Finansutskottets betänkande

2006/07:FiU2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (prop. 2006/07:1)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i budgetpropositionen (prop. 2006/07:1 volym 2). Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområde 2. Förslaget innebär att de samlade utgifterna för utgiftsområdet hamnar på ca 11,9 miljarder kronor. Utöver regeringens förslag till anslag för sina myndigheter inkluderar detta även ett förslag från Riksrevisionens styrelse om anslagsnivå för Riksrevisionen.

Utskottet förordar regeringens förslag till ändrat mål för politikområdet Finansiell styrning och tillsyn. Förslaget innebär ett tillägg i nuvarande mål med betydelsen att reglering och tillsyn ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn.

I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag om låneramar samt investeringsplaner för Statens fastighetsverk och för Fortifikationsverket. Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Utskottet tillstyrker också budgetpropositionens förslag om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret (RGK) för Premiepensionsmyndighetens räkning.

Därutöver förordar utskottet regeringens förslag om att RGK övertar gäldenärsansvaret för Venantius AB:s statsgaranterade obligationslån jämte bolagets samtliga utestående åtaganden på derivatmarknaden.

Slutligen förordar utskottet också regeringens förslag till ändrad terminologi i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet. Innebörden av lagändringen är att uttrycket ”statens checkräkning” i Riksbanken ändras till ”statens centralkonto” i Riksbanken.

Motionsyrkanden från Vänsterpartiet och Miljöpartiet om delvis andra anslagsnivåer för utgiftsområde 2 avstyrks. Detsamma gäller ett antal motioner om statistikfrågor.

I betänkandet finns en reservation från företrädare för Vänsterpartiet och tre särskilda yttranden från företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet respektive Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Ändrat mål för politikområde Finansiell styrning och tillsyn
	Riksdagen godkänner det mål för politikområdet Finansiella system och tillsyn som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 2 punkt 6.

2.	Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 2
	a)	Fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2
	Riksdagen anvisar anslag för 2007 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 2 punkterna 9 och 13 samt avslår motionerna 2006/07:Fi242 av Lars Ohly m.fl. (v) och 2006/07:Fi272 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp) yrkande 1.
	b)	Investeringsplan för Riksrevisionen
	Riksdagen avslår proposition 2006/07:1 utgiftsområde 2 punkt 10.
	c)	Låneram för Riksrevisionen
	Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten till ett belopp av högst 40  000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 2 punkt 11.
	d)	Räntekontokredit för Riksrevisionen
	Riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2007 får ha en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 284 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 2 punkt 12.

3.	Statens fastighetsverk
	Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 11 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 2 punkterna 2 och 3.

4.	Fortifikationsverket
	Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 7 725 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 2 punkterna 4 och 5.

5.	Premiepensionsmyndigheten
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 4 miljarder kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 2 punkt 8.

6.	Ändrad terminologi i lagen om revision av statlig verksamhet
	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision i statlig verksamhet m.m. enligt bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 2 punkt 1.

7.	Överföring av Venantius AB:s statsgaranterade lån
	Riksdagen bemyndigar regeringen att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att mot fullt vederlag överta gäldenärsansvaret för Venantius AB:s statsgaranterade obligationslån m.m. i enlighet med vad regeringen förordar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 2 punkt 7.

8.	Uppgifter i lägenhetsregistret
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C202 av Egon Frid m.fl. (v) yrkandena 1–4 och 2006/07:C207 av Egon Frid m.fl. (v) yrkande 6.

Reservation (v)

9.	Åldersgränser i offentlig statistik
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Fi201 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 1, 2006/07:So201 av Barbro Westerholm (fp) yrkande 5 och 2006/07:So311 av Maria Lundqvist-Brömster och Barbro Westerholm (båda fp) yrkande 2.

10.	Statistik för gränsregionerna
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi236 av Peter Danielsson (m).

11.	Värdet av ideella insatser i nationalräkenskaperna
	Riksdagen avslår motion 2006/07:So201 av Barbro Westerholm (fp) yrkande 7.

12.	Statistik om ekonomiskt bistånd
	Riksdagen avslår motion 2006/07:So377 av Elina Linna m.fl. (v) yrkande 1.

Stockholm den 5 december 2006

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Pär Nuder (s), Ulf Sjösten (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Roger Tiefensee (c), Monica Green (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd) och Peter Eriksson (mp).

Redogörelse för ärendet

Finansutskottets majoritet har den 23 november 2006 tillstyrkt regeringens förslag till ram för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. I detta betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen inom utgiftsområde 2 ska fördelas inom ramen. Utskottet behandlar också ett antal andra frågor inom utgiftsområdet som rests dels av regeringen, dels i motioner. Propositionens och motionernas förslag återges i bilaga 1. Utskottets förslag till beslut om anslag för utgiftsområdet presenteras i bilaga 2.

I bilaga 3 återges ett lagförslag från budgetpropositionen om ändrad terminologi i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Utskottets överväganden

1 Mål och resultat

1.1 Politikområdet Effektiv statsförvaltning

Utskottets bedömning i korthet

Regeringen bör på ett bättre sätt leva upp till riksdagens önskemål om fördjupad resultatredovisning. Regeringen redogör för ett antal i och för sig värdefulla insatser på politikområdet men kopplingen mellan mål och resultat, i synnerhet ned på anslagsnivå, är fortfarande oklar.

Propositionen

Det övergripande målet för hela politikområdet Effektiv statsförvaltning är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv. Politikområdet är i sin tur indelat i fem s.k. verksamhetsområden.

Omfattning och mål för verksamhetsområdena

Verksamhetsområdet Styrning, ledning och verksamhetsutveckling omfattar Statskontoret, Ekonomistyrningsverket (ESV) (del av), Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och fr.o.m. 2006 Verket för förvaltningsutveckling (Verva). Målet för området är att utveckla styrning, inte minst ekonomisk styrning, samt ledning och organisering av statlig förvaltning. Här ingår också att säkerställa att alla myndigheter systematiskt och kontinuerligt bidrar till förvaltningens verksamhetsutveckling.

Verksamhetsområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk och vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området. Därutöver beskrivs även Trygghetsstiftelsens och Utvecklingsrådets insatser inom verksamhetsområdet. Målet är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att relevant kompetens finns för att nå verksamhetens mål.

Verksamhetsområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet. Målet är statistik av god kvalitet som är lättillgänglig för användarna. Villkor är att kostnaderna för uppgiftslämnandet ska minska och att statistikproduktionen ska vara effektiv.

Verksamhetsområdet Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar ESV (del av), Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet. Målet är tillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen.

Verksamhetsområdet Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Målet är en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning. Det ska ske med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ.

Resultat och framtida inriktning av verksamheten inom politikområdet

Enligt regeringen har den löpande verksamheten inom politikområdet i allt väsentligt bedrivits enligt plan. Bland annat kapitalförvaltning, statistik- och utredningsverksamhet har ökat sin verksamhetsvolym. Ett antal olika kvalitetsförbättringar samt att politikområdets myndigheter visat sig ha nöjda kunder, hög efterfrågan på sina tjänster och goda ekonomiska resultat är en indikator för de fem verksamhetsområdenas måluppfyllelse.

Vissa begränsningar finns enligt regeringen när det gäller enstaka måls mätbarhet och uppföljning. När det exempelvis gäller resultatet för verksamhetsområdet Styrning, ledning och verksamhetsutveckling skriver regeringen att sambanden mellan regeringens åtgärder, myndigheternas prestationer och förvaltningens utveckling är svåra att mäta.

I syfte att stärka den kvalitativa uppföljningen av förvaltningens utveckling har Statskontoret fått i uppdrag att årligen redovisa en samlad analys utifrån genomförda uppdrag till regeringen. En första sådan analys ska lämnas 2007.

Enligt regeringen behövs djupare och mer långsiktiga analyser av myndigheternas verksamhet. Regeringen avser att i ökad utsträckning använda externa utvärderingar av myndigheterna och den statliga verksamhetens effekter. Därmed avlastas arbetet med den årliga resultatstyrningen av myndigheterna.

En särskild utredare har fått i uppdrag att utvärdera styrformen resultatstyrning (dir. 2006:30). Uppdraget ska avrapporteras hösten 2007. Vidare uppger regeringen att det pågår en tjänstemannadialog mellan Regeringskansliet och riksdagsförvaltningen i syfte att närmare överväga vilken resultatinformation riksdagen behöver få tillgång till för att bl.a. kunna ta ställning till regeringens budgetförslag. I detta sammanhang övervägs även vilken resultatinformation som bör lämnas i budgetpropositionen respektive i särskilda skrivelser.

Regeringen vill se fortsatt utvecklingsarbete och förbättringar de kommande åren. Den svenska förvaltningsmodellens grundprincip med en tydlig åtskillnad mellan politik och förvaltning ska stärkas. Regeringen avser att se över den statliga förvaltningens organisation i syfte att effektivisera och få till stånd en tydligare och mer överskådlig förvaltningsstruktur. Också den omorganisation av stabsmyndigheterna Statskontoret, ESV och Verva som genomfördes av den förra regeringen ska ses över i syfte att ytterligare stärka och samordna det stöd som stabsmyndigheterna ger regeringen.

Vidare avser regeringen att prioritera fortsatta insatser för minskad sjukfrånvaro i staten. Den ekonomiska statistiken ska förstärkas och åtgärder vidtas för underhåll av bidragsfastigheter.

Revisionens iakttagelser

Samtliga årsredovisningar för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.

Av Riksrevisionens årliga rapport (RiR 2006:18) framgår bl.a. att det i ett stort antal granskningar konstaterats brister i förvaltningspolitiken samt i regeringens och myndigheternas styrning, samordning och uppföljning. En bättre resultatstyrning förutsätter tydligare ansvar på alla nivåer. Vidare måste den statliga tillsynen stärkas och de utredningar som pågår bör utnyttjas för att ta ett grepp om förvaltningspolitiken. Rapporten behandlades av finansutskottet i betänkande 2006/07:FiU8.

Under 2005 har Riksrevisionen granskat Statens pensionsverks (SPV) interna styrning och kontroll av informationssäkerheten. Denna rapport har föranlett att SPV tagit fram ytterligare en handlingsplan för informationssäkerhetsarbetet under 2006.

Rapporten Samordnade inköp (RiR 2005:10) behandlades av finansutskottet i betänkande 2005/06:FiU19, (rskr. 2005/06:87).

Rapporten Statliga bolag och offentlig upphandling (RiR 2006:15) har föranlett en framställning från Riksrevisionens styrelse (RRS4). Framställningen har hänvisats till finansutskottet.

Rapporten Förvaltningsutgifter på sakanslag (RiR 2006:17) har föranlett en redogörelse till riksdagen från Riksrevisionens styrelse (RRS9). Denna ska behandlas av finansutskottet.

Ytterligare en granskningsrapport som gäller politikområdet är Finansförvaltningen i statliga fastighetsbolag (RiR 2006:21).

Regeringens återkoppling med anledning av revisionens iakttagelser

Regeringen är enligt budgetlagen skyldig att rapportera till riksdagen vad den gjort med anledning av Riksrevisionens granskningar. Regeringen ger i budgetpropositionen någon form av återkoppling till samtliga ovan nämnda granskningsrapporter. I synnerhet för Riksrevisionens årliga rapport ges en ganska omfattande återrapportering.

Finansutskottets bedömning

Finansutskottet har under en följd av år påtalat brister i regeringens resultatredovisning till riksdagen. I betänkande 2005/06:FiU1 påpekade utskottet att målen för politikområdena i budgetpropositionen är mycket allmänt hållna och därmed inte direkt uppföljningsbara. I betänkande 2005/06:FiU2 påpekade utskottet bl.a. att avsnitten om resultatredovisning visserligen är textmässigt omfattande och innehåller en hel del värdefull och fördjupande information om de resultat som uppnåtts inom olika verksamhetsområden. Emellertid ansåg utskottet att det saknades en koppling till själva anslagsförslagen. Redogörelser för hur respektive myndighet bidrar till måluppfyllelsen inom berört politikområde respektive verksamhetsområde saknades i stor utsträckning. Motsvarande kritik kan riktas även mot resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2007. Regeringen redogör för ett antal i och för sig värdefulla insatser på området men kopplingen mellan mål och resultat, i synnerhet ned på anslagsnivå, är fortfarande oklar.

Av riksdagens riktlinjer för arbetet med uppföljning och utvärdering framgår att det är viktigt att alla utskott granskar den resultatinformation som regeringen lämnar i budgetpropositionen och resultatskrivelser och att regeringen å sin sida på ett bättre sätt måste leva upp till riksdagens önskemål om fördjupad resultatredovisning (framst. 2005/06:RRS3, bet. 2005/06:KU21).

En arbetsgrupp har utvärderat omläggningen av budgetprocessen (pm Finansdepartementet 2006-08-31). I utvärderingen konstateras bl.a. att resultatredovisningen i budgetpropositionen utvecklats i fråga om volym, struktur och kvalitet. Men även om resultatredovisningen utvecklats återkommer utskotten med synpunkter på bl.a. indelningen av verksamheterna och önskemål om uppföljningsbara mål och resultatmått som grund för analyser på politikområdesnivå.

Riksdagens utredningstjänst (RUT) har kartlagt resultatredovisningarna i budgetpropositionen för 2007 (pm 2006-11-13). Kartläggningen visar att fem förändringar i målen för politikområden sedan våren 2005 har genomförts eller föreslagits av regeringen. Förändringarna avser huvudsakligen målens innehåll. Enligt utredningstjänstens bedömning synes dessa förändringar inte i första hand ha haft som syfte att göra målen mer uppföljningsbara. Det verkar fortfarande finnas ett väsentligt utrymme för att arbeta mer systematiskt och sammanhållet med utvecklingen av resultatindikatorer som kan användas för att bedöma måluppfyllelsen på politikområdesnivå. Utredningstjänsten lyfter även fram behovet av långsiktiga tidsserier när det gäller redovisningen av resultatindikatorer.

Utskottet förutsätter att regeringen arbetar vidare med att förbättra resultatredovisningen i budgetpropositionen. En rättvisande resultatredovisning är central för att riksdagen ska kunna bedöma anslagsbehovet inom olika områden.

Det är i sammanhanget positivt att en särskild utredning tillsatts i syfte att utvärdera styrformen resultatstyrning. Uppdraget ska redovisas senast den 28 september 2007. I direktiven (dir. 2006:30) till utredningen anges bl.a. att utredaren ska lämna förslag till hur resultatstyrningen bör utvecklas i syfte att förbättra regeringens styrning av myndigheterna samt ange vilka förutsättningar detta kräver och vilka begränsningar som finns. Av särskilt intresse för riksdagens del är att utredaren också ska bedöma vilka konsekvenser lämnade förslag har för regeringens förutsättningar att lämna en resultatredovisning till riksdagen i enlighet med budgetlagens krav.

1.2 Politikområdet Finansiell styrning och tillsyn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om ändrat mål för politikområde Finansiell styrning och tillsyn. Ett tillägg om att reglering och tillsyn ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn kan, som regeringen påpekar, motiveras med den betydelse förtroende och god etik har för att säkra finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd. Regeringen bör dock tydliggöra på vilket sätt målet för politikområdet inklusive den nu föreslagna förändringen kan följas upp och graden av måluppfyllelse mätas.

Propositionen

Regeringen föreslår ändrat mål för politikområdet

Regeringen föreslår ett ändrat mål för politikområdet (punkt 6) enligt följande (tillägg i förhållande till tidigare av riksdagen beslutat mål kursiveras):

Målet för politikområdet är att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att reglering och tillsyn ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn, att tillsynen ska bedrivas effektivt, att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt samt att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas.

Regeringen motiverar förändringen med den betydelse förtroende och god etik har för att säkra finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd. Finanssektorn är, mer än andra delar av näringslivet, föremål för statlig reglering och tillsyn. En effektiv tillsyn kan, liksom en väl anpassad reglering, bidra till förtroendet för den finansiella sektorn. Alltför långtgående regleringar och tillsyn kan emellertid innebära höga kostnader, låg effektivitet, låg utvecklingstakt och dålig konkurrens. Lagregleringen bör därför kompletteras av en självreglering på initiativ från enskilda, föreningar och företag.

Målen för verksamhetsområdena

Politikområdet indelas numera i fem i stället för som tidigare sex verksamhetsområden. Det tidigare verksamhetsområdet Internationella finansiella institutioner redovisas inte då återstående ca 1,4 miljoner kronor av kapitalhöjningen i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) slutförts sent under 2005 och området för närvarande saknar budgetförslag.

Verksamhetsområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar den verksamhet som bedrivs inom Finansinspektionen (FI). Därtill ingår Bokföringsnämndens (BFN) normgivning i redovisningsfrågor. Finansmarknadsrådet (FMR), som tidigare legat under detta verksamhetsområde, har inrättats under 2006, men i annan form och inom ramen för utgiftsområde 1, anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. Målen för Finansinspektionens verksamhet är att bidra till ett stabilt och välfungerande finansiellt system samt att bidra till konsumentskyddet inom det finansiella området.

Finans- och kapitalförvaltning (tidigare benämnt Övrig finansiell förvaltning) omfattar verksamheterna in- och utlåning samt statens betalningssystem (Statens internbank, SIB) i Riksgäldskontoret (RGK) samt premiepensionssystemet inom Premiepensionsmyndigheten (PPM). Målet för Statens internbank är att bidra till en effektiv finansförvaltning och likviditetsstyrning i staten. Målen för PPM är dels att administration och förvaltning av premiepensionerna ska bedrivas med låga kostnader och till nytta för pensionsspararna, dels att de erbjudna försäkringsprodukterna över tiden var för sig bär sina egna kostnader.

Statsskuldsförvaltning omfattar den verksamhet som RGK bedriver för upplåning och förvaltning av statsskulden. Statliga garantier och särskilda åtaganden omfattar främst RGK:s utfärdande och förvaltning av garantier och lån med kreditrisk. Vidare ingår systemen för insättningsgaranti och investerarskydd som administreras av Insättningsgarantinämnden (IGN). Till området räknas även vissa särskilda garantiåtaganden. Målet för verksamhetsområdet finns beskrivet i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Där anges att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska vidare ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Verksamhetsområdet Statliga garantier och särskilda åtaganden omfattar verksamhet inom RGK och IGN. Vid sidan av dessa garantier finns statliga garantier som behandlas under andra utgiftsområden och som förvaltas av Statens bostadskreditnämnd, Exportkreditnämnden och Sida. Förutom den ordinarie garantireserven finns två särskilda garantireserver, dels en reserv som omfattar Venantius AB:s upplåning, dels en reserv som omfattar Sveriges åtaganden gentemot vissa finansiella institutioner. Målet för RGK är att bedriva garanti- och kreditverksamhet på ett för staten effektivt och riskbegränsande sätt. Målet för IGN:s verksamhet är att bidra till konsumentskyddet avseende insättningar och till stabiliteten i det finansiella systemet.

Tillsyn av spelmarknaden omfattar Lotteriinspektionens tillståndsgivning, kontroll och tillsyn av spelmarknaden m.m. Lotteriinspektionens anslag hör till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, som bereds av kulturutskottet. Målet för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten. Målet är fastlagt av riksdagen (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212).

Resultat och framtida inriktning av verksamheten inom politikområdet

Enligt regeringen har målen för politikområdet och dess fem verksamhetsområden i allt väsentligt uppfyllts. Regeringen noterar dock vissa mindre brister.

I likhet med tidigare år fortsätter internationaliseringen att påverka reglering och tillsyn. En stor del av regelverket för de finansiella marknaderna och företagen baseras på EU-lagstiftning, där reformtakten de senaste åren varit hög. Särskilda åtgärder har genomförts vad gäller konsumentskyddet på de finansiella marknaderna och ytterligare åtgärder aviseras. Den finansiella tillsynen har stärkts och betalningssystemen effektiviserats.

I vissa delar (tillsyn, pensionsförvaltning, internbank) betonar regeringen att fortsatta effektiviseringsmöjligheter bör tillvaratas.

Arbetet med statsskulden och statliga garantier har lett till bättre överblick och styrning. Statsskuldsförvaltningens kostnader har kunnat minimeras med beaktande av risken. Regeringen noterar för RGK att de avgifter som förväntas ackumuleras väsentligen överstiger förväntade förluster i garantiåtagandena. Samtidigt är man medveten om att målet om full kostnadstäckning är av långsiktig karaktär och att kostnadsutvecklingen för infrianden har varit särskilt förmånlig de senaste åren. Det är därför enligt regeringen för tidigt att bedöma om RGK är framgångsrikt i sin avgiftssättning eller inte.

Under 2005 minskade omsättningen på den reglerade svenska spelmarknaden med 2,5 % till 35,6 miljarder kronor. Detta utgör ett trendbrott då omsättningen ökat i många år i följd. Även om den reglerade delen av marknaden minskade är det dock enligt regeringen föga sannolikt att den totala omsättningen minskade, om hänsyn tas till spel hos aktörer som saknar tillstånd att anordna spel i Sverige.

Den övergripande inriktningen framöver är att skapa förutsättningar för en stabil, effektiv och konkurrenskraftig finansiell sektor samt ett gott konsumentskydd. För 2007 betonas vidare att politiken ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn.

Revisionens iakttagelser

Årsredovisningarna för myndigheterna inom politikområdet har av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.

I Riksrevisionens granskningsrapport Konsumentskyddet inom det finansiella området – fungerar tillsynen? (RiR 2006:12) påtalas vissa brister i hur regeringen har styrt och myndigheterna genomfört tillsynen på området. Bristerna handlar bl.a. om dålig samverkan och otydlig ansvarsfördelning mellan de två ansvariga myndigheterna Finansinspektionen och Konsumentverket.

I rapporten Redovisning av myndigheters betalningsflöden (RiR 2006:6) konstaterar Riksrevisionen att det finns brister i tillämpningen av regelverket för avräkning med statsverket, vilket bedöms medföra en risk för att statsverkets checkräkning utnyttjas på ett felaktigt sätt, om inte tillämpningen av regelverket tydliggörs.

Regeringens återkoppling med anledning av revisionens iakttagelser

Regeringen återrapporterar i budgetpropositionen med anledning av båda granskningsrapporterna ovan. Dessutom uppger regeringen att tre tidigare rapporter av effektivitetsrevisionen bedöms avslutade. Sistnämnda gäller rapporterna Premiepensionens första år (RiR 2004:16), Den statliga garantimodellen (RiR 2004:4, 2003/04:RRS, bet. 2003/04:FiU28, rskr. 2003/04:304 och 305) samt Statliga myndigheters bemyndiganderedovisning (RiR 2005:20, 2005/06:RRS13, bet. 2005/06:FiU21, rskr. 2005/06:370).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrat mål för politikområdet Finansiell styrning och tillsyn. Ett tillägg om att reglering och tillsyn ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn kan, som regeringen påpekar, motiveras med den betydelse förtroende och god etik har för att säkra finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd.

Vidare anser utskottet att motsvarande synpunkter rörande brister i resultatredovisningen, som utskottet anförde under politikområdet Effektiv statsförvaltning, är aktuella även här. Regeringen bör tydliggöra på vilket sätt målet för politikområdet inklusive den nu föreslagna förändringen kan följas upp och graden av måluppfyllelse mätas.

2 Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 2

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområde 2. Därutöver bemyndigar riksdagen Riksrevisionen att ta upp lån i RGK på högst 40 miljoner kronor samt bifaller förslaget att Riksrevisionens räntekontokredit i RGK får uppgå till högst 32,3 miljoner kronor.

Jämför särskilda yttrandena 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning består av 21 anslag i huvudsak fördelade på två politikområden, Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn. Två av anslagen ingår inte i något politikområde. Det gäller dels anslaget för Riksrevisionen, som har riksdagen som huvudman och som regeringen därför inte knutit till ett visst politikområde, dels anslaget för försöket med trängselskatt i Stockholm. I tabell 2.1 redovisas regeringens respektive oppositionspartiernas förslag till ramar för samtliga anslag inom utgiftsområde 2.

Tabell 2.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till fördelning av utgifter 2007 inom utgiftsområde 2

Tusental kronor

Anm. Socialdemokraterna saknar förslag till anslag för utgiftsområdet.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 9) att de sammanlagda anslagen inom utgiftsområdet 2007 uppgår till 11,9 miljarder kronor och fördelas enligt tabell 1.1. Nivån motsvarar den av finansutskottet föreslagna ramen för utgiftsområdet. Vidare presenteras i propositionen Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen (punkt 13) samt styrelsens förslag rörande investeringsplan (punkt 10), lån i RGK för investeringar i anläggningstillgångar (punkt 11) och räntekontokredit (punkt 12).

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi242 och Miljöpartiets motion Fi272 lämnas förslag till alternativa anslagsnivåer för utgiftsområde 2. Båda alternativa förslagen ligger över den av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområdet. (Socialdemokraterna redovisade i sin budgetmotion Fi244 en ram för utgiftsområde 2 som låg 227 miljoner kronor högre än regeringens föreslagna ram. Dock föreslår Socialdemokraterna ingen fördelning på anslag för utgiftsområde 2.)

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet behandlar i avsnitt 2.1–2.4 regeringens och i förekommande fall oppositionspartiernas förslag till anslag inom utgiftsområde 2.

I samtliga fall tillstyrker utskottet regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag till anslag. Utskottet tillstyrker vidare Riksrevisionens styrelses förslag om att Riksrevisionen får ta lån i RGK för investeringar i anläggningstillgångar samt förslaget om Riksrevisionens räntekontokredit i RGK. Dock anser utskottet att ett formellt beslut om investeringsplan för Riksrevisionen är överflödigt (se avsnitt 2.3).

Samtliga här aktuella motionsförslag avvisas av utskottet.

2.1 Anslagen inom politikområde Effektiv statsförvaltning

Propositionen

Tabell 2.2 visar regeringens föreslagna anslag för politikområdet Effektiv statsförvaltning 2007 i förhållande till 2006 års anslagsnivå. Nedan kommenteras föreslagna anslagsförändringar i den mån de avser något annat än pris- och löneomräkning.

Tabell 2.2 Anslagen inom politikområdet Effektiv statsförvaltning

Tusental kronor

Anm. Anslag 1:8 Verva inkluderar medel från Tilläggsbudget 1 för 2006.

Beslutade ändringar i anslag inom politikområdet Effektiv statsförvaltning

ESV:s anslag ökar med 6,6 miljoner kronor, som en följd av att ESV från den 1 januari 2007 ska vara revisionsmyndighet för EU:s strukturfonder och Europeiska fiskerifonden under nästa programperiod 2007–2013.

Statskontorets anslag sänks med 10 miljoner kronor till följd av att engångsvisa omstruktureringsmedel tas bort. Enligt regeringen behöver Statskontorets administrativa kostnader minska men utredningskapaciteten bör fortsätta på ungefär samma nivå.

SCB:s anslag ökar med 20 miljoner kronor till följd av att regeringen föreslår en kraftig förstärkning för att förbättra kvaliteten på den ekonomiska statistiken. Vidare ökar anslaget med 4,4 miljoner kronor för sjuklönestatistik och med 1 miljon kronor för demokratistatistik. Anslaget minskas med ca 2 miljoner kronor till följd av att en tidigare beslutad tidsbegränsad ökning av anslaget upphör.

Kammarkollegiets anslag minskas med 0,8 miljoner kronor till följd av en tidigare tillfällig satsning i samband med införandet av en ny instans- och processordning. Anslaget minskas därutöver med 0,3 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslag 32:1 Länsstyrelserna under utgiftsområde 1.

Vervas anslag ökar med 5,4 miljoner kronor till följd av att delar av utbildningar, som tidigare genomförts i Regeringskansliets regi, förts över till Verva. Anslag 90:5 Regeringskansliet under utgiftsområde 1 minskar med motsvarande belopp. Vervas anslag ökar därutöver med 2,5 miljoner kronor som tillfälligt under 2006 finansierade avvecklingen av Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR).

När det gäller anslag 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. medför en beräknad höjning av prisbasbeloppet en ökad belastning på anslaget med 131 miljoner kronor. Anslaget ökar också med 191 miljoner kronor till följd av ökad volym utbetalningar genom kommande generationsskifte.

Anslag 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb minskar då regeringen avser att fasa ut dessa i en snabbare takt än tidigare angivet.

Regeringen föreslår att ett nytt anslag, 1:14 Bidragsfastigheter, inrättas. Anslaget ska finansiera underhåll och löpande driftsunderskott avseende Statens fastighetsverks bidragsfastigheter. För 2004–2006 har Statens fastighetsverks resultat belastats med i snitt 180 miljoner kronor per år för bidragsfastigheternas kostnad. Mot bakgrund av att behovet av underhållsåtgärder är stort på bidragsfastigheterna bör ett särskilt anslag uppföras och ytterligare resurser tillföras för ändamålet. Åtgärden innebär att Statens fastighetsverks inleverans till statsbudgeten ökar med 180 miljoner kronor per år.

Anställningsbeslut flyttas till Överklagandenämnden inom utgiftsområde 6

Som ett led i strävandena att befria regeringen från förvaltningsärenden avser regeringen att flytta ansvaret för överprövning av myndigheternas anställningsbeslut från regeringen till Överklagandenämnden (ONT) fr.o.m. den 1 januari 2007. Regeringen bedömer att nämnden har kapacitet att ta emot ärendena med nuvarande finansiering.

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi242 föreslår motionärerna att anslagen för Konjunkturinstitutet (KI) och Nämnden för offentlig upphandling (NOU) minskas med 5 respektive 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (se tabell 2.1 ovan). Enligt motionärerna har Konjunkturinstitutet på senare tid tagit en roll som opinionsbildande kommentator av politiska förslag och beslut, utifrån ett marknadsliberalt nationalekonomiskt perspektiv. I stället bör enligt motionärerna KI fokusera sitt arbete på statistiska kärnfrågor, vilket sägs motivera en sänkning av anslaget. Även NOU arbetar enligt Vänsterpartiet utifrån en marknadsliberal grundsyn och bedriver i praktiken en riktad opinion i syfte att underlätta privata intressens intrång i den offentligt kontrollerade sfären. Detta riktade opinionsarbete bör kraftigt kunna begränsas, vilket motiverar en sänkning av anslaget. Vidare är Vänsterpartiet emot regeringens förslag att fasa ut de statliga kompetensöverföringsjobben snabbare än tidigare planerat. Motionärerna menar att den statliga sektorn har ett stort behov av att attrahera bl.a. unga akademiker som i dag dessutom har en svår situation på arbetsmarknaden.

Miljöpartiet föreslår i motion Fi272 att anslag 1:10 Arbetgivarpolitiska frågor ökar med 170 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna bör staten agera som ett föredöme för att nå jämställda löner. Miljöpartiet föreslår därför att det görs en riktad satsning i kommande avtalsrörelse på de kvinnor som arbetar inom statlig sektor. En pott anslås för åren 2007 till 2009 på 170, 340 respektive 500 miljoner kronor.

Finansutskottets bedömning

Finansutskottet anser att de av regeringen föreslagna förändringarna i anslagen för politikområdet Effektiv statsförvaltning är välmotiverade. Utskottet avvisar samtidigt Vänsterpartiets förslag att minska anslagen för KI och NOU. Myndigheterna bedriver enligt utskottets mening ingen opinionsbildande verksamhet på det sätt som motionärerna hävdar. I stället anser utskottet att myndigheternas verksamhet tycks ligga väl i linje med vad som framgår av deras regleringsbrev. För KI anges exempelvis att myndighetens prognoser och medelfristiga kalkyler över den ekonomiska utvecklingen ska vara tillförlitliga som beslutsunderlag. För NOU anges i regleringsbrevet att myndigheten ska ge vägledning och generell information inom sitt ansvarsområde och att målet med informationsgivningen är att förebygga regelöverträdelser.

2.2 Anslagen inom politikområde Finansiell styrning och tillsyn

Propositionen

I tabell 2.3 visas anslag för politikområdet Finansiell styrning och tillsyn i förhållande till föregående års anslagsnivå. Nedan kommenteras föreslagna anslagsförändringar i den mån de avser något annat än pris- och löneomräkning.

Tabell 2.3 Anslagen inom politikområdet Finansiell styrning och tillsyn

Tusental kronor

Beslutade ändringar i anslag inom politikområdet Finansiell styrning och tillsyn

Inför budgetåret 2006 förstärktes Finansinspektionen resursmässigt med 14,5 miljoner kronor, varav 12 miljoner kronor utgjorde en permanent nivåhöjning. Medlen som tillfördes användes till förstärkningar av tillsyn och reglering inom områden där nya bestämmelser ställer krav på ökade insatser av Finansinspektionen. Inför 2007 föreslås en viss förstärkning med anledning av den genomförda reformen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (take over-direktivet).

Det förvaltningsanslag som Insättningsgarantinämnden (IGN) anvisas årligen är enligt regeringen inte anpassat efter den verksamhet som ska bedrivas när ersättningsfall uppkommer. Det är inte möjligt att i förväg göra en uppskattning av förvaltningskostnaderna vid ersättningsfall då förekomsten av dessa beror på omständigheter som IGN inte själv råder över. För att lösa problemet med IGN:s förvaltningsanslag bör anslaget fr.o.m. 2007 höjas med 10 miljoner kronor, som ställs till regeringens disposition på en särskild anslagspost. I händelse av ersättningsfall kan dessa medel, efter regeringsbeslut, ställas till IGN:s disposition. Anslagsposten kommer således inte att kunna utnyttjas av IGN i situationer utan ersättningsfall.

Finansutskottets bedömning

Finansutskottet ställer sig bakom de av regeringen föreslagna anslagsförändringarna på politikområdet Finansiell styrning och tillsyn.

2.3 Anslag för Riksrevisionen

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ansvarar för granskning av statlig verksamhet. Granskningen omfattar såväl effektivitetsrevision som årlig revision. För sin verksamhet disponerar Riksrevisionen anslag 90:1 Riksrevisionen inom utgiftsområde 2 och anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Riksrevisionens styrelse

Resultat i förhållande till uppsatta mål

Enligt Riksrevisionens styrelse har Riksrevisionen uppnått goda resultat under 2005. Inom ramen för den årliga revisionen har den granskning av delårsrapporter och årsredovisningar som Riksrevisionen enligt lag är ålagd genomförts i rätt tid och enligt god revisionssed. Inom ramen för den årliga revisionen har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelser avseende samtliga uppdrag, 278 stycken, och förordnat revisorer i ett 60-tal bolag och stiftelser. Målet för effektivitetsrevisionen 2005 var att slutföra minst 30 granskningar. Under året har 31 granskningar slutförts. Av de 30 rapporter som under 2005 slutbehandlades i Riksrevisionens styrelse har styrelsen i 21 fall utnyttjat sin initiativrätt i riksdagen.

Riksrevisionens styrelse anser vidare att redovisningen av Riksrevisionens resultat ska utvecklas ytterligare. Styrelsen hänvisar till att finansutskottet i olika sammanhang efterfrågat detta, senast i sitt betänkande 2005/06:FiU2 där utskottet betonar intresset av en utvecklad redovisning av följderna av Riksrevisionens granskningar. Inom Riksrevisionen pågår arbetet med att utifrån Riksrevisionens uppdrag vidareutveckla såväl mål som mått på måluppfyllelsen. Ett syfte är att tydliggöra riksdagens uppdrag och omsätta det i kraftfull revision. Ett annat syfte är att i årsredovisningen för 2006 möjliggöra en utförligare redovisning av resultaten av granskningen.

Budgetförslag

Riksrevisionens styrelse föreslår att anslag 90:1 Riksrevisionen för 2007 ska uppgå till 282 538 000 kr (punkt 13). Styrelsen föreslår också att Riksrevisionen 2007 bemyndigas ta upp lån i Riksgäldskontoret för anläggningstillgångar som används i verksamheten inom en ram av högst 40 miljoner kronor (punkt 11). För 2007 bör vidare Riksrevisionen enligt styrelsen beviljas en räntekontokredit som uppgår till högst 32 284 000 kr (punkt 12).

Styrelsen bedömer att verksamheten fortsatt bör bedrivas på nuvarande nivå och att anslagstilldelningen de kommande åren endast bör påverkas av sedvanlig pris- och löneomräkning.

Tabell 2.4 Kostnadernas fördelning mellan verksamhetsgrenarna år 2005

Miljoner kronor respektive procent

Verksamhetsgren	Kostnader	Andel av totala kostnader
Årlig revision	125,2	41 %
Effektivitetsrevision	128,0	42 %
Internationell verksamhet	55,0	18 %
Summa	308,2	100 %

All årlig revision som Riksrevisionen utför är avgiftsfinansierad, och avgifterna tillförs statsbudgeten på inkomsttitel. För 2006 budgeteras intäkterna till 126 miljoner kronor och 2007 till 124 miljoner kronor.

Förslaget till investeringsplan för 2007–2009 bör enligt Riksrevisionens styrelse godkännas av riksdagen (punkt 10). Planen redovisas i följande tabell men kommenteras inte närmare i budgetpropositionen.

Tabell 2.5 Investeringsplan för Riksrevisionen

Tusental kronor

	Utfall 2005	Prognos 2006	Budget 2007	Beräknat 2008	Beräknat 2009
Investeringar, materiella	4 811	9 000	5 629	3 130	3 795
Investeringar, immateriella	0	0	1 000	0	0
Summa investeringar	4 811	9 000	6 629	3 130	3 795
Finansiering med lån	4 811	9 000	6 629	3 130	3 795

Anm. Observera att i tabellen för Riksrevisionens investeringsplan i budgetpropositionen anges felaktigt enheten miljoner kronor i tabellhuvudet. Det ska vara tusental kronor.

Revisionens iakttagelser

Finansutskottet har uppdragit åt revisionsbyrån Lindebergs Grant Thornton AB att utföra extern revision av Riksrevisionen. Revisionsbyrån har i sin revisionsberättelse bedömt Riksrevisionens årsredovisning som i allt väsentligt rättvisande.

Riksdagsstyrelsens yttrande

Riksdagsförvaltningen (riksdagsstyrelsen) ska yttra sig över Riksrevisionens budgetunderlag. Yttrandet från den 17 maj 2006 saknar invändningar mot förslagets innehåll.

Finansutskottets bedömning

Efter att under flera år haft högt anslagssparande prognostiseras verksamheten under 2006 vara i nivå med tilldelade anslag. Det gäller även anslaget för internationellt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Det är vidare välkommet att, som Riksrevisionens styrelse anger, redovisningen av myndighetens resultat ska utvecklas. Styrelsen hänvisar i det sammanhanget till finansutskottets uttalanden i betänkande 2005/06:FiU2. Där betonade utskottet bl.a. att den relevanta frågan att ställa bör vara om staten fått ett mer effektivt utbyte av sina insatser tack vare Riksrevisionens verksamhet. Vidare kommenterade utskottet mer konkret använda resultatindikatorer i samband med behandlingen av Riksrevisionens årsredovisning för 2005 (bet. 2005/06:FiU25). Utskottet skrev bl.a.:

Riksrevisionen anger i årsredovisningen att relevanta indikatorer på effekter kan vara hur granskningarna tas emot och behandlas av riksdagen samt vilka åtgärder regeringen redovisar med anledning av rapporterna. Beträffande förstnämnda indikator är utskottet tveksamt till om riksdagsbehandlingen av styrelsens framställningar säger något om effekterna. Tvärtom kan en sådan indikator bli missvisande. Att exempelvis riksdagen lägger en granskningsrapport till handlingarna eller avslår densamma kan ibland bero på att regeringen redan vidtagit relevanta åtgärder, dvs. att granskningen fått avsedd effekt och att några ytterligare åtgärder från riksdagens sida inte är nödvändiga. Skälet till avslaget kan också vara mer riksdagsinternt t.ex. att frågan nyligen har varit föremål för riksdagsbehandling. Den andra indikatorn – regeringens åtgärder med anledning av rapporterna – är enligt utskottet mer intressant. Här anser dock utskottet att redogörelsen borde vara mer djupgående, och även omfatta Riksrevisionens egen utvärdering av vilka effekter deras granskningar fått.

Slutligen vill utskottet påpeka att när det gäller Riksrevisionens styrelses förslag om investeringsplan (punkt 10) är ett formellt riksdagsbeslut om denna överflödig. Enligt lagen (2006:999) om ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter behövs inte riksdagens formella beslut om investeringsplan, då det här handlar om investeringar i myndighetens interna verksamhet, i huvudsak IT-investeringar.

2.4 Anslag för försöket med trängselskatt

I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lag om trängselskatt. Försöket med trängselskatt har genomförts i Stockholms kommun under perioden den 3 januari–31 juli 2006. Den utvärdering av resultatet som Statens institut för kommunikationsanalys (Sika) gjort visar att biltrafiken till och från innerstaden minskade med 20–25 %.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för 2007 ska vara 929,9 miljoner kronor (se tabell 2.1). Det innebär en minskning av anslaget i förhållande till 2006 med 429 miljoner kronor. Anslaget för trängselskatt ska täcka såväl statens som Stockholms kommuns och AB Storstockholms lokaltrafiks kostnader för försöket.

De kontraktsbundna utgifterna för systemet blev högre än vad som tidigare beräknats. Förklaringen är tillkommande utgifter orsakade av den långvariga rättsprocessen samt vissa tekniska anpassningar av systemet. Denna fördröjning har även påverkat fördelningen av utgifter mellan 2005 och 2006. Tillsammans med en reviderad bedömning av övriga avtalsbundna utgifter gör detta att utgifterna för 2006 förväntas bli högre än tidigare beräknat. Samtidigt förväntas utgifterna för 2007 bli något lägre än tidigare beräknat bl.a. beroende på minskat behov av informationsinsatser.

I samband med valet den 17 september 2006 hölls en folkomröstning i Stockholms stad och i 14 kommuner i Stockholms län om trängselskatten. Utfallet av folkomröstningarna är enligt regeringen tvetydigt.

Regeringen avser att utse en förhandlingsman som ska föra samman Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet i Stockholms län och berörda myndigheter till en samlad trafiklösning. I detta uppdrag ingår att pröva förutsättningarna för att samla Stockholmsregionen kring att tillfälligt återinföra trängselskatt som en delfinansiering av en kringfartsled runt Stockholm. Grundlagsutredningen (Ju 2004:11) ska också få i uppdrag att pröva möjligheterna att författningsmässigt tillåta uttag av regionala eller kommunala vägavgifter i syfte att finansiera investeringar i kollektivtrafik och vägnät.

Motionen

Miljöpartiet föreslår i motion Fi272 att anslaget för trängselskatt ökas med 680 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Enligt motionärerna var trängselskatten en succé såväl trafik- som miljömässigt och bör därför återinföras från den 1 april 2007. Av den totala anslagshöjningen är 290 miljoner kronor avsedda för införsel och drift och 390 miljoner kronor avsedda att återföras till Stockholms stad.

Finansutskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag för trängselskatt och avvisar samtidigt Miljöpartiets förslag om kraftigt ökade anslag under 2007. Utskottet välkomnar att regeringen nyligen har tagit initiativ till att finna en demokratiskt förankrad lösning på trafiksituationen i Stockholm och att trängselskatter kommer att utgöra en del av kommande vägsatsningar. Regeringen meddelade den 10 november att en förhandlingsman utsetts för Stockholms infrastruktur. Förhandlingsmannen ska lämna förslag om utformning av uttaget av vägavgifter i form av trängselskatt samt hur intäkter från dessa bör användas till regeringen senast den 1 mars 2007. Resultatet av förhandlingen ska redovisas senast den 1 december 2007. Utskottet har även noterat att regeringen avser att lägga fram en proposition till riksdagen, med intentionen att vägavgifter i form av trängselskatt kan införas under första halvåret 2007.

Utskottet noterar även att regeringen beslutat om ett uppdrag som innebär att förutsättningarna för en utökad spårkapacitet genom centrala Stockholm med ytspårslösning utreds. Vidare att regeringen avser att inhämta synpunkter från grundlagsutredningen angående möjligheterna att tillåta uttag av lokalt eller regionalt beslutade avgifter i syfte att finansiera transportinfrastruktur.

JO:s granskning av trängselskatteförsöket

Utskottet har noterat att Justieombudsmannen (JO), i samband med beslut i ett antal ärenden gällande försöket med trängselskatter, gör några principiella reflektioner (JO:s ämbetsberättelse 2006/07 s. 207–211). Reflektionerna gäller främst det avvägningsproblem som uppstår mellan å ena sidan intresset av en snabb och effektiv uppbörd av trängselskatt och å andra sidan enskildas intresse av en rättssäker handläggning.

Exempelvis borde enligt JO rättssäkerhetsaspekter tala för att felaktigt debiterad trängselskatt återbetalas utan kostnader för den enskilde. Vidare anser JO att information om hur man som enskild tar till vara sin rätt inte får göras beroende av tillgång till Internet.

Ett annat problem ur rättssäkerhetssynpunkt är enligt JO brister i tillförlitligheten i de tekniska systemen. Det har exempelvis vid flera tillfällen hänt att Vägverkets system med information om skattebeslut varit ur funktion. Likaså har vid upprepade tillfällen betalsystemen fallerat. JO ser även vissa problem med den manuella hanteringen som innebär att enskilda hamnar ”mellan stolarna”.

JO utgår vidare från att om trängselskatter i framtiden införs permanent kommer det nuvarande försöket att utvärderas också ur juridisk synvinkel och att man i samband med beredningen undersöker alternativa former för hanteringen. Exempelvis kan försöksmodellen justeras så att skattebeslutet avser en längre tidsperiod, t.ex. en månad i stället för ett dygn. Det finns enligt JO anledning att göra en djupare analys av möjligheten att inordna trängselskatterna i skattekontosystemet eller att införa ett liknande system som för t.ex. fordonsskatt eller trängselskatt. En sådan ordning skulle enligt JO dels undanröja vissa av de olägenheter som nuvarande återbetalningsrutiner medför, dels minska administrationskostnaderna för staten.

Det är enligt utskottets mening viktigt att regeringen beaktar JO:s synpunkter i samband med den aviserade propositionen på området.

3 Ej anslagsfinansierade verksamheter inom utgiftsområde 2

3.1 Statens fastighetsverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Statens fastighetsverk samt förslaget att verkets låneram för investeringar 2007 ska vara 11 miljarder kronor.

Statens fastighetsverk är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Statens fastighetsverk tillhör politikområdet Effektiv statsförvaltning.

Propositionen

Det övergripande målet för myndigheten är att förvaltningen ska ske på det sätt som innebär god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet. Regeringen bedömer att Statens fastighetsverk uppfyllt målet. Regeringen uppger dock att målen avseende avkastningskrav m.m. kommer att ses över.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för Statens fastighetsverk som redovisas i avsnitt 10.15 i propositionen (punkt 3). Regeringen föreslår också att Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i lokaler, anläggningar och mark ska vara 11 miljarder kronor (punkt 2). Sistnämnda innebär en utökad låneram med 1 miljard kronor i förhållande till 2006 och motiveras med det fortsatta behovet av investeringar hos brukarna.

Tabell 3.1 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2006–2009

Miljoner kronor

Anm. Tabellen tar upp sådana projekt som överstiger 20 miljoner kronor. Investeringar som understiger 20 miljoner kronor behöver inte regeringens godkännande.

Revisionen

Riksrevisionen har i en revisionsrapport (RiR dnr 32-2005-0520) om Statens fastighetsverks hyressättning av fritidsfastigheter, bostadsarrenden och permanentbostäder funnit ett antal fall där hyresnivån såväl över- som understiger bedömd marknadsmässig hyra. Enligt förordning (1993:527) om förvaltning av fastigheter ska upplåtelse ske på marknadsmässiga villkor. Regeringen uppger i budgetpropositionen att man avser att följa utvecklingen av hyresnivån.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Statens fastighetsverk.

3.2 Fortifikationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till investeringsplan för Fortifikationsverket samt förslaget att verkets låneram för investeringar i mark, anläggningar och lokaler under 2007 ska vara 7 725 miljoner kronor.

Fortifikationsverket är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att förvalta statens fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Verksamheten finansieras fullt ut med avgiftsintäkter. Fortifikationsverket hör till politikområdet Effektiv statsförvaltning.

Propositionen

Fastigheterna ska förvaltas så att god hushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås, ändamålsenliga mark-, anläggnings- och lokalresurser kan tillhandahållas på för brukaren konkurrenskraftiga villkor samt att fastigheternas värden bevaras på en för ägaren och brukaren långsiktigt lämplig nivå. Regeringen bedömer att Fortifikationsverket uppfyllt målet, men anger samtidigt att målen avseende avkastningskrav m.m. kommer att ses över.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för Fortifikationsverket som redovisas i avsnitt 10.16 i propositionen (punkt 5). Konsekvenserna för fastigheterna av riksdagens beslut i december 2004 om försvarets framtida inriktning är ännu inte helt klarlagda. Investeringsplanen är därför osäker.

Vidare föreslår regeringen att Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler 2007 uppgår till 7 725 miljoner kronor (punkt 4), vilket är 800 miljoner kronor mer än nivån 2006. Omstruktureringen av försvaret innebär att Försvarsmakten har ett stort behov av nyinvesteringar vid de förband som ingår i den nya organisationen. I tabell 3.2 visas investeringsplanen för Fortifikationsverket.

Tabell 3.2 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2006–2009

Miljoner kronor

I budgetpropositionen redovisas även en mer detaljerad uppdelning av respektive post, vilket framgår av följande tabell.

Tabell 3.3 Fortifikationsverkets pågående och planerade investeringar över 20 miljoner kronor för 2007–2009

Miljoner kronor

Anm. Förkortningarna för typ av investering står för följande: N (Nybyggnad), O (Ombyggnad), T (Tillbyggnad), NO (Ny- och tillbyggnad).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Fortifikationsverket.

3.3 Premiepensionsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en rörlig kredit i RGK om högst 4 miljarder kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar.

Premiepensionsmyndighetens (PPM) verksamhet finansieras främst med avgifter från pensionssparare. Vidare medges lån hos RGK för rörelsekapitalbehov och för investeringar i anläggningstillgångar. Därutöver har PPM en rörlig kredit för att kunna sköta handeln med fondandelar. PPM hör till politikområdet Finansiella system och tillsyn.

Propositionen

PPM har enligt regeringen redovisat verksamheten i enlighet med uppställda krav och har i allt väsentligt nått upp till ställda mål.

För att tillgodose behovet av likviditet i handel med fondandelar har PPM tillgång till en kredit. Ett bemyndigande finns för innevarande år som omfattar 3 miljarder kronor, och sedan senaste halvårsskiftet disponerar PPM hela utrymmet. Den ökade handeln ställer krav på en fortsatt tillgång till en rörlig fondhandelskredit för 2007. PPM:s behov av denna kredit kan variera kraftigt mellan olika handelsdagar. Prognosen från PPM visar att behovet under en enskild dag under vissa förutsättningar kan komma att uppgå till ca 3 miljarder kronor 2006 och ca 3,5 miljarder kronor 2007. Det kan dock inte uteslutas, på grund av osäkerheten i bedömningen, att kreditbehovet vid vissa tidpunkter kan bli större. På grund av de allvarliga konsekvenser en sådan situation skulle innebära, finns det behov av en utökad kredit för att täcka extrema utfall av fondhandeln inom premiepensionssystemet. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret omfattande högst 4 miljarder kronor (punkt 8).

Vidare anger regeringen att man i likhet med 2006 avser att i regleringsbrev för budgetåret 2007 ange den maximala nivån för PPM:s driftskostnader.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i RGK för Premiepensionsmyndigheten om högst 4 miljarder kronor.

4 Övriga frågor

4.1 Ändrad terminologi i lagen om revision av statlig verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om ändrad terminologi i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet. Innebörden är att uttrycket ”statens checkräkning” i Riksbanken ändras till ”statens centralkonto” i Riksbanken.

Propositionen

Regeringen föreslår att uttrycket ”statens checkräkning” i Riksbanken i lagen (2002:1022) om revision i statlig verksamhet ändras till ”statens centralkonto” i Riksbanken (punkt 1).

Vid årsskiftet 2006/07 träder förordningen (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning i kraft. Den nya förordningen innebär en modernisering och anpassning till den praxis som utvecklats för de statliga betalningarna. Den föregicks av ett förslag om författningsändringar från RGK som även avsåg lagen (2002:1022) om revision i statlig verksamhet m.m. RGK:s förslag har remissbehandlats. I den språkliga moderniseringen av förordningen ingår att uttrycket ”statens checkräkning” i Riksbanken ersätts med ”statens centralkonto” i Riksbanken. Som en följd av detta behöver motsvarande ändring göras i lagen om revision i statlig verksamhet m.m. Ändringen har med hänsyn till sitt innehåll bedömts vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande inte har behövt inhämtas.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag.

4.2 Överföring av Venantius AB:s statsgaranterade lån

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att RGK övertar gäldenärsansvaret för Venantius AB:s statsgaranterade obligationslån jämte samtliga bolagets utestående åtaganden på derivatmarknaden och förvaltar övertagna skuldinstrument intill dess de förfaller.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att ge RGK i uppdrag att överta gäldenärsansvaret för Venantius AB:s statsgaranterade obligationslån jämte samtliga bolagets utestående åtaganden på derivatmarknaden och förvalta övertagna skuldinstrument intill dess de förfaller (punkt 7).

Venantius AB är ett kreditmarknadsbolag som ägs av staten. Bolaget bildades 1995 i syfte att från SBAB ta över vissa statliga bostadslån med hög risk för kreditförluster och hantera dessa på ett för staten så förmånligt sätt som möjligt. Sedan 1997 har Venantius även i uppdrag att driva och avveckla resterande tillgångar och åtaganden inom Securum/Retriva koncernen. Bolagets utlåning till allmänheten är i dag betydligt mindre än bolagets eget kapital och är således helt finansierad med eget kapital. Eftersom Venantius är ett avvecklingsbolag och inte bedriver någon nyutlåning finns inte längre något behov externt av finansiering av bolagets verksamhet.

Övertagandet sker mot att Venantius till RGK betalar ett kontantbelopp motsvarande marknadsvärdet för åtagandena, beräknat utifrån RGK:s upplåningskostnader.

Det totala beloppet för den obligationsstock och utestående åtaganden på derivatmarknaden som staten föreslås överta beräknas uppgå till ca 4,5 miljarder kronor. Transaktionen har inga effekter på statsskulden, eftersom skulden ökar med ett belopp motsvarande övertagandet och sedan minskar med samma belopp genom betalningen från Venantius. Övertagandet påverkar däremot statsbudgetens saldo (lånebehovet) positivt med ca 4,5 miljarder kronor då betalningen från Venantius redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten.

Venantius emissioner på marknaden har i olika former sedan 1995 garanterats av RGK inom ramen för ett totalbelopp. I samband med flytten av obligationsstocken och åtaganden på derivatmarknaden till RGK kommer garantier på sammanlagt 10 miljarder kronor att avvecklas. Detsamma gäller inbetalda garantiavgifter på ca 0,55 miljarder kronor som för Venantius del satts av på en särskild garantireserv i RGK. Som en följd av övertagandet återförs detta belopp till statsbudgeten. Beloppet redovisas såväl på inkomsttitel som under RGK:s nettoutlåning och påverkar därför inte statsbudgetens saldo (lånebehovet).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag.

4.3 Uppgifter i lägenhetsregistret

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om att ta in fler uppgifter i lägenhetsregistret samt motioner om ett utvidgat ändamål med lägenhetsregistret.

Jämför reservation (v).

Motionerna

I Vänsterpartiets motion C202 yrkandena 1–4 föreslår motionärerna att lägenhetsregistret tillförs uppgifter om hiss, våningsplan, värme- och ventilationssystem samt upplåtelseform. Motionärena anser att denna typ av statistik är nödvändig dels för att underlätta planeringsprocessen i kommunerna, dels för att underlätta för forskning på området.

Vidare i Vänsterpartiets motion C207 yrkande 6 anförs att ändamålet för lägenhetsregistret även ska omfatta möjligheten att kontrollera svarthandel med och skenbyten av hyresrätter.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare behandlat motsvarande motionsyrkanden i samband med behandlingen av en ny lag om lägenhetsregister under våren 2006 (bet. 2005/06:FiU8). När det gäller uppgift om hiss skrev utskottet:

Att samla in uppgift om hiss framstod som problematiskt under utvärderingen av provverksamheten. Uppgiften fanns sällan eller aldrig i fastighetsägarens eller fastighetsförvaltarnas administrativa register, vilket komplicerade uppgiftsinsamlingen. Enligt vad regeringen skriver i propositionen kommer emellertid Statistiska centralbyrån och Lantmäteriverket att få i uppdrag att närmare undersöka om uppgifter om hiss finns att tillgå på annat sätt och i så fall till vilken kostnad.

SCB och Lantmäteriverket har ännu inte fått uppdraget, men det kommer enligt uppgift från Lantmäteriverket att sättas igång inom cirka ett halvt till ett år. Beträffande uppgift om våningsplan och värme- och ventilationssystem samt upplåtelseform skrev utskottet:

Enligt förslaget till utformning av lägenhetsnummer framgår det på vilket våningsplan lägenheten är belägen. Uppgiften om våningsplan kan således komma att finnas med i registret genom att lägenhetsnumret anger det.

(…) Med anledning av ett EG-direktiv (2002/91/EG) om byggnaders energiprestanda har emellertid regeringen nyligen lagt fram propositionen Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande (prop. 2005/06:145). Förslaget innebär att ett register för energideklarationer ska inrättas, som bl.a. kommer att innehålla vissa uppgifter om ventilations- och värmesystem. I likhet med lägenhetsregistret innebär förslaget att Statistiska centralbyrån ges tillgång till samtliga uppgifter i registret i syfte att ta fram nationell statistik på energiområdet.

Beträffande upplåtelseform kommer fastighetsägarens juridiska form att framgå av lägenhetsregistret. Av detta går att utläsa vilken upplåtelseform som gäller för fastigheten. Emellertid är det endast hushållet som bebor lägenheten som säkert vet hur en viss lägenhet i fastigheten är upplåten. Uppgiften är svår att uppdatera om upplåtelseformen ändras genom att exempelvis bostadsrätter upplåts som hyresrätter eller hyresrätter hyrs ut i andra hand.

Propositionen om nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande behandlades av riksdagen i juni 2006 (bet. 2005/06:BoU9). Av lagen framgår att regeringen ska besluta om föreskrifter om vilka uppgifter som får registreras i energideklarationsregistret. Några sådana föreskrifter har ännu inte beslutats.

När det gäller förslaget om att använda lägenhetsregistret i syfte att stävja svarthandeln med lägenheter anförde utskottet:

(…) samhället i stället för att bekämpa brotten direkt snarare bör motverka grundorsaken för svarthandeln: bristen på lägenheter.

Genom att i lagtexten ange ändamålet med lägenhetsregistret anges den yttre ramen för vad uppgifter som finns i registret får användas till. Ändamålsbestämningen har en avgörande betydelse för vilka uppgifter som får tas in i registret och hur uppgifterna får behandlas. Lägenhetsregistret ska enligt förslaget endast innehålla uppgifter om bostadslägenheten, entrén, byggnaden och fastigheten. Uppgifter om vem som bor i lägenheten ska inte finnas med i registret. Ändamålsbestämmelsen är av central betydelse för skyddet för den personliga integriteten. Att utvidga ändamålet till att omfatta kontroll av svarthandel skulle enligt utskottets uppfattning inte vara lämpligt ur integritetssynpunkt.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet här aktuella motioner.

4.4 Åldersgränser i offentlig statistik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar att avslå motionsförslag om att åldersgränser i offentlig statistik inte får förekomma.

Motionerna

I motion Fi201 av Eva Flyborg m.fl. (fp) konstateras att kunskapsunderlaget för politiska och andra beslut rörande äldre är tunt. Tillgänglig statistik går ofta inte längre fram än till 64 år, ibland till 74 eller 84, trots att vår livslängd har ökat med ungefär 25 år under 1900-talet. Motionärerna anser också att det är en brist att det inte går att kombinera statistiska uppgifter så att t.ex. äldre invandrarkvinnors utbildningsbakgrund framgår. Motionärerna föreslår (yrkande 1) mot denna bakgrund en förändring av den offentliga statistiken.

I motion So201 av Barbro Westerholm (fp) yrkande 5 föreslås att statligt finansierad statistik inte bör innehålla några övre åldersgränser. Motionären hänvisar till vad den parlamentariska beredningen SENIOR 2005 redovisade i sitt slutbetänkande (SOU 2003:91) om att t.ex. arbetsmarknadsstatistiken saknar uppgifter om 65-åringar och äldre och att åldersgränsen i Statistiska centralbyråns levnadsnivåundersökning (ULF) är 84 år. Motionären anser att förslaget från SENIOR 2005 om att statligt finansierad statistik inte bör innehålla några övre åldersgränser bör genomföras.

I motion So311 av Maria Lunqvist-Brömster och Barbro Westerholm (fp) yrkande 2 föreslås att statistiken över förekomsten av våld och övergrepp mot äldre måste bli bättre genom att någon övre åldersgräns inte får tillämpas. Motionärerna anser att Statistiska centralbyråns och Brottsförebyggande rådets statistik måste förbättras i detta avseende.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottets uppfattning är att det är viktigt att det finns relevant beslutsinformation om de äldre. Kunskapsunderlaget för politiska och andra beslut är tunt. Någon generell bestämmelse om åldersgränser finns inte. Efter den statistikreform som genomfördes i mitten av 1990-talet är ansvaret för den officiella statistiken fördelat på ett 20-tal statistikansvariga myndigheter. Det är den statistikansvariga myndigheten som bestämmer innehåll och omfattning inom sitt statistikområde med hänsyn till användarnas behov, statistikens kvalitet och kostnad. Utskottet utgår ifrån att syftet med statistikreformen fortfarande efterlevs, dvs. att användarnas inflytande över statistiken sätts i fokus vid beslut om omfattning och inriktning.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att den årliga undersökning av levnadsförhållanden som SCB gör, inte längre innehåller någon övre åldersgräns. Dessutom finns det inom ramen för denna undersökning även ett antal frågor som handlar om förekomsten av våld och övergrepp mot äldre. Utskottet har tagit del av att SCB som ett led att anpassa undersökningen av levnadsförhållanden enligt den EU-förordning som gäller för området, kunnat besluta om en kvalitetssäkrad övergång till intervju via telefon som huvudsaklig metod för datafångst fr.o.m. 2007 i stället för som tidigare besöksintervju. Utskottet betonar vikten av att användarnas behov sätts i centrum även fortsättningsvis när det gäller beslut om omfattning och innehåll.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.

4.5 Statistik för gränsregionerna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar att avslå en motion om att Statistiska centralbyrån löpande ska producera och publicera statistik för gränsregionerna.

Motionen

I motion Fi236 (m) av Peter Danielsson yrkas på att Statistiska centralbyrån löpande ska producera och publicera korrekt statistik för gränsregionerna. Motionären konstaterar att det i dag sker en utveckling i Sveriges gränsregioner som inte syns i den officiella statistiken. Ett exempel är pendlingen i Öresundsregionen som enligt motionären är positiv och bidrar till ökad tillväxt, men som inte sätter spår i statistiken.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat frågan om statistik för gränsregionerna (bet. 2005/06:FiU2) och vidhåller att det är viktigt att det finns en god och välutvecklad officiell statistik på regional nivå.

Utskottet kan i det här sammanhanget konstatera att det finns ett samarbete mellan SCB i Sverige och Danmarks Statistik för att öka kunskapen om faktiska förhållanden och utvecklingstendenser i Öresundsregionen. Grundläggande statistiktabeller om befolkning, utbildningsnivå, inkomster, arbetsmarknad och näringsliv finns tillgängliga i en databas. Förutom detta initiativ har SCB också framställt statistik som publicerats av Nordiska rådet i projektet ”Nordisk pendlingskarta”, vars nästa publikation förväntas komma i februari 2007.

Vid den tidigare behandlingen av frågan om statistik för gränsregionerna utgick utskottet ifrån att regeringen i sin fortsatta prövning av SCB:s anslag för den officiella statistiken tar hänsyn till såväl de uttalade behoven av att förbättra den ekonomiska statistiken som behoven av att statistiskt korrekt kunna beskriva den regionala utvecklingen. Utskottet står fast vid detta, men vill återigen understryka att en betydande del av den regionala statistiken måste finansieras av regionala, lokala eller andra intressenter inom ramen för t.ex. SCB:s uppdragsverksamhet. Staten kan inte ta på sig ansvaret för att finansiera alla olika typer av regionala statistiska behov som finns.

Mot den angivna bakgrunden avstyrker utskottet motionen.

4.6 Värdet av ideella insatser i nationalräkenskaperna

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar att avslå motionsförslag om att redovisa värdet av ideella insatser i nationalräkenskaperna.

Motionen

I motion So201 av Barbro Westerholm (fp) yrkande 7 föreslås att värdet av ideella insatser, som anhörigvård, redovisas i nationalräkenskaperna. Enligt motionären uppskattas anhöriga stå för 70 % av äldrevården och värdet av detta bör synliggöras genom att redovisas i nationalräkenskaperna.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet är av den uppfattningen att det är värdefullt att det obetalda arbetet, som t.ex. anhörigvård, görs synligt. De anhöriga tar i dag ett allt större ansvar för de äldres behov av vård och omsorg. För många äldre är det avgörande för deras möjlighet att bo kvar i det ordinarie boendet att någon anhörig ställer upp med stöd och hjälp. Utskottet delar regeringens uppfattning, som den presenteras i finansplanen, att det behövs ökad kunskap om de insatser som ideella organisationer och anhöriga gör inom vård och omsorg. Sammanlagt satsar regeringen 1,9 miljarder kronor på äldrepolitikens område 2007.

Nationalräkenskaperna (NR) sammanfattar och beskriver i form av ett kontosystem med kompletterande tabeller vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling. Vad som ska ingå i NR styrs av Europeiska rådets förordning (EG 2223/96) om Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (ENS95). NR används förutom som ett underlag för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt också som ett av underlagen för att fastställa medlemsavgiften till EU och beräkningen av de s.k. konvergenskriterierna.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandet.

4.7 Statistik om ekonomiskt bistånd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar att avslå motionsförslag om statistik om ekonomiskt bistånd.

Motionen

I Vänsterpartiets motion So377 (v) föreslås att statistiken över antalet mottagare av ekonomiskt bistånd bör kompletteras så att det tydligt framgår hur många barn som berörs. Statistiska centralbyråns uppgifter avser ett- eller flerbarnshushåll, och motionärerna anser att det är en allvarlig brist att statistiken inte gör det möjligt att kontinuerligt följa utvecklingen av antalet fattiga barn.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att det finns relevant beslutsinformation i form av t.ex. statistik inom alla betydelsefulla områden i samhället. Det område som motionärerna lyfter fram är ett sådant, och utskottet kan konstatera att Socialstyrelsen på årsbasis också presenterar statistiken över ekonomiskt bistånd på ett sådant sätt att det går att urskilja antal barn i de hushåll som får ekonomiskt bistånd. Socialdepartementet har också uppdrag att senast den 31 mars 2007 redovisa ett förslag till utvidgning av den officiella statistiken om ekonomiskt bistånd.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Uppgifter i lägenhetsregistret, punkt 8 (v)

av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utökat ändamål och fler uppgifter i lägenhetsregistret. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:C202 av Egon Frid m.fl. (v) yrkandena 1–4 och

2006/07:C207 av Egon Frid m.fl. (v) yrkande 6.

Ställningstagande

Jag föreslår att antalet uppgifter i lägenhetsregistret utökas till att även innehålla information om tillgången till hiss, antalet våningsplan i flerbostadshus, värme och ventilationssystem samt upplåtelseform.

Inte minst den demografiska utvecklingen med ett ökat antal äldre gör att det för samhällsplaneringen är viktigt att tillgängligheten i bostäder på enkelt sätt kan åskådliggöras – genom uppgifter om hiss och våningsplan – för att kompensera de brister som finns i den redan byggda miljön. Utskottsmajoriteten aviserar att SCB och Lantmäteriverket ska få i uppdrag att undersöka möjligheterna och kostnaderna för att få med uppgift om hiss i lägenhetsregistret. Jag ser det som högst angeläget att nämnda myndigheter snarast ges detta uppdrag.

Om vi på allvar ska kunna påbörja arbetet med att nå uppsatta mål om att minska bostadssektorns totala energiförbrukning är det nödvändigt att samhällsplanerare och forskare får tillgång till uppgifter om ventilations- och värmesystem. Utifrån detta menar jag att det är nödvändigt att uppgifter om ventilation och värme samlas in i ett lägenhetsregister.

Vänsterpartiet vill se en fastighetsbeskattning som är neutral och som bygger på upplåtelseform, i stället för som i dag på hustyp. För att underlätta för detta skulle uppgifter om upplåtelseform i lägenhetsregistret vara en stor fördel. Även för forskningen och samhällsplaneringen är ett register, där man enkelt kan få fram uppgifter om upplåtelseform, att föredra.

Vidare har Vänsterpartiet under en rad år motionerat om att regeringen bör se över möjligheterna att använda lägenhetsregistret i syfte att bekämpa svarthandel och skenbyten med hyreslägenheter. Lägenhetsregistret skulle kunna bli ett kraftfullt verktyg för att komma åt dessa kriminella lägenhetsaffärer, och registrets ändamål bör därför utvidgas till att även omfatta detta syfte.

Särskilda yttranden

1.	Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 2, punkt 2 (s)
	Pär Nuder (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s) och Tommy Ternemar (s) anför:

En majoritet av finansutskottets ledamöter, representerande Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna, beslutade den 23 november 2006 i betänkande 2006/07:FiU1 om ett förslag till riksdagsbeslut angående ramar för statsbudgetens utgiftsområden samt en beräkning av statens inkomster. Ett förslag till tak för statens utgifter inklusive pensionssystemet fastställdes också för 2007 och 2008. Under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med finansutskottets förslag får de samlade utgifterna 2007 för utgiftsområde 2 inte överstiga 11 873 471 000 kr under riksdagens fortsatta behandling.

Vi socialdemokrater har i motion Fi244 ”Alla ska med” gett vår syn på inriktningen av politiken. Våra förslag syftar till att utveckla hela Sverige och ge alla som bor här del av den goda ekonomiska utveckling som den socialdemokratiska politiken lagt grunden för. Det rekordstora antalet nya jobb och den snabba minskningen av arbetslösheten som sker just nu är ett styrketecken för den välfärdsmodell som den nya regeringens politik syftar till att förändra. Hög sysselsättning kan förenas med rimliga nivåer och avgifter i a-kassan. Nu handlar det om att bygga vidare på den generella välfärdspolitiken och inte underminera de system som gör att långtidssjuka och arbetslösa slipper hamna i permanent underläge och fattigdom, inte om att försämra för dem som redan har det svårast.

Om riksdagens majoritet genom rambeslutet väljer en annan inriktning av politiken än den vi förespråkar vill vi inte delta i beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2.

Vi vill i stället se en annan fördelning av anslagen till utgiftsområde 2. Vi anser exempelvis att kompetensöverföringsjobben fungerat väl och att regeringens snabbare utfasning av dessa är fel. De minskade anslagen kommer att medföra ekonomiska problem för de myndigheter som använt sig av denna möjlighet att bedriva en god och framsynt personalpolitik. Vårt budgetalternativ är en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

2.	Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 2, punkt 2 (v)
	Ulla Andersson (v) anför:

En majoritet av finansutskottets ledamöter, representerande Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna, beslutade den 23 november 2006 i betänkande 2006/07:FiU1 om ett förslag till riksdagsbeslut angående ramar för statsbudgetens utgiftsområden samt en beräkning av statens inkomster. Ett förslag till tak för statens utgifter inklusive pensionssystemet fastställdes också för 2007 och 2008. Under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med finansutskottets förslag får de samlade utgifterna 2007 för utgiftsområde 2 inte överstiga 11 873 471 000 kr under riksdagens fortsatta behandling.

Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion Fi245 en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken än vad riksdagsmajoriteten fattat övergripande beslut om. Vårt budgetalternativ avvisar regeringens politik som bygger på skattesänkningar ämnade att gynna de gynnade, på folkflertalets bekostnad. Vi avvisar således de kraftiga försämringar som regeringen föreslår, särskilt på arbetsmarknadspolitikens område, med siktet inställt på att försvaga den fackliga organiseringen och därmed löntagarnas ställning. Vänsterpartiet ifrågasätter den politik som präglas av en marknadsliberal grundsyn, som skapar arbetslöshet och leder till en socialt destruktiv överföring av resurser till de rikaste. I stället förordas en demokratisering av den ekonomiska politiken, där arbetslöshetsbekämpning görs till den ekonomiska politikens allt överskuggande mål. Vänsterpartiet presenterar en omfattande reformbudget för jobb, rättvisa, miljöomställning och jämställdhet.

Vänsterpartiets politik för full sysselsättning påverkar olika delar av statsbudgeten. Ett omfattande jobbpaket presenteras, liksom ett flertal stora reformer för ökad välfärd och rättvisa, så att de resurser som finns i statskassan ska komma till nytta i produktiva insatser.

Vänsterpartiets samlade anslagsförslag inom utgiftsområde 2 uppgår till 12 020 471 000 kr. Då detta belopp överstiger den ram för utgiftsområdet som majoriteten i finansutskottet föreslagit i första steget av riksdagens budgetprocess kan det formellt inte tas upp till behandling. Vårt budgetalternativ ska också ses som en helhet.

Vi redovisar här den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2 som vi hade velat se och som presenterades i motion Fi242.

Konjunkturinstitutets anslag minskas med 5 miljoner kronor. Myndigheten bör fokusera sitt arbete på statistiska kärnfrågor i stället för att som på senare tid inta en roll som opinionsbildande kommentator av politiska förslag och beslut utifrån ett strikt marknadsliberalt nationalekonomiskt perspektiv. Anslaget för Nämnden för offentlig upphandling minskas med 3 miljoner kronor. Det finns allvarliga problem med dagens lagar och regler om offentlig upphandling. Dessa är utformade utifrån en marknadsliberal grundsyn, och nämndens uppgift är i dag i praktiken att underlätta privata intressens intrång i den offentliga sfären samt att bedriva riktat opinionsarbete för detta. Åtminstone det senare bör kraftigt kunna begränsas. Vidare tillför Vänsterpartiet 155 miljoner kronor till de statliga kompetensöverföringsjobben. Den tillfälliga satsningen på statliga kompetensöverföringsjobb syftar till att tidigarelägga nyanställningar i syfte att brygga över framtida pensionsavgångar. Den statliga sektorn har ett stort behov av att attrahera unga akademiker. Den snabbare utfasning av kompetensöverföringsjobben som regeringen föreslår är därför högst olycklig.

Sammantaget föreslår vi ändringar på utgiftsområdet i enlighet med tabell 2.1 i betänkandet.

3.	Anslagen för 2007 inom utgiftsområde 2, punkt 2 (mp)
	Peter Eriksson (mp) anför:

En majoritet av finansutskottets ledamöter, representerande Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna, beslutade den 23 november 2006 i betänkande 2006/07:FiU1 om ett förslag till riksdagsbeslut angående ramar för statsbudgetens utgiftsområden samt en beräkning av statens inkomster. Ett förslag till tak för statens utgifter inklusive pensionssystemet fastställdes också för 2007 och 2008. Under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med finansutskottets förslag får de samlade utgifterna 2007 för utgiftsområde 2 inte överstiga 11 873 471 000 kr under riksdagens fortsatta behandling.

Miljöpartiet presenterar i sin budgetmotion Fi246 en annan inriktning för den ekonomiska politiken än vad riksdagsmajoriteten fattat övergripande beslut om. Miljöpartiet vill prioritera satsningar på en aktiv miljö- och klimatpolitik, fler insatser för jobb och företagande och förbättringar för de sämst ställda. Regeringens finansieringsförslag går tvärtom ut över de sämst ställda i samhället medan insatserna för jobb och företagande ofta är felriktade. Risken är dessutom stor att alltför stora skattesänkningar kombinerat med ökade utgifter och i flera fall oklara och försenade finansieringsalternativ kommer att bidra till en alltför expansiv finanspolitik.

Miljöpartiets samlade anslagsförslag inom utgiftsområde 2 uppgår till 12 723 471 000 kr. Då detta belopp överstiger den ram för utgiftsområdet som majoriteten i finansutskottet föreslagit i första steget av riksdagens budgetprocess kan det formellt inte tas upp till behandling. Vårt budgetalternativ ska också ses som en helhet.

Vi redovisar här den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 2 som vi hade velat se och som presenterades i motion Fi272.

Anslaget för arbetsgivarpolitiska frågor höjs med 170 miljoner kronor. Staten bör agera föredöme för att nå jämställda löner. I årets och i kommande avtalsförhandlingar bör det göras en lönesatsning riktad mot kvinnor för att täppa till det lönegap som finns mellan anställda kvinnor och män i staten. En pott anslås för åren 2007–2009 på 170, 340 respektive 500 miljoner kronor till en extra låglönesatsning för jämställda kvinnolöner.

Miljöpartiet tillför 680 miljoner kronor för att återinföra trängselskatten. Av dessa går 290 miljoner kronor till införsel och drift medan 390 miljoner kronor återförs till regionen. Trängselskatten var en stor succé både trafik- och miljömässigt. För att inte Stockholm åter ska få leva med en trafikinfarkt måste trängselskatten snarast återinföras. Genom Miljöpartiets föreslagna satsning på anslaget kan trängselskatten permanentas och vara i funktion från april 2007.

Sammantaget föreslår vi ändringar på utgiftsområdet i enlighet med tabell 2.1 i betänkandet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 2:

1.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision i statlig verksamhet m.m. (avsnitt 2.1 och 13.5).
2.	Riksdagen bemyndigar regeringen att 2007 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 11 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.15).
3.	Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Statens fastighetsverk för 2007–2009 (avsnitt 10.15).
4.	Riksdagen bemyndigar regeringen att 2007 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 7 725 000 000 kr i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.16).
5.	Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Fortifikationsverket för 2007–2009 (avsnitt 10.16).
6.	Riksdagen godkänner det mål för politikområde Finansiella system och tillsyn som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet (avsnitt 11.3).
7.	Riksdagen bemyndigar regeringen att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att mot fullt vederlag överta gäldenärsansvaret för Venantius AB:s statsgaranterade obligationslån m.m. i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 15.6).
8.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 4 000 000 000 kr för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 17.6).
9.	Riksdagen anvisar för 2007 anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning:

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp
1:1	Konjunkturinstitutet	ramanslag		47 640
1:2	Ekonomistyrningsverket	ramanslag		102 077
1:3	Statskontoret	ramanslag		52 189
1:4	Täckning av merkostnader för lokaler	ramanslag		422
1:5	Statistiska centralbyrån	ramanslag		473 814
1:6	Kammarkollegiet	ramanslag		30 933
1:7	Nämnden för offentlig upphandling	ramanslag		8 247
1:8	Verket för förvaltningsutveckling	ramanslag		55 511
1:9	Ekonomiska rådet	ramanslag		2 507
1:10	Arbetsgivarpolitiska frågor	ramanslag		7 443
1:11	Statliga tjänstepensioner m.m.	ramanslag		8 909 860
1:12	Statliga kompetensöverföringsjobb	ramanslag		225 000
1:13	E-legitimationer	ramanslag		12 930
1:14	Bidragsfastigheter	ramanslag		247 000
2:1	Finansinspektionen	ramanslag		187 943
2:2	Insättningsgarantinämnden	ramanslag		17 669
2:3	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader	ramanslag		270 121
2:4	Bokföringsnämnden	ramanslag		8 367
2:5	Avsättning för garantiverksamhet	ramanslag		1 400
90:1	Riksrevisionen1	ramanslag		282 538
90:2	Försök med trängselskatt i Stockholm	ramanslag		929 860
Summa			11 873 471

¹ Anslag avsett för Riksrevisionen.

10.	Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Riksrevisionen för 2007–2009 (avsnitt 18.1).
11.	Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 40 000 000 kr (avsnitt 18.1).
12.	Riksdagen beslutar att Riksrevisionen för 2007 får ha en kredit på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 32 284 000 kr (avsnitt 18.1).
13.	Riksdagen anvisar för 2007 ett anslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är avsett för Riksrevisionen, enligt ovanstående uppställning.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Fi201 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändring av den offentliga statistiken.

2006/07:Fi236 av Peter Danielsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge SCB i uppdrag att löpande producera och publicera korrekt statistik för gränsregionerna.

2006/07:Fi242 av Lars Ohly m.fl. (v):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning:

Belopp i tusental kronor

Anslag	Regeringens förslag	Förändring
1:1 Konjunkturinstitutet	47 640	–5 000
1:2 Nämnden för offentlig upphandling	8 247	–3 000
1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb	225 000	155 000
Summa		147 000

2006/07:Fi272 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1.	Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställningen:

Belopp i miljoner kronor

Anslag	Förslag 2007	Beräknat 2008	Beräknat 2009
1:10 Arbetsgivarpolitiska frågor	170	340	500
90:2 a Trängselskatt införsel och drift	290	250	250
90:2 b Återföring till regionen	390	520	520
Totalt utgiftsområdet	850	1 110	1 270

2006/07:C202 av Egon Frid m.fl. (v):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i lägenhetsregistret ska föras uppgifter om hiss.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i lägenhetsregistret ska föras uppgifter om våningsplan i flerfamiljshus.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i lägenhetsregistret ska föras uppgifter om värme och ventilationssystem.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att i lägenhetsregistret ska föras uppgifter om upplåtelseform.

2006/07:C207 av Egon Frid m.fl. (v):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändamålet för lägenhetsregistret även ska omfatta möjligheten att kontrollera svarthandel med och skenbyten av hyresrätter.

2006/07:So201 av Barbro Westerholm (fp):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statligt finansierad statistik inte bör innehålla några övre åldersgränser.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att värdet av ideella insatser som anhörigvård redovisas i nationalräkenskaperna.

2006/07:So311 av Maria Lundqvist-Brömster och Barbro Westerholm (båda fp):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre statistik över förekomsten av våld och övergrepp mot äldre, där någon övre åldersgräns inte får tillämpas.

2006/07:So377 av Elina Linna m.fl. (v):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att statistiken om antalet mottagare av ekonomiskt bistånd bör kompletteras så att det tydligt framgår hur många barn som berörs.

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.

Belopp i tusental kronor

Politikområde Anslag		Utskottets förslag
01	Effektiv statsförvaltning
1	Konjunkturinstitutet (ram)	47 640
2	Ekonomistyrningsverket (ram)	102 077
3	Statskontoret (ram)	52 189
4	Täckning av merkostnader för lokaler (ram)	422
5	Statistiska centralbyrån (ram)	473 814
6	Kammarkollegiet (ram)	30 933
7	Nämnden för offentlig upphandling (ram)	8 247
8	Verket för förvaltningsutveckling (ram)	55 511
9	Ekonomiska rådet (ram)	2 507
10	Arbetsgivarpolitiska frågor (ram)	7 443
11	Statliga tjänstepensioner m.m. (ram)	8 909 860
12	Statliga kompetensöverföringsjobb (ram)	225 000
13	E-legitimationer (ram)	12 930
14	Bidragsfastigheter (ram)	247 000
02	Finansiella system och tillsyn
1	Finansinspektionen (ram)	187 943
2	Insättningsgarantinämnden (ram)	17 669
3	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader (ram)	270 121
4	Bokföringsnämnden (ram)	8 367
5	Avsättning för garantiverksamhet (ram)	1 400
90	Anslag som inte ingår i något politikområde
1	Riksrevisionen (ram)	282 538
2	Försök med trängselskatt i Stockholm (ram)	929 860
Summa för utgiftsområdet		11 873 471

Bilaga 3

Regeringens lagförslag