Ds 2005:59

Ett uppföljningssystem för barnpolitiken

Delrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken

Socialdepartementet

Förord

Regeringen beslutade den 21 april 2005 att tillsätta en arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppdrag att utveckla indikatorer för att mäta och följa upp insatser inom barnpolitiken.

I arbetsgruppen har ingått experter från Justitie-, Social-, Finans-, Utbildnings- och kulturdepartementet samt från Socialstyrelsen, Statens skolverk, Statistiska centralbyrån, Statens Folkhälsoinstitut, Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Arbetsgruppen överlämnar härmed ”Ett uppföljningssystem för barnpolitiken – Delrapport från arbetsgruppen med uppdrag att utveckla indikatorer för barnpolitiken”.

Stockholm den 18 januari 2006.

Carin Jahn

Ordförande i arbetsgruppen

/Håkan Nyman

Sekreterare

Innehållsförteckning

Förord ........................................................................		3
Inledning ....................................................................		7
1	Barnpolitiken.....................................................	11
2	Målstruktur........................................................	13
3	Begreppet indikator............................................	17
3.1	Indikatorer som verktyg................................................	19
3.2	Förslag till en indikatormall ..........................................	20
4	Att mäta barns levnadsförhållanden .....................	23
5	Förslag på nationella indikatorer ..........................	25
5.1	Bakgrundsstatistik .........................................................	48
5.2	Utvecklingsbehov av indikatorer för barnpolitiken ....	48

Innehållsförteckning

Ds 2005:59

Bilaga 1	FNs konvention om barnets rättigheter,
	artiklar 1–40 ..............................................	51
Bilaga 2	Sammanställning av statistikkällor
	inom barnstatistiken....................................	53

Inledning

Bakgrund

I skrivelse till riksdagen Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter (Skr. 2003/04:47) aviserade regeringen sin avsikt att påbörja ett arbete med att utveckla indikatorer för att mäta effekterna av gjorda insatser för att förverkliga barnkonventionen och följa upp barnpolitiken. Mot bakgrund härav beslutade regeringen den 21 april 2005 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utveckla indikatorer för att mäta och följa upp insatser inom barnpolitiken. Arbetsgruppen ska presentera en slutrapport den 31 december 2006. En delrapport med ett förslag till uppföljningssystem ska lämnas senast den 31 december 2005.

Arbetets bedrivande

Arbetsgruppen, som har bestått av experter från Justitie-, Social-, Finans-, Utbildnings- och kulturdepartementet samt från Socialstyrelsen, Skolverket, Statistiska centralbyrån, Statens Folkhälsoinstitut, Barnombudsmannen, Ungdomsstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, har sammanträtt fem gånger. Arbetsgruppen har med hjälp av berörda myndigheter genomfört en inventering och kartläggning av befintliga indikatorer och mått rörande barns levnadsvillkor. Utifrån en bruttolista på cirka 300 indikatorer och mått har arbetsgruppen gjort en preliminär

Inledning

Ds 2005:59

prioritering i syfte att fastställa särskilt betydelsefulla indikatorer. Dessa redovisas i avsnitt 5 i denna rapport.

Till arbetsgruppen har knutits en referensgrupp med representanter från 11 kommuner, som sekretariatet har träffat tre gånger. Sekretariatet har också träffat Landstingens nätverk för barn och ungdomsfrågor vid ett tillfälle.

Till arbetsgruppen har även knutits en referensgrupp av forskare och experter, som sekretariatet har träffat vid två tillfällen och som också har haft tillfälle att lämna synpunkter på föreslagna indikatorer.

Förslag till uppföljningssystem

Föreliggande delrapport innehåller i huvudsak ett förslag till målområden, delområden och indikatorer för barnpolitikens mål. Eftersom frågor som rör barns rättigheter och insatser för barn hanteras inom en mängd olika politikområden skulle en beskrivning av uppfyllelsen av barnkonventionen bli oöverskådlig och ohanterlig om delmål formulerades för varje enskilt politikområde. Arbetsgruppen har därför utgått från ett system av sex huvudområden relaterade till artiklar i konventionen om barns rättigheter och de politikområden vilka berörs av åtagandena.

Under varje målområde har definierats ett antal delområden vilka på olika sätt berör barns levnadsvillkor. Under vart och ett av delområdena, föreslår arbetsgruppen en eller flera indikatorer. Redovisningen omfattar i detta skede indikatorer huvudsakligen på nationell nivå. En del av indikatorerna är möjliga att utan alltför omfattande arbetsinsatser tillämpa på landstingskommunal och kommunal nivå. Några indikatorer kräver dock omfattande bearbetningar och arbetsinsatser i form av t.ex. nya en- kät-, intervjuundersökningar eller omfattande registerbearbetningar.

Rapporten inleds med en redogörelse av barnpolitikens mål och omfattning samt en struktur för hur barnpolitiken kan beskrivas och följas upp utifrån artiklarna i konventionen om barns rättigheter. I avsnittet därefter ges en beskrivning av begreppet

Ds 2005:59

Inledning

indikator. Avsnitt 4 innehåller en kort beskrivning av problem och möjligheter kring att mäta barns levnadsvillkor. I avsnitt 5 redovisas arbetsgruppens förslag på nationella indikatorer för barnpolitiken. Några av dessa är även möjliga att redovisa på landstingskommunal (regional) och kommunal nivå. Avslutningsvis pekas områden ut där det föreligger utvecklingsbehov dvs. där det helt eller delvis saknas mått eller statistiskt underlag för att följa upp barnpolitiken. De redovisade indikatorerna är preliminära och såväl antalet indikatorer som sammansättningen av desamma kan komma att förändras i det fortsatta arbetet.

Det fortsatta arbetet

Arbetsgruppen kommer i det fortsatta arbetet att vidareutveckla indikatorerna och föreslå ett system för redovisning och uppföljning av indikatorerna för att mäta effekterna av gjorda insatser för att förverkliga barnkonventionen och följa upp barnpolitiken. Arbetsgruppen kommer även att arbeta vidare med indikatorerna efter de i rapporten beskrivna utvecklingsbehoven.

I det fortsatta arbetet kommer landstingens nätverk för barn och ungdomsfrågor att närmare involveras i arbetet, liksom kommunreferensgruppen och expertgruppen. Avsikten är också att en referensgrupp av barn och ungdomar knyts till arbetsgruppen, genom ett utvecklat samarbete med kommunreferensgruppen, samt att erbjuda frivilligorganisationer att ingå i en referensgrupp.

Arbetsgruppen kommer att slutföra sitt arbete i december 2006. Arbetet kommer att redovisas i en slutrapport i vilken ges förslag på hur indikatorerna fortsättningsvis kommer att insamlas, sammanställas och publiceras. I slutrapporten kommer även att redovisas lättillgänglig statistik för de vidareutvecklade indikatorerna, samt om en utökad datainsamling bör ske inom vissa områden.

1 Barnpolitiken

Målet för barnpolitiken utgår från barnkonventionen och har formulerats på följande sätt:

Barn och unga skall respekteras, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.

Syftet med denna målformulering är att den ska avspegla det budskap som ges i barnkonventionen. Med barn avses alla flickor och pojkar upp till 18 års ålder.

Barnkonventionen innehåller såväl medborgerliga och politiska rättigheter som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Därutöver finns också, på grund av barnets särskilda utsatthet och sårbarhet, ett antal artiklar som ger barnet rätt till skydd mot utnyttjande av olika slag. Barnkonventionen har därigenom betydelse för de flesta områden i barnets liv och vardag. Konventionen innebär också, genom de grundläggande principerna om ickediskriminering, barnets bästa, rätten till liv och utveckling samt rätten att komma till tals, en holistisk syn på barnet och barndomen.

Utifrån de grundläggande principerna i barnkonventionen är inriktningen på barnpolitiken att:

–Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl;

–Barnets bästa skall vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga;

–Barn och unga skall tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar;

Barnpolitiken

Ds 2005:59

–Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem.

Barnpolitiken utgår från barnkonventionen och är sektorsövergripande. Den spänner över alla politikområden, eftersom barn är en del av befolkningen och därför, per definition berörs av politiska beslut. Insatserna inom politikområdet består av att samordna, driva på utvecklingen samt att också bevaka att det finns ett barnperspektiv i de beslut som fattas av regeringen och som berör barn och unga. Insatserna riktas såväl internt inom Regeringskansliet som mot myndigheter, kommuner och landsting. De sakpolitiska insatserna för att uppnå barnpolitikens mål sker huvudsakligen inom andra politikområden.

2 Målstruktur

Barnets rättigheter och insatser för barn sker inom en mängd olika politikområden. En beskrivning av uppfyllelsen av barnkonventionen skulle bli oöverskådlig och ohanterlig om delmål formulerades för varje enskilt politikområde. I detta arbete med att utveckla indikatorer för att mäta måluppfyllelsen har vi valt att utgå från en struktur där målet för barnpolitiken har brutits ned i sex horisontella målområden, som var för sig bidrar till måluppfyllelsen. Denna struktur stämmer också överens med det sätt varpå redovisning av insatser för att förverkliga barnkonventionen görs till riksdagen och till FN:s barnrättskommitté. Vart och ett av dessa sex målområden är direkt kopplat till åtaganden i barnkonventionen på ett sätt så att hela åtagandet synliggörs.

Den struktur för nedbrytning av målet som har valts framgår av det följande. Där anges också vilka artiklar i barnkonventionen som målområdet bedöms omfatta samt exempel på inom vilka politikområden insatser krävs för att uppfylla målområdet. Det kan i detta sammanhang vara på sin plats att tydliggöra att det vare sig är fråga om etappmål eller nya mål för respektive politikområden, utan en horisontell indelning som beskriver bredden av insatser som krävs för att uppnå målet för barnpolitiken. I bilaga 1 redogörs för barnkonventionens artiklar 1–40.

Målområde 1: En god levnadsstandard.

Barnkonventionens artiklar 26 och 27

Beroende av insatser inom ekonomisk familjepolitik, socialtjänstpolitik, bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik m.m.

Målstruktur

Ds 2005:59

Målområde 2: Bästa möjliga hälsa

Artikel 24, 31, 33

Insatser inom hälso- och sjukvård-, folkhälso-, idrotts-, miljö-, jordbruks- och livsmedelspolitik m.m.

Målområde 3: En god utbildning

Artiklarna 28 och 29

Insatser inom utbildningspolitik

Målområde 4: En trygg uppväxt

Artiklarna 5, 11, 18, 16, 23, 31

Insatser inom socialtjänst, brottsförebyggande arbete, familjerätt, barnsäkerhet, samhälls- och trafikplanering, regional utveckling m.m.

Målområde 5: Delaktighet i samhället

Artiklarna 7, 12, 13, 15, 23, 30, 31

Insatser inom demokrati, integrations- och storstadspolitik, kulturpolitik, utbildningspolitik, handikappolitik, fysisk planering, transportpolitik, barnpolitik, ungdomspolitik, jämställdhet m.m.

Målområde 6: Samhällets stöd och skydd

Artiklarna 19, 20, 21, 22, 25, 32, 37, 39, 40

Insatser inom socialtjänst, rättsväsende, migrationspolitik, familjerätt, m.m.

I arbetet med att utveckla indikatorer har vidare, under respektive målområde, identifierats ett antal delområden vilka beskriver olika aspekter av barns levnadsvillkor. För de mest centrala aspekterna, och de som är möjliga att kvantifiera, har en eller flera indikatorer definierats under respektive delområde, dessa redovisas i avsnitt 5.

Ds 2005:59		Målstruktur

Målområde		Delområden
1.	En god levnadsstandard	Ekonomisk standard
		Materiell standard
		Barns egen ekonomi
		Boende
2.	Bästa möjliga hälsa	Fysisk hälsa
		Tandhälsa
		Psykiskt välbefinnande
		Alkohol, tobak och narkotika
3.	En god utbildning	Studieresultat
		Personal i skolan
		Elevers arbetsmiljö
4.	En trygg uppväxt	Tid med föräldrarna
		Olycksfall
		Otrygghet
5.	Delaktighet i samhället	Medbestämmande i skolan
		Tillgången till och utnyttjandet
		av kultur och information
		Fritid, lek och föreningsliv
6.	Samhällets stöd och skydd	Barn i samhällsvård
		Utsatthet för och delaktighet i
		brott
		Barn inom rättsväsendet

Tonårsgraviditeter

Barn i asylprocessen

3 Begreppet indikator

Ordet indikator kommer av de latinska orden ”indicator” och ”indico” vilket betyder angivare respektive ange, utvisa eller röja. En möjlig tolkning av begreppet indikator i föreliggande arbete är att se en indikator som en angivare eller röjare av positiva eller negativa förhållanden bland barn.

En indikator kan ses som ett mått, vanligtvis en kvot, vilket förenklar sammanhang och underlättar förståelsen för en ofta komplex verklighet. En indikator kan bygga på flera olika sorters variabler, kvantitativa såväl som kvalitativa. Även subjektiva omdömen om en företeelse kan användas som indikator om de kan sammanfattas kvantitativt. Det är viktigt att notera att en indikator inte är en absolut sanning utan ska ses som en indikation på ett tillstånd. Indikatorn behöver därför alltid tolkas och bedömas utifrån ett större sammanhang.

Tillämpningen av indikatorer har inga grundläggande teoretiska ramverk men tidigare studier kring indikatorer kan ge vägledning vid utveckling av indikatorer. Beskrivning nedan utgår från en presentation som professor Lennart Köhler, Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap, genomförde för arbetsgruppens sekretariat och omfattar några krav och egenskaper som bör ställas på en indikator. Även om det är möjligt att definiera indikatorer med beaktande av samtliga villkor nedan är det inte möjligt att göra det för alla indikatorer. I de fall en eller flera punkter inte är uppfyllda bör detta särskilt beaktas vid tolkningen av indikatorn.

Begreppet indikator

Ds 2005:59

–En indikator ska ha förmågan att mäta vad den säger att den ska mäta, dvs. den ska vara giltig, vilket med statistiska termer brukar benämnas validitet. Med validitet menas också att en indikator ska ha förmågan att täcka väsentliga aspekter av vad den ska mäta. Ytterligare en aspekt av validitet är att en indikator ska ha förmågan att samvariera med andra indikatorer som mäter samma sak.

–En indikator ska också ha en hög precision vilket innebär att upprepade mätningar i olika områden och över tid ska uppvisa små skillnader.

–En indikator ska vidare fånga den grupp av befolkningen som är av intresse att studera.

–Dels ska risken att genom mätningar missa dem som enligt definitionerna ska höra till gruppen vara så liten som möjligt.

–dels ska risken att genom mätningar inkludera sådana som inte hör till gruppen vara så liten som möjlig.

Utöver dessa krav finns det några centrala egenskaper en indikator bör ha. Några av de viktigaste är:

–Indikatorer ska vara väldefinierade (tydligt avgränsade och bygga på statistik som framställs enligt vetenskapligt beprövade metoder).

–De ska helst hämtas från offentlig statistik, nationella register eller nationella urvalsundersökningar med återkommande mätningar.

–De bör fånga grundproblemet och ha en tydlig och accepterad tolkning.

–De bör vara robusta .

–De bör kunna vara föremål för omformulering.

–Om möjligt bör de utgå från individstatistik och med uppdelning efter kön, ålder och andra betydelsefulla bakgrundsvariabler.

Ds 2005:59

Begreppet indikator

–De ska vara välfärdsrelevanta, dvs. de ska belysa förhållanden som är viktiga för individers välfärd och livschanser samtidigt som de är politiskt påverkbara, däremot ska de inte kunna manipuleras.

–De ska vara lätta att kommunicera, dvs. tydliga och relativt få till antalet.

–De ska vara lätta att följa upp, dvs. tillgängliga med kort tidsfördröjning och möjliga att relatera till politiska beslut.

–En uppsättning av indikatorer bör vara balanserade över olika dimensioner dvs. enstaka indikatorer bör inte väga över.

–En uppsättning av indikatorer bör vara genomskinlig och tillgänglig för medborgarna.

–De bör helst kunna jämföras mellan länder, inom ramen för internationell standard.

–De bör inte vara förenade med en stor arbetsbörda att ta fram och uppdatera.

3.1Indikatorer som verktyg

Indikatorer kan utgöra viktiga verktyg i bland annat politiska beslutsprocesser. Dels är det med hjälp av olika indikatorer möjligt att beskriva ett läge eller en utveckling, dels möjliggör indikatorer kvantifiering av olika politiska mål. Den kanske viktigaste uppgiften är att indikatorer kan vara centrala när man ska utvärdera resultat i relation till de uppsatta målen. Utöver detta möjliggör indikatorer benchmarking i form av t.ex. goda exempel på regional, nationell och internationell nivå.

Begreppet indikator

Ds 2005:59

Vid en uppföljning av barnpolitikens mål behövs information från ett stort antal verksamheter eller områden i vilka barn befinner sig. Frågan om indikatorer för barnpolitiken kan därför direkt kopplas till barns levnadsförhållanden och tillgången till data. När man vill följa upp barnpolitiken mer kontinuerligt måste dessutom en avvägning göras mellan å ena sidan det faktum att det är mer eller mindre omöjligt att sammanfatta förhållandena för barn i ett fåtal övergripande indikatorer och å andra sidan de krav som måste ställas på indikatorer som verktyg vid uppföljning av politiken.

3.2Förslag till en indikatormall

En hjälp för att kunna beakta kraven på en indikator och dess önskvärda egenskaper är att strukturera indikatorerna i en mall. Det finns flera fördelar med att tillämpa en mall vid utveckling och definition av indikatorer. För det första är det en checklista och således en kvalitetssäkring av de indikatorer som redovisas. För det andra förenklar mallen utvärdering av de redovisade måtten genom att tillhandahålla t.ex. bakgrundsinformation, metod och källor. För det tredje är det ett arbetsmoment vilket sannolikt begränsar antalet indikatorer till vad som är pedagogiskt hanterbart.

Nedan ges ett förslag på en indikatormall för utvecklingen av indikatorer för barnpolitiken. Mallen är en bearbetning av en föreslagen indikatormall för barnhälsovården (Köhler 2005 i Barnhälsovårdens kvalitetsindikatorer, Stiftelsen Allmänna Barnhuset). De bakgrundsvariabler som beskrivs i punkterna 6.2a-6.2f utgör viktiga dimensioner av barns levnadsvillkor utifrån artikel 2 i barnkonventionen. Notera att kön inte är en bakgrundsvariabel utan en indelningsgrund vilket innebär att alla indikatorer, om så är möjligt, ska redovisas för flickor och pojkar.

Ds 2005:59

Begreppet indikator

Indikatorns namn bör vara enkelt att förstå och fånga hur indikatorn ska tolkas. Den operationella definitionen är den tekniska beskrivning av indikatorn och bör beskriva hur indikatorn beräknas. I bakgrunden redogörs för om måttet används tidigare, i t.ex. indikatorarbete, studier eller forskning. Om möjligt bör även bakgrunden omfatta tidigare beräkningar och utfall av måttet eller liknande mått. I tolkningen ska ingå en kort analys av hur indikatorn ska tolkas samt möjliga problem och alternativa tolkningsmöjligheter.

I datakällor bör beskrivas dels var ansvaret för framtagandet av statistiken ligger, dels vem som ansvarar för lagring och publicering av statistiken. De tekniska kriterierna ska redogöra för vilka bakgrundsvariabler som är möjliga att ta fram. Den vanligaste definitionen av utländsk bakgrund är att barnet självt är fött utomlands eller att det är fött i Sverige med utrikesfödda föräldrar. Med svensk bakgrund menas att barnet är fött i Sverige med högst en utrikesfödd förälder (SCB 2005, Barn och deras familjer 2004). För vissa indikatorer är denna indelning dock inte möjlig och en alternativ bakgrundsvariabel är medborgarskap. I de fall bakgrundsvariabeln socioekonomisk indelning inte finns redovisad är föräldrars utbildningsnivå eller föräldrarnas inkomst möjliga alternativ. De tekniska kriterierna ska även beskriva indikatorns statistiska representativitet och tillförlitlighet, vilken periodicitet indikatorn har och om den är internationellt jämförbar.

Det är även viktigt att ge en beskrivning av på vilket sätt indikatorn är användbar, dvs. vilka orsakssamband som är möjliga att fastställa och påverka. I kärnreferenser redovisas, om så finns, tidigare empiriska och teoretiska analyser vilka har bäring på indikatorn och dess tolkning.

Begreppet indikator

Ds 2005:59

Förslag på en indikatormall för barnpolitiken.

1.Indikatorns namn

2.Operationell definition

3.Bakgrund

4.Tolkning

5.Datakällor och datatillgänglighet

5.1Statistikansvar/statistikhållare:

6.Tekniska kriterier

6.1Indelningsgrund: kön

6.2Bakgrundsvariabler

6.2a Ålder:

6.2b Familje- eller hushållssammansättning

6.2c Utländsk/svensk bakgrund:

6.2d Geografiskt:

6.2e Funktionshinder:

6.2f Socioekonomi:

6.2g Övriga

6.2Representativitet och robusthet

6.3Periodicitet och ev. eftersläpning

6.4Jämförbarhet internationellt

6.5Användbarhet och begriplighet

7.Kärnreferenser

4Att mäta barns levnadsförhållanden

Att mäta levnadsförhållanden i befolkningen kräver tillgång till detaljerad information från flera områden i individers liv. En viktig skillnad mellan att beskriva levnadsförhållanden för barn och vuxna är att en del information om barn företrädelsevis samlas in via indirekta källor, vanligtvis via föräldrarnas uppgiftslämnande.

Det har utifrån såväl forskning som den offentliga statistiken ofta påpekats att det finns kunskapsbrister gällande barns och ungdomars välfärd och levnadsvillkor. Kunskapsluckorna är stora inom vissa områden och har bland annat sin grund i svårigheter med att ta fram statistik om barns levnadsförhållanden. Ett problem är att det ofta är familjen och inte barnet som är observationsenheter eller uppgiftslämnare i de register och undersökningar som står till buds. Barn under 18 år saknas således i ett antal statistiska register. Många studier är gjorda på små urval vilket innebär att resultaten inte kan generaliseras till alla åldersgrupper. Det saknas till stor del studier som kombinerar uppgifter inhämtade direkt från barn och direkt från föräldrar. Sådana studier ökar tillförlitligheten i viktiga indikatorer om levnadsförhållanden samt möjliggör de analyser kring hur föräldrar och barn ömsesidigt påverkar och uppfattar varandra.

Trots brister i kunskaper om barns levnadsförhållanden har Sverige en jämförelsevis väl utvecklad statistik och forskning om barn. En bidragande orsak är att undersökningar av individers levnadsförhållanden har en lång och välgrundad tradition inom svensk samhällvetenskaplig forskning. De underlag som tillämpas för undersökningar av barns levnadsförhållanden är i

Att mäta barns levnadsförhållanden

Ds 2005:59

första hand enkät- och intervjuundersökningar men även registerbaserade studier förekommer.

Levnadsnivåundersökningar initierades redan 1968 och genomförs dels av SCB i de årliga undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) dels i levnadsnivåundersökningarna (LNU) vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Syftet med undersökningarna är att beskriva levnadsvillkoren för befolkningen i Sverige. Dessa undersökningar riktar sig i första hand till vuxna i åldrarna 18-84 år, men det inhämtas även information om barn och deras förhållanden via uppgifter från föräldrarna.

I samband med levnadsnivåundersökningen år 2000 genomfördes för första gången en undersökning om barns levnadsförhållanden vilken innehåller direkta frågor till barn, i åldrarna 10- 18 år. Barns levnadsförhållanden inom flera olika områden belyses såsom t.ex. ekonomiska och materiella resurser, boende och trygghet, familj och sociala relationer, utbildning, skolmiljö, psykiskt välbefinnande samt jämställdhet. Utgångspunkt var att barnen själva skulle vara informanter för de områden där det är rimligt att tro att de vet bäst. Undersökningen kopplades år 2001 till ULF undersökningen och har därefter genomförts årligen. ULF-undersökningarna är de enda möjliga underlagen för flera av de indikatorer som föreslås nedan.

Det finns även register och undersökningar vilka i varierande grad möjliggör beskrivningar av barns förhållanden. SCB ansvarar för bland annat befolkningsstatistik, statistik över inkomster, förmögenheter, arbetsmarknad och levnadsförhållanden. Samtliga dessa statistikgrenar används för statistik om barn och deras föräldrar. Utöver SCB ansvarar även ett antal myndigheter för statistik som berör barn inom sina ansvarsområden. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av statistiska källor inom barnstatistiken.

5Förslag på nationella indikatorer

Arbetsgruppen har i en första fas i sitt arbete genomfört en inventering och kartläggning av befintliga indikatorer och statistiska mått rörande barns levnadsvillkor. Kartläggningen visar inte oväntat att det finns ett stort antal sätt på vilket det är möjligt att beskriva de ovan definierade målområdena/delområdena för barnpolitiken. Utifrån inventeringen föreslås en prioritering av de indikatorer vilka arbetsgruppen fann vara mest betydelsefulla. För var och en av de föreslagna indikatorerna har en avvägning gjorts mellan å ena sidan kvaliteten på indikatorn på nationell nivå och å andra sidan alternativa definitioner enligt internationellt fastställda eller överenskomna indikatorer.

I detta sammanhang är det viktigt att notera att det sedan år 1999 har funnits ett uppföljningssystem för ungdomars levnadsvillkor. Målgruppen är ungdomar mellan 13-25 år, vilket innebär att barnpolitiken och ungdomspolitiken har särskilda beröringspunkter i och med att målgrupperna för politikområdena till viss del sammanfaller. För att barnkonventionens intentioner skall förverkligas är det viktigt att ungdomspolitiken och barnpolitiken samverkar i syfte att uppnå effektivitet i såväl resursanvändning som resultat. Det kan t.ex. gälla samordning av statistik för barn och ungdomar jämte uppföljningar av barns och ungdomars levnadsvillkor.

Syftet är att genom ett mindre antal indikatorer fånga utvecklingen inom de olika målområdena/delområdena. Konkret handlar det om att försöka fånga barns faktiska villkor och inte samhällets insatser. En indikator kan t.ex. signalera en försämrad ekonomisk standard vilken i sin tur har sin grund i ett antal

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

tänkbara faktorer. För att utröna vilka av dessa faktorer som är den bakomliggande orsaken och för att en lämplig insats ska kunna sättas in krävs fördjupade analyser. Detta uppföljningssystem kommer kunna möjliggöra sådana analyser.

I följande avsnitt redovisas arbetsgruppens förslag på indikatorer för barnpolitiken. De ska ses som ett första förslag eftersom de successivt kommer att omprövas och eventuellt modifieras under det fortsatta arbetet. I redovisningen har indikatorerna strukturerats efter målområden och delområden. Indikatorerna beskrivs utifrån fyra punkter i den ovan föreslagna indikatormallen – indikatorns namn (operationell definition), datakälla och periodicitet, indelningsgrund och bakgrundsvariabler. Dessutom ges en kort kommentar till respektive indikator. En redovisning av indikatorerna utifrån hela indikatormallen kommer att göras i arbetsgruppens slutrapport.

Målområde 1: En god levnadsstandard

Delområde: Ekonomisk standard

Indikator 1:1

Andel barn i hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60% av medianen för befolkningen

Källa: SCB, Undersökningen on Hushållens ekonomi (HEK- undersökningen), årlig

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden I en begränsad utsträckning funktionshindrade barn

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Den går dock inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. I de flesta fall gäller att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler ger osäkra skattningar eller inte är möjlig. Indikatorn är befintlig för vissa bakgrundsvariabler och möjlig att ta fram utan stora arbetsinsatser. (Med konsumtionsenhet menas att inkomsten justeras för hushållets sammansättning dvs. antal hushållsmedlemmar och deras ålder).

Indikator 1:2

Andel barn i familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 % av medianen för befolkningen som också saknar kontantmarginal

Källa: SCB, ULF-undersökningen, årlig

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är tydligt definierad men behöver analyseras vidare. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram utan stora arbetsinsatser.

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Delområde: Materiell standard

Indikator 1:3

Andel barn 10-18 år som har tillgång till tre (fem) av följande fem (åtta) saker – eget rum, egen mobiltelefon, egen dator, egen TV, egen CD-spelare (egen cykel/moped, eget husdjur).

Källa: SCB, Barn ULF, årlig

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn behöver utvecklas. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser.

Delområde: Barns egen ekonomi

Indikator 1:4

Andel barn 10-18 år som har egna pengar att förfoga över (t.ex. månadspeng, veckopeng, barnbidrag eller studiebidrag)

Källa: SCB, Barn-ULF, årlig

Indelningsgrund: Kön

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn behöver utvecklas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram utan stora arbetsinsatser.

Delområde: Boende

Indikator 1:5

Andel barn 0-18 år med utrymme för eget rum.

Källa: SCB, ULF-undersökningen, årlig

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är tydligt definierad. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram med viss arbetsinsats.

Målområde 2: Bästa möjliga hälsa

Delområde: Fysisk hälsa

Indikator 2:1

Body mass index (BMI) hos barn 11, 13 och 15 år, alternativt Body mass index (BMI) hos barn 3-15 år respektive 16-17 åringar

Källa: Skolbarns hälsovanor, Folkhälsoinstitutet, vart tredje (tidigare vart fjärde) år, respektive SCB ULF-undersökningen, 3-15 år vart åttonde år och 16-17 år, årligen

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Skolbarns hälsovanor: Ålder

SCB:s ULF-undersökningen: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn behöver är tydligt definierad men det behöver undersökas vilket dataunderlag som är lämpligast. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom bägge undersökningarna är intervjuundersökningar med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Skolbarns hälsovanor har, till skillnad från ULF-undersök- ningen, få bakgrundsvariabler men är jämförbar på internationell nivå. Indikatorn är möjlig att ta fram utan stora arbetsinsatser. Det bör noteras att det pågår ett samordnat utvecklingsarbete i frågan mellan Regeringskansliet, Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket.

Indikator 2:2

Spädbarnsdödlighet (döda före ett års ålder/1000 levande födda)

Källa: SCB, Registret över totalbefolkningen, årlig.

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Redovisning på kommunal och landstingskommunal är möjlig utan större arbetsinsatser. Dataunderlaget är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Delområde: Tandhälsa

Indikator 2:3

Andel kariesfria barn i åldrarna 3, 6 och 12 år.

Källa: Socialstyrelsen, årlig.

Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder

Region

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Redovisning på kommunal nivå är ej möjlig utifrån befintligt register. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler och är inte möjligt att koppla till andra register. Indikatorn är möjlig att ta fram med en mindre arbetsinsats.

Delområde: Psykiskt välbefinnande

Indikator 2:4

Andel barn 10-18 år som ofta känner sig ledsna och nere.

Källa: SCB, ULF-undersökningen, årlig

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

Kommentarer till indikatorn:

Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram med viss arbetsinsats.

Indikator 2:5

Andel barn 10-18 år som trivs bra med livet

Källa: SCB, Barn-ULF, årlig

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Delområde: Alkohol, tobak och narkotika

Indikator 2:6

Andel med intensivkonsumtion minst en gång i månaden i årskurs 9

Källa: Skolundersökningarna, CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Årligen för årskurs 9 och 2 på gymnasiet, vart annat år för årskurs 6.

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Region

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn behöver definieras. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler. Indikatorn är möjlig att ta fram med en mindre arbetsinsats.

Indikator 2:7

Andel daglig/nästan dagligrökare/snusare i årskurs 9

Källa: CAN-undersökningarna

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Region

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn behöver förtydligas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler. Indikatorn är möjlig att ta fram med en mindre arbetsinsats.

Indikator 2:8

Andel barn i årskurs 9 som använt narkotika någon gång, samt som använt narkotika senaste månaden.

Källa: CAN-undersökningarna

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Region

Kommentarer till indikatorn:

Målområde 3: En god utbildning

Delområde: Studieresultat

Indikator 3:1

Andel elever i årskurs 9 som är behöriga att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Källa: Skolverket, årlig.

Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder

Utländsk/svensk bakgrund Föräldrars utbildningsnivå Kommun

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Ett problem med indikatorn är att den är möjlig att manipulera eftersom kriterierna för behörighet påverkar andelen behöriga. Detta bör beaktas vid tolkningen. Indikatorn är möjlig att ta fram med liten arbetsinsats. Dataunderlaget innehåller relativt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.

Indikator 3:2

Andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan som ger grundläggande behörighet till högskolestudier

Källa: Skolverket, årlig.

Indelningsgrund: Kön Bakgrundsvariabler: Ålder

Utländsk/svensk bakgrund Föräldrars utbildningsnivå Kommun

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Ett problem med indikatorn är att den är möjlig att manipulera eftersom kriterierna för behörighet påverkar andelen be-

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

höriga. Detta bör beaktas vid tolkningen. Indikatorn är möjlig att ta fram med relativt liten arbetsinsats. Dataunderlaget innehåller relativt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.

Indikator 3:3

Mätning av 15-åringars kunskap inom matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.

Källa: PISA ”Programme for International Student Assessment”, , Skolverket, vart tredje år.

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Skolenkät:

Skolans resurser

Antalet lärare på skolan och deras kompetens Elevernas egenskaper

Skolans relationer till eleverna

Vissa av de administrativa rutinerna på skolan

En del av den pedagogiska verksamheten på skolan Elevenkät:

Information om eleven och hans/hennes familj t.ex.: Ålder

Föräldrars utbildning och sysselsättning Familjesituation

Utländsk/svensk bakgrund Elevens erfarenhet av skolan Elevens planer för framtiden

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn behöver definieras. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver viss arbetsinsats. Den är representativ på nationell nivå och är möjlig att jämföra internationellt.

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Delområde: Personal i skolan

Indikator 3:4

Antal årsarbetare per 100 elever i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskolan, specialskola, särskola respektive gymnasieskolan.

Källa: Skolverket, årlig.

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler:

Verksamhetsform (förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskolan, specialskola, särskola respektive gymnasieskolan) Yrkeskategori (med respektive utan pedagogisk högskoleutbildning)

Kommungrupp Kommun

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är tydligt definierad. Indikatorn är möjlig att ta fram med liten arbetsinsats på såväl nationell som kommunal nivå.

Delområde: Elevernas arbetsmiljö

Indikator 3:5

Andel elever 10-18 år som blivit (mobbade) retade, slagna etc. av andra elever

Källa: SCB, Barn-ULF, årlig

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Indikatorn är möjlig att ta fram med liten arbetsinsats. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Den alternativa datakällan är Skolverkets attitydundersökning med färre bakgrundsvariabler.

Målområde 4: En trygg uppväxt

Delområde: Tid med föräldrarna

Indikator 4:1

Andel barn 10-18 år som upplever att mamma/pappa har tid att prata eller göra något

Källa: SCB, Barn-ULF, årlig

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn behöver förtydligas. Indikatorn är möjlig att ta med viss arbetsinsats. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker.

Delområde: Olycksfall

Indikator 4:2

Antal olycksfall registrerade inom slutenvården under ett år uppdelat på trafikskador och andra typer av skador

Källa: Socialstyrelsens patientregister, årlig.

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Definitionen av indikatorn behöver klargöras och relateras till tidigare studier och forskning. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser. Dataunderlaget innehåller initialt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

Delområde: Otrygghet

Indikator 4:3

Andel 10-18 åringar som känner sig otrygga i bostadsområdet, på väg till skolan, i klassrummet eller på rasterna i skolan

Källa: SCB, Barn-ULF, årlig

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är väldefinierad och representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser.

Målområde 5: Delaktighet i samhället

Delområde: Medbestämmande i skolan

Indikator 5:1

Andel 10-18 år som tycker att de har inflytande över (kan påverka) läxor, prov, skolmiljö

Källa: SCB, Barn-ULF, årlig

Indelningsgrund: Kön

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Bakgrundsvariabler: Barn-ULF:

Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Definitionen av indikatorn behöver förtydligas. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker. En alternativ datakälla är Skolverkets attitydundersökning dock med färre bakgrundsvariabler.

Delområde: Tillgången till och utnyttjandet av kultur och information

Indikator 5:2

Andel barn 10-18 år som läser böcker, följer nyheter varje dag

Källa: SCB, Barn-ULF, årlig.

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

Kommentarer till indikatorn:

Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Indikatorn är möjlig att ta fram men kräver arbetsinsatser. Eftersom underlaget är en intervjuundersökning med en begränsad urvalsstorlek går indikatorn inte att redovisa på kommunal och landstingskommunal nivå. Urvalsstorleken medför i de flesta fall att redovisningar med fler än två bakgrundsvariabler är osäker.

Delområde: Fritid, lek och föreningsliv

Indikator 5:3

Andel 10-18 -åringar som är medlem i någon förening (idrottsförening m.m.)

Källa: SCB, ULF-undersökningen, vart åttonde år

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Målområde 6: Samhällets stöd och skydd

Delområde: Barn i samhällsvård

Indikator 6:1

Andel barn 0-12 år samt 13-17 år i institutionsvård mer än sex månader

Källa: Socialstyrelsen, årlig.

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Ett problem med indikatorn är att den är möjlig att manipulera. Detta bör beaktas vid tolkningen. Indikatorn är möjlig att ta fram med viss arbetsinsats. Redovisning på kommunal och landstingskommunal nivå kräver större arbetsinsatser. Dataunderlaget innehåller initialt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.

Indikator 6:2

Återplaceringar efter hemgång inom ett år (barn 0-12 år respektive 13-17 år)

Källa: Socialstyrelsen, årlig.

Indelningsgrund: Kön

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

Bakgrundsvariabler: Ålder

Familje- eller hushållssammansättning H-region

Utländsk/svensk bakgrund Socioekonomisk indelning

Förälders/föräldrars anknytning till arbetsmarknaden

Kommentarer till indikatorn:

Delområde: Utsatthet för och delaktighet i brott

Indikator 6:3

Andel ungdomar i årskurs 9 som uppger att de deltagit i brott

Källa: BRÅ

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler:

Brottstyp

Brottsfrekvens

Kommentarer till indikatorn:

Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en enkätundersökning med begränsad urvalsstorlek är det inte möjligt att pre-

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

sentera indikatorn kommunal nivå och landstingskommunal nivå. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler. Med utökade arbetsinsatser finns dock möjlighet att redovisa ungdomar i åk 9 efter utländsk bakgrund och socioekonomisk indelning. Urvalsstorleken medför att redovisningen av fler än två variabler är osäker. En viss osäkerhet kring undersökningens fortsättning föreligger.

Indikator 6:4

Andel ungdomar i åk 9 som uppger att de utsatts för brott

Källa: BRÅ

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler:

Brottstyp

Kommentarer till indikatorn:

Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Den är representativ på nationell nivå. Eftersom underlaget är en enkätundersökning med begränsad urvalsstorlek är det inte möjligt att presentera indikatorn kommunal nivå och landstingskommunal nivå. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler. Om möjligt bör sexuella övergrepp särredovisas. Med utökade arbetsinsatser finns dock möjlighet att redovisa ungdomar i åk 9 efter utländsk bakgrund och socioekonomisk indelning. Urvalsstorleken medför att redovisningen av fler än två variabler är osäker. En viss osäkerhet kring undersökningens fortsättning föreligger.

Delområde: Barn i rättsväsendet

Indikator 6:5

Antal 15-17 åringar som lagförts för brott

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

Källa: BRÅ, årlig.

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler:

Huvudbrott i lagföringen

Huvudpåföljd i lagföringen

Kommentarer till indikatorn:

Definitionen av indikatorn behöver utvecklas. Den är representativ på nationell nivå. Dataunderlaget innehåller initialt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.

Delområde: Tonårsgraviditeter

Indikator 6:6

Antal aborter och födslar per 100 flickor 14-17 år

Källa: Socialstyrelsen samt SCB, årlig.

Indelningsgrund: ingen Bakgrundsvariabler: Ålder

Kommentarer till indikatorn:

Indikatorn är tydligt definierad och representativ på nationell nivå. Indikatorn är möjlig att ta fram med viss arbetsinsats. Redovisning på kommunal och landstingskommunal nivå kräver större arbetsinsatser. Dataunderlaget innehåller initialt få bakgrundsvariabler men är teoretiskt möjligt att koppla till andra register.

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Delområde: Barn i asylprocessen

Indikator 6:7

Genomströmningstid i asylärenden som omfattar barn

Källa: Migrationsverket, årlig.

Indelningsgrund: Kön

Bakgrundsvariabler: Ålder Medborgarskap

Kommentarer till indikatorn:

För att definiera indikatorn krävs en omfattande analys. Indikatorn är representativ på nationell nivå. Indikatorn är möjlig att ta fram, arbetsinsatsens omfattning är dock oklar. Dataunderlaget innehåller få bakgrundsvariabler.

5.1Bakgrundsstatistik

De indikatorer som föreslås ska av praktiska skäl inte vara för många till antalet. För att kunna ge en beskrivande bakgrund till det sammanhang indikatorn ska tolkas och utvärderas bör därför också redovisas viss bakgrundsstatistik kopplade till målområde och delområde. Utöver detta bör en övergripande beskrivning göras över bl.a. demografiska förhållanden, samhällsekonomiska förhållanden, arbetsmarknadsläget, barnfamiljernas inkomster och hushållsinkomsternas sammansättning och fördelning.

5.2Utvecklingsbehov av indikatorer för barnpolitiken

Möjligheten att beskriva förhållandet för barn med funktionshinder är mycket begränsad. Den statistik som finns tillgänglig härrör sig till taxeringsregister vilka kopplats samman med inter-

Ds 2005:59

Förslag på nationella indikatorer

vjuer om familjeförhållanden (HEK-undersökningen). Bristen i de statistiska underlagen bidrar bland annat till osäkra kategoriseringar av typ och grad av funktionshinder och begränsad representativitet i resultaten på nationell nivå. Slutsatser kan eventuellt dras för några få indikatorer såsom t.ex. ekonomisk standard på nationell och regional nivå men inte på kommunal nivå. Det saknas också nationellt representativa undersökningar direkt ställda till barn med funktionshinder om deras förhållanden.

Ett annat område där det finns behov av utveckling är förhållandet för små barn om vilka det finns jämförelsevis lite information för åldersgruppen 0-6 år, t.ex. gäller detta indikator 2:1 om barns BMI. Detta är en mycket viktig grupp ur flera aspekter eftersom negativa förhållanden i unga år tenderar att ha en större negativ inverkan i vuxen ålder.

För vissa indikatorer finns statistik tillänglig på landstingsnivå (regional nivå), eller för vissa regioner/landsting. Det är dock endast undantagsvis möjligt att göra nationella jämförelser utifrån denna statistik.

Under målområde 5, vilket handlar om delaktighet, saknas i stor utsträckning goda mått på barns inflytande och delaktighet. Viss information går att erhålla från ULF-undersökningarna men många aspekter av dessa begrepp går inte att observera och på kommunal och landstingskommunal nivå saknas data.

Det saknas också under målområde 5 information och data kring barns boendemiljö. Möjliga faktorer att belysa är boendestandard, tillgänglighet till skola, service, kultur etc. Även beskrivningar av skadliga faktorer i barns närmiljö såsom buller och luftföroreningar saknas till viss del.

Vidare finns anledning att se över frågan om urvalens storlek. Med de små urval som idag förekommer inom många urvalsundersökningar saknas möjlighet att redogöra för önskvärt antal bakgrundsvariabler.

Förslag på nationella indikatorer

Ds 2005:59

Slutligen är det viktigt att poängtera att det utifrån befintlig statistik finns mycket begränsade möjligheter att beskriva och kvantifiera levnadsförhållanden för barn i utsatta situationer såsom t.ex. barn till psykiskt sjuka föräldrar, barn med föräldrar i fängelse, barn i institutionsvård och asylsökande barn.

Bilaga 1

FNs konvention om barnets rättigheter, artiklar 1-40

Art 1	Definition av barn
Art 2	Icke diskriminering
Art 3	Barnets bästa
Art 4	Genomförande av rättigheterna
Art 5	Föräldrarnas ledning
Art 6	Rätt till liv och överlevnad
Art 7	Rätt till namn och nationalitet
Art 8	Rätt att behålla identitet
Art 9	Åtskiljande från föräldrar
Art 10	Familjeåterföreningar
Art 11	Olovligt bortförande
Art 12	Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd
Art 13	Yttrande och informationsfrihet
Art 14	Tankesamvets- och religionsfrihet
Art 15	Förenings- och församlingsfrihet
Art 16	Rätt till privatfamiljeliv
Art 17	Massmediers roll
Art 18	Uppfostran och utveckling
Art 19	Skydd mot övergrepp
Art 20	Alternativ omvårdnad
Art 21	Adoption
Art 22	Flyktingbarn
Art 23	Handikappade barn
Art 24	Hälsa- och sjukvård
Art 25	Översyn avseende omhändertagna barn
Art 26	Social trygghet

Bilaga 1

Ds 2005:59

Art 27	Levnadsstandard
Art 28	Utbildning, rätt till
Art 29	Utbildning, syfte
Art 30	Minoritets- och urbefolkningsbarn
Art 31	Vila och fritid
Art 32	Skydd mot ekonomiskt utnyttjande
Art 33	Skydd mot narkotika
Art 34	Skydd mot sexuellt utnyttjande
Art 35	Förhindrande av handel med barn
Art 36	Skydd mot annat utnyttjande
Art 37	Skydd mot tortyr och dödsstraff
Art 38	Skydd mot väpnade konflikter
Art 39	Rehabilitering
Art 40	Straffprocess och kriminalvård

Bilaga 2

Sammanställning av statistikkällor inom barnstatistiken

Område	Källa	Publicering
Levnadsförhållanden, allmänt
	SCB Undersök-	Ingår i serien Lev-
	ningen om lev-	nadsförhållanden.
	nadsförhållanden	Anm. endast 16-17
	(ULF)	år
	SCB Undersök-	Barns villkorIngår i
	ningen om lev-	serien Levnadsför-
	nadsförhållanden	hållanden.
	(Barn-ULF)
	Institutet för social	Barns och ung-
	forskning	domars välfärd
		SOU 2001:55 (år-
		gång 2000)
	Barnombudsman-	Upp till 18
	nen och SCB
Demografi
Flickor och pojkar i	SCB Befolknings-	Barn och deras
olika åldrar efter	statistik	familjer Demogra-
svensk/utländsk		fiska rapporter och
bakgrund och med-		i Befolkningssta-
borgarskap		tistik

Bilaga 2

Ds 2005:59

Födda, döda	SCB Befolknings-	Barn och deras
	statistik	familjer Demogra-
		fiska rapporter och
		i Befolkningssta-
		tistik
Skilsmässor ur	SCB Befolknings-	Barn och deras
barnperspektiv	statistik	familjer Demogra-
		fiska rapporter
Asylsökande,	Migrationsverket	Anm. ingen
Uppehållstillstånd		åldersindelning
Utlandsadopterade	Nämnden för
barn	internationella
	adoptioner
Familj och föräldravillkor
Familjens samman-	SCB Befolknings-	Barn och deras
sättning	statistik	familjer Demogra-
		fiska rapporter
	SCB Undersök-	Rapporter i serien
	ningen om lev-	Levnadsförhållan-
	nadsförhållanden	den
	(ULF)
Faderskap och	Socialstyrelsen	Statistik - Social-
underhåll		tjänst
Familjens ekonomi	SCB Hushållens	Barn och deras
	ekonomi (HEK),	familjer och
	Inkomst och för-	Barnens del av
	mögenhetsstatistik	kakan Demogra-
	(IoF)	fiska rapporter
Föräldrars syssel-	SCB: Arbetskrafts-	Barn och deras
sättning	undersökningar	familjer Demogra-
	(AKU), Undersök-	fiska rapporter
	ningen om lev-
	nadsförhållanden
	(ULF)

Ds 2005:59

Bilaga 2

Föräldraledighet	Riksförsäkrings-
	verket, SCB: Ar-
	betskraftsunder-
	sökningar (AKU),
	Undersökningen
	om levnadsför-
	hållanden (ULF)
Boende	SCB, Undersök-
	ningen om lev-
	nadsförhållanden
	(ULF)
Hälsa och tillgång till vård
Allmänt om hälso-	SCB, Undersök-
tillstånd m.m.	ningen om lev-
	nadsförhållanden
	(ULF)
Längd, vikt, BMI	SCB Undersök-
	ningen om lev-
	nadsförhållanden
	(ULF)
	Folkhälsoinstitutet
Förlossningsutfallet	Socialstyrelsen,
	Medicinska födelse-
	registret
Missbildningar	Socialstyrelsen,
	Missbildnings-
	registret
Amning	Socialstyrelsen,
	Amningsstatistik
Skador	Socialstyrelsen,
	Skaderegister
Sjukhusvård	Socialstyrelsen,
	Patientregister

Barn och deras familjer Demografiska rapporter

Barn och deras familjer Barns villkor

Rapporter i serien Levnadsförhållanden Anm. ej ur barns perspektiv Rapporter i serien Levnadsförhållanden Anm. ej ur barns perspektiv Skolbarns hälsovanor

Statistik - Hälsa och sjukdomar

Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok

Bilaga 2

Ds 2005:59

Cancer	Socialstyrelsen,	Cancer incidence in
	Cancerregister	Sweden
Aborter	Socialstyrelsen,	Statistik – Hälsa
	Abortregister	och sjukdomar
Dödsorsaker	Socialstyrelsen,	Statistik – Hälsa
	Dödsorsaksregister	och sjukdomar
Tandhälsa	Socialstyrelsen	Statistik – Hälsa
HIV/AIDS	Smittskyddsinsti-	och sjukdomar
HIV/AIDS	Smittskyddsinsti-
	tutet
Vägtrafikolyckor	Statens institut för	Statistiska medde-
	kommunikations-	landen
	analys
Minderåriga i ar-	Arbetsmiljöverket	Arbetsmiljöverket,
betsolyckor		Intermittent också i
		Socialstyrelsens
		statistik och i Folk-
		hälsorapporter
Skolbarns hälso-	Folkhälsoinstitutet	Skolbarns hälso-
vanor	(vart fjärde år)	vanor
Alkoholnarkotika,	Centralförbundet	Skolelevers drog-
tobaksvanor	för alkohol- och	vanor
	narkotikaupplys-
	ning
Tonårsfödslar	SCB Befolknings-	Barn och deras
	statistik	familjer Demogra-
		fiska rapporter och
		i Befolkningssta-
		tistik
Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola
Förskoleverksam-	SCB, Undersök-	Barn och deras
het, skolbarnsom-	ningen om lev-	familjer Demogra-
sorg	nadsförhållanden	fiska rapporter
	(ULF)

Ds 2005:59		Bilaga 2
Förskoleverksam-	Skolverket	Nationell officiell
het och skolbarns-		statistik. Årligen på
omsorg, barn och		nationell och
personal		kommunal nivå
Betyg och prov-	Skolverket, betygs-	Nationell officiell
resultat i årskurs 9	registret grund-	statistik. Årligen på
	skolan	nationell och
		kommunal nivå
		(samt skolnivå)
Elevpaneler	SCB/Göteborgs	SCB Statistiska
	universitet	meddelanden,
		Skriftserie
		Göteborgs univer-
		sitet
Barns vardag-10-	Barnombudsmannen	Barns vardag (1998)
åringar om skola		Demografiska
och fritid		rapporter
Provresultat i	Skolverket.	Särskild insamling.
årskurs 5		Årligen (urvals-
		eller totalunder-
		sökning)
Betyg i gymnasie-	Skolverket, betygs-	Nationell officiell
skolan	registret gymnasie-	statistik. Årligen på
	skolan	nationell och
		kommunal nivå
		(samt skolnivå)
Grundskola och	Skolverket, lärar-	Nationell officiell
gymnasieskola,	registret	statistik. Årligen på
lärare		nationell och
		kommunal nivå
		(samt skolnivå)
Attitydundersök-	Skolverket, Atti-	Enkätundersökning
ning	tyder till skolan	vart tredje år till ett
		urval elever, lärare
		och föräldrar.
		Nationell nivå.

Bilaga 2			Ds 2005:59
	Barn som far illa
	Barn och aga	SCB	Barn och aga (1996)
			Demografiska
	Socialtjänstens in-		rapporter
	Socialtjänstens in-	Socialstyrelsen	Statistik - Social-
	satser för barn och		tjänst
	unga
	Barn som brotts-	SCB Undersök-	Rapport i serien
	offer	ningen om lev-	Levnadsförhållan-
		nadsförhållanden	den. Anm. 16-17 år
		(ULF)vart åttonde
		år
		Brottsförebyggande
		rådet
	Barn som gär-	Brottsförebyggande
	ningsmän	rådet
	Unga i fängelse	Brottsförebyggande
		rådet
	Unga på behand-	Statens institu-
	lingshem	tionsstyrelse
	Fritid och kultur
	Utbud	Kulturrådet (teater,	Kulturen i siffror
		dans, musik, bib-
		liotek, museer)
	Kultur och fri-	SCB, Undersök-	Rapport i serien
	tidsvanor	ningen om lev-	Levnadsförhållan-
		nadsförhållanden	den
		(ULF)vart åttonde
		år
		Kulturrådet (vissa	Barnbarometern,
		år)	Kulturbarometern
		Ungdomsstyrelsen	Ungdomsstyrelsen
		(vissa år)

Källa SCB, www.scb.se 2005-12-02, samt med bearbetningar av arbetsgruppen, ej fullständig.

Departementsserien 2005

Kronologisk förteckning

1.Finansiella konglomerat. Fi.

2.Kungörande i PoIT. Redovisning av uppdrag om elektroniskt kungörande. Ju.

3.Svensk rätt i integrationspolitisk belysning. Ju.

4.Avräkning av utländsk skatt. Fi.

5.Angrepp mot informationssystem. Ju.

6.Brott och brottsutredning i IT-miljö. Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet med tilläggsprotokoll. Ju.

7.Iakttagelser om landsting. Fi.

8.Inriktning på filmpolitiken från 2006. U.

9.En moderniserad rättsprövning, m.m. Ju.

10.Arbetstagarinflytande i europakooperativ. N.

11.Den europeiska exekutionstiteln för obestridda fordningar. Ju.

12.Makten och mångfalden. Eliter och etnicitet i Sverige. Ju.

13.Försäkringsbolags tillgång till patientjournaler. Ju.

14.Olovlig befattning med narkotikaprekursorer. EU:s rambeslut om olaglig narkotikahandel. Ju.

15.Förstärkning och förenkling – ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen. N.

16.Att fånga kunnandet om lärande och undervisning. Om villkoren för skolledare och lärare att ta del av systematiskt framtagen kunskap om utbildningsverksamhet. U.

17.Vakant

18.Säkerhet i vägtunnlar. N.

19.De projektbaserade mekanismerna enligt Kyotoprotokollet och länkdirektivet. M.

20.Svenskt värdskap för ESS. U.

21.Tvångsmedel för att förebygga eller förhindra allvarlig brottslighet. Ju.

22.Småskalig livsmedelsförädling. Jo.

23.Ett förnyat strandskydd. M.

24.Tidsbegränsat uppehållstillstånd för offer för människohandel m.fl. UD.

25.Förhandsavgörande från EG-domstolen. Ju.

26.Utökat informationsutbyte mellan arbetslöshetskassorna och inom Arbetsmarknadsverkets verksamhet. N.

27.Arbetsgivares informationsskyldighet

–ändringar i anställningsskyddslagen. N.

28.Skattefusk, effektivitet och rättvisa

–utökad skattekontroll i vissa branscher och diskussioner rörande schabloniserade inslag i beskattningen. Fi.

29.Förslag om ett utvecklat elcertifikatsystem. M.

30.En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. Fö.

31.Anpassningar till nya EG-bestämmelser om livsmedel, djurhälsa, foder, djurskydd och växtskydd m.m. + Bilagor. Jo.

32.Minknäringen i Sverige. Jo.

33.Vuxenutbildningslag.

Förslag utarbetat inom Utbildnings- och kulturdepartementet. U.

34.Några bodelningsfrågor. Ju.

35.Rätten att sätta och utfärda betyg. U.

36.Genomförande av EG-direktivet om uppehållstillstånd för studier. UD.

37.Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen. + Bilagor. UD.

38.Tillträde till Förenta nationernas konvention mot korruption. Ju.

39.Bostadsfinansiering. M.

40.Genomförande av EG-direktivet om mänskliga vävnader och celler. S.

41.Högsta och lägsta belopp för penningböter. Ju.

42.Kontraheringsplikt vid företagsförsäkring m.m. – en diskussionspromemoria. Ju.

43.Genomförande av direktivet och rambeslutet om åtgärder mot förorening från fartyg. N.

44.Sweden's second national report under the Joint Convention on the safety of spent fuel management and on the safety of radioactive waste management.

Swedish implementation of the obligations of the Joint Convention. M.

45.Europakooperativ. Ju.

46.Lag om förbud mot vissa kampsportsmatcher. Ju.

47.Kompletterande bestämmelser till EG-förordningen om konsumentskyddssamarbete m.m. Jo.

48.Överlämnande av passageraruppgifter. UD.

49.Hamnskydd. N.

50.Personuppgiftsbehandling hos Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Fö.

51.Energieffektivisering och energismart byggande. M.

52.Löneskrifter för enmansföretag. Fi.

53.Hemliga tvångsmedel m.m. under en stärkt parlamentarisk kontroll. Ju.

54.Upphovsrätt och handlingsoffentlighet. Redovisning av uppdrag rörande 8 kap. 27 § sekretesslagen. Ju.

55.Sveriges fjärde nationalrapport om klimatförändringar.

I enlighet med Förenta Nationernas

ramkonvention om klimatförändringar. + Översättning:

Sweden's fourth national communication on climate change.

Under the United Nations Framework Convention on Climate Change. M.

56.Andra järnvägspaketet m.m. N.

57.Sveriges rapport om påvisbara framsteg.

I enlighet med Kyotoprotokollet. + Översättning:

The Swedish Report on Demonstrable Progress. Under the Kyoto Protocol. M.

58.Förenklad hantering av medborgarförslag. Fi.

59.Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Delrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken. S.

Departementsserien 2005

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Kungörande i PoIT. Redovisning av uppdrag om elektroniskt kungörande. [2]

Svensk rätt i integrationspolitisk belysning. [3] Angrepp mot informationssystem. [5]

Brott och brottsutredning i IT-miljö. Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet med tilläggsprotokoll. [6]

En moderniserad rättsprövning, m.m. [9] Den europeiska exekutionstiteln

för obestridda fordningar. [11]

Makten och mångfalden. Eliter och etnicitet i Sverige. [12]

Försäkringsbolags tillgång till patientjournaler. [13]

Olovlig befattning med narkotikaprekursorer. EU:s rambeslut om olaglig narkotikahandel. [14]

Vakant. [17]

Tvångsmedel för att förebygga eller förhindra allvarlig brottslighet. [21]

Förhandsavgörande från EG-domstolen. [25] Några bodelningsfrågor. [34]

Tillträde till Förenta nationernas konvention mot korruption. [38]

Högsta och lägsta belopp för penningböter. [41]

Kontraheringsplikt vid företagsförsäkring m.m.

– en diskussionspromemoria. [42] Europakooperativ. [45]

Lag om förbud mot vissa kampsportsmatcher. [46]

Hemliga tvångsmedel m.m. under en stärkt parlamentarisk kontroll. [53]

Upphovsrätt och handlingsoffentlighet. Redovisning av uppdrag rörande 8 kap. 27 § sekretesslagen. [54]

Utrikesdepartementet

Tidsbegränsat uppehållstillstånd för offer för människohandel m.fl. [24]

Genomförande av EG-direktivet om uppehållstillstånd för studier. [36] Bulgariens och Rumäniens anslutning

till Europeiska unionen. + Bilagor. [37] Överlämnande av passageraruppgifter. [48]

Försvarsdepartementet

En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. [30]

Personuppgiftsbehandling hos Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. [50]

Socialdepartementet

Genomförande av EG-direktivet om mänskliga vävnader och celler. [40]

Ett uppföljningssystem för barnpolitiken. Delrapport från arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken. [59]

Finansdepartementet

Finansiella konglomerat. [1] Avräkning av utländsk skatt. [4] Iakttagelser om landsting. [7] Skattefusk, effektivitet och rättvisa

– utökad skattekontroll i vissa branscher och diskussioner rörande schabloniserade inslag i beskattningen. [28]

Löneskrifter för enmansföretag. [52] Förenklad hantering av medborgarförslag. [58]

Utbildnings- och kulturdepartementet

Inriktning på filmpolitiken från 2006. [8] Att fånga kunnandet om lärande och undervisning. Om villkoren för skolledare och lärare att ta del av systematiskt framtagen kunskap om utbildningsverksamhet. [16]

Svenskt värdskap för ESS. [20] Vuxenutbildningslag.

Förslag utarbetat inom Utbildnings- och kulturdepartementet. [33]

Rätten att sätta och utfärda betyg. [35]

Jordbruksdepartementet

Småskalig livsmedelsförädling. [22] Anpassningar till nya EG-bestämmelser om

livsmedel, djurhälsa, foder, djurskydd och växtskydd m.m. + Bilagor [31]

Minknäringen i Sverige. [32] Kompletterande bestämmelser till

EG-förordningen om konsumentskyddssamarbetet m.m. [47]

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

De projektbaserade mekanismerna enligt Kyotoprotokollet och länkdirektivet. [19]

Ett förnyat strandskydd. [23]

Förslag om ett utvecklat elcertifikatsystem. [29]

Bostadsfinansiering. [39]

Sweden's second national report under the Joint Convention on the safety of spe nt fuel management and on the safety of adioactive waste management.

Swedish implementation of the obligations of the Joint Convention. [44]

Energieffektivisering och energismart byggande. [51]

Sveriges fjärde nationalrapport om klimatförändringar.

I enlighet med Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar. + Översättning:

Sweden's fourth national communication on climate change.

Under the United Nations Framework Convention on Climate Change. [55]

Sveriges rapport om påvisbara framsteg. I enlighet med Kyotoprotokollet.

+ Översättning:

The Swedish Report on Demonstrable Progress. Under the Kyoto Protocol. [57]

Näringsdepartementet

Arbetstagarinflytande i europakooperativ. [10] Förstärkning och förenkling – ändringar i

anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen. [15]

Säkerhet i vägtunnlar. [18] Utökat informationsutbyte mellan

arbetslöshetskassorna och inom Arbetsmarknadsverkets verksamhet. [26]

Arbetsgivares informationsskyldighet

– ändringar i anställningsskyddslagen. [27] Genomförande av direktivet och rambeslutet om åtgärder mot förorening från fartyg.

[43] Hamnskydd. [49]

Andra järnvägspaketet m.m. [56]