Konstitutionsutskottets betänkande

2006/07:KU17

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser (skr. 2006/07:75) jämte en motion från allmänna motionstiden 2005. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen och lägger regeringens skrivelse till handlingarna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Skrivelsen

Riksdagen avslår motion 2005/06:K430 yrkande 6 och lägger skrivelse 2006/07:75 till handlingarna.

Stockholm den 22 maj 2007

På konstitutionsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Henrik von Sydow (m), Eva Bengtson Skogsberg (m), Stefan Tornberg (c), Yilmaz Kerimo (s), Mauricio Rojas (fp), Helene Petersson i Stockaryd (s), Björn Leivik (m), Billy Gustafsson (s), Ingvar Svensson (kd), Anna Bergkvist (m), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Annie Johansson (c), Mikael Johansson (mp), Karl Sigfrid (m) och Sinikka Bohlin (s).

Redogörelse för ärendet

Sedan år 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Den nu aktuella redogörelsen upptar samtliga riksdagsskrivelser under 2006 som är ställda till regeringen samt äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare rapporterats som slutbehandlade. Redovisningen omfattar också vissa slutbehandlade riksdagsskrivelser från 2007.

I skrivelsen lämnas en aktuell redovisning av regelbeståndet och registreringen av regler. Information om regelverket och arbetet med regelförbättring, språkvård och det offentliga rättsinformationssystemet lämnas också.

I detta betänkande behandlas också ett motionsyrkande (fp) från den allmänna motionstiden 2005.

Sedan 1991 har konstitutionsutskottet som ett led i beredningen av regeringens skrivelser med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen inhämtat yttranden från övriga riksdagsutskott. Också nu har sådana yttranden inhämtats. Yttranden har inkommit från finans-, skatte-, socialförsäkrings-, kultur- och trafikutskotten, bilagorna 2-6, samt i form av protokollsutdrag från justitie- och utbildningsutskotten, bilagorna 7-8. Försvars- och arbetsmarknadsutskotten har genom protokollsutdrag meddelat endast att de inte har någon erinran mot innehållet i regeringens skrivelse.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringsskrivelsen till handlingarna och avslår motionen.

Regelförbättring, språkvård och det offentliga rättsinformationssystemet

Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2007 är 3 679. Av dessa författningar är 1 306 lagar. Ett år tidigare var motsvarande antal 3 604 författningar, varav 1 274 lagar. Under 2006 har EG-direktiv genomförts i 156 ändringsförfattningar (65 lagar och 91 förordningar) och 85 nya grundförfattningar (33 lagar och 52 förordningar).

Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2006 var 1 592. Av dessa författningar var 178 grundförfattningar (59 lagar och 119 förordningar m.m.). Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar 2006 var det högsta sedan i vart fall 2003 då motsvarande antal var 1 227 för att 2004 stiga till 1 377 och 2005 sjunka till 1 257.

Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar vid 2006 års utgång har beräknats till ca 8 100, en minskning med ca 100 regelrubriker sedan året innan.

I budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1) har angetts som mål att de svenska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk ska minska med minst 25 % under fyra år. Regeringskansliet har fått regeringens uppdrag att ta fram underlag för en gemensam handlingsplan för regeringen och berörda myndigheter avseende regelförenklingar. I regleringsbrev gavs 52 myndigheter i uppdrag att bistå i detta arbete. Arbetet kommer att ske i två steg med en första redovisning den 19 mars 2007 och en andra redovisning den 19 november 2007.

Inom EU arbetar kommissionen med att stärka instrumenten för bättre och enklare regler. I november 2006 presenterade kommissionen ett regelförbättringspaket i tre delar.

Även inom OECD pågår ett arbete med regelreformering. Utvecklingen har gått från att diskutera reformering och avreglering av separata sektorer till att sträva mot en helhetssyn på regelkvalitet. Helhetssynen vilar på tre pelare: förekomsten av en generell, nationell policy för hantering av regelkvalitetsfrågorna, de lagstiftande och övervakande institutionernas funktion samt de olika verktygen för regelkvalitet (t.ex. samråd och konsekvensanalyser). De reviderade rekommendationerna antogs av OECD:s råd i april 2005. OECD har på svensk beställning granskat Sverige. Syftet med granskningen var att få genomlyst hur Sverige arbetar med olika regleringsfrågor bl.a. i jämförelse med andra länder. OECD:s slutrapport med rekommendationer till Sverige förväntas bli presenterad under våren 2007.

I Regeringskansliet finns sedan många år språkexperter knutna till granskningsverksamheten inom Justitiedepartementet. Några av språkexperterna ägnar sig åt EU-språkvården. Den 1 juli 2006 flyttade Klarspråksgruppens myndighetsspråkvård från Regeringskansliet till en ny språkvårdsorganisation, Språkrådet.

Sedan den 1 juli 2000 är i huvudsak all information i rättsinformationssystemet tillgängligt genom en gemensam ingångssida på Internet, www.lagrummet.se. Systemet innehåller föreskrifter av olika slag, förarbeten till lagstiftning, rättspraxis och visst internationellt material. Den 1 januari 2003 öppnades möjlighet att låta systemet omfatta vägledande domstolsavgöranden i sin helhet. Kommuner och landsting har möjlighet att ansluta sig till rättsinformationssystemet men detta har ännu inte skett. För samordningen av systemet svarar Verket för förvaltningsutveckling (Verva).

Riksdagsskrivelserna i allmänhet

I regeringsskrivelsen finns 457 riksdagsskrivelser till regeringen förtecknade. I föregående års regeringsskrivelse var motsvarande siffra 425. I regeringsskrivelsen redovisas nu 283 riksdagsskrivelser som slutbehandlade mot 272 föregående år. Som icke slutbehandlade redovisas nu 173 riksdagsskrivelser mot 153 föregående år.

Sedan en riksdagsskrivelse från riksmötet 1986/87 redovisas som slutbehandlad är den äldsta inte slutbehandlade riksdagsskrivelsen från riksmötet 1994/95. Den förstnämna riksdagsskrivelsen gällde införande av obligatorisk ansvarsförsäkring för fritidsbåtar. Regeringen hänvisar till att den i proposition 2005/06:160 Moderna transporter bedömt att en ordning med obligatorisk ansvarsförsäkring inte borde införas. Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen är riksdagsskrivelse 1994/05:232 och gäller återinförande av det statliga fritidsbåtsregistret. Regeringen hänvisar till pågående utredningsarbete och till att regeringens ställningstagande kan redovisas till riksdagen tidigast hösten 2007. Från riksmötet 1995/96 redovisas två skrivelser som inte slutbehandlade, nämligen 1995/96:229 och 1995/96:279 som gäller direktutbetalning av bostadsbidrag m.m. respektive gäldenärens avtal. Regeringen hänvisar i det första fallet till en kommande lagrådsremiss och i det andra fallet till ett kommande utredningsdirektiv.

En riksdagsskrivelse från riksmötet 1996/97 som gäller beskattningen av yrkesfiskare (rskr. 133) redovisas som slutbehandlad med hänvisning till att det inte är realistiskt att tro att ett avdrag för yrkesfiskare skulle godtas av kommissionen.

Fem riksdagsskrivelser från riksmötet 1997/98 kvarstår efter nio år som inte slutbehandlade. Det gäller riksdagsskrivelse 3 om kostnader för preventivmedel där regeringen hänvisar till beredningsarbete i Regeringskansliet. Beredningsarbete i Regeringskansliet åberopas också i fråga om riksdagsskrivelse 141 om tilläggsavgift. En riksdagsskrivelse (165) som gäller vinstandelsmedel kvarstår som ej slutbehandlad i avvaktan på en proposition om slopad avskattning för personaloptioner under innevarande år. Riksdagsskrivelse 192 om medicinska krav kvarstår som inte slutbehandlad. Regeringen anger att dess ställningstagande kan redovisas tidigast hösten 2007. Riksdagsskrivelse 289 om reformerat tandvårdsstöd redovisas som inte slutbehandlad med hänvisning bl.a. till att en rapport från Konkurrensverket bereds i Regeringskansliet.

Tre riksdagsskrivelser från riksmötet 1998/99 kvarstår som inte slutbehandlade, nämligen riksdagsskrivelse 32 om förvärv av skogsfastigheter m.m., riksdagsskrivelse 159 om historiska arrenden och riksdagsskrivelse 185 om juridiskt biträde till barn. Regeringen hänvisar till att frågorna bereds inom Regeringskansliet.

Som inte slutbehandlade kvarstår 6 riksdagsskrivelser från riksmötet 1999/2000, 9 från riksmötet 2000/01, 13 från riksmötet 2001/02, 10 från riksmötet 2002/03, 19 från riksmötet 2003/04, 28 från riksmötet 2004/05 och 67 från riksmötet 2005/06.

Redogörelse för behandlingen av riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från konstitutionsutskottet

Regeringens redogörelse omfattar 45 riksdagsskrivelser som grundar sig på betänkanden från konstitutionsutskottet fram till och med riksmötet 2005/06. 17 av dem redovisas som inte slutbehandlade. I flera fall hänvisar regeringen till Grundlagsutredningen som skäl för att riksdagsskrivelser kvarstår som inte slutbehandlade. Det gäller riksdagsskrivelse 2000/01:149 om folkomröstningsutredning, lagprövningsfrågor och riksdagsledamöternas skydd mot åtal. Vidare gäller det riksdagsskrivelse 2001/02:190 om folkinitiativ om folkomröstning, riksdagsskrivelse 2003/04:33 om folkomröstningsinitiativ, riksdagsskrivelse 2003/04:34 om kommunala extraval (res.) samt riksdagsskrivelse 2003/04:173 om tillsättning av högre statliga tjänster.

De två äldsta riksdagsskrivelserna redovisas nu som slutbehandlade. Det gäller riksdagsskrivelse 1994/95:243 om åtgärder mot våldsskildringar m.m. och riksdagsskrivelse 1998/99:147 om personuppgiftslagen. Beträffande den förstnämnda skrivelsen hänvisar regeringen till att den i budgetpropositionen för 2007 angett att skrivelsen anses slutbehandlad med hänsyn till de åtgärder inom området som regeringen beskrivit. Beträffande den sistnämnda skrivelsen som gäller revidering av EG-direktivet och lagstiftning mot missbruk av personuppgifter hänvisas till att regeringen på olika sätt verkat för en ändring av EG-direktivet, vilket ledde till att fyra medlemsstater i september 2002 hos kommissionen krävde att direktivet skulle ändras i en missbruksinriktad riktning. I en rapport i maj 2003 slog kommissionen emellertid fast att den inte hade för avsikt att inom den närmaste framtiden föreslå några förändringar av direktivet samt uttalade att förenklade villkor för personuppgiftsbehandling bättre kunde uppnås genom det utrymme direktivet ger. Arbetet med att förmå kommissionen att lägga fram förslag till ändringar kommer enligt regeringen att fortsätta i lämpligt sammanhang, Genom ändringar i personuppgiftslagen har lagstiftningen närmat sig en missbruksinriktad regleringsmodell.

En riksdagsskrivelse från riksmötet 1999/2000 kvarstår som inte slutbehandlad. Det gäller riksdagsskrivelse 134 om upphovsrätten och offentlighetsprincipen och frågans fortsatta beredning. Regeringen hänvisar till att en särskild utredare i december 2004 fick i uppdrag att utreda upphovsrätten och handlingsoffentligheten och i promemorian Upphovsrätt och handlingsoffentlighet (Ds 2005:54) som remissbehandlats förordat att ingen lagändring görs. Regeringen avser att återkomma med sin bedömning i lämpligt sammanhang.

Beträffande riksdagsskrivelse 2000/01:274 om utvärdering av förändringar av budgetprocessen hänvisas till att en arbetsgrupp avlämnat en rapport som redovisas i budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1, förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 4.8). Regeringen avser att återkomma i frågorna om fastheten i budgetprocessen och innehållet i den ekonomiska vårpropositionen.

Riksdagsskrivelse 2001/02:176 om sponsring av statliga myndigheter redovisas nu som slutbehandlad. Regeringen hänvisar till att den i sin skrivelse Årsredovisning för staten (skr. 2005/06:101) förklarat sin avsikt att under 2006 reglera myndigheternas möjligheter att finansiera sin verksamhet med andra icke-statliga medel än donationer och bidrag enligt donationsförordningen och avgifter enligt avgiftsförordningen samt till att regeringen den 14 september 2006 beslutat om ändring i kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Från riksmötet 2001/02 kvarstår tre riksdagsskrivelser som inte slutbehandlade. Det gäller – förutom riksdagsskrivelse 190 om folkinitiativ om folkomröstning – riksdagsskrivelse 212 om konsekvenser av ramlagstiftning samt riksdagsskrivelse 233 om ett utvidgad grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor, om skyddet för den personliga integriteten och om utvärdering av brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen. Regeringen hänvisar beträffande riksdagsskrivelse 2001/02:212 till att den avvaktar en rapport från OECD om det svenska regelreformeringsarbetet. Beträffande riksdagsskrivelse 2001/02:233 hänvisas till arbetet i den beredning på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området som regeringen tillsatte i april 2003. När det gäller frågan om utvärdering av brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen har beredningen funnit (SOU 2004:114) att inget brott nu bör utmönstras ur brottskatalogen. Betänkandet har remissbehandlats och regeringen avser att återkomma med sin bedömning i lämpligt sammanhang.

Från riksmötet 2002/03 kvarstår riksdagsskrivelse 196 om de digitala tv-sändningarnas tillgänglighet och om riktlinjer för tillståndsgivning som icke slutbehandlad. Utskottet framhöll i betänkande 2002/33:KU33 bl.a. att det innan riksdagen tar slutlig ställning till hur tillgängligheten till de digitala sändningarna kan förbättras och i vilka avseenden detta bör ske från regeringens sida behövde göras mer utförliga överväganden och redovisningar såväl ur ett marknadsperspektiv som från konsumentsynpunkt, bl.a. när det gällde frågan om kryptering. I skrivelse 2006/07:75 aviserar regeringen en proposition under 2007 med hänvisning till Radio- och TV-lagsutredningens betänkande Nytt regelverk för marksänd digital-TV (SOU 2004:39).

Riksdagsskrivelse 2003/04:231 om godkännande av regeringens förslag om de digitala tv-sändningarna räckvidd redovisas som slutbehandlad med hänvisning till beslut som innebär att den digitala övergången är helt genomförd den 1 februari 2008. Fyra riksdagsskrivelser från riksmötet 2003/04 kvarstår som icke slutbehandlade. Beträffande tre av dem hänvisas till Grundlagsutredningen. När det gäller riksdagsskrivelse 2003/04:277 om demokrati och IT (res.) hänvisas till att Örebro universitet i oktober 2005 redovisade ett uppdrag på området, till att fyra rådslag med datoriserad direktdialog hållits samt till att Örebro universitet i december 2006 fått i uppdrag att genomföra en fördjupad studie om hur användningen av IT i demokratiska processer kan stärkas och underlättas. Uppdraget skulle redovisas den 30 april 2007.

Från riksmötet 2004/05 kvarstår riksdagsskrivelse 153 om dröjsmål hos myndigheter som icke slutbehandlad. Regeringen hänvisar till ett avgörande år 2005 av Högsta domstolen som innebär att enskilda vars rätt enligt artikel 6.1 Europakonventionen till prövning inom skälig tid har kränks kan ha rätt till skadestånd. Inom regeringskansliet bereds frågan om det är nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder.

Från riksmötet 2005/06 kvarstår fem riksdagsskrivelser som inte slutbehandlade.

Motionen

Tobias Krantz m.fl. (fp) begär i motion 2005/06:K430 yrkande 6 ett tillkännagivande till regeringen om uppstramning av rutinerna för verkställande av riksdagsbeslut. Riksdagen måste enligt motionen skärpa tonen mot det trots av riksdagsbeslut som regeringen ägnar sig åt.

Yttranden från andra utskott

Utskottet har anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse. Yttrande har avgetts av finans-, skatte-, justitie-, socialförsäkrings-, kultur- och trafikutskotten, bilagorna 2–7. Försvars-, utbildnings- och arbetsmarknadsutskotten har anfört att de inte har något att erinra mot skrivelsen såvitt avser utskottens respektive område. Civil-, utrikes,- social- miljö- och jordbruksutskotten samt näringsutskottet har avstått från att yttra sig.

Finansutskottet tar i sitt yttrande 2006/07:2y särskilt upp punkt Ju9 från riksmötet 2000/01. Med anledning av betänkande 2000/01:FiU21 gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen angående kreditupplysningar om mindre belopp. Innebörden var att om den lag som skulle träda i kraft den 1 oktober 2001 inte skulle visa sig ge ett tillräckligt skydd för individen skulle regeringen överväga andra metoder för att förhindra kreditupplysningsföretagen att i kreditupplysningar lämna uppgifter om enstaka mindre betalningsförsummelser. Finansutskottet pekar på att det sedan flera år pågår ett arbete inom Justitiedepartementet med en översyn av kreditupplysningslagen och på att regeringen upprepade gånger har rapporterat den aktuella riksdagsskrivelsen som inte slutbehandlad med hänvisning till en kommande departementspromemoria. I betänkande 2005/06:FiU14 beklagade finansutskottet förseningen och frågan togs åter upp av utskottet i betänkande 2006/07:FiU9, där utskottet ansåg att det var olyckligt att Regeringskansliet ännu inte kunnat remittera en promemoria i ett ärende där riksdagen gjort ett tillkännagivande våren 2001. Utskottet förutsatte att arbetet med departementspromemorian skulle slutföras utan dröjsmål. Finansutskottet vill åter framhålla att det är otillfredsställande att den aviserade departementspromemorian ännu inte remitterats trots att tre år förflutit sedan regeringen bedömde att arbetet snart skulle vara färdigt.

Skatteutskottet (yttr. 2006/07:SkU2y) pekar på att slutbehandlingen av fyra tillkännagivanden dragit ut på tiden. Ett tillkännagivande om avveckling av reklamskatten härrör från 2002 (rskr. 2001/02:201). Regeringen har i vårpropositionen aviserat en proposition hösten 2007 om avveckling av betydande delar av den resterande reklamskatten men skatteutskottet vill erinra om att tillkännagivandet avsåg hela reklamskatten. När det gäller ett tillkännagivande om folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar (rskr. 2005/06:117) förutsätter skatteutskottet mot bakgrund av att frågan genom utskottets försorg varit föremål för en grundlig och omfattande remissbehandling att regeringen snabbt vidtar erforderliga åtgärder. Också när det gäller tillkännagivanden om Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond, m.m. (rskr. 2004/05:61) och beskattningen av barnpension (rskr. 2005/06:177) vänder sig skatteutskottet mot tidsutdräkten. I det senare fallet pekar utskottet på att den begärda översynen borde kunna vara klar långt före mandatperiodens utgång.

Justitieutskottet pekar på att riksdagsskrivelse 2005/06:161 (mom. 2) om innehållet i de årliga skrivelserna om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål kan ses som slutbehandlad även om utskottet förutsätter att regeringens arbete med att utveckla redovisningen fortsätter (prot. 2006/07:30). I övrigt saknas det enligt justitieutskottet i allt väsentligt anledning att ifrågasätta de redovisade åtgärderna. Företrädarna från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser inte att momentet är slutbehandlat.

Socialförsäkringsutskottet anser det otillfredsställande att en redovisning av regeringens bedömningar såvitt avser ett tillkännagivande om vinstandelsmedel (bet. 1997/98:SfU10, rskr. 1997/98:165) efter så lång tid ännu inte kommit stånd och understryker starkt att det förutsätter att ärendet nästa år kommer att redovisas som slutbehandlat. Socialförsäkringsutskottet framhåller mot bakgrund av att den aktuella reformen om aktivitetsersättning trädde i kraft den 1 januari 2003 att ett tillkännagivande om vissa frågor om aktivitetsersättning med anledning av betänkande 2003/04:SfU1 (rskr. 2003/04:102) i den del som behandlar för personer med aktivitetsersättning att bedriva eftergymnasiala studier bör redovisas i nästa års skrivelse.

Kulturutskottet tar upp två tillkännagivanden (yttr. 2006/07:3y). Svenska Spels stöd omfattas inte av den förbättrade återrapportering av stödet till idrottsrörelsen som finns i budgetpropositionen för år 2006. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att utvärdera statens stöd till idrotten (dir. 2006:135) och att senast den 31 maj 2008 redovisa sina iakttagelser. Regeringen har inte, såsom fallet är med folkbildningen, ännu visat hur återrapporteringen av det samlade statliga stödet till idrottsrörelsen kan förbättras. Riksdagens tidigare framförda krav i det avseendet kommer visserligen nu att prövas av en utredningsman, men regeringen kan för egen del inte väntas ta ställning i sakfrågan förrän tidigast 2008 då utredningsmannens förslag föreligger. I avvaktan på ett sådant ställningstagande från regeringens sida bör enligt kulturutskottets mening riksdagsskrivelse 2004/05:196 fortsatt betraktas som icke slutbehandlad. Vidare har riksdagen på förslag av kulturutskottet begärt att regeringen skyndsamt gör en översyn av bl.a. principerna för i första hand museernas hyreskompensation. En sådan begäran framfördes i december 2004 och än starkare i december 2005. Trots det har emellertid hittills inget hänt i frågan, och av redovisningen i skrivelse 75 framgår inte heller när regeringen har för avsikt att efterkomma riksdagens begäran. Kulturutskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen inte efterkommit riksdagens upprepade krav på en skyndsam utredning och att regeringen trots dröjsmålet inte heller givit ett tydligt besked i skrivelse 75 om hur och när frågan kommer att lösas.

Trafikutskottet noterar att sammanlagt 18 tillkännagivanden ännu inte är färdigbehandlade trots att det i flera fall gått flera år (yttr. 2006/07:TU3y). Det äldsta tillkännagivandet – som gäller återinförande av fritidsbåtsregister – bereds fortfarande efter tolv år. Medelåldern för samtliga tillkännagivanden är fyra år. Trafikutskottet vill understryka betydelsen av en skyndsam hantering. Trafikutskottet lyfter därvid särskilt fram två tillkännagivanden som gäller inrättande av trafikofferjourer respektive ekonomisk brottslighet inom taxinäringen. Trafikutskottet välkomnar att regeringens redogörelse utvecklats så att det numera oftast ges utförlig information om beredningsläge och när tillkännagivandet beräknas kunna bli slutbehandlat. Trafikutskottet understryker dock att det är angeläget att redogörelsen tydligare redogör för hur de olika ärendena bereds, vilka åtgärder som planeras att vidtas och om möjligt anger en bedömning av när slutbehandling kan ske. Särskilt gäller detta flera år gamla tillkännagivanden.

Tidigare behandling

Våren 2006 gjordes inom utskottets kansli en genomgång av riksdagens tillkännagivanden till regeringen (bet. 2005/06:KU34). Utskottet redovisade därvid de synpunkter på regeringens redogörelser av behandlingen av riksdagens skrivelser som utskottet framfört under årens lopp. Våren 1995 hade konstitutionsutskottet understrukit att utgångspunkten måste vara att de önskemål som tillkännagivandena avser bör tillgodoses (bet. 1994/95:KU30, s. 42). Om det visar sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen, måste dock regeringen kunna underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En förutsättning borde då vara att regeringens bedömningar redovisas för riksdagen.

Våren 2003 förutsatte utskottet (bet. 2002/03:KU30) att regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att regeringen redovisar för riksdagen sina bedömningar om de begärda åtgärderna inte vidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlighet med riksdagsbeslutet, måste detta enligt utskottets mening redovisas för riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen. Även skälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i sammanhanget. Om en redovisning inte kan ges i skrivelse eller proposition till riksdagen, borde den enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i annan form som gör den tillgänglig för samtliga ledamöter.

Våren 2004 underströk utskottet vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsutdräkt (bet. 2003/04:KU21). Konstitutionsutskottet framhöll också vikten av att det särskilt vid längre tidsuträkter ges fullgod information om orsakerna och att informationen självfallet kunde ges också i andra sammanhang än i skrivelse 75. Utskottet upprepade vidare sitt tidigare uttalande om hur regeringen skulle informera om den inte avsåg att efterkomma ett tillkännagivande.

Våren 2005 förutsatte utskottet att rutinerna i Regeringskansliet skulle ses över som ett led i ansträngningarna att komma till rätta med onödiga tidsutdräkter (bet. 2004/05:KU24). Utskottet pekade också på vikten av att regeringens information inte är för knapphändig. Informationen borde svara mot de krav som uppställts genom tillkännagivandena.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet välkomnar i likhet med trafikutskottet att regeringens skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under senare år har förbättrats påtagligt. Den har blivit mer lättillgänglig och ger en utförligare information om beredningsläget i skilda ärenden. Det finns dock enligt utskottets mening utrymme för ytterligare förbättringar. Särskilt gäller det information om vilka åtgärder som planeras och bedömningar om när riksdagsskrivelser kan antas bli slutbehandlade, i vart fall om tillkännagivandena är mer än ett år gamla.

I yttrandena från andra utskott har genomgående understrukits att tillkännagivanden inte slutbehandlats trots att det gått lång tid. Konstitutionsutskottet gör ingen annan bedömning och vill understryka behovet av att sedvanliga beredningsåtgärder inte onödigtvis fördröjs. Med anledning av vad kulturutskottet anfört vill konstitutionsutskottet också framhålla vikten av att en riksdagsskrivelse inte redovisas som slutbehandlad utan att samtliga delar av tillkännagivandet redovisats.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen uttalat att en utgångspunkt måste vara att tillkännagivandena efterkoms. Om det visar sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen, måste dock regeringen kunna underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En förutsättning borde då vara att regeringens bedömningar redovisas för riksdagen. Utskottet vidhåller denna bedömning och anser inte att det är nödvändigt med ett tillkännagivande till regeringen om uppstramning av rutinerna för verkställande av riksdagsbeslut. Motion 2005/06:K430 yrkande 6 (fp) avstyrks därför.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2006/07:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:K430 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att strama upp rutinerna för verkställande av riksdagsbeslut.

Bilaga 2

Finansutskottets betänkande

2006/07:FiU2

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen          (skr. 75)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet beredde den 22 mars 2007 samtliga utskott möjlighet att yttra sig över regeringens skrivelse 2006/07:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Regeringens skrivelse Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2006/07:75) överlämnades till riksdagen den 8 mars 2007. Skrivelsen redogör huvudsakligen för sådana åtgärder som regeringen vidtagit under kalenderåret 2006 med anledning av riksdagens skrivelser. För att underlätta riksdagsutskottens möjligheter att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt uppföljningsarbete, har redovisningen även fått omfatta vissa regeringsbeslut från 2007, dvs. efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta förfarande har använts om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.

Redogörelsen är som tidigare år uppställd departementsvis. Inom varje departements område har materialet grupperats i fyra huvudgrupper, alltefter åldern på de behandlade riksdagsskrivelserna. Vid uppföljningen av riksdagens beslut tilldrar sig regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen ett särskilt intresse. De moment i utskottens betänkanden som innehåller tillkännagivanden har därför utmärkts med en asterisk (*).

Sammantaget 40 skrivelser redovisas i årets redogörelse inom finansutskottets ansvarsområde. Av de 40 skrivelserna rapporteras 31 som slutbehandlade och 9 som inte slutbehandlade.

Det kan noteras att finansutskottet i sina betänkanden enligt den gällande budgetordningen numera behandlar samtliga ärenden som läggs fram i tilläggsbudgetar. Vissa skrivelser omfattar bl.a. av detta skäl ett stort antal moment. En närmare uppföljning av regeringens åtgärder har gjorts för de moment i tilläggsbudgetbetänkandena som faller inom utskottets eget ansvarsområde. (11 av de sammanlagt 40 riksdagsskrivelserna som redovisats i regeringens återrapportering avser frågor som tillhör andra utskotts ansvarsområden men som behandlats av finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar.)

Av riksdagsskrivelserna är 2 äldre än två år och 1 äldre än tre år. Av dessa senare 2 redovisas 1 som inte slutbehandlad. Det äldsta inte slutbehandlade ärendet avser riksmötet 2000/01.

Motionen

Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen men ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2005 behandlas i ärendet, motion 2005/06:K430 av Tobias Krantz m.fl. (fp), yrkande 6. Motionärerna anser att rutinerna kring regeringens verkställande av riksdagens beslut behöver stramas upp.

Utskottets synpunkter

Utskottet anser att riksdagens beslut inom utskottets ansvarsområde till övervägande delen fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid beslutstillfället och genomförts inom rimlig tid.

Det aktuella motionsyrkandet har inte någon direkt koppling till något ärende inom finansutskottets område varför utskottet inte har några synpunkter på yrkandet.

Beträffande punkten Ju9 från riksmötet 2000/01 vill utskottet framföra följande. I betänkande 2000/01:FiU21 gjorde riksdagen ett tillkännagivande angående kreditupplysningar om mindre belopp. Innebörden var att om den lag som skulle träda i kraft den 1 oktober 2001 inte skulle visa sig ge ett tillräckligt skydd för individen så skulle regeringen överväga andra metoder för att förhindra kreditupplysningsföretagen att i kreditupplysningar lämna uppgifter om enstaka mindre betalningsförsummelser.

Sedan flera år pågår ett arbete inom Justitiedepartementet med en översyn av kreditupplysningslagen, och regeringen har upprepade gånger rapporterat den aktuella riksdagsskrivelsen som inte slutbehandlad med hänvisning till en kommande departementspromemoria. Finansutskottet beklagade förseningen i betänkande 2005/06:FiU14. Frågan togs åter upp av utskottet i betänkande 2006/07:FiU9 Bank- och försäkringsfrågor. Där konstaterade utskottet att översynen av kreditupplysningslagen var försenad och att riksdagen tidigare avslagit motioner med hänvisning till detta arbete. Utskottet ansåg att det var olyckligt att Regeringskansliet ännu inte kunnat remittera en promemoria i ett ärende där riksdagen gjorde ett tillkännagivande våren 2001. Trots detta ansåg utskottet att resultatet av det pågående arbetet skulle avvaktas och avstyrkte därmed två motionsyrkanden, dock med det tillägget att utskottet förutsatte att arbetet med departementspromemorian skulle slutföras utan dröjsmål. Utskottet vill härmed åter framhålla att det är otillfredsställande att den aviserade departementspromemorian ännu inte remitterats trots att tre år förflutit sedan regeringen bedömde att arbetet snart skulle vara färdigt.

Stockholm den 24 april 2007

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Pär Nuder (s), Ulf Sjösten (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m), Jörgen Hellman (s), Per Åsling (c), Gunnar Andrén (fp) och Christina Andersson (c).

Bilaga 3

Skatteutskottets betänkande

2006/07:SkU2

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2006/07:75)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett skatteutskottet och övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2006/07:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Med anledning härav har skatteutskottet särskilt granskat de ärenden som avser riksdagsskrivelser som skatteutskottet medverkat till och som inte slutbehandlats den 31 december 2006.

Sammanfattning

Utskottet föreslår att regeringens redogörelse, såvitt utskottet är berört, läggs till handlingarna.

Granskade ärenden

Skadlig skattekonkurrens i Europeiska unionen

Ärendet redovisas i redogörelsen under punkt 3 i Finansdepartementets ärendeavsnitt (s. 76) och avser ett tillkännagivande om att regeringen i samband med en översyn inom EG-kommissionen av uppförandekoden för företagsbeskattning bör arbeta för en utvidgning av tillämpningsområdet för koden till att omfatta även skadlig skattekonkurrens som avser löntagare. Enligt redogörelsen har den planerade översynen inom EU av uppförandekoden ännu inte kommit till stånd och skrivelsen har därför inte kunnat slutbehandlas (rskr. 2000/01:70, prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:Sk6 mom. 3, motion Sk8 yrkande 3 (mp), beslut i kammaren den 5 december 2000).

Avskaffande av reklamskatten

Ärendet redovisas i redogörelsen under punkt 7 i Finansdepartementets ärendeavsnitt (s. 70) och avser ett tillkännagivande om att en avveckling av reklamskatten prioriteras i den kommande budgetberedningen, dock att en sådan avveckling bör ske med beaktande av de budgetpolitiska målen. I redogörelsen erinras om att regeringen i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 volym 1 avsnitt 5.7.4) betonat vikten av att den resterande reklamskatten så snart som möjligt kunde avskaffas men att det just då enligt regeringens mening inte förelåg förutsättningar för en finansiering av detta. Enligt redogörelsen gäller den bedömningen alltjämt.

Enligt tidigare redogörelser har frågan prioriterats även för budgetåren 2003–2005 utan att förutsättningar för finansiering av ett avskaffande av reklamskatten med beaktande av de budgetpolitiska målen bedömts föreligga. I redogörelsen för budgetåret 2006 framhölls emellertid att regeringen i den närmast föregående budgetberedningen funnit att förutsättningar för en finansiering av ett första steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten förelåg (prop. 2005/06:1 volym 1 avsnitt 5.6.3). De föreslagna ändringarna har beslutats av riksdagen och trätt i kraft den 1 januari 2006.

Det aktuella tillkännagivandet beslutades i kammaren den 10 april 2002 (rskr. 2001/02:201, bet. 2001/02:SkU20, 18 motioner av s, m, v, kd, c, fp och mp).

Filialregeln

Ärendet redovisas i redogörelsen under punkt 9 i Finansdepartementets ärendeavsnitt (s. 78) och avser ett tillkännagivande med en begäran om en ny prövning av ändamålsenligheten av den s.k. filialregeln i 39 a kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229) och en redovisning av resultatet av denna prövning för riksdagen. Enligt redogörelsen har Skatteverket på Finansdepartementets uppdrag sett över frågan och dess slutsatser remitterats för synpunkter (rskr. 2003/04:78, prop. 2003/04:10, bet. 2003/04:SkU6, beslut i kammaren den 4 december 2003).

Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond, m.m.

Ärendet redovisas i redogörelsen under punkt 11 i Finansdepartementets ärendeavsnitt (s. 79) och avser ett tillkännagivande om att regeringen bör se över de regler som anger omfattningen av skattebefrielse för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. Enligt redogörelsen avser regeringen att under våren 2007 ge en utredning i uppdrag att genomföra den av riksdagen efterfrågade översynen (rskr. 2004/05:61, prop. 2003/04:33, bet. 2004/05:SkU11, mom. 3, motionerna 2003/04:SkU26 (m) och SkU27 (c), beslut i kammaren den 24 november 2004.

Folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar

Ärendet redovisas i redogörelsen under punkt 18 i Finansdepartementets ärendeavsnitt (s. 81) och avser ett tillkännagivande om att regeringen ånyo bör se över frågan om folkbokföringen även i fortsättningen bör knytas till de kyrkliga församlingarna eller om någon annan lösning ska väljas. Det förutsätts att förslagen i motionerna och remissyttrandena över motionerna prövas närmare i denna översyn. Enligt redogörelsen pågår beredning av utredningsdirektiv (rskr. 2005/06:117, bet. 2005/06:SkU13, motion 2004/05:Sk231 m.fl. av m, fp, kd och c, beslut i kammaren den 14 december 2005).

Beskattning av barnpension

Ärendet redovisas i redogörelsen under punkt 25 i Finansdepartementets ärendeavsnitt (s. 82) och avser ett tillkännagivande om att regeringen bör se över reglerna om beskattning av barnpension i kombination med ytterligare inkomster som kan medföra att barn med en avliden förälder får en högre inkomstskatt än andra ungdomar vid feriearbete. Enligt redogörelsen avser regeringen att under mandatperioden se över beskattningen av barnpension i lämpligt sammanhang (rskr. 2006/07:61, motion 2005/06:Sk216 (m), bet. 2005/06:SkU16 mom. 2, beslut i kammaren den 15 mars 2006.

Utskottets ställningstagande

Vad först gäller frågan om en avveckling av reklamskatten konstaterar utskottet att det nu har gått över fem år sedan utskottet föreslog ett tillkännagivande om en sådan avveckling med beaktande av de budgetpolitiska målen. Riksdagen beslutade att göra ett tillkännagivande i enlighet med skatteutskottets förslag den 10 april 2002. Utskottet ser nu med tillfredställelse på att regeringen i vårpropositionen aviserar att ytterligare en betydande del av den resterande reklamskatten ska avskaffas. Avsikten är att en proposition ska överlämnas till riksdagen senast hösten 2007 och att ändringen gäller från den 1 januari 2007. Utskottet vill dock erinra om att riksdagens tillkännagivande avser avveckling av hela reklamskatten.

Vad därefter angår frågan om folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar vill utskottet erinra om att en grundlig och omfattande remissbehandling av de motioner som låg till grund för riksdagens tillkännagivande genomfördes redan av utskottet när utskottet beredde motionsärendet. Ett basmaterial med en rik flora av synpunkter finns således redan och i tillkännagivandet förutsätts också att motionerna och remissyttrandena över motionerna prövas närmare. Enligt utskottets bedömning bör det därför inte dröja mycket längre innan de direktiv som behövs för att komma i gång med utredningen beslutas. Utskottet förutsätter också att regeringen snabbt vidtar erforderliga åtgärder.

Vad gäller ärendet om Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond, m.m. finns det enligt utskottets mening skäl att förhålla sig kritisk till den långa tid som förflutit utan att den begärda översynen av reglerna om skattebefrielse för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet kommit i gång eller ens direktiv beslutats. Utskottet förutsätter att arbetet påskyndas så att åtminstone direktiv föreligger före sommaren.

Slutligen då det gäller beskattningen av barnpension noterar utskottet med förvåning att regeringen tydligen anser sig ha hela mandatperioden på sig att utföra den begärda översynen. Utskottet anser att en översyn av denna begränsade fråga kan vara färdig långt före mandatperiodens slut och att regeringen bör skynda sig att efterkomma riksdagens begäran, som tillkom efter ett enigt förslag i skatteutskottet.

Allmänt vill utskottet framhålla vikten av att regeringen, när tillkännagivanden kommer från riksdagen om t.ex. en skyndsam utredning av någon viss fråga, genomför denna utredning utan onödigt dröjsmål.

Övriga granskade ärenden i regeringens redogörelse som berör skatteutskottet föranleder ingen kommentar av utskottet. Såvitt det ankommer på skatteutskottets ärenden bör alltså konstitutionsutskottet föreslå att regeringens redogörelse läggs till handlingarna.

Stockholm den 17 april 2007

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Birgitta Eriksson (s), Per Åsling (c) och Anne-Marie Wallouch (v).

Bilaga 4

Socialförsäkringsutskottets betänkande

2006/07:SfU2

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 22 mars 2007 anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2006/07:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Regeringens redogörelse omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden den 1 januari–31 december 2006. Socialförsäkringsutskottet redovisar i detta yttrande sina överväganden rörande behandlingen av de riksdagsskrivelser som gäller socialförsäkringsutskottets beredningsområde.

Utskottets överväganden

I skrivelsen redovisas behandlingen av 24 riksdagsskrivelser i ärenden som grundar sig på betänkanden från socialförsäkringsutskottet. Nio av dessa redovisas som inte slutbehandlade medan övriga anges som slutbehandlade under perioden. Utskottet noterar att ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.

Socialförsäkringsutskottet vill erinra om att konstitutionsutskottet påtalat vikten av att regeringen utan något egentligt dröjsmål vidtar de åtgärder som är nödvändiga med anledning av ett tillkännagivande (se bet. 2004/05:KU24, s. 19).

Det äldsta ärende som redovisas inom socialförsäkringsutskottets område är från våren 1998 och avser vinstandelsmedel (bet. 1997/98:SfU10, rskr. 165). Regeringen avser att redovisa sin bedömning i samband med att en proposition om slopad avskattning för personaloptioner lämnas under 2007. Utskottet anser det otillfredsställande att redovisningen efter så lång tid ännu inte har kommit till stånd och vill starkt understryka att utskottet förutsätter att ärendet i nästkommande skrivelse kommer att redovisas som slutbehandlat.

Vad gäller tillkännagivanden om att regeringen bör utreda tillämpningen av bestämmelserna om aktivitetsersättning m.m. ur vissa aspekter (bet. 2003/04:SfU1, rskr. 102) saknas i skrivelsen redovisning av den del som avser en kartläggning av reformens effekter på ersättningens storlek för vissa personer med aktivitetsersättning. Utskottet har gjort Regeringskansliet uppmärksamt på förhållandet. Regeringskansliet har informerat utskottet om att det pågår ett arbete både på Socialdepartementet och hos Försäkringskassan för att belysa situationen för bl.a. unga med aktivitetsersättning från flera olika perspektiv. Avsikten är att i budgetpropositionen för 2008 närmare redovisa resultat från dessa studier.

Den aktuella reformen trädde i kraft den 1 januari 2003. Det har nu gått så lång tid att underlag för att göra kartläggningen bör ha funnits under en längre tid. Utskottet utgår således från att frågan redovisas som slutbehandlad i nästkommande skrivelse.

Den del av momentet som behandlar möjligheterna för personer med aktivitetsersättning att bedriva eftergymnasiala studier är alltjämt föremål för överväganden inom Regeringskansliet och bereds vidare under våren 2007. Utskottet anser att även denna fråga bör kunna redovisas som slutbehandlad i nästkommande skrivelse.

Beträffande den del av momentet som avser merkostnadsersättning för personer inom handikappersättningen och vårdbidraget noterar utskottet att frågan bereds inom Regeringskansliet och att Försäkringskassan den 2 april 2007 redovisat sitt svar på regeringsuppdrag benämnt ”Kunskapsöversikt – Handikappersättning och vårdbidrag”.

Utskottet noterar även att frågan om vilande ersättning vid studier inte omfattades av något tillkännagivande.

Stockholm den 24 april 2007

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gunnar Axén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (m), Tomas Eneroth (s), Helena Rivière (m), Ronny Olander (s), Lars-Arne Staxäng (m), Solveig Zander (c), Siw Wittgren-Ahl (s), Kurt Kvarnström (s), Mats G Nilsson (m), Lars Gustafsson (kd), Mikael Cederbratt (m), Kalle Larsson (v), Fredrick Federley (c), Jasenko Omanovic (s), Fredrik Malm (fp), Bodil Ceballos (mp) och Helena Frisk (s).

Bilaga 5

Kulturutskottets betänkande

2006/07:KrU3

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2006/07:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen och de eventuella följdmotioner som väckts i det ärendet. Kulturutskottet vill därför lämna följande yttrande.

I årets redogörelse redovisar regeringen sammanlagt 21 riksdagsskrivelser med beslut som tillkommit på initiativ av kulturutskottet. Utskottet har gått igenom de åtgärder regeringen vidtagit med anledning av dessa skrivelser och undersökt hur väl regeringsbesluten motsvarar intentionerna bakom riksdagens tillkännagivanden.

Av de 21 riksdagsskrivelsernas behandling har kulturutskottet funnit anledning att i detta sammanhang närmare kommentera två. Det gäller regeringens behandling av

–     dels skrivelse 2004/05:196 till Justitiedepartementet dagtecknad den 7 april 2005 som av regeringen redovisas som slutbehandlad, men som enligt kulturutskottets mening ännu inte kan anses vara färdigbehandlad,

–     dels skrivelse 2005/06:84 till Finansdepartementet dagtecknad den 7 december 2005 där regeringen trots riksdagens upprepade krav på en översyn av beräkningsmetoden för prisomräkning av hyreskompensationen för bl.a. museer ännu inte redovisat något förslag till åtgärd.

Övriga 19 riksdagsskrivelser inom utskottets ansvarsområde har utskottet inte funnit anledning att kommentera.

Den förstnämnda skrivelsen är en av två skrivelser som riksdagen avlämnat med anledning av kulturutskottets betänkande 2004/05:KrU6 om Riksrevisionens granskning av stödet till idrottsrörelsen och folkbildningen. Riksdagen biföll i det sammanhanget utskottets förslag om ett tillkännagivande med krav på förbättrad återrapportering till riksdagen av den fortlöpande granskningen av statens stöd till idrottsrörelsen och till folkbildningen.

Regeringen har i sin folkbildningsproposition1 [ Prop. 2005/06:192, 2005/06:KrU14.] våren 2006 lagt fram förslag om formerna för granskning av stödet till folkbildningen och återrapporteringen till riksdagen av denna granskning. På förslag av kulturutskottet godkände riksdagen propositionen och därmed är denna del av tillkännagivandet tillgodosett.

Vad gäller stödet till idrottsrörelsen har regeringen i budgetpropositionen för 2006 förbättrat återrapporteringen till riksdagen av hur anslaget 30:1 Stöd till idrotten används. Anslaget, som för 2007 uppgår till 445,6 miljoner kronor, är visserligen betydande men motsvarar endast drygt ¼ av statens samlade stöd till idrotten. Svenska Spels stöd omfattas inte av denna återrapportering. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att utvärdera statens stöd till idrotten (dir. 2006:135) och att senast den 31 maj 2008 redovisa sina iakttagelser.

Regeringen har således inte såsom fallet är med folkbildningen ännu visat hur återrapporteringen av det samlade statliga stödet till idrottsrörelsen kan förbättras. Riksdagens tidigare framförda krav i det avseendet kommer visserligen nu att prövas av en utredningsman, men regeringen kan för egen del inte väntas ta ställning i sakfrågan förrän tidigast 2008 då utredningsmannens förslag föreligger.

I avvaktan på ett sådant ställningstagande från regeringens sida bör enligt kulturutskottets mening riksdagsskrivelse 2004/05:196 fortsatt betraktas som icke slutbehandlad.

Den andra skrivelsen avser ett under senare år återkommande problem inom kulturutskottets beredningsområde och gäller den metod som används för att inflationsanpassa myndigheternas anslag till lokalkostnadernas utveckling. Metoden används vid pris- och löneomräkningen av anslagen för all statlig verksamhet men dess negativa effekter har blivit särskilt märkbara för vissa museer under senare år, däribland Statens museer för världskultur, Livrustkammaren, Stiftelsen Nordiska museet och Stiftelsen Tekniska museet. När dessa museers hyresavtal förlängts har de ökade hyreskostnader som de nya avtalen givit upphov till inte åtföljts av någon ökad hyreskompensation, utan tvärtom av en minskad ersättning som i vissa fall varit betydande. Eftersom museilokaler vanligtvis är utformade efter respektive museums verksamhet har museer i motsats till vanlig administrativ verksamhet i regel svårt att minska sina lokalbehov när hyreskompensation begränsas. Nedskärningarna går därför i stället ut över verksamheten.

Mot denna bakgrund har riksdagen på förslag av kulturutskottet två år i rad kritiserat de principer som regeringen tillämpar vid pris- och löneomräkningen av de statliga museernas lokalkostnader. Riksdagen har också begärt att regeringen skyndsamt ska se över frågan.

Ett första tillkännagivande gjordes hösten 2004 då riksdagen bl.a. anmodade regeringen att utvärdera effekterna av det nuvarande pris- och löneomräkningssystemet för anslagen inom kultursektorn och att vid denna översyn också se över den nu använda metoden för nivåanpassning av myndigheternas hyreskompensation i syfte att nå bättre följsamhet.

Eftersom problemet kvarstod vid efterföljande års budgetbehandling tog utskottet i november 2005 upp frågan med statssekreteraren i Finansdepartementet Sten Olsson. Vid en sluten utfrågning fick utskottet beskedet att regeringen inte hunnit åtgärda riksdagens krav och därför inte hade kunnat redovisa något förslag till lösning. I sitt budgetbetänkande beklagade kulturutskottet detta eftersom beräkningsmetoden på nytt förorsakat komplikationer på några områden, däribland på anslaget för Statens museer för världskultur. Och, framhöll utskottet, inget talade för att problemet skulle komma att bortfalla efterföljande år utan då kunde väntas dyka upp på nytt eftersom det ytterst handlade om något som enligt kulturutskottets mening kunde liknas vid ett systemfel.

På förslag av kulturutskottet gjorde riksdagen därför på nytt ett tillkännagivande i frågan den 7 december 2005, denna gång mer inriktat på själva metoden för anpassning av lokalkostnader. Kulturutskottet upprepade sitt krav från året innan om en översyn av den nuvarande metoden för beräkning av myndigheternas hyreskompensation och förutsatte att denna översyn skulle göras skyndsamt samt att regeringen snarast skulle återkomma till riksdagen med ett förslag till lösning. Utskottet förutsatte också att regeringen snabbt skulle vidta åtgärder som underlättade för Statens museer för världskultur att i det korta perspektivet komma över de problem som den minskade kompensationen för hyreskostnader fört med sig.

Det sistnämnda kravet åtgärdade regeringen genom att i 2006 års vårproposition föreslå att 4 miljoner kronor skulle anvisas på tilläggsbudget på anslag 28:28 Centrala museer: Myndigheter. Av beloppet var 3 miljoner kronor avsedda som kompensation för Statens museer för världskultur. Regeringen gav dessutom myndigheten rätt att utnyttja ett tidigare indraget anslagssparande på 1,9 miljoner kronor, vilket innebar att Statens museer för världskultur för detta år i allt väsentligt blev kompenserat för den minskade hyresersättningen.

Regeringens hantering av tillkännagivandet i övrigt kommenterade finansminister Pär Nuder någon månad senare i ett svar på en skriftlig fråga om hyressättningsprinciper för statliga myndigheter. Den skriftliga frågan hade ställts av Sonia Karlsson (s) och gällde regeringens fortsatta hantering av dels Ändamålsfastighetskommitténs betänkande, dels riksdagens då nyligen gjorda tillkännagivande om museers och andra kulturinstitutioners lokalkostnader. Av finansministerns svar framgick att flertalet remissinstanser haft invändningar mot Ändamålsfastighetskommitténs förslag, bl.a. avseende vissa principer för hyressättning. Finansministern ansåg därför att det saknades grund för att genomföra kommitténs förslag eftersom de inte skulle ge den hållbara och för alla intressenter acceptabla lösning som riksdagen efterfrågat.

Enligt finansministern hade regeringen dock för avsikt att fortsätta arbetet med att se över hyressättningen för statliga myndigheter och institutioner, varvid delar av Ändamålsfastighetskommitténs betänkande och delar av riksdagens tillkännagivande från den 7 december 2005 skulle komma att ingå. En särskild utredare skulle få i uppdrag att skyndsamt föreslå åtgärder inom området. Finansministern uppgav att han påbörjat beredningen av ett sådant uppdrag och att han avsåg att presentera det för regeringen för beslut under våren 2006.

Den tidigare regeringen fattade dock aldrig något sådant beslut före valet hösten 2006, och inte heller därefter har något förslag till lösning redovisats.

I den nu aktuella skrivelse 75 hänvisar regeringen i detta ärende till en rapport från Ekonomistyrningsverket med förslag inom det statliga lokalförsörjningsområdet (ESV:s rapport 2006:20). Rapporten uppges för närvarande vara under beredning inom Regeringskansliet och regeringen avser att senare redovisa resultatet och utvärderingen av dessa förslag till riksdagen.

Kulturutskottet har svårt att förstå avsikten med denna hänvisning. I ESV-rapporten berörs nämligen inte alls eller endast perifert frågor av det slag som kulturutskottet tog upp i det betänkande som låg till grund för riksdagens tillkännagivande. Att så är fallet är i och för sig inte så konstigt eftersom riksdagsbeslutet togs en vecka efter det att regeringen den 1 december 2005 hade fastställt utredningsuppdraget för ESV. I uppdraget hänvisades till några av de förslag som Ändamålsfastighetskommittén fört fram i sitt betänkande Hyressättning av vissa ändamålsbyggnader (SOU 2004:28).

En av de institutioner som drabbats av de brister som utmärker det nuvarande systemet för prisomräkning av hyreskompensationen är Statens museer för världskultur. Denna myndighet har i ett brev till utskottet i februari 20072 [ Sänkt statsanslag – en hyresföljetong sedan 2002 för Statens museer för världskultur, brev från Statens museer för världskultur 2007-02-26 (dnr. 21/2007).] uppgivit att myndighetens hyreskompensation under åren 2003–2007 har ökat och minskat på ett sådant sätt att förändringarna tagit ut varandra och således uppgått till ±0 kronor, medan hyran för de tre museerna i Stockholm under samma period ökat med 6,2 miljoner kronor. Denna okompenserade hyresökning kan ställas i relation till myndighetens anslag som för 2007 uppgår till 138 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis har riksdagen således på förslag av kulturutskottet begärt att regeringen skyndsamt gör en översyn av bl.a. principerna för i första hand museernas hyreskompensation. En sådan begäran framfördes i december 2004 och än starkare i december 2005. Trots det har emellertid hittills inget hänt i frågan, och av redovisningen i skrivelse 75 framgår inte heller när regeringen har för avsikt att efterkomma riksdagens begäran.

Kulturutskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen inte efterkommit riksdagens upprepade krav på en skyndsam utredning och att regeringen trots dröjsmålet inte heller givit ett tydligt besked i skrivelse 75 om hur och när frågan kommer att lösas.

Stockholm den 24 april 2007

På kulturutskottets vägnar

Siv Holma

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Reshdouni (mp), Leif Pettersson (s), Solveig Ternström (c), Eva Bengtson Skogsberg (m), Lars Elinderson (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Bilaga 6

Trafikutskottets betänkande

2006/07:TU3

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 22 mars 2007 anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2006/07:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. I skrivelsen lämnas en redovisning av de beslut som regeringen fattat med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden den 1 januari–31 december 2006.

Trafikutskottet behandlar i detta yttrande regeringens redovisning med anledning av riksdagsbeslut som föranletts av utskottets betänkanden.

Trafikutskottets överväganden

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas beslut och beredningsläge för sammanlagt 31 riksdagsskrivelser till regeringen med anledning av trafikutskottets betänkanden. Som framgår av följande sammanställning redovisas 10 av dessa riksdagsskrivelser som slutbehandlade medan beredningen inte är avslutad för 21 riksdagsskrivelser.

Riksdagsskrivelser till regeringen med anledning av trafikutskottets betänkanden

Riksmöte

Antal skrivelser

Slutbehandlade

Inte slutbehandlade

1994/95

1

 

1

1997/98

3

2

1

1999/2000

2

 

2

2000/01

1

 

1

2001/02

1

 

1

2002/03

1

 

1

2003/04

3

 

3

2004/05

4

 

4

2005/06

13

7

6

2006/07

2

1

1

Summa

31

10

21

Källa: Skrivelse 2006/07:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Regeringens redogörelse lämnar vidare uppgifter om vilka riksdagsskrivelser som innehåller s.k. tillkännagivanden där riksdagen anger något som sin mening. Som framgår av följande förteckning anges att med anledning av trafikutskottets betänkande har 20 tillkännagivanden riktats till regeringen. Av dessa är merparten, eller 18 stycken, ännu inte slutbehandlade.

Riksdagsskrivelser till regeringen som innehåller beslut om tillkännagivanden med anledning av trafikutskottets betänkanden

Riksdagsskrivelse

Innebörd

Behandlingsläge

1994/95:232

Återinförande av det statliga fritidsbåtsregistret

Ärendet bereds

1997/98:192

Medicinska krav för taxiförare

Ärendet bereds

1997/98:266

Energi- och koldioxidskatt

Slutbehandlad

1999/2000:166

Inrättande av trafikofferjour

Ärendet bereds

1999/2000:166

Ansvaret för lastsäkring

Ärendet bereds

1999/2000:238

Effektivt påföljdssystem

Ärendet bereds

2000/01:249

Ökad säkerhet för barn i trafiken

Ärendet bereds

2002/03:161

Körkort för deltagare i försöksverksamhet med alkolås m.m.

Ärendet bereds

2002/03:161

EU-moped och terrängskoter

Ärendet bereds

2002/03:161

Kameraövervakning och ägaransvar vid hastighetsöverträdelser

Slutbehandlad

2003/04:161

Regelverk för fordonsvikter

Ärendet bereds

2003/04:182

Påföljdssystemet inom åkerinäringen

Ärendet bereds

2004/05:178

Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar

Ärendet bereds

2004/05:213

Styrning, redovisning och utvärdering av Arlandabanan

Ärendet bereds

2004/05:244

Stickprovskontroll av kabinpersonal

Ärendet bereds

2005/06:134

Främjandet av förnybara bränslen

Ärendet bereds

2005/06:222

Kvalitetsbedömning av alkolås

Ärendet bereds

2005/06:222

Synskadade i trafiken

Ärendet bereds

2005/06:223

Miljö- och säkerhetsfrågor i Östersjön

Ärendet bereds

2005/06:259

Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen

Ärendet bereds

Källa: Skrivelse 2006/07:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Trafikutskottets ställningstagande

Trafikutskottet konstaterar att skrivelsen synes på ett fullständigt sätt redovisa de riksdagsskrivelser som riktats till regeringen med anledning av riksdagsbeslut som föranletts av utskottets betänkanden.

Utskottet noterar att i redogörelsen redovisas sammanlagt 18 tillkännagivanden som ännu inte är färdigbehandlade trots att flera år gått sedan vissa av de aktuella riksdagsbesluten fattades. Av de angivna 20 tillkännagivandena noteras bara 2 som slutbehandlade i årets redovisning. Det äldsta tillkännagivandet om återinförande av ett statligt fritidsbåtsregister bereds sålunda fortfarande efter tolv år. Här anger regeringen dock i sin redogörelse att man avser att återkomma till riksdagen i ärendet under hösten 2007. Flera andra tillkännagivanden har också en lång förhistoria. Medelåldern för samtliga tillkännagivanden är cirka fyra år.

Trafikutskottet har förståelse för att behandlingen av riksdagens tillkännagivanden kräver en omsorgsfull beredning. Det är vidare förklarligt att regeringsskiftet hösten 2006 kan föranleda att beredningen av vissa frågor kan komma att ske i nya former. Med anledning av den tid som förflutit sedan riksdagen fattat sina beslut vill dock utskottet ändå understryka betydelsen av att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden hanteras skyndsamt. Att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år är inte något som bör förekomma annat än i undantagsfall. Dessa synpunkter har utskottet riktat i flera år och synpunkterna får med ökad ålder på tillkännagivandena skärpt relevans.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram två tillkännagivanden, nämligen dels om inrättande av trafikofferjourer, dels om ekonomisk brottslighet inom taxinäringen.

Regeringen anger när det gäller trafikofferjourer att man avser att återkomma till riksdagen senare under mandatperioden med en skrivelse om trafiksäkerhet där bl.a. frågan om inrättandet av trafikofferjourer kommer att ingå. Utskottet konstaterar att tillkännagivandet om trafikofferjourer riktades till regeringen redan under riksmötet 1999/2000. Det är därför angeläget att regeringen skyndsamt återkommer i frågan.

Tillkännagivandet om ekonomisk brottslighet inom taxinäringen är däremot av betydligt senare härkomst, nämligen riksmötet 2005/06. Utskottet vill dock erinra om att frågan om åtgärder mot s.k. svarttaxi har en betydligt längre förhistoria. Redan under riksmötet 2000/01 riktades ett tillkännagivande från riksdagens sida om åtgärder för att förhindra svarttaxi. Frågan behandlades under föregående riksmöte då riksdagen tillstyrkte proposition 2005/06:109 Åtgärder mot svarttaxi m.m. men samtidigt riktade ett förnyat tillkännagivande till regeringen om att påskynda arbetet mot den ekonomiska brottligheten inom taxinäringen. Med hänsyn till frågans angelägenhet och långa förhistoria förutsätter utskottet en skyndsam hantering av ärendet.

Trafikutskottet har i enlighet med tidigare praxis särskilt granskat de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade. När det gäller årets redovisning kan konstateras att två tillkännagivanden anges som slutbehandlade. Utskottet har ingen erinran mot denna redovisning.

Det kan konstateras att för flertalet tillkännagivanden som ej är slutbehandlade anges numera utförlig information om beredningsläge och när tillkännagivandet beräknas kunna bli slutbehandlat. Utskottet välkomnar denna utveckling av redovisningen. För några tillkännagivanden är dock informationen fortfarande knapphändig. Enligt trafikutskottets mening är det angeläget att redogörelsen tydligare redogör för hur de olika ärendena med tillkännagivanden bereds, vilka åtgärder som planeras att vidtas och om möjligt anger en bedömning när ärendena bedöms kunna bli slutbehandlade. Detta är särskilt angeläget när beredningen av riksdagens ställningstaganden med tillkännagivanden inte har kunnat slutföras trots behandling under ett flertal år.

Stockholm den 24 april 2007

På trafikutskottets vägnar

Anders Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson (s), Jan-Evert Rådhström (m), Ulla Löfgren (m), Margareta Cederfelt (m), Sven Bergström (c), Hans Stenberg (s), Christer Winbäck (fp), Claes-Göran Brandin (s), Sten Nordin (m), Marie Nordén (s), Annelie Enochson (kd), Peter Pedersen (v), Pia Nilsson (s), Ingemar Vänerlöv (kd), Karin Svensson Smith (mp), Eliza Roszkowska Öberg (m) och Lars Mejern Larsson (s).

Bilaga 7

Yttrande från justitieutskottet

Bilaga 8

Yttrande från utbildningsutskottet