Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag, bemyndiganden, investeringsplaner, avgiftsuttag, låneramar och krediter inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för år 2007. Sammanlagt föreslås anslag inom utgiftsområdet på 44,2 miljarder kronor, varav 40,2 miljarder kronor inom politikområdet Totalförsvar, 3,6 miljarder kronor inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar samt 0,3 miljarder kronor för anslag inom kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd m.m. som tillförts utgiftsområdet fr.o.m. 2007. I anslaget till Försvarsmakten har beräknats 2,1 miljarder kronor för fredsfrämjande truppinsatser, vilket är en ökning med 600 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår.
Socialdemokraterna har velat anslå 400 miljoner kronor mindre till utgiftsområdet (för fredsfrämjande truppinsatser) jämfört med regeringen. Vänsterpartiet vill anslå 3,9 miljarder mindre än regeringen och Miljöpartiet de gröna 900 miljoner kronor mindre än regeringen.
Utskottet anser att regeringen i budgetpropositionen för år 2008 bör återkomma med en redovisning av det fortsatta arbete som bedrivits med att utveckla styrformerna i olika avseenden inklusive framtagning av en anslagsstruktur med fler anslag än för närvarande och lämna de eventuella förslag som riksdagen kan behöva ta ställning till med anledning av detta.
Regeringen bör också återkomma senast i budgetpropositionen för år 2008 med en samlad redogörelse för hur besparingarna inom staber och förvaltningar fallit ut område för område samt en bedömning av när sparmålen nås varvid utskottet kommer att ta ställning till de eventuella förslag som underställs riksdagen.
För att underlätta för Försvarsmakten att anpassa sin lednings- och stödverksamhet utifrån förändrade krav bör myndigheten i fallet operativa enheten (OPE) i Uppsala ges förutsättningar att själv kunna besluta om sin lokalisering. Detta bör enligt utskottet ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till insatsorganisation.
Insatsorganisationens förband bemannas enligt utskottet i huvudsak med stöd av totalförsvarsplikten, medan beredskap för internationella insatser, förbandsvis eller individvis, upprätthålls av anställda, kontrakterade eller av dem som avgivit intresseförklaring för sådana insatser. Utskottet är positivt till det arbete som pågår inom Försvarsmakten som syftar till att delar av vissa insatsförband ska bemannas med personal som tecknat kontrakt för internationell tjänst. Om en sådan ordning förverkligas kommer vissa delar av insatsförbanden att kunna sättas in både internationellt och nationellt.
Utskottet är inte berett att ta ställning till uppdelningen av insatsorganisationen i insatsförband och övriga förband. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att se över utformningen och redovisningen av insatsorganisationen och att den återkommer om detta i budgetpropositionen för 2008.
Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser. Regeringen bör enligt utskottet återkomma med en redovisning av en sådan strategi senast i budgetpropositionen för år 2008.
Enligt utskottet är det angeläget att reformeringen av den nuvarande befälsordningen inte fördröjs. Utskottet utgår från att regeringen återkommer i frågan så snart som det är möjligt och är för sin del beredd att med prioritet behandla sådana förslag som kan behöva fattas av riksdagen.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 får besluta om utveckling och anskaffning av följande materielprojekt:
anskaffning av gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),
studie avseende marina system,
anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt
anskaffning av artillerigranat (Excalibur).
Utskottet vidhåller sin vid flera tillfällen framförda uppfattning att riksdagens inflytande över materielanskaffningen ska öka.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med redovisning av resultatet av studien av Marina system.
Utskottet anser det angeläget med en fördjupad och samlad redovisning för riksdagen av arbetet med utvecklingen av olika ledningssystem inom ramen för det som brukar benämnas Nätverksbaserat försvar (NBF). Sambanden mellan ledningssystemet för det nätverksbaserade försvaret (LedsystT), det gemensamma ledningssystemet Sweccis och det gemensamma taktiska radiosystemet GTRS m.m. ska därvid framgå. Utskottet föreslår att detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet anser att regeringen måste återkomma till riksdagen när det gäller uppgradering av 31 stycken JAS-flygplan från A/B-version till C/D-version innan ett eventuellt sådant beslut avses fattas.
Det finns 31 motionsyrkanden, 14 reservationer och 2 särskilda yttranden i betänkandet.
Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 4
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 9
Redogörelse för ärendet 14
Utskottets överväganden 15
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 15
Omfattning 15
Riksdagens finansmakt och besparingar inom staber och förvaltningar 16
Propositionen 17
Motionsyrkanden 17
Utskottet 18
Politikområdet Totalförsvar 22
Verksamhetsområdet Det militära försvaret 22
Verksamhetsområdet Det civila försvaret 22
Utgiftsutveckling 23
Mål för politikområdet Totalförsvar 23
Mål för verksamhetsområdet Det militära försvaret 24
Mål för verksamhetsområdet Det civila försvaret 24
Politikens inriktning 24
Propositionen 24
Verksamhetsområdet Det militära försvaret – resultatbedömning 26
Propositionen 26
Verksamhetsområdet Det civila försvaret – resultatbedömning 30
Propositionen 30
Verksamhetsområdet Det militära försvaret – inriktning 32
Propositionen 33
Motionsyrkanden 47
Utskottet 51
Verksamhetsområdet Det civila försvaret – inriktning 56
Budget för politikområdet Totalförsvar 57
Beredskapskredit för totalförsvaret 57
Propositionen 57
Utskottet 57
Anslagen 57
Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 58
Propositionen 58
Motionsyrkanden 59
Utskottet 60
Anslag 6:2 Materiel och anläggningar 60
Propositionen 60
Motionsyrkanden 63
Utskottet 65
Anslag 6:3 Forskning och teknikutveckling 67
Propositionen 67
Motionsyrkande 67
Utskottet 67
Anslag 6:4 Totalförsvarets pliktverk 68
Propositionen 68
Utskottet 69
Anslag 6:5 Försvarshögskolan 69
Propositionen 69
Utskottet 70
Anslag 6:6 Försvarets radioanstalt 70
Propositionen 70
Utskottet 71
Anslag 6:7 Totalförsvarets forskningsinstitut 72
Propositionen 72
Motionsyrkande 73
Utskottet 73
Anslag 6:8 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer 73
Propositionen 73
Utskottet 74
Anslag 6:9 Nämnder m.m. 74
Propositionen 74
Utskottet 74
Försvarets materielverk 75
Propositionen 75
Utskottet 75
Anslag 6:10 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m. 76
Propositionen 76
Motionsyrkande 76
Utskottet 76
Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 77
Verksamhetsområdet Skydd och beredskap mot olyckor 77
Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar 77
Utgiftsutveckling 78
Mål för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 79
Mål för verksamhetsområdet Skydd och beredskap mot olyckor 79
Mål för verksamhetsområdet Svåra påfrestningar 79
Politikens inriktning 79
Propositionen 79
Motionsyrkande 80
Utskottet 81
Insatser 81
Propositionen 81
Verksamhetsområdet Skydd mot olyckor – resultatbedömning 82
Propositionen 82
Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar – resultatbedömning 83
Propositionen 83
Verksamhetsområdet Skydd mot olyckor – inriktning 83
Propositionen 83
Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar – inriktning 84
Propositionen 84
Budget för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 85
Anslag 7:1 Kustbevakningen 86
Propositionen 86
Utskottet 88
Anslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 88
Propositionen 88
Utskottet 89
Anslag 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 90
Propositionen 90
Utskottet 90
Anslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor 91
Propositionen 91
Utskottet 93
Anslag 7:5 Krisberedskap 93
Propositionen 93
Utskottet 96
Avgift 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet 96
Propositionen 96
Utskottet 98
Anslag 7:7 Krisberedskapsmyndigheten 98
Propositionen 98
Utskottet 99
Anslag 7:8 Styrelsen för psykologiskt försvar 99
Propositionen 99
Utskottet 100
Anslag 7:9 Ersättning till SOS Alarm AB för alarmeringstjänst enligt avtal 100
Propositionen 100
Utskottet 101
Kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd m.m. 101
Budget för anslag för kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd m.m. 101
Anslag 34:1 Statens strålskyddsinstitut 102
Propositionen 102
Utskottet 104
Anslag 34:2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader 104
Propositionen 104
Utskottet 105
Anslag 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning 106
Propositionen 106
Utskottet 107
Anslag 38:1 Elsäkerhetsverket 107
Propositionen 107
Utskottet 108
Anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 109
Propositionen 109
Motionsyrkanden 109
Utskottet 109
Reservationer 111
1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2007 (punkt 1) (mp) 111
2. Bemyndigande i fråga om ramanslag 6:2 Materiel och anläggningar (punkt 2) (mp) 112
3. Anskaffning av viktigare materielprojekt (punkt 3) (mp) 113
4. Riksdagens finansmakt och besparingar inom staber och förvaltningar (punkt 8) (mp) 114
5. Dimensionering av Försvarsmakten (punkt 9) (mp) 115
6. Strategi för internationella insatser (punkt 10) (v, mp) 116
7. Insatsorganisationen (punkt 11) (mp) 117
8. Flygstridskrafter (punkt 12) (v, mp) 118
9. Materielförsörjning (punkt 13) (mp) 119
10. Exportstöd (punkt 15) (v, mp) 120
11. Personalförsörjning (punkt 16) (mp) 120
12. Frivilligorganisationer (punkt 17) (mp) 121
13. Samverkan vid kris (punkt 18) (s) 121
14. Krishantering (punkt 19) (mp) 123
Särskilda yttranden 125
1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2007 (punkt 1) (s) 125
2. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2007 (punkt 1) (v) 127
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag 130
Propositionen 130
Motioner från allmänna motionstiden 133
Bilaga 2
Förslag till anslag inom utgiftsområde 6 136
a) Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för budgetåret 2007 i enlighet med vad utskottet föreslår (bilaga 2). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 18 och avslår motionerna
2006/07:Fö214 av Lars Ohly m.fl. (v),
2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 34.
b) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 utnyttja en kredit på högst 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 1.
c) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Försvarsmakten för perioden 2007–2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 3 och avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 18.
d) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 500 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 6.
e) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Kustbevakningen för perioden 2007–2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 7.
f) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för perioden 2007–2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 9.
g) Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Krisberedskapen för perioden 2007–2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 10.
h) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 12.
i) Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 500 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 13.
j) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 14.
k) Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kr under 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 15.
Reservation 1 (mp)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr efter 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 4 och avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 19 (i denna del).
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om anskaffning av materielprojekt under 2007 och tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om redovisning av utveckling av ledningssystem. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 5 och avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 19 (i denna del) och 20.
Reservation 3 (mp)
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kr efter 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 8.
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 7:5 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 563 000 000 kr efter 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 11.
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 34:1 Statens strålskyddsinstitut besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 21 000 000 kr under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 16.
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kr under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 17.
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 2, 8 och 9.
Reservation 4 (mp)
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 1.
Reservation 5 (mp)
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 4–7.
Reservation 6 (v, mp)
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om inriktning för insatsorganisationens utformning för 2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 2 och avslå motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 10–16.
Reservation 7 (mp)
Riksdagen avslår motion
2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 17.
Reservation 8 (v, mp)
Riksdagen avslår motion
2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 21 och 23.
Reservation 9 (mp)
Riksdagen avslår motion
2006/07:Fö228 av Kerstin Andersson och Jan Björkman (båda s).
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 22.
Reservation 10 (v, mp)
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 31.
Reservation 11 (mp)
Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 33.
Reservation 12 (mp)
2006/07:Fö232 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) yrkandena 1–3.
Reservation 13 (s)
Riksdagen avslår motion
2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 3.
Reservation 14 (mp)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om lokalisering av Försvarsmaktens högkvarter.
Stockholm den 30 november 2006
På försvarsutskottets vägnar
Ulrica Messing
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulrica Messing1 (s), Rolf Gunnarsson (m), Karin Enström (m), Peter Jonsson1 (s), Nils Oskar Nilsson (m), Staffan Danielsson (c), Michael Hagberg1 (s), Allan Widman (fp), Mats Berglind1 (s), Isabella Jernbeck (m), Åsa Lindestam1 (s), Else-Marie Lindgren (kd), Rolf K Nilsson (m), Gunilla Wahlén1 (v), Rosita Runegrund (kd), Peter Rådberg (mp) och Inger Jarl Beck1 (s).
1Ledamoten har ej deltagit i beslutet under punkten 1 a.
I betänkandet behandlas proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet samt motioner som väckts under den allmänna motionstiden vid 2006/07 års riksmöte.
Utskottet har som ett led i sin beredning erhållit föredragning från försvarsminister Mikael Odenberg jämte medarbetare.
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet omfattar
politikområdet Totalförsvar och
politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar.
Politikområdet Totalförsvar består av verksamhetsområdena
Det militära försvaret och
Det civila försvaret.
Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar omfattar verksamhetsområdena
Svåra påfrestningar och
Skydd mot olyckor.
Från och med 2007 beräknas det nuvarande anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling under två anslag med följande benämningar: 6:2 Materiel och anläggningar samt 6:3 Forskning och teknikutveckling. Vidare beräknas de tidigare anslagen 6:3 Krisberedskapsmyndigheten och 6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar under verksamhetsområdet Svåra påfrestningar under politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar och byter därmed beteckning till 7:7 Krisberedskapsmyndigheten respektive 7:8 Styrelsen för psykologiskt försvar. I enlighet med riksdagens beslut om ändrad utgiftsområdesindelning ingår fr.o.m. 2007 även följande anslag i utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333):
Anslagen 34:9 Statens strålskyddsinstitut, 34:10 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader och 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning har tidigare beräknats under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Anslag 37:4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal har tidigare beräknats under utgiftsområde 22 Kommunikationer. Ny benämning på anslaget är 7:9 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal. Anslag 38:11 Elsäkerhetsverket har tidigare beräknats under utgiftsområde 24 Näringsliv.
Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet
Miljoner kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Avser anslag som tillförts utgiftsområdet fr.o.m. 2007 men som tillhör andra politikområden.
Härledning av ramnivån 2007–2009. Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
Miljoner kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. I beloppet ingår även de nya anslag som tillförts utgiftsområdet.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2005 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Regeringen redogör för omfördelningar till Försvarsmaktens anslag för att nå besparingar inom staber och förvaltningar. Den forskning inom områdena NBC och flygteknik som i dag beräknas under anslag 6:7 Totalförsvarets forskningsinstitut beräknas i stället under det nya anslaget 6:3 Forskning och teknikutveckling. Vidare föreslås att medel som frigörs genom bl.a. det stegvisa mönstringsförfarandet under anslag 6:4 Totalförsvarets pliktverk i stället beräknas under anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.
Vidare redogör regeringen för att beställningarna till Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarshögskolan från Försvarsmakten kommer att minska. Avgiftsuttaget från Försvarsmakten bör minska i motsvarande grad som kostnadsminskningarna hos de berörda myndigheterna. Hos de berörda myndigheterna måste personal och lokaler avvecklas. Kostnader för personalavveckling och återställning av lokaler m.fl. avvecklingskostnader uppstår därmed. Att reducera en verksamhet samtidigt som effektiviteten ska öka i en ny och mindre organisation kräver i de flesta fall att den verksamhet som ska avvecklas organiseras i en avvecklingsorganisation. Detta ger tydlighet samtidigt som möjligheterna att föra rätt personal och materiel till den nya och mindre organisationen ökar. Regeringen avser att noggrant överväga om och i så fall hur en avvecklingsorganisation kan organiseras.
Regeringen framhåller att styr- och finansieringsformerna för försvaret måste förbättras och att det måste finnas tydliga och uppföljningsbara mål för försvarets verksamhet.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen i avsnittet om anslagen att det nuvarande anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling beräknas under två anslag med följande benämningar: 6:2 Materiel och anläggningar samt 6:3 Forskning och teknikutveckling.
Regeringen redovisar också justeringar när det gäller gränsdragningen mellan olika anslag.
Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att fr.o.m. 2007 beräknas det nuvarande anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling under två anslag med följande benämningar: 6:2 Materiel och anläggningar samt 6:3 Forskning och teknikutveckling. Försvarsutskottet har uttryckt att anslagen och syftet med dessa måste vara tydliga. I betänkande 2005/06:FöU11 erinrar utskottet om vad det uttalade i sitt betänkande 2005/06:FöU1, nämligen att fler anslag än för närvarande förbättrar riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och kunna bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas. Miljöpartiet anser att en uppdelning av materielanslaget inte är tillräckligt för att tillgodose försvarsutskottets krav. Regeringen bör återkomma med en mer utvecklad modell för hur man avser att förbättra riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och kunna bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas (yrkande 2).
Motionärerna påpekar vidare att Försvarsberedningen och Försvarsförvaltningsutredningen lämnat förslag på hur kostnadsminskningarna inom försvarsmaktens centrala ledning och inom de övriga försvarsmyndigheterna skulle tas ut. I samband med den tidigare regeringens skrivelse 2005/06:131 En ändamålsenlig styrning och förvaltning för försvaret tillstyrkte Försvarsutskottet att kraftfulla åtgärder vidtas för att genomföra besparingar inom stabs- och förvaltningsverksamheten. Utskottet utgick från att regeringen med kraft driver arbetet så att besparingsprogrammet på ca 2 miljarder kronor till 2008 kan genomföras (bet. 2005/06:FöU11, rskr. 2005/06:265).
Miljöpartiet konstaterar att regeringen inom ramen för sin styrning av myndigheterna avser att ge den närmare inriktningen för detta arbete. Det är knappast någon uttömmande beskrivning av hur Försvarsberedningens och försvarsutskottets viljeinriktning tillgodoses. Regeringen bör återkomma i vårens tilläggsbudget med en konkret redovisning för hur besparingarna förverkligas för budgetåret 2006/07 myndighet för myndighet (yrkande 8).
Regeringen skriver också i propositionen att man avser att överväga huruvida en avvecklingsorganisation bör organiseras eller ej samt hur detta i så fall ska gå till. Miljöpartiet har länge varit tillskyndare av ett system med avvecklingsorganisation eftersom vi ser många fördelar med ett sådant förfarande (yrkande 9).
Försvars- och finansutskotten har vid en lång rad tillfällen uttalat sig om hur riksdagens insyn, styrning och uppföljning av verksamheten vid försvarets myndigheter ska kunna förbättras. Det har bl.a. skett i
försvarsutskottets betänkande 1994/95:FöU4 Försvarspolitiken 1995/96,
försvarsutskottets betänkande 1996/97:FöU4 Styrning och uppföljning av totalförsvaret,
försvarsutskottets yttrande 2002/03:FöU1y Ramar för utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet,
finansutskottets betänkande 2002/03:FiU2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,
försvarsutskottets yttrande 2002/03:FöU3y Styrning av försvarets fastigheter och anläggningar,
finansutskottets betänkande 2002/03:FiU14 Styrning av försvarets fastigheter och anläggningar,
försvarsutskottets yttrande 2003/04:FöU2y Tilläggsbudget för år 2003,
finansutskottets betänkande 2003/04:FiU11 Tilläggsbudget 2 för budgetåret 2003,
försvarsutskottets betänkande 2003/04:FöU3 Riksdagens revisorers förslag angående Försvarsmaktens arbetsgivarpolitik och vissa personalfrågor i försvaret,
försvarsutskottets betänkande 2003/04:FöU5 Försvarsmaktens förbandsutveckling m.m.,
försvarsutskottets betänkande 2003/04:FöU6 Styrningen av det militära försvaret och
försvarsutskottets betänkande 2005/06:FöU1 Försvar samt beredskap mot sårbarhet – budgetåret 2006.
Riksdagen har tillkännagivit för regeringen som sin mening vad
finansutskottet anför om en utredning för att analysera styr- och finansieringsformerna i försvaret (bet. 2002/03:FiU14, rskr. 2002/03:137),
finansutskottet anför om en utredning för att analysera styr- och finansieringsformerna i försvaret (bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:47) och
försvarsutskottet anför om mål, kostnader, anslag och resultat (bet. 2003/04:FöU6, rskr. 2003/04:194).
Utskottet tog på nytt upp frågan i betänkande 2005/06:FöU11 Reformerad styrning och förvaltning för försvaret. Utskottet hänvisade i betänkandet till ovanstående riksdagsbehandling av frågor om riksdagens styrning och dess finansmakt. Utskottet erinrade i betänkandet om vad det tidigare uttalat, nämligen att fler anslag än för närvarande förbättrar riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2007 att det nuvarande anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling delas upp i två nya anslag nämligen 6:2 Materiel och anläggningar samt 6:3 Forskning och teknikutveckling. Regeringen redovisar vidare överföringar av medel mellan olika anslag i syfte att renodla verksamheten inom dessa.
Utskottet kan konstatera att regeringen vidtagit vissa åtgärder för att uppnå bättre möjligheter för riksdagen att utöva sin finansmakt. Utskottet noterar i det sammanhanget att när det gäller antalet anslag har regeringen nöjt sig med att föreslå en begränsad förändring av anslagsstrukturen jämfört med vad utskottet begärt. Regeringens förslag innebär nämligen enbart att det nuvarande anslaget 6:2 delas upp i två anslag. Utskottet anser därför att regeringen bör fortsätta sitt arbete med att skapa en tydligare anslagsstruktur med fler anslag än för närvarande för att möjliggöra för utskottet att bättre ta ställning till på vilket sätt medlen inom det militära försvaret ska användas.
Utskottet instämmer i vad regeringen framför i budgetpropositionen, nämligen att verksamhetsstrukturen i dag inte ger ett tillräckligt bra stöd för styrningen av verksamheten inom utgiftsområdet. Regeringen bör således fortsätta sitt arbete med att förbättra styrformerna. I det sammanhanget utgår utskottet från att den av regeringen (Finansdepartementet) tillsatta utredning som ska utvärdera styrformen resultatstyrning kommer att få betydelse. Utredaren ska enligt vad utskottet inhämtat lämna förslag till hur resultatstyrningen bör förändras för att förbättra styrningen över myndigheterna och också bedöma vilka konsekvenser lämnade förslag har på regeringens förutsättningar att lämna en resultatredovisning till riksdagen i enlighet med budgetlagens krav.
Regeringen bör i budgetpropositionen för år 2008 återkomma med en redovisning av det arbete som bedrivits med att utveckla styrformerna i olika avseenden inklusive framtagning av en anslagsstruktur med fler anslag än för närvarande och lämna de eventuella förslag som riksdagen kan behöva ta ställning till med anledning av detta.
Utskottet bedömer att en hel del av det som eftersträvas i Miljöpartiets kommittémotion 2006/07:Fö238 yrkande 2 av Peter Rådberg m.fl. om riksdagens finansmakt kommer att bli tillgodosett, varför motionen inte behöver tillstyrkas.
Regeringen beskriver i budgetpropositionen arbetet med att ta ut kostnadsminskningar inom Försvarsmaktens centrala ledning och inom övriga försvarsmyndigheter enligt vad den tidigare redovisat för riksdagen i skrivelse 2005/06:131 En ändamålsenlig styrning och förvaltning för försvaret.
I försvarsutskottets betänkande 2005/06:FöU11 Reformerad styrning och förvaltning för försvaret framhöll utskottet att det finns starka skäl att reformera den verksamhet som bedrivs vid
Högkvarteret inklusive den militära underrättelsetjänsten
Totalförsvarets forskningsinstitut
Försvarets radioanstalt
Fortifikationsverket
Totalförsvarets pliktverk
Försvarshögskolan
Försvarets materielverk och
Försvarsmaktens logistik.
Utskottet tillstyrkte i betänkandet att kraftfulla åtgärder vidtas för att genomföra besparingar inom stabs- och förvaltningsverksamheten och att resurser överförs till den kärnverksamhet som genomförs vid armé-, marin- och flygförbanden samt för fredsfrämjande verksamhet. Utskottet utgick från att regeringen med kraft driver arbetet så att besparingsprogrammet på ca 2 miljarder kronor till 2008 kan genomföras. Utskottet framhöll att regeringen regelbundet bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur besparingsmålet uppnås.
Utskottet kan konstatera att regeringen nu har återkommit med en första redovisning till riksdagen av hur arbetet med kostnadsminskningarna bedrivs. Utskottet konstaterar att regeringen bl.a. överväger att inrätta en avvecklingsorganisation. Utskottet avser att fortsätta att noga följa upp hur besparingsarbetet bedrivs och besparingsmålen nås. Frågan har hög prioritet för utskottet när det gäller dess granskning av att de ca 38 miljarder kronor som för närvarande disponeras av Försvarsmakten används på ett effektivt sätt för de uppgifter som Försvarsmakten ska utföra enligt det försvarspolitiska beslutet för 2005–2007. Regeringen bör återkomma igen senast i budgetpropositionen för år 2008 med en samlad redogörelse för hur besparingarna de facto fallit ut område för område samt en bedömning av när sparmålen nås varvid utskottet kommer att ta ställning till de eventuella förslag som underställs riksdagen.
Utskottet anförde i sitt betänkande 2004/05:4 att utskottet ansåg att de enheter som riksdagen tidigare beslutat om även i fortsättningen ska framgå av den sammanställning över organisationsenheter som riksdagen då tog ställning till. Det gällde bl.a. Operativa insatsledningen i Uppsala. Riksdagen beslutade i enlighet med detta. Därefter har Försvarsmaktens högkvarter, som Operativa insatsledningen ingick i, omorganiserats. I samband härmed överlät regeringen, genom ändring av instruktionen för Försvarsmakten, till myndigheten att i övrigt besluta om den inre organisationen av Högkvarteret. Som tidigare redovisats för riksdagen i skrivelsen ”En ändamålsenlig styrning och förvaltning inom det militära försvaret” (skr. 2005/06:131) har med utgångspunkt i Försvarsberedningens rapport den 1 juni 2004 ”Försvar för en ny tid” (Ds 2004:30) ett arbete bedrivits för att minska lednings- och stödverksamheten inom det militära försvaret. För att underlätta för Försvarsmakten att anpassa sin lednings- och stödverksamhet utifrån förändrade krav bör myndigheten i fallet operativa enheten (OPE) ges förutsättningar att själv kunna besluta om sin lokalisering. Detta bör ges regeringen till känna. Om några andra ändringar i grundorganisationen som riksdagen beslutat om aktualiseras utgår utskottet från att regeringen återkommer till riksdagen med förslag.
Eftersom utskottet anser att syftet med vad som framförs i Miljöpartiets kommittémotion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. om besparingar inom försvarsförvaltningen (yrkande 8) och avvecklingsorganisationen (yrkande 9) till stora delar kommer att bli tillgodosett avstyrks motionsyrkandena.
Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap definierat totalförsvar som verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all den samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Totalförsvar avser således en verksamhet och inte en organisation. Med totalförsvarets resurser avses alla de resurser som finns för totalförsvarets verksamhet. Politikområdet omfattar planering, förberedelser och utnyttjande av totalförsvarets resurser för att uppnå de av riksdagen angivna målen samt för att på andra sätt stödja svensk säkerhetspolitik. Totalförsvaret omfattar verksamhetsområdena Det militära försvaret och Det civila försvaret.
Det militära försvaret omfattar den verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten och delar av den verksamhet som bedrivs av Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk och Försvarets radioanstalt. Verksamheten vid dessa myndigheter är till stor del avgiftsfinansierad. Den största delen av myndigheternas avgiftsintäkter kommer från Försvarsmakten.
Vidare finansieras viss verksamhet utförd av frivilliga försvarsorganisationer samt vissa mindre nämnder inom verksamhetsområdet.
I fred är civilt försvar den verksamhet som genomförs för att skapa och vidmakthålla samhällets förmåga att motstå ett väpnat angrepp. Det civila försvaret är därmed inte en organisation utan den verksamhet som ett flertal aktörer genomför i syfte att komplettera det fredstida samhällets förmåga att hantera situationer då beredskapen höjts. Den grundläggande försvarsförmågan och kompetensen för det civila försvaret ryms i allt väsentligt inom den krisberedskap som byggs upp för fredstida kriser. För att säkerställa det civila försvarets förmåga måste dock även fortsättningsvis vissa kompletterande åtgärder vidtas.
Samhällets planering av åtgärder inom det civila försvaret genomförs samordnat med arbetet att stärka den svenska krisberedskapen inom ramen för sex samverkansområden.
Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
Riksdagen har beslutat om målet för politikområdet Totalförsvar (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143). Målet är att:
bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld,
hävda vår territoriella integritet,
försvara Sverige mot väpnat angrepp och
värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.
Målet för verksamhetsområdet är att det militära försvaret, inom ramen för sin huvuduppgift, nämligen förmågan att kunna föra väpnad strid, ska uppnå den förmåga och genomföra de insatser som krävs. Riksdagen har beslutat om kraven på operativ förmåga (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143).
Kraven på operativ förmåga som ställs på Försvarsmakten är att
hävda Sveriges territoriella integritet och bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att medverka i fredsfrämjande insatser,
vid ett försämrat omvärldsläge kunna hantera händelseutvecklingar och hot som kan drabba Sverige samt kunna öka förmågan till internationella insatser,
efter allvarlig och varaktigt försämrad omvärldsutveckling och successiva beslut av regering och riksdag kunna utveckla förmåga att möta olika former av mer omfattande militära operationer som hotar Sveriges fred och självständighet.
Målet för verksamhetsområdet är att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.
För att bidra till att skapa en militär säkerhet i närområdet bör Sverige ha en målmedveten och balanserad utveckling av försvaret. Det ger ett säkerhetspolitiskt inflytande att genom kapacitet såväl kunna som genomföra insatser inom och utom nationens gränser. De internationella insatserna utgör en viktig del av svensk säkerhets- och utrikespolitik, men vi får inte skapa en motsättning mellan internationella insatser och försvaret av vår egen självständighet och vårt nationella fortbestånd. Det är två sidor av samma mynt.
Ambitionsnivån när det gäller långsiktiga internationella insatser bör höjas, och antalet kvinnor och män i internationella insatser bör på sikt öka till 2 000 personer. Svenskt försvar bör på sikt klara av att samtidigt leda och delta i två insatser av bataljonsstorlek samt några mindre fredsbevarande insatser. På sikt bör Sverige ha en sammantagen förmåga som motsvarar en snabbinsatsstyrka enligt EU:s militära krishanteringssystem. De resurser som Sverige bidrar med i internationella insatser är enligt regeringens uppfattning alltför geografiskt splittrade. Detta leder till dåligt resursutnyttjande och att våra bidrag blir mindre och mera kortvariga än vad de skulle ha blivit om de hade koncentrerats mera.
Regeringen avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser. En sådan strategi ska vara ett verktyg för att göra prioriteringar kring var Sverige ska delta med trupp och för att tillse att resurserna som avdelas används så effektivt som möjligt. Prioriteringar bör i första hand göras utifrån svenska utrikes- och säkerhetspolitiska målsättningar. Svenskt deltagande kan motiveras både i situationer där den internationella insatsen direkt eller indirekt gagnar Sveriges säkerhet och i situationer där Sverige vill bidra till att upprätthålla freden, förhindra grava kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller lindra nöd. Valet av hur Sverige ska delta måste också vara rationellt utifrån tillgängliga resurser och kompetenser. En ytterligare utgångspunkt bör vara att det svenska deltagandet bidrar till uppbyggnaden av Sveriges försvarsförmåga. Andra faktorer som avgör är det svenska inflytandet i den aktuella insatsen samt hur ett svenskt deltagande stärker Sveriges ställning inom organisationen som genomför insatsen och allmänt inom internationell krishantering. De internationella insatserna bör när så är möjligt och önskvärt utformas som en samlad insats och då innehålla såväl militära fredsfrämjande bidrag som biståndsinsatser, vilka baseras på en tydlig behovsanalys och genomförs utifrån fastlagda biståndsprinciper. Strategin bör vidare ha som utgångspunkt att snabbhet och uthållighet i de svenska bidragen ska förbättras, liksom förmågan att skicka förstärkning vid behov.
De svenska militära bidragen bör utgöra en del av ett bredare svenskt engagemang för att stödja konfliktlösning, nödlindring och återuppbyggnad i den aktuella regionen eller, i tillämpliga fall, utgöra en del av en bredare ansats från det internationella samfundets sida.
Ett väl fungerande personalförsörjningssystem är av avgörande betydelse för Försvarsmaktens möjligheter att utföra sina uppgifter. Det är väsentligt att det fortsatta reformarbetet tar sin utgångspunkt i en analys av hur den försvarspolitiska inriktning som nu läggs till grund för Försvarsmaktens utveckling påverkar principerna för personalförsörjningen. Särskilt angeläget är detta i fråga om regeringens ambition att på sikt kunna öka omfattningen av Sveriges fredsfrämjande insatser. I Försvarsmakten verkar män och kvinnor, människor med olika bakgrund, erfarenheter och läggning. Ett klimat där det förekommer diskriminering och trakasserier kan inte godtas. Försvarsmakten, som vid ofred ska försvara de mänskliga fri- och rättigheterna i Sverige och som ska verka för samma mål internationellt, måste också kunna respektera och upprätthålla dessa i sin egen organisation, i den fredstida vardagen.
Ledtider och ekonomiska bindningar i materielförsörjningen bör minska. Materielförsörjning ska styras av Försvarsmaktens operativa behov. Med dessa behov som grund bör exportmöjligheter tidigt vägas in som en faktor i materielförsörjningen.
Försvarsmaktens samlade operativa förmåga har en positiv utveckling. En analys av 2005 års värdering av insatsorganisationen visar att Försvarsmakten uppfyller flertalet av kraven på operativ förmåga.
Regeringen gör bedömningen att omorganisationen av Högkvarteret genomfördes utan att militärstrategisk, operativ och taktisk ledningsförmåga gick ned. Regeringen bedömer tillståndet inom operativ ledning och logistik som godtagbart.
Inriktningen för markstridskrafterna har i stort sett följts under verksamhetsåret 2005. Försvarsmakten arbetar med att fylla de identifierade bristerna inom övningsverksamheten och på materielsidan. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att tillståndet inom markstridskrafterna under 2005 är godtagbart.
Enligt regeringens bedömning har inriktningen för sjöstridskrafterna i stort sett följts under verksamhetsåret 2005. Läget inom sjöstridskrafterna bedöms som godtagbart.
Enligt regeringens bedömning har inriktningen för luftstridskrafterna i stort sett följts under verksamhetsåret 2005. Försvarsmakten arbetar med att åtgärda redovisade brister. Regeringen bedömer att tillståndet inom luftstridskrafternas förband under 2005 är godtagbart, och regeringen kommer att omdefiniera objektsramen för JAS 39 Gripen. Regeringen avser i regleringsbrevet till Försvarsmakten för 2007 att reglera den nya ekonomiska ramen samt anpassa strukturen för underenheterna.
En samlad bedömning av helikopterbataljonens förmåga är inte i nuläget möjlig på grund av redovisade leveransförseningar. Förseningarna har inneburit att diverse verksamhet, bl.a. utbildning, har fått framflyttas i tiden. Regeringen konstaterar att både markoperativ och sjöoperativ förmåga vidmakthållits.
Den pågående utvecklingen av ett nätverksbaserat försvar följer enligt regeringen intentionerna i 2004 års försvarspolitiska inriktning.
En hög andel av de totalförsvarspliktiga som skrivs in till utbildning är positivt inställd till tjänstgöring. Detta ligger i linje med att den enskildes motivation i högre grad bör tillmätas betydelse vid inskrivningen.
Minskningen av antalet anställda överensstämmer i allt väsentligt med Försvarsmaktens planering. Till följd av uppsägningstidernas längd kulminerar avgångarna först under 2006, och under det första halvåret har ytterligare ca 800 årsarbetare lämnat sina anställningar. Den fulla effekten av den personella omstruktureringen bedöms kunna överblickas först i samband med Försvarsmaktens årsredovisning.
Yrkesofficersutbildningens omfattning (avrundade siffror)
Löne- och avvecklingskostnader i Försvarsmakten
Miljoner kronor, 2006 års priser
Det är angeläget att systemet med beredskaps- och förstärkningssoldater utvärderas. Personalen bör ges den utbildning i bl.a. pedagogik, ledarskap och verksamhetssäkerhet som behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter.
Inom Försvarsmakten pågår ett arbete med att kartlägga det framtida behovet av reservofficerare. Myndigheten kan därför i dagsläget inte redovisa hur många reservofficerare som behöver nyrekryteras fr.o.m. hösten 2007. Försvarsmakten konstater dock i budgetunderlaget för 2007 att det totala behovet av reservofficerare i insatsorganisationen omfattar ca 2 200 reservofficerare för 2008. Det nuvarande antalet reservofficerare ryms inte inom den planerade insatsorganisationen. Det är därför angeläget att Försvarsmakten överväger hur övertaliga reservofficerare ska avvecklas.
Reservofficersutbildningens omfattning
1 Försvarsmakten saknar uppgift om hur många av det totala antalet reservofficerare som genomgick utbildning under 2001/2002 som var kvinnor.
Någon ordinarie reservofficersutbildning har inte genomförts under utbildningsåret 2005/06. Under utbildningsåret 2006/07 uppgår antalet som antagits på reservofficersutbildningen till 43.
Personalavvecklingen har varit en viktig arbetsgivarfråga under 2005. Det är första gången i modern tid som yrkesofficerare har sagts upp på grund av arbetsbrist. Försvarsmakten har, i enlighet med sin arbetsgivarpolitiska inriktning, genomgående använt trygghetsavtalets grunder. På detta sätt har myndigheten kunnat begränsa kostnaderna för personalminskningen betydligt.
Regeringen noterar att olycksfallen fortsätter att minska. Under 2005 omkom en totalförsvarspliktig i tjänsten i Sverige. Till detta kommer att två personer dödades under tjänstgöring i utlandsstyrkan. Det är viktigt att Försvarsmakten fortsätter arbetet med att undanröja riskerna för dödsfall och svåra skador i tjänsten. Utgångspunkten måste vara att ingen ska skadas eller omkomma i tjänsten.
Regeringen bedömer att arbetet som pågår när det gäller jämställdhet och mångfald bidrar till att synliggöra den problematik som finns avseende diskriminering. Myndigheterna har kommit olika långt inom olika områden, och arbetet med att främja jämställdhet och mångfald samt att motverka alla former av diskriminering behöver fortsätta, och med en höjd ambitionsnivå.
Försvarsmakten anger att myndighetens behov av kompetenser och förmågor ska vara styrande för uppdragen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Regeringen delar denna uppfattning. Regeringens sammanfattande bedömning är att den genomförda verksamheten har uppfyllt målen för verksamheten.
De grundorganisatoriska förändringar som ingick i riksdagens beslut om försvarspolitisk inriktning från 2004 har genomförts.
Graden av planeringsmässig handlingsfrihet i materielförsörjningen har ökat. Ett viktigt element för att kunna bedöma hur materielförsörjningen utvecklas är redovisningen av spårbarhet mellan Försvarsmaktens operativa behov och materielplaneringen. Fortfarande återstår också arbete med att implementera materielförsörjningsstrategin genom att i högre grad tillämpa direkt anskaffning och i lägre grad beställa utveckling av materiel.
Den största delen av Försvarsmaktens överskottsmateriel har skänkts bort.
Försvarsmakten har skänkt överskottsmateriel till andra statliga myndigheter, kommuner, frivilliga försvarsorganisationer, humanitära biståndsorganisationer samt museal verksamhet. I mindre omfattning, och i andra hand, säljs Försvarsmaktens överskott. Som ett sista alternativ skrotas den övertaliga materielen. Kostnaderna för avvecklingsverksamheten har sjunkit i förhållande till föregående år.
Under året har Försvarsmakten fortsatt att genomföra ett brett program för demonstratorer inom forskning och teknikutveckling (FoT). De s.k. FoT-områdena som under 2005 hade störst omfattning var
sensorer inklusive signaturanpassning,
vapen, verkan och skydd,
telekrig,
ledning, inklusive IT och samband samt
undervattenssensorer och vapen.
Försvarsmakten har fortsatt med att utveckla det internationella samarbetet inom ett materielprojekts samtliga faser. Försvarsmakten bidrar till uppbyggnaden av European Defence Agency (EDA) i Bryssel.
Genom ökat internationellt materielsamarbete och åstadkommande av skalfördelar kan kostnaderna för materielförsörjning minska. I samarbete mellan EDA, EU:s militärkommitté och EU ISS (Institutet för strategiska studier) har en långtidsvision utarbetats för att klarlägga framtida militära kapacitetsbehov. Sverige genomför bilateralt materielsamarbete med flera europeiska länder men även med länder utanför Europa, totalt över tjugo stycken.
Export har blivit allt tydligare som ett medel att säkerställa försörjning av materiel och kompetens till det svenska försvaret och försvarsindustrin.
Försvarsmakten har genomfört ett antal nationella insatser under 2005. Dessa har varierat i nivå från mindre omfattande händelser som eftersök av försvunna personer, sjöräddning och omhändertagande av ammunitionseffekter. Mera omfattande insatser har genomförts efter orkanen Gudrun samt stöd har givits till Rikspolisstyrelsen efter tsunamin.
De internationella insatserna har skiftat i karaktär från observatörs- till truppinsatser. Svensk närvaro har funnits i ett 15-tal olika insatsområden med en kontinuerlig personalstyrka om ca 800 personer. Insatserna har genomförts inom ramen för FN, OSSE, EU och Nato.
Samarbetet inom EU och Partnerskap för fred har under flera år haft en stor betydelse för utvecklingen av Försvarsmaktens förmåga till internationella insatser.
Försvarsmakten har under 2005 genomfört följande större internationella truppinsatser:
ISAF (International Security Assistance Force), Afghanistan
UNMIL (United Nations Mission In Liberia), Liberia
ALTHEA (European Union Force,) Bosnien-Hercegovina
KFOR (Kosovo Force), Kosovo.
Utfallet för anslagsposten 6:1:2 Fredsfrämjande truppinsatser 2005
Tusental kronor
Verksamheten vid svenska internationella insatser har genomförts med ett bra resultat. Insatserna har bidragit till en ökad säkerhet och stabilitet i de olika insatsområdena.
Utvecklingen av den nordiska snabbinsatsstyrkan har inom många områden kommit långt. Tillsammans med andra Framework Nations delar Sverige dock utmaningen att tillgodose behovet av strategiska transporter. Andra frågor som återstår att lösa är helikoptrar för taktiska transporter samt frågan om strategiska reserver. Regeringen bedömer att arbetet med den nordiska snabbinsatsstyrkan fortlöper enligt plan.
Regeringen bedömer att arbetet med att ominrikta försvarsunderrättelsemyndigheterna och att förbättra underrättelseproduktionens relevans är fortsatt angeläget.
Många av åtgärderna inom ramen för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar har även förbättrat förmågan vid höjd beredskap. Detta gäller främst arbetet med att förbättra förutsättningarna för att leda och samverka, både vad avser arbetsmetoder och tekniska förutsättningar.
Krisberedskapsmyndigheten gör bedömningen att samhällets förmåga inom en femårig anpassningsperiod är godtagbar.
Krisberedskapsmyndigheten bedöms ha uppfyllt målen för verksamheten. Genomförda aktiviteter har skapat förutsättningar för att successivt kunna upprätthålla en tillräcklig förmåga både hos myndigheten och hos andra aktörer som verkar inom det civila försvaret. Det samarbete som Krisberedskapsmyndigheten har inlett tillsammans med länsstyrelser och myndigheter för att skapa en struktur för att bättre kunna utnyttja de förmågor som frivilliga besitter är ett bra exempel på hur man bättre kan utnyttja frivilligas resurser.
Den vägledande och rådgivande verksamhet som Styrelsen för psykologiskt försvar ska bedriva för att främja personalvården för totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt har utvecklats. Antalet förbandsbesök har också blivit fler.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till insatsorganisation.
Insatsorganisationens förband bemannas enligt utskottet i huvudsak med stöd av totalförsvarsplikten, medan beredskap för internationella insatser, förbandsvis eller individvis, upprätthålls av anställda, kontrakterade eller av dem som avgivit intresseförklaring för sådana insatser. Utskottet är positivt till det arbete som pågår inom Försvarsmakten som syftar till att delar av vissa insatsförband ska bemannas med personal som tecknat kontrakt för internationell tjänst. Om en sådan ordning förverkligas kommer vissa delar av insatsförbanden att kunna sättas in både internationellt och nationellt.
Utskottet är inte berett att ta ställning till uppdelningen av insatsorganisationen i insatsförband och övriga förband. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att se över utformningen och redovisningen av insatsorganisationen och att den återkommer om detta i budgetpropositionen för 2008.
Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser. Regeringen bör enligt utskottet återkomma med en redovisning av en sådan strategi senast i budgetpropositionen för år 2008.
Enligt utskottet är det angeläget att reformeringen av den nuvarande befälsordningen inte fördröjs. Utskottet utgår från att regeringen återkommer i frågan så snart som det är möjligt och är för sin del berett att med prioritet behandla sådana förslag som kan behöva fattas av riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om insatsorganisationen (punkt 2) och avslår motionerna 2006/07:
Fö238 (mp) yrkandena 1, 4–7, 10–17, 21–23, 31 och 33 samt 2006/07:Fö238 (s).
Jämför reservationerna 5 (mp), 6 (v, mp), 7 (mp), 8 (v, mp), 9 (mp), 10 (v, mp), 11 (mp) och 12 (mp).
Regeringen vill uppmärksamma riksdagen på att det nu görs ett förtydligande av vad som motsvaras av en större insats i den operativa delförmåga som beskriver Försvarsmaktens deltagande i fredsfrämjande insatser.
Försvarsmakten ska ha en grundläggande förmåga att möta hot om väpnade angrepp som på kort sikt kan uppstå. Försvarsmakten ska kontinuerligt ha beredskap för att lösa övervakningsuppgifter samt ingripa mot kränkningar. Dessutom ska Försvarsmakten ha beredskap för att stödja andra myndigheter.
Regeringen bedömer att en nationell strategi för internationella insatser behöver skapas. Denna bör tydligt ange de politiska målen och skapa förutsättningar för ett mera effektivt resursutnyttjande.
Regeringen anser att ambitionsnivån från Sveriges sida när det gäller långsiktiga internationella insatser bör höjas. Försvarsmakten bör på sikt klara av att samtidigt leda och delta i två insatser av bataljonsstorlek samt några mindre fredsbevarande insatser. På sikt bör Sverige ha en sammantagen förmåga som motsvarar en snabbinsatsstyrka enligt EU:s militära krishanteringssystem.
De nuvarande svenska internationella insatserna präglas av en tydlig geografisk splittring.
Regeringen anser att Sverige måste ta ett än större ansvar i fredsfrämjande insatser.
Regeringen föreslår därför att anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. ökas med 600 miljoner kronor 2007. Regeringen avser således besluta att anslagsposten för de fredsfrämjande truppinsatserna ska öka till 2,1 miljarder kronor. 2008 beräknas anslaget öka med ytterligare 100 miljoner kronor och 2009 beräknas ökningen bli ytterligare 650 miljoner kronor. År 2009 beräknas därmed 2,8 miljarder kronor för ändamålet. Regeringen avser återkomma om inriktningen för 2008 och 2009 i den strategiska planen för internationella insatser.
Vidare anser regeringen att antalet kvinnor och män i utlandstjänst på sikt bör öka till ca 2 000 personer.
Under mandatperioden är det därför regeringens ambition att ta fram en nationell inriktning för hur Sverige ska stärka sin roll inom internationella fredsfrämjande insatser.
Sveriges bidrag till ISAF (International Security Assistance Force), Afghanistan, och Kfor (Kosovo Force), Kosovo, är prioriterade åtaganden.
Regeringen föreslår att inriktningen ska vara att insatsorganisationen i huvudsak ska bestå av följande insatsförband 2009.
Insatsorganisationens utveckling (i enlighet med budgetpropositionen 2006)
Förklaring till tabellen: Tabellen visar för varje förbandstyp hur många förband som ska ingå i insatsorganisationen. Siffran inom parentes anger hur många av dessa som ska vara insatsförband, dvs. ha en beredskap som understiger ett år. Resterande kallas övriga förband och har en beredskap på upp till tre år. För vissa av förbanden som enligt tabellen inte med någon del har en beredskapstid som understiger ett år kan någon pluton vara förberedd för t.ex. internationella insatser. Vidare bidrar grundorganisationens resurser till viss insatsförmåga (jfr Helikopterbataljon).
Regeringen framhåller att mot bakgrund av att förutsättningarna är desamma som för ett år sedan överensstämmer regeringens förslag till insatsorganisationsutveckling i huvudsak med det förslag som lämnades i budgetpropositionen för 2006.
Försvarsmakten lämnade i budgetunderlaget för 2006 ett förslag på beredskapssystem som i huvudsak bestod av insatsförband och resursförband. Insatsförbanden gavs varierande beredskapstid, dock högst 360 dagar. För att möjliggöra insatsförbandens beredskap och uthållighet krävs ytterligare resurser i form av personal och materiel. Dessa resurser organiserades i resursförband men eftersom de endast var tänkta som en förutsättning för insatsförbanden gavs dessa, i enlighet med ovanstående resonemang, ingen beredskap.
Ovanstående system skapade en osäkerhet, inte minst inom Försvarsmakten, om vad resursförbanden var och vilken status de skulle ha. För att skapa en ökad tydlighet föreslår Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2007 att de tidigare resursförbanden nu ges en beredskapstid på tre år och benämns insatsförband.
Särskilt för långvariga internationella insatser kan det vara rimligt med ett betraktelsesätt där olika förband avlöser varandra och där de förband som lämnar en insats ges ett beredskapskrav på flera år innan det ska kunna sättas in igen. Regeringen bejakar därför att Försvarsmakten ger de tidigare resursförbanden en beredskapstid men vill samtidigt understryka att beredskapssättningen av resursförband inte får leda till ökade krav på personal eller materiel. Regeringen vill samtidigt framhålla att det centrala är dimensioneringen av insatsförbanden (beredskapstid under ett år). Det är dessa förband som ska kunna sättas in samtidigt och som därmed direkt svarar för att kravet på operativ förmåga tillgodoses. För att tydliggöra skillnaden med avseende på beredskapstid, är det dessutom lämpligt att använda beteckningarna insatsförband respektive övriga förband.
Regeringen anger att den totala sammansättningen av Sveriges anmälda förband i internationella styrkeregister bör vara sådan att den medger det mest effektiva sättet att bidra till internationella insatser. Sveriges anmälningar till internationella styrkeregister bör således beakta både de behov och den sammansättning som är mest sannolik att Sverige kan komma att bidra med och kostnaderna för att åstadkomma och upprätthålla beredskap för detta. Anmälda bidrag och dessas beredskapstider bör kontinuerligt omprövas.
Ambitionerna bör höjas för vår förmåga till internationella insatser, när det gäller såväl numerär som tillgänglighet och uthållighet.
Följande förband är anmälda till EU:s styrkeregister och till FN (UNSAS) och Nato (PARP) enligt förteckningen nedan:
Ledningsresurs (stabsofficerare med bl.a. kompetens för civilmilitär samverkan) med 7–30 dagars beredskap,
militära observatörer med 30 dagars beredskap,
specialförband med 30 dagars beredskap,
mekaniserad bataljon med 30 dagars beredskap,
mekaniserat kompani med 30 dagars beredskap från 2007-01-01,
ingenjörskompani med ammunitions- och minröjningsförmåga med 30 dagars beredskap,
militärpolisförband med 30 dagars beredskap,
NBC-insatsstyrka med 30 dagars beredskap,
artillerilokaliseringsradargrupp med 30 dagars beredskap,
jägarpluton med 30 dagars beredskap,
korvettförband med 30 dagars beredskap,
sjöminröjningsförband med 30 dagars beredskap,
ubåtsförband med 30 dagars beredskap,
flygförband JAS 39 Gripen med 30 dagars beredskap,
transportflygenhet TP 84 om fyra flygplan med 30 dagars beredskap,
ett signalspaningsflygplan S102B med 30 dagars beredskap,
mekaniserad bataljon med 90 dagars beredskap,
stridsvagnskompani med transportpluton från 2008-01-01 med 90 dagars beredskap,
luftvärnspluton från 2008-01-01 med 90 dagars beredskap samt
flygbasförband från 2007-01-01 med 90 dagars beredskap.
Den slutliga utformningen av den nordiska snabbinsatsstyrkan förväntas ha fastställts mot slutet av 2006. För att kunna uppnå de av EU satta kraven på snabbinsatsstyrkor måste dock behovet av strategiska transporter ha täckts. Beroende på uppgiftens komplexitet och missionsområdets karaktär kan ytterligare behov av förmågor komma att identifieras. Dessa resurser ska så långt som möjligt inte åsättas förhöjd beredskap förrän behov uppstår.
När den nordiska snabbinsatsstyrkan är färdig kommer den att bestå av underenheter ur flera insatsförband som genom bl.a. anställning av beredskapssoldater och beredskapskontrakt givits hög nationell och internationell tillgänglighet och beredskap.
Under hösten 2007 kommer övningar att genomföras med de enheter som kan komma att ingå i den nordiska snabbinsatsstyrkan. Certifiering av den nordiska snabbinsatsstyrkan och dess ingående enheter kommer att genomföras under 2007 och ska vara avslutad senast en månad före beredskapsperiodens början. Vidare kommer organisations- och metodförsök att fullföljas för förband avsedda för logistikenheten. Materiel för drivmedelshantering, fältförplägnad, vattenrening, förvaring och transportering anskaffas för att under perioden uppnå förmåga för internationella insatser. Vissa förmågor för avancerad sjukvård utvecklas för att ingå i den nordiska snabbinsatsstyrkan som delar i den norska sjukvårdsenheten.
Det är regeringens ambition att Sverige tillsammans med andra länder ska erbjuda en snabbinsatsstyrka till EU för en beredskapsperiod som ligger bort-om den närmast förestående (första halvåret 2008). Regeringen avser i första hand att söka fortsätta samarbetet med nuvarande samarbetsländer i den nordiska snabbinsatsstyrkan. Försvarsmakten har föreslagit att styrkan ställs i beredskap under första halvåret 2011. Regeringen delar Försvarsmaktens uppfattning och avser att vidta nödvändiga förberedelser för detta ändamål.
Utgående från inriktningen att Försvarsmakten ska kunna verka i internationella insatser ökar behovet av transportförmåga. Sverige har i dag inte egen förmåga att genomföra strategisk flygtransport av tung materiel direkt och utan omlastning till ett insatsområde med militär hotmiljö. Utvecklingen av EU:s snabbinsatsförmåga understryker behovet av en strategisk flygtransportförmåga. Den strategiska transportförmågan är därför en fråga som samtliga stater engagerade i uppbyggandet av snabbinsatsförmågan nu ser över. Regeringen bedömer att huvudalternativet är att tillsammans med andra aktörer åstadkomma tillgång till sådan kapacitet.
Regeringen anser att Försvarsmaktens sjukvårdscentrum bör omorganiseras genom att Flygmedicincentrums verksamhet inordnas i Sjukvårdscentrum. Försvarsmaktens sjukvårdscentrum bör byta namn till Försvarsmedicincentrum. Upplands regemente bör byta namn till Ledningsregementet och Göta trängregemente bör byta namn till Trängregementet. Förändringarna bör genomföras den 1 januari 2007. Flygmedicincentrum bör läggas ned den 31 december 2006.
Regeringen anser att det är av vikt att den omorganisation av de operativa lednings- och logistikförbanden där i stort sett samtliga enheter förändras för att möta de krav som ställs på insatsförmåga, fortsätter. För ledningsförbanden innebär det att förmågan att leda gemensamma insatser (mark, sjö, luftinfo) nationellt och internationellt utvecklas.
Prioriterad verksamhet är att vidta nödvändiga åtgärder inom ledning och logistik så att den nordiska snabbinsatsstyrkan kan stå i beredskap 2008.
Prioriterad materielutveckling inom funktionen är bl.a. multifunktionssensor (MFS), igenkänningssystem och mobil kommunikation.
Specialförbandens förmåga vidareutvecklas under perioden avseende bl.a. taktik och stridsteknik.
Förmågan att flytta insatsförband till och från insatsområden ska utvecklas. Förmågan till egen avancerad sjukvård är otillfredsställande i dagens insatsorganisation. Regeringen anser att förmågan är viktig och att den bör utvecklas.
Förmågan att leda gemensamma insatser nationellt och internationellt ökas på sikt genom utveckling av ett stödsystem för taktisk och operativ ledning. Systemet, som benämns Sweccis, kommer bl.a. att medge lägespresentation av förbanden. Vidare ska systemet kunna hantera hemlig information och stabsarbetsprocessen avseende planering, genomförande och uppföljning.
I Försvarsmakten finns i dag ett stort antal radiosystem som har anskaffats under lång tid. Dessa system har genom sin konstruktion begränsningar i frekvensomfång m.m. som t.ex. kan omöjliggöra kommunikation mellan vissa förbandstyper från olika stridskrafter. För att skapa ett kommunikationssystem som inte bara är gemensamt för hela Försvarsmakten utan även kan användas tillsammans med andra försvarsmakter, kommer ett radiosystem (GTRS), vars egenskaper kan förändras av mjukvara, successivt att anskaffas. Radiosystemet är avsett för överföring av tal, data och video på VHF- och UHF-banden.
Regeringen prioriterar tre områden för markstridskrafterna.
Det första området gäller att den pågående förändringen av utbildningssystemet fullföljs och utvecklas, inte minst mot bakgrund av ökade ambitioner när det gäller internationella insatser. Treterminssystemet har enligt regeringens uppfattning en bra potential för en sådan utveckling.
För det andra ska förmågan till strid i urban miljö ges särskilt fokus. Utbildningsanläggningar som stöd för utbildning och övning av förbandsenheter i bebyggelse kommer att vara prioriterade. Ett tredje viktigt område är förmågan till strid i subarktisk miljö.
Försvarsmakten avser att åtgärda de brister som redovisats inom luftvärnet för 2005. Främst gäller åtgärderna renovering och modifiering (REMO) av robot 77-systemet i syfte att skapa robotsystem 97 (RBS 97).
Försvarsmakten överväger dessutom att organisera robotsystem 23 i luftvärnsförbanden med redan anskaffad materiel.
Avseende artilleriförbanden påbörjas nu, i enlighet med riksdagens beslut, en renovering och modifiering av Haubits 77B (prop. 2005/06:132, bet. 2005/06:FöU10, rskr. 2005/06:264). Huvudanledningen är att pjäserna är slitna och att ljudtrycket personalen utsätts för begränsar användningen. Efter REMO kommer förbandet bl.a. att ha splitterskyddad miljö för personalen. Ur ett operativt perspektiv uppgraderas pjäsenheten för att ge bättre skjutprestanda, längre räckvidder och bättre kompatibilitet gentemot internationell ammunition. Systemet ges också en ökad taktisk och strategisk rörlighet. De första renoverade och modifierade pjäserna kommer att levereras efter periodens slut.
Systemet avses användas i kombination med artillerigranaten Excalibur, i syfte att stärka förmågan till precisionsbekämpning på långa avstånd.
Ingenjörsbataljonerna och förbindelsebataljonerna kommer under 2006 att få splitterskyddade fordon och motorredskap.
Kavalleriförbanden, dvs. underrättelsebataljonen, fallskärmsjägarbataljonen, jägarbataljonen, säkerhetsbataljonerna, luftburen bataljon och militärpoliskompanierna genomgår alla i olika grad organisatoriska och taktiska anpassningar till nya krav. Fallskärmsjägarbataljonen har under 2006 övergått till att vara ett specialförband. Utöver detta kommer en luftburen bataljon att tillföras insatsorganisationen fr.o.m. 2008.
Försvarsmakten avser att utforma de mekaniserade bataljonerna så att det skapas sex bataljoner med tyngre fordon och två bataljoner med lättare fordon. Detta genomförs baserat på erfarenheterna från uppbyggnadsarbetet inför den nordiska snabbinsatsstyrkan. De lätta bataljonerna kommer att utvecklas i takt med att anskaffningen av ett nytt fordonssystem, splitterskyddad enhetsplattform (SEP), genomförs.
Hemvärnet ska fram till 2008 minska sin organisation ytterligare, till 60 bataljoner i enlighet med den försvarspolitiska inriktningen 2004.
För att utveckla Försvarsmaktens förmåga att med hög eldhastighet och god uthållighet understödja manöverstrid på främst bataljonsnivå anskaffas systemet granatkastarpansarbandvagn. Jämfört med dagens granatkastare ökar eldkraften bl.a. genom minskad skjuttid och genom kortare grupperings- och omgrupperingstider. Vidare medför systemet uppträdande med autonoma enheter med korta insatstider samt förmåga till både indirekt och direkt eld från en plattform som har splitterskydd och hög rörlighet. Utvecklingen av granatkastarpansarbandvagn sker i samarbete med Finland.
Förmågan till rörlighet och skydd utvecklas bl.a. genom tillförsel av nya splitterskyddade terrängfordon som kan flygtransporteras.
Försvarsmakten ska påbörja
utveckling av nytt lätt förbandskoncept byggande på splitterskyddad enhetsplattform (SEP),
utveckling och anskaffning av granatkastarpansarbandvagn,
fullfölja utveckling och anskaffning av artillerigranat för precisionsbekämpning (Excalibur) samt
fullfölja utveckling och anskaffning av renovering och modifiering av Haubits 77B.
Regeringen anser att det är av vikt att sjöstridskrafterna under 2007 fortsätter att bedriva tillämpade övningar med behovssammansatta styrkor. Vidare bör förbanden ha god incidentberedskap. Deltagande i internationella övningar bör ges hög prioritet.
De första av totalt fem Visbykorvetter kommer att levereras till Försvarsmakten under perioden och ersätta nuvarande ytstridsfartyg av Göteborgsklass.
Torpedsystem är ett huvudvapen för sjöstridskrafterna vid upprätthållandet av den territoriella integriteten, vid skydd av Sveriges sjöförbindelser samt som försvar mot undervattensverksamhet. När nuvarande torpedsystem når sin tekniska livslängd avses ett system för Torped, Mina, Sensor (TMS) anskaffas.
Minröjningsfartygen av Landsortklass kommer att halvtidsmodifieras under perioden. Fartygen kommer bl.a. att förses med en ny eldledningsradar, och deras förmåga att skydda sig mot lufthot ökar därmed. Fartygen kommer i och med detta att kunna röja sjövägar och områden i en högre hotmiljö än tidigare.
Under perioden ska försvarsmakten
fullfölja anskaffningen av korvetter av Visbyklass,
fullfölja utveckling och anskaffning av TMS samt
genomföra studie avseende marina system.
Regeringen anser att det är av vikt att flygförbanden under 2007 fortsätter att ha god incidentberedskap och delta i regelbunden övningsverksamhet där deltagande i internationella övningar ges hög prioritet.
Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2007 redovisat en handlingsplan för fortsatt inriktning för JAS 39 Gripen. Denna del av budgetunderlaget bereds för närvarande. Regeringen avser att återkomma om den fortsatta inriktningen för JAS 39 Gripen i denna fråga.
JAS-förbandens förmåga förstärks och breddas i syfte att erhålla flexibilitet och handlingsfrihet, och den operativa förmågan utökas då JAS 39 C/D levereras.
JAS 39-förbandens förmåga byggs fortsatt upp inom flera funktioner, bl.a. avseende länk- och kommunikationssystem och identifieringssystem inklusive samverkansförmåga med markstridsförband genom att förmågan till understöd av markstridskrafterna (Close Air Support – CAS) utvecklas. Tillförsel av FAC-materiel (Forward Air Controller), laserstyrda bomber och laserutpekningskapsel som ökar förmågan till korträckviddig precisionsbekämpning planeras ske under perioden. Även spaningsförmågan ska utvecklas under perioden genom tillförsel av materiel (bl.a. spaningskapsel).
Som ett led i utvecklingen av den nordiska snabbinsatsstyrkan planeras Swafrap JAS 39, flygvapnets snabbinsatsstyrka, kunna stå i beredskap under Sveriges beredskapsperiod. Regeringen anser att Sverige bör eftersträva att luftstridsförband används vid framtida internationella insatser.
Kompetensuppbyggnad avseende lufttankning från TP 84 till JAS 39 C fortsätter. Avseende signalspaningsförmågan (S 102 B) är det av vikt att de brister som finns åtgärdas med hög prioritet. En ledningsflyggrupp (ASC 890) utvecklas.
Taktiska transportflygresurser är av stor betydelse för att erhålla effekt av bl.a. specialförband.
Swafrap C-130 (TP 84) ska vidare kunna nyttjas som stöd till den nordiska snabbinsatsstyrkan under Sveriges beredskapsperiod.
Tillförsel av materiel till JAS 39 kommer att ske av
EWS 39/S (spaning och motmedel) är att definiera som ett passivt telekrigssystem och utgör vidare en avgörande komponent i flygsystemets förmåga till egenskydd och flygförarens överlevnad i en operativ miljö.
IK Ny (igenkänningssystem) är ett interoperabelt igenkänningssystem som i första hand syftar till att förhindra vådabeskjutning i komplicerade stridsmiljöer.
PETRA 39 (taktiska stridssystem) är ett planerings-, utvärderings- och flygutbildningssystem som bl.a. ger ökad förmåga till att planera och utvärdera ett taktiskt/operativt agerande. Systemet är en viktig beståndsdel för det operativa nyttjandet av JAS 39 vid såväl nationell som internationell flygverksamhet.
Radar JAS 39 avser utveckling av flygplanens markradarfunktion vilket ökar förmågan till indikering av markmål i rörelse under alla väderförhållanden.
Interoperabilitet JAS 39 avser ny programvara till flygplanets datorer vilket ökar förmågan till interoperabilitet med andra länders system.
Förmågan till korträckviddig precisionsbekämpning ökar genom tillförsel av laserutpekningskapsel (LDP) och laserstyrda bomber (LGB).
Fortsatt utveckling av radarjaktrobot Meteor kommer att bedrivas mot bakgrund av att en viss bredd i operativ förmåga och kompetens inför framtiden måste upprätthållas.
Inriktningen för helikopterförbandet är att fortsätta utveckla en helikopterbataljon med mark- och sjöoperativ inriktning. Helikopterbataljon 2010 ska optimeras mot att verka inom fredsfrämjande insatser.
Den ursprungliga tidsplanen för leveranser av nya helikoptrar har blivit förskjuten.
Som ett led i utvecklingen av den nordiska snabbinsatsstyrkan, planeras ett helikopterförband kunna stå i beredskap för sjuktransport (Medevac) under Sveriges beredskapsperiod. Därutöver undersöks möjligheten att tillgodose den nordiska snabbinsatsstyrkans behov av transporthelikoptrar.
För att utveckla specialförbandens förmåga att verka kommer helikopterflottiljen att vidareutveckla förmågan till understöd av specialförbanden med olika insatsenheter.
Under 2007 bör försvarsunderrättelseverksamheten fokusera på de strategiska underrättelsebehov som utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken har. Hög prioritet bör ges till stöd för det svenska deltagandet i internationella uppgifter, inklusive förberedelserna för Sveriges deltagande i och ledning av den nordiska snabbinsatsstyrkan.
Arbetet med att fortlöpande förbättra inriktning, inhämtningsmetoder och analyskapacitet bör fortsätta.
Ett väl fungerande personalförsörjningssystem är av avgörande betydelse för Försvarsmaktens möjligheter att utföra sina uppgifter. Det är väsentligt att reformarbetet tar sin utgångspunkt i en analys av hur den försvarspolitiska inriktning som nu läggs till grund för Försvarsmaktens utveckling påverkar principerna för personalförsörjningen. Särskilt angeläget är detta i fråga om regeringens ambition att på sikt kunna öka omfattningen av Sveriges fredsfrämjande insatser.
Enligt regeringens mening behövs det nya visioner i reformarbetet. För att kunna behålla och nyrekrytera kvalificerad personal är det nödvändigt att driva en aktiv och konstruktiv personalpolitik. En annan drivkraft bör vara att den utbildning som staten bekostar ska komma till användning. Tillgången till personal med lämplig kompetens är av avgörande betydelse för regeringens ambition att på sikt kunna öka Sveriges internationella, fredsfrämjande åtaganden.
Försvarsmaktens personalförsörjningssystem är komplext och berör cirka en tredjedel av myndighetens totala anslag. Det är således angeläget att klarlägga i vilka avseenden som principerna för personalförsörjningen behöver förändras och vilka konsekvenser detta får för dagens författningsreglering.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med den redovisning och de eventuella förslag till riksdagsbeslut som kan vara nödvändiga för att uppnå en effektiv personalförsörjning utifrån den försvarspolitiska inriktningen.
Befälsordningen för officerarna bör reformeras med utgångspunkt i de verksamhetsanknutna kraven på kompetens- och åldersstruktur. Åtgärder bör vidtas som dels förbättrar dagens situation, dels mer långsiktigt skapar förutsättningar för en personalförsörjning i balans. Anställningsformerna för officerare bör ses över.
Utvecklingsarbetet måste beakta innebörden av den försvarspolitiska inriktningen. Behovet av personal inom administration och förvaltning minskar samtidigt som andelen kvinnor och män i de internationella insatserna och i utbildningsverksamheten successivt ökar. Verksamheten utvecklas så att officersyrket inte kan vara ett livstidsyrke för alla som genomgått officersutbildning.
Enligt regeringens mening är det uppenbart att det behöver vidtas en rad åtgärder på både kort och lång sikt. Initialt bör arbetet fokuseras på att skapa rekryteringsutrymme. Ett framgångsrikt arbete med karriärväxling ger omedelbar effekt på rekryteringsutrymmet och åldersstrukturen.
Tillgången till personal kan också förbättras genom en utökad tillämpning av möjligheterna till s.k. direktrekrytering, dvs. att anställa personer med särskild kompetens som officerare efter en anpassad officersutbildning.
Under den tid det tar att skapa en god tillgång till yngre personal bedömer regeringen att det också är nödvändigt att Försvarsmakten omfördelar personella resurser från stabs- och förvaltningsverksamheten till kärnverksamheten. Det behövs också en målmedveten kompetensutveckling för de officerare som varit verksamma inom områden där det nu finns ett kompetensöverskott.
Ovannämnda åtgärder är i allt väsentligt sådana som Försvarsmakten kan besluta om. Enligt regeringens mening bör därutöver också initiativ tas beträffande åtgärder som på ett mer genomgripande sätt förbättrar förutsättningarna för en långsiktig personalförsörjning i balans. Regeringen avser därför att pröva i vilken omfattning som sådana åtgärder kan vidtas.
Regeringen avser vidare pröva frågan om tidsbegränsade anställningar.
Befälsordningen och det därtill kopplade militära skolsystemet kommer att ses över. Det är nödvändigt att de verksamhetsanknutna kraven på kompetens- och åldersstruktur läggs till grund för skolsystemet och för in- och utflödet av personal i officerskåren.
Enligt regeringens mening skulle personalförsörjningen inom officerskåren gynnas av ett uppbrott från dagens tydliga indelning i personalkategorierna yrkes- och reservofficerare.
Regeringen vill också informera riksdagen om att andra personalfrågor kommer att ägnas uppmärksamhet. En sådan fråga är formerna för utnämningar av högre chefer i Försvarsmakten.
Att de yttre förutsättningarna för reservofficersanställningarna förändrats innebär inte att behovet av denna personalkategoris kompetenser har försvunnit i Försvarsmakten. Regeringen är övertygad om att det även i framtiden behövs människor som kombinerar ett civilt yrkesliv med olika former av tjänstgöring i Försvarsmakten. Försvarsmaktens svårigheter att anpassa reservofficerssystemet till den övergripande utveckling som myndigheten genomgår får enligt regeringen inte skymma värdet av att disponera personer som förenar civil och militär kompetens.
Enligt regeringens mening bör dagens tydliga indelning i personalkategorierna yrkesofficerare och reservofficerare brytas upp. I stället bör kompetensaspekterna läggas till grund för sammansättningen av officerskåren.
En närmare koppling mellan de båda personalkategorierna bedöms också underlätta in- och utflödet i officerskåren, vilket är gynnsamt för tillgången till kompetens.
Att utföra de uppgifter som arbetsgivaren har är en naturlig del i ett anställningsförhållande. Därmed bör den principiella synen vara densamma på alla officerares tjänstgöringsskyldighet i de internationella insatserna. En förutsättning för utbildning till och anställning som reservofficer bör således vara att acceptera denna tjänstgöringsskyldighet.
Enligt regeringens mening kan utformningen av det framtida reservofficerssystemet inte skjutas upp längre. Regeringen avser därför att uppdra till Försvarsmakten att komplettera den redovisning som lämnats beträffande reservofficerssystemets framtid.
Ett nytt system med stegvis mönstringsförfarande bör införas under 2007 och 2008. Förfarandet bör utformas på ett sätt som aktivt uppmanar kvinnor att genomgå antagningsprövning. Motivationen ska väga tungt då totalförsvarspliktiga skrivs in till värnpliktsutbildning. Viljan till senare tjänstgöring i utlandsstyrkan bör också vara ett tydligt urvalskriterium i arbetet med att hitta de bäst lämpade för tjänstgöring.
Försvarsmaktens bedömning av personalkostnadsutvecklingen de närmaste åren i jämförelse med den bedömning som gjordes föregående år redovisas i tabellen.
Försvarsmaktens bedömning av personalkostnadsutvecklingen (löner, arvoden, fasta lönetillägg och avvecklingskostnader)
Miljoner kronor, fasta prislägen för resp. år
Alla anställda, inklusive de totalförsvarspliktiga, ska känna sig respekterade och välkomna på lika villkor inom försvaret. Den organisation som vid ofred ska försvara de mänskliga fri- och rättigheterna måste också kunna respektera dessa i sin egen organisation i den fredstida vardagen. Arbetet mot diskriminering och trakasserier inom Försvarsmakten måste förstärkas.
Regeringen anser att det är viktigt att verksamheten inom de frivilliga försvarsorganisationerna återspeglar de förändringar som sker inom Försvarsmakten i stort. Insatsorganisationens behov och arbetet med internationella insatser ska även i denna verksamhet ha en framskjuten position.
De frivilliga försvarsorganisationerna har en viktig roll i samhällets förmåga att hantera extraordinära händelser.
De frivilligas rätt till tjänstledighet för att kunna hjälpa till vid kriser bör ses över.
En väl fungerande materielförsörjning är enligt regeringen av avgörande betydelse för Försvarsmaktens möjligheter att utföra sina uppgifter. Regeringen avser att överväga hur styrningen av den framtida materielförsörjningen kan ske så att den nödvändiga flexibilitet statsmakterna eftersträvar i denna hantering kan uppnås. Statsmakternas ökade inflytande över styrning och uppföljning bör koncentreras till de tillfällen där en reell beslutssituation av vägvalskaraktär avseende förmågeutveckling och långsiktig materielförsörjning föreligger.
Detta innebär att en mekanism behöver skapas som gör att regeringen effektivt kan styra verksamheten och fatta nödvändiga beslut, samtidigt som riksdagens krav på insyn tillgodoses. Regeringen redovisar därför i denna proposition hur en sådan mekanism bör kunna utformas.
Utvecklingssatsningar inom de etablerade nationella nischerna bidrar effektivt till Försvarsmaktens materielförsörjning. Forskning och teknikutveckling bör fortsatt inriktas på ett begränsat antal nischer. Regeringen tydliggör en ytterligare fokusering inom de fastslagna nischerna och understryker därmed att inriktningen inte innebär en hög prioritering för utvecklingsbeställningarna inom alla delområden inom nischerna. Med denna inriktning av materielförsörjningen bedömer regeringen att riksdagens krav på insyn tillgodoses, samtidigt som den nödvändiga flexibiliteten statsmakterna eftersträvar uppnås.
Det behöver skapas en mekanism som gör att regeringen effektivt kan styra verksamheten och fatta nödvändiga beslut. Regeringen avser att fortsätta den påbörjade utvecklingen med att större och principiellt viktiga projekt bör etappindelas i lämpliga intervaller med reella möjligheter för regeringen att vid behov ominrikta eller avbryta projekten. Vidare avses kopplingarna till möjligheterna att vidmakthålla och utveckla befintliga system utvecklas ytterligare. De materiella behov som identifieras bör främst tillgodoses genom utnyttjande av befintlig materiel, genom att öka antalet eller vidareutveckla dessa befintliga system.
I första hand bör anskaffningar göras genom deltagande i samordnad internationell anskaffning och i andra hand på egen hand. När sådan anskaffning inte är möjlig, eller lämplig, kan nyutveckling övervägas. Nyutveckling bör ske i samarbete med internationella samarbetsparter. I detta sammanhang vill regeringen peka på vikten av att tidigt väga in exportmöjligheter som en faktor i materielförsörjningen. Egenutveckling bör undvikas, men kan t.ex. ske då det krävs för att kunna behålla ett systemkunnande inom landet eller då det utgående från Försvarsmaktens operativa krav kan vara lämpligt med utveckling av kompetens och materiel vid inhemsk försvarsindustri.
Vidare ska andra möjligheter till handlingsfrihet och effektivisering av materielförsörjningen beaktas. De mest väsentliga verktyg regeringen identifierat och utvecklat för denna styrning är handlingsfrihet genom forskning och teknikutveckling, synergier mellan civil och militär forskning och teknikutveckling, etablering av tillgänglighetsåtaganden vid industrin, nationella nischer samt internationella samarbeten.
Den tidigare regeringen har redovisat inriktningen att prioritera s.k. nationella nischer vid beslut om resurser för kompetensuppbyggnad och materielutvecklingsprojekt. Regeringen anser att resurser endast bör inriktas mot sådan kompetens vid myndigheter och vid i Sverige verkande industri som Försvarsmakten har ett operativt förmågebehov av, som är internationellt ledande eller konkurrenskraftig och som kan bidra till en kostnadseffektiv materielförsörjning genom internationella samarbeten. Den tidigare regeringen har tidigare redovisat följande nationella nischer: lättrörliga markstridssystem, luftburna fjärrstridssystem och robusta nätverksbaserade lednings-, kommunikations- och informationssystem. I dessa områden ingår liksom tidigare sensor- och datafusionssystem samt signatur-, skydds- och systemdesign.
Försvarsmakten genomför för närvarande en kartläggning av hur materielförsörjning inom det marina området bör genomföras i framtiden. Denna kartläggning kommer att avrapporteras under senare delen av 2006.
Inom nischen luftburna fjärrstridssystem bör satsningar göras i internationellt samarbete för utveckling av bemannade och obemannade flygsystem som erfordras för vidmakthållande av JAS 39 Gripen. Utveckling inom avionikområdet begränsas till de sensorutrustningar där stora synergier kan nås med behoven för det nätverksbaserade försvaret. Inom nischen lättrörliga markstridssystem bör satsningar göras på stridsfordon med låg vikt och förmåga till slagkraftig precisionsbekämpning och på skydd som stärker förmågan att taktiskt utnyttja informationsöverlägsenhet bl.a. genom ökad samfunktion med buren soldatutrustning och lätta vapen. Vidare bör satsningar göras på utveckling av lätta understödsvapen med allmålskapacitet, som i kombination med intelligent markmålsammunition och automatiserade skjutanordningar kan utveckla förmågan till övervakning och strid i bebyggelse. Inom nischen robusta nätverksbaserade lednings-, kommunikations- och informationssystem medför krav på interoperabilitet med internationella insatsstyrkor behov av metodik och utrustning som huvudsakligen inte är nationellt profilerad. Inom telekrigföring och dator- och nätverksoperationer krävs en hög nationell kompetens både för att använda och vara kvalificerad som köpare av system. Dock bör satsningar ske i några få men internationellt starkt efterfrågade produkter inom sensor- och telekrigsområdet. Den satsning som görs inom robusta nätverksbaserade lednings-, kommunikations- och informationssystem ska således begränsas till sådana systemkomponenter inom sensor- och telekrigssystem som inte kan anskaffas i modernt utförande utan deltagande i produktutveckling. Därutöver ska en nationell kompetens upprätthållas för Försvarsmaktens behov av att anpassa ledningssystem utgående från främst kommersiella produkter. Inom områdena sensor- och datafusion, signatur-, skydds- och systemdesign bör utveckling göras som stärker samfunktion inom förband, interoperabilitet och vidmakthållande av befintliga system.
För att skapa tillräcklig leveranssäkerhet kan det även utanför de redovisade nischerna finnas skäl att genomföra utvecklingssatsningar. Detta gäller ett fåtal smala kompetensområden där Försvarsmaktens behov inte kan tillgodoses genom anskaffning eller samarbete, t.ex. krypteringsteknologi.
Med denna inriktning kan nationella nischer användas vid regeringens och riksdagens bedömning av vilken prioritet en utvecklingsbeställning har.
Den del av verksamheten som avser forskning och teknikutveckling (FoT) anpassas till en mindre bredd. Ett rådgivande organ bör inrättas vid Försvarsmakten som stöd för Försvarsmaktens styrning av forskningen och teknikutvecklingen. Organet ska också kunna ge regeringen sin syn på forskningens och teknikutvecklingens inriktning och avvägningen mellan deras olika delar.
Regeringskansliet och myndigheterna ska fortsätta att utveckla formerna för exportstödet till försvarsindustrin. Med Försvarsmaktens operativa förmågebehov som grund bör exportmöjligheterna tidigt vägas in som en faktor i materielförsörjningen. Exportmöjligheterna bör också beaktas och lyftas fram vid deltagande i internationella forum.
Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att Miljöpartiet delar regeringens ambitionsökning när det gäller internationella insatser. Miljöpartiet anser dock att regeringen borde ta steget fullt ut och slå fast att internationell verksamhet ska vara dimensionerande och styrande för materielinköp, utbildnings- och personalförsörjningssystem (yrkande 1).
Peter Rådberg m.fl. (mp) påpekar i kommittémotion 2006/07:Fö238 att regeringen aviserar en kommande strategi för deltagande i internationella militära insatser.
Miljöpartiet anser att en strategi för Försvarsmaktens internationella verksamhet är välkommen. Men Miljöpartiets utgångspunkter skiljer sig från regeringens. Miljöpartiet anser att de förband som organiseras för den internationella verksamheten ska vara de som är efterfrågade och att inga andra intressen får styra (yrkande 4). Miljöpartiet anser att arbetet bör ta sin början i hur efterfrågan ser ut. Vad är det världssamfundet har behov av? Vilka av dessa behov har Sverige resurser för, kunskap om och erfarenhet av? Finns det möjligheter att komma överens om ett slags arbetsfördelning t.ex. inom den nordiska kretsen? Detta möjliggör sammantaget en tydlig svensk nischning. Miljöpartiet anser att det är ohållbart ekonomiskt att anmäla hela bredden av förmågor och förbandstyper till internationella styrkeregister. De förband som anmäls måste både utrustas, bemannas och tränas.
Miljöpartiet anser också att frågan om internationell övningsverksamhet måste omfattas av strategin, så att ett samlat grepp tas över verksamheten (yrkande 5). Vilka övningar bör prioriteras? Är det några speciella kriterier för vilka länder Sverige ska kunna öva tillsammans med eller ej etc.?
Miljöpartiet utgår från att den av regeringen aviserade strategin läggs fram för riksdagen för beslut samtidigt med en redogörelse för hur man avser att harmonisera aktuella anmälningar till internationella styrkeregister med denna strategi, både vad avser innehåll och beredskapstider (yrkandena 6 och 7).
Peter Rådberg m.fl. (mp) påpekar i kommittémotion 2006/07:Fö238 att regeringen vill att riksdagen ska godkänna inriktningen av insatsorganisationens utformning för 2009, vilken ligger till grund för planeringen för 2007.
För det första avvisar Miljöpartiet regeringens förslag på en rad områden där man låser fast utvecklingen för lång tid. Det gäller bl.a. förslag om nischer inom materielförsörjningen, materielplan samt insatsorganisationen. Om riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag hur insatsorganisationen ska se ut 2009 riskerar riksdagen att lägga fast en grund som redan när beslutet fattas krackelerar och där de långsiktiga konsekvenserna både är oklara och kontraproduktiva.
För det andra ställer sig Miljöpartiet frågan om det är rimligt att låsa fast insatsorganisationen utifrån att regeringen i en annan del av propositionen slår fast att man avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser.
Miljöpartiet tolkar detta som att en sådan strategi inte kan få fullt genomslag med mindre än att både insatsorganisation och materielplan utformas efter det att strategin har slagits fast och att man därmed anpassar materielinköp och organisation efter de internationella ambitionerna. Om man avser att inrikta sig på att verka inom ett visst geografiskt område måste rimligen t.ex. materielinköp av utrustning som är klimatberoende påverkas av detta. Till dess att en sådan sammanvägd strategi läggs fram för riksdagen för beslut kan inte Miljöpartiet ta ställning till huruvida den föreslagna insatsorganisationen är rimlig och adekvat för uppgiften (yrkande 10). Miljöpartiet vill dock redan nu peka på två områden inom de marina stridskrafterna samt flygstridskrafterna.
Regeringens föreslagna insatsorganisation omfattar bl.a. fyra operativa ubåtar (varav två av Gotlands- och två av Södermanlandsklass) och sju ytstridsfartyg (varav fyra av Visby-, två av Stockholms- och en av Göteborgsklass). Miljöpartiet finner det något märkligt på flera sätt (yrkandena 11 och 12). Varför har regeringen lagt till en ubåt i insatsorganisationen jämfört med förra årets budgetproposition, utan att motivera de operativa skälen till detta (yrkande 13)? Dessa nya operativa skäl och bedömningar måste redovisas innan riksdagen kan ta ställning till lämpligheten i detta förslag. Det är också märkligt eftersom regeringen anför att Försvarsmakten har fått i uppdrag av den tidigare regeringen att redovisa en fortsatt materielförsörjning inom det marina området och att uppdraget kommer att redovisas i november 2006. Regeringen skriver också att Försvarsmakten under perioden ska
fullfölja anskaffningen av korvetter av Visbyklass,
fullfölja utveckling och anskaffning av TMS samt
genomföra studie avseende marina system.
För det första är det Miljöpartiets mening att det inte är seriöst att slå fast insatsorganisationens inriktning i dessa delar innan riksdagen kan göra en sammanvägd bedömning som inkluderar ovan nämnda redovisningar.
För det andra delar inte Miljöpartiet regeringens bedömning när det gäller behovet av Visbyserien eller TMS. Miljöpartiets uppfattning är att Visby-serien bör kortas med två båtar (yrkande 15) och att utveckling och anskaffning av TMS bör stoppas (yrkande 16). Frågan om en eventuell satsning på en ny ubåt, A 26, har varit föremål för mycket diskussioner. Miljöpartiet anser inte att staten ska satsa pengar på A 26, vilket är en naturlig följd av Miljöpartiets uppfattning att Sverige måste prioritera vissa förmågor utifrån internationella behov och därmed välja bort andra (yrkande 14).
Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2007 redovisat en handlingsplan för fortsatt inriktning för JAS 39 Gripen. Målet för denna handlingsplan har varit att skapa en enhetlig och antalsmässigt reducerad flygplansflotta bestående av totalt 100 stycken JAS 39 C/D genom ombyggnad av 31 stycken befintliga JAS 39 A/B. Därmed bedömer Försvarsmakten att den operativa driften av systemet kan förlängas. Miljöpartiet utgår från att erforderliga medel för detta redan har inplanerats i den långsiktiga materielplanen, vilket därmed gör att det är svårt för riksdagen att ta ställning till regeringens materielredovisning utan att en redogörelse för ombyggnadsprojektet lämnas.
Regeringen skriver att denna del av budgetunderlaget för närvarande bereds och att man avser att återkomma om den fortsatta inriktningen för JAS 39 Gripen. Dock verkar det som om riksdagen ändå förväntas godkänna planerna på att omdefiniera objektsramen för JAS 39 Gripen. Regeringen skriver att man avser att ”i regleringsbrevet till Försvarsmakten för 2007 reglera den nya ekonomiska ramen samt anpassa strukturen för underenheten”. Bakgrunden till detta är att Försvarsmakten har begärt en omdefiniering av objektsramen för JAS 39. I syfte att skapa allvädersförmåga för precisionsbekämpning föreslår Försvarsmakten att delobjektsramen för anskaffning av attackvapen utökas med 60 miljoner kronor så att GPS-stöttade laserstyrda bomber tillförs objektsramen. Totalt föreslås den nya objektsramen JAS 39 Gripen därmed ökas med 60 miljoner kronor och uppgå till 74 583 miljoner kronor i 2006 års prisläge samt omfatta oförändrad tid, dvs. till och med 2009.
Miljöpartiet anser att det inte är rimligt att riksdagen godkänner en omdefiniering av objektsramen utan att regeringen samtidigt möjliggör en samlad bedömning av JAS-systemet där också regeringens kommande ställningstagande till förslaget om en enhetlig flygplansflotta bestående av totalt 100 stycken JAS 39 C/D (yrkande 17) ingår.
Peter Rådberg m.fl. (mp) avvisar i kommittémotion 2006/07:Fö238 det förslag till materielmekanism som redovisas i propositionen. Miljöpartiet anser att förslaget helt enkelt är obegripligt och innebär okända konsekvenser. Det går inte att ta ställning till förslaget på ett seriöst sätt i nuvarande form (yrkande 21).
Miljöpartiet anser att internationell verksamhet ska vara dimensionerande och styrande för materielinköp och att de förband som organiseras för den internationella verksamheten ska vara de som är efterfrågade, inga andra intressen får styra. Denna uppfattning, samt det faktum att regeringen avser att återkomma med en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser, gör att det är Miljöpartiets uppfattning att det vore kontraproduktivt att i dagsläget slå fast de nischer som regeringen presenterar. Nischerna för materielförsörjningen bör i stället följa den strategi för samarbete och ansvarsfördelning, utifrån de internationella insatserna, som Miljöpartiet efterfrågar inom bl.a. det nordiska samarbetet. Miljöpartiet avvisar därför regeringens inriktning i denna del (yrkande 23).
Kerstin Andersson och Jan Björkman (båda s) understryker i motion 2006/07:Fö228 att i Sverige finns en högteknologisk marin nisch som är mycket framstående och tillhör de ledande i världen. För fortsatt utveckling är det viktigt att den marina nischen räknas som ett framtidsområde. Det är också viktigt för Kockums AB att få långsiktiga beställningar på teknikutveckling för att därmed kunna fortsätta utmana teknikens gränser och trygga kompetensen inom nya ubåtsprojekt och med nya ytfartygsprojekt med smyginriktning. För marinen är det förstås också avgörande för att den ska kunna fortsätta att utvecklas och vara en viktig kugge i det framtida insatsförsvaret. Sker inte utveckling stagnerar den svenska marinen. Marina system bör vara ett prioriterat utvecklingsområde för Försvarsmakten och staten. Det är viktigt med en fortsatt utveckling av marinbasen i Karlskrona och för fortsatt gynnsam utveckling av försvarsindustrin, i detta fall Kockums AB.
Peter Rådberg m.fl. (mp) anser i kommittémotion 2006/07:Fö238 att den globala vapenhandeln är ett stort säkerhetsproblem, inte bara för att den ökar mängden vapen i världen, utan även för att vapenköpen dränerar länderna på resurser som i stället skulle kunna användas för att främja utveckling.
Regeringen verkar enligt propositionen gå i motsatt riktning. I propositionen skriver regeringen att det är viktigt att ”tidigt väga in exportmöjligheter som en faktor i materielförsörjningen”. Vidare anser regeringen att ”Regeringskansliet och myndigheterna ska fortsätta att utveckla formerna för exportstödet till försvarsindustrin. (…) Exportmöjligheterna bör också beaktas och lyftas fram vid deltagande i internationella fora, exempelvis inom ramen för EU:s försvarsbyrå (EDA) och inom FA/LOI.”
Miljöpartiet avvisar detta (yrkande 22). Det måste vara strikt militära behov som vägs in inför en anskaffning av materiel, inte industripolitiska konsekvenser. Det hör inte hemma i försvarsbudgeten.
Peter Rådberg m.fl. (mp) anser i kommittémotion 2006/07:Fö238 att ett väl fungerande personalförsörjningssystem är av avgörande betydelse för Försvarsmaktens möjligheter att utföra sina uppgifter.
Regeringen anför i propositionen att det är angeläget att klarlägga i vilka avseenden som principerna för personalförsörjningen behöver förändras och vilka konsekvenser detta får för dagens författningsreglering. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med den redovisning och de eventuella förslag till riksdagsbeslut som kan vara nödvändiga för att uppnå en effektiv personalförsörjning utifrån den försvarspolitiska inriktningen.
Miljöpartiet delar i allt väsentligt Försvarsmaktens syn på hur personalförsörjningssystemet bör se ut utifrån ett flerkarriärsystem. Det finns en bred politisk enighet om grunderna, vilket i sin tur möjliggör en snabb process. Miljöpartiet anser att regeringen har ett stort ansvar för att skyndsamt ge Försvarsmakten de verktyg man behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter, speciellt avseende den internationella inriktningen. Systemet ska utvecklas i linje med de förslag som Försvarsmakten har lämnat. Det får inte bli några långdragna översyner eller en saktfärdig hantering i Regeringskansliet (yrkande 31).
Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att Försvarsmakten anger att myndighetens behov av kompetenser och förmågor ska vara styrande för uppdragen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Regeringen skriver att man delar denna uppfattning och att bedömningen är att den genomförda verksamheten har uppfyllt målen för verksamheten.
Försvarsberedningen har i sin rapport ”En strategi för Sveriges säkerhet – Försvarsberedningens förslag till reformer” (Ds 2006:1) lämnat följande förslag: ”Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna från verksamheten inom de frivilliga försvarsorganisationerna bör nu alla organisationer som med uthållighet och kvalitet bidrar till samhällets krishanteringsförmåga kunna komma ifråga för ekonomiskt stöd.” Det saknas i regeringens proposition. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag till hur detta kan implementeras (yrkande 33).
I försvarsutskottets betänkande 2005/06:FöU1 Försvar samt beredskap mot sårbarhet – budgetåret 2006 anförde utskottet följande:
Regeringen redovisar nu i budgetpropositionen i enlighet med vad riksdagen begärt förslag till insatsorganisation och beskriver ett nytt beredskapssystem. Utskottet konstaterar inledningsvis att regeringens förslag till fortsatt inriktning av insatsorganisation i allt väsentligt ligger i linje med riksdagens försvarspolitiska beslut år 2004, såvitt avser antal och typ av förband. Insatsorganisationen bör enligt regeringen bestå av insatsförband och resursförband. Insatsförbanden bör enligt regeringen ha en beredskapstid på upp till ett år, och resursförband bör inte ha några beredskapskrav. Utskottet delar regeringens uppfattning att insatsorganisationens förband bör ha en differentierad mobiliserings- och insatsberedskap och successivt kunna anpassa denna till de operativa behov som kan bedömas.
Vad regeringen anför om insatsorganisationen, och särskilt om de s.k. resursförbanden, väcker enligt utskottet ett antal frågor om bemanning, utformning och användning av dessa förband som måste klarläggas. Enligt utskottets mening bemannas insatsorganisationens förband i huvudsak med stöd av totalförsvarsplikten, medan beredskap för internationella insatser, förbandsvis eller individvis, upprätthålls av anställda, kontrakterade eller av dem som avgivit intresseförklaring för sådana insatser. Den redovisning som görs i budgetpropositionen av insatsorganisationen, och uppdelningen av insats- respektive resursförband, är enligt utskottets mening inte ändamålsenlig. Försvarsmakten har för utskottet anmält att en översyn kommer att göras för att bättre tydliggöra och definiera de olika begreppen. Utskottet förutsätter att information om denna viktiga översyn lämnas till utskottet och att regeringen återkommer till riksdagen med förnyad formell redovisning av insatsorganisationens olika delar senast i budgetpropositionen för 2007.
Regeringen återkommer nu i budgetpropositionen med en förnyad redovisning av insatsorganisationens utformning, vilket utskottet begärde i betänkande 2005/06:FöU1.
Den redovisning som regeringen lämnar om insatsorganisationens förband föranleder utskottet att även i år något kommentera dessa förbands bemanning och uppgifter. Insatsorganisationens förband bemannas, som utskottet anförde i betänkande 2005/06:FöU1, i huvudsak med stöd av totalförsvarsplikten, medan beredskap för internationella insatser, förbandsvis eller individvis, upprätthålls av anställda, kontrakterade eller av dem som avgivit intresseförklaring för sådana insatser. De förband som bemannas med totalförsvarsplikten som grund kan inte som förband sändas ut i internationell fredsfrämjande tjänst. Förband för fredsfrämjande insatser skapas inom utlandsstyrkans ram av personer som frivilligt tagit anställning antingen i ett mer tillfälligt sammansatt förband för en viss mission, eller tecknat kontrakt i ett särskilt beredskapsförband, s.k. registerförband. Insatsorganisationens förband bemannade med totalförsvarsplikten som grund kan således inte sättas in i både nationella och internationella uppgifter. Detta gäller även hemvärnet som endast har frivillig personal i sina förband. Utskottet har erfarit att det inom ramen för arméns nya utbildningssystem pågår ett arbete som syftar till att delar av vissa insatsförband ska bemannas med personal som tecknat kontrakt för internationell tjänst. Om en sådan ordning förverkligas kommer vissa delar av insatsförbanden att kunna sättas in både internationellt och nationellt. Utskottet är positivt till det arbete som pågår inom Försvarsmakten i detta syfte.
Utskottet avvisade i betänkande 2005/06:FöU1 enigt begreppen insatsförband och resursförband för insatsorganisationen eftersom det inte ansåg att uppdelningen var ändamålsenlig. Utskottet noterar att Försvarsmakten i budgetunderlaget för 2007 förordar (enligt budgetpropositionen s. 45) att samtliga förband benämns insatsförband. Enligt regeringen bör nu insatsorganisationen bestå av insatsförband med en beredskap som understiger ett år och övriga förband med en beredskap på upp till tre år. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta ställning till insatsförbandens beredskap. Det bör vara regeringen eller Försvarsmakten som beslutar om insatsorganisationens beredskap i olika avseenden och anpassa den till de operativa behov som kan bedömas. Därmed är utskottet heller inte berett att ta ställning till uppdelningen av insatsorganisationen i insatsförband och övriga förband. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att se över utformningen och redovisningen av insatsorganisationen och att den återkommer om detta i budgetpropositionen för 2008.
Utskottet kan slutligen konstatera att regeringens förslag till insatsorganisation i huvudsak har samma inriktning som den som riksdagen tidigare godkänt i det försvarspolitiska beslutet för 2005–2007. Någon förändring av denna inriktning är enligt utskottet inte aktuell för närvarande.
Med beaktande av vad utskottet anfört ovan tillstyrks regeringens förslag till insatsorganisation (punkt 2) och avstyrks kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkandena 10–17.
I kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) föreslås att internationell verksamhet ska vara dimensionerande och styrande för materielinköp, utbildnings- och personalförsörjningssystem.
Utskottet har i det försvarspolitiska beslutet för 2005–2007 tagit ställning till de grundläggande faktorerna för vad som ska styra Försvarsmaktens utveckling i olika avseenden. Krav på förmåga att kunna genomföra väpnad strid är således grundläggande för insatsorganisationen.
Utskottet avstyrker med hänvisning till detta kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 1.
I kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) tas frågor upp om strategin för deltagande i internationella insatser.
Utskottet delar regeringens uppfattning i budgetpropositionen att ambitionsnivån när det gäller långsiktiga internationella insatser bör höjas, och antalet kvinnor och män i internationella insatser bör på sikt öka till 2 000 personer. Svenskt försvar bör enligt utskottet på sikt klara av att samtidigt leda och delta i två insatser av bataljonsstorlek samt några mindre fredsbevarande insatser.
Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser. Regeringen bör enligt utskottet återkomma med en redovisning av en sådan strategi senast i budgetpropositionen för år 2008.
Utskottet avstyrker med det ovan anförda kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkandena 4–7.
I några motioner behandlas frågor om materielförsörjning.
Regeringen framhåller i budgetpropositionen att en mekanism behöver skapas som gör att regeringen effektivt kan styra verksamheten och fatta nödvändiga beslut om materielförsörjningen. Utskottet kan för sin del inte genomskåda innebörden av denna mekanism. Utskottet, som utgår från att denna mekanism inte inskränker riksdagens befattning med materielfrågorna, har dock självfallet inget emot att materielförsörjningsprocessen fortsätter att utvecklas och utgår från att regeringen lämnar förslag om detta efterhand som det behövs. Kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 21 är därmed enligt utskottet i hög grad tillgodosedd och behöver inte godkännas.
Regeringen redovisar i budgetpropositionen s.k. nationella nischer vid beslut om resurser för materielutvecklingsprojekt. I propositionen beskrivs nischerna lättrörliga markstridssystem, luftburna fjärrstridssystem samt robusta nätverksbaserade lednings-, kommunikations- och informationssystem. Regeringen nämner vidare att Försvarsmakten för närvarande genomför en kartläggning av hur materielförsörjningen inom det marina området bör genomföras i framtiden. Denna kartläggning kommer enligt regeringen att avrapporteras under senare delen av 2006. Utskottet har i tidigare sammanhang tillstyrkt principen med s.k. nischer inom forskning och teknikutveckling för att ge Sverige önskvärd kompetens inom försvarsmaterielområdet och har nu inte någon annan uppfattning. När det gäller en eventuell nisch inom det marina området bör regeringen återkomma i budgetpropositionen 2008 med en redovisning av sina överväganden. Vad avser frågor om kostnader för JAS 39 C/D-flygplan återkommer utskottet under anslag 6:2 Materiel och anläggningar om detta.
Utskottet avstyrker därmed kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 23 samt motion 2006/07:Fö228 (s).
I kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) föreslås en skyndsam hantering av personalförsörjningssystemet utifrån vad Försvarsmakten föreslagit.
Utskottet hänvisade i försvarsutskottets betänkande 2005/06:FöU5 Vissa personalfrågor i Försvarsmakten i februari 2006 till att representanter för Försvarsmakten inför utskottet hade redovisat pågående arbete med personalförsörjningsfrågorna. Utskottet framhöll att man fått information om att det övervägdes förändrade utbildnings- och anställningsformer för yrkes- och reservofficerarna. Utskottet ansåg att denna översyn var mycket viktig och angelägen. Försvarsmakten har därefter till regeringen lämnat förslag till ett förändrat personalförsörjningssystem. Regeringen framhåller i budgetpropositionen att befälsordningen för officerarna bör reformeras med utgångspunkt i de verksamhetsanknutna kraven på kompetens- och åldersstruktur. Utskottet har samma uppfattning som man framfört i betänkande 2005/06:FöU5, nämligen att den nuvarande befälsordningen som rått under lång tid nu snarast bör reformeras. Utskottet kan konstatera att det finns konkreta förslag från Försvarsmakten om hur ett sådant system ska utformas. Enligt utskottet är det angeläget att reformeringen av befälsordningen inte fördröjs. I detta reformarbete bör det övervägas att reservofficerarna liksom yrkesofficerarna i samband med rekrytering och utbildning förbinder sig att genomföra internationell tjänstgöring. Utskottet utgår från att regeringen återkommer i frågan så snart som det är möjligt och är för sin del berett att med prioritet behandla sådana förslag som kan behöva fattas av riksdagen.
Kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 31 är med vad utskottet anfört till stor del beaktad och behöver därför inte tillstyrkas.
I kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) motsätter sig Miljöpartiet vad regeringen anför om exportstöd.
Utskottet har vid olika tillfällen ställt sig positivt till exportstöd bl.a. i det försvarspolitiska beslutet för 2005–2007; det grundläggande syftet med att främja export av krigsmateriel ska vara att säkerställa försörjningen med materiel och kompetens till det svenska försvaret. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.
Utskottet anser således att kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 22 bör avslås.
I kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) lämnas förslag om en vidgad frivilligkrets.
Riksdagen godkände (bet. 2001/02:FöU12) i maj 2002 på förslag från regeringen (prop. 2001/02:159) nya riktlinjer för stöd och uppdrag till det frivilliga försvaret. Riktlinjerna innebär bl.a. att stödet till den frivilliga försvarsverksamheten måste anpassas till de förändringar som sker i övrigt inom totalförsvaret. Reformbehovet inom den frivilliga försvarsverksamheten är lika påtagligt som inom totalförsvaret i övrigt. Myndigheternas uppdrag till den frivilliga försvarsverksamheten behöver därför successivt förändras. Riktlinjerna innebär också att regeringen bör göra återkommande översyner av vilka organisationer som ska få del av stödet.
Utskottet gör ingen annan bedömning nu varför kommittémotion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 33 inte behöver tillstyrkas.
Åtgärderna som genomförs för att stärka samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar i fred förbättrar också förmågan för det civila försvaret.
De kompletterande åtgärder som vidtas för att säkerställa den grundläggande förmågan inom det civila försvaret innefattar bl.a. omvärldsbevakning för höjd beredskap, underhåll av skyddsrum och fullträffsskyddade teleanläggningar m.m. samt utbildning för minröjning. Områden av stor betydelse är elförsörjning, telekommunikation, skydd mot CBRN-händelser (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser) och informationssäkerhet.
Den förmåga som krävs inom det civila försvaret är till stor del densamma som samhället behöver för att kunna motstå en extraordinär händelse. Regeringen anser samtidigt att de satsningar som görs på den fredstida krisberedskapen även är till nytta för det civila försvaret.
Regeringen anser att det även fortsättningsvis behövs vissa specifika förmågor inom det civila försvaret om de säkerhetspolitiska förutsättningarna skulle försämras i framtiden. När det gäller stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna bör det även i fortsättningen inriktas mot att bygga upp en fredstida förmåga i syfte att bättre ta till vara dessa organisationers engagemang och kunnande.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag (punkt 1) om beredskapskredit för försvaret.
Riksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret på högst 40 000 000 000 kr för 2006, om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger. Regeringen anser att ett motsvarande bemyndigande, avseende samma belopp, bör lämnas för 2007. Beredskapskrediten ska säkerställa att en nödvändig beredskapshöjning inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte disponerar nödvändiga betalningsmedel. Om beredskapskrediten utnyttjas, avser regeringen att återkomma till riksdagen med redovisning av behovet av medel för den fortsatta verksamheten.
Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslår om beredskapskredit för totalförsvaret.
Utskottet föreslår att riksdagen
– godkänner regeringens förslag (punkt 18) i den del som avser anslagen under politikområdet Totalförsvar samt avslår motionerna 2006/07:Fö214 (v) och 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 34,
– godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för 2007–2009 (punkt 3) och avslår motion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 18,
– bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr efter 2007 (punkt 4) och avslår motion 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 19 (i denna del),
– godkänner vad regeringen föreslår om anskaffning av materielprojekt under 2007 (punkt 5) och tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om redovisning av utveckling av ledningssystem samt avslår motion 2006/07:Fö238 (mp) yrkandena 19 (i denna del) och 20,
– bemyndigar regeringen att för 2007 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 500 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital (punkt 6).
Jämför reservationerna 1–3 (mp).
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 20 532 937 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 21 123 972 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget omfattar utbildnings- och övningsverksamhet för utvecklingen av insatsorganisationen, planering m.m., insatser samt försvarsunderrättelseverksamhet. Under anslaget finansieras den fredsfrämjande verksamhet med trupp utomlands som Försvarsmakten genomför efter beslut av regeringen. Vidare finansierar anslaget Sveriges del av de gemensamma kostnader som kan komma att uppstå i samband med EU-ledda internationella insatser, den s.k. Athenamekanismen. Under anslaget beräknas även belopp för de frivilliga försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet, liksom för deras verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska försvarsindustrins exportverksamhet, Försvarsmaktens säkerhetsfrämjande samarbete med andra länder samt avveckling av materiel. Även medlemskap i multinationella samarbeten såsom SALIS (Strategic Airlift Interim Solution) finansieras från detta anslag.
Anslaget ska fr.o.m. 2007 finansiera utgifter för anskaffning av beredskapsvaror.
För 2007 har regeringen bl.a. beräknat att följande belopp kommer att användas under anslaget för här angivna ändamål:
11 050 miljoner kronor för personal,
760 miljoner kronor för värnpliktsutbildning samt
2 650 miljoner kronor för hyror.
I enlighet med den ökade ambitionsnivån för de fredsfrämjande truppinsatserna har anslaget ökats med 600 miljoner kronor 2007, 710 miljoner kronor 2008 och 1 376 miljoner kronor 2009. Av dessa belopp har 200 miljoner kronor t.o.m. 2006 tidigare beräknats under anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Lars Ohly m.fl. (v) påpekar i partimotion 2006/07:Fö214 att regeringen föreslår att resurserna till internationella insatser ska öka. Detta förslag avvisar Vänsterpartiet. Regeringens förslag innebär en ökning med 600 miljoner kronor varav 200 miljoner kronor är överföring från anslag 6:2. Vänsterpartiet anser att denna omfördelning är tillfredsställande men motsätter sig ökningen med de kvarstående 400 miljoner kronor som satsningen innebär.
Anslaget finansierar även åtgärder för främjande av den svenska försvarsindustrins exportverksamhet. Nedskärningar av dessa resurser föreslås med 550 miljoner kronor då Vänsterpartiet över huvud taget motsätter sig svensk vapenexport.
50 miljoner kronor av ovan angivna besparing omfördelas inom anslag 6:1 till den pågående jämställdhetsintegreringen. Dessa resurser blir ett viktigt tillskott för exempelvis arbetet med att jämna ut den sneda könsfördelningen. I nuläget är endast ca 4 % av Försvarsmaktens personal kvinnor. Satsningar krävs därför på en rad områden vilka alla kan bidra till att fler kvinnor inte bara söker sig till, utan även stannar inom, Försvarsmakten. För att åstadkomma detta krävs att information sprids och utbildning genomförs på bred front i syfte att förändra grundläggande attityder och strukturer.
Vänsterpartiet yrkar (i denna del) att anslag 6:1 minskas med 900 miljoner kronor.
Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att Miljöpartiets viljeinriktning är klar, att fortsätta spara på det militära försvaret. Inte genom att osthyvla fram besparingar utan några riktlinjer till Försvarsmakten, utan genom att ta ansvar för att på allvar prioritera den internationella verksamheten, välja bort förmågor som inte längre behövs och därmed göra ordentliga besparingar inom bl.a. materielanslaget. Miljöpartiet föreslår att Försvarsmaktens anslag 6:1 ska minska med 400 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 34 i denna del).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:1 och avstyrker motionerna 2006/07:Fö214 (v) i denna del och 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 34 i denna del.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 17 769 701 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 17 736 750 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget omfattar anskaffning, vidmakthållande och avveckling av materiel och anslagsfinansierade anläggningar. Vidare används anslaget för kostnader för den europeiska försvarsbyrån (EDA) och för det säkerhetsfrämjande samarbetet med andra länder. Anslaget finansierar vidare åtgärder för att främja den svenska försvarsindustrins exportverksamhet samt finansiering av förstagångsanskaffning av beredskapsvaror.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för 2007–2009.
Regeringen föreslår också att regeringen bemyndigas att under 2007 för ramanslag 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr efter 2007.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 får besluta om utveckling och anskaffning av nedan angivna materielprojekt och i övrigt får fatta nödvändiga beslut beroende på förändrade förutsättningar som inte kunnat förutses:
anskaffning gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),
studie avseende marina system,
anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt
anskaffning av artillerigranat (Excalibur).
Miljoner kronor
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
1 Efter avdrag för ett prognostiserat anslagssparande ut från 2006 på 1 500 000 tkr.
2 Endast åtaganden som inte finansieras med ingående anslagssparande (1 748 814 tkr).
3 Endast de åtaganden som kräver särskilt beställningsbemyndigande i den nya anslagsstrukturen.
4 Samtliga åtaganden i enlighet med avsnitt 7.7 i volym 1.
Investeringsplanen är regeringens förslag till inriktning för materielförsörjningen 2007–2009.
Det kommer under löpande verksamhet, t.ex. i pågående materielprojekt, att uppstå beslutssituationer som inte kunnat förutses i samband med att regeringen lämnar sin årliga budgetproposition till riksdagen. Dessa situationer kan ibland kräva en skyndsam hantering, särskilt mot bakgrund av regeringens strävan mot ökad andel internationella materielsamarbeten. Förändringar som kan leda till en sådan beslutssituation kan t.ex. röra förändrade förutsättningar i internationellt materielsamarbete och förändrade industriella förutsättningar. Inom ramen för de beslut som riksdagen fattar avseende materielförsörjning bör regeringen genom beslut kunna hantera uppkomna förändringar i förutsättningarna.
I de fall sådana förändringar måste hanteras avser regeringen att särskilt återrapportera sina ställningstaganden till riksdagen.
För att ge en överblick över var i tiden materielobjekt befinner sig i beställningshänseende redovisar regeringen nedan exempel på större objekt som redan är beställda, som återstår att beställa under 2006, som avses beställas under 2007 och som avses beställas efter 2007. Investeringarnas betydelse för insatsorganisationens utveckling och operativa förmåga i olika hänseenden redovisas under inriktningen av stridskrafterna.
Redan beställt
De objekt som redan har beställts är bl.a.
renovering och modifiering av Haubits 77,
anskaffning av ingenjörsbandvagn,
anskaffning av nytt igenkänningssystem (IK NY).
Återstår att beställa under 2006
Bland andra följande objekt återstår att beställa under 2006
utveckling och anskaffning av granatkastarpansarbandvagn (Amos),
utveckling av radar till JAS 39 Gripen,
omsättning av VHF- och UHF-utrustning,
delbeställning av ledningssystemets tekniska grund för det nätverksbaserade försvaret (LedsystT),
fortsatt utveckling av gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),
planerings-, utbildnings- och utvärderingsutrustning till JAS 39 C/D Gripen.
Planerade beställningar under 2007
Bland andra följande objekt har planerade beställningsbeslut under 2007
utveckling av torped, mina, sensor (TMS),
studie avseende marina system,
interoperabilitet JAS 39 Gripen,
anskaffning gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),
anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt
anskaffning av artillerigranat (Excalibur).
Planerade beställningar efter 2007
Bland andra följande objekt har planerade beställningsbeslut efter 2007
anskaffning tung lastbärare,
anskaffning sjukvårdsenhet Role 2,
anskaffning taktiska radiolänkar 11/16/22.
Anslaget har inte tidigare funnits uppfört på statsbudgeten. Medel för ändamålet har t.o.m. budgetåret 2006 beräknats under anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling.
För att delvis finansiera den ökade ambitionsnivån för de fredsfrämjande truppinsatserna har anslaget minskats med 200 miljoner kronor fr.o.m. 2007. Beloppet beräknas i stället under anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 6:2 Materiel och anläggningar
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Lars Ohly m.fl. (v) föreslår i partimotion 2006/07:Fö214 besparingar på 500 miljoner kronor på de ekonomiska resurser inom anslaget som avdelas till främjande av svensk vapenexport. Vidare föreslås en större nedskärning genom en minskning av materielbeställningarna på totalt 2 000 miljoner kronor för 2007. Den, med tanke på hotbilden, orimligt höga nivån på försvarsmateriel måste stegvis minska. Vänsterpartiet yrkar (i denna del) att anslag 6:2 minskas med 2 500 miljoner kronor.
Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att Miljöpartiets viljeinriktning är klar, att fortsätta spara på det militära försvaret. Inte genom att osthyvla fram besparingar utan några riktlinjer till Försvarsmakten, utan genom att ta ansvar för att på allvar prioritera den internationella verksamheten, välja bort förmågor som inte längre behövs och därmed göra ordentliga besparingar inom bl.a. materielanslaget. Miljöpartiet riktar i sitt budgetförslag den största delen av besparingarna mot anslag 6:2 Materiel och anläggningar. Motionärerna föreslår att Försvarsmaktens anslag 6:2 ska minskas med 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 34 i denna del).
Motionärerna påpekar att regeringen anför att redovisningen avseende bl.a. beställningsbemyndigandet samt spårbarheten mellan materielanskaffning och stridskrafternas förmåga är utvecklad i propositionen, bl.a. med hänvisning till att riksdagen nu godkänner även utveckling och anskaffning av specifika materielobjekt. Det gjordes dock redan under 2006 års budgetproposition, dessutom utan de kryphål som regeringen nu vill införa. Regeringen skriver nämligen enligt motionärerna följande.
Det kommer under löpande verksamhet, t.ex. i pågående materielprojekt, att uppstå beslutssituationer som inte kunnat förutses i samband med att regeringen lämnar sin årliga budgetproposition till riksdagen. Dessa situationer kan ibland kräva en skyndsam hantering, särskilt mot bakgrund av regeringens strävan mot ökad andel internationella materielsamarbeten. Förändringar som kan leda till en sådan beslutssituation kan t.ex. röra förändrade förutsättningar i internationellt materielsamarbete och förändrade industriella förutsättningar. Inom ramen för de beslut som riksdagen fattar avseende materielförsörjning bör regeringen genom beslut kunna hantera uppkomna förändringar i förutsättningarna. I de fall sådana förändringar måste hanteras avser regeringen särskilt återrapportera sina ställningstaganden till riksdagen.
Detta innebär i praktiken att regeringen skapar sig en generell möjlighet att undandra sig det inflytande som en enig riksdag vid ett flertal tillfällen har beslutat om. Miljöpartiet avvisar alla sådana undantag från kravet att underställa materielprojekt en prövning i riksdagen. Information i efterhand betackar sig Miljöpartiet sig för.
Regeringen vill att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 får besluta om utveckling och anskaffning av nedan angivna materielprojekt och i övrigt får fatta nödvändiga beslut beroende på ändrade förutsättningar som inte kunnat förutses:
anskaffning av gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),
studie avseende marina system,
anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt
anskaffning av artillerigranat (Excalibur).
Miljöpartiet anser att propositionen lämnar en hel del övrigt att önska när det gäller spårbarhetsredovisningen mellan bl.a. operativa krav och materielprojekt. De krav som tidigare har ställts från Alliansens sida på öppenhet kring kostnader, alternativa anskaffningsmöjligheter m.m. tillgodoses inte. Miljöpartiet hänvisar med glädje till den motion allianspartierna lade i frågan i Försvarsutskottets betänkande 2005/06:FöU1, samt bjuder på ett citat ur Moderaternas motion 2005/06:Fö259:
I den redovisning regeringen nu lämnar riksdagen anges inte kostnaderna för de enskilda materielprojekten, inte heller om materielen finns att köpa på annat håll eller ens om insatsförsvaret har behov av den. Därför är det viktigt att den materielplan som föreläggs riksdagen är spårbar.
Regeringen anser att förslaget till investeringsplan bör ses i ett helhetsperspektiv kopplat till målen för politikområdet, kraven på operativ förmåga och delförmåga, funktionernas och insatsorganisationens utveckling samt behovet av tillgång till kompetens. Miljöpartiet håller med om detta men drar en annan slutsats än att riksdagen bör godkänna denna investeringsplan samt materielprojekten för 2007. Genomgående i propositionen skriver nämligen regeringen att de mål för politikområdet man redogör för och kraven på operativ förmåga m.m. är de som den tidigare regeringen formulerade. Underförstått, såsom Miljöpartiet tolkar det, att de kommer att ändras i och med regeringsskiftet. Motionärerna gissar att det kommer att ske under de år regeringen nu vill att riksdagen beslutar om vad gäller investeringsplan och insatsorganisation.
Sammantaget innebär detta att Miljöpartiet motsätter sig det godkännande av vad regeringen föreslår om anskaffning av viktigare materielprojekt, både vad gäller förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för 2007–2009, hemställan om att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr efter 2007, regeringens förslag om anskaffning av materielprojekt under 2007 (yrkandena 18 och 19). Tyvärr är det också nödvändigt att upprepa riksdagens krav på ökad öppenhet kring kostnadsredovisningar m.m. när det gäller materielredovisningen (yrkande 20).
Vid sin beredning av frågor om materielanskaffningen har utskottet haft tillgång till sekretessbelagda sammanställningar med kostnader för olika materielprojekt fördelade över olika år som tagits fram i Försvarsdepartementet. Vidare har utskottet erhållit en promemoria från Försvarsdepartementet med en beskrivning av de olika materielprojekt som regeringen vill att riksdagen ska godkänna. Utskottet har dessutom tagit del av en rapport från riksdagens utredningstjänst om det parlamentariska inflytandet över materielanskaffningen i vissa andra länder. De länder som redovisas är Danmark, Finland, Norge, Schweiz och USA. Dessa länders parlament har enligt utredningstjänstens rapport stort inflytande över viktigare materielanskaffningar.
Försvarsutskottet har vid olika tillfällen framhållit att riksdagens inflytande över materielanskaffningen måste öka. Det har skett i betänkandena 1994/95:FöU4, 1996/97:FöU4, 2001/02:FöU11 2003/04:FöU6, 2004/05:
FöU4 och 2005/06:FöU1. Utskottet vidhåller denna sin uppfattning.
I betänkande 2005/06:FöU1 konstaterade utskottet att materielredovisningen förbättrats jämfört med de senaste årens budgetpropositioner och att riksdagen i enlighet med riksdagens beslut nu formellt underställs förslag om anskaffning av viktigare materielprojekt. Utskottet förutsatte att den redovisning som regeringen gjorde utvecklas ytterligare till nästa budgetproposition. Utskottet ansåg också att underlaget om det nya artillerisystemet Archer inte var tillräckligt för att ta ställning till detta projekt. Utskottet begärde att regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett fördjupat underlag. Regeringen återkom därefter i en särskild proposition med förslag till anskaffning av artillerisystemet. Utskottet tillstyrkte därefter i betänkande 2005/06:FöU10 proposition 2005/06:132 Renovering och modifiering av artillerisystemet Haubits 77B. Utskottet ansåg att en renovering och modifiering av dessa haubitsar sammantaget var det mest lämpliga alternativet att modernisera markstridskrafternas artilleri. Projektet borde dock omprövas om inte ett utländskt utvecklingssamarbete kommer till stånd.
Regeringen bör enligt utskottet återkomma med en redovisning av hur projektet med artillerisystemet Archer fortskrider och hur det utländska utvecklingssamarbetet fortskrider.
Regeringen begär att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 får besluta om utveckling och anskaffning av följande materielprojekt:
anskaffning av gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),
studie avseende marina system,
anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt
anskaffning av artillerigranat (Excalibur).
I budgetpropositionen för 2006 föreslog regeringen att riksdagen godkände att regeringen fick besluta om ett antal materielprojekt. I budgetpropositionen för 2007 vidgas nu denna begäran (s. 69–70) till att omfatta att regeringen också i övrigt ska få fatta nödvändiga beslut beroende på förändrade förutsättningar som inte kunnat förutses beträffande ovanstående fyra angivna projekt. Utskottet har för sin del inget att invända mot att regeringen avbryter eller senarelägger dessa projekt om regeringen finner detta motiverat.
Utskottet kan emellertid konstatera att det saknas en egentlig beskrivning i propositionen av vad studien av marina system avses omfatta som regeringen vill få bemyndigande att inleda. Regeringen bör återkomma till riksdagen med redovisning av studiernas resultat. Övriga objekt som regeringen begär att få godkända finns beskrivna under inriktningsavsnittet för det militära försvaret i budgetpropositionen.
Utskottet anser det angeläget med en fördjupad och samlad redovisning för riksdagen av arbetet med utvecklingen av olika ledningssystem inom ramen för det som brukar benämnas ett nätverksbaserat försvar (NBF). Sambanden mellan ledningssystemet för det nätverksbaserade försvaret (LedsystT), det gemensamma ledningssystemet Sweccis, det gemensamma taktiska radiosystemet GTRS, systemet Radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel) och eventuella andra lednings- och sambandssystem ska därvid framgå. Redovisningen bör beskriva vilka insatsförband de olika ledningssystemen avser att betjäna samt de bedömda totalkostnaderna för utveckling och anskaffning av dessa system. Några långtgående ekonomiska åtaganden beträffande Sweccis och GTRS bör inte ske innan en sådan redovisning har skett. Vad utskottet ovan anfört om behovet av en samlad redovisning av arbetet med utveckling av olika ledningssystem bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker med det ovan anförda regeringens förslag till anslag för anslag 6:2 (punkt 18 i denna del), regeringens förslag till investeringsplan för Försvarsmakten (punkt 3), regeringens förslag till bemyndigande att beställa materiel och anläggningar (punkt 4), regeringens förslag till materielobjekt 2007 (punkt 5) och avstyrker motionerna 2006/07:Fö214 (v) i denna del och 2006/07:Fö238 (mp) yrkandena 18–20 och 34 i denna del.
Utskottet vill också särskilt kommentera frågan om en eventuell förlängd serie av JAS 39 i C/D-version. Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2007 redovisat att 31 JAS flygplan bör uppgraderas från A/B-version till C/D-version. Regeringen anmäler i budgetpropositionen att detta bereds för närvarande. Enligt vad utskottet inhämtat finns inte några medel för denna uppgradering av JAS 39 A/B budgeterade varken i investeringsplanen eller i beställningsbemyndigandet som regeringen begär att riksdagen nu ska godkänna. Ett sådant beslut är av sådan betydelse att det uppenbarligen bör godkännas av riksdagen även av andra skäl än ekonomiska. Regeringen måste sålunda återkomma till riksdagen i detta ärende innan ett eventuellt sådant beslut avses fattas.
Tusental kronor
1 Anslaget är nytt för år 2007
2 Motsvarar 990 319 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 990 319 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget finansierar forskning och teknikutveckling av materiel och anläggningar. Anslaget finansierar vidare det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP), forskning avseende skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och kemiska stridsmedel (CBRN) samt flygteknisk kompetens- och resursutveckling. Anslaget finansierar också forsknings- och utvecklingsverksamhet som genomförs inom ramen för det svenska deltagandet i den europeiska försvarsbyrån (EDA).
Anslaget har inte tidigare funnits uppfört på statsbudgeten. Medel för ändamålet har t.o.m. budgetåret 2006 beräknats under anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling och anslag 6:8 Totalförsvarets forskningsinstitut.
Lars Ohly m.fl. (v) påpekar i partimotion 2006/07:Fö214 att inom detta anslag finansieras exempelvis Sveriges kostnader för den europeiska försvarsbyrån (EDA) och olika typer av projekt för utveckling av krigsmateriel. I nuläget behöver Sverige i mycket större utsträckning satsa på forskning och utveckling inom bl.a. miljöteknikområdet. Därför föreslår Vänsterpartiet (i denna del) en omfördelning inom statsbudgeten. 500 miljoner kronor föreslås tas från anslag 6:3 och fördelas till för samhället viktigare forskningsverksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:3 och avstyrker motion 2006/07:Fö214 (v) i denna del.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 155 126 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 155 126 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget disponeras av Totalförsvarets pliktverk för mönstring, antagningsprövning, inskrivning och stöd under grundutbildning samt enskilda ärenden inom området. Vidare finansierar anslaget Totalförsvarets pliktverks verksamhet med att ge myndigheter och andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret stöd och service avseende bemanning med totalförsvarspliktiga.
Tusental kronor
Huvuddelen av den avgiftsbelagda verksamheten avser tjänster som beställs av Försvarsmakten.
Anslaget minskas med 49,8 miljoner kronor 2007 och 101,2 miljoner kronor fr.o.m. 2008. Beloppen beräknas i stället under anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:4 Totalförsvarets pliktverk
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:4.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 32 533 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 32 533 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget disponeras av Försvarshögskolan för forskning och utveckling m.m. inom skolans kompetensområde. Verksamheten ska kunna knytas till utbildningen och tillgodose totalförsvarets behov.
Tusental kronor
Försvarshögskolans avgiftsbelagda verksamhet utgörs av forskning och utbildning för det civila och militära försvarets behov. Utbildningen beställs bl.a. av Försvarsmakten, övriga myndigheter och organisationer.
Myndighetens avgiftsfinansierade verksamhet ska förändras. Omfattningen av den högre officersutbildningen som genomförs vid Försvarshögskolan bör förändras så att utgifterna på anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskas fr.o.m. 2008.
Vidare bör den ekonomiska omfattningen av forskning och teknikutveckling vid Försvarshögskolan, och som finansieras av Försvarsmakten minskas.
Anslaget ökades engångsvis 2006 med 600 000 kr för att finansiera särskild utbildning. Anslaget har minskats med motsvarande belopp fr.o.m. 2007.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:5 Försvarshögskolan
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:5.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 537 558 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 542 379 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget finansierar den verksamhet med bl.a. signalspaning som Försvarets radioanstalt bedriver och kapitalkostnaden för den teknikutveckling som behövs för denna verksamhet. Anslaget finansierar även Försvarets radioanstalts bidrag till att ge förvarning om förändrade förhållanden i vår omvärld samt myndighetens lämnande av stöd vid fredsfrämjande internationell verksamhet.
Tusental kronor
Den avgiftsfinansierade verksamheten omfattar uppdrag som genomförs för att lämna stöd till myndigheter m.m. samt uppdrag för att genomföra IT-säkerhetsanalyser. Intäkterna disponeras av myndigheten.
För att finansiera utgifter för räntor och amorteringar som uppstår till följd av övergången till lånefinansiering av myndighetens investeringar har regeringen genom beslut ökat anslaget 2007 och 2008.
Anslaget har ökats med 20 miljoner kronor 2007, 25,3 miljoner kronor 2008 och 30,8 miljoner kronor 2009 för att finansiera vissa nödvändiga nyinvesteringar. Beloppen har tidigare beräknats under anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.
För finansiering av informationssäkerhet ökas anslaget 2007.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:6 Försvarets radioanstalt
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:6.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 57 049 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 57 049 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget finansierar Totalförsvarets forskningsinstituts verksamhet med att tillgodose totalförsvaret med forskning, metod- och teknikutveckling samt med utredningsverksamhet. Kompetensen ska kunna nyttiggöras utanför totalförsvaret samt som stöd till svensk industri och vid export av krigsmateriel.
Tusental kronor
Den avgiftsfinansierade verksamheten omfattar forskning samt teknik- och metodutveckling för bl.a. Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Krisberedskapsmyndigheten samt andra kunder. Myndighetens avgiftsfinansierade verksamhet ska förändras. Den ekonomiska omfattningen av forskning, teknikutveckling samt utveckling m.m. vid Totalförsvarets forskningsinstitut, och som finansieras av Försvarsmakten bör minskas.
Anslaget minskas med 154 miljoner kronor fr.o.m. 2007 som i stället beräknas under anslag 6:3 Forskning och teknikutveckling.
Vidare ökas anslaget fr.o.m. 2007 för finansiering av internationell och exportstödjande verksamhet.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:7 Totalförsvarets forskningsinstitut
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Lars Ohly m.fl. (v) framhåller i partimotion 2006/07:Fö214 att anslaget omfattar bl.a. 16 miljoner kronor för finansiering av internationell och exportstödjande verksamhet vilka Vänsterpartiet föreslår (i denna del) ska bli föremål för besparing.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:7 och avstyrker motion 2006/07:Fö214 (v) i denna del.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
Anslaget finansierar utgifter för stöd till frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga försvarsorganisationerna får bidrag för den del av deras verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar ledning och administration, försvarsupplysning, rekrytering, funktionärsutbildning för den egna organisationen samt ungdomsverksamhet.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009,
för 6:8 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:8.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
Anslaget finansierar den verksamhet som bedrivs av vissa mindre nämnder samt bidrag till exempelvis Svenska Röda Korset och till Centralförbundet Folk och Försvar.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:9 Nämnder m.m.
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:9.
Tusental kronor
Försvarets materielverk är, med undantag av anslag 6:10 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd m.m., en avgiftsfinansierad myndighet vars främsta uppgift är att anskaffa, vidmakthålla och avveckla materiel och förnödenheter på uppdrag av Försvarsmakten och andra kunder.
Myndighetens avgiftsfinansierade verksamhet ska förändras. Den ekonomiska omfattningen av forskning, teknikutveckling samt utveckling m.m. vid Försvarets materielverk, och som finansieras av Försvarsmakten, bör minskas.
Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att för 2007 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 500 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital.
Försvarets materielverk behöver ett rörelsekapital för att finansiera utstående förskott till industrin och övrigt behov av rörelsekapital. Regeringen föreslår, mot bakgrund av det bedömda framtida kreditbehovet, att krediten i Riksgäldskontoret uppgår till 25 500 000 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk.
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 102 891 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 102 891 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget finansierar Försvarets materielverks tillhandahållande av resurser inom teknik- och materielförsörjning, inklusive forskning för stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Anslaget finansierar även, inom ovan nämnda område, Försvarets materielverks egna myndighetsuppgifter samt Försvarets materielverks samverkansuppgifter med övriga myndigheter.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 6:10 Internationella materielsamarbeten, industrifrågor och exportstöd, m.m.
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Lars Ohly m.fl. (v) framhåller i partimotion 2006/07:Fö214 delvis att även inom detta anslag finns ekonomiska stöd till vapenexport. Nedskärning av anslaget föreslås (i denna del) med 25 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 6:10 och avstyrker motion 2006/07:Fö214 (v) i denna del.
Utskottet förutsätter att utredningarna om samhällets krisberedskap arbetar utan onödig tidsutdräkt med de viktiga frågor som de har att utreda.
Utskottet avstyrker motionerna 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 3 och 2006/07:Fö232 (s) yrkandena 1–3.
Jämför reservationerna 13 (s) och 14 (mp).
Verksamheten omfattar räddningstjänst, olycks- och skadeförebyggande verksamhet samt övriga åtgärder vid olyckor enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, lagen (2006:263) om transport av farligt gods, lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor samt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Vidare styrs verksamheten av ett antal författningar inom sjösäkerhetsområdet. Politikområdet omfattar även åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och andra naturolyckor. Statens räddningsverk prövar enligt lagen om skydd mot olyckor och den därtill knutna förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor frågan om ersättning till kommuner för vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid genomförda räddningsinsatser.
Inom politikområdet ska vidare tillräcklig förebyggande verksamhet bedrivas och tillräcklig krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av svåra påfrestningar på samhället i fred. Genom att höja förmågan inför en svår påfrestning ökas också förmågan att motstå ett väpnat angrepp.
Verksamhetsområdet omfattar åtgärder för att förebygga och begränsa konsekvenser av olyckor samt avhjälpa skador. Inom utgiftsområdet finansieras verksamhet som bedrivs av Statens räddningsverk och Kustbevakningen. Verksamhet bedrivs också av andra statliga myndigheter till del baserade på samma lagstiftning samt av kommunerna. Inom politikområdet innefattas även den verksamhet som Krisberedskapsmyndigheten bedriver med uppgiften att införa, förvalta och utveckla ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet (Rakel).
Samhällets planering av åtgärder för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred sker som tidigare nämnts samordnat med planeringen för det civila försvaret inom ramen för sex samverkansområden: Teknisk infrastruktur, Transporter, Farliga ämnen, Ekonomisk säkerhet, Geografiskt områdesansvar samt Skydd, undsättning och vård. Myndigheter med ett särskilt ansvar framgår av bilagan till förordningen (2006:942) om krishantering och höjd beredskap.
Även sådan verksamhet som i huvudsak stärker det civila försvarets förmåga finansieras över anslag 7:5 Krisberedskap. Resultat och effekter av den verksamheten redovisas under politikområdet Totalförsvar medan den verksamhet som i huvudsak stärker samhällets förmåga att motstå och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred redovisas under politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och Svåra påfrestningar.
Anslag 7:7 Krisberedskapsmyndigheten finansierar i princip endast sakverksamhet hos Krisberedskapsmyndigheten. Anslag 7:5 Krisberedskap finansierar verksamhet inom övriga berörda myndigheter samt, genom riktade transfereringar, vissa uppgifter i kommuner och viss verksamhet inom ett antal ideella organisationer. Finansieringen sker enligt vissa fastställda kriterier.
Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslagen 7:7 Krisberedskapsmyndigheten och 7:8 Styrelsen för psykologiskt försvar tillhörde tidigare politikområde Totalförsvar men ingår fr.o.m. 2007 i politikområde Skydd och beredskap mot svåra påfrestningar.
Riksdagen har beslutat om målet för politikområdet (prop. 2001/02:158, bet. 2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261). Målet är att minska risken för och konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på samhället i fred och minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra länder.
Målet är att skydda kvinnors, mäns och barns liv, säkerhet och hälsa mot olyckor, samt att förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö.
Målet är att minska risken för och konsekvenserna av svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan händelse skulle inträffa ska kvinnors, mäns och barns liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller i miljö hindras eller begränsas.
Erfarenheter från flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 visade på brister i den interna krisorganisationen i Regeringskansliet. Dessa brister förklarar de flesta av de misstag som begicks under den inledande fasen. Brister förekom både i den interna organisationen av arbetet i Regeringskansliet och i ansvarsfördelningen mellan Regeringskansliet och berörda myndigheter. Ett arbete har sedan dess bedrivits för att förbättra och utveckla organisationen. Krisledningen på nationell nivå måste fortsatt utvecklas.
För att stärka samhällets krishanteringsförmåga ska utbildning, övning och träning vara obligatoriskt för alla aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet. Det ska även vara obligatoriskt med uppföljning och utvärdering.
Ansvarsprincipen utgör grunden för svensk krishantering på samtliga nivåer. Vid större kriser synes de flesta vara eniga om att ansvarsprincipen behöver kompletteras.
Den tidigare regeringen tillsatte en särskild utredare, som med utgångspunkt i propositionen Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle (prop. 2005/06:133), har i uppdrag att se över och lämna förslag till utformningen av ett system med en krisledande myndighet (dir. 2006:81). Regeringen anser att utredningen även bör ha möjlighet att ge förslag utanför befintliga konstitutionella ramar. Regeringen avser därför att besluta om tilläggsdirektiv till utredningen.
De senaste årens större och mindre strömavbrott som drabbat landet visar att Sverige saknar ett robust elsystem.
Regeringen anser att beredskapen och förmågan att hantera olyckor till sjöss med allvarliga utsläpp som följd måste höjas.
Kommunerna kan i dag ansöka om ekonomiskt stöd till att förebygga jordskred och andra naturolyckor. Erfarenheterna från de senaste åren har visat att kommunernas ansökningar kraftigt överstiger det belopp som finns att fördela. En utredning om effekterna av klimatförändringar, och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minska, ska bl.a. lämna förslag på hur systemet med detta stöd kan effektiviseras.
Peter Rådberg m.fl. (mp) hänvisar i kommittémotion 2006/07:Fö238 till att den tidigare regeringen tillsatte en särskild utredare, som med utgångspunkt i propositionen Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle (prop. 2005/06:133), har i uppdrag att se över och lämna förslag till utformningen av ett system med en krisledande myndighet (dir. 2006:81). Nu skriver regeringen att utredningen även bör ha möjlighet att ge förslag utanför befintliga konstitutionella ramar och att regeringen därför avser besluta om tilläggsdirektiv till utredningen.
Den nämnda utredningen är ett resultat av ett brett samförstånd kring krishanteringsfrågorna i Försvarsberedningen. Miljöpartiet anser att Försvarsberedningens förslag, t.ex. att inrätta en krisledande funktion, måste få genomslag och implementeras i närtid. Ett andra steg kan mycket väl vara att utredningen analyserar åtgärder som ligger utanför vår konstitutionella ram. Miljöpartiet anser således att utredningen först måste redovisa hur ett system med en krisledande funktion kan se ut, innan ytterligare steg eventuellt tas (yrkande 3). Detta för att undvika att ett eventuellt tilläggsdirektiv fördröjer eller äventyrar implementering av den princip som riksdagens partier i full enighet har ställt sig bakom.
Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) hänvisar i motion 2006/07:Fö232 till att efter många års utredande och diskussioner den förra regeringen presenterade proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle. Där tas ett helhetsgrepp på frågorna om samhällets krisberedskap. I propositionen föreslås en starkare myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet. Det föreslås att denna sammanföring skyndsamt ska bli föremål för översyn. Det är mycket angeläget att den föreslagna helhetssynen och strategin är vägledande vid den analysen (yrkande 1). Motionärerna vill peka på att just vikten av en sammanhållande myndighet som inte delas upp mellan flera olika myndigheter och som tar helhetsgrepp på säkerhetsarbetet och ser till att samverkan sker med de olika expertmyndigheterna är A och O i ett säkerhetsarbete (yrkande 2). Sammanslagningen ger en bredare och tydligare kedja från förebyggande åtgärder till lärdom av inträffade olyckor och andra extraordinära händelser samt ger förutsättningar för en effektivare resursanvändning för uppföljning, analyser och erfarenhetsåterföring. Då det gäller lokaliseringsfrågan anser motionärerna att hela det nya ledningsansvaret bör lokaliseras till Karlstadsregionen (yrkande 3). Till följd av senaste försvarsbeslutet och den därefter genomförda Omlokaliseringsutredningen har det s.k. Säkerhetsbältet i denna region, ett nätverksbygge för aktörer som arbetar med risk och säkerhet, fått förstärkt kraft. Ett antal centrala och regionala myndigheter, två universitet och en högskola samverkar i en seriös satsning på att bygga ett kompetenscentrum för dessa frågor, och näringslivet är på väg in i samarbetet.
I ett par motioner tas frågor upp om samhällets krisberedskap.
Utskottet har vid ett antal tillfällen behandlat frågor om samhällets krisberedskap. Senast skedde det i maj 2006 i betänkande 2005/06:FöU9 Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle. Regeringen har därefter tillsatt två utredningar för att stärka samhällets krisberedskap. Den ena utredningen ska lämna förslag till utformningen av ett system med en krisledande myndighet som ska prioritera resurser och samordna övriga myndigheters arbete i samband med stora kriser. Den andra utredningen ska göra en översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar för att skapa en ny myndighet för samhällets beredskap och säkerhet. Regeringen aviserar i propositionen att man kommer att besluta om tilläggsdirektiv till den utredning som ska föreslå ett system med en krisledande myndighet. Utskottet har inget att erinra mot att utredningen får tilläggsdirektiv och förutsätter att båda utredningarna arbetar utan onödig tidsutdräkt med de mycket viktiga frågor som de har att utreda. Utskottet anser att resultatet av utredningarnas arbete nu måste avvaktas och är därefter beredd att ta ställning till de eventuella förslag som kommer att lämnas till riksdagen. Utskottet ser i övrigt inte några skäl att göra några särskilda uttalanden som kan föregripa utredningsarbetet.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 3 och 2006/07:Fö232 (s) yrkandena 1–3.
Den tidigare regeringen uppdrog åt Krisberedskapsmyndigheten och Statens räddningsverk att förbereda och påbörja inrättandet av en lägesbildsfunktion. Funktionen skall, i samarbete med Regeringskansliets lägesbildsfunktion, snabbt kunna upptäcka och verifiera allvarliga händelser, vid behov larma samt förse aktörer på nationell, regional och lokal nivå med en samlad nationell lägesbild och tvärsektoriella analyser. Behovet av information från internationella forum ska också beaktas.
Den tidigare regeringen beslutade om kommittédirektiv till en översyn av Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar (dir. 2006:80) för att skapa en myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2007. Vidare har den tidigare regeringen beslutat om kommittédirektiv till utformning av ett system med en krisledande myndighet (dir. 2006:81). En delrapport ska lämnas till regeringen den 1 december 2006. Uppdraget ska slutredovisas den 1 maj 2007.
Den tidigare regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2005 en långsiktig investeringsplan för Kustbevakningen. Riksdagen biföll regeringens förslag. Planen innehåller en rad investeringar vilka innebär att den svenska förmågan avseende miljöräddningstjänst successivt kommer att stärkas. Kustbevakningen har därefter upphandlat tre nya flygplan samt två större kombinationsfartyg med bättre kapacitet än de nuvarande. Mer effektiva fartyg och flygplan syftar till att öka förmågan att leda bekämpningsoperationer till sjöss, ge en ökad förmåga att spana efter illegala oljeutsläpp samt utgöra en viktig resurs i Kustbevakningens övervakande och brottsbekämpande verksamhet. Under året har Kustbevakningen även fått vissa nya uppgifter inom det polisiära området.
Med anledning av flodvågskatastrofen i Sydostasien i december 2004 uppdrog den tidigare regeringen åt Räddningsverket att vidta förberedelser för att i en situation då många människor med hemvist i Sverige drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet, med kort varsel i ett inledande skede kunna stödja utlandsmyndigheter och de nödställda.
Räddningsverket fick i uppdrag av den tidigare regeringen att kartlägga transporter av farligt gods inom Sverige på väg, järnväg, till sjöss och i luften. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2007.
Under 2005 har Krisberedskapsmyndigheten vidareutvecklat formerna för samordningen av krisberedskapen i det svenska samhället. Tillsammans med kommuner, landsting, andra myndigheter, näringsliv och organisationer har Krisberedskapsmyndigheten arbetat med att stärka samhällets totala förmåga att hantera och förebygga svåra påfrestningar på samhället i fred. Erfarenheterna från flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 och stormen Gudrun 2005 har påverkat detta arbete.
Den verksamhet och de åtgärder som vidtagits inom verksamhetsområdet Skydd mot olyckor av Kustbevakningen och Statens räddningsverk har bidragit till att samhällets förmåga att förebygga, förhindra och begränsa konsekvenserna av olyckor har förbättrats. Antalet olyckor har minskat och utvecklingen för dödsfall till följd av olyckor har varit stadigt nedåtgående i Sverige sedan slutet av 1980-talet.
Miljöräddningstjänst har bedrivits i syfte att begränsa skadorna på den marina miljön. Regeringen gör också bedömningen att investeringen i de två nya kombinationsfartygen kommer att stärka Kustbevakningens miljöräddningstjänstförmåga, men för att ytterligare säkerställa förmågan är en investering i ytterligare ett kombinationsfartyg nödvändig.
Internationella insatser till stöd för humanitär hjälpverksamhet har bidragit till att minska lidande och skadeverkningar av olyckor och katastrofer i de drabbade länderna.
De senaste årens krissituationer i samhället har visat att systemet för ledning, samordning och samverkan av insatser vid kriser ofta är godtagbart på lokal och regional nivå samt inom enskilda sektorer, medan det främst har funnits brister på den centrala nivån. Vidare har Sveriges förmåga att hjälpa svenskar i nöd utomlands förbättrats. Oavsett om det är Sverige eller ett annat land som drabbas, och oavsett vilken typ av kris som inträffar, t.ex. en terrorattack, pandemi eller en naturolycka, kan erfarenheter från tidigare kriser bidra till att identifiera möjliga problem och lösningar för att stärka krishanteringsförmågan. Egna och andras erfarenheter från kriser är ett viktigt kunskapsunderlag som stärker samhällets säkerhet och förbättrar krishanteringsförmågan.
Styrelsen för psykologiskt försvars arbete med medieberedskapen fortgår. Arbetet med regeringsuppdragen avseende M/S Estonias förlisning har fortgått under året. Övertagandet av kansligöromålen för verksamheten nationellt råd för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien fungerade väl.
I Östersjöområdet transporteras i dag nästan dubbelt så mycket olja som för tio år sedan och denna ökning förväntas fortsätta. Utöver de ökande volymerna kan det även konstateras att transporterna sker med allt större fartyg och att navigationsförhållandena i Östersjön innebär särskilda svårigheter för stora fartyg. Regeringen anser att det är angeläget att förstärka förmågan att omhänderta kemikalier. Det internationella samarbetet är av stor betydelse för den gemensamma förmågan i vårt närområde att möta ett större utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen.
Såväl i det svenska samhället som internationellt utgör personskador till följd av olyckor ett stort problem. Det är av stor vikt att Statens räddningsverk tar till vara den kompetens som finns såväl inom den egna myndigheten som hos andra myndigheter i det skadeförebyggande arbetet.
Genom lagen (2003:778) om skydd mot olyckor övergick detaljstyrningen av kommunerna till en styrning genom angivande av övergripande nationella mål.
Sedan den 1 januari 2006 har en förstärkt internationell verksamhet vid Räddningsverket inrättats. Verksamheten är lokaliserad till Kristinehamn och ska huvudsakligen hantera verkets internationella bistånds- och katastrofinsatser, samt kapacitetsuppbyggnad i katastrofbenägna utvecklingsländer.
Räddningsverket ska bidra till att utveckla svensk kompetens inom humanitär minhantering samt att även stödja FN och andra organ vid humanitära minhanteringsinsatser med ledning, kvalitetssäkring och utbildning.
Den tidigare regeringen har beslutat att Krisberedskapsmyndigheten ska införa, förvalta och utveckla radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, Rakel. Verksamheten ska bedrivas i nära samverkan med företrädare för användare av systemet. Den internationella utvecklingen på området, särskilt inom de nordiska grannländerna, ska följas. Krisberedskaps-myndigheten ska sprida kunskap om Rakelsystemet och verka för en stor anslutning till systemet. Hela systemet ska vara i drift 2010.
Avgörande faktorer för samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar är förberedelser inför en kris, de tekniska systemens funktionalitet samt övning.
Krisberedskapsmyndigheten ska utveckla arbetet med att ge råd, stöd och vägledningar för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser till andra aktörer i krishanteringssystemet. Krisberedskapsmyndigheten ska vara ett viktigt stöd till alla myndigheter som arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser.
Samhället kan drabbas av en händelse som kräver att flertalet aktörer har en beredskap att motstå en uppkommen kris. Däremot går det inte alltid att bygga upp en förmåga utifrån ett specifikt hot eller en särskild händelse. Svensk krisberedskap har inte råd att utgå ifrån allt för snäva perspektiv utan måste bygga upp en generell förmåga att förebygga och hantera händelser som kan leda till en svår påfrestning. Bland de hot och risker som samhället måste kunna hantera kan nämnas spridning av farliga ämnen och allvarlig smitta, terrorhandlingar och naturhändelser som slår ut samhällsviktig infrastruktur.
Regeringen anser att de särskilda medel som avsätts för krisberedskap i första hand bör användas för åtgärder som ökar förmågan att hantera en kris, dvs. förmågan att leda, samordna och informera om hanteringen av en kris som kan leda till en svår påfrestning. Därefter bör insatser göras som ökar förmågan hos den samhällsviktiga infrastrukturen att motstå störningar som kan leda till en svår påfrestning. En balanserad ansats är nödvändig för att samhället ska kunna utveckla en tillräcklig förmåga att möta en svår påfrestning, eftersom det fortfarande finns brister i flera infrastrukturer. Det är också väsenligt att funktionaliteten inom telekommunikationsområdet säkerställs i Sverige. Samhället behöver vidare öka sin förmåga att hantera händelser med kemiska ämnen, epidemier samt extraordinära händelser som är orsakade av radioaktiva ämnen. Verksamhet som syftar till att höja beredskapen mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN-hot) bör även fortsättningsvis prioriteras.
Om en svår påfrestning skulle inträffa måste det finnas en förmåga att förhindra att den leder till en fullständig kollaps i viktiga samhällsfunktioner. Regeringen anser att åtgärder för att öka denna förmåga omfattar bl.a. kunskapsuppbyggnad, fungerande krisledningsorganisationer, tekniskt ledningsstöd och samverkan mellan offentliga och privata organ. Övning och utbildning är viktiga komponenter, som bl.a. stärker den operativa förmågan hos räddningstjänsten, hälso- och sjukvården samt polisen. Utöver detta måste det finnas en förmåga hos den samhällsviktiga infrastrukturen att motstå störningar som kan leda till eller uppkomma vid en svår påfrestning.
Medieföretagen ska ha en sådan robusthet och flexibilitet att en fri och oberoende nyhetsförmedling, myndighetsinformation och varningsmeddelanden kan förmedlas snabbt och heltäckande även vid onormala händelser, vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid höjd beredskap. Arbetet med att öka medvetandet och höja kunskapsnivån hos medieföretagen och andra viktiga aktörer inom säkerhets- och beredskapsområdet ska fortgå.
Arbetet med att informera om den svenska säkerhetspolitiken och utvecklingen inom totalförsvaret ska fortsätta i samverkan med andra myndigheter och organisationer.
Inom Styrelsen för psykologiskt försvar finns det nationella rådet för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien 2004. Det nationella rådet bör fr.o.m. 2007 få ändrade uppgifter innebärande att rådet efter beslut av regeringen ska kunna stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 849 676 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 900 663 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget finansierar Kustbevakningens verksamhet med att utföra sjöövervakning och annan kontroll- och tillsynsverksamhet samt räddningstjänst till sjöss. Anslaget finansierar även Kustbevakningens kostnader för samordning av de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation.
Tusental kronor
Intäkterna avser oljeskadeersättning som påförs fartygsägare för uppkomna oljeskador. Intäkterna för denna inkomsttitel är svåra att prognostisera.
Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Kustbevakningen utför uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande myndigheter samt andra uppdragsgivare och avnämare.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för 2007–2009.
Miljoner kronor
I riksdagens beslut om statsbudget för 2005 godkändes att Kustbevakningen fick investera i två större kombinationsfartyg i syfte att möta den förändrade riskbilden avseende bl.a. oljeutsläpp. Den tidigare regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2005 att det senare skulle finnas möjlighet att införskaffa ytterligare ett större kombinationsfartyg vilket regeringen nu föreslår. Med anledning av detta framgår av investeringsplanen att ett kombinationsfartyg utgår i förhållande till föreslagen investeringsplan i budgetpropositionen för 2006.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 7:1 Kustbevakningen
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för Kustbevakningen och regeringens förslag till investeringsplan för Kustbevakningen.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
Från anslaget som disponeras av Statens räddningsverk utbetalas ersättning till kommuner för åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och andra naturolyckor.
Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under 2007 för ramanslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kr efter 2007.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Bemyndigandet avser bidrag till kommunernas verksamhet att förebygga jordskred och andra naturolyckor för att stimulera sådana åtgärder.
Kommunerna kan ansöka om statsbidrag för åtgärder som de har utfört eller avser att utföra. Grundprincipen är att utbetalningen sker när åtgärderna, för vilka bidrag beviljats, är genomförda och slutbesiktigade. För att stimulera kommunerna att utföra förebyggande åtgärder kan hälften av bidraget för planerade men ännu inte utförda åtgärder betalas efter att slutligt beslut har fattats.
Utredningen om Effekterna av klimatförändringar och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minskas (dir. 2005:8) ska bl.a. föreslå hur systemet för statliga bidrag till förebyggande åtgärder, översvämningar, ras och skred kan effektiviseras. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 1 oktober 2007.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor och regeringens förslag till bemyndigande om ekonomiska åtaganden för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
Under anslaget som disponeras av Statens räddningsverk utbetalas i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser, insatser för att bekämpa olja m.m. till sjöss samt för utredning av allvarliga olyckor. Anslaget finansierar även de räddningsinsatser som Räddningsverket kan behöva genomföra till lands i Estland, Lettland och Litauen. Anslaget används även för kostnader i ett initialt skede för räddningstjänstinsatser som lämnats efter förfrågan genom den s.k. gemenskapsmekanismen inom EU.
Under 2005 har medel från anslaget utbetalats till tio kommuner för ersättning för räddningstjänstkostnader på grund av bl.a. översvämningar och skogsbränder. För oljesanering har medel utbetalats till två kommuner.
Utfallet på anslaget varierar kraftigt mellan åren. Detta beror på att det är svårt att förutsäga antalet olyckor som kräver räddningsinsatser och konsekvenserna av dessa.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 7:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för ersättning för räddningstjänst m.m.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 665 904 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 663 981 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget som disponeras av Statens räddningsverk, finansierar verksamhet inom räddningstjänstområdet inklusive olycks- och skadeförebyggande åtgärder samt beredskap och indirekta kostnader för internationella insatser inom ramen för EU-samarbetet och Nato/PFF. Till detta tillkommer finansiering för beredskap och indirekta kostnader beträffande verkets förmåga att stödja utlandsmyndigheter och nödställda i en situation då många människor med hemvist i Sverige drabbas till följd av allvarlig olycka eller katastrof i utlandet.
Anslaget finansierar även bidrag för främjande av den enskilda människans förmåga. Delar av Centrum för risk- och säkerhetsutbildnings verksamhet finansieras från anslaget liksom delar av verksamheten vid Nationellt centrum för lärande från olyckor (NCO). Anslaget finansierar även ersättning till länsstyrelserna för tillkommande uppgifter med anledning av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Statens räddningsverk utför uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande myndigheter och andra uppdragsgivare.
Enligt Räddningsverkets instruktion får myndigheten delta i internationella räddnings- och katastrofinsatser förutsatt att det finns en extern finansiering. Vidare får Räddningsverket, om verksamheten har anknytning till myndighetens uppgifter, mot avgift tillhandahålla fortbildning, uppdragsutbildning samt konferens- och internattjänster.
Regeringen föreslår att investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för 2007–2009 godkänns.
Tusental kronor
Investeringar planeras bl.a. inom Statens räddningsverks internationella verksamhet i Kristinehamn och inom Räddningsverkets Centrum för risk- och säkerhetsutbildning.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 7:4 Samhällets skydd mot olyckor
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor och regeringens förslag till investeringsplan för Statens räddningsverk för 2007—2009 såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 1 699 305 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 716 213 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget finansierar åtgärder för att bibehålla och förbättra samhällets robusthet mot, och förmåga att hantera, svåra påfrestningar. Anslaget finansierar också åtgärder som behöver genomföras i nuvarande omvärldsläge för att säkerställa samhällets beredskap inför ett väpnat angrepp och åtgärder för att kunna stödja och ta emot stöd från andra länder vid svåra påfrestningar i fred. Planeringen av åtgärderna sker inom ramen för samverkansområdena Teknisk infrastruktur, Transporter, Farliga ämnen, Ekonomisk säkerhet, Geografiskt områdesansvar samt Skydd, undsättning och vård. Dessutom finansieras kostnader vad avser den regionala försöksverksamheten inom det s.k. Gotsam från anslaget.
Regeringen föreslår att investeringsplan för Krisberedskapen för 2007–2009 godkänns.
Tusental kronor
Investeringar under 2007 inom samhällets krisberedskap genomförs inom samtliga samverkansområden.
Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under 2007 för ramanslag 7:5 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred som, inklusive tidigare gjorda beställningar, medför utgifter på högst 563 000 000 kr efter 2007.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Bemyndigandet avser verksamhet som bedrivs inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur, Transporter, Geografiskt områdesansvar, Skydd, undsättning och vård samt Krisberedskapsmyndighetens forskningsbidrag.
Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att för 2007 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kr.
Regeringen föreslår vidare att regeringen bemyndigas att för 2007 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 500 000 000 kr.
Från och med 1998 övergick Statens räddningsverk till att lånefinansiera beredskapsinvesteringar. Låneramen för 2007 ska även täcka tidigare gjorda beredskapsinvesteringar.
Från och med 1999 övergick Socialstyrelsen till att lånefinansiera beredskapsinvesteringar. Riksdagen har på tilläggsbudget för 2006 bemyndigat regeringen att låta Socialstyrelsen disponera ytterligare 200 miljoner kronor i låneramsutrymme för att stärka den nationella beredskapen mot en influensapandemi. Motsvarande bemyndigande behövs även för 2007.
Den totala låneramen om 500 miljoner kronor ska även täcka tidigare gjorda beredskapsinvesteringar.
Regeringen föreslår att avgiftsuttaget för att finansiera åtgärder för att skydda elektroniska kommunikationer mot allvarliga hot och påfrestningar i fredstid som tas ut i enlighet med lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation fastställs till högst 100 000 000 kr under 2007.
Finansieringen av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation sker genom att den som äger allmänna kommunikationsnät av betydelse från allmän synpunkt och som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation betalar en avgift. Åtgärder som finansieras genom avgifterna syftar till att säkra de elektroniska kommunikationernas robusthet.
Regeringen föreslår att avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften, som tas ut i enlighet med elberedskapslagen (1997:288) för att finansiera beredskapsåtgärder som beslutas med stöd av nämnda lag, fastställs till högst 250 000 000 kr under 2007.
Finansieringen av åtgärder som genomförs enligt elberedskapslagen (1997:288) sker genom att den som innehar nätkoncession enligt ellagen (1997:857) betalar en avgift. Åtgärderna som finansieras via avgifter syftar till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap och vid beslut om utformningen av åtgärderna ska även effekterna för beredskapen inför svåra påfrestningar på samhället i fred beaktas.
Utgifter för åtgärder som i huvudsak ger en förmåga att motstå och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred beräknas uppgå till ca 1,6 miljarder kronor. Regeringen har i förhållande till 2006 beräknat anslaget enligt följande.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 7:5 Krisberedskap
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 7:5, regeringens förslag till investeringsplan för Krisberedskapen, regeringens förslag till bemyndigande för anslag 7:5 Krisberedskap, regeringens förslag om låneram för Statens räddningsverk för beredskapsinvesteringar, regeringens förslag om låneram för Socialstyrelsen för beredskapsinvesteringar, regeringens förslag om avgift för elektroniska kommunikationer och regeringens förslag om elberedskapsavgift.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
Anslaget finansierar utbyggnad, driftsbidrag och förvaltning av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet.
Tusental kronor
I enlighet med 7 a § förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten tas avgifter ut för finansiering av drift och förvaltning av Rakelsystemet.
Redovisning av bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
För 2004 erhölls ett bemyndigande för att anskaffa infrastrukturen för det gemensamma radiokommunikationssystemet. På grund av överklagandet och den medförda förseningen i arbetet är utfallet i tiden mycket osäkert.
I förhållande till 2006 har regeringen beräknat anslaget i enlighet med den finansiering som framgick i budgetpropositionen för 2004.
På grund av överklagandet av upphandlingen av Rakel och den försening som detta innebar hade Krisberedskapsmyndigheten inte några avgiftsintäkter under 2005. Verksamheten har under 2005 varit helt anslagsfinansierad.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2004 (bet. 2004/05:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 7:6.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 165 671 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 162 783 tkr i 2007 års prisnivå.
Krisberedskapsmyndigheten är en central förvaltningsmyndighet med särskilt ansvar enligt 11 och 18 §§ förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, fr.o.m. den 1 september 2006. Anslaget finansierar myndighetens förvaltningsutgifter.
Tusental kronor
Med uppdragsverksamhet avses i detta sammanhang den avgiftsbelagda verksamhet som regleras i 7 § förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten. Instruktionen anger att Krisberedskapsmyndigheten får åta sig att mot avgift utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 7:7 Krisberedskapsmyndigheten
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 7:7 Krisberedskapsmyndigheten.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 32 539 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 32 539 tkr i 2007 års prisnivå.
Anslaget finansierar Styrelsen för psykologiskt försvars förvaltningsuppgifter samt arvoden till ledamöterna i Överklagandenämnden för totalförsvaret och övriga kostnader för nämndens verksamhet. Anslaget finansierar också den verksamhet som myndigheten genomför inom områdena massmediernas beredskap, sprida kunskap om säkerhetspolitik och totalförsvar samt opinionsundersökningar, dvs. att följa svensk opinionsutveckling av betydelse för totalförsvaret. Vidare finansierar anslaget vägledande och rådgivande verksamhet för totalförsvarspliktiga. Anslaget finansierar även drift och vidmakthållande av vissa reservfunktioner inom etermedier.
Anslaget finansierar slutligen den beredskap som behövs för att det nationella rådet efter beslut av regeringen ska kunna stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 7:8 Styrelsen för psykologiskt försvar
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Medlen för informationsuppdraget i fråga om M/S Estonias haveri finansieras genom den s.k. övertäckningsfonden som disponeras av Sjöfartsverket.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 7:8 Styrelsen för psykologiskt försvar.
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
Anslaget finansierar ersättning från staten till SOS Alarm Sverige AB enligt avtal.
Gällande avtal mellan staten och SOS Alarm Sverige AB tecknades den 29 juni 2006 i syfte att tillgodose behovet av alarmeringstjänster för den statliga alarmeringstjänsten för arbete med ordning, säkerhet och hälsa. Avtalet löper tills vidare med ett års uppsägningstid. Staten äger 50 % av SOS Alarm Sverige AB. Övriga ägare är Förenade Kommunföretag AB och Landstingsförbundet med 25 % vardera.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 7:9 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 7:9 Ersättning till SOS Alarm AB för alarmeringstjänst enligt avtal.
Riksdagen beslutade (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333) om ändrad utgiftsområdesindelning. Anslag för kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd ingår sålunda fr.o.m. 2007 i utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.
Utskottet föreslår att riksdagen
– godkänner regeringens förslag (punkt 18) i den del som avser anslagen om kärnteknisk säkerhet och strålningsskydd m.m.,
– bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 34:1 Statens strålskyddsinstitut besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 21 000 000 kr under 2008–2010 (punkt 16),
– bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kr under 2008–2010 (punkt 17).
I enlighet med riksdagens beslut (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333) om ändrad utgiftsområdesindelning ingår fr.o.m. 2007 följande anslag i utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.
Anslagsutveckling 34:1 Statens strålskyddsinstitut
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 118 953 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 118 953 tkr i 2007 års prisnivå.
Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central myndighet med ansvar för tillsyn av joniserande och icke joniserande strålning samt beredskap mot kärntekniska olyckor, andra radiologiska olyckor samt radioaktivt nedfall. SSI är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Anslaget disponeras för SSI:s verksamhet avseende tillsyn, beredskap, miljöövervakning och forskning.
SSI:s verksamhet finansieras delvis via avgifter enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut. Avgifter som berör icke kärnteknisk verksamhet enligt 3 och 4 §§ nämnda förordning förs till inkomsttitel 2511 Ansökningsavgifter. Avgifter avseende kärnteknisk verksamhet enligt 1 § nämnda förordning förs till inkomsttitel 2551 Avgifter från kärnkraftverken.
Tusental kronor
SSI bedriver även viss avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet som i dag framför allt omfattar utbildningsverksamhet.
Tusental kronor
Som stöd för sin tillsynsutövning samt för beredskapsarbetet mot radioaktiva nedfall, finansierar SSI grundläggande och tillsynsrelaterad strålskyddsforskning. För att skapa goda förutsättningar för planering och genomförande av strålskyddsforskning är det nödvändigt att kunna fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för kommande år. Regeringen föreslås därför bemyndigas att under 2007 från ramanslag 34:1 Statens strålskyddsinstitut besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför framtida behov av anslag på högst 21 miljoner kronor under 2008–2009.
SSI har ansvar för att de skadliga effekterna av strålning på människor och miljö i Sverige ska vara så små som möjligt. I verksamheten ingår ansvaret för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Regeringen bedömer att SSI uppfyller de mål som ställts och att SSI kan verka för ett fortsatt gott strålskydd i samhället.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 34:1 Statens strålskyddsinstitut
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under 2007 för ramanslag 34:1 Statens strålskyddsinstitut besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 21 000 000 kr under 2008–2010.
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 34:1 Statens strålskyddsinstitut
Tusental kronor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 34:1 Statens strålskyddsinstitut och regeringens förslag till bemyndigande om ekonomiska åtaganden för Statens strålskyddsinstitut.
Anslagsutveckling 34:2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 99 301 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 99 301 tkr i 2007 års prisnivå.
Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central myndighet med ansvar för tillsyn av säkerheten och det fysiska skyddet vid kärntekniska anläggningar, säkerheten för kärnavfallet samt icke-spridningsfrågor.
SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion. Avgifter enligt den nämnda förordningen avseende tillsyn och forskning förs till inkomsttitel 2551 Avgifter från kärnkraftverken.
Fram till 2010 bedöms att ett antal omfattande tillståndsprövningar avseende effekthöjningar och nya anläggningar för kärnavfallshantering kommer att genomföras. Dessutom kommer vissa särskilda säkerhetsprövningar att göras under samma period.
Tusental kronor
1) Avser intäkter för tillsyns- och forskningsverksamhet. Inkomster förda mot inkomsttitel uppgår 2005 till 191 563 000 kr. Att utfallet mot inkomsttitel avviker kraftigt mot intäkterna kan förklaras med att SKI 2005 bytt redovisningsmodell, vilket i sin tur innebär att första kvartalets intäkter, till skillnad från föregående år, förs mot inkomsttitel redan föregående år då fakturering sker. För 2006 och 2007 motsvarar intäkterna i stort det belopp som förs mot inkomsttitel.
SKI bedriver även viss avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet som i dag framför allt omfattar myndighetens internationella utvecklingssamarbete.
Tusental kronor
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 34:2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 34:2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader.
Anslagsutveckling 34:11 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
Tusental kronor
1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.
2 Motsvarar 73 654 tkr i 2007 års prisnivå.
3 Motsvarar 73 654 tkr i 2007 års prisnivå.
SKI har i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa och utveckla den nationella kompetensen för frågor rörande kärnsäkerhet, icke-spridning samt kärnavfallssäkerhet. Åtgärderna ska syfta till att stödja tillsynen och höja säkerheten i de kärntekniska anläggningarna.
För att kunna planera och genomföra kärnsäkerhetsforskning på ett tillfredsställande sätt är det nödvändigt att kunna fatta beslut innehållande utfästelser som medför utgifter för kommande år. Regeringen föreslås därför bemyndigas att under år 2007 för ramanslag 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför framtida behov av anslag på högst 36 miljoner kronor under 2008–2010.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att under 2007 för ramanslag 34:2 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kr under 2008–2010.
Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
Tusental kronor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning och regeringens förslag till bemyndigande om ekonomiska åtaganden för Statens kärnkraftinspektion.
Anslagsutveckling 38:1 Elsäkerhetsverket
Tusental kronor
1 Anslaget ingår t.o.m. 2006 i utgiftsområde 24 Näringsliv.
2 Anslaget ingår t.o.m. 2006 i utgiftsområde 24 Näringsliv. Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
3 Motsvarar 42 585 tkr i 2007 års prisnivå.
Under anslaget anvisas medel till förvaltningskostnader vid Elsäkerhetsverket.
Tusental kronor
Omlokaliseringen av 24 årsarbetsplatser från Stockholm till Kristinehamn innebär omställningskostnader för myndigheten. Den uppskattning av kostnaderna för omställningen som i dagsläget kan göras grundas på antaganden av hur många av befintlig personal som kommer att följa med. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation så att verksamheten långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet.
Härledning av anslagsnivån 2007–2009 för 38:1 Elsäkerhetsverket
Tusental kronor
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för anslag 38:1 Elsäkerhetsverket.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag (punkt 18) och anvisar anslag under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt sammanställningen i bilaga 2 i detta betänkande.
Detta innebär att motionerna 2006/07:Fö214 (v) och 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 34 avstyrks.
Jämför reservation 1 (mp).
Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 volym 5 lämnat förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 6 (punkt 18).
Lars Ohly m.fl. (v) föreslår i partimotion 2006/07:Fö214 att jämfört med regeringens förslag anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskas med 900 miljoner kronor, anslag 6:2 Materiel och anläggningar minskas med 2 500 miljoner kronor, anslag 6:3 Forskning och teknikutveckling minskas med 500 miljoner kronor, anslag 6:7 Totalförsvarets forskningsinstitut minskas med 16 miljoner kronor och anslag 6:10 Internationella materielsamarbeten minskas med 25 miljoner kronor, dvs. totalt 3 941 miljoner kronor.
Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller i kommittémotion 2006/07:Fö238 att Miljöpartiets viljeinriktning är klar: att fortsätta spara på det militära försvaret. Inte genom att osthyvla fram besparingar utan några riktlinjer till Försvarsmakten, utan genom att ta ansvar för att på allvar prioritera den internationella verksamheten, välja bort förmågor vi inte längre behöver och därmed göra ordentliga besparingar inom bl.a. materielanslaget. Miljöpartiet riktar i sitt budgetförslag den största delen av besparingarna mot anslag 6:2 Materiel och anläggningar. Motionärerna föreslår att Försvarsmaktens anslag 6:1 ska minska med 400 miljoner kronor och anslag 6:2 ska minska med 500 miljoner kronor, dvs. 900 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 34).
Under avsnitten om respektive anslag i detta betänkande redovisas regeringens och motionärernas förslag utförligare. Under avsnitten om anslagen redovisas också utskottets ställningstagande till förslagen.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört under avsnitten för respektive anslag och under förutsättning av riksdagens bifall till finansutskottets betänkande 2006/07:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna föreslår försvarsutskottet att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet i enlighet med bilaga 2 i detta betänkande samt avslår motionerna 2006/07:Fö214 (v) och 2006/07:Fö238 (mp) yrkande 34.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Av Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1 a) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 34 samt avslår proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 18 delvis och motion 2006/07:Fö214 av Lars Ohly m.fl. (v).
1 c) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 18 samt avslår proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 3 delvis.
Punkt 1 b, d–k = utskottet.
Ställningstagande
Vårt militära försvar ska, i samverkan med civila myndigheter, bevaka våra gränser, ha incidentberedskap och förmåga att anpassa sig till omvärldsförändringar. Det är den operativa försvarseffekten som ska styra, och behovet är att vårt militära försvar ska kunna sättas in när FN kallar för att skilja kombattanter åt samt möjliggöra humanitär hjälp och skydda människor mot våld, övergrepp och folkmord. Dessa behov lär tyvärr inte minska utan snarare öka i takt med världens fortsatta oförmåga att förebygga och hantera konflikter på ett hållbart sätt. Miljöpartiet delar regeringens ambition att öka de internationella insatserna. Regeringen föreslår att pengar tillförs den internationella verksamheten. Miljöpartiet menar att pengar i stället ska omfördelas inom ramen.
Miljöpartiet anser att Sverige ska ha ett militärt försvar som enbart utrustas, utbildas och organiseras för det som verkligen behövs och inte efter gårdagens behov, politiska dogmer, regionalpolitiska skäl eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Eller med andra ord: Det finns bättre sätt att stödja utsatta regioner än att bevara regementen. Det finns pengar och handlingsfrihet att tjäna när vi slipper utdragna och dyra kontrakt med krigsmaterielindustrin. Det finns behov av att reformera personalförsörjningssystemet och få bort politiska låsningar som förhindrar målsättningen om ett ökat internationellt engagemang. Vi är ganska bra på att planera för vad som kanske kan behövas om tio år, men nu behöver vi koncentrera oss på vad vi ska göra för att kunna uppfylla behoven i nutid.
Försvaret behöver också viss politisk avhållsamhet: Ingen klåfingrighet i grundorganisationen – regionalpolitik bedrivs på annat sätt. Inga nya uppgifter utan att besked samtidigt ges om vad som ska bort i stället. Inget enögt stirrande på ett visst materielprojekt, förband eller någon annan dagsaktuell utmaning utan i stället förmåga att tänka på hela systemet – den samlade systemeffekten. Alla särintressen är bra på att försvara just sin bit utan att se till helheten. Därmed är det förödande när kompromisser mellan särintressen får avgöra politiska beslut. Det försvarsindustriella komplexet är omöjligt att mätta och det får inte heller utgöra ambitionsnivån.
Miljöpartiets viljeinriktning är klar, vi vill fortsätta att spara på det militära försvaret. Inte genom att osthyvla fram besparingar utan några riktlinjer till Försvarsmakten, utan genom att ta ansvar för att på allvar prioritera den internationella verksamheten, välja bort förmågor vi inte längre behöver och därmed göra ordentliga besparingar inom bl.a. materielanslaget. Miljöpartiet riktar i sitt budgetförslag den största delen av besparingarna mot anslaget 6:2 Materiel och anläggningar som bör minska med 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vidare bör som en konsekvens av det anförda Försvarsmaktens anslag 6:1 minska med 400 miljoner kronor. Totalt bör således utgiftsområde 6 minskas med 900 miljoner kronor.
Regeringen anser att förslaget till investeringsplan bör ses i ett helhetsperspektiv kopplat till målen för politikområdet, kraven på operativ förmåga och delförmåga, funktionernas och insatsorganisationens utveckling samt behovet av tillgång till kompetens. Miljöpartiet håller med om detta men drar en annan slutsats än att riksdagen bör godkänna denna investeringsplan samt materielprojekten för 2007. Genomgående i propositionen skriver nämligen regeringen att de mål för politikområdet man redogör för och kraven på operativ förmåga m.m. är de som den tidigare regeringen formulerade –underförstått, såsom Miljöpartiet tolkar det, att de kommer att ändras i och med regeringsskiftet. Vi gissar att det kommer att ske under de år regeringen nu vill att riksdagen beslutar om vad gäller investeringsplan och insatsorganisation. Miljöpartiet avvisar således regeringens förslag till investeringsplan.
Jag har ingen erinran mot förslagspunkt 1 b, d–k.
Av Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 19 (i denna del) samt avslår proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 4 delvis.
Ställningstagande
Regeringen anför att redovisningen avseende bl.a. beställningsbemyndigandet samt spårbarheten mellan materielanskaffning och stridskrafternas förmåga är utvecklad i propositionen, bl.a. med hänvisning till att riksdagen nu godkänner även utveckling och anskaffning av specifika materielobjekt. Miljöpartiet anser att propositionen lämnar en hel del övrigt att önska när det gäller spårbarhetsredovisningen mellan bl.a. operativa krav och materielprojekt.
Miljöpartiet motsätter sig vad regeringen föreslår om att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr efter 2007.
Av Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 19 (i denna del) och 20 samt avslår proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 5.
Ställningstagande
Försvarsutskottet har i flera betänkanden pekat på att redovisningen av materielanskaffningen behöver utvecklas och riksdagens inflytande stärkas (bl.a. bet. 2003/04:FöU6, rskr. 2003/04:194, bet. 2004/05:FöU4, rskr. 2004/05:143 och bet. 2005/06:FöU1, rskr. 2005/06:82). Regeringen anför att redovisningen avseende bl.a. beställningsbemyndigandet samt spårbarheten mellan materielanskaffning och stridskrafternas förmåga är utvecklad i propositionen, bl.a. med hänvisning till att riksdagen nu godkänner även utveckling och anskaffning av specifika materielobjekt. Det gjordes dock redan under 2006 års budgetproposition, dessutom utan de kryphål som regeringen nu vill införa. Regeringen skriver nämligen följande:
Det kommer under löpande verksamhet, t.ex. i pågående materielprojekt, att uppstå beslutssituationer som inte kunnat förutses i samband med att regeringen lämnar sin årliga budgetproposition till riksdagen. Dessa situationer kan ibland kräva en skyndsam hantering, särskilt mot bakgrund av regeringens strävan mot ökad andel internationella materielsamarbeten. Förändringar som kan leda till en sådan beslutssituation kan t.ex. röra förändrade förutsättningar i internationellt materielsamarbete och förändrade industriella förutsättningar. Inom ramen för de beslut som riksdagen fattar avseende materielförsörjning bör regeringen genom beslut kunna hantera uppkomna förändringar i förutsättningarna. I de fall sådana förändringar måste hanteras avser regeringen särskilt återrapportera sina ställningstaganden till riksdagen.
Detta innebär i praktiken att regeringen skapar sig en generell möjlighet att undandra sig det inflytande som en enig riksdag vid ett flertal tillfällen har beslutat om. Miljöpartiet avvisar alla sådana undantag från kravet att underställa materielprojekt en prövning i riksdagen. Information i efterhand betackar vi oss för.
Regeringen vill att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 får besluta om utveckling och anskaffning av nedan angivna materielprojekt och i övrigt får fatta nödvändiga beslut beroende på förändrade förutsättningar som inte kunnat förutses:
anskaffning av gemensamt taktiskt radiosystem (GTRS),
studie avseende marina system,
anskaffning av gemensamt ledningssystem (Sweccis) samt
anskaffning av artillerigranat (Excalibur).
Miljöpartiet anser att propositionen lämnar en hel del övrigt att önska när det gäller spårbarhetsredovisningen mellan bl.a. operativa krav och materielprojekt. De krav som tidigare har ställts från alliansens sida på öppenhet kring kostnader, alternativa anskaffningsmöjligheter m.m. tillgodoses inte. Regeringen anser att förslaget till investeringsplan bör ses i ett helhetsperspektiv kopplat till målen för politikområdet, kraven på operativ förmåga och delförmåga, funktionernas och insatsorganisationens utveckling samt behovet av tillgång till kompetens. Miljöpartiet håller med om detta men drar en annan slutsats än att riksdagen bör godkänna denna investeringsplan samt materielprojekten för 2007. Genomgående i propositionen skriver nämligen regeringen att de mål för politikområdet man redogör för och kraven på operativ förmåga m.m. är de som den tidigare regeringen formulerade – underförstått, såsom Miljöpartiet tolkar det, att de kommer att ändras i och med regeringsskiftet. Vi gissar att det kommer att ske under de år regeringen nu vill att riksdagen beslutar om vad gäller investeringsplan och insatsorganisation.
Miljöpartiet motsätter sig godkännandet av vad regeringen föreslår om anskaffning av viktigare materielprojekt. Tyvärr är det också nödvändigt att upprepa riksdagens krav på ökad öppenhet kring kostnadsredovisningar m.m. när det gäller materielredovisningen.
Av Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 2, 8 och 9.
Ställningstagande
Från och med 2007 beräknas det nuvarande anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling under två anslag med följande benämningar: 6:2 Materiel och anläggningar samt 6:3 Forskning och teknikutveckling. Försvarsutskottet har uttryckt att anslagen och syftet med dessa måste vara tydliga. I betänkande 2005/06:FöU11 erinrar utskottet om vad det uttalade i sitt betänkande 2005/06:FöU1, nämligen att fler anslag än för närvarande förbättrar riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och kunna bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas. Miljöpartiet anser att en uppdelning av materielanslaget inte är tillräckligt för att tillgodose försvarsutskottets krav. Regeringen bör återkomma med en mer utvecklad modell för hur man avser att förbättra riksdagens möjligheter att utöva dess finansmakt och kunna bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas.
I samband med den tidigare regeringens skrivelse 2005/06:131 En ändamålsenlig styrning och förvaltning för försvaret tillstyrkte försvarsutskottet att kraftfulla åtgärder vidtas för att genomföra besparingar inom stabs- och förvaltningsverksamheten. Utskottet utgick från att regeringen med kraft driver arbetet så att besparingsprogrammet på ca 2 miljarder kronor till 2008 kan genomföras (bet. 2005/06:FöU11, rskr. 2005/06:265).
Miljöpartiet konstaterar att regeringen inom ramen för sin styrning av myndigheterna avser att ge den närmare inriktningen för detta arbete. Det är knappast någon uttömmande beskrivning av hur Försvarsberedningens och försvarsutskottets viljeinriktning tillgodoses. Regeringen bör återkomma i vårens tilläggsbudget med en konkret redovisning av hur besparingarna förverkligas för budgetåret 2007 myndighet för myndighet.
Regeringen skriver också i propositionen att man avser att överväga huruvida en avvecklingsorganisation bör organiseras eller ej samt hur detta i så fall ska gå till. Miljöpartiet har länge varit tillskyndare av ett system med avvecklingsorganisation eftersom vi ser många fördelar med ett sådant förfarande.
Av Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 1.
Ställningstagande
Försvaret behöver en rad politiska beslut: Internationell verksamhet är dimensionerande och styrande för materielinköp, utbildnings- och personalförsörjningssystem. De förband som organiseras för den internationella verksamheten ska vara de som är efterfrågade, inga andra intressen får styra. Det är politiker som måste besluta om vilka förmågor som ska avvecklas.
Försvaret behöver också viss politisk avhållsamhet: Ingen klåfingrighet i grundorganisationen – regionalpolitik bedrivs på annat sätt. Inga nya uppgifter utan att besked samtidigt ges om vad som ska bort i stället. Inget enögt stirrande på ett visst materielprojekt, förband eller någon annan dagsaktuell utmaning utan i stället förmåga att tänka på hela systemet – den samlade systemeffekten. Alla särintressen är bra på att försvara just sin bit utan att se till helheten. Därmed är det förödande när kompromisser mellan särintressen får avgöra politiska beslut. Det försvarsindustriella komplexet är omöjligt att mätta, och det får inte heller utgöra ambitionsnivån.
Av Gunilla Wahlén (v) och Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 4–7.
Ställningstagande
Regeringen aviserar en kommande strategi för deltagande i internationella militära insatser. Vi anser att en strategi för Försvarsmaktens internationella verksamhet är välkommen. Men våra utgångspunkter skiljer sig från regeringens. Vi anser att de förband som organiseras för den internationella verksamheten ska vara de som är efterfrågade och att inga andra intressen får styra. Vi anser att arbetet bör ta sin början i hur efterfrågan ser ut. Vad är det världssamfundet har behov av? Vilka av dessa behov har Sverige resurser för samt kunskap och erfarenhet i? Finns det möjligheter att komma överens om en slags arbetsfördelning, t.ex. inom den nordiska kretsen? Detta möjliggör sammantaget en tydlig svensk nischning. Vi anser att det är ohållbart ekonomiskt att anmäla hela bredden av förmågor och förbandstyper till internationella styrkeregister. De förband som anmäls måste både utrustas, bemannas och tränas.
Vi anser också att frågan om internationell övningsverksamhet måste omfattas av strategin, så att ett samlat grepp tas över verksamheten. Vilka övningar bör prioriteras? Är det några speciella kriterier för vilka länder Sverige ska kunna öva tillsammans med eller ej etc.?
Vi utgår från att den av regeringen aviserade strategin läggs till riksdagen för beslut samlat med en redogörelse för hur man avser att harmonisera aktuella anmälningar till internationella styrkeregister med denna strategi, både vad avser innehåll och beredskapstider.
Av Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 10–16 och avslår proposition 2006/07:1 (utg.omr. 6) punkt 2 delvis.
Ställningstagande
Regeringen vill att riksdagen ska godkänna inriktningen för insatsorganisationens utformning för 2009, vilken ligger till grund för planeringen för 2007.
För det första avvisar Miljöpartiet regeringens förslag på en rad områden där man låser fast utvecklingen för lång tid. Det gäller bl.a. förslag om nischer inom materielförsörjningen, materielplan samt insatsorganisationen. Om riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag om hur insatsorganisationen ska se ut 2009 riskerar riksdagen att lägga fast en grund som redan när beslutet fattas krackelerar och där de långsiktiga konsekvenserna både är oklara och kontraproduktiva.
För det andra ställer sig Miljöpartiet frågan om det är rimligt att låsa fast insatsorganisationen utifrån att regeringen i en annan del av propositionen slår fast att man avser att utarbeta en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser.
Miljöpartiet tolkar detta som att en sådan strategi inte kan få fullt genomslag med mindre än att både insatsorganisation och materielplan utformas efter det att strategin har slagits fast och att man därmed anpassar materielinköp och organisation efter de internationella ambitionerna. Om man avser att inrikta sig på att verka inom ett visst geografiskt område måste rimligen t.ex. materielinköp av utrustning som är klimatberoende påverkas av detta. Till dess att en sådan sammanvägd strategi läggs till riksdagen för beslut kan inte Miljöpartiet ta ställning till huruvida den föreslagna insatsorganisationen är rimlig och adekvat för uppgiften.
Regeringens föreslagna insatsorganisation omfattar bl.a. fyra operativa ubåtar (varav två av Gotland- och två av Södermanlandklass) och sju ytstridsfartyg (varav fyra av Visby-, två av Stockholms- och en av Göteborgsklass). Miljöpartiet finner det något märkligt på flera sätt. Varför har regeringen lagt till en ubåt i insatsorganisationen jämfört med förra årets budgetproposition, utan att motivera de operativa skälen till detta? Dessa nya operativa skäl och bedömningar måste redovisas innan riksdagen kan ta ställning till lämpligheten i detta förslag. Det är också märkligt eftersom regeringen anför att Försvarsmakten har fått i uppdrag av den tidigare regeringen att redovisa en fortsatt materielförsörjning inom det marina området och att uppdraget kommer att redovisas i november 2006. Regeringen skriver också att Försvarsmakten under perioden ska
fullfölja anskaffningen av korvetter av Visbyklass,
fullfölja utveckling och anskaffning av TMS samt
genomföra en studie avseende marina system.
För det första är det Miljöpartiets mening att det inte är seriöst att slå fast insatsorganisationens inriktning i dessa delar innan dess att riksdagen kan göra en sammanvägd bedömning som inkluderar ovan nämnda redovisningar.
För det andra delar inte Miljöpartiet regeringens bedömning när det gäller behovet av Visbyserien eller TMS. Miljöpartiets uppfattning är att Visby-serien bör kortas med två båtar och att utvecklingen och anskaffningen av TMS bör stoppas. Frågan om en eventuell satsning på en ny ubåt A26 har varit föremål för mycket diskussioner. Miljöpartiet anser inte att staten ska satsa pengar på A26, vilket är en naturlig följd av vår uppfattning att Sverige måste prioritera vissa förmågor utifrån internationella behov och därmed välja bort andra.
Av Gunilla Wahlén (v) och Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 17.
Ställningstagande
Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2007 redovisat en handlingsplan för fortsatt inriktning för JAS 39 Gripen. Målet för denna handlingsplan har varit att skapa en enhetlig och antalsmässigt reducerad flygplansflotta bestående av totalt 100 stycken JAS 39 C/D genom ombyggnad av 31 befintliga JAS 39 A/B. Därmed bedömer Försvarsmakten att den operativa driften av systemet kan förlängas. Vi utgår från att erforderliga medel för detta redan har planerats in i den långsiktiga materielplanen, vilket därmed gör att det är svårt för riksdagen att ta ställning till regeringens materielredovisning utan att en redogörelse för ombyggnadsprojektet lämnas.
Regeringen skriver att denna del av budgetunderlaget för närvarande bereds och att man avser att återkomma om den fortsatta inriktningen för JAS 39 Gripen. Dock verkar det som om riksdagen ändå förväntas godkänna planerna på att omdefiniera objektsramen för JAS 39 Gripen. Regeringen skriver att man ”avser i regleringsbrevet till Försvarsmakten för 2007 reglera den nya ekonomiska ramen samt anpassa strukturen för underenheterna”. Bakgrunden till detta är att Försvarsmakten har begärt en omdefiniering av objektsramen för JAS 39. I syfte att tillskapa allvädersförmåga för precisionsbekämpning föreslår Försvarsmakten att delobjektsramen för anskaffning av attackvapen utökas med 60 miljoner kronor så att GPS-stöttade laserstyrda bomber tillförs objektsramen. Totalt föreslås den nya objektsramen JAS 39 Gripen därmed ökas med 60 miljoner kronor och uppgå till 74 583 miljoner kronor i 2006 års prisläge samt omfatta oförändrad tid, dvs. till och med 2009.
Vi anser att det inte är rimligt att riksdagen godkänner en omdefiniering av objektsramen utan att regeringen samtidigt möjliggör en samlad bedömning av JAS-systemet där också regeringens kommande ställningstagande till förslaget om en enhetlig flygplanflotta bestående av totalt 100 stycken JAS 39 C/D ingår.
Av Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 21 och 23.
Ställningstagande
Miljöpartiet avvisar det förslag till materielmekanism som redovisas i propositionen. Miljöpartiet anser att förslaget helt enkelt är obegripligt och innebär okända konsekvenser. Det går inte att ta ställning till förslaget på ett seriöst sätt i nuvarande form.
Miljöpartiet anser att internationell verksamhet ska vara dimensionerande och styrande för materielinköp och att de förband som organiseras för den internationella verksamheten ska vara de som är efterfrågade, inga andra intressen får styra. Denna uppfattning, samt det faktum att regeringen avser att återkomma med en nationell strategi för Sveriges deltagande i internationella militära insatser, gör att det är Miljöpartiets uppfattning att det vore kontraproduktivt att i dagsläget slå fast de nischer som regeringen presenterar. Nischerna för materielförsörjningen bör i stället följa den strategi för samarbete och ansvarsfördelning, utifrån de internationella insatserna, som Miljöpartiet efterfrågar inom bl.a. det nordiska samarbetet. Miljöpartiet avvisar därför regeringens inriktning i denna del.
Av Gunilla Wahlén (v) och Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 22.
Ställningstagande
Vi anser att den globala vapenhandeln är ett stort säkerhetsproblem, inte bara för att den ökar mängden vapen i världen, utan även för att vapenköpen dränerar länderna på resurser som i stället skulle kunna användas för att främja utveckling.
Regeringen verkar enligt propositionen gå i motsatt riktning. I propositionen skriver regeringen att det är viktigt att ”tidigt väga in exportmöjligheter som en faktor i materielförsörjningen. Vidare anser regeringen att ”Regeringskansliet och myndigheterna ska fortsätta att utveckla formerna för exportstödet till försvarsindustrin. […] Exportmöjligheterna bör också beaktas och lyftas fram vid deltagande i internationella fora, exempelvis inom ramen för EU:s försvarsbyrå (EDA) och inom FA/LOI.”
Vi avvisar detta. Det måste vara strikt militära behov som vägs in inför en anskaffning av materiel, inte industripolitiska konsekvenser. Det hör inte hemma i försvarsbudgeten.
Av Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 31.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att ett väl fungerande personalförsörjningssystem är av avgörande betydelse för Försvarsmaktens möjligheter att utföra sina uppgifter.
Regeringen anför i propositionen att det är angeläget att klarlägga i vilka avseenden som principerna för personalförsörjningen behöver förändras och vilka konsekvenser detta får för dagens författningsreglering. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med den redovisning och de eventuella förslag till riksdagsbeslut som kan vara nödvändiga för att uppnå en effektiv personalförsörjning utifrån den försvarspolitiska inriktningen.
Miljöpartiet delar i allt väsentligt Försvarsmaktens syn på hur personalförsörjningssystemet bör se ut utifrån ett flerkarriärssystem. Det finns en bred politisk enighet om grunderna, vilket i sin tur möjliggör en snabb process. Miljöpartiet anser att regeringen har ett stort ansvar för att skyndsamt ge Försvarsmakten de verktyg man behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter, speciellt avseende den internationella inriktningen. Systemet ska utvecklas i linje med de förslag som Försvarsmakten har lämnat. Det får inte bli några långdragna översyner eller en saktfärdig hantering i Regeringskansliet.
Av Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 33.
Ställningstagande
Försvarsmakten anger att myndighetens behov av kompetenser och förmågor ska vara styrande för uppdragen till de frivilliga försvarsorganisationerna. Regeringen skriver att man delar denna uppfattning och att bedömningen är att den genomförda verksamheten har uppfyllt målen för verksamheten.
Försvarsberedningen har i sin rapport En strategi för Sveriges säkerhet –Försvarsberedningens förslag till reformer (Ds 2006:1) lämnat följande förslag: ”Med utgångspunkt i de positiva erfarenheterna från verksamheten inom de frivilliga försvarsorganisationerna bör nu alla organisationer som med uthållighet och kvalitet bidrar till samhällets krishanteringsförmåga kunna komma ifråga för ekonomiskt stöd.” Det saknas i regeringens proposition. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag till hur detta kan implementeras.
Av Ulrica Messing (s), Peter Jonsson (s), Michael Hagberg (s), Mats Berglind (s), Åsa Lindestam (s) och Inger Jarl Beck (s).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö232 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2006/07:Fö232 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) yrkande 3.
Ställningstagande
Efter många års utredande och diskussioner presenterade den förra regeringen proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle. Där tas ett helhetsgrepp på frågorna om samhällets krisberedskap. Ett brett säkerhetsarbete måste omfatta allt från orsaksförebyggande och sårbarhetsreducerande till förhindrande, hanterande och återuppbyggande åtgärder. Alltfler politikområden berörs, och sammanhanget utgör en kedja där alla länkar hör ihop och har sin särskilda betydelse. Strategin är tydlig och den samlade syn som presenterades kan bidra till en starkt förbättrad situation.
Flera principer diskuteras i propositionen. En del har funnits sedan förut men även nya lanseras. Dessa har kommit från de erfarenheter man gjort på senare år genom ett antal händelser som genererat stora påfrestningar på det svenska samhället. Den mest påtagliga nyheten är att man, trots att ansvarsprincipen fortsatt ska gälla, föreslår att Krisberedskapsmyndigheten (KBM) och Statens räddningsverk (SRV), ”i relevanta delar” ska slås samman och att denna myndighet efter regeringens beslut ska kunna fungera som ”krisledande myndighet”, oavsett inom vilken sektor krisen uppstår.
Propositionen gick ett steg längre än tidigare och föreslog en samordning och ett myndighetsansvar för helheten som omfattar en vidare risk- och krisskala, liksom planeringsuppgifter och operativa uppgifter.
Redan under förarbetena till tidigare propositioner och under deras behandling i riksdagen restes farhågor om överlappningar m.m. mellan SRV:s och KBM:s verksamhets- och kompetensområden samt mellan de olika regelverk som de olika myndigheterna skulle tillämpa. Den nya strukturen med samverkansområden, det nya planeringssystemet och den nya myndigheten skulle dock enligt den förra regeringens intentioner leda till bättre samordning av samhällets säkerhetsarbete.
Denna effekt har som vi ser det efter drygt tre år inte varit tydlig på regional och lokal nivå.
Sett ur detta perspektiv har myndigheterna bara i begränsad omfattning förmått samordna sig i fråga om planerings- och finansieringsprinciper, informations- och utbildningsstöd, principer och metoder för riskanalys, uppföljning, tillsyn och utvärdering.
Propositionen föreslog en ny lagstiftning som förväntades lösa denna problematik genom att den fokuserar på kommunernas fredstida krishanteringsförmåga. Med tanke på intresset av att beredskapen för att hantera stora olyckor och andra krissituationer ska byggas upp underifrån, från enskild människa till kommun, från kommun till länsstyrelse och vidare till regeringen, får inte bristande samordning mellan olika regelverk och mellan centrala myndigheters tolkning och tillämpning av dessa försvåra för länsstyrelser, kommuner och enskilda.
Propositionen föreslår alltså en starkare myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet. Det föreslås att denna sammanföring skyndsamt ska bli föremål för översyn. Det är mycket angeläget att den föreslagna helhetssynen och strategin är vägledande vid den analysen. Det finns anledning att förmoda att myndigheternas verksamhet i allt väsentligt är ”relevant”, och varje område som inte kommer med i den nya myndighetskonstruktionen löper risken att minska möjligheterna för den nya strategin att lyckas.
Utöver vad som anförts i propositionen finns skäl att trycka på vikten av att samverkan och faktakunskap blir allt viktigare när det gäller t.ex. klimatförändringarna och stora samhällsuppgifter som kan förväntas till följd av nederbörd och avrinning. FN har inom ramen för International Strategy for Disaster Reduction tagit fram Guidelines for Reducing Flood Losses. FN skriver i sin sammanfattning att en riskvärdering behöver finnas som ett underlag för planering och genomförande om man ska få en långsiktigt hållbar lösning. Över huvud taget bör man ändra synsätt från en ”efter-katastrofen-handlingsplan” till en som är förebyggande. EU, i sin tur, har tagit fram ett liknande dokument där det sägs att vi måste lära oss att leva med översvämningar och öka människors medvetenhet om detta. Fokus ligger på det förebyggande arbetet. Statens geotekniska institut har tagit fram förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor, och man trycker på vikten av samverkan med andra myndigheter och organisationer. Även på regional nivå finns Nationellt Centrum för Älvsäkerhet vid Karlstads universitet som med sin kunskap skulle kunna vara en tillgång i det sammanhanget.
Vi vill peka på att just vikten av en sammanhållande myndighet som inte delas upp mellan flera olika myndigheter och som tar helhetsgrepp på säkerhetsarbetet och ser till att samverkan sker med de olika expertmyndigheterna är A och O i ett säkerhetsarbete. Sammanslagningen ger en bredare och tydligare kedja från förebyggande åtgärder till lärdom av inträffade olyckor och andra extraordinära händelser samt ger förutsättningar för en effektivare resursanvändning för uppföljning, analyser och erfarenhetsåterföring. Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs om en starkare myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet samt vad som anförs om att helhetssyn och systemtänkande ska vara vägledande i arbetet med den nya myndigheten. Därmed bör motion 2006/07:Fö232 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) yrkandena 1 och 2 tillstyrkas.
Av Peter Rådberg (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19 borde ha följande lydelse:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 3.
Ställningstagande
Den tidigare regeringen tillsatte en särskild utredare, som med utgångspunkt i propositionen Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle (prop. 2005/06:133), har i uppdrag att se över och lämna förslag till utformningen av ett system med en krisledande myndighet (dir. 2006:81). Nu skriver regeringen att utredningen även bör ha möjlighet att ge förslag utanför befintliga konstitutionella ramar och att regeringen därför avser besluta om tilläggsdirektiv till utredningen.
Den nämnda utredningen är ett resultat av ett brett samförstånd kring krishanteringsfrågorna i Försvarsberedningen. Miljöpartiet anser att Försvarsberedningens förslag, t.ex. att inrätta en krisledande funktion, måste få genomslag och implementeras i närtid. Ett andra steg kan mycket väl vara att utredningen analyserar åtgärder som ligger utanför vår konstitutionella ram. Miljöpartiet anser således att utredningen först måste redovisa hur ett system med en krisledande funktion kan se ut, innan ytterligare steg eventuellt tas, detta för att undvika att ett eventuellt tilläggsdirektiv fördröjer eller äventyrar implementering av den princip som riksdagens partier i full enighet har ställt sig bakom.
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Av Ulrica Messing (s), Peter Jonsson (s), Michael Hagberg (s), Mats Berglind (s), Åsa Lindestam (s) och Inger Jarl Beck (s).
Vi socialdemokrater har i partimotion 2006/07:Fi244 ”Alla ska med” gett vår syn på inriktningen av politiken. Våra förslag syftar till att utveckla hela Sverige och ge alla som bor här del av den goda ekonomiska utveckling som politiken under tidigare mandatperioder lagt grunden för.
Det rekordstora antalet nya jobb och den snabba minskningen av arbetslösheten som sker just nu är ett styrketecken för den välfärdsmodell som den nya regeringens politik syftar till att förändra. Hög sysselsättning kan förenas med rimliga nivåer och avgifter i a-kassan. God ekonomisk utveckling kan understödjas av bra sociala försäkringar. Sverige är ett framstående land i sin utvecklingstakt och modernitet just därför att vi har haft en välfärd som syftar till att skapa trygghet och rättvisa.
Vi vill bygga vidare på den generella välfärdspolitiken och inte underminera de system som gör att långtidssjuka och arbetslösa slipper hamna i permanent underläge och fattigdom. Vi motsätter oss de försämringar som slår hårt och brutalt mot de människor som redan hamnat i svårigheter. Vi har en sammanhållen politik för ett sammanhållet Sverige.
Majoriteten i riksdagen bestående av Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna avser dock att fastställa andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och gör en annan beräkning av statens inkomster avseende 2007 än vad som skulle bli fallet med våra förslag. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för åren 2007 och 2008.
När riksdagens majoritet genom rambeslutet väljer en annan inriktning av politiken än den vi förespråkar deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 6.
Om vårt förslag till ramar hade vunnit gehör hade vi gjort en fördelning av anslagen till utgiftsområde 6 i enlighet med det vi föreslår i vår partimotion. Vårt budgetalternativ bör dock ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.
Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara fred och självständighet för vårt land, bidra till stabilitet och säkerhet i vårt närområde samt att stärka internationell fred och säkerhet. Den militära alliansfriheten ger oss handlingsfrihet. Sverige ska vara fortsatt militärt alliansfritt och ska inte ansöka om medlemskap i Nato men bör fortsatt utveckla samarbete med Nato på områden som inte berör gemensamma försvarsförpliktelser.
Hotbilden mot Sverige har förändrats. I dag och under överskådlig tid är ett militärt angrepp från en annan stat direkt mot Sverige osannolikt samtidigt som behovet av internationella insatser för fred och säkerhet ökar. Samtidigt kan många av dagens hot mot vårt samhälle inte mötas med militära insatser. Under de senaste åren har vi därför fört över resurser från försvarsbudgeten till polis, kriminalvård och övrigt rättsväsende för att stärka Sveriges inre säkerhet.
Samtidigt ökar behovet av internationella insatser för fred och säkerhet. Till denna verklighet måste Sveriges säkerhets- och försvarspolitik anpassas. Vi har lämnat kalla krigets invasionsförsvar bakom oss och i stället format ett modernt och flexibelt insatsförsvar som har ansvar för att bidra till att hantera och förebygga kriser i vår omvärld. På så sätt bidrar vi till fred och säkerhet globalt – samtidigt som vi stärker vår egen och Europas säkerhet. Vi kan dock inte utesluta att ett väpnat angrepp mot Sverige skulle kunna uppstå på längre sikt. System och funktioner utöver de som är aktuella för internationella insatser kommer därför att behövas. I ljuset av omställningen från invasionsförsvar till insatsförsvar är det viktigt med en högteknologisk försvarsindustri.
Socialdemokraterna vill fullfölja försvarsreformen i enlighet med 2004 års försvarsbeslut och skapa ett modernt och högteknologiskt insatsförsvar. Vi avvisar dock regeringens fixering vid ett absolut antal personer i utlandstjänst. Vi menar att omvärldens behov i stället måste styra. En utökning av anslagen med 200 miljoner kronor som tidigare har beslutats är tillräcklig för att fortsätta omställningen och möta de behov som de svenska insatsförbanden har utomlands. För att möta omvärldens behov av internationella krishanteringsinsatser satsar vi dessutom 1 miljard kronor ur biståndsbudgeten på medling, konflikthantering och förebyggande fredsarbete.
Den förändrade hotbilden måste också avspeglas i fördelningen av resurser. Den nuvarande regeringen har slagit in på motsatt väg. Den överför resurser från den inre säkerheten till den yttre. Anslaget till insatsstyrkor ökar med 600 miljoner kronor 2007. Socialdemokraterna avvisar att förslaget för fredsbefrämjande insatser utökas utöver 2004 års försvarsbeslut.
Vi ställer oss bakom tidigare beslut om besparingar på ca 2 miljarder kronor inom staber och förvaltningar. Vi anser det mycket viktigt att dessa besparingar uppnås. Vi motsätter oss däremot den utomordentligt slarviga beredning av ärendet om omlokalisering av Operativa enheten (OPE) från Uppsala till Stockholm som skett i utskottet. Frågan väcktes i utskottet först vid slutjusteringstillfället av betänkandet. Något berett underlag för ställningstagande har inte underställts utskottet. Rätt ordning är naturligtvis att regeringen i gängse ordning bereder en proposition med förslag som överlämnas till riksdagen för avgörande.
Av Gunilla Wahlén (v)
En majoritet av riksdagens ledamöter, representerande Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, planerar den 6 december 2006 att besluta om ramar för statsbudgetens utgiftsområden samt en beräkning av statens inkomster varvid ett tak för statens utgifter inklusive pensionssystemet fastställs för 2007 och 2008.
Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion 2006/07:Fi245 en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken än vad riksdagsmajoriteten planerar att fatta övergripande beslut om. Vårt budgetalternativ avvisar regeringens politik som bygger på skattesänkningar ämnade att gynna de gynnade, på folkflertalets bekostnad. Vi avvisar således de kraftiga försämringar som regeringen föreslår, särskilt på arbetsmarknadspolitikens område, med siktet inställt på att försvaga den fackliga organiseringen och därmed löntagarnas ställning. I stället förordas en demokratisering av den ekonomiska politiken där arbetslöshetsbekämpning görs till den ekonomiska politikens allt överskuggande mål. Vänsterpartiet presenterar en omfattande reformbudget för jobb, rättvisa, miljöomställning och jämställdhet.
Vänsterpartiets politik för full sysselsättning påverkar olika delar av statsbudgeten. Ett omfattande jobbpaket presenteras, liksom ett flertal stora reformer för ökad välfärd och rättvisa, så att de resurser som finns i statskassan ska komma till nytta i produktiva insatser.
Vänsterpartiets anslagsförslag inom utgiftsområde 6 uppgår till en lägre summa än den som regeringen föreslår. Formellt kan det alltså tas upp till behandling. Vårt budgetalternativ ska dock ses som en helhet.
Vi redovisar här den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 6 som vi hade velat se, och som presenterades i vår utgiftsområdesmotion 2006/07:Fö214. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag att utöka resurserna till de internationella insatserna. Vänsterpartiet föreslår dessutom besparingar när det gäller materielbeställningar och all verksamhet som i de olika anslagen syftar till främjande av svensk vapenexport. Ökade resurser på Försvarsmaktens jämställdhetsintegrering föreslås också.
Jag ställer mig bakom tidigare beslut om besparingar på ca 2 miljarder kronor inom staber och förvaltningar. Jag anser det mycket viktigt att dessa besparingar uppnås. Jag motsätter mig däremot utskottsmajoritetens beredning av ärendet om omlokalisering av Operativa enheten (OPE) från Uppsala till Stockholm. Frågan väcktes i utskottet först vid slutjusteringstillfället av betänkandet. Något berett underlag för ställningstagande har inte underställts utskottet. Rätt ordning är naturligtvis att regeringen i gängse ordning bereder en proposition med förslag som överlämnas till riksdagen för avgörande.
Regeringen föreslår att resurserna till internationella insatser ska öka. Detta förslag avvisar Vänsterpartiet. Regeringens förslag innebär en ökning med 600 miljoner kronor varav 200 miljoner kronor är överföring från anslag 6:2. Vänsterpartiet anser att denna omfördelning är tillfredsställande men motsätter sig ökning med de kvarstående 400 miljoner kronor som satsningen innebär.
Anslaget finansierar även åtgärder för främjande av den svenska försvarsindustrins exportverksamhet. Nedskärningar av dessa resurser föreslås med 550 miljoner kronor då Vänsterpartiet över huvud taget motsätter sig svensk vapenexport.
50 miljoner kronor av ovan angivna besparing omfördelas inom anslag 6:1 till den pågående jämställdhetsintegreringen. Dessa resurser blir ett viktigt tillskott för exempelvis arbetet med att jämna ut den sneda könsfördelningen. I nuläget är endast ca 4 % av Försvarsmaktens personal kvinnor. Satsningar krävs därför på en rad områden vilka alla kan bidra till att fler kvinnor inte bara söker sig till, utan även stannar inom, Försvarsmakten. För att åstadkomma detta krävs att information sprids och utbildning genomförs på bred front i syfte att förändra grundläggande attityder och strukturer.
På de inom anslaget ekonomiska resurser som avdelas till främjande av svensk vapenexport föreslår Vänsterpartiet besparingar på 500 miljoner kronor. Vidare föreslås en större nedskärning genom en minskning av materielbeställningarna på totalt 2 000 miljoner kronor för 2007. Den, med tanke på hotbilden, orimligt höga nivån på försvarsmateriel måste stegvis minska. Vi har inget att erinra mot utskottets tillkännagivande om utveckling av olika ledningssystem.
Inom detta anslag finansieras exempelvis Sveriges kostnader för den europeiska försvarsbyrån (EDA) och olika typer av projekt för utveckling av krigsmateriel. I nuläget behöver Sverige i mycket större utsträckning satsa på forskning och utveckling inom bl.a. miljöteknikområdet. Därför föreslår Vänsterpartiet en omfördelning inom statsbudgeten. 500 miljoner kronor föreslås tas från anslag 6:3 och fördelas till för samhället viktigare forskningsverksamhet inom utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning.
Anslaget omfattar bl.a. 16 miljoner kronor för finansiering av internationell och exportstödjande verksamhet vilken Vänsterpartiet föreslår bli föremål för besparing.
Även inom detta anslag finns ekonomiska stöd till vapenexport. Nedskärning av dessa föreslås med 25 miljoner kronor.
Då riksdagsmajoriteten fattat rambeslut om en helt annan inriktning av den ekonomiska politiken, än den som Vänsterpartiet presenterat, deltar vi inte i detta beslut om fördelningen av anslag inom utgiftsområde 6 och presenterar inget formellt motförslag till utskottsbehandling.
I proposition 2006/07:1 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet föreslår regeringen att
1. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 utnyttja en kredit på högst 40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3.5).
2. Riksdagen godkänner inriktningen för insatsorganisationens utformning för 2009 (avsnitt 3.8.1.4).
3. Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för 2007–2009 (avsnitt 3.10.2).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 40 900 000 000 kr efter 2007 (avsnitt 3.10.2).
5. Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om anskaffning av materielprojekt under 2007 (avsnitt 3.10.2).
6. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 låta Försvarets materielverk disponera en kredit i Riksgäldskontoret på högst 25 500 000 000 kr för att tillgodose behovet av rörelsekapital (avsnitt 3.10.10).
7. Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för 2007–2009 (avsnitt 4.9.1).
8. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kr efter 2007 (avsnitt 4.9.2).
9. Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för 2007–2009 (avsnitt 4.9.4).
10. Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Krisberedskapen för 2007–2009 (avsnitt 4.9.5).
11. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 7:5 Krisberedskap besluta om avtal och beställningar av tjänster, utrustning och anläggningar för beredskapsåtgärder samt åtgärder för att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 563 000 000 kr efter 2007 (avsnitt 4.9.5).
12. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 låta Statens räddningsverk disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000 000 kr (avsnitt 4.9.5).
13. Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 låta Socialstyrelsen disponera en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 500 000 000 kr (avsnitt 4.9.5).
14. Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för finansiering av åtgärder mot allvarliga hot och påfrestningar som gäller elektronisk kommunikation till högst 100 000 000 kr under 2007 (avsnitt 4.9.5).
15. Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kr under 2007 (avsnitt 4.9.5).
16. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 34:1 Statens strålskyddsinstitut besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 21 000 000 kr under 2008–2010 (avsnitt 5.1.1.).
17. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 34:3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 36 000 000 kr under 2008–2010 (avsnitt 5.1.3).
18. Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt följande tabell:
2006/07:Fö214 av Lars Ohly m.fl. (v):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt uppställning:
2006/07:Fö228 av Kerstin Andersson och Jan Björkman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatta satsningar på Sveriges unika marina kompetens och den marina nischens betydelse för försvaret och Karlskronas utveckling.
2006/07:Fö232 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en starkare myndighet för frågor om samhällets beredskap och säkerhet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att helhetssyn och systemtänkande ska vara vägledande i arbetet med den nya myndigheten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att myndighetens ledning ska lokaliseras till Karlstad.
2006/07:Fö238 av Peter Rådberg m.fl. (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att internationell verksamhet ska vara dimensionerande och styrande för materielinköp, utbildnings- och personalförsörjningssystem.
2. Riksdagen begär att för regeringen återkommer med en mer utvecklad modell för hur man avser att förbättra riksdagens möjligheter att utöva sin finansmakt och kunna bestämma hur medlen för det militära försvaret ska användas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredningen som har i uppdrag att se över och lämna förslag till utformningen av ett system med en krisledande myndighet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om andra utgångspunkter för en nationell strategi för deltagande i internationella militära insatser.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internationell övningsverksamhet i den nationella strategin för deltagande i internationella militära insatser.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om harmonisering av anmälningar till internationella styrkeregister och den nationella strategin för deltagande i internationella militära insatser.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den aviserade nationella strategin för Sveriges deltagande i internationella militära insatser ska föreläggas riksdagen för beslut.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om redovisning i vårbudgeten av besparingarna inom stödmyndigheterna för budgetåret 2006/07.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om upprättande av avvecklingsorganisation.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om insatsorganisation.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte låsa sig vid propositionens inriktning om ytstridsfartyg i insatsorganisationen.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte låsa sig vid propositionens inriktning på ubåtar i insatsorganisationen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om redovisning av de operativa skäl som ligger bakom förslaget med fyra operativa ubåtar i insatsorganisationen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stopp för nya statliga satsningar på ubåt A 26.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Visbyserien.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stopp för anskaffning av TMS.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ny objektsram för JAS 39 Gripen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för 2007–2009.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling och anskaffning av angivna materielprojekt under 2007.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förbättrad materielredovisning och ökad öppenhet gentemot riksdagen.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det förslag till ”materielmekanism” som redovisas i propositionen avsnitt 3.8.1.5.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om exportmöjligheter som en faktor i materielförsörjningen.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nischer för materielförsörjningen.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyndsam hantering av personalförsörjningssystemet utifrån Försvarsmaktens redovisade förslag.
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla organisationer som med uthållighet och kvalitet bidrar till samhällets krishanteringsförmåga ska kunna komma i fråga för ekonomiskt stöd.
34. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt uppställningen:
Elanders Gotab, Stockholm 2006
