att den nuvarande ordningen inte på något beaktansvärt sätt riskerar att inkräkta på ombudsmännens oberoende ställning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens framställning. Utskottet föreslår således att riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 4 till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser 8 kap. 5 § och tilläggsbestämmelsen 8.5.1 samt förslag till lag om ändring i lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorer. Mot bakgrund av att löner till riksdagens ombudsmän inte längre ska bestämmas av riksdagsstyrelsen föreslår utskottet på eget initiativ i bilaga 4 också en ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
Ändring i sekretesslagen
Framställningen
Riksrevisorerna föreslår en följdändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av att riksdagen nyligen beslutat om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Genom beslutet infördes en ny paragraf, 14 a § i instruktionen, varigenom föreskrivs att de arbetstagare, uppdragstagare och funktionärer hos Riksrevisionen som riksrevisorerna gemensamt bestämmer är skyldiga att till Riksrevisionen anmäla innehav och ändringar av innehav av finansiella instrument. Riksrevisorerna hänvisar till att motsvarande uppgifter hos Riksbanken omfattas av sekretess enligt 9 kap. 23 § sekretesslagen och föreslår att uppgifterna om finansiella instrument hos Riksrevisionen också omfattas av sekretessen enligt denna paragraf.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksrevisorernas framställning och föreslår att riksdagen antar riksrevisorernas förslag i bilaga 3 till lag om ändring i sekretesslagen.
Vissa ändringar i riksdagsordningen
Den 1 januari 2007 infördes vissa ändringar i riksdagsordningen som bl.a. innebar att 10 kap. 4 och 5 §§ skulle betecknas 10 kap. 5 och 6 §§ (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:133, bet. 2006/07:KU3, rskr. 2006/07:25). Av förbiseende beslutades inte samtidigt att rubrikerna närmast före paragraferna också skulle flyttas. Utskottet föreslår nu detta. Utskottet föreslår också en ändring i riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 7.4.3 i syfte att uppnå en förbättring i språkligt avseende. Utskottet föreslår således att riksdagen också i dessa delar antar utskottets förslag i bilaga 4 till lag om ändring i riksdagsordningen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Framställning 2006/07:RS1
Framställning 2006/07:RS1 Fastställande av löner för Riksdagens ombudsmän:
Riksdagen antar förslaget till
1. lag om ändring i riksdagsordningen,
2. lag om ändring i lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorer.
Framställning 2006/07:RR1
Framställning 2006/07:RR1 Riksrevisorernas framställning angående ändring i sekretesslagen:
Riksdagen antar riksrevisorernas förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Bilaga 2
Riksdagsstyrelsens lagförslag
Riksdagsstyrelsen har följande förslag till lagtext.
1 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
Nämnden för lön till riksrevisorerna | Nämnden för lön till Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna |
8 kap. 5 § | |
Nämnden för lön till riksrevisorerna består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses. | Nämnden för lön till Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses. |
Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hindret varar. | |
8.5.1 | |
Val av ledamöter i Nämnden för lön till riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet. | Val av ledamöter i Nämnden för lön till Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet. |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. | |
2 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorer
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorer samt 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
Lag om lön till riksrevisorer | Lag om lön till Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna |
1 § | |
Det belopp som månadsvis skall betalas i lön till riksrevisorerna skall bestämmas av Nämnden för lön till riksrevisorerna. Nämnden skall också besluta om avgångsersättning och övriga anställningsförmåner för riksrevisor. | Det belopp som månadsvis skall betalas i lön till Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna skall bestämmas av Nämnden för lön till Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. Nämnden skall också besluta om avgångsersättning och övriga anställningsförmåner för Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. |
Nämnden är en myndighet under riksdagen. | |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. | |
Bilaga 3
Riksrevisorernas lagförslag
Riksrevisorerna har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 23 § sekretesslagen (1980:100)
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
9 kap. 23 § | |
Sekretess gäller för sådan uppgift hos myndighet om innehav av finansiella instrument som har lämnats till myndigheten till följd av särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument eller till följd av 9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) eller 5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men. | Sekretess gäller för sådan uppgift hos myndighet om innehav av finansiella instrument som har lämnats till myndigheten till följd av särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument eller till följd av 9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), 5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden eller 14 a § första och andra styckena lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men. |
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst 20 år. | |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
Bilaga 4
Utskottets lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
dels att rubriken närmast före 10 kap. 6 § skall utgå,
dels att 8 kap. 5 §, tilläggsbestämmelserna 7.4.3 och 8.5.1 samt rubriken närmast före 8 kap. 5 § skall ha följande lydelse,
dels att rubriken EU-nämnden närmast före 10 kap. 4 § skall sättas närmast före 10 kap. 5 §,
dels att rubriken närmast före 10 kap. 5 § skall sättas närmast före 10 kap. 6 §.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
7 kap. 7.4.3 | |
Vid val av en person skall det på valsedeln finnas ett kandidatnamn. | |
En valsedel är ogiltig om det inte klart framgår vem som avses eller om den innehåller | En valsedel är ogiltig om |
1. två eller flera kandidatnamn, 2. namnet på en kandidat som inte är valbar, | 1. den innehåller två eller flera kandidatnamn, 2. den innehåller namnet på en kandidat som inte är valbar, |
3. namnet är överstruket, eller | 3. namnet är överstruket, |
| 4. det inte klart framgår vem som avses, eller |
4. beteckning på en gruppering av riksdagsledamöter. | 5. den innehåller beteckning på en gruppering av riksdagsledamöter. |
Föreskrifter om vem som är vald vid val av en person finns i 8 kap. 1-3, 11 och 12 §§ samt i 9 kap. 1 och 5 §§. | |
|
|
8 kap. | |
Nämnden för lön till riksrevisorerna | Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna |
5 § | |
Nämnden för lön till riksrevisorerna består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses. | Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses. |
Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir förhindrad att utföra sitt uppdrag, väljer riksdagen en person i hans eller hennes ställe så länge hindret varar. | |
8.5.1 | |
Val av ledamöter i Nämnden för lön till riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet. | Val av ledamöter i Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet. |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. | |
2 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorer
Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorer samt 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
Lag om lön till riksrevisorer | Lag om lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna |
1 § | |
Det belopp som månadsvis skall betalas i lön till riksrevisorerna skall bestämmas av Nämnden för lön till riksrevisorerna. Nämnden skall också besluta om avgångsersättning och om övriga anställningsförmåner för riksrevisor. | Det belopp som månadsvis skall betalas i lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna skall bestämmas av Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. Nämnden skall också besluta om avgångsersättning och om övriga anställningsförmåner för riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna. |
Nämnden är en myndighet under riksdagen. | |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. | |
3 Lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 § Riksdagsförvaltningen skall om annat inte är särskilt föreskrivet 1. upprätta förslag till anslag på statsbudgeten avseende riksdagen och dess myndigheter m.m., dock inte för Riksrevisionen, 2. meddela föreskrifter för utarbetandet av förslag till anslag på statsbudgeten för riksdagen och dess myndigheter utom Riksbanken samt meddela sådana ekonomiadministrativa föreskrifter i övrigt för riksdagen och dess myndigheter utom Riksbanken och Riksrevisionen som inte skall meddelas av riksdagsstyrelsen enligt 41 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, 3. yttra sig över Riksrevisionens förslag till anslag på statsbudgeten och upprätta en sammanställning för var och en av riksdagens myndigheter, utom Riksbanken, över de finansiella villkor som gäller för respektive myndighet med anledning av riksdagens beslut om statsbudgeten, 4. handlägga frågor dels om arvoden och ersättningar till riksdagens ledamöter och till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, dels om pensioner och andra förmåner till ledamöterna och deras efterlevande samt till företrädarna och deras efterlevande, | |
5. svara för frågor om löner och ersättningar till arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter utom Riksbanken, Riksrevisionen och Riksdagens ombudsmän förutom chefsjustitieombudsmannen och justitieombudsmännen samt svara för frågor angående pensioner och andra förmåner till dessa arbetstagare och deras efterlevande, | 5. svara för frågor om löner och ersättningar till arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter utom Riksbanken, Riksrevisionen och Riksdagens ombudsmän samt svara för frågor angående pensioner och andra förmåner till dessa arbetstagare och deras efterlevande, |
6. ingå centrala kollektivavtal samt i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter enligt dessa när det gäller riksdagen och dess myndigheter samt företräda riksdagen och dess myndigheter som arbetsgivare i arbetstvister rörande kollektivavtal som har slutits av riksdagsförvaltningen samt 7. meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av centrala kollektivavtal som riksdagsförvaltningen ingått, samt personaladministrativa föreskrifter i övrigt för riksdagen och dess myndigheter utom Riksrevisionen. Riksdagsförvaltningen skall bereda riksdagens myndigheter tillfälle att framföra sina synpunkter på förhandlingsfrågor som direkt berör respektive myndighet. | |
Riksdagsförvaltningen får till envar av riksdagens myndigheter överlämna handläggningen av en avtalsfråga som är av betydelse för myndigheten. - Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. |