Konstitutionsutskottets betänkande

2006/07:KU1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop. 2006/07:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets styrelse, redogörelsen Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005 (redog. 2005/06:RS2) och 24 motionsyrkanden med anknytning till utgiftsområdet.

I budgetpropositionen ingår två lagförslag, nämligen förslag till lagar om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen och i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (utgiftsområde 17). Vidare begär regeringen bl.a. godkännande av ett förslag om uppskjutet ikraftträdande av nya regler om driftsstöd till dagstidningar.

Utrikesutskottet har yttrat sig angående propositionen och motioner i de delar som rör utrikesförvaltningen. Utskottet har också med sitt yttrande överlämnat ett antal motioner om utrikesförvaltningen till konstitutionsutskottet.

Konstitutionsutskottet föreslår att anslagen inom utgiftsområdet ska uppgå till de av regeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslagna beloppen samt bifaller de yrkanden i övrigt som dessa lagt fram.

Företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna förklarar i var sitt särskilt yttrande att, eftersom dessa partiers förslag till ramar för utgiftsområdena inte tillstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens första steg, de inte deltar i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Utskottet föreslår med anledning av en motion ett tillkännagivande för regeringen om att handläggningen av ärenden om olovligt bortförda barn bör ses över.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005 till handlingarna.

Utskottet lägger fram två egna lagförslag, nämligen förslag till lagar om ändring i dels lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd, dels lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Initiativen tas för att tydliggöra lagstiftningen så att den överensstämmer med intentionerna i tidigare riksdagsbeslut.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns fem reservationer och de nämnda tre särskilda yttrandena.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Anslag m.m. för 2007 inom utgiftsområde 1
	a)	Finansiering av demokratiforskning
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 46:1 Allmänna val och demokrati besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kr under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkt 1.
	b)	Finansiering av EU-forskning
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information, besluta om åtaganden för Sieps forskningsverksamhet som medför behov av framtida anslag på högst 2 500 000 kr under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkt 3.
	c)	Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 1
	Riksdagen anvisar anslagen för 2007 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med specifikationen i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkterna 4 och 12 samt avslår motionerna 2006/07:K335 och 2006/07:K341 yrkandena 1–6.
	d)	Ändring i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen
	Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen med den ändringen att i 10 § orden "47 400 kr" skall bytas ut mot "47 400 kronor". Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkt 5.
	e)	Investeringsplan för riksdagsförvaltningen
	Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för 2007–2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkt 6.
	f)	Låneram för riksdagsförvaltningen
	Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr samt för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 150 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkterna 7 och 8.
	g)	Anslagskredit för riksdagens ledamöter och partier m.m.
	Riksdagen beslutar att för ramanslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ska för 2007 finnas en anslagskredit på högst 5 % av anvisat anslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkt 9.
	h)	Räntekontokredit för riksdagsförvaltningen
	Riksdagen beslutar att riksdagsförvaltningen för 2007 får en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 150 486 100 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkt 10.
	i)	Räntekontokredit för Justitieombudsmannen
	Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2007 får en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 6 328 900 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkt 11.

2.	Ikraftträdande av ändrade regler om driftsstöd till dagstidningar
	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ikraftträdande av ändrade regler om driftsstöd till dagstidningar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkt 2 och avslår motionerna 2006/07:K281 och 2006/07:Fi244 yrkande 8.

Reservation 1 (s, mp)

3.	Avgift vid motionslopp
	Riksdagen avslår motion 2006/07:K346.

4.	Hovstat för den blivande statschefen
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi244 yrkande 7.

Reservation 2 (s)

5.	Granskning av Hovstaten
	Riksdagen avslår motion 2006/07:K289.

6.	Regeringskansliets organisation
	Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Ju480 yrkandena 1 och 2 samt 2005/06:Ju534 yrkande 4.

7.	Inrättande av ett jämställdhetsdepartement
	Riksdagen avslår motion 2006/07:A238 yrkande 2.

Reservation 3 (v)

8.	Kommittén för EU-debatt
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi244 yrkande 98.

Reservation 4 (s)

9.	Strategi för utlandsrepresentation
	Riksdagen avslår motion 2006/07:U208 yrkandena 1 och 2.

10.	Översyn av utlandsrepresentationen
	Riksdagen avslår motion 2006/07:U273.

11.	Vissa ambassader
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:K336 och 2006/07:U240.

12.	Representation i Irak
	Riksdagen avslår motion 2006/07:U257 yrkande 8.

Reservation 5 (v)

13.	Handläggningen av ärenden om bortförda barn
	Riksdagen ger regeringen till känna som sin mening vad utskottet anför om handläggningen av ärenden om olovligt bortförda barn. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2006/07:U265 yrkande 1.

14.	Riksdagsförvaltningens årsredovisning
	Riksdagen lägger redogörelse 2005/06:RS2 till handlingarna.

15.	Övergångsbestämmelse till lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter
	Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 5 till lag om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

16.	Ändring i koncessionsavgiftslagen
	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 17 punkt 2.

17.	Ändring i lagen med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd
	Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 5 till lag om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd.

Stockholm den 28 november 2006

På konstitutionsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Per Bill (m), Henrik von Sydow (m), Morgan Johansson (s), Eva Bengtson Skogsberg (m), Stefan Tornberg (c), Yilmaz Kerimo (s), Liselott Hagberg (fp), Helene Petersson i Stockaryd (s), Björn Leivik (m), Billy Gustafsson (s), Ingvar Svensson (kd), Anna Bergkvist (m), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Annie Johansson (c) och Mikael Johansson (mp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I budgetpropositionen för 2007 lämnar regeringen respektive riksdagsstyrelsen förslag om anslag under utgiftsområde 1 Rikets styrelse för budgetåret 2007.

Regeringen föreslår därtill att riksdagen bemyndigar regeringen att för ramanslag 46:1 Allmänna val och demokrati och 90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information (Sieps) besluta om bidrag och åtaganden som medför behov av framtida anslag under 2008–2010, och att de av riksdagen tidigare godkända ändringarna i presstödsförordningen ska träda i kraft vid en senare tidpunkt som regeringen bestämmer. Vidare föreslår regeringen i budgetpropositionen, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, att riksdagen antar ett förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område; förslaget har överlämnats till konstitutionsutskottet från kulturutskottet.

Riksdagsstyrelsen föreslår därtill att riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen godkänner den föreslagna investeringsplanen för riksdagsförvaltningen för perioden 2007–2009 samt bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för dels investeringar som används i riksdagens verksamhet, dels investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar. Riksdagsstyrelsen föreslår också att riksdagen beslutar om anslagskredit för ramanslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Slutligen föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen beslutar om räntekontokredit för riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän, JO.

Regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Lagförslagen återges i bilaga 3 respektive bilaga 4.

I betänkandet behandlar utskottet också dels riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005 (redog. 2005/06:RS2), dels 24 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.

Utskottet har hållit utfrågning med företrädare för Regeringskansliet den 9 november och med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth den 28 november 2006 om hanteringen av en underrättelse om Europeiska kommissionens avsikt att inleda en granskning av presstödets förenlighet med bestämmelserna om statsstöd i EG-fördraget.

Utskottet har den 16 november 2006 i samband med beredningen av ärendet hållit en utfrågning där riksdagsdirektören Anders Forsberg och andra företrädare för riksdagsförvaltningen lämnat information om riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2004 och om budgetförslaget för 2007 m.m.

Utskottet har beslutat att med stöd av sin initiativrätt lägga fram förslag till ändringar i dels lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd, dels lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Lagförslagen återges i bilaga 5.

Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig angående förslagen i propositionen och motionerna i de delar som berör utrikesförvaltningen. Utrikesutskottets yttrande återges i bilaga 6.

Riksdagen kommer den 6 december 2006 att behandla finansutskottets betänkande 2006/07:FiU1, vari behandlas propositionens förslag till utgiftsram för bl.a. utgiftsområde 1. Summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna får högst uppgå till det belopp som riksdagen sålunda kommer att besluta. I betänkandet tillstyrker finansutskottet propositionens förslag (i denna del), enligt vilket utgifterna för utgiftsområde 1 ska uppgå till sammanlagt 10 676 842 000 kr.

Anslagen inom varje utgiftsområde ska därtill fastställas genom ett särskilt riksdagsbeslut. Konstitutionsutskottet lägger i detta betänkande fram förslag beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 under förutsättning att riksdagen bifaller finansutskottets förslag till utgiftsram för utgiftsområdet. Förslaget till anslagsfördelning inom utgiftsområdet återges i bilaga 2.

Huvudsakligt innehåll i budgetpropositionen och i budgetmotionerna

Regeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen för budgetåret 2007 anvisar anslagen – som samtliga är ramanslag – inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i enlighet med den uppställning som redovisas i propositionen. Av uppställningen framgår att anslagsbeloppen för utgiftsområdet år 2007 uppgår till sammanlagt 10 676 842 000 kr. Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotioner ändringar av vissa av anslagen inom utgiftsområdet. De föreslår även att ett nytt anslag inrättas under utgiftsområdet. Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion en utökning av ramen för utgiftsområdet för 2007 men lämnar inte några konkreta förslag till anslagsändringar inom utgiftsområdet.

Förslagen i budgetpropositionen respektive kommittémotionerna till anslag inom utgiftsområdet för budgetåret 2007 framgår av följande tabell.

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för 2007 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag	Budgetprop.	(s)	(v)	(mp)
27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden	6 412	–
27:2 Presstöd	567 119	–
27:3 Stöd till radio- och kassettidningar	126 156	–
27:4 Radio- och TV-verket	11 996	–
27:5 Granskningsnämnden för radio och TV	10 526	–
32:1 Länsstyrelserna m.m.	2 360 522	–	65 500	95 500
32:2 Kommunala samverkansorgan m.m.	34 977	–
45:1 Sametinget	25 803	–
46:1 Allmänna val och demokrati	24 090	–
46:2 Justitiekanslern	21 619	–		1 000
46:3 Datainspektionen	31 910	–
46:4 Svensk författningssamling	845	–
46:5 Valmyndigheten	14 025	–
46:6 Tvångsmedelsnämnden/Integritetsskyddsnämnden		–	2 000	5 000
47:1 Åtgärder för nationella minoriteter	10 437	–	5 000	5 000
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten	98 150	–	–5 000
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.	771 124	–	–45 000
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader	733 737	–
90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen	63 289	–		2 000
90:5 Regeringskansliet m.m.	5 580 760	–
90:6 Stöd till politiska partier	170 200	–
90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information	13 145	–		–13 000
Summa	10 676 842	–1 [Socialdemokraterna föreslår i sin partimotion 2006/07:Fi244 en ökning av ramen för utgiftsområdet med 126 000 000 kr utan att ange fördelning på anslag.]	22 500	95 500

Utgiftsområde 1 omfattar politikområdena Demokrati, Regional samhällsorganisation och Minoritetspolitik samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även vissa anslag som inte tillhör ett politikområde.

Utskottets överväganden

Demokrati

Politikområdet

Politikområdet omfattar Valmyndighetens, Justitiekanslerns och Datainspektionens verksamheter. Vidare ingår betalning av statens kostnader för valsedlar och annat valmaterial samt ersättningar till myndigheter och andra berörda aktörer för biträde i samband med allmänna val. Därutöver inryms i politikområdet tilldelningen av Svensk författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek samt en satsning på mångvetenskaplig demokratiforskning. För 2006 ingår en demokratisatsning och en särskild satsning med medel till riksdagspartierna inför de allmänna valen 2006. Från och med 2007 ingår särskilda medel för uppföljning av demokratipolitiken.

Propositionen

Utgiftsutveckling

Enligt propositionen (avsnitt 4.2) blir utgifterna för politikområdet totalt 92,5 miljoner kronor under 2007. Under 2008 och 2009 beräknas utgifterna till 93,6 respektive 95,0 miljoner kronor. Prognosen för innevarande budgetår är att utgifterna kommer att uppgå till 357,3 miljoner kronor. Den stora skillnaden mellan utgifterna för 2006 och kommande budgetår beror på kostnader för de allmänna val som genomfördes 2006.

Mål och indikatorer

Målet för politikområdet är att folkstyrelsen ska värnas och fördjupas (avsnitt 4.3). Detta mål är beslutat av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KU1, rskr. 2000/01:63).

Enligt propositionen delas politikområdet in i verksamhetsområdena Demokrati och deltagande samt Integritet, yttrandefrihet och en rättssäker förvaltning. Inom politikområdet finns även integrationspolitiska mål. För verksamhetsområdet Demokrati och deltagande är målet att röstberättigade kvinnors och mäns deltagande i de allmänna valen ska öka. Allmänna val och folkomröstningar ska genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet. Kvinnors och flickors respektive mäns och pojkars deltagande i de politiska processerna mellan valen ska öka. Kvaliteten i de politiska processerna ska förbättras.

Som lämpliga indikatorer när det gäller val och folkomröstningar nämns valdeltagandet och antalet brister och felaktigheter i valadministrationens genomförande av val och folkomröstningar (avsnitt 4.6.1). När det gäller deltagandet i de politiska processerna mellan valen samt kvaliteten i de politiska processerna anförs i propositionen att Regeringskansliet löpande arbetar med att utveckla uppföljningen. Det sker bl.a. genom dialog med och uppdrag till olika universitet och högskolor samt till Statistiska centralbyrån (SCB).

För verksamhetsområdet Integritet, yttrandefrihet och en rättssäker förvaltning är målen att värna integriteten, yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga verksamheten (avsnitt 4.3). Några indikatorer anges inte (se dock nedan under avsnitten Justitiekanslern och Datainspektionen).

Som integrationspolitiska mål inom politikområdet anges att valdeltagandet ska öka väsentligt bland personer med utländsk bakgrund, andelen förtroendevalda med utländsk bakgrund ska öka, medborgerliga aktiviteter och politiska resurser ska öka bland personer med utländsk bakgrund (avsnitt 4.3).

I propositionen omtalas också det långsiktiga målet för arbetet med mänskliga rättigheter på det nationella planet, vilket är att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Enligt propositionen kommer ett arbete att inledas under 2006 med att identifiera uppföljningsbara nationella mål för ett urval av de mänskliga rättigheterna, och möjligheterna att ta fram indikatorer i relation till dessa mål kommer att ses över.

I propositionen framhålls att flera av de nämnda målen är beslutade av den tidigare regeringen (avsnitt 4.3). I den mån regeringen bedömer att indelningen i politikområden eller mål för dessa bör ändras avser den att återkomma.

Insatser

I propositionen beskrivs insatser inom politikområdet genomförda under den tidigare regeringens styre (avsnitt 4.4). Bland annat nämns genomförandet av 2006 års allmänna val, 2006 års demokratisatsning (ca 21 miljoner kronor) för höjt valdeltagande, projekt för olika gruppers politiska deltagande mellan valen, medel (29,5 miljoner kronor) till riksdagspartierna för information inför 2006 års allmänna val, insatser inom området IT och demokrati, fortsatt satsning på mångvetenskaplig demokratiforskning samt SCB:s arbete med den s.k. demokratidatabasen. Vidare omnämns insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 (skr. 2005/06:95), t.ex. inrättandet av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, som bl.a. har i uppdrag att stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting, och olika myndigheters utbildning av sin personal om mänskliga rättigheter.

Resultat

I propositionen framhålls svårigheten att isolera de statliga insatsernas betydelse (avsnitt 4.5). Även samhällsförändringar och andra aktörers insatser påverkar demokratiutvecklingen. Slutsatsen är ändå att de statliga insatserna på olika sätt har bidragit till att folkstyrelsen värnats och fördjupats.

I propositionen redovisas att valdeltagandet ökade och att valen enligt preliminära rapporter kunde genomföras utan några allvarliga problem (avsnitt 4.6). Utvärderingar om, och i så fall hur, statens insatser påverkat den ökade benägenheten att rösta kommer dock att redovisas först 2007. Då lämnas också en erfarenhetsrapport från Valmyndigheten om 2006 års val. Vad gäller demokratisatsningen och de särskilda medlen för riksdagspartierna för information inför valet är utvärderingarna ännu inte slutförda, varför något resultat inte kan redovisas i propositionen. Vetenskapsrådet har under 2006 delat ut medel för fem demokratiforskningsprojekt. Dessa kommer att avslutas under de närmaste åren och några slutsatser finns därför inte att redovisa i nuläget.

I propositionen görs även bedömningen att Justitiekanslern i huvudsak uppfyllt de mål som regeringen har satt upp för verksamheten (avsnitt 4.7). För Datainspektionens del görs bedömningen att målen för verksamheten i allt väsentligt uppnåtts. Se vidare nedan för dessa myndigheters mål och resultat.

Inriktning

Vad gäller den framtida politikens inriktning framhålls i propositionen att förstärkt förtroende för de demokratiska institutionerna förutsätter att makten utövas på ett oväldigt sätt och att det finns behov av en reformering av utnämningsmakten (avsnitt 4.9). Vidare framhålls att det utanförskap som ett stort antal medborgare i dag upplever är ett hot mot demokratin och att god utbildning, arbete och möjlighet att påverka politiska beslut som har betydelse i vardagen är viktigt för att minska utanförskapet och stärka människors egenmakt.

Regeringen anför vidare att den avser att se över de utredningar som pågår i syfte att anpassa dessa till den politik som ska bedrivas under mandatperioden.

Vidare anförs bl.a. att regeringen noga kommer att överväga förslagen från Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda (SOU 2006:46). Möjligheterna att stärka och underlätta användandet av IT i de demokratiska processerna kommer att övervägas. I styrningen av vissa myndigheter avser regeringen att fortsätta arbetet med att tydliggöra dessas ansvar för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. En internationell konferens 2008 om nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna kommer att planeras.

Riksrevisionens iakttagelser

I propositionen redovisar regeringen Riksrevisionens iakttagelser som berör politikområdet (avsnitt 4.8). Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2005 avseende Valmyndigheten, Justitiekanslern och Datainspektionen.

Dock har Riksrevisionen påtalat att Vetenskapsrådet för anslag 46:1 Allmänna val och demokrati beslutat om bidrag för perioden 2007 och 2008 utan regeringens bemyndigande (se vidare utg.omr. 16 avsnitt 10.7). Regeringen har mot denna bakgrund på tilläggsbudget föreslagit att den ges ett bemyndigande att för nämnda anslag besluta om bidrag som medför utgifter under 2007–2009 (se budgetpropositionen för 2007 vol. 1). Vidare föreslår regeringen att den ges ett bemyndigande för 2008–2010 (se nedan).

Tidigare behandling

Utskottet har tidigare framhållit betydelsen av uppföljningsbara mål (t.ex. bet. 2004/05:KU1). Det pågående arbetet med att utveckla indikatorer för demokratiområdet har därvid setts som positivt, och utskottet har uttalat att det även borde utvidgas till övriga delar av politikområdet Demokrati. Föregående år anförde utskottet att det utgick från att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet av mål- och resultatredovisningen beaktade vad utskottet tidigare uttalat om uppföljningsbara mål, struktur och resultatindikatorer (bet. 2005/06:KU1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som noterar regeringens påpekande om att flera av målen är beslutade av den tidigare regeringen, anser inte att redovisningen i propositionen av insatser, resultat etc. inom politikområdet ger anledning till något uttalande utöver en hänvisning till de uttalanden som utskottet gjort vid tidigare behandling.

Allmänna val och demokrati

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 46:1 Allmänna val och demokrati på 24 090 000 kr samt bemyndigar regeringen att besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kr under 2008–2010.

Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar och annat valmaterial samt ersättningar till myndigheter och andra berörda aktörer för biträde i samband med val. Vidare ingår medel för uppföljning av demokratipolitiken samt mångvetenskaplig demokratiforskning.

Propositionen

Anslaget

Regeringen föreslår att ramanslag 46:1 Allmänna val och demokrati för 2007 ska uppgå till 24 090 000 kr. Av dessa avses 2 000 000 kr avsättas för uppföljning av demokratipolitiken och 5 000 000 kr för mångvetenskaplig demokratiforskning. Resterande medel avses användas till Valmyndighetens löpande verksamhet med bl.a. utveckling av valdatasystemet.

Jämfört med 2006 rör det sig om en kraftig minskning av anslaget. Minskningen beror till största delen på att det inte kommer att hållas några allmänna val under 2007. Vidare görs fr.o.m. 2007 en permanent överföring om 1 000 000 kr till anslag 1:5 Statistiska centralbyrån för finansiering av SCB:s arbete med demokratistatistik (se ovan).

Bemyndigandet

I propositionen föreslås även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kr under åren 2008–2010. Bemyndigandet gäller stöd till mångvetenskaplig demokratiforskning och det motiveras enligt regeringen av att sådant stöd förutsätter att långsiktiga åtaganden om forskningsbidrag kan göras. Som nämnts ovan har regeringen på tilläggsbudget föreslagit motsvarande bemyndigande för 2007–2009.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Justitiekanslern

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 46:2 Justitiekanslern på 21 619 000 kr och avslår ett motionsyrkande om ökning av anslaget.

Anslaget finansierar Justitiekanslerns verksamhet. Justitiekanslern är regeringens högste ombudsman och har som främsta uppgifter att utöva tillsyn över den offentliga förvaltningen, att bevaka statens rätt i rättegångar, att svara för statens skadereglering, att vara regeringens juridiske rådgivare samt att vara åklagare i mål rörande tryck- och yttrandefrihetsbrott. Justitiekanslern utövar också tillsyn över advokatväsendet och har vissa uppgifter enligt lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning. Sedan våren 2005 bedriver Justitiekanslern även arbetet med att, för statens räkning, överklaga beslut om rättshjälp och ersättning till offentliga försvarare och andra rättsliga biträden. Dessutom företräder Justitiekanslern svenska staten i de internationella oljeskadefonderna.

Propositionen

Verksamheten

Justitiekanslern har under 2005 bedrivit tillsyn över den offentliga verksamheten bl.a. genom sin inspektionsverksamhet. En granskning har skett av beslut som Sveriges advokatsamfund fattat i disciplinärenden.

Arbetet med att värna tryck- och yttrandefriheten har fortgått under året. Åtal har väckts i ett ärende som rör förtal, en ärendetyp som vanligtvis inte föranleder någon åtgärd från Justitiekanslerns sida. I ärenden om hets mot folkgrupp har två åtal väckts. Vidare har ett stort antal skadeståndsärenden handlagts. Inom området integritet har Justitiekanslern under året bl.a. arbetat med att föra talan i domstol i syfte att få fram ytterligare prejudikat.

Antalet inkomna ärenden hos Justitiekanslern har ökat med ca 56 % mellan 2004 och 2005. Den främsta orsaken till ökningen är den från Domstolsverket övertagna verksamheten att för statens räkning överklaga bl.a. beslut om rättshjälp och ersättning av allmänna medel till offentliga försvarare och andra rättsliga biträden. Även antalet tillsynsärenden ökade under 2005.

Justitiekanslern har under 2005, liksom tidigare år, prioriterat avgörandet av äldre ärenden. Målet att ärenden, som avser klagomål från enskilda och som inte förs till rättegång, bör vara avslutade inom två år från det att de inkom till myndigheten har i det närmaste uppfyllts. Vid utgången av 2005 var fyra ärenden äldre än två år. Antalet ärenden i balans har dock ökat under året.

Anslaget

Regeringen föreslår att ramanslag 46:2 Justitiekanslern för 2007 fastställs till 21 619 000 kr. I förhållande till 2006 ökar anslaget med 1 000 000 kr. Ökningen görs för att finansiera ökade lokalkostnader.

Motionen

I motion 2006/07:K341 av Mikael Johansson m.fl. (mp) föreslås en ökning av anslaget med 1 000 000 kr utöver regeringens förslag (yrkande 1 i denna del). Ökningen syftar till att förstärka Justitiekanslerns arbete vad gäller bekämpning av hatbrott som exempelvis begås via Internet och värnandet av meddelarfrihet och yttrandefrihet i arbetslivet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag att anslag 46:2 Justitiekanslern för 2007 ska uppgå till 21 619 000 kr och avstyrker motion 2006/07:K341 (mp) yrkande 1 i denna del, i vilken föreslås att anslaget ska utgå med ett högre belopp.

Datainspektionen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 46:3 Datainspektionen på 31 910 000 kr.

Anslaget finansierar Datainspektionens verksamhet. Datainspektionen är central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter och för att god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.

Propositionen

Verksamheten

För Datainspektionen redovisas i propositionen verksamheten avseende tillsynen över behandlingen av personuppgifter och tillsynen och tillståndsgivningen inom kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.

Vad gäller tillsynen över behandlingen av personuppgifter inledde under 2005 Datainspektionen 45 fältinspektioner och 104 enkätinspektioner. Under 2004 var motsvarande antal 90 respektive 26. Tonvikten i inspektionsverksamheten har legat på temainspektioner, exempelvis om personuppgifter inom sjukvården, kunduppgifter vid användning av bonuskort, personuppgifter för kontroll av anställda och elektroniska spår.

Vidare under 2005 inkom 450 klagomål som gäller personuppgiftslagen (1998:204), PuL, jämfört med 456 året innan. Klagomålen rörde till största delen publicering av personuppgifter på Internet, direktadresserad reklam, gallring, information, användning av personnummer och behandling av personuppgifter i arbetslivet.

Av Datainspektionens informationsverksamhet har en mycket stor del rört PuL, och efterfrågan på utbildning och information uppges av inspektionen vara stor. Det förebyggande arbetet genom samverkan med andra myndigheter och organisationer har ökat.

Vad gäller tillsynen och tillståndsgivningen inom kreditupplysnings- och inkassoverksamhet inledde under 2005 Datainspektionen 34 tillsynsärenden inom kreditupplysningsområdet, varav 4 var inspektioner. Under 2004 var motsvarande antal 29 respektive 2. Antalet avslutade tillsynsärenden under 2005 var 30, varav 4 inspektioner. Tillsynen var främst inriktad på eventuellt missvisande uppgifter i kreditupplysningsregistren och utlämnande till beställare som saknat legitimt behov av upplysningen. Under 2005 inkom 78 klagomål, vilket är en liten ökning jämfört med 2004. Många klagomål har avsett kreditupplysningstjänster via sms och webben; tjänster som åberopas vara skyddade av yttrandefrihetsgrundlagen.

Inom inkassoområdet inleddes 130 tillsynsärenden under 2005, varav 29 var fältinspektioner. Under 2004 inleddes 171 tillsynsärenden, varav 29 fältinspektioner. Antalet klagomål var under året 286 jämfört med 309 år 2004.

Anslaget

Regeringen föreslår att ramanslag 46:3 Datainspektionen för 2007 fastställs till 31 910 000 kr. Bortsett från den pris- och löneomräkning som görs är anslaget oförändrat jämfört med 2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Svensk författningssamling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 46:4 Svensk författningssamling på 845 000 kr.

Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av svensk författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek som regleras i 7 § författningssamlingsförordningen (1976:725), den s.k. frilistan.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 46:4 Svensk författningssamling för 2007 fastställs till 845 000 kr. Anslagsbeloppet är oförändrat i förhållande till innevarande år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Valmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 46:5 Valmyndigheten på 14 025 000 kr.

Under anslaget anvisas medel för Valmyndighetens arbetsuppgifter som central förvaltningsmyndighet för frågor om val och folkomröstningar.

Propositionen

Verksamheten

I budgetpropositionen redovisas Valmyndighetens förberedelsearbete och genomförande av bl.a. 2006 års allmänna val. Som också nämnts i det föregående kommer Valmyndigheten under våren 2007 att lämna en erfarenhetsrapport om valet. Vidare i propositionen redovisas Valmyndighetens insatser i samband med 2005 års sametingsval. I propositionen redovisas också att Valmyndigheten har ett löpande arbete när det gäller att bl.a. följa den nationella och internationella utvecklingen av elektronisk röstning, hantera ansökningar om registreringar av politiska partier samt att utse nya ledamöter till riksdagen och företrädare för Europaparlamentet.

Anslaget

Regeringen föreslår att ramanslag 46:5 Valmyndigheten för 2007 ska uppgå till 14 025 000 kr. Bortsett från uppräkning till följd av pris- och löneomräkning innebär det en oförändrad anslagsnivå jämfört med innevarande år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Mediepolitik

Politikområdet

Politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. Till området hör Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens biografbyrå samt Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Politikområdet är delat mellan utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Under utgiftsområde 1 finns budgetförslaget för anslagen Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio- och kassettidningar, Radio- och TV-verket samt Granskningsnämnden för radio och TV.

Propositionen

Utgiftsutveckling

En mer utförlig beskrivning och analys av politikområdet återfinns i den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 17, som bereds av kulturutskottet. Enligt den delen blir de totala utgifterna för politikområdet 755,4 miljoner kronor under 2007 (utg.omr. 17 avsnitt 5.2). Under 2008 och 2009 beräknas utgifterna till 756,5 respektive 757,9 miljoner kronor. För den del av politikområdet som ligger inom utgiftsområde 1 blir utgifterna för 2007 enligt propositionen 722,2 miljoner kronor. De beräknade utgifterna för 2008 och 2009 är 722,7 respektive 723,3 miljoner kronor.

Mål och indikatorer

I propositionen (utg.omr. 17) uppges att riksdagen har beslutat om målet för mediepolitiken (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Målet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna (utg.omr. 17 avsnitt 5.3). Indikatorer för politikområdet anges inte i propositionen.

I propositionen framhålls att i den mån regeringen bedömer att indelningen i politikområden eller mål för dessa bör ändras avser den att återkomma (utg.omr. 17 avsnitt 5.3).

Insatser

Regeringen redogör bl.a. för Digital-tv-kommissionens och regeringens arbete med övergången till digital-tv (utg.omr. 17 avsnitt 5.4). Vid tidpunkten för propositionens avlämnande hade analoga sändningar upphört i områden med sammanlagt ca 25 % av Sveriges befolkning. Under 2006 har också fattats beslut om nya tillstånd för digital marksänd tv. I enlighet med riksdagens beslut (prop. 2005/06:1 utg.omr. 17, bet. 2005/06:KU11, rskr. 2005/06:66) har den rörliga delen av koncessionsavgiften reducerats. Reduceringen är kopplad till den takt i vilken de analoga sändningarna upphör. När de analoga sändningarna har upphört helt finns ingen grund för att fortsatt ta ut koncessionsavgift enligt lagen.

Vad gäller digital radio tog den tidigare regeringen inte ställning till Digitalradiokommitténs (SOU 2004:16) förslag om en etappvis utbyggnad av digitala ljudradiosändningar med s.k. DAB-teknik (skr. 2005/06:66, bet. 2005/06:KU30, rskr. 2005/06:192). Bedömningen var att det inte fanns skäl att för tillfället välja en enskild teknik för den framtida ljudradiodistributionen och att det därför inte var aktuellt att besluta om en utbyggnad av DAB-sändningarna. Enligt budgetpropositionen fick Radio- och TV-verket i januari 2006 i uppdrag att följa utvecklingen av tekniker för digital distribution av ljudradio och att i dialog med radiobranschen ta fram underlag för en löpande bedömning av olika tekniker. En första delrapport lämnades i juni 2006. En andra delrapport ska lämnas i juni 2007, och uppdraget ska slutligt redovisas den 30 juni 2008.

Vad gäller dagspressen anförs i propositionen att den s.k. Presskommittén 2004 överlämnade sitt slutbetänkande (SOU 2006:8) i januari 2006 och att betänkandet har remissbehandlats. De delar av betänkandet som avser driftsstödet har behandlats i propositionen Morgondagens nyheter – nya villkor för driftsstödet till dagstidningar (prop. 2005/06:201, se vidare bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367).

Det tidsbegränsade särskilda distributionsstödet för utdelning av dagstidningar på lördagar, som infördes 2002 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 1, bet. 2001/02:KU1, rskr. 2001/02:55), har fortsatt under 2006 i enlighet med riksdagens beslut (prop. 2005/06:1 utg.omr. 1, bet. 2005/06:KU1, rskr. 2005/06:61).

Stödet till radio- och kassettidningar syftar till att ge synskadade och andra som inte kan läsa en tryckt tidning möjlighet att ta del av dagstidningarnas innehåll. Regeringen har tidigare redovisat att många radiotidningsmottagare är gamla och behöver bytas ut (se prop. 2005/06:1 utg.omr. 17 avsnitt 5.7). Ett avtal har slutits med ett företag om utveckling, tillverkning och leverans av nya mottagare under perioden 2006–2008.

I propositionen redovisas också att det pågår en revidering av tv-direktivet (direktiv 89/552/EEG, ändrat genom direktiv 97/36/EG). Europeiska kommissionen beslutade i december 2005 om ett förslag till ändringar i direktivet (KOM(2005) 646 slutlig). De viktigaste förändringar som föreslås är, enligt propositionen, att direktivets tillämpningsområde utökas, att ett antal basregler ska gälla för alla audiovisuella medietjänster och att tv-sändningar utöver basreglerna omfattas av mer detaljerade regler för t.ex. reklaminnehåll.

Resultat

I propositionen redovisas att, enligt de undersökningar som Digital-tv-kommissionen låtit utföra, det stora flertalet hushåll som hittills varit berörda av digital-tv-övergången ansett att de har fått tillräcklig information och tillräcklig förberedelsetid inför själva övergången till digital-tv (utg.omr. 17 avsnitt 5.5).

Presstöd lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd. Under 2005 fick 74 tidningar driftsstöd. Distributionsstöd utgick till 141 tidningar. Härutöver finns det särskilda distributionsstödet för lördagsutdelning, som under 2005 betalades ut till 79 tidningar.

Vid utgången av 2005 gavs 95 taltidningar ut. Enligt propositionen gör Taltidningsnämnden bedömningen att den regionala spridningen av taltidningar är god. Mer än hälften av landets alla dagstidningar ges i dag ut även som taltidningar. Antalet taltidningsabonnemang uppgick i april 2006 till 8 206, vilket är något lägre än 2005. Vidare redovisas i propositionen att en första serie av de nya radiotidningsmottagarna har levererats i januari 2006 till Norrbottens-Kurirens radiotidningsabonnenter.

I propositionen redovisas även Statens biografbyrås verksamhet att granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning samt fastställer åldersgränser för de filmer som granskas. Även Medierådets (U 1990:03) arbete med att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga redovisas.

Inriktning

Övergången till digital-tv fortsätter (utg.omr. 17 avsnitt 5.7). De återstående tre etapperna genomförs hösten 2006 samt våren och hösten 2007. I början av 2008 kommer all marksänd tv i Sverige att distribueras via ett digitalt sändarnät som når i stort sett hela landets befolkning.

Presstödet är under 2007 föremål för granskning av Europeiska kommissionen (se vidare nedan). Det särskilda distributionsstödet för utdelning av dagstidningar på lördagar förlängs inte. Regeringen anser att effekterna av stödet inte är tillräckligt stora för att motivera kostnaderna. Endast ett mycket litet antal abonnenter har, enligt propositionen, återfått sin lördagstidning sedan stödet infördes.

Vidare i propositionen framhålls vikten av statens insatser att tillhandahålla den utrustning som behövs för att ta del av taltidningarnas innehåll. Med start under 2006 kommer det att ske en övergång till modernare teknik för mottagning av radiotidningar och s.k. RATS-tidningar (dvs. radiotidningar som sänds med talsyntesteknik). De nya digitala radiotidningsmottagarna kommer att göra utsändningarna mer användarvänliga och attraktiva för abonnenterna. Samtidigt är den nya tekniken mer kostnadseffektiv.

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende myndigheterna inom politikområdet (utg.omr. 17 avsnitt 5.6).

Tidigare behandling

Hösten 2004 anförde utskottet att arbetet med att utveckla indikatorer för demokratiområdet var i enlighet med vad utskottet tidigare uttalat och borde utvidgas till bl.a. politikområdet Mediepolitik (bet. 2004/05:KU1). Vad gällde politikområdesindelningen kunde det enligt utskottet övervägas om alla delar av politikområdenas (däribland politikområdet Mediepolitik) resultat som hänförs till anslag inom konstitutionsutskottets område borde redovisas i den del av budgetpropositionen som bereds av konstitutionsutskottet (dvs. utg.omr. 1). Det skulle enligt utskottets bedömning underlätta beredningen av det uppnådda resultatet av statens insatser.

Hösten 2005 anförde utskottet att det utgick från att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet av mål- och resultatredovisningen beaktade vad utskottet tidigare uttalat om indikatorer och politikområdesindelningen (bet. 2005/06:KU1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet hänvisar till sitt uttalande vid tidigare behandling av politikområdet och anser inte att redovisningen i propositionen av insatser, resultat etc. inom politikområdet föranleder något ytterligare uttalande.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden på 6 412 000 kr.

Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet till dagspressen. Taltidningsnämndens uppgift är att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för 2007 fastställs till 6 412 000 kr. Bortsett från uppräkning till följd av pris- och löneomräkning innebär det en oförändrad anslagsnivå jämfört med 2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Presstöd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 27:2 Presstöd på 567 119 000 kr. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner regeringens förslag såvitt avser senarelagt ikraftträdande av ändringar i presstödsförordningen och avslår motionsyrkanden (s) om att ändringarna ska träda i kraft enligt tidigare riksdagsbeslut.

Jfr reservation 1 (s, mp).

Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524) och förordningen (2001:898) om särskilt distributionsstöd. Under 2005 har bidrag även givits i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2002:739) om tillfälligt utvecklingsstöd. Presstöd enligt presstödsförordningen lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd. Utgifterna för presstödet styrs bl.a. av antalet stödberättigade tidningar och storleken på dessa tidningars upplagor.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 27:2 Presstöd för 2007 fastställs till 567 119 000 kr. Det är en ökning med 60 000 000 kr jämfört med vad som anvisats för innevarande år. Ökningen är en följd av de av riksdagen godkända ändringarna i presstödsförordningen (prop. 2005/06:201, bet. 2005/06:KU40, rskr. 2005/06:367).

Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att ändringarna i reglerna om driftsstöd till dagstidningar, som enligt tidigare godkännande av riksdagen ska träda i kraft den 1 januari 2007, ska träda i kraft vid en senare tidpunkt, som regeringen får bestämma.

Skälen för förslaget är enligt propositionen följande (avsnitt 5.2.2). Kommissionen meddelade i oktober 2006 att en fördjupad granskning kommer att inledas av om det svenska presstödet är förenligt med bestämmelserna om statsstöd i EG-fördraget. Granskningen kan ta stora delar av 2007 i anspråk, och att genomföra ändringarna i driftsstödet innan denna process är slutförd medför, enligt regeringen, en risk att tidningsföretagen blir skyldiga att återbetala det ytterligare driftsstöd som genom de nya reglerna skulle tas emot under 2007. Regeringen anser därför att de förändrade reglerna om driftsstöd inte bör träda i kraft den 1 januari 2007 utan vid en senare tidpunkt som regeringen bestämmer.

Bakgrund om godkända ändringar i presstödsförordningen

Våren 2006 behandlade utskottet regeringens proposition 2005/06:201 Morgondagens nyheter – nya villkor för driftsstödet till dagstidningar (bet. 2005/06:KU40). Utskottet tillstyrkte huvudsakligen regeringens förslag om ändringar i presstödsförordningen. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2005/06:367). Med vissa ändringar godkände riksdagen därmed att regeringen skulle besluta om vissa ändringar i presstödsförordningen (1990:524). Beslutet innebar bl.a. att driftsstödet skulle höjas med 10 % för alla dagstidningar utom storstadstidningar.

Enligt riksdagens beslut skulle de ändrade reglerna träda i kraft den 1 januari 2007. I propositionen anförde regeringen att den avsåg att anmäla förändringarna till Europeiska kommissionen och att den förutsatte ett godkännande från kommissionen (s. 24). Om kommissionens behandling av ärendet skulle innebära att tidpunkten för ikraftträdandet behövde ändras avsåg regeringen att återkomma till riksdagen.

Enligt anteckningar på dagboksblad i Regeringskansliets akt i ärendet notifierades kommissionen den 20 juni 2006 om de av riksdagen godkända ändringarna i presstödsförordningen, och svar på frågor från kommissionen lämnades den 21 augusti 2006. Vidare har antecknats ett telefonsamtal den 20 september 2006 varvid meddelats att kommissionen, legal service, ”kan ej godkänna det sv. presstödet pga generellt driftstöd. Två parallella procedurer är därför att vänta om ej notifieringen dras tillbaka.” Slutligen har den 9 oktober 2006 antecknats återkallelse av notifieringen.

Utskottet har den 9 november 2006 hållit en utfrågning i ämnet med företrädare för Regeringskansliet. Vidare har hållits en interpellationsdebatt i kammaren den 21 november 2006. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth uppgav därvid bl.a. att hon avsåg att bjuda in representanter för de politiska partierna i riksdagen för information och förhandlingar om arbetet i Europeiska kommissionen. Kulturministern har också vid utskottets sammanträde den 28 november 2006 lämnat information och tagit emot synpunkter i ärendet.

Motionerna

I motion 2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) anförs att den i våras beslutade ökningen av presstödet bör genomföras i enlighet med tidigare riksdagsbeslut (yrkande 8). I motion 2006/07:K281 av Louise Malmström (s) anförs att beslutet att skjuta upp ändringarna av presstödet behöver omvärderas. Motionären föreslår ett tillkännagivande till regeringen om ökat presstöd och att en fördelningsprincip för presstödet bör införas i enlighet med det i våras fattade beslutet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag 27:2 Presstöd.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning av behovet att senarelägga ikraftträdandet av ändringarna i presstödsförordningen och avstyrker därmed motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 8 och 2006/07:K281.

Stöd till radio och kassettidningar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar på 126 156 000 kr.

Från anslaget ges bidrag i enlighet med bestämmelserna i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar för 2007 ska uppgå till 126 156 000 kr. Det är en minskning med 230 000 kr jämfört med innevarande år, vilket i propositionen motiveras med omprioriteringar inom politikområdet.

I propositionen anförs även att de 25 000 000 kr som tidigare tillförts anslaget för inköp av nya taltidningsmottagare behöver disponeras över en treårsperiod (2006–2008).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Radio- och TV-verket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 27:4 Radio- och TV-verket på 11 996 000 kr.

Radio- och TV-verket ska besluta i frågor om tillstånd, avgifter och registrering som rör ljudradio- och tv-sändningar riktade till allmänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt angiven myndighet. Vidare ska verket bl.a. utfärda utgivningsbevis för webbsidor m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 27:4 Radio- och TV-verket för 2007 fastställs till 11 996 000 kr. Med undantag för pris- och löneomräkning är anslaget oförändrat i förhållande till innevarande år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Granskningsnämnden för radio och TV

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV på 10 526 000 kr.

Granskningsnämnden för radio och TV ska genom efterhandsgranskning utöva tillsyn över att programföretag följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och tv-sändningar till allmänheten. Vidare ska nämnden följa innehållet i utländska ljudradio- och tv-sändningar som riktas till den svenska allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget initiativ. Ett mål för nämnden är att öka kunskapen hos allmänheten om gällande regelsystem och om nämndens verksamhet och praxis. Nämnden har också i uppdrag att rapportera till regeringen om radio- och tv-företagens programverksamhet.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för 2007 fastställs till 10 526 000 kr. Det är en ökning jämfört med innevarande år. Förändringen är en följd av dels pris- och löneomräkning, dels beslut om förstärkning och nya uppgifter för nämnden. I propositionen anförs att antalet anmälningar till Granskningsnämnden ligger på en fortsatt hög nivå.

Delvis finansieras Granskningsnämndens verksamhet genom att medel anvisas från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under utgiftsområde 17 som bereds av kulturutskottet. För 2007 föreslås därvid att 6 700 000 kr delfinansierar nämndens verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Regional samhällsorganisation

Politikområdet

Politikområdet Regional samhällsorganisation avser den samordnade länsförvaltningen med de 21 länsstyrelserna och de former för ansvarsfördelning mellan stat och kommun i form av kommunala samverkansorgan eller försöksverksamhet som återfinns i vissa län. Politikområdet omfattar anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m. och anslag 32:2 Kommunala samverkansorgan m.m.

Propositionen

Utgiftsutveckling

Enligt propositionens förslag blir utgifterna för politikområdet totalt 2 395,5 miljoner kronor under 2007 (avsnitt 6.2). Under 2008 och 2009 beräknas utgifterna till 2 349,5 respektive 2 373,9 miljoner kronor. Prognosen för innevarande budgetår är att utgifterna kommer att uppgå till 2 408,3 miljoner kronor.

Mål och indikatorer

Riksdagen har beslutat att målet för politikområdet Regional samhällsorganisation är att länen ska utvecklas genom att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:BoU1, rskr. 2000/01:90). Oavsett ansvars- och uppgiftsfördelning mellan stat och kommun gäller målet för samtliga län.

I propositionen framhålls att i den mån regeringen bedömer att indelningen i politikområden eller mål för dessa bör ändras avser den att återkomma (avsnitt 6.3).

Insatser

I budgetpropositionen (avsnitt 6.4) redovisas att försöksverksamheten med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län har förlängts ytterligare fyra år (prop. 2005/06:193, bet. 2005/06:KU38, rskr. 2005/06:255). Försöksverksamheten pågår därmed till utgången av 2010.

Den tidigare regeringen har tagit ställning för en ökad samordning och samverkan mellan länsstyrelserna (prop. 2001/02:7). Den s.k. Länsstyrelseutredningen bedömde i sitt betänkande Det ofullständiga pusslet (SOU 2004:14) att det fanns brister i fråga om styrsystem och fördelning av ansvar för styrning av länsstyrelserna. I budgetpropositionen för 2007 redovisas att samtliga länsstyrelser getts i uppdrag att dels kartlägga hur den nuvarande samordningen, främst av stödverksamheten (t.ex. ekonomi- och personaladministrativa funktioner), mellan länsstyrelserna ser ut, dels föreslå hur samordningen kan vidareutvecklas. En redovisning av uppdraget lämnades i januari 2006. Uppdraget har fortsatt under 2006, och en ny redovisning ska lämnas senast den 1 december 2006.

Vidare har länsstyrelsernas arbete med gemensam utveckling av e-förvaltningen fortsatt och ska slutredovisas i december 2006.

Resultat

I budgetpropositionen delas resultatredovisningen för politikområdet upp i de tre verksamhetsområdena kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete, ärendehandläggning och tillsyn och vägledning.

Vad gäller kunskapsuppbyggnad och samordnings- och sektorsövergripande arbete uppges i propositionen att det är det mest resurskrävande verksamhetsområdet. Området omfattar bl.a. civilt försvar och räddningstjänst, naturvård och miljöskydd, miljömålsarbete, skydd och skötsel av områden m.m. och regional utveckling med bl.a. företagsstöd och gränsöverskridande samarbete. Hur stora kostnader som läggs ned på dessa verksamheter varierar stort mellan länsstyrelserna. Störst andel läggs ned av länsstyrelserna i norra Sverige. Delvis kan variationen förklaras av att man i län med kommunala samverkansorgan och försöksverksamhet har överfört vissa arbetsuppgifter inom området från länsstyrelserna till nämnda organ.

Vad gäller ärendehandläggning uppges i propositionen att det under 2005 inkom ca 690 000 ärenden till länsstyrelserna. Därutöver tillkom ytterligare ca 26 000 initiativärenden. I båda fallen var det en ökning jämfört med 2004. Trots det minskade andelen av länsstyrelsernas resurser som lades på ärendehandläggning något, vilket enligt propositionen kan indikera att länsstyrelsernas pågående arbete med att rationalisera arbetsrutiner och införa ändamålsenliga elektroniska lösningar resulterar i ett effektivare resursutnyttjande. De dominerande ärendegrupperna var kommunikations- och lantbruksärenden.

Vad gäller tillsyn och vägledning uppges i propositionen att länsstyrelserna utövar tillsyn över verksamheter som kommunerna ansvarar för, t.ex. äldreomsorg, miljö- och hälsoskydd samt socialtjänst, men även över andra aktörer inom t.ex. näringslivet. Antalet objekt med tillsynsplaner har ökat under 2005. Antalet objekt som länsstyrelserna enligt lag eller förordning ska utöva tillsyn över var under 2005 ungefär 830 000. Cirka 600 000 av dessa återfinns inom kulturmiljöområdet och utgörs till stor del av fornminnen. Miljötillsyn utgör det kostnadsmässigt största området inom verksamhetsområdet i de flesta län. I storstadslänen utgör dock den sociala tillsynen den största andelen av verksamhetsområdets kostnader. Enligt propositionen är det regeringens uppfattning att länsstyrelsernas tillsyn i grunden ska ske på ett likvärdigt sätt över hela landet. Genom den s.k. Länsstyrelseakademin tar länsstyrelserna nu fram en gemensam utbildning med syftet att utveckla tillsynsarbetet på länsstyrelserna och uppnå en jämn kvalitet inom och mellan länsstyrelserna.

Inriktning

I budgetpropositionen framhåller regeringen uppfattningen att länsstyrelserna erbjuder en unik möjlighet till samverkan och samordning på regional nivå men att den måste utnyttjas bättre än vad som görs i dag (avsnitt 6.7). Bland annat omnämns här Ansvarskommitténs pågående arbete, som ska vara avslutat i februari 2007.

Vidare omnämns det fortsatta arbetet för ökad samordning mellan länsstyrelserna (se ovan) och ökade kontrollfrekvenser och oaviserade kontroller inom jordbruksområdet.

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen har i den årliga revisionen i allt väsentligt funnit länsstyrelsernas årsredovisningar rättvisande (avsnitt 6.6). Revisionsberättelse med invändning avseende 2005 har lämnats för länsstyrelserna i Gävleborgs, Jämtlands och Kronobergs län.

Inom ramen för sin effektivitetsrevision har Riksrevisionen i ett antal granskningar fokuserat på hur länsstyrelserna hanterar sin tillsynsuppgift. I granskningen av tillsynen av överförmyndarna (RiR 2006:5) har konstaterats att det finns omfattande problem med länsstyrelsernas tillsyn. Bland annat anses att länsstyrelserna gör för få inspektioner, och när väl fel upptäcks använder de sällan tillgängliga åtgärder för att korrigera dem.

Betydande brister finns enligt Riksrevisionen också i tillsynen över Svenska kyrkans begravningsverksamhet (RiR 2006:7). Inom miljösektorn förekommer på flera områden ett parallellt ansvar för den operativa tillsynen där huvudmannaskapet delas mellan länsstyrelsen och andra statliga och kommunala tillsynsmyndigheter. Riksrevisionen har granskat några sådana fall där brister i tillsynen har kunnat konstateras (RiR 2005:4, RiR 2005:31 och RiR 2006:4).

I propositionen ger regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser. Bland annat uppmärksammar regeringen att länsstyrelserna – vissa mer är andra – har svarat för en oproportionerligt stor andel av den årliga revisionens invändningar de senaste åren. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen och överväga åtgärder för länsstyrelsernas del som bl.a. ansluter till regeringens insatser för en utvecklad intern styrning och kontroll. Det finns dock, enligt regeringen, anledning att avvakta såväl resultatet av den pågående översynen av verksförordningen (1995:1322) som Ansvarskommitténs arbete.

Vad beträffar effektivitetsrevisionen har frågan om länsstyrelsernas tillsyn såväl över överförmyndare som över begravningsverksamheten uppmärksammats vid myndighetsdialoger och vid andra möten med länsstyrelserna. Länsstyrelserna har också själva vidtagit åtgärder för att stärka tillsynen i dessa avseenden. Regeringen kommer att överväga Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Såvitt avser tillsynen över överförmyndare har utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2004:112). Utredningens förslag har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Tidigare behandling

Politikområdet Regional samhällsorganisation ingick tidigare i utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, som låg inom bostadsutskottets beredningsområde.

Hösten 2005 anförde bostadsutskottet att mål- och resultatredovisningen inom nämnda politikområde behövde utvecklas i budgetpropositionen (bet. 2005/06:BoU1). Bland annat uttalades önskemål om att utveckla och redovisa tydliga resultatindikatorer som kan kopplas till målen och följas över tid. Vidare anfördes att resultatredovisningens struktur borde innebära en tydlig uppdelning mellan redovisning av politikens inriktning, gjorda insatser och resultatbedömning. Utskottet föreslog att riksdagen genom ett tillkännagivande ställde sig bakom vad utskottet anfört i avsnittet om mål- och resultatredovisning i budgetpropositionen. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2005/06:100–102).

Här kan också nämnas att konstitutionsutskottet nyligen behandlat en framställning från Riksrevisionens styrelse angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten (2005/06:RR27, bet. 2006/07:KU2). Utskottet förutsatte att regeringen skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits.

Utskottets ställningstagande

Utskottet utgår från att regeringen i det fortsatta arbetet med utveckling av mål- och resultatredovisningen inom politikområdet beaktar vad riksdagen tidigare uttalat. I övrigt föranleder i detta sammanhang redovisningen i propositionen av insatser, resultat etc. inom politikområdet inget uttalande från utskottet.

Länsstyrelserna m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m. på 2 360 522 000 kr och avslår motionsyrkanden (v, mp) om att anslaget ska uppgå till högre belopp. Vidare avstyrker utskottet en motion (s) som rör avgiftsuttaget för tillstånd till motionslopp på väg.

I länsstyrelsernas roll ingår att agera utifrån ett statligt helhetsperspektiv och därigenom bidra till att nationella intressen får genomslag på regional nivå. Även för många av de offentliga åtaganden som utförs av kommuner eller andra aktörer har länsstyrelserna uppgifter avseende samordning, tillsyn, uppföljning och utvärdering. Länsstyrelserna har också omfattande allmänna förvaltningsuppgifter. Anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m. avser medel för länsstyrelsernas verksamhet. Anslaget finansierar cirka två tredjedelar av länsstyrelsernas förvaltningskostnader.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 32:1 Länsstyrelserna m.m. för 2007 uppgår till 2 360 522 000 kr, vilket är lägre än vad som anvisats för 2006. Anslaget tillförs medel för nya uppgifter för länsstyrelserna, t.ex. för rovdjursförvaltningen, tillsynen av familjehem och hem för vård eller boende för barn och unga samt förstärkning av länsstyrelsernas generella förmåga till krishantering. Samtidigt minskas anslaget på grund av överföringar till andra anslag och upphörande av olika verksamheter. Bland annat föreslås att den arbetsmarknadspolitiska satsning riktad mot länsstyrelserna som föreslogs i budgetpropositionen för 2006 fasas ut i en snabbare takt än vad som tidigare angetts (se prop. 2005/06:1 utg.omr. 18 avsnitt 4.8.1, bet. 2005/06:BoU1, rskr. 2005/06:100–102). Satsningen var ursprungligen tänkt att genomföras under 2006 och 2007 och skulle uppgå till 131 000 000 kr per år. Regeringens förslag innebär att satsningen för 2007 minskas med 65 500 000 kr.

Vad gäller fördelningen av anslaget mellan länsstyrelserna redovisas i propositionen hur den skulle se ut enligt en fördelningsmodell som för närvarande övervägs. Modellen kan dock, anför regeringen, behöva ses över på nytt med anledning av Ansvarskommitténs (Fi 2003:02) förslag.

I propositionen redogörs även för länsstyrelsernas avgiftsbelagda verksamhet. Avgifter som inte behöver redovisas mot inkomsttitel utan får disponeras av länsstyrelserna utgörs bl.a. av avgifter för körkortsadministration, avgifter inom lantbruksområdet, avgifter för alkolås och prövning om ansökan om handledarskap enligt 4 kap. 8 § körkortsförordningen (1998:980).

Motionerna

I motion 2006/07:K335 av Lars Ohly m.fl. (v) föreslås att anslaget ökar med 65 500 000 kr jämfört med regeringens förslag (yrkandet i denna del). Motionärerna anser att den förtida utfasningen av den arbetsmarknadspolitiska satsningen på länsstyrelserna är mycket olycklig då den statliga sektorn har stort behov av att rekrytera ny kompetens. Anslaget bör därför öka i förhållande till regeringens förslag för att finansiera en fortsatt satsning.

Även Mikael Johansson m.fl. (mp) motsätter sig i motion 2006/07:K341 den förtida utfasningen av satsningen på länsstyrelserna. I motionen anförs att flera länsstyrelser redan har anställt personal för att genomföra generationsväxlingen och att det är orimligt att förändra förutsättningarna så drastiskt som regeringen föreslår. Motionärerna föreslår att anslaget ökar med totalt 95 500 000 kr jämfört med regeringens förslag (yrkande 1 i denna del). Utöver fortsatt arbetsmarknadspolitisk satsning, vilken innebär en ökning av anslaget med 65 000 000 kr, vill de utöka länsstyrelsernas uppdrag på ett par områden, vilket motiverar en höjning med 20 000 000 kr. Det utökade uppdraget gäller dels ett regionalt ansvar för tillsyn och kunskapsbildning rörande mäns våld mot kvinnor (yrkande 4), dels framtagande av regionala omställningsprogram i syfte att avskaffa oljeberoendet (yrkande 5). Motionärerna vill även tilldela länsstyrelserna 10 000 000 kr i extra resurser för förbättrad miljötillsyn.

Kritik mot slopandet av personalförstärkningsmedlen finns också i motion 2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s). I motionen finns däremot inte något specificerat förslag till höjning av anslaget.

I motion 2006/07:K346 av Billy Gustafsson (s) föreslås ett tillkännagivande om att en översyn bör göras av gällande regelsystem syftande till att avgifter inte tas ut vid ideellt arrangerade motionslopp. Beslut om tillstånd att arrangera motionslopp på allmän väg fattas av länsstyrelsen, och sedan en tid tillbaka påförs enligt motionären arrangörerna härvidlag en avgift av länsstyrelsen. Översynen bör göras mot bakgrund av att många evenemang av det slag motionen gäller sköts på ideell basis utan några vinstintressen.

Gällande bestämmelser om avgiftsuttag

Enligt 8 kap. 3 § regeringsformen meddelas föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, genom lag. Riksdagen kan härvidlag dock, enligt 8 kap. 7 §, i lag bemyndiga regeringen att genom förordning meddela föreskrifter om bl.a. trafik eller ordningen på allmän plats.

Vidare har regeringen, enligt 8 kap. 13 §, rätt att genom förordning besluta föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen, den s.k. restkompetensen. Till restkompetensen kan hänföras föreskrifter som visserligen angår förhållandet mellan enskilda och det allmänna och därför, om de innebär åligganden för enskilda, enligt 8 kap. 3 § skulle meddelas genom lag, men som ur den enskildes synpunkt inte är betungande utan gynnande eller neutrala. Föreskrifter om frivilliga avgifter för varor eller prestationer avsedda att bidraga till eller helt täcka det allmännas kostnader anses falla under restkompetensen (se prop. 1973:90 s. 218).

I lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer har regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om bl.a. trafik på väg (1 §). Enligt 3 kap. 84 § trafikförordningen (1998:1276) krävs tillstånd för anordnande av tävling eller uppvisning med fordon på väg, och frågor om tillstånd prövas av länsstyrelsen.

Enligt 13 kap. 10 § trafikförordningen finns bestämmelser om att statliga myndigheter ska ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt trafikförordningen i förordningen (2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet. Enligt 2 kap. 4 § 1 och 2 denna förordning tas avgift ut för bl.a. prövningen av en ansökan enligt 3 kap. 84 § trafikförordningen.

Kravet enligt den sistnämnda bestämmelsen i trafikförordningen på tillstånd inte bara för tävling utan också för uppvisning infördes den 1 april 2005. Därmed kom trafikförordningens ordalydelse att anpassas till definitionen av offentlig tillställning i 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617). För anordnande av sådan tillställning krävs tillstånd enligt ordningslagen. I motiven till ordningslagens bestämmelse om offentlig tillställning nämns att det under remissbehandlingen från bl.a. Rikspolisstyrelsen påpekats att det under årens lopp utvecklats stora publik- och deltagardragande evenemang som inte kan hänföras till begreppet tillställning men som är krävande från polisiär synpunkt, och som exempel kunde nämnas bl.a. motionslopp där det inte var fråga om tävling eller uppvisning. Mot denna bakgrund borde enligt motiven påpekas att uttrycket ”tävlingar och uppvisning i sport och idrott” i ordningslagen inte var avsett att vara uttömmande så att evenemang av t.ex. den nämnda typen, där syftet med evenemanget närmast var att de deltagande skulle orka fullfölja motionsloppet, skulle falla utanför.^{1 [ Prop. 1992/93:210 s. 244.]}

Enligt uppgift som utskottskansliet inhämtat har det återgivna motivuttalandet i förarbetena till ordningslagen haft betydelse för vissa länsstyrelsers tolkning av den nya lydelsen av tillståndsbestämmelsen i trafikförordningen, bl.a. såvitt avser tillståndsplikt för cykelloppet Vätternrundan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag att på anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m. anvisas 2 360 522 000 kr och avstyrker motionerna 2006/07:K335 i denna del och 2006/07:K341 yrkande 1 i denna del, i vilka anslaget föreslås uppgå till ett högre belopp.

Utskottet finner inte skäl till en sådan översyn av regelsystemet för avgiftsuttag som avses i motion 2006/07:K346.

Kommunala samverkansorgan

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 32:2 Kommunala samverkansorgan på 34 977 000 kr.

Anslaget avser medel för förvaltningskostnader hos Skåne läns landsting samt Västra Götalands läns landsting med anledning av den försöksverksamhet som regleras i lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Dessutom avser anslaget medel för förvaltningskostnader för kommunala samverkansorgan i vissa län.^{2 [ För 2007 avser dessa förvaltningskostnader samverkansorganen i Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Hallands samt Dalarnas län.]} Vissa samverkansorgans kostnader finansieras under anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m.^{3 [ Detta gäller samverkansorganen i Östergötlands (finansieras över båda anslagen), Jönköpings, Kronobergs, Blekinge (finansieras över båda anslagen), Värmlands, Örebro, Dalarnas (finansieras över båda anslagen) samt Gävleborgs län.]}

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 32:2 Kommunala samverkansorgan m.m. för 2007 uppgår till 34 977 000 kr. Det är en minskning med 1 500 000 kr jämfört med 2006. Minskningen förklaras av att en ny organisation för strukturfondsadministrationen 2007–2013 kommer att innebära att vissa uppgifter överförs från länsstyrelser, samverkansorgan och självstyrelseorgan till Verket för näringslivsutveckling (Nutek).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Samepolitik

Politikområdet

Politikområdet Samepolitik omfattar verksamheten vid Sametinget samt viss verksamhet vid Jordbruksverket och länsstyrelserna som kvarstår efter överföring av uppgifter till Sametinget fr.o.m. den 1 januari 2007. Till politikområdet hör även urfolksfrågor där både nationell och internationell verksamhet ingår. Politikområdet är delat mellan utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Under utgiftsområde 1 redovisas Sametinget.

Propositionen

Utgiftsutveckling

En mer utförlig beskrivning och analys av politikområdet återfinns i den del av budgetpropositionen som behandlar utgiftsområde 23 och som bereds av miljö- och jordbruksutskottet. Enligt denna del blir de totala utgifterna för politikområdet 72,5 miljoner kronor under 2007 (utg.omr. 23 avsnitt 7.2). Under 2008 och 2009 beräknas utgifterna till 73,0 respektive 73,5 miljoner kronor. Enligt prognosen för innevarande budgetår kommer utgifterna att uppgå till 69,9 miljoner kronor. För den del av politikområdet som ligger inom utgiftsområde 1 (dvs. Sametinget) blir utgifterna för 2007 enligt propositionen 25,8 miljoner kronor. De beräknade utgifterna för 2008 och 2009 är 26,3 respektive 26,8 miljoner kronor. För innevarande budgetår är prognosen 20,6 miljoner kronor.

Mål och indikatorer

I propositionen anges att samepolitikens övergripande mål är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar (utg.omr. 23 avsnitt 7.3). Målet är beslutat av riksdagen (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

Vidare anges i propositionen fyra indikatorer för politikområdet (utg.omr. 23 avsnitt 7.5.1). Dessa är valdeltagande, antalet besökare på Sametingets webbplats, omfattningen av material i svenska medier om Sametinget och samer samt genomsnittligt antal renar per renskötselföretag.

I propositionen anförs att målen är beslutade av riksdagen (utg.omr. 23 avsnitt 7.3). I den mån regeringen bedömer att indelningen i politikområden eller mål för dessa bör ändras avser den att återkomma.

Insatser

I propositionen redovisas insatser för att lyfta fram frågan om ökad jämställdhet i det samiska samhället (utg.omr. 23 avsnitt 7.4). Alla organisationer som beviljas stöd från Sametingets kulturråd fr.o.m. 2006 ska ha en aktuell jämställdhetsplan. För att på motsvarande sätt arbeta för att öka samiska ungdomars inflytande i frågor som rör det samiska samhället och intresse i politiken har Sametinget under 2006 beslutat att inrätta en tillfällig ungdomspolitisk kommitté. Kommitténs uppgift är att upprätta en handlingsplan för att stärka samiska ungdomars medbestämmande och inflytande i Sametinget.

Resultat

Enligt propositionen visar indikatorerna antalet besökare på Sametingets webbplats samt valdeltagande i 2005 års val till Sametinget på en förbättring av måluppfyllelsen, även om valdeltagandet minskat något sedan det första valet 1993 (utg.omr. 23 avsnitt 7.5). Vad gäller omfattningen av material i svenska medier om Sametinget och samer har skett en markant förbättring av måluppfyllelsen.

Vidare redovisas att Sametingets kansli omorganiserades under första halvåret 2005 och att Sametinget därmed är bättre anpassat för att ta över nya myndighetsuppgifter.

Inriktning

I proposition 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande gjorde regeringen den bedömningen att Sametinget bör överta sådana uppgifter från vissa länsstyrelser samt Jordbruksverket som i huvudsak rör interna samiska förhållanden. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2005/06:KU32, rskr. 2005/06:253). Överföringen av arbetsuppgifter och medel kommer att ske fr.o.m. den 1 januari 2007 (utg.omr. 23 avsnitt 7.7).

Vidare framgår av budgetpropositionen att frågan om uppförande av en sametingsbyggnad i Kiruna för närvarande bereds inom Regeringskansliet. En arkitekttävling har utlysts och ett vinnande förslag har utsetts.

Riksrevisionens iakttagelser

Årsredovisningen för myndigheten inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande (utg.omr. 23 avsnitt 7.6).

Tidigare behandling

Hösten 2004 anförde utskottet att arbetet med att utveckla indikatorer borde utvidgas till bl.a. politikområdet Samepolitik (bet. 2004/05:KU1). Vad gällde politikområdesindelningen kunde det enligt utskottet övervägas om alla delar av politikområdenas (däribland politikområdet Samepolitik) resultat som hänförs till anslag inom konstitutionsutskottets område borde redovisas i den del av budgetpropositionen som bereds av konstitutionsutskottet (dvs. utg.omr. 1). Det skulle enligt utskottets bedömning underlätta beredningen av det uppnådda resultatet av statens insatser.

Hösten 2005 uttalade utskottet att det utgick från att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet av mål- och resultatredovisningen beaktade vad utskottet tidigare uttalat om indikatorer och politikområdesindelningen (bet. 2005/06:KU1).

Utskottets ställningstagande

Redovisningen i propositionen av insatser, resultat etc. inom politikområdet föranleder inte utskottet till annat än en hänvisning till tidigare uttalande.

Sametinget

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 45:1 Sametinget på 25 803 000 kr.

Sametingets verksamhet regleras i sametingslagen (1992:1433) och förordningen (1993:327) med instruktion för Sametinget. Sametinget är en förvaltningsmyndighet samtidigt som det är ett samiskt folkvalt organ med val vart fjärde år. De övergripande målen är enligt sametingslagen att Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamhet och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Sametinget ska bl.a. medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas. Sametinget beslutar om fördelning av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer samt andra medel som ställs till samernas förfogande. Sametinget leder även det samiska språkarbetet samt ansvarar för vissa delar av arbetet med EU-stöd riktat mot särskilda samiska intressen inom de nya EU-programmen under programperioden 2007–2013. Därtill har Sametinget ett informationsuppdrag gentemot allmänheten i fråga om att sprida information om det samiska samhället, kulturen och historien. Från och med 2007 övertar Sametinget vissa uppgifter från vissa länsstyrelser och Jordbruksverket som i huvudsak rör interna samiska förhållanden.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 45:1 Sametinget för 2007 fastställs till 25 803 000 kr. Jämfört med 2006 ökar anslaget, vilket motiveras av de nya uppgifter som Sametinget kommer att överta fr.o.m. 2007. Ökningen finansieras av överföring från andra anslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Minoritetspolitik

Politikområdet

Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. Politikområdet omfattar anslaget för åtgärder för nationella minoriteter.

Propositionen

Utgiftsutveckling

Enligt propositionens förslag blir utgifterna för politikområdet totalt 10,4 miljoner kronor under 2007 (avsnitt 8.2). Under 2008 och 2009 beräknas utgifterna till 10,4 respektive 10,4 miljoner kronor. För innevarande budgetår är prognosen att utgifterna kommer att uppgå till 12,1 miljoner kronor.

Mål och indikatorer

Målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (avsnitt 8.3). Målet har beslutats av riksdagen (prop. 2000/01:1 utg.omr. 8, bet. 2000/01:SfU2, rskr. 2000/01:72) och har formulerats med utgångspunkt i de åtaganden som Sverige har genom internationella konventioner på området.^{4 [ Dessa konventioner är dels ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen), dels den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen). Konventionerna har tagits fram genom det internationella samarbetet i Europarådet. Sverige ratificerade konventionerna 2000. Europarådet granskar periodiskt i vilken utsträckning Sverige lever upp till åtagandena enligt konventionerna. Vart femte år rapporterar Sverige till Europarådet vilka åtgärder som har vidtagits för genomförandet av ramkonventionen, och vart tredje år lämnas information om genomförandet av minoritetsspråkskonventionen. Europarådet sammanställer även rapporter med rekommendationer till Sverige om efterlevnaden av de båda konventionerna.]} I samband med Sveriges ratificering av konventionerna angavs också vilka grupper och språk som täcks av konventionernas skydd.^{5 [ De grupper som erkänts som nationella minoriteter är samer, som också är ett urfolk, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De språk som erkänts som minoritetsspråk är samiska (alla varieteter), finska, meänkieli, romani chib (alla varieteter) och jiddisch. Samiska, finska och meänkieli är territoriellt bundna språk och har ett starkare skydd enligt minoritetsspråkskonventionen än romani chib och jiddisch.]}

I propositionen framhålls att regeringen, i den mån den bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras, avser att återkomma vid ett senare tillfälle (avsnitt 8.3).

Insatser

Med utgångspunkt i det övergripande målet för minoritetspolitiken delas i propositionen åtgärder inom politikområdet in i tre huvudområden (avsnitt 8.4): åtgärder för att skydda de nationella minoriteterna, åtgärder för att stärka möjligheterna till inflytande för de nationella minoriteterna (både kvinnor och män) samt åtgärder för att stödja de historiska minoritetsspråken.

Vad gäller åtgärder för att skydda de nationella minoriteterna anförs i propositionen att Sverige i juni 2006 rapporterade till Europarådet kring efterlevnaden i Sverige av ramkonventionen. Rapporten innehåller information om de åtgärder som har vidtagits de senaste fem åren på området och ger även svar på specifika frågor som har ställts till Sverige av Europarådet. Vidare framhålls vikten av att det finns kunskap på kommunal nivå om Sveriges åtaganden enligt ram- och minoritetsspråkskonventionerna, och enligt propositionen pågår kontinuerligt en dialog med företrädare för kommunerna.

Vad gäller åtgärder för att stärka inflytandet uppges bl.a. att det årligen genomförs ett särskilt samrådsmöte mellan regeringen å ena sidan och företrädare för de nationella minoriteternas organisationer å andra sidan. Varje år fördelas också ekonomiskt bidrag till organisationer som företräder de nationella minoriteterna i syfte att underlätta verksamheten för dessa organisationer.

Vad gäller åtgärder för att stödja de historiska minoritetsspråken hänvisas till den särskilda minoritetsspråkslagstiftningen (SFS 1999:1175 och 1176). En särskild utredare som haft i uppdrag att analysera om det finns förutsättningar att utvidga de s.k. förvaltningsområdena för finska och samiska slutredovisade sitt uppdrag i februari 2006. Förslagen har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Vidare har Europarådet under 2006 överlämnat en rapport med rekommendationer till Sverige avseende efterlevnaden av minoritetsspråkskonventionen. Rapporten och rekommendationen offentliggjordes i september 2006.

I propositionen redovisas även kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra länder och internationella organ för att utveckla minoritetspolitiken.

Resultat

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i uppdrag att följa tillämpningen av språklagarna (SFS 1999:1175 och 1176) om rätt att använda samiska, finska och meänkieli i kontakt med förvaltningsmyndigheter och domstolar i de s.k. förvaltningsområdena. Länsstyrelsen har också i uppgift att fördela statsbidrag till kommuner och landstinget i enlighet med förordningen (2000:86) om statsbidrag till åtgärder för att stödja användningen av samiska, finska och meänkieli. I budgetpropositionen redovisas hur 2005 års medel fördelades (avsnitt 8.5). Vidare redovisas bl.a. att flera kommuner under det gångna året har antagit minoritetspolitiska handlingsplaner.

Vad gäller de regionala insatserna anförs sammanfattningsvis i propositionen att det pågår ett kvalitativt utvecklingsarbete bland kommunerna och andra aktörer inom förvaltningsområdena för att förstärka skyddet för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, och de fördelade statsbidragen och länsstyrelsens uppföljningsarbete har påtagligt bidragit till denna utveckling.

I fråga om de rikstäckande insatserna uppges att Europarådets granskningar av efterlevnaden av ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen visar att flera viktiga steg har tagits. Genom de rekommendationer som framförts av Europarådet ges också en bild av vilka brister som finns.

Inriktning

Vad gäller den framtida politikens inriktning anförs i propositionen att regeringen avser att ta fram och genomföra en strategi för att sprida kunskap och öka medvetenheten om Sveriges förpliktelser enligt ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen, om de nationella minoriteternas situation samt om minoritetspolitiken och dess mål (avsnitt 8.7).

Vidare hänvisas till att enligt den handlingsplan för de mänskliga rättigheterna som behandlades av riksdagen under förra riksmötet kommer ett antal nya åtgärder att vidtas för att förbättra situationen för romer i Sverige. Samrådet med de nationella minoriteterna har förstärkts från 2006 genom att det årliga samrådsmötet har kompletterats med en serie möten mellan företrädare för regeringen och respektive nationell minoritetsgrupp.

Beträffande minoritetsspråken anförs att Sverige i juni 2007 ska rapportera till Europarådet om de åtgärder som har vidtagits de senaste tre åren för att skydda minoritetsspråken. Inför denna rapportering kommer regeringen att hålla ett möte med de organisationer som företräder de nationella minoriteterna. Utredningsförslag rörande en utvidgning av det språkliga förvaltningsområdet för finska och samiska samt ytterligare ett antal förslag på det minoritetspolitiska området bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar när det gäller verksamheten inom politikområdet Minoritetspolitik.

Tidigare behandling

Politikområdet Minoritetspolitik ingick tidigare i utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar, som låg inom socialförsäkringsutskottets beredningsområde (senast behandlad i bet. 2005/06:SfU2).

Konstitutionsutskottet behandlade under riksmötet 2005/06 ingående frågor om minoritetspolitiken med anledning av bl.a. regeringens skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006–2009 (se bet. 2005/06:KU19).

Utskottets ställningstagande

Redovisningen i propositionen av insatser, resultat etc. inom politikområdet föranleder inte något uttalande av utskottet.

Åtgärder för nationella minoriteter

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter på 10 437 000 kr och avslår två motionsyrkanden (v, mp) om att anslaget ska uppgå till högre belopp.

Anslaget används för bidrag till olika aktörer för att stödja och underlätta verksamhet för de nationella minoriteterna.

Propositionen

Regeringen föreslår att 10 437 000 kr anvisas under anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter för 2007. Detta innebär en minskning av det slutligt anvisade anslaget i förhållande till 2006. Under detta år har nämligen dels beslutats en särskild förstärkning med 1 000 000 kr, dels föreslagits en särskild förstärkning av anslaget med 900 000 kr för finansiering av åtgärder för att förbättra situationen för romer (prop. 2005/06:100, bet. 2005/06:FiU21, rskr. 2005/06:370–371 samt prop. 2006/07:1 vol. 1). Något skäl för minskningen för 2007 anges inte i propositionen.

Motionerna

I motion 2006/07:K335 av Lars Ohly m.fl. (v) föreslås att anslaget höjs med totalt 5 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag (yrkandet i denna del). Motionärerna anför att de ekonomiska bidragen till organisationer som företräder de nationella minoriteterna bör förstärkas med 3 000 000 kr och att 2 000 000 kr avsätts för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra länder och internationella organ för att utveckla minoritetspolitiken.

Även i motion 2006/07:K341 av Mikael Johansson m.fl. (mp) föreslås att anslaget höjs med 5 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag (yrkande 1 i denna del). Motionärerna anför att Sverige har fått kraftig kritik av Europarådet för att inte ha fullgjort sina åtaganden rörande skyddet och stärkandet av de nationella minoriteterna. De hänvisar också till ett antal utredningsförslag som de anser bör genomföras för att förbättra skyddet för de nationella minoriteterna och som avses finansieras med den föreslagna höjningen av anslaget (yrkande 3). Bland annat bör förvaltningsområdena för sverigefinska utökas och en nationell minoritetslagstiftning införas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter för 2007 ska uppgå till 10 437 000 kr och avstyrker motionerna 2006/07:K335 (v) i denna del och 2006/07:K341 (mp) yrkande 1 i denna del, vari föreslås att anslaget ska uppgå till ett högre belopp.

Anslag som inte ingår i något politikområde

Utgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer mål. Dessa ingår inte i politikområdesindelningen. För flera av dessa verksamheter råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning enligt regeringens mening inte går att applicera (prop. 2000/01:1 utg.omr. 1 avsnitt 3.1). Det gäller anslagen Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens förvaltningskostnader, Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen (JO), Regeringskansliet m.m., Stöd till politiska partier samt Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag dels antar förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen, dels för 2007 anvisar ett anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. på 771 124 000 kr. Därmed avstyrker utskottet också ett motionsyrkande (v) om att anslaget ska uppgå till ett lägre belopp. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag om att det för 2007 ska finnas en anslagskredit på högst 5 % av anvisat anslag.

Från anslaget finansieras riksdagsledamöternas arvoden, traktamenten samt data- och telekommunikation, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker, arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d. riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. Vidare finansieras bl.a. ledamöternas reseersättningar, företagshälsovård och språkutbildning. Även ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt samarbete och EU-resor liksom bidrag till enskilda studieresor finansieras från anslaget. Stödet till partigrupperna i riksdagen samt bidrag till interparlamentariskt samarbete utgår också från anslaget.

Propositionen

Lagändring

Stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen regleras i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Stödet till partigrupperna i riksdagen avseende politiska sekreterare till riksdagens ledamöter beräknas med utgångspunkt i ett månatligt belopp per person.

Enligt riksdagsstyrelsen motsvarar månadsbeloppets nuvarande nivå inte samtliga kostnader för politiska sekreterare (lön, arbetsgivaravgifter och andra personalkostnader, bl.a. rekrytering, företagshälsovård, tjänsteresor och kompetensutveckling). Genom ändring i 10 § i nämnda lag föreslås därför en ökning av månadsbeloppet med 3 %. Beloppets höjning är, enligt propositionen, en anpassning till den genomsnittliga kostnadshöjningen för personal vid riksdagsförvaltningen med motsvarande kompetens.

Utöver detta innehåller lagförslaget vissa redaktionella ändringar.

Anslaget

Riksdagsstyrelsen föreslår att ramanslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. för 2007 ska uppgå till 771 124 000 kr. Jämfört med innevarande år ökar anslaget till följd av det höjda månadsbeloppet för stödet till politiska sekreterare.

Anslagskredit

Riksdagsstyrelsen föreslår att det för ramanslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. för 2007 ska finnas en anslagskredit på högst 5 % av anvisat anslag. Enligt 4 § i den nya lagen (2006:999) med ekonomadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter, som träder i kraft den 1 januari 2007, har anslaget en anslagskredit på 3 % av anvisat anslag. Riksdagen kan dock besluta om andra anslagsvillkor, t.ex. en annan kreditgräns. Riksdagsstyrelsen motiverar den högre kreditgränsen med att budgetåret 2007 följer på ett valår, vilket medför osäkerhet 2007 avseende de beräknade utgifterna för pensioner och inkomstgarantier, vars nivåer påverkas av det antal ledamöter som inte ställer upp eller återväljs i samband med valet.

Motionen

I motion 2006/07:K335 av Lars Ohly m.fl. (v) föreslås att anslaget minskas med 45 000 000 kr jämfört med regeringens förslag (yrkandet i denna del). Motionärerna anser att riksdagsledamöternas arvoden bör knytas till ett prisbasbelopp. Förslaget skulle enligt motionärerna ge en årlig besparing till statskassan på nämnda belopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen och att anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. för 2007 ska uppgå till 771 124 000 kr. Utskottet avstyrker därmed ett motionsyrkande om att anslaget ska uppgå till ett lägre belopp. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag om att det för 2007 ska finnas en anslagskredit på högst 5 % av anvisat anslag.

Riksdagens förvaltningskostnader

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag för 2007 anvisar ett anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader på 733 737 000 kr, beslutar om räntekontokredit för riksdagsförvaltningen för 2007 som uppgår till högst 150 486 100 kr och godkänner förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2007–2009. Utskottet föreslår även att riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2007 besluta om lån för dels investeringar som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kr, dels investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 150 000 000 kr.

Från anslaget finansieras riksdagens förvaltningskostnader för bl.a. löner, företagshälsovård, kompetensutveckling, administration, hyror, intern service, säkerhet och bevakning, datateknik och IT-stöd, förlagsverksamhet, bibliotek, tryckeriverksamhet och informationsverksamhet samt bidrag till föreningar i riksdagen. Anslaget används också för att finansiera fastighetsförvaltning, underhåll, reparationer, renoveringar, ombyggnationer och akuta underhållsåtgärder för riksdagens fastigheter samt räntor och amorteringar.

Propositionen

Verksamheten

I budgetpropositionen redovisas riksdagsförvaltningens verksamhet. Redovisningen uppdelas i fyra verksamhetsgrenar: beslutsprocessen, service och förvaltning, information och internationell verksamhet (se vidare avsnittet Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2005).

Riksrevisionens iakttagelser

Enligt propositionen har Riksrevisionen bedömt att riksdagsförvaltningens årsredovisning för räkenskapsåret 2005 är i allt väsentligt rättvisande.

Vidare framgår av propositionen att Riksrevisionen som ett led i den årliga revisionen har granskat och gjort vissa iakttagelser avseende riksdagsförvaltningens rutiner för hantering av riksdagsledamöternas reseräkningar. Ersättning för resor till riksdagsledamöter utgår enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Enligt 4 kap. 2 § har en ledamot rätt till ersättning för kostnader för tjänsteresor. I den aktuella revisionspromemorian^{6 [ Revisionspromemoria dnr 250-3383-05/06.]} anför Riksrevisionen att riksdagsförvaltningen bl.a. bör genomföra stickprovskontroller av att betalda resor avser tjänsteresor.

Anslaget

Riksdagsstyrelsen föreslår att ramanslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader fastställs till 733 737 000 kr för 2007. Det är en förhållandevis stor höjning av anslaget. Skälet är den ordning som den nya lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter innebär. Enligt 12 § ska investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen anslagsfinansieras. Hittills har dessa investeringar varit lånefinansierade. Riksdagsstyrelsen föreslår därför en tillfällig höjning av anslaget 2007 för att lösa befintliga lån. För 2008 och 2009 beräknas följdenligt anslagsnivån till klart lägre belopp.

Räntekontokredit, investeringsplan och låneramar

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagsförvaltningen för 2007 beviljas en räntekontokredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 150 486 100 kr, vilket motsvarar 10 % av myndighetens totala anslagsutrymme. Kreditnivån är i enlighet med 14 § i den nya lagen med ekonomadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter.

Riksdagsstyrelsen föreslår också att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2007–2009. Investeringsplanen framgår av följande tabell.

Investeringsplan för riksdagsförvaltningen 2007–2009

Miljoner kronor

	Utfall 2005	Prognos 2006	Budget 2007	Beräknat 2008	Beräknat 2009
Anläggningstillgångar, övrigt	49,2	42,2	47,9	50,0	50,0
Anläggningstillgångar, fastigheter	83,5	52,8	44,0	30,0	30,0
Summa investeringar	132,7	95,0	91,9	80,0	80,0
Lån i Riksgäldskontoret	132,7	75,0	83,6	80,0	80,0
Anslag		20,0	8,3
Summa finansiering	132,7	95,0	91,9	80,0	80,0

Källa: Prop. 2006/07:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.3.6.

Enligt prognosen för 2006 kommer investeringarna att uppgå till 95 000 000 kr, varav 52 800 000 kr avser fastigheter och 42 200 000 kr avser övriga anläggningstillgångar. Under 2007 föreslås investeringar för ungefär samma belopp. De stora posterna därvidlag uppges i propositionen i huvudsak vara hänförbara till riksdagens fastigheter.

Åtgärder som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen ska, i enlighet med vad som anges i den nya ekonomiadministrativa lagen för riksdagens myndigheter, inte finansieras genom upptagande av lån i Riksgäldskontoret utan genom anslag.

För 2006 har riksdagsförvaltningen låneramar avseende investeringar i fastigheter och andra anläggningstillgångar på 300 000 000 kr respektive 150 000 000 kr. Enligt riksdagsstyrelsen kommer motsvarande låneramar inte att behövas 2007. Styrelsen föreslår i stället att riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för dels investeringar som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp på 150 000 000 kr, dels investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp på 150 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag att anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader för 2007 ska uppgå till 733 737 000 kr.

Utskottet tillstyrker även förslagen från riksdagsstyrelsen till räntekontokredit, investeringsplan och lånebemyndiganden.

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag för 2007 anvisar ett anslag 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen (JO) på 63 289 000 kr samt godkänner riksdagsstyrelsens förslag om att JO ska beviljas en räntekontokredit på högst 6 328 900 kr. Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (mp) om att anslag ska anvisas med ett högre belopp än vad riksdagsstyrelsen föreslagit.

Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen ska också verka för att brister i lagstiftningen avhjälps. Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap. regeringsformen och 8 kap. riksdagsordningen samt av lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Propositionen

Verksamheten

Ombudsmännens tillsyn bedrivs genom prövning av klagomål från allmänheten samt genom inspektioner och andra undersökningar, som ombudsmännen finner påkallade. Verksamhetsmål har satts upp för klagomålsprövningen, rättslig tillsyn på eget initiativ, besvarande av lagstiftningsremisser samt den internationella verksamheten.

Enligt propositionen ökade ärendetillströmningen under 2005 med 334 ärenden jämfört med 2004. Samtidigt hade de oavgjorda ärendena i balans vid slutet av 2005 minskat med 199 ärenden. Antalet inspektionsdagar ökade något i jämförelse med 2004 men ligger fortfarande under JO:s mål (ca 60 inspektionsdagar). Orsaken är att klagomålshanteringen och remissärendena tagit så stor del av JO:s personella resurser i anspråk att initiativverksamheten inte kunnat ges önskvärd omfattning. Det internationella engagemanget och kontakter hade liksom under föregående år stor omfattning.

Vidare redovisas i propositionen att JO under 2005 sett över verksamheten för att finna effektivare och mera rationella metoder för ärendehantering, administration, information och service.

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen har bedömt JO:s årsredovisning för räkenskapsåret 2005 som i allt väsentligt rättvisande.

Anslaget

Riksdagsstyrelsen föreslår att ramanslag 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen (JO) ska uppgå till 63 289 000 kr för 2007. Bortsett från uppräkningen av anslaget på grund av pris- och löneomräkning är anslaget oförändrat i förhållande till 2006.

Riksdagsstyrelsen anför i propositionen att den ökade klagomålstillströmningen samt lagstiftningsremisserna redan under tidigare år har väckt frågan om ombudsmannaexpeditionens dimensionering. JO:s bedömning har varit att en förstärkning är nödvändig. I propositionen anför riksdagsstyrelsen att bl.a. den fortsatta utvecklingen av klagomålstillströmningen är avgörande för en framtida diskussion om ombudsmannaexpeditionens dimensionering. För 2007 bedömer riksdagsstyrelsen att utökningen med en tjänst samt den ökade hyresnivån ryms inom det tilldelade anslaget. Styrelsen hänvisar till föregående års anslagsutfall, då myndigheten redovisade ett anslagssparande.

Räntekontokredit

Riksdagsstyrelsen föreslår att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2007 beviljas en räntekontokredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 6 328 900 kr, vilket motsvarar 10 % av myndighetens anslagsutrymme. Kreditnivån är i enlighet med 14 § i den nya lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter.

Motionen

I motion 2006/07:K341 av Mikael Johansson m.fl. (mp) föreslås en ökning av anslaget med 2 000 000 kr utöver regeringens förslag (yrkande 1 i denna del). Motionärerna anför att ärendemängden fortsätter att öka och att väntetiderna för enskilda att få sina anmälningar behandlade blir allt längre. Anslagsökningen motsvarar enligt motionärerna kostnaden för åtminstone tre heltidstjänster som föredragande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag om medelsanvisning och räntekontokredit och avstyrker motionsyrkandet om anslag med ett högre belopp.

Ny nämnd för tillsyn av tvångsmedelsanvändning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden (v, mp) om ett nytt anslag för och inrättande av en ny myndighet under riksdagen för tillsyn av tvångsmedelsanvändning.

Motionerna

I motion 2006/07:K341 av Mikael Johansson m.fl. (mp) föreslås ett nytt anslag, Integritetsskyddsnämnd, och till anslaget anvisas 5 000 000 kr (yrkande 1 i denna del). Motionärerna anser att en ny myndighet, benämnd Integritetsskyddsnämnden, ska inrättas under riksdagen (yrkande 2). I motionen hänvisas till departementspromemorian Hemliga tvångsmedel m.m. under en stärkt parlamentarisk kontroll (Ds 2005:53), i vilken föreslås att en särskild nämnd inrättas för att utöva tillsyn över myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel m.m. (hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning etc.). Enligt departementspromemorians förslag ska nämnden inrättas under regeringen och den ska ha ett parlamentariskt inslag. I motionen anförs att nämnden i stället bör placeras under riksdagen för att garantera största möjliga självständighet. Nämnden ska, enligt motionen, utöva systemtillsyn och tillsyn på individuell basis, och den ska kunna tillerkänna enskilda skadestånd för att de felaktigt fått sin integritet kränkt.

Även i motion 2006/07:K335 av Lars Ohly m.fl. (v) föreslås att ett nytt anslag inrättas för en ny myndighet, benämnd Tvångsmedelsnämnden, med insyn i den öppna polisens hemliga tvångsmedelsanvändning. Nämnden ska ha representation från samtliga riksdagspartier. För 2007 föreslås att 2 000 000 kr anvisas på det nya anslaget (yrkandet i denna del).

Utredning

Den 10 november 2006 överlämnade Utredningen om rättssäkerhet vid hemliga tvångsmedel betänkandet Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, m.m. (SOU 2006:98). Utredningen föreslår bl.a. att ett oberoende organ med stark parlamentarisk anknytning ska inrättas under regeringen för uppgiften att utöva tillsyn över användningen av hemliga tvångsmedel och andra särskilda arbetsmetoder inom den brottsbekämpande verksamheten. Namnet på det nya organet föreslås bli Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare eller ha annan liknande juridisk erfarenhet, medan övriga ledamöter ska utses bland sådana personer som föreslagits av partigrupperna i riksdagen. Enligt utredaren bör tillsynsorganet inrättas under regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som anser att beredningen av det nämnda utredningsbetänkandet bör avvaktas, avstyrker motionsyrkandena.

Kungliga hov- och slottsstaten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten på 98 150 000 kr och avslår ett motionsyrkande (v) om att anslaget ska uppgå till ett lägre belopp. Utskottet avstyrker vidare motioner (s) om att den blivande statschefen bör ha en egen hovstat och om att Riksrevisionens insynsmöjlighet i Hovstatens verksamhet bör ökas ytterligare.

Jfr reservation 2 (s).

Kungl. Hovstaterna är den officiella beteckningen på den organisation (i dagligt tal kallad hovet) som har till uppgift att bistå statschefen och Kungl. Huset i deras officiella plikter. H.M. Konungens råd för Hovstaterna leds av kungen och har till uppgift att lägga fast principerna för den långsiktiga verksamheten samt att vara ett forum för frågor som kräver kungens personliga synpunkter och beslut. Riksmarskalken leder Hovstaterna och är inför kungen ansvarig för hela organisationens verksamhet.

I budgetsammanhang delas Kungl. Hovstaterna in i Kungliga hovstaten och Kungliga slottsstaten. Hovstaten består av Riksmarskalksämbetet, Hovmarskalksämbetet, H.M. Drottningens hovstat, H.K.H. Kronprinsessans hovstat, H.K.H. Hertiginnans av Halland hovstat samt H.M. Konungens Hovstall. Från denna del av anslaget betalas kostnader för representation och statsbesök, resor, transporter och personal m.m. samt levnadsomkostnader som är direkt kopplade till statschefens funktion och normala levnadsomkostnader för kungen och hans familj som inte är av rent privat karaktär. Kungen uppbär inte lön eller liknande för sitt uppdrag. Utgifter som är av rent privat karaktär betalas från kungens privata förmögenhet. Slottsstaten består av Husgerådskammaren och Ståthållarämbetet (slottsförvaltningarna). Från denna del av anslaget betalas bl.a. driftskostnader för de kungliga slotten.

Propositionen

Verksamheten

Kungliga hov- och slottsstaten ska enligt den överenskommelse som träffades med regeringen 1996 årligen lämna en berättelse över den samlade verksamheten. Tyngdpunkten ska läggas på en redovisning av hur tilldelade medel har använts när det gäller Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren. Regeringen och Riksmarskalksämbetet enades 2005 om att komplettera överenskommelsen från 1996 när det gäller insyn i den verksamhet som bedrivs inom ramen för anslaget till Kungliga hovstaten (se vidare bet. 2005/06:KU1).

Enligt budgetpropositionen ger verksamhetsberättelsen för år 2005 en bra överblick över de aktiviteter och åtgärder som har vidtagits för anslagsmedlen. Verksamhetsberättelsen har blivit utförligare när det gäller den verksamhet som bedrivs inom ramen för anslaget till Hovstaten. Bland annat ges en fylligare ekonomisk redogörelse. Kostnaderna har i internbudgeten fördelats på de olika organisatoriska enheterna.

Vad Hovstaten beträffar framgår att den kungliga familjens program har varit fortsatt omfattande med arrangemang inom landet, företräden och sammanträden på Stockholms slott, statsbesök, representationsmiddagar etc. Även inom Slottsstaten har aktiviteten varit hög.

Riksrevisionens iakttagelser

Den verksamhet som Hovstaten bedriver omfattas inte av Riksrevisionens granskning enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Riksrevisionen har granskat Kungl. Slottsstatens årsredovisning för räkenskapsåret 2005. Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande.

Anslaget

Regeringen föreslår att ramanslag 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten för 2007 ska uppgå till 98 150 000 kr. Bortsett från pris- och löneomräkning är anslaget oförändrat jämfört med innevarande år.

Motionerna

Anslaget

I motion 2006/07:K335 av Lars Ohly m.fl. (v) föreslås att anslaget minskas med 5 000 000 kr (yrkandet i denna del). Motionärerna anför att de är anhängare av republik, men då frågan om ett nytt statsskick inte är aktuell i budgeten avkräver man för 2007 i stället ett sparbeting av Hovstaten.

Övrigt

I motion 2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) anförs att den blivande statschefen bör ha en egen hovstat eller motsvarande, vilket riksdagen bör ge regeringen till känna (yrkande 7). En sådan ordning finns enligt motionärerna i de andra nordiska monarkierna.

I motion 2006/07:K289 av Hillevi Larsson och Veronica Palm (s) föreslås att Riksrevisionens insynsmöjligheter i den del av kungahusets och hovets ekonomi som utgörs av skattemedel ska utökas ytterligare. Motionärerna anför att det är glädjande att insynen i Hovstaten ska bli bättre, såsom redovisats i tidigare budgetproposition. Det räcker dock inte, menar de, att redovisningen är öppen. Det måste också vara möjligt att följa upp de fall där redovisningen är undermålig eller skattemedlen använts felaktigt. Riksrevisionen bör enligt motionärerna därför få utökad insyn i denna del av anslaget.

Hovstaternas organisation

Som framgått ovan har Kungl. Hovstaterna till uppgift att bistå statschefen och Kungl. Huset i deras officiella plikter. Drottningen har en egen hovstat, H.M. Drottningens hovstat, som ansvarar för drottningens officiella och privata program. En statsfru är chef för Drottningens hovstat.

Den 1 oktober 2004 fick H.K.H. Kronprinsessan Victoria en egen hovstat, tillika hovstat hos H.K.H. Hertigen av Värmland och H.K.H. Hertiginnan av Hälsingland och Gästrikland, med en hovmarskalk som chef. Utöver hovmarskalken arbetar inom denna hovstat en sekreterare på heltid för kronprinsessan. Den nya organisationen innebär samordning av arbetet med de kungliga ungdomarnas officiella framträdanden. Hovmarskalken är samtidigt kronprinsessans mentor. Vad gäller prins Carl Philip och prinsessan Madeleine fungerar en person hos H.M. Drottningens hovstat som dessas studievägledare respektive mentor. Samråd sker fortlöpande mellan Kronprinsessans hovstat, Hovmarskalksämbetet och Drottningens hovstat (se vidare Kungl. Hovstaternas verksamhetsberättelser för 2004 och 2005).

Tidigare behandling

Hösten 2005 behandlade utskottet en motion med samma innebörd som den nu aktuella om utökad insyn för Riksrevisionen (bet. 2005/06:KU1). Utskottet konstaterade då att regeringen och Riksmarskalksämbetet hade enats om att komplettera överenskommelsen från 1996 och att överenskommelsen skulle innebära ökad insyn i den verksamhet som bedrivs inom ramen för Hovstaten. Detta var enligt utskottet i enlighet med vad riksdagen tidigare hade tillkännagett till regeringen i frågan (se bet. 2003/04:KU9, rskr. 2003/04:148). Utskottet anförde att erfarenheterna av den nya ordning som överenskommelsen innebär borde avvaktas innan frågan prövas på nytt. Motionen avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning avseende anslag 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten och avstyrker motionsyrkanden om anslag med ett lägre belopp. Utskottet hänvisar i frågan om ökade insynsmöjligheter i Hovstaten till sin tidigare bedömning och avstyrker motionen om detta.

Enligt vad som framkommit under behandlingen av ärendet i utskottet ska yrkandet i motion 2006/07:Fi244 om en egen hovstat för den blivande statschefen uppfattas avse ett eget anslag eller en egen anslagspost för denna, skild från Kungliga hov- och slottsstaten i övrigt. Utskottet har inget underlag för att bedöma behovet av en sådan uppdelning av anslaget men utgår från att regeringen fortlöpande bedömer behovet av olika anslag och anslagsposter samt, om så behövs, återkommer till riksdagen.

Med detta avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Regeringskansliet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. på 5 580 760 000 kr samt avslår motionsyrkanden (s, m, fp, kd, v) om Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation. Utskottet föreslår däremot, med samma bedömning som utrikesutskottet gjort, ett tillkännagivande för regeringen om att handläggningen av ärenden om bortförda barn bör ses över. Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (s) om förlängd tid för Kommittén för EU-debatt.

Jfr reservationerna 3–5 (v), (s), (v).

Anslaget finansierar förvaltningskostnader för Regeringskansliet, inklusive utrikesrepresentationen, kommittéväsendet och andra utredningar m.m., samtliga departement, Regeringskansliets förvaltningsavdelning och gemensamma ändamål (hyror, kapitalkostnader m.m.).

Propositionen

Verksamheten

I propositionen redovisar regeringen Regeringskansliets verksamhet under 2005. Regeringskansliet, kommittéerna och utlandsmyndigheterna hade vid utgången av 2005 tillsammans 4 541 tjänstgörande, varav ca 4 % var anställda på det s.k. politikeravtalet. Antalet tjänstgörande är därmed något mindre än vid utgången av 2004. Minskningen skedde främst vid Utrikesdepartementet i Stockholm och inom kommittéväsendet.

I propositionen anförs att Regeringskansliet under den senaste tioårsperioden har genomgått stora förändringar när det gäller verksamhet och organisation. Den största förändringen är den ökade internationaliseringen och då främst Sveriges medlemskap i EU.

Vidare redovisas i propositionen olika nyckeltal för Regeringskansliets verksamhet. Mellan 2004 och 2005 minskade det totala antalet regeringsärenden från 7 615 till 7 529. Antalet propositioner minskade från 188 till 183. Nämnas kan även att antalet interpellationssvar minskade från 542 till 531 medan antalet frågesvar till riksdagen ökade från 1 749 till 2 212. Vad gäller den internationella delen av Regeringskansliets verksamhet minskade bl.a. antalet resdagar utomlands från 48 257 till 44 263 och antalet arbetsdagar i rådsarbetsgrupper (EU) från 2 443 till 2 372.

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen anger att Regeringskansliets årsredovisning har upprättats i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning, budgetunderlag, regleringsbrev och övriga beslut i myndigheten. Riksrevisionen har bedömt att Regeringskansliets årsredovisning för räkenskapsåret 2005 i allt väsentligt är rättvisande.

Frågor om utveckling av kommittéväsendet har under 2004 behandlats i Riksrevisionens rapport Förändringar inom kommittéväsendet (RiR 2004:2) och i konstitutionsutskottets betänkande 2004/05:KU3. I budgetpropositionen anförs att de frågor som behandlades i rapporten har övervägts inom Regeringskansliet. I början av 2006 anställdes experter vid Regeringskansliets kommittéservice med uppgift att initiera, utveckla och stödja åtgärder som främjar kvalitet i kommittéers verksamhet. Insatsen ska utvärderas om tre år.

Anslaget

Regeringen föreslår att ramanslag 90:5 Regeringskansliet m.m. ska uppgå till 5 580 760 000 kr för 2007. Det är en ökning jämfört med vad som anvisats för innevarande år. Ökningen är kopplad till arbetet med att flytta det administrativa ansvaret för utlandsmyndigheter med betydande utvecklingssamarbete från Sida till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet). Detta görs för att fullfölja den administrativa integrationen och skapa en enhetligare form för administrationen inom hela utrikesförvaltningen. Vidare redovisas i propositionen verksamheter som flyttas mellan Regeringskansliet och myndigheter med efterföljande nivåjusteringar av anslagen.

I propositionen omnämns även Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd under andra halvåret 2009. Förberedelserna inför ordförandeskapet inleds under andra halvåret 2006. Regeringens bedömning är att förberedelserna inledningsvis kan hanteras inom befintliga ramar men att de på sikt kommer att kräva ökade resurser.

Motionerna

Regeringskansliets organisation

I två motioner från föregående riksmöte föreslås tillkännagivanden till regeringen avseende organiseringen av arbetet i Regeringskansliet med frågor rörande terrorism. Johan Pehrson m.fl. (fp) föreslår i motion 2005/06:Ju480 dels att statsministern bör tillsätta en terroristsamordnare inom Statsrådsberedningen (yrkande 1), dels att ett krishanteringsorgan inriktat på terroristhot och terrorattacker bör inrättas inom Statsrådsberedningen (yrkande 2). Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m) ger i motion 2005/06:Ju534 förslag på ökad interministeriell samordning i kampen mot internationell terrorism (yrkande 4).

I motion 2006/07:A238 av Lars Ohly m.fl. (v) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör inrätta ett renodlat jämställdhetsdepartement (yrkande 2). Motionärerna framhåller att jämställdhetspolitiken ska omfatta alla politikområden och samhällsfunktioner. För att det ska fungera krävs, enligt motionärerna, en övergripande, samlande och samordnande politisk-strategisk nivå med mandat att initiera och vara pådrivande när det gäller för kvinnor strategiskt viktiga jämställdhetssatsningar på samtliga politikområden.

Utrikesförvaltningens organisation

I motion 2006/07:U208 av Luciano Astudillo (s) yrkande 1 anförs att regeringen bör lägga om sin strategi för utlandsrepresentation i syfte att anpassa den till en förändrad värld och ett förändrat Sverige. Motionären pekar på att mer än 16 % av Sveriges befolkning i dag har utländsk bakgrund och att vi svenskar numera kan tala och göra oss förstådda på mer än 150 olika språk. Detta är enligt motionären en enorm resurs. Vidare anförs att den svenska utlandsrepresentationen bör moderniseras (yrkande 2).

Alf Svensson (kd) efterlyser i motion 2006/07:U273 en politisk översyn av utrikesförvaltningens representation utomlands. Det fordras enligt motionären en övergripande analys som utgår från var och hur Sverige ska kunna agera aktivt diplomatiskt för att främja frihet och fred. Motionären anser vidare att stängningarna av de svenska ambassaderna bl.a. vid Heliga stolen, i Libanon och i Tunisien har skett utan nödvändiga och rimliga analyser och utan en öppen debatt.

Annelie Enochson (kd) föreslår i motion 2006/07:K336 att Sveriges ambassad omlokaliseras från Tel Aviv till västra Jerusalem. I motionen anförs att Jerusalem har varit Israels huvudstad sedan 1950 och att Israel är det enda land i världen där en svensk ambassad inte ligger i dess huvudstad. Vidare anförs att en tvåstatslösning av den israelisk-palestinska konflikten skulle innebära att Jerusalem blev huvudstad för bägge staterna, och då skulle en ambassadflytt vara en deklaration i handling från svensk sida. Redan i dag finns ett generalkonsulat i östra Jerusalem.

I motion 2006/07:U257 av Hans Linde m.fl. (v) yrkande 8 anför motionärerna att Sverige bör återta sitt erkännande av regeringen i Bagdad men inrätta ett representationskontor i Erbil med vissa konsulära uppgifter för att underlätta vistelsen för de svenskar som reser till norra Irak/irakiska Kurdistan.

Fredrik Malm (fp) anser i motion 2006/07:U240 att den svenska ambassaden i Bagdad ska öppnas på nytt.

Handläggning av ärenden om bortförda barn

Annelie Enochson (kd) anför i motion 2006/07:U265 yrkande 1 att det borde vara en självklarhet att alla föräldrar till bortrövade barn får en personlig handläggare och att konkreta handlingsplaner upprättas för varje ärende. Dessa handlingsplaner ska läggas upp i samråd med föräldern. Handläggarna ska vara anträffbara och ha informationsplikt minst var 14:e dag för att informera föräldrarna om hur långt ärendet har kommit.

Kommittén för EU-debatt

I motion 2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att förordnandet för Kommittén för EU-debatt bör förlängas till den 31 december 2007 (yrkande 98). I motionen framhålls bl.a. vikten av en levande och bred debatt om EU.

Bakgrund

Bestämmelser avseende Regeringskansliets organisering m.m.

Av 6 kap. 1 § regeringsformen framgår att det är statsministern som utser övriga statsråd. Det är också, enligt 7 kap. 1 §, statsministern som bland de övriga statsråden utser departementscheferna.

Departementens antal och benämningar är inte lagreglerade. Närmare bestämmelser finns i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet, som beslutas av regeringen. I 2 § räknas departementen upp.

Kommittén för EU-debatt

Kommittén för debatt om Europeiska unionens utveckling och framtid inför 2004 års regeringskonferens tillsattes år 2001 med uppdrag (SB 2001:01, dir. 2001:35) att

·.    stimulera en bred, offentlig debatt om Europeiska unionen (EU), särskilt inför den kommande regeringskonferensen, bidra till att öka kunskaperna hos allmänheten om aktuella frågeställningar kring EU:s utveckling samt ge företrädare för olika åsiktsriktningar utrymme att argumentera för sina uppfattningar,

·.    skapa kontaktytor mellan den svenska debatten om EU och motsvarande debatt i övriga europeiska länder,

·.    sammanställa analyser av de frågor som kan komma att behandlas vid regeringskonferensen.

Kommitténs uppdrag skulle enligt de ursprungliga direktiven vara slutfört när 2004 års regeringskonferens började, men tiden för kommittén att slutföra sitt uppdrag har förlängts i olika omgångar, senast i oktober 2005, då tiden förlängdes till den 31 december 2006 (dir. 2005:113). Syftet med förlängningarna har varit att stimulera och ge stöd åt den offentliga debatten även under regeringskonferensen och den planerade svenska ratificeringsprocessen. Vid den senaste förlängningen angavs att kommitténs verksamhet borde fortsätta och samtidigt breddas för att öka fokus på de sakpolitiska frågorna inom EU.

Kommittén lämnade den 5 augusti 2004 över ett förslag till regeringen om permanent bidragsgivning och utåtriktad verksamhet (Sluta strunta i EU, SOU 2004:82). Kommittén anser att det bör inrättas ett organ för permanent bidragsgivning till ideella organisationer. Syftet med verksamheten ska vara att stimulera till ett ökat deltagande i debatten om EU och bidra till att öka allmänhetens kunskaper om aktuella EU-frågor. I betänkandet föreslår kommittén att verksamheten – i form av en nämndmyndighet – placeras vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps.

Yttrande från utrikesutskottet

Ärenden om Sveriges representation i utlandet hör sedan 2001 till utgiftsområde 1 och bereds således av konstitutionsutskottet. Utskottet har framhållit det som angeläget att utrikesfrågorna i största möjliga utsträckning ges en sammanhållen behandling och att, i den mån det behövs, det kommer att bereda utrikesutskottet tillfälle till yttrande vid beredning av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23).

Utrikesutskottet konstaterar att motionärerna i flera av de här aktuella motionerna tar upp frågor som rör utrikesförvaltningens organisation, utbildning av utrikesförvaltningens personal, handläggningsordning m.m. Det rör sig i dessa fall om frågor där beslutskompetens finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande myndigheter. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund vare sig behövligt eller lämpligt att riksdagen gör tillkännagivanden enligt motionärernas förslag i dylika frågor.

Vad gäller förslaget rörande representativitet och mångfald i rekryteringen av personal till utrikesförvaltningen vill utrikesutskottet fästa uppmärksamhet vid att personalhandläggare inom Regeringskansliet har utbildats i rekrytering ur ett mångfaldsperspektiv. Utskottet noterar vidare att Regeringskansliets handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter i Regeringskansliet, inklusive utrikesförvaltningen, oavsett etnisk eller religiös tillhörighet revideras löpande.

Utrikesutskottet konstaterar att frågan om ett återöppnande av den svenska ambassaden i Bagdad i Irak är prioriterad för regeringen. En svensk ambassadör har utsetts men är, med hänsyn till den rådande osäkra situationen i landet, tills vidare placerad i Amman i Jordanien. Sverige tillämpar principen att erkänna stater, inte regeringar.

Med anledning av de motionsvis framförda förslagen om översyn och modernisering m.m. av den svenska representationen utomlands, upprättande av konsulat m.m. konstaterar utrikesutskottet att en utredning om denna typ av frågor nyligen gjorts och att resultaten av denna presenterats för, och diskuterats med, utskottet. Därutöver äger en årlig dialog i hithörande frågor rum mellan utskottet och regeringen. Även om det är regeringen som fattar beslut i dylika frågor är engagemanget kring utlandsrepresentationerna viktigt ur prioriteringshänseende. Utskottet anser att det är viktigt för landet med en bredast möjliga närvaro ute i världen.

Utrikesutskottet välkomnar att den administrativa integrationen mellan Regeringskansliet och Sida för utlandsmyndigheterna fullföljs och att utrikesrepresentationen, i enlighet med den tidigare regeringens satsning på tillväxt, stärks. Avslutningsvis i denna del välkomnar utrikesutskottet att EG-kommissionen har beslutat att upprätta en regional delegation i Minsk. Utskottet anser, liksom regeringen, att vikten av att öppna en svensk ambassad i den vitryska huvudstaden därmed aktualiseras ytterligare.

Enligt utrikesutskottets mening bör motionerna såvitt avser utrikesförvaltningens organisation avstyrkas.

I frågan om handläggningen av ärenden om bortförda barn konstaterar utrikesutskottet att UD:s arbete med bortförda barn sker i enlighet med 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, Bryssel II-förordningen och 1989 års FN-konvention om barnets rättigheter. När det gäller åtgärder för att hjälpa barn som bortförts till andra länder har Haagkonventionen generellt visat sig vara ett bra verktyg för att förebygga och motverka internationella bortföranden av barn. Konventionen bygger på samarbete och ömsesidigt förtroende för myndigheter i konventionsstaterna.

Vidare konstaterar utrikesutskottet att ärenden om bortförande till länder som inte är anslutna till Haagkonventionen är svårlösta, och handläggningstiden blir ofta lång. Men även i ärenden med länder som är med i Haagsamarbetet visar erfarenheterna att det ibland kan ta mycket lång tid innan en lösning kan nås.

Enligt utrikesutskottets uppfattning måste skyddet och respekten för de mänskliga och medborgerliga rättigheterna hos en av de svagaste och mest utsatta grupperna i samhället – barnen – utgöra en kärnuppgift för berörda svenska myndigheter och ärenden som rör bortförda barn prioriteras. Regeringen bör mot denna bakgrund göra en översyn av hur handläggningen av denna typ av ärenden kan förbättras och effektiviseras samt därefter i lämplig form informera riksdagen om resultaten av en dylik översyn.

Enligt utrikesutskottets mening bör, med anledning av motion 2006/07:U265 (kd) yrkande 1, regeringen ges till känna vad utskottet anfört.

Utrikesutskottets yttrande återges i bilaga 6.

Tidigare behandling

Utskottet har flera gånger behandlat motioner rörande Regeringskansliets organisering. Senast skedde det hösten 2005 i betänkande 2005/06:KU1, då utskottet bl.a. behandlade motioner om inrättande av ett jämställdhetsdepartement, ett framtidsråd för sammanhållen hantering av forsknings- och framtidsfrågor och ett samordningskansli inom Statsrådsberedningen för arbetet med att förebygga våld och övergrepp mot äldre personer. Utskottet anförde att det vidhöll sitt tidigare ställningstagande, nämligen att det inte ankommer på riksdagen att fatta besluta i frågor som rör Regeringskansliets organisering. Mot den bakgrunden avstyrkte utskottet motionerna. Av samma anledning avstyrkte utskottet i betänkandet även en motion om att en viss kommitté (EU-2004-kommittén) inte borde ges tilläggsdirektiv.

Utskottet redovisade i förra årets betänkande också vissa uppgifter vad gäller handläggningen inom Utrikesdepartementet av ärenden om olovligt bortförda barn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag att anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. för 2007 ska uppgå till 5 580 760 000 kr. Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning av frågor om Regeringskansliets, inklusive utrikesförvaltningens, organisation och därmed sammanhängande frågor och avstyrker motionsyrkandena i denna fråga. Såvitt avser utrikesförvaltningen innebär ställningstagandet att konstitutionsutskottet delar utrikesutskottets bedömningar.

Vad härefter gäller frågan om handläggningen av ärenden om bortförda barn delar konstitutionsutskottet även i denna del utrikesutskottets bedömning. Utskottet föreslår således att riksdagen ger regeringen till känna som sin mening att – mot den bakgrund som utrikesutskottet redovisat – en översyn bör göras av hur handläggningen av denna typ av ärenden kan förbättras och effektiviseras samt därefter i lämplig form informera riksdagen om resultaten av en sådan översyn.

Stöd till politiska partier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för 2007 anvisar ett anslag 90:6 Stöd till politiska partier på 170 200 000 kr.

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet, som i princip är avsett endast för partier som är företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd och tilläggsstöd.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslag 90:6 Stöd till politiska partier ska uppgå till 170 200 000 kr för 2007. Det är samma belopp som anvisades i statsbudgeten för innevarande år.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringes förslag för 2007 anvisar ett anslag 90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information på 13 145 000 kr och avstyrker ett motionsyrkande (mp) om nedläggning av institutet. Utskottet föreslår också att regeringen får begärt bemyndigande att besluta om åtaganden för Sieps forskningsverksamhet som medför behov av framtida anslag på högst 2 500 000 kr under 2008–2010.

Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) initierar och bedriver forskning, utvärdering och analys av EU-politik inom områdena ekonomi och handel, statsvetenskap och juridik.

Propositionen

Verksamheten

Sieps forsknings- och utredningsverksamhet bedrivs huvudsakligen inom ramen för tre övergripande teman: makt och demokrati, EU:s roll i världen samt effekter av EU:s politik. Under 2005 publicerade Sieps elva rapporter och anordnade 28 seminarier. Sieps beslutade också om tilldelning av forskningsbidrag på 5 miljoner kronor. Under 2006 har anslaget även använts för finansiering av verksamhet som bedrivits av Kommittén för EU-debatt.

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen har, enligt propositionen, inga erinringar och bedömer att årsredovisningen för Sieps i allt väsentligt är rättvisande.

Anslaget

Regeringen föreslår att ramanslag 90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information ska uppgå till 13 145 000 kr. Det är en minskning jämfört med vad som anvisats för innevarande år, då anslaget förstärkts tillfälligt i syfte att stimulera en bred debatt om EU:s verksamhet under den reflektionspaus som unionens stats- och regeringschefer deklarerade vid Europeiska rådets möte i juni 2005 (se prop. 2005/06:1 utg.omr. 1 avsnitt 6.4.4).

Bemyndigandet

I propositionen gör regeringen bedömningen att det inom Sieps forskningsverksamhet finns behov av projekt som kan pågå under längre tid än ett år. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för det aktuella anslaget besluta om åtaganden för Sieps forskningsverksamhet som innebär utgifter på högst 2 500 000 kr under åren 2008–2010.

Motionen

Mikael Johansson m.fl. (mp) anför i motion 2006/07:K341 att Sieps bör avskaffas (yrkande 6). I huvudsak fungerar Sieps, menar motionärerna, som en debattklubb som producerar skrifter, håller symposier m.m., vilket inte kan anses prioriterat eller ens behövligt. Genom att Sieps avskaffas görs en besparing på 13 000 000 kr (yrkande 1 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning och om bemyndigande samt avstyrker motionsyrkandet om att anslaget ska utgå.

Riksdagsförvaltningens årsredovisning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagsstyrelsens skrivelse över riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2005 läggs till handlingarna.

Utskottet föreslår också att det i lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter införs en övergångsbestämmelse.

Redogörelsen

I redogörelse 2005/06:RS2 lämnas en redovisning för riksdagsförvaltningens verksamhet under verksamhetsåret 2005. Där lämnas uppgifter om riksdagens personal och riksdagsförvaltningens organisation, resultatredovisning för riksdagsförvaltningen samt redogörelser för riksdagsförvaltningens verksamhetsgrenar: Stödet till beslutsprocessen, Service och förvaltning, Information till allmänheten och Internationell verksamhet. Redogörelsen innehåller även finansiell information samt en bilaga med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen under 2005.

Enligt redogörelsen skedde under 2004/05 en betydande volymökning i kammararbetet och utskottens arbete både i jämförelse med motsvarande år under förra mandatperioden (2000/01) och med föregående riksmöte (2003/04).

Målen för de olika verksamhetsgrenarna har i allt väsentligt uppfyllts, enligt redogörelsen. De totala kostnaderna för verksamhetsgrenarna och transfereringarna har enligt redogörelsen fortsatt att öka. Ökningen av transfereringarna kan framför allt härledas till ökningen av det ekonomiska stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen avseende reformen om stöd för politiska sekreterare. Vad de olika verksamhetsgrenarna beträffar ökade kostnaderna för Stödet till beslutsprocessen medan kostnaderna för Service och förvaltning och Information till allmänheten minskade något. Kostnaderna för verksamhetsgrenen Internationell verksamhet ökade något.

Ändring i lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter

Våren 2006 antog riksdagen en lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter (framst. 2005/06:RS5, bet. 2005/06:KU39, rskr. 2005/06:383–385, SFS 2006:999). Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2007.

Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om redovisning, tidpunkt för avlämnande av årsredovisning och om årsredovisningens innehåll. Tanken med lagen har inte varit att ge bestämmelserna om redovisning retroaktiv verkan, dvs. att de skulle gälla även för den årsredovisning som ska upprättas efter ikraftträdandet men avse räkenskapsåret 2006. Frånvaron av särskilda övergångsbestämmelser får dock den konsekvensen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen för riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005 till handlingarna.

Utskottet föreslår vidare med stöd av sin initiativrätt att det införs en övergångsbestämmelse i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen med innebörden att redovisningsreglerna i lagen tillämpas första gången för räkenskapsåret 2007. Kravet på att årsredovisningen ska lämnas senast den 22 februari ska dock gälla redan för den årsredovisning som lämnas avseende räkenskapsåret 2006, vilket inte innebär någon ändring i sak eftersom de myndigheter som lagen gäller för redan lämnar sina årsredovisningar inom den angivna tidsramen.

Utskottets lagförslag återfinns i bilaga 5.

Vissa lagändringar

Ändring i koncessionsavgiftslagen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring i koncessionsavgiftslagen.

Propositionen

I budgetpropositionen (utg.omr. 17) föreslår regeringen en lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område.

Riksdagen har tidigare efter förslag från regeringen beslutat om ändringar i koncessionsavgiftslagen som bl.a. inneburit att vissa bestämmelser erhållit nya paragrafnummer. Därvid har inte beaktats behovet av konsekvensändringar av de bestämmelser i nämnda lag som hänvisar till de bestämmelser som erhållit nya paragrafnummer. Således finns det i dag tre bestämmelser i koncessionsavgiftslagen som hänvisar till felaktiga paragrafer. Föreslaget innebär att de felaktiga hänvisningarna korrigeras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Ändring i lagen med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår riksdagen att besluta om en ändring i instruktionen för Riksdagens arvodesnämnd så att instruktionen överensstämmer med en senare beslutad ändring i ersättningslagen.

Bakgrund

Våren 2006 beslutade riksdagen att alla beslut om inkomstgaranti ska överklagas till allmän förvaltningsdomstol (framst. 2005/06:RS4, bet. 2005/06:KU33). I riksdagsordningen infördes en bestämmelse om att beslut av ett riksdagsorgan i ett förvaltningsärende som får överklagas enligt särskilda bestämmelser prövas av allmän förvaltningsdomstol i de fall som riksdagen bestämmer och i övriga fall av Riksdagens överklagandenämnd (9 kap. 5 § RO). Uttryckliga bestämmelser om att beslut i fråga om inkomstgaranti eller efterlevandeskydd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol infördes i 16 kap. lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (ersättningslagen) genom lagen (2006:998) om ändring i nämnda lag. Bland annat sägs, i 16 kap. 2 §, att ett beslut av Riksdagens arvodesnämnd enligt 13 kap. 16 eller 27 § (om jämkning av inkomstgaranti respektive om ansökan om inkomstgaranti efter jämkningsbeslut) får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och att vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd.

I lagärendet förbisågs bestämmelsen i 9 § lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd, där det sägs att nämndens beslut inte får överklagas.

Utskottets ställningstagande

Den bedömning som riksdagen gjorde under våren 2006 om möjligheterna att överklaga inkomstgarantibeslut till allmän förvaltningsdomstol hade bort komma till uttryck även genom en ändring i instruktionen för arvodesnämnden. Utskottet föreslår därför med stöd av sin initiativrätt att riksdagen nu beslutar om en sådan ändring.

Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd återfinns i bilaga 5.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Ikraftträdande av ändrade regler om driftsstöd till dagstidningar, punkt 2 (s, mp)
	av Berit Andnor (s), Morgan Johansson (s), Yilmaz Kerimo (s), Helene Petersson i Stockaryd (s), Billy Gustafsson (s), Phia Andersson (s) och Mikael Johansson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fi244 yrkande 8, bifaller delvis motion 2006/07:K281 och avslår proposition 2006/07:1 utgiftsområde 1 punkt 2.

Ställningstagande

Vi anser att de ändrade presstödsregler som riksdagen tidigare beslutat ska gälla från den 1 januari 2007 ska träda i kraft enligt det fattade beslutet. Det finns enligt vår mening ingen anledning att gå ifrån detta beslut med hänvisning till osäkra antaganden om ställningstaganden av Europeiska kommissionen, och det beslutade stödet är av stor betydelse för mångfalden i den svenska pressen.

2.	Hovstat för den blivande statschefen, punkt 4 (s)
	av Berit Andnor (s), Morgan Johansson (s), Yilmaz Kerimo (s), Helene Petersson i Stockaryd (s), Billy Gustafsson (s) och Phia Andersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2006/07:Fi244 yrkande 7.

Ställningstagande

I motion 2006/07:Fi244 anförs att den blivande statschefen i de andra nordiska monarkierna har en egen hovstat eller motsvarande ordning och att detta bör gälla även i Sverige. Vi instämmer i denna uppfattning och anser att riksdagen med anledning av motionen i denna del bör ge regeringen till känna som sin mening att anslaget eller anslagsposten för den blivande statschefen bör skiljas från anslaget Kungl. hov- och slottsstaten i övrigt.

3.	Inrättande av ett jämställdhetsdepartement, punkt 7 (v)
	av Marianne Berg (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:A238 yrkande 2.

Ställningstagande

Jämställdhetspolitiken är sektorsövergripande och sektorsgenomgripande. Den ska omfatta alla politikområden och samhällsfunktioner. För att det ska kunna fungera krävs enligt vår mening en övergripande, samlande och samordnande politisk-strategisk nivå med mandat att initiera och vara pådrivande när det gäller för kvinnor strategiskt viktiga jämställdhetssatsningar på samtliga politikområden. Enligt vår uppfattning bör därför en jämställdhetsminister ansvara för enbart jämställdhetspolitiken i ett eget jämställdhetsdepartement. Regeringen bör således överväga att inrätta ett sådant departement.

4.	Kommittén för EU-debatt, punkt 8 (s)
	av Berit Andnor (s), Morgan Johansson (s), Yilmaz Kerimo (s), Helene Petersson i Stockaryd (s), Billy Gustafsson (s) och Phia Andersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fi244 yrkande 98.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt med en levande och bred debatt om Europeiska unionen. Att regeringen inte vill förlänga förordnandet för Kommittén för EU-debatt tyder på ett bristande intresse för en sådan debatt. Vi anser det vara angeläget att kommittén får fortsätta verka även under 2007, och detta bör ges regeringen till känna.

5.	Representation i Irak, punkt 12 (v)
	av Marianne Berg (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:U257 yrkande 8.

Ställningstagande

Som utvecklas närmare i en avvikande mening till utrikesutskottets yttrande 2006/07:UU1y bör Sverige upprätta ett representationskontor med vissa konsulära uppgifter i norra Irak/irakiska Kurdistan. Ett sådant kontor behövs för att underlätta vistelsen för de svenskar – många kurder i exil – som reser till området.

Särskilda yttranden

1.	Anslag m.m. för 2007 inom utgiftsområde 1, punkt 1 (s)
	Berit Andnor (s), Morgan Johansson (s), Yilmaz Kerimo (s), Helene Petersson i Stockaryd (s), Billy Gustafsson (s) och Phia Andersson (s) anför:

Vi socialdemokrater har i partimotion 2006/07:Fi244 ”Alla ska med” gett vår syn på inriktningen av politiken. Våra förslag syftar till att utveckla hela Sverige och ge alla som bor här del av den goda ekonomiska utveckling som politiken under tidigare mandatperioder lagt grunden för.

Det rekordstora antalet nya jobb och den snabba minskningen av arbetslösheten som sker just nu är ett styrketecken för den välfärdsmodell som den nya regeringens politik syftar till att förändra. Hög sysselsättning kan förenas med rimliga nivåer och avgifter i a-kassan. God ekonomisk utveckling kan understödjas av bra sociala försäkringar. Sverige är ett framstående land i sin utvecklingstakt och modernitet just därför att vi har haft en välfärd som syftar till att skapa trygghet och rättvisa.

Vi vill bygga vidare på den generella välfärdspolitiken och inte underminera de system som gör att långtidssjuka och arbetslösa slipper hamna i permanent underläge och fattigdom. Vi motsätter oss de försämringar som slår hårt och brutalt mot de människor som redan hamnat i svårigheter. Vi har en sammanhållen politik för ett sammanhållet Sverige.

Majoriteten i riksdagen bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna avser dock att fastställa andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten, och gör en annan beräkning av statens inkomster avseende 2007 än vad som skulle bli fallet med våra förslag. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för åren 2007 och 2008.

När riksdagens majoritet genom rambeslutet väljer en annan inriktning av politiken än den vi förespråkar deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1.

Om vårt förslag till ramar hade vunnit gehör, hade vi gjort en fördelning av anslagen till utgiftsområdet i enlighet med det vi föreslår i vår partimotion. Där föreslår vi bl.a. att huvuddelen av Regeringskansliets anslagssparande, som är mycket stort, ska dras in och att regeringen ska återkomma med förslag till en minskning av anslagssparandet. Vi motsätter oss vidare att personalförstärkningsmedlen till länsstyrelserna slopas. Dessa medel har haft stor betydelse för länsstyrelsernas möjlighet att fullgöra sitt tillsynsansvar.

Vårt budgetalternativ bör dock ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

2.	Anslag m.m. för 2007 inom utgiftsområde 1, punkt 1 (v)
	Marianne Berg (v) anför:

En majoritet av riksdagens ledamöter, representerande Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, beslutar den 6 december 2006 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden samt en beräkning av statens inkomster. Ett tak för statens utgifter inklusive pensionssystemet fastställdes för 2007 och 2008.

Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion 2006/07:Fi245 en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken, än vad riksdagsmajoriteten kommer att fatta övergripande beslut om. I vårt budgetalternativ avvisar vi regeringens politik som bygger på skattesänkningar ämnade att gynna de redan väl gynnade, på folkflertalets bekostnad.

Vi avvisar således de kraftiga försämringar som regeringen föreslår, särskilt på arbetsmarknadspolitikens område som uppenbarligen har siktet inställt på att försvaga den fackliga organiseringen och därmed löntagarnas ställning. Vänsterpartiet ifrågasätter den politik som präglas av en marknadsliberal grundsyn, som skapar arbetslöshet och leder till en socialt destruktiv överföring av resurser till de rikaste. I stället förordas en demokratisering av den ekonomiska politiken där arbetslöshetsbekämpning görs till den ekonomiska politikens allt överskuggande mål. Vänsterpartiet presenterar en omfattande reformbudget för jobb, rättvisa, miljöomställning och jämställdhet.

Vänsterpartiets politik för full sysselsättning påverkar olika delar av statsbudgeten. Ett omfattande jobbpaket presenteras, liksom ett flertal stora reformer för ökad välfärd och rättvisa, så att de resurser som finns i statskassan ska komma till nytta i produktiva insatser.

Utgiftsområde 1, Rikets styrelse, är ett utgiftsområde som spänner över många av statens verksamhetsfält. Där samsas bl.a. samepolitik med delar av mediepolitiken, länsstyrelsernas verksamhet med Regeringskansliet, satsningar på att fördjupa den svenska demokratin med Hovstatens budget för monarkin. Den summa som beräknas för utgiftsområdet totalt är drygt tio tusen miljoner kronor. De flesta av dessa miljoner täcker kostnader för viktig och/eller nödvändig statlig verksamhet. Men på några punkter har den nytillträdda högerregeringen hunnit sätta sin prägel.

Då riksdagsmajoriteten kan antas komma att fatta rambeslut om en helt annan inriktning av den ekonomiska politiken, än den som Vänsterpartiet presenterat, deltar vi inte i beslutet om fördelningen av anslag inom utgiftsområde 1, och jag presenterar inget formellt motförslag till utskottsbehandling.

Jag redovisar här den förändring av anslagen inom utgiftsområde 1 som vi inom Vänsterpartiet hade velat se, och som presenterades i vår utgiftsområdesmotion 2006/07:K335.

Kompetensväxlingsprogram: Den av den tidigare regeringen beslutade tillfälliga arbetsmarknadspolitiska satsningen som syftar till att tidigarelägga nyanställningar för att underlätta en smidig övergång, vilket behövs på grund av framtida pensionsavgångar, föreslås av den nytillträdda regeringen avslutas ett år i förtid, en åtgärd som i regeringens budgetproposition beräknas spara 65 miljoner kronor till statskassan. Den tillfälliga satsningen på statliga kompetensöverföringsjobb riktar sig till en grupp av arbetslösa som till största delen består av kvinnor. En förtida utfasning av denna satsning är mycket olycklig, då den statliga sektorn har ett stort behov av att rekrytera ny kompetens, i synnerhet samhällsvetare, som i dag har en svår situation på arbetsmarknaden. Vi i Vänsterpartiet anser att kompetensväxlingsprogrammet ska fortsätta i enlighet med tidigare beslut.

Tvångsmedelsnämnden: Den insyn och kontroll som i dag finns över den öppna polisens hemliga tvångsmedelsanvändning är inte tillräcklig. En tvångsmedelsnämnd med representation från samtliga riksdagspartier bör därför inrättas, och för detta skapar vi en ny anslagspost, där vi anslår 2 miljoner kronor per år.

Hovstaten: Vänsterpartiet är anhängare av demokrati, och som demokratiförespråkare har vi den bestämda åsikten att Sverige bör vara republik. Ett beslut om nytt statsskick är dock inte aktuellt i denna budget, varför vi i det här läget anser att det är rimligt att kräva ett sparbeting av Hovstaten på ca 10 % för år 2007, för att kunna frigöra resurser till angelägnare ändamål. Vänsterpartiet anser därför att det bör göras en besparing av Hovstatens, i budgeten föreslagna, anslag med 10 % för 2007.

Riksdagsledamöternas arvoden: Vänsterpartiet anser, med samma motivering som under punkten Hovstaten, att riksdagsledamöternas arvodesersättningar bör minskas. Vi anser att riksdagen bör ompröva nuvarande system vad gäller fastställandet av riksdagsarvodets storlek, och i stället överväga ett system där arvodet fastställs till 100 % av prisbasbeloppet och sedan framgent följa prisbasbeloppets utveckling.

Det finns också ett antal uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet för vilka det utbetalas extra ersättningar. Det handlar exempelvis om att vice talmän har ett tilläggsarvode på 30 % av ledamotsarvodet och att utskottsordförande och vice utskottsordförande har ett motsvarande tillägg på 20 respektive 15 %. Vi menar att det rimliga vore att man inom partierna fördelade arbetet så att de ledamöter som innehar dessa viktiga uppdrag i motsvarande mån avlastas när det gäller andra delar av riksdagsuppdraget. Därför anser vi att dessa extra ersättningar för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet borde avskaffas.

3.	Anslag m.m. för 2007 inom utgiftsområde 1, punkt 1 (mp)
	Mikael Johansson (mp) anför:

Miljöpartiet har presenterat sitt förslag till ekonomisk politik och budgetpolitik i budgetmotion 2006/07:Fi246, skattemotion 2006/07:Fi223 och tillhörande kommittémotioner.

Utgångspunkten för våra förslag är de stora utmaningar vi ser att Sverige står inför. Vi måste ta vårt ansvar för att avstyra hotet mot vårt gemensamma klimat. Vi måste se till att nya jobb kan skapas och att förutsättningarna för nya företag att växa fram är goda. Vi måste se till att förbättra levnadsvillkoren för de individer som har det sämst ställt.

Klimathotet ställer stora krav på fortsatt omställning nationellt i Sverige och globalt. Genom investeringar i ny teknik, satsningar på biobränslen och miljöbilar, satsningar på ett nationellt biogasprogram, ökade investeringar i järnväg, sänkt moms för E 85 och fortsatt skatteväxling som vi föreslår skapas drivkrafter och möjligheter för att möta klimatutmaningen.

Miljöpartiets budgetförslag syftar också till att frigöra individens kreativitet och kraft. Då skapas möjligheter för entreprenörer som kan skapa nya företag och nya jobb. Sveriges små och medelstora företag har goda förutsättningar att växa och utvecklas. Inte minst företag som producerar och tillhandahåller lösningar som leder till långsiktiga förbättringar på klimat-, miljö- och energiområdet växer i dag så att det knakar. Denna positiva kraft måste bejakas, och vi måste se att dessa företag är de som skapar förutsättningar för en ansvarsfull och långsiktigt hållbar utveckling. Då klarar vi också ekonomin och skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling.

Vi tar i vårt budgetförslag fasta på att förändring också skapar spänningar. I ett modernt samhälle där det sker snabba förändringar av ekonomin riskerar människor att komma i kläm. Människor som känner sig trängda och hotade och inte känner tillit till samhället riskerar att skapa påfrestningar som slår hårt mot vår förmåga att skapa långsiktig förändring. Miljöpartiet menar därför att det är viktigt att värna lika rättigheter för alla människor och ge människor den hjälp och det stöd som de behöver för att kunna komma vidare i livet. Av den här anledningen avvisar vi också regeringens budgetförslag med dess negativa konsekvenser för dem som har det sämst ställt.

Regeringens partier, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, har i finansutskottet ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Genom det beslutet har man också avstyrkt Miljöpartiets förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster och därmed förutsättningarna för vårt budgetförslag. Av den anledningen kommer vi inte att ta del i beslutet om anslag inom utgiftsområde 1. I stället redovisar jag här vår fördelning av anslag inom utgiftsområdet som förordas i vår anslagsmotion 2006/07:K341. I den föreslås att anslagen ökas till länsstyrelserna för samordning av frågor om mäns våld mot kvinnor och arbete med regionala program för att avveckla oljeberoendet, till Justitiekanslern och till Riksdagens ombudsmän, om ett nytt anslag till en integritetsskyddsnämnd under riksdagen samt om att Sieps ska läggas ned.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2006/07:1

Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 1:

1.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 46:1 Allmänna val och demokrati besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor under 2008–2010 (avsnitt 4.10.1).
2.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ikraftträdande av ändrade regler om driftsstöd till dagstidningar (avsnitt 5.2.2).
3.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007, för ramanslaget 90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information, besluta om åtaganden för Sieps forskningsverksamhet som medför behov av framtida anslag på högst 2 500 000 kronor under 2008–2010 (avsnitt 9.4.4).
4.	Riksdagen för 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såvitt avser anslag som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning: (se prop).
5.	Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen (avsnitt 2.1 och 9.3.5).
6.	Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för 2007–2009 (avsnitt 9.3.6).
7.	Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 9.3.6).
8.	Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 9.3.6).
9.	Riksdagen beslutar att för ramanslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. skall för 2007 finnas en anslagskredit på högst 5 procent av anvisat anslag (avsnitt 9.3.5).
10.	Riksdagen beslutar att riksdagsförvaltningen för 2007 får en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 150 486 100 kronor (avsnitt 9.3.6).
11.	Riksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO), för 2007 får en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 6 328 900 kronor.
12.	Riksdagen för 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såvitt avser anslag som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter, enligt följande uppställning: (se prop).

Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 17:

2.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (avsnitt 2.2 och 5.8).

Redogörelse 2005/06:RS2

Redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2005

2005/06:Ju480 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statsministern bör tillsätta en terroristsamordnare inom Statsrådsberedningen.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett krishanteringsorgan inom Statsrådsberedningen, inriktat på terroristhot och terrorattacker.

2005/06:Ju534 av Gunilla Carlsson m.fl. (m):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om interministeriell samordning i kampen mot internationell terrorism.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:K281 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett ökat presstöd samt införande av en ny fördelningsprincip för det i enlighet med den i våras antagna propositionen på området.

2006/07:K289 av Hillevi Larsson och Veronica Palm (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ytterligare utöka Riksrevisionens insynsmöjligheter i den del av kungahusets och hovets ekonomi som utgörs av skattemedel.

2006/07:K335 av Lars Ohly m.fl. (v):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning:

UO 1 Rikets styrelse		Regeringens förslag (tkr)	Förändring (tkr)
32:1	Länsstyrelserna m.m.	2 360 522	65 500
46:6	Tvångsmedelsnämnden	0	2 000
47:1	Åtgärder för nationella minoriteter	10 437	5 000
90:1	Kungliga hov- och slottsstaten	98 150	–5 000
90:2	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	771 124	–45 000
Summa			22 500

2006/07:K336 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen begär att regeringen ska omlokalisera Sveriges ambassad från Tel Aviv till västra Jerusalem.

2006/07:K341 av Mikael Johansson m.fl. (mp):

1.	Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställningen:

Miljöpartiets förslag, avvikelse från regeringens förslag, miljoner kronor

1 Rikets styrelse		Förslag 2007	Beräknat 2008	Beräknat 2009
Totalt utgiftsområdet		55,5	–10	–10
Anslag
32:1	Länsstyrelserna	95,5	30	30
46:2	Justitiekanslern	1	1	1
Nytt	Integritetsskyddsnämnd	5	5	5
47:1	Åtgärder för nationella minoriteter	5	5	5
90:4	Riksdagens ombudsmän, JO	2	2	2
90:7	Svenska institutet för europapolitiska studier	–13	–13	–13

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en ny integritetsskyddsnämnd, under riksdagen.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att vidta åtgärder för att förbättra skyddet för Sveriges nationella minoriteter.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge länsstyrelserna ansvar för samordning avseende arbetet med frågor om mäns våld mot kvinnor.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om regionala program för att avveckla oljeberoendet.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).

2006/07:K346 av Billy Gustafsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ta initiativ till en översyn av gällande regelsystem syftande till att avgifter inte tas ut vid ideellt arrangerade motionslopp.

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Hovstaten.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om presstödet.
98.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förordnandet för Kommittén för EU-debatt bör förlängas till den 31 december 2007.

2006/07:U208 av Luciano Astudillo (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör lägga om sin strategi för utlandsrepresentation i syfte att anpassa den till en förändrad värld och ett förändrat Sverige.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att modernisera svensk utlandsrepresentation.

2006/07:U240 av Fredrik Malm (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den svenska ambassaden i Bagdad så snart som möjligt ska öppnas på nytt.

2006/07:U257 av Hans Linde m.fl. (v):

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör återta sitt erkännande av regeringen i Bagdad, men väl inrätta ett representationskontor i Erbil med vissa konsulära uppgifter för att underlätta vistelsen för de svenskar som reser till norra Irak/irakiska Kurdistan.

2006/07:U265 av Annelie Enochson (kd):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om handlingsplan och informationsplikt till föräldrar med bortrövade barn.

2006/07:U273 av Alf Svensson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om politisk översyn av den svenska utrikesförvaltningens representation utomlands.

2006/07:A238 av Lars Ohly m.fl. (v):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av ett jämställdhetsdepartement.

Bilaga 2

Utskottets förslag till anslag för 2007 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utskottets förslag stämmer överens med regeringens respektive riksdagsstyrelsens förslag till anslagsfördelning. Företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna redovisar sina ställningstaganden i särskilda yttranden.

Utskottets förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag	Anslagstyp	Utskottets förslag
27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden	(ram)	6 412
27:2 Presstöd	(ram)	567 119
27:3 Stöd till radio- och kassettidningar	(ram)	126 156
27:4 Radio- och TV-verket	(ram)	11 996
27:5 Granskningsnämnden för radio och TV	(ram)	10 526
32:1 Länsstyrelserna m.m.	(ram)	2 360 522
32:2 Kommunala samverkansorgan m.m.	(ram)	34 977
45:1 Sametinget	(ram)	25 803
46:1 Allmänna val och demokrati	(ram)	24 090
46:2 Justitiekanslern	(ram)	21 619
46:3 Datainspektionen	(ram)	31 910
46:4 Svensk författningssamling	(ram)	845
46:5 Valmyndigheten	(ram)	14 025
47:1 Åtgärder för nationella minoriteter	(ram)	10 437
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten	(ram)	98 150
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.1	(ram)	771 124
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader1	(ram)	733 737
90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen1	(ram)	63 289
90:5 Regeringskansliet m.m.	(ram)	5 580 760
90:6 Stöd till politiska partier	(ram)	170 200
90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information	(ram)	13 145
Summa		10 676 842

¹ Anslag avsedda för riksdagen eller dess myndigheter.

Bilaga 3

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område

Bilaga 4

Riksdagsstyrelsens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

Bilaga 5

Utskottets lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
9 §
Nämndens beslut får inte överklagas.	Nämndens beslut om ledamotsarvode enligt 1 § första stycket 1 får inte överklagas. Nämndens beslut som rör inkomstgaranti enligt 1 § första stycket 2 får överklagas enligt 16 kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

–––––––––––––––––––

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.	1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
	2. Bestämmelserna i 35 och 36 §§, 37 § andra stycket samt 38 § tillämpas första gången för räkenskapsåret 2007.

Utrikesutskottets betänkande

2006/07:UU1

Utrikesförvaltningen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har vid sammanträde den 19 oktober 2006 beslutat att bereda utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över budgetpropositionen 2006/07:1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse jämte eventuella motioner.

Utrikesutskottet väljer att i det följande lämna synpunkter på anslag 90:5 Regeringskansliet m.m., inom utgiftsområde 1 samt på motionen 2006/07:K336 (kd), allt i de delar som rör utrikesförvaltningen.

Därutöver yttrar sig utrikesutskottet över motionerna 2006/07:U208 (s) yrkandena 1 och 2, 2006/07:U240 (fp), 2006/07:U257 (v) yrkande 8, 2006/07:U265 (kd) yrkande 1 och 2006/07:U273 (kd) vilka överlämnas med detta yttrande under förutsättning av konstitutionsutskottets medgivande.

Propositionen

Utrikesrepresentationen bestod i december 2005 av 105 utlandsmyndigheter, varav 87 ambassader, 12 konsulat samt 6 representationer och delegationer.

Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen. I nästan hälften av de 192 länder som är medlemmar i FN finns en svensk ambassad. Sverige har också ca 400 honorärkonsulat. Sedan 2005 har antalet utlandsmyndigheter utökats med två. Sektionskontoret i Skopje, Makedonien, har graderats upp till ambassad och ett generalkonsulat har öppnats i Phuket, Thailand, med anledning av flodvågskatastrofen.

Den tidigare regeringen beslutade att flytta det administrativa ansvaret för utlandsmyndigheter med betydande utvecklingssamarbete från Sida till Regeringskansliet (UD). Beslutet innebär att man fullföljer den administrativa integrationen mellan Regeringskansliet och Sida för utlandsmyndigheterna samt skapar en enhetligare form för administrationen inom hela utrikesförvaltningen. Åtgärderna kommer i huvudsak att slutföras under år 2007.

Som ett led i den tidigare regeringens satsning på tillväxt görs en satsning på främjande och utökningen av EU-samarbete genom att stärka utrikesrepresentationen. Utrikesrepresentationen ska också på ett effektivare sätt användas som ett verktyg för hela Regeringskansliet. Satsningen ska ske genom en omfördelning av resurser mellan Regeringskansliet i Stockholm och utrikesrepresentationen utan att antalet anställda ökar totalt. Detta ställer krav på en minskad organisation på framför allt UD i Stockholm.

Under 2005 minskade antalet tjänstgörande i departementet i Stockholm med ca 70 personer. Kravet är att långsiktigt kunna säkra finansieringen av förstärkningen genom att omfördela medel från främst den administrativa verksamheten.

Utskottet

Utrikesförvaltningens organisation m.m.

Motionerna

I den enskilda motionen 2006/07:U208 (s) yrkande 1 anförs att regeringen bör lägga om sin strategi för utlandsrepresentation i syfte att anpassa den till en förändrad värld och ett förändrat Sverige. Motionären pekar på att mer än 16 % av Sveriges befolkning i dag har utländsk bakgrund. Vi svenskar kan numera tala och göra oss förstådda på mer än 150 olika språk. Detta är, anser motionären, en enorm resurs. Vidare anförs (yrkande 2) att den svenska utlandsrepresentationen bör moderniseras.

Motionären bakom den enskilda motionen 2006/07:U273 (kd) efterlyser en politisk översyn av utrikesförvaltningens representation utomlands. Det fordras, anser motionären, en övergripande analys, som utgår ifrån var och hur Sverige ska kunna agera aktivt diplomatiskt för att främja frihet och fred. Motionären anser vidare att stängningarna av de svenska ambassaderna bl.a. vid Heliga Stolen, i Libanon och i Tunisien har skett utan nödvändiga och rimliga analyser och utan en öppen debatt.

I den enskilda motionen 2006/07:K336 (kd) begärs att regeringen ska omlokalisera Sveriges ambassad från Tel Aviv till västra Jerusalem.

I kommittémotion 2006/07:U257 (v) yrkande 8 anför Vänsterpartiet att Sverige bör återta sitt erkännande av regeringen i Bagdad, men väl inrätta ett representationskontor i Erbil med vissa konsulära uppgifter för att underlätta vistelsen för de svenskar som reser till norra Irak/irakiska Kurdistan.

I den enskilda motionen 2006/07:U240 (fp) anför motionären att den svenska ambassaden i Bagdad ska öppnas på nytt.

Överväganden

Motionärerna bakom flera av de här aktuella motionerna tar upp frågor som rör utrikesförvaltningens organisation, utbildning av utrikesförvaltningens personal, handläggningsordning m.m. Det rör sig i dessa fall om frågor där beslutskompetens finns hos regeringen eller hos regeringen underlydande myndigheter. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund vare sig behövligt eller lämpligt att riksdagen gör tillkännagivanden enligt motionärernas förslag i dylika frågor.

Vad gäller förslaget rörande representativitet och mångfald i rekryteringen av personal till utrikesförvaltningen vill utskottet fästa uppmärksamhet vid att personalhandläggare inom Regeringskansliet har utbildats i rekrytering ur ett mångfaldsperspektiv. Utskottet noterar vidare att Regeringskansliets handlingsplan för att främja lika rättigheter och möjligheter i Regeringskansliet, inklusive utrikesförvaltningen, oavsett etnisk eller religiös tillhörighet revideras löpande.

Utskottet konstaterar att frågan om ett återöppnande av den svenska ambassaden i Bagdad i Irak är prioriterad för regeringen. En svensk ambassadör har utsetts men är, med hänsyn till den rådande osäkra situationen i landet, tills vidare placerad i Amman i Jordanien. Sverige tillämpar principen att erkänna stater, inte regeringar.

Med anledning av de motionsvis framförda förslagen om översyn och modernisering m.m. av den svenska representationen utomlands, upprättande av konsulat m.m. får utskottet konstatera att en utredning om denna typ av frågor nyligen gjorts och att resultaten av denna presenterats för, och diskuterats med, utskottet. Därutöver äger en årlig dialog i hithörande frågor rum mellan utskottet och regeringen. Även om det är regeringen som fattar beslut i dylika frågor är engagemanget kring utlandsrepresentationerna viktigt ur prioriteringshänseende. Utskottet anser att det är viktigt för landet med en bredast möjliga närvaro ute i världen.

Utskottet välkomnar att den administrativa integrationen mellan Regeringskansliet och Sida för utlandsmyndigheterna fullföljs och att utrikesrepresentationen, i enlighet med den tidigare regeringens satsning på tillväxt, stärks.

Utskottet välkomnar avslutningsvis att EG-kommissionen har beslutat att upprätta en regional delegation i Minsk. Utskottet anser, liksom regeringen, att vikten av att öppna en svensk ambassad i den vitryska huvudstaden därmed aktualiseras ytterligare.

Enligt utskottets mening bör motionerna 2006/07:K336 (kd), 2006/07:U208 (s) yrkandena 1 och 2, 2006/07:U240 (fp), 2006/07:U257 (v) yrkande 8 och 2006/07:U273 (kd) avstyrkas.

Bortförda barn

Motionen

I den enskilda motionen 2006/07:U265 (kd) yrkande 1 anför motionären att det borde vara en självklarhet att alla föräldrar till bortrövade barn får en personlig handläggare och att konkreta handlingsplaner upprättas för varje ärende. Dessa handlingsplaner ska läggas upp i samråd med föräldern. Handläggarna ska vara anträffbara och ha informationsplikt minst var 14:e dag för att informera föräldrarna om hur långt ärendet har kommit.

Överväganden

Utskottet konstaterar att UD:s arbete med bortförda barn sker i enlighet med 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, Bryssel II-förordningen och 1989 års FN-konvention om barnets rättigheter. När det gäller åtgärder för att hjälpa barn som bortförts till andra länder har Haagkonventionen generellt visat sig vara ett bra verktyg för att förebygga och motverka internationella bortföranden av barn. Konventionen bygger på samarbete och ömsesidigt förtroende för myndigheter i konventionsstaterna.

Ärenden om bortförande till länder som inte är anslutna till Haagkonventionen är svårlösta, och handläggningstiden blir ofta lång. Men även i ärenden med länder som är med i Haagsamarbetet visar erfarenheterna att det ibland kan ta mycket lång tid innan en lösning kan nås.

Skyddet och respekten för de mänskliga och medborgerliga rättigheterna hos en av de svagaste och mest utsatta grupperna i samhället – barnen – måste, enligt utskottets uppfattning, utgöra en kärnuppgift för berörda svenska myndigheter och ärenden som rör bortförda barn prioriteras. Regeringen bör mot denna bakgrund göra en översyn av hur handläggningen av denna typ av ärenden kan förbättras och effektiviseras samt därefter i lämplig form informera riksdagen om resultaten av en dylik översyn.

Enligt utrikesutskottets mening bör, med anledning av motionen 2006/07:U265 (kd) yrkande 1, regeringen ges till känna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 14 november 2006

På utrikesutskottets vägnar

Holger Gustafsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Veronica Palm (s), Björn Hamilton (m), Kerstin Lundgren (c), Carina Hägg (s), Birgitta Ohlsson (fp), Kent Härstedt (s), Walburga Habsburg Douglas (m), Holger Gustafsson (kd), Bodil Ceballos (mp), Olle Thorell (s), Kent Olsson (m), Tommy Waidelich (s), Lars Lindén (kd), Kalle Larsson (v), Sinikka Bohlin (s), Cecilia Magnusson (m) och Christian Holm (m).

Avvikande meningar

Utrikesförvaltningens organisation m.m. (v)

Kalle Larsson (v) anför:

Vänsterpartiet motsätter sig USA:s folkrättsvidriga ockupation av Irak. De val som genomförts i Irak efter Saddam Husseins fall och under ockupationen var långt ifrån demokratiska. De ägde rum under kaotiska förhållanden. Vissa partier var förbjudna och valfusket var utbrett. Den regering som i dag sitter vid makten i Bagdad har ingen legitimitet. Den skulle inte vara möjlig utan USA-koalitionens närvaro. FN:s generalsekreterare Kofi Annan har förklarat att USA-koalitionens krig i Irak strider mot internationell lag. I konsekvensens namn bör Sverige ta avstånd från den illegitima regimen.

Under den tid som norra Irak/irakiska Kurdistan utvecklat sitt regionala självstyre har det blivit möjligt för många kurder som drivits i exil att resa hem, antingen för att återvända eller för att besöka sitt hemland. De kurder som reser från Sverige till Erbil är inte bara irakiska medborgare. De är också svenska medborgare och har samma rätt till service, stöd och säkerhet när de är utomlands som alla andra svenskar när dessa reser till andra delar av världen. Därför menade Vänsterpartiet redan 2004, att Sverige skulle upprätta ett representationskontor med vissa konsulära uppgifter. Vänsterpartiet fortsätter att vidhålla denna uppfattning. Att kalla det representationskontor och inte ett regelrätt konsulat är rimligt med tanke på att Sverige inte bör erkänna den nuvarande irakiska regeringen, eftersom den bör betraktas som illegitim.

Sverige bör följaktligen återta sitt erkännande av regeringen i Bagdad, men väl inrätta ett representationskontor i Erbil med vissa konsulära uppgifter för att underlätta vistelsen för de svenskar som reser till norra Irak/irakiska Kurdistan.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att motion 2006/07:U257 (v) yrkande 8 bör tillstyrkas.