Bilagor
I bilagorna har vi förutom regeringens kommittédirektiv och beslut om uppdrag och inbjudan till myndigheter och andra att medverka i Mångkulturåret 2006 även samlat exempel på några av kommitténs skrivelser, exempel på konferenser, seminarier, samtal och möten under 2005 i vilka samordnaren och/eller kommittén har medverkat med en presentation av Mångkulturåret 2006, ett exempel på en regions mångfaldsplan samt en litteraturlista med ett urval av de publikationer om kulturell mångfald och mångkultur som har publicerats i Sverige under de senaste åren.
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2004:169
Bilaga 2 Uppdrag och inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006
Bilaga 3 Kommitténs skrivelse om redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006 med tillhörande bilagor (uppdrag)
Bilaga 4 Kommitténs skrivelse om redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006 med tillhörande bilagor (inbjudan)
Bilaga 5 Öppen inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006 Bilaga 6 Ledamöter i Mångkulturårets expertgrupp
Bilaga 7 Urval av konferenser, seminarier, samtal och möten under 2005 i vilka samordnaren och/eller kommittén har medverkat med en presentation av Mångkulturåret 2006
Bilaga 8 Exempel på en regions mångfaldsplan (Västra Götaland) Bilaga 9 Publikationer om kulturell mångfald och mångkultur Bilaga 10 Referenser
711
Kommittédirektiv
Dir. | |
Samordning av Mångkulturåret 2006 | 2004:169 |
Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2004
Sammanfattning av uppdraget
En nationell samordnare för Mångkulturåret 2006 tillkallas. I uppdraget ingår att i samarbete med olika aktörer inom kultursektorn kulturarbetare, organisationer, institutioner och myndigheter utarbeta ett program för Mångkulturåret och att vara ett stöd för berörda aktörer inför och under Mångkulturåret. Syftet med Mångkulturåret 2006 är att på ett bestående sätt öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. Syftet är också att skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige. Samordnaren skall även lämna förslag på hur det fortsatta arbetet för att stärka den kulturella mångfalden skall bedrivas.
Bakgrund
Statliga myndigheter skall enligt förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken fortlöpande beakta samhällets etniska och kulturella mångfald både när de utformar sin verksamhet och när de bedriver den. Myndigheter och institutioner på kulturområdet har sedan 2000 i uppdrag att årligen rapportera till regeringen hur de arbetar såväl internt som externt med att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av respekt och tolerans, och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tillvaratas som en positiv kraft. Målet är också att bidra till minskad diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Myndigheter med ett kulturarvsuppdrag
713
Kommittédirektiv | SOU 2005:91 |
skall särskilt beakta kulturarvets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling.
Pågående kartläggningar och analyser av mångfaldsarbete
Mångkulturellt centrum fick under hösten 2003 regeringens uppdrag att kartlägga och analysera myndigheternas och institutionernas resultat vad gäller detta mål. Uppdraget skall redovisas till regeringen under hösten 2004.
Riksantikvarieämbetet har under 2004 haft i uppdrag att i en fördjupad omvärldsanalys visa hur kulturmiljösektorn kan bli en förebild och en aktiv kraft i arbetet med att främja ett mångkulturellt samhälle och att ge en differentierad syn på historien. Uppdraget redovisades till regeringen i oktober 2004.
Även Konstnärsnämnden har under 2004 haft i uppdrag att göra en fördjupad omvärldsanalys som särskilt skall avse invandrade konstnärers situation. Uppdraget skall redovisas under hösten 2004.
Regeringens insatser för att främja kulturell mångfald
Regeringen har sedan flera år konsekvent verkat för att långsiktigt främja den kulturella mångfalden i Sverige. För att ytterligare stärka den etniska och kulturella mångfalden och för att lyfta fram betydelsen av ett ökat ansvar inom offentligt finansierad kulturverksamhet gentemot större delar av befolkningen, har regeringen utlyst 2006 till ett särskilt mångkulturår.
Under senare år har de viktigaste insatserna för att främja kulturell mångfald varit följande.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/2002:1 utg.omr. 17) att medel skulle anvisas för särskilda regionala konsulenter för mångkultur. Sådana mångkulturkonsulenter har därefter utsetts och finns för närvarande i sju regioner. Konsulenternas uppgift är att i samarbete med statliga, regionala och lokala krafter stimulera en utveckling som tar till vara det mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer och att främja mångfalden i kulturlivet.
Regeringen initierade 2001 ett informationsprojekt om samer och samisk kultur och avsatte för detta ändamål 20 miljoner kronor. Projektet slutförs under 2004. På regeringens uppdrag
714
SOU 2005:91 | Kommittédirektiv |
bygger Sametinget upp ett nationellt informationscentrum, som skall överta regeringens arbete med att sprida information om och skapa intresse för samisk kultur. Statens museer för världskultur inrättades som en ny myndighet 1999. Myndigheten har bl.a. i uppgift att visa och levandegöra världens kulturer. Vidare skall myndigheten dokumentera och belysa olika kulturers yttringar och villkor samt kulturmöten historiskt och i dagens samhälle. I myndigheten ingår det nya Världskulturmuseet, som öppnar i slutet av detta år i Göteborg.
Kommittén Forum för världskultur verkade under åren 1998 2000 och hade i uppdrag att bedriva en försöksverksamhet för att öka den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige. Kommittén var ett samarbete mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting och skulle ta initiativ till och samordna presentationer av kulturyttringar från hela världen (dir. 1998:14, dir. 1999:55). I sin slutrapport (SOU 2000:118) redovisade Forum för världskultur vissa brister men också en positiv potential inom den offentligt finansierade kulturverksamheten vad gäller mångkulturella uttryck och ett bredare publikt engagemang.
Statens kulturråds arbete
Statens kulturråd har sedan 2001 i uppdrag att ta initiativ till insatser inom det mångkulturella området. Därtill skall rådet vara huvudman för de regionala konsulenterna för mångkultur.
Sedan 2000 har Sverige en samlad politik för nationella minoriteter. De nationella minoriteterna är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Att förutsättningarna för de nationella minoriteternas kultur och språk främjas är en angelägenhet för såväl dessa grupper som samhället i övrigt. Statens kulturråd fick 1999 regeringens uppdrag att utreda hur de nationella minoriteterna skulle få mer utrymme i svenskt kulturliv. Uppdraget redovisades 2001. Sedan 2002 har Statens kulturråd i uppdrag att fördela särskilda medel i syfte att främja de nationella minoriteternas språk och kultur.
Kultur inom ramen för storstadspolitiken
Den statliga storstadspolitiken har som mål att bryta den sociala och etniska segregationen i storstadsregionerna samt att skapa goda
715
Kommittédirektiv | SOU 2005:91 |
förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt och bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl i storstadsregionerna som i övriga delar av landet (prop. 1997/98:165). I detta arbete har kulturen en väsentlig roll. Av en rapport som Mångkulturellt centrum skrivit 2002 på regeringens uppdrag framgår att av de särskilda medel som tilldelats 24 stadsdelar har nära en tredjedel använts för ändamål med kulturell inriktning. Ett grundläggande arbetssätt inom storstadspolitiken har varit det s.k. underifrånperspektivet, där bl.a. direkta dialoger med boende är en metod. Regeringen har gett Mångkulturellt centrum i uppdrag att utföra en studie om hur underifrånperspektivet har tillämpats i de aktuella stadsdelarna inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen. Studien skall redovisas senast i mars 2005.
Syftet med Mångkulturåret 2006
Sverige har utvecklats till ett land som präglas av etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald. Det är av stor vikt att klargöra att varje offentligt finansierad kulturinstitution och kulturfrämjande organisation ansvarar för att dess verksamhet vänder sig till hela befolkningen. Utgångspunkten är att alla medborgares erfarenheter, kunskaper och värderingar skall speglas och tas till vara för att berika och utveckla det offentligt stödda kulturlivet.
Regeringen har mot denna bakgrund utlyst 2006 till ett särskilt mångkulturår. Verksamheten under året skall bidra till att uppfylla de av riksdagen fastslagna kulturpolitiska målen (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Syftet med Mångkulturåret 2006 är att på ett bestående sätt öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. Syftet är också att skapa incitament för att offentligt finansierade kulturverksamheter på ett tydligt sätt speglar och införlivar den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige. När nya aktörer involveras och får möjlighet att ta egna initiativ och samspelet mellan olika grupper och kulturer främjas, ökas utrymmet för och utvecklingen av konstnärliga och kulturella yttringar och en bredare publik kommer att kunna nås.
Målet är att fler människor som känner sig distanserade från och sällan eller aldrig besöker offentligt finansierade kulturinstitutioner under detta år och därefter skall kunna finna anledning att besöka och bli delaktiga och berörda av verksamheten.
716
SOU 2005:91 | Kommittédirektiv |
Regeringen avser att ge statliga myndigheter och institutioner på kulturområdet ett särskilt uppdrag inför Mångkulturåret 2006 för att förtydliga målsättningar m.m. Samtidigt kommer en inbjudan att delta i Mångkulturåret att riktas till bl.a. regionala och lokala kulturinstitutioner och deras huvudmän samt till fria kulturutövare.
Uppdraget
Samordnarens uppdrag är att på ett nationellt plan svara för samordningen av förberedelser och genomförande av Mångkulturåret 2006. Med utgångspunkt i de uttalade målen för Mångkulturåret skall samordnaren utarbeta ett program för året. Av programmet skall framgå hur olika verksamheter kan samverka med varandra och hur Mångkulturårets olika manifestationer kan ge bestående effekter i det offentligfinansierade kulturlivet. Samordnaren skall även fungera som ett stöd för myndigheter, institutioner och andra berörda aktörer inför och under Mångkulturåret.
Mångkulturåret 2006 är en del av ett långsiktigt arbete för att permanent lyfta in kulturuttryck med ursprung från hela världen och att skapa och utveckla ett offentligt finansierat kulturliv i Sverige som kan engagera allt fler människor. Arbetet skall även omfatta de nationella minoriteterna. I linje med detta skall samordnaren ta initiativ till och främja långsiktiga samarbeten mellan myndigheter, institutioner, organisationer och fria kulturutövare. Möten på jämlika villkor skall främjas och nya samarbetsformer bör därvid premieras. Kontakt- och kommunikationsvägar mellan offentligt finansierade kulturverksamheter och kulturutövare respektive publik och besökare med främst utomsvensk eller minoritetsbakgrund skall likaså främjas av samordnaren. Storstadspolitiken har visat på en rad nya samarbetsformer. Samordnaren bör därför samråda med regeringens storstadsdelegation samt med de sju kommuner med vilka staten tecknat lokala utvecklingsavtal, för att inhämta de erfarenheter som gjorts kring främjandet av kulturell mångfald.
Samordnaren skall vid behov bistå med information och kunskap om kulturyttringar som har annat ursprung än det traditionellt svenska eller västerländska.
Samordnaren skall, med utgångspunkt från den rapport och den idéskrift som Mångkulturellt centrum skrivit på regeringens uppdrag om myndigheters och institutioners måluppfyllelse beträf-
717
Kommittédirektiv | SOU 2005:91 |
fande kulturell mångfald, lämna förslag på hur den kulturella mångfalden bäst kan främjas inom det offentligfinansierade kulturlivet. Som grund för sina ställningstaganden skall samordnaren bl.a. analysera erfarenheterna av Mångkulturåret 2006. Om samordnaren lämnar förslag med kostnadskonsekvenser skall förslag till finansiering anges.
Under arbetets gång skall samordnaren löpande samråda med berörda myndigheter, institutioner, organisationer och andra aktörer. Det kan exempelvis ske i form av att en eller flera samrådsgrupper skapas med berörda aktörer, som Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, centrala museer, teaterinstitutioner, musikinstitutioner, regionala mångkulturkonsulenter, fria kulturarbetare samt Mångkulturellt centrum och andra aktörer som arbetar tvärkulturellt. Samråd bör även ske med universitet och högskolor.
Redovisning av uppdraget
Samordnaren skall redovisa den del av uppdraget som avser ett program för Mångkulturåret 2006 senast den 15 augusti 2005. En redovisning av hela uppdraget skall lämnas senast den 1 juli 2007.
(Kulturdepartementet)
718
Regeringsbeslut 1:9
U2005/2828/Kr
Utbildnings- och kulturdepartementet | Enligt bilagor |
Uppdrag och inbjudan till myndigheter och andra att medverka i
Mångkulturåret 2006
(3 bilagor)
Regeringens beslut
Regeringen ger i uppdrag åt de myndigheter, stiftelser och bolag som anges i bilagd förteckning (bilaga 1) att under 2005 förbereda sin medverkan i Mångkulturåret 2006 och att under 2006 genomföra verksamheter.
Regeringen inbjuder vidare landets samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser samt de myndigheter, bolag, stiftelser, föreningar och andra organisationer som anges i bilagd förteckning (bilaga 2) att delta i Mångkulturåret 2006.
I bilagd promemoria (bilaga 3) preciseras utgångspunkterna för uppdraget och inbjudan.
På regeringens vägnar
Leif Pagrotsky
Monica Pourshahidi
Postadress | Telefonväxel | |
103 33 Stockholm | ||
Besöksadress | Telefax | |
Drottninggatan 16 |
2
Kopia till
Statsrådsberedningen
Justitiedepartementet
Utrikesdepartementet
Socialdepartementet
Finansdepartementet Jordbruksdepartementet
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Näringsdepartementet
Regeringskansliets förvaltningsavdelning Storstadsdelegationen
Yvonne Rock, samordnare av Mångkulturåret 2006 (2004:09)
Bilaga 1 till
regeringsbeslut
Utbildnings- och kulturdepartementet
Uppdrag att medverka i Mångkulturåret 2006
Myndigheter inom kulturområdet
Statens kulturråd Konstnärsnämnden Sveriges författarfond Statens konstråd
Nämnden för hemslöjdsfrågor Riksarkivet och landsarkiven Språk- och folkminnesinstitutet Riksantikvarieämbetet
Statens historiska museer
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde Moderna museet
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet Naturhistoriska riksmuseet
Statens maritima museer
Statens försvarshistoriska museer Statens museer för världskultur Arkitekturmuseet
Statens musiksamlingar Riksutställningar
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Forum för levande historia
Stiftelser och bolag inom kulturområdet
Stiftelsen Arbetets museum
Stiftelsen Nordiska museet
Stiftelsen Tekniska museet
Stiftelsen Skansen
Riksteatern
Stiftelsen Svenska Rikskonserter
2
Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Centrum för lättläst
Kungl. Operan AB
Kungl. Dramatiska Teatern AB
Universitet och högskolor
Beckmans Designhögskola
Danshögskolan
Dramatiska institutet
Göteborgs universitet
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan
Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Operahögskolan i Stockholm
Teaterhögskolan i Stockholm
Umeå universitet
Andra myndigheter
Sveriges ambassad i:
Berlin, Bryssel, London, Moskva, Paris, Tokyo, Vilnius, Washington
Bilaga 2 till
regeringsbeslut
Utbildnings- och kulturdepartementet
Inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006
Samtliga kommuner
Samtliga landsting
Samtliga länsstyrelser
Region Skåne
Myndigheter
Arbetslivsinstitutet Arbetsmarknadsstyrelsen Barnombudsmannen Boverket
Handelsflottans kultur- och fritidsråd Handikappombudsmannen Högskoleverket
Integrationsverket Jämställdhetsombudsmannen
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Myndigheten för skolutveckling
Nordiska Afrikainstitutet
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Sametinget Sida Skolverket
Statens fastighetsverk Styrelsen för Samefonden Svenska institutet
Svenska institutet i Alexandria
Universitet och högskolor
Blekinge tekniska högskola
Chalmers tekniska högskola
Handelshögskolan i Stockholm
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
2
Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan Kristianstad Högskolan på Gotland Idrottshögskolan i Stockholm Karlstads universitet
Karolinska Institutet Kungl. Tekniska högskolan Lärarhögskolan i Stockholm Malmö högskola Mitthögskolan
Mälardalens högskola
Stiftelsen Högskolan i Jönköping Stockholms universitet Södertörns högskola
Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet
Scenkonst
AB Helsingborgs stadsteater
AB Regionteatern
AB Upsala stadsteater
Bohusläns teater (Västsvenska Teater och Dans AB)
Borås Stadsteater
Byteatern, Kalmar läns teater
Camerata Nordica
Cirkus Cirkör
Dalasinfoniettan
Dalhalla
Folkoperan AB
Folkteatern i Göteborg
Gävle Symfoniorkester
Göteborgs Konsert AB
Göteborgs Stadsteater AB
GöteborgsOperan AB
Helsingborgs nya konserthus AB
Kalmar läns musikstiftelse
Kommunalförbundet Sundsvalls kammarorkester
Kommunalförbundet Teater Västmanland
Kommunalförbundet Västerås Sinfonietta
Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken
Kulturprojekt Röda Sten
Länsmusiken i Jämtlands län
Länsteatern på Gotland
3
Malmö Dramatiska Teater AB Malmö Opera och Musikteater AB Malmö Symfoniorkester AB Marionetteatern
Musica Vitae AB
Musik Gävleborg
Musik i Blekinge Musik i Väst Norrbottensmusiken NorrDans
Norrköpings symfoniorkester Norrlands musik- och dansteater Orionteatern
Sámi Teáhter
Skånes Dansteater AB Smålands Musik och Teater Stiftelsen Dansens Hus
Stiftelsen Folkteatern i Gävleborg Stiftelsen Färgfabriken
Stiftelsen Gotlandsmusiken
Stiftelsen Göteborgsmusiken
Stiftelsen Internationella
Stiftelsen Länsteatern i Örebro Stiftelsen Musik för Örebro län Stiftelsen Musik i Halland
Stiftelsen Musik i Syd,
Stiftelsen Musik i Västernorrland Stiftelsen Norrbottensteatern Stiftelsen Skaraborgs Länsteater Stiftelsen Teater i Västernorrland Stiftelsen Östergötlands Länsteater Stiftelsen Östgötamusiken Stockholms stadsteater AB Svenska kammarorkestern Sörmlands musik och teater Teater Halland
Ulriksdals slottsteater (Confidencen) Uppsala kammarorkester
Värmlands Teater- och Musikstiftelse Västerbottensmusiken AB (Norrlandsoperan) Västerbottensteatern AB
Älvsborgsteatern (Västsvenska Teater och Dans AB)
Regionala museer
Bohusläns museum
Göteborgs museer
4
Kalmar konstmuseum
Kulturen i Lund
Länsmuseet Gotlands fornsal
Malmö museer
Naturhistoriska museet i Göteborg
Stiftelsen Blekinge museum
Stiftelsen Dalarnas museum
Stiftelsen Hallands länsmuseer, Halmstad och Varberg
Stiftelsen Jämtlands läns museum
Stiftelsen Jönköpings läns museum
Stiftelsen Kalmar läns museum
Stiftelsen Länsmuseet Gävleborg
Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland
Stiftelsen Norrbottens museum
Stiftelsen Regionmuseet Kristianstad
Stiftelsen Regionmuseum Västra Götaland
Stiftelsen Smålands museum
Stiftelsen Stockholms läns museum
Stiftelsen Sörmlands museum
Stiftelsen Upplandsmuseet
Stiftelsen Värmlands museum
Stiftelsen Västergötlands museum
Stiftelsen Västmanlands läns museum
Stiftelsen Örebro läns museum
Stiftelsen Östergötlands länsmuseum
Stockholms stadsmuseum
Västerbottens museum AB
Övriga museer
Bildmuseet
Föreningen Svensk Form Nobelmuseet AB Röhsska museet
Stiftelsen Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Millesgården Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet
Stiftelsen Drottningholms teatermuseum Stiftelsen Judiska museet
Stiftelsen Rooseum Stiftelsen Strindbergsmuseet Stiftelsen Thielska galleriet Zornsamlingarna
Bibliotek
Bibliotek Gävleborg
Gotlands läns bibliotek
Jämtlands läns bibliotek
Kungl. biblioteket
5
Länsbibliotek Dalarna
Länsbibliotek Halland
Länsbibliotek Jönköping
Länsbibliotek Skåne, Malmö och Kristianstad Länsbiblioteket i Stockholms län
Länsbibliotek Sydost, Växjö, Karlskrona och Ronneby Länsbibliotek Sörmland
Länsbibliotek Uppsala Länsbiblioteket i Värmland Länsbiblioteket i Västerbotten Länsbiblioteket Västernorrland Länsbibliotek Västmanland Länsbiblioteket i Örebro Länsbibliotek Östergötland Norrbottens länsbibliotek Regionbibliotek Kalmar
Regionbibliotek Västra Götaland, Borås, Skara och Göteborg
Arkiv
Arkiv Gävleborg Arkiv Västmanland
Blekingearkivet för folkrörelse och lokalhistoria Bohusläns föreningsarkiv
Dalarnas folkrörelsearkiv Folkrörelsearkivet för Uppsala län
Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Umeå och Skellefteå Folkrörelsearkivet Västernorrland
Folkrörelsernas arkiv i Örebro län Folkrörelsernas arkiv för Värmland Folkrörelsernas arkiv i Norrbotten Föreningsarkiven i Stockholms län Föreningsarkivet i Jämtlands län Föreningsarkivet Sörmland Hallands arkivförbund Jönköpings läns folkrörelsearkiv Kalmar läns Arkivförbund
Kronobergsarkivet för folkrörelse och lokalhistoria Skaraborgs läns folkrörelsearkiv
Skånes arkivförbund
Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Älvsborgs läns föreningsarkiv
Östergötlands Arkivförbund
Festivaler
BUFF – Barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö
Bwana Club/Clandestino Festival
Emmabodafestivalen/Föreningen Vinterbadarna
Falun Folkmusik Festival AB
6
Folkmusik i Linköping/Linköpings folkmusikfestival
Föreningen Galaxen/Arvikafestivalen
Göteborg Film Festival
Piteå dansar och ler
Rockparty/Hultsfredsfestivalen
Stockholms Internationella Filmfestival
Stockholm Jazz Festival
Storsjöyran
Svenska Musikfestivaler
Tempo Dokumentärfestival
Umeå Internationella Filmfestival
Uppsala Internationella kortfilmfestival
Urkult
Övriga
Arbetarnas Bildningsförbund
Baltic Art Center
Bygdegårdarnas Riksförbund
Drömmarnas Hus
En bok för alla AB
Eric
Finlandsinstitutet
Film i Skåne
Film i Väst
Filmpool Nord AB
Folkbildningsrådet
Folkrörelsernas konstfrämjande
Folkuniversitetet
Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter
Föreningen handarbetets vänner
Föreningen Kultur och Näringsliv
Föreningen Norden
Gaaltije – Sydsamiskt kulturcentrum
Grekiskt kulturcentrum
Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland
Internationella konstnärer i Sverige
Immigranternas Centralförbund
Immigranternas Riksförbund
Immigrantinstitutet
InKonst
Intercult
7
Islamiska Samarbetsrådet
Judiska Centralrådet
Konsthantverkscentrum
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd Kungl. Akademien för de fria konsterna, Konstakademien Kungl. Musikaliska akademien
Kurdiska biblioteket
Landsorganisationen i Sverige
Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer
Mix musik
Mångkulturellt centrum
Nordiska kulturfonden
Pannhuset, Kultur- och idécentrum
Planeta, Nätverk för folk- och världsmusik
Re:Orient, Ideell Förening
Riksförbundet för Folkmusik och Dans
Riksföreningen Våra Gårdar
Riksorganisationen Folkets hus och Parker
RiksSkådebanan
Romska biblioteket/Internationell Musikförening
Romskt Kulturcentrum (Romano Kulturako Centro)
Samarbetsnämnden för folklig dans Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige Selam
Stiftelsen Framtidens kultur Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet Stiftelsen Svenska institutet i Athen Stiftelsen Svenska institutet i Rom Studieförbundet Vuxenskolan
Svenska
Svenska kyrkan Svenska PEN
Svenska språknämnden
Svenska Tornedalingars riksförbund Svenska Unescorådet Svenskhemmet Voksenåsen A/S Svenskt Kulturarv (inom RAÄ) Sverigefinska riksförbundet
8
Sveriges Akademikers Centralorganisation
Sveriges Hembygdsförbund
Sveriges kommuner och landsting
Sveriges Kristna Råd
Sveriges Musik- och Kulturskoleråd
Sveriges Radio AB
Sveriges Rese- och Turistråd AB
Sveriges spelmäns riksförbund
Sveriges Television AB
Sveriges Utbildningsradio AB
Tjänstemännens Centralorganisation
TV 4 AB
Ungdomsstyrelsen
Bilaga 3
till regeringsbeslut
Utbildnings- och kulturdepartementet
Uppdrag och inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006
Regeringen har utlyst 2006 till ett Mångkulturår. Ett antal myndigheter och institutioner ges nu uppdrag inför och under Mångkulturåret. Samtidigt bjuds andra aktörer, t.ex. kommuner, landsting och länsstyrelser, in att delta i Mångkulturåret 2006.
Mål och syfte
Regeringen lyfter inom flera politikområden fram värdet av den kulturella mångfalden i samhället. Syftet med Mångkulturåret 2006 är att fördjupa kunskapen om betydelsen av etnisk och kulturell mångfald inom kulturlivet, så att utvecklingen mot en ökad mångfald stärks inom landets kulturverksamheter.
Mångkulturåret 2006 är en del av en långsiktig satsning för att kulturen bättre skall spegla och införliva den etniska och kulturella mångfald som finns i dagens Sverige. Mångkulturåret 2006 skall bidra till att uppfylla följande målsättningar.
Kulturutövande och kulturutbud skall under Mångkulturåret 2006 och därefter vara en angelägenhet för fler och upplevas som jämställt och lika tillgängligt för alla. Från och med 2006 skall den etniska och kulturella mångfalden inom det offentligt finansierade kulturutbudet öka. Detta innebär att:
•Kulturutbudet under 2006 och därefter skall generellt vara mångfacetterat och i större utsträckning än i dag aktualisera andra kulturuttryck än det traditionellt svenska eller västerländska.
•Andelen konstnärliga upphovsmän, utövare och kulturadministratörer med utomsvensk eller minoritetsbakgrund skall öka permanent och utgöra en större andel av de yrkesmässigt verksamma inom hela det offentligfinansierade kulturlivet.
2
•Kulturutbudet skall under 2006 och därefter generellt nå en bredare publik än i dag, inkluderande en ökad andel av befolkningen med utländsk bakgrund.
•Internationella samarbeten och ett aktivt utbyte av kultur över gränser bör öka.
Samordning
För att på ett nationellt plan svara för samordning av förberedelser och genomförande av Mångkulturåret 2006 har regeringen tillkallat en särskild samordnare (Ku 2004:09). Samordnaren har bl.a. till uppdrag att i samarbete med olika aktörer inom kultursektorn – kulturarbetare, organisationer, institutioner och myndigheter – utarbeta ett program för Mångkulturåret och att vara ett stöd för berörda aktörer inför och under Mångkulturåret 2006 (dir. 2004:169). Samordnaren skall även lämna förslag på hur det fortsatta arbetet för att stärka den kulturella mångfalden skall bedrivas.
Bakgrund
Sverige har utvecklats till ett land som präglas av etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald. Det är av stor vikt att varje offentligt finansierad kulturinstitution och kulturfrämjande organisation öppet och ickediskriminerande vänder sig till hela befolkningen. Utgångspunkten är att medborgarnas erfarenheter, kunskaper och värderingar skall speglas och tas till vara för att berika och påverka utvecklingen inom det offentliga kulturlivet.
Regeringen har sedan flera år konsekvent verkat för att långsiktigt främja den kulturella mångfalden i Sverige. Alla myndigheter skall beakta samhällets etniska och kulturella mångfald både när de utformar sin verksamhet och när de bedriver den. Detta ansvar finns formulerat genom förordningen (1986:856) om integrationspolitikens genomförande.
För myndigheter och institutioner på kulturområdet finns särskilda uppdrag i instruktioner och regleringsbrev, bl.a. om att främja en samhällsutveckling som kännetecknas av respekt och tolerans, och där etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald tas till vara som en positiv kraft. Därtill gäller de kulturpolitiska målen, som tydligt anger mål för allas möjlighet till delaktighet i kulturlivet, för en ökad kulturell mångfald och för möten mellan olika kulturer (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).
Uppdrag till Mångkulturellt centrum
Mångkulturellt centrum fick under hösten 2003 regeringens uppdrag att kartlägga och analysera kulturmyndigheters och institutioners arbete med att främja och stärka mångfalden. Mångkulturellt centrum har
3
redovisat uppdraget i rapporten Tid för mångfald (Ku2004/2309/Kr) samt genom idéskriften Mångfald i kulturlivet (Mångkulturellt centrum 2004:5). Rapporten bygger på enkäter, intervjuer och en kartläggning av årsredovisningar och verksamhetsberättelser. Dessa undersökningar visar att de statliga kulturinstitutionernas arbete med etnisk och kulturell mångfald går långsamt. Kulturinstitutionerna avspeglar enligt Mångkulturellt centrum inte den svenska befolkningens sammansättning. Som exempel nämns att få av de anställda har utländsk bakgrund, ännu färre har utomeuropeisk bakgrund samt att ytterst få chefer har utländsk bakgrund. I rapporten har Mångkulturellt centrum också gjort en fördjupad analys och lämnat förslag på åtgärder för att stärka etnisk och kulturell mångfald i kulturlivet. Rapporten finns att läsa på www.mkc.botkyrka.se.
Internationella kulturutredningen
Regeringen tillkallade i augusti 2002 en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av de statliga insatserna för internationell kulturverksamhet. Utredaren redovisade sitt uppdrag i december 2003 i betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121). Utredningen pekar bl.a. på möjligheterna till nya kulturella impulser, internationella nätverk och kontakter dagens mångkulturella samhälle ger. Sveriges framväxande mångkultur konstateras vidare vara en stor internationell tillgång. Genom olika invandrade grupper ges möjligheter till dialog över kulturella och religiösa gränser och till nya former av kontakter med omvärlden, menar utredaren. Utredningen nämner bl.a. behovet av och utrymmet för förstärkt internationellt engagemang och nya initiativ på kulturområdet, genom t.ex. bilaterala relationer med länder i Mellanösternregionen.
Utredningen har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet.
Mångkulturkonsulenter
Tidigare insatser för att främja den kulturella mångfalden har bl.a. varit kommittén Forum för världskultur, som var verksam under åren 1998– 2000. Kommittén hade i uppdrag att bedriva en försöksverksamhet för att öka den konstnärliga och kulturella mångfalden i Sverige (dir.
1998:14, dir. 1999:55). Med utgångspunkt ur kommitténs betänkande Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden (SOU 2000:118) beslutade regeringen att utse regionala konsulenter för mångkultur. Dessa s.k. mångkulturkonsulenter finns nu verksamma i sju regioner. Deras uppgift är att i samarbete med statliga, regionala och lokala krafter stimulera en utveckling som tar tillvara det mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer och att främja mångfalden i kulturlivet.
4
Statens kulturråd
Statens kulturråd har ett särskilt ansvar och är t.ex. huvudman för de regionala konsulenterna för mångkultur. Rådet har till uppgift att ta initiativ till insatser inom det mångkulturella området. Därtill ger Kulturrådet särskilda medel till bl.a. mångkulturella organisationer och för insatser som syftar till att främja de nationella minoriteternas språk och kultur.
Statens museer för världskultur
Statens museer för världskultur inrättades som myndighet 1999. Det nya museet Världskulturmuseet som ingår i myndigheten invigdes den 1 januari 2005. Myndigheten har bl.a. till uppgift att visa och levandegöra världens kulturer, att dokumentera och belysa olika kulturers yttringar och villkor samt kulturmöten historiskt och i dagens samhälle.
Kultur inom ramen för storstadspolitiken
Inom ramen för regeringens storstadspolitik har också insatser genomförts som främjat en ökad etnisk och kulturell mångfald inom kulturområdet. Den statliga storstadspolitiken har som mål att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare (prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr. 1998/99:34). Särskilda medel har efter en nära dialog med de boende fördelats till olika utvecklingsprojekt i 24 stadsdelar i sju storstadskommuner. Av den rapport som Mångkulturellt centrum gjorde 2002 på regeringens uppdrag framgår att nära en tredjedel av medlen har använts för ändamål med kulturinriktning.
Storstadspolitiken har visat på en rad nya samarbetsformer, bl.a. genom de s.k. lokala utvecklingsavtalen, samt genererat en mängd kunskaper kring utveckling av kulturaktiviteter i miljöer präglade av mångfald och mångkultur i en vid bemärkelse. I betänkandet Storstäder i rörelse - kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal (SOU 2005:29) finns erfarenheterna som gjorts inom bl.a. kulturområdet på stadsdelsnivå samlade. Mångkulturellt centrum lyfter i rapporten En känsla av delaktighet också fram ett antal konkreta exempel på kulturaktiviteter som utvecklats tillsammans med boende på stadsdelsnivå.
Andra uppdrag om kulturell mångfald
Under 2004 har Riksantikvarieämbetet och Konstnärsnämnden haft särskilda uppdrag att göra fördjupade omvärldsanalyser på sitt respektive ansvarsområde bl.a. avseende hur ett mångkulturellt samhälle kan främjas. Uppdragen har redovisats till Utbildnings- och kulturdepartementet.
5
Uppdrag och inbjudan
Uppdrag till statliga myndigheter, stiftelser och aktiebolag
För att Mångkulturåret 2006 skall kunna bidra till att uppfylla de långsiktiga målsättningarna för att öka den kulturella mångfalden krävs ett stort engagemang från många håll i samhället. En förutsättning för att målsättningarna med Mångkulturåret skall kunna uppnås och ges synliga resultat är att ett stort antal myndigheter och institutioner genomför ett aktivt arbete under året och att detta arbete får ett stort genomslag.
De myndigheter, stiftelser och aktiebolag som genom detta beslut får uppdrag inför och under Mångkulturåret 2006 skall, med utgångspunkt i den egna verksamheten och i de målsättningar och den bakgrund som anges ovan, överväga vilken eller vilka insatser som är lämpliga att genomföra under året.
Myndigheterna och institutionerna på kulturområdet har sedan tidigare fått ett uppdrag i regleringsbrevet för 2005 att i samverkan med samordnaren för Mångkulturåret förbereda aktiviteter inför Mångkulturåret.
Senast den 31 december 2005 skall myndigheten lämna en redovisning till regeringen (Utbildnings- och kulturdepartementet) av hur man avser att medverka i Mångkulturåret 2006. Myndigheten skall även lämna en slutredovisning över genomförda insatser under Mångkulturåret senast den 1 mars 2007.
I de fall myndigheter samarbetar med de sju kommuner med vilka staten har tecknat lokala utvecklingsavtal skall insatserna samordnas med och redovisas i avtalen.
Inbjudan att medverka i Mångkulturåret
För att Mångkulturåret 2006 skall bli framgångsrikt är det en förutsättning att också andra aktörer deltar, inte minst på regional och lokal nivå. Kommuners och regioners kulturverksamhet är av central betydelse. En stor och viktig del av det allmänna kulturutbudet står också föreningsverksamhet och olika typer av organisationer för. Dessa har stor betydelse för att ett brett deltagande och goda resultat av Mångkulturåret skall kunna uppnås.
Myndigheter, institutioner och bolag vars uppdrag och verksamhet inte i huvudsak omfattar kultur kan bidra till att uppfylla målsättningarna med Mångkulturåret bl.a. genom sina respektive specialkunskaper.
Regeringen gör bedömningen att inte minst samverkan mellan nationella, regionala, lokala och olika typer av verksamheter kan ge goda resultat för att uppnå en generellt större etnisk och kulturell mångfald i hela landet.
6
Genomförande
Medverkan i Mångkulturåret 2006
De mål som regeringen formulerat för Mångkulturåret 2006 i bl.a. denna promemoria är centrala utgångspunkter för de verksamheter som skall genomföras. Vidare skall det delbetänkande samordnaren för Mångkulturåret kommer att lämna till Utbildnings- och kulturdepartementet under sensommaren 2005 vara en viktig grund för det fortsatta förberedelsearbetet och för verksamheternas utformning.
Andra dokument att ta hänsyn till och hämta inspiration ifrån är Mångkulturellt centrums rapport om mångfald i kulturlivet som omnämns ovan, samt idéskriften Mångfald i kulturlivet, som har tagits fram i samband med rapporten.
Det är särskilt viktigt att framhålla att varje myndighet och institution själv svarar för de verksamheter och insatser som skall genomföras. All verksamhet skall genomföras inom befintliga anslags- och budgetramar. De målsättningar som anges för Mångkulturåret hör i princip till offentligfinansierade kulturverksamheters grunduppdrag. Verksamheter och projekt under Mångkulturåret som genomförs integrerat i ordinarie verksamhet bör ge bättre möjligheter till en långsiktigt ökad kulturell mångfald.
Gemensamma resurser
Den samordnare som regeringen har utsett skall löpande samråda med berörda myndigheter, institutioner, organisationer och andra aktörer. I samordnarens uppdrag ingår också bl.a. att ta initiativ till, främja och samordna långsiktiga samarbeten mellan myndigheter, institutioner, organisationer och fria kulturutövare. Nya samarbetsformer och nya kontakt- och kommunikationsvägar skall särskilt premieras.
Myndigheter, institutioner och andra aktörer har möjlighet att söka visst stöd av samordnaren för Mångkulturåret för vägledning, planering och utveckling av enskilda projekt och till möjliga samarbeten. All samverkan kring Mångkulturåret uppmuntras. Samarbeten som kan ge bestående, långsiktigt goda effekter främjas särskilt.
Mångkulturåret 2006 ger de medverkande ett gemensamt sammanhang att verka inom och ger också möjligheten till nya kontakter och nya samarbeten genom gemensamma mål. En logotyp för Mångkulturåret 2006 som fritt kan användas av de medverkande i Mångkulturåret i samband med aktiviteter kommer att finnas fr.o.m. den 1 juli 2005. Samtidigt kommer också en webbplats att finnas upprättad, där alla medverkande och på vilket sätt man deltar kommer att nämnas. Ett kalendarium för publika aktiviteter av olika slag kommer även att finnas på hemsidan.
Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006
Ku 2004:09
Myndigheter, stiftelser och bolag inom kulturområdet samt universitet, högskolor och andra myndigheter som har fått i uppdrag att medverka i Mångkulturåret 2006
Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006
Regeringen har utlyst 2006 till ett Mångkulturår. Myndigheter, stiftelser och bolag inom kulturområdet samt universitet, högskolor och andra myndigheter har i sina regleringsbrev bl.a. fått i uppdrag att under 2005 förbereda sin medverkan i Mångkulturåret 2006 och att under 2006 genomföra aktiviteter och verksamheter.
Som ett led i detta arbete kommer Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 att sammanställa ett preliminärt program för de aktiviteter och verksamheter som kommer att äga rum under 2006. Detta program kommer att presenteras i ett delbetänkande som kommer att överlämnas till regeringen i september 2005.
I samband med detta behöver vi veta vilka aktiviteter, evenemang och verksamheter som ni planerar att genomföra under Mångkulturåret 2006. Vi behöver få dessa uppgifter från er senast den 15 augusti 2005.
Under hösten 2005 kommer vi att bjuda in till samtal om Mångkulturåret 2006 och på vilket sätt just er myndighet eller institution kan delta i detta år. Mer detaljerad information om detta kommer senare.
I bilagd promemoria (bilaga 1) preciseras utgångspunkterna för vilka uppgifter vi önskar få från er. I bilaga 2 presenteras förslag till analysverktyg för arbetet med mångkultur och kulturell mångfald.
Yvonne Rock | Edna Eriksson |
Samordnare Mångkulturåret 2006 | Huvudsekreterare |
Emil Plisch
Kommittésekreterare
Postadress | Besöksadress | Telefonväxel | Telefax |
103 33 Stockholm | Regeringsgatan |
Promemoria | |
Kommittén för samordning av | Bilaga 1 |
Mångkulturåret 2006 | |
Ku 2004:09 |
Utgångspunkter för redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006
För att kunna sammanställa ett preliminärt program inför Mångkulturåret 2006 skulle vi behöva ha in följande uppgifter från er:
•Aktiviteter, arrangemang, evenemang, programverksamheter m.m. vilka på något sätt berör det mångkulturella perspektivet och som ni planerar att genomföra under 2006.
•Datum för när de planerade aktiviteterna och verksamheterna kommer att äga rum (i den mån dessa redan är bestämda).
•Var de planerade aktiviteterna och verksamheterna kommer att äga rum (om de inte kommer att äga rum inom myndighetens eller institutionens ordinarie verksamhetsområde).
•På vilket sätt aktiviteterna och verksamheterna kommer att genomföras (i form av t.ex. utställningar, föreställningar, programaktiviteter, föreläsningar, debatter, utgivning av böcker eller rapporter m.m.).
•Kontaktuppgifter för den person/de personer på myndigheten eller institutionen som kommer att ansvara för de aktiviteter och verksamheter som kommer att genomföras inom ramen för Mångkulturåret 2006.
Redovisningen av ovanstående punkter kommer att utgöra innehållet i det program som vi kommer att presentera i det delbetänkande som kommer att lämnas till regeringen i september 2005.
Syftet med delbetänkandet är att avge en programförklaring för Mångkulturåret 2006 och samtidigt på ett nationellt plan marknadsföra och informera om de aktiviteter och verksamheter som myndigheterna och institutionerna planerar att genomföra under 2006.
2
Vänligen skicka redovisningen av era planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006 senast den 15 augusti 2005 till:
Emil Plisch
Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 Regeringsgatan
103 33 Stockholm
alternativt via
Promemoria | |
Kommittén för samordning av | Bilaga 2 |
Mångkulturåret 2006 | |
Ku 2004:09 |
Metodstöd i form av analysverktyg för arbetet med mångkultur och kulturell mångfald
Nedan presenteras förslag till analysverktyg för arbetet med mångkultur och kulturell mångfald framtagna av Mångkulturellt centrum och redovisade i rapporten ”Tid för mångfald” som i sin helhet finns att ladda ner på www.mkc.botkyrka.se.
För att underlätta och fördjupa arbetet med mångkultur och kulturell mångfald på myndigheten eller institutionen kan man t.ex. utgå ifrån följande perspektiv:
Av – i vilken mån uppmärksammas av vem eller vilka som planerar, skapar, leder och genomför en aktivitet eller verksamhet?
För – i vilken utsträckning riktar sig aktiviteten eller verksamheten till och är för en etniskt och kulturellt mångfaldig publik eller kategori av brukare?
Hur – hur presenteras aktiviteten eller verksamheten; som minoritetsuttryck, som blandform eller på annat sätt?
Med – genomförs aktiviteten eller verksamheten i samarbete med arbets- och/eller referensgrupper, experter eller andra inblandade som representerar en etnisk och kulturell mångfald?
Om – handlar aktiviteten eller verksamheten om perspektiv och teman som anknyter till etniska och kulturella frågor?
Var – var presenteras aktiviteten eller verksamheten; i ordinarie verksamhet eller som projekt, på huvudarenor eller särskilda arenor, som särskilda uttryck eller delar av större ordinarie sammanhang?
2
En kompletterande metod för arbetet med mångkultur och kulturell mångfald är att i arbetet med detta utgå ifrån följande verksamhetsområden:
Mångfald i organisationen – hur ser den interna personal- och styrelsesammansättningen på myndigheten eller institutionen ut utifrån t.ex. aspekterna kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund samt utbildningsbakgrund och vad gör man för att den bättre ska spegla det samhälle vi lever i?
Mångfald i produktionen – vad väljer man att visa och varför? Varifrån hämtar man inspiration och idéer till aktiviteter och verksamheter? Vad gör man för att bättre spegla den etniska och kulturella mångfalden i det man visar, spelar, producerar eller dokumenterar?
Mångfald i publikarbetet – hur gör man för att få fler och nya målgrupper att ta del av myndighetens eller institutionens aktiviteter och verksamheter? Vilka kanaler och nätverk använder man för att nå ut med information och marknadsföring om det man visar, spelar, producerar eller dokumenterar?
Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006
Ku 2004:09
Myndigheter, kommuner, landsting, regioner, universitet och högskolor, institutioner, studieförbund, organisationer, föreningar och andra aktörer som har fått en inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006
Redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006
Regeringen har utlyst 2006 till ett Mångkulturår. Lokala, regionala och nationella aktörers aktiviteter och verksamheter under detta år är av stor betydelse för att Mångkulturåret 2006 ska bli framgångsrikt. Kommuners, landstings och regioners kulturverksamheter är av särskild betydelse samt även det arbete som universitet och högskolor samt organisationer, föreningar och andra aktörer, i och utanför kulturlivet, bedriver.
Som ett led i detta arbete kommer Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 att sammanställa ett preliminärt program för de aktiviteter och verksamheter som kommer att äga rum under 2006. Detta program kommer att presenteras i ett delbetänkande som kommer att överlämnas till regeringen i september 2005.
I samband med detta behöver vi veta vilka aktiviteter, evenemang och verksamheter som ni planerar att genomföra under Mångkulturåret 2006. Vi behöver få dessa uppgifter från er senast den 15 augusti 2005.
I bilagd promemoria (bilaga 1) preciseras utgångspunkterna för vilka uppgifter vi önskar få från er. I bilaga 2 presenteras förslag till analysverktyg för arbetet med mångkultur och kulturell mångfald.
Yvonne Rock | Edna Eriksson |
Samordnare Mångkulturåret 2006 | Huvudsekreterare |
Emil Plisch
Kommittésekreterare
Postadress | Besöksadress | Telefonväxel | Telefax |
103 33 Stockholm | Regeringsgatan |
Kommittén för samordning av | Bilaga 1 |
Mångkulturåret 2006 | |
Ku 2004:09 |
Utgångspunkter för redovisning av planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006
För att kunna sammanställa ett preliminärt program inför Mångkulturåret 2006 skulle vi vara tacksamma för om vi kunde få in följande uppgifter från er:
•Aktiviteter, arrangemang, evenemang, programverksamheter m.m. vilka på något sätt berör det mångkulturella perspektivet och som ni planerar att genomföra under 2006.
•Datum för när de planerade aktiviteterna och verksamheterna kommer att äga rum (i den mån dessa redan är bestämda).
•Var de planerade aktiviteterna och verksamheterna kommer att äga rum (om de inte kommer att äga rum inom ert ordinarie verksamhetsområde).
•På vilket sätt aktiviteterna och verksamheterna kommer att genomföras (i form av t.ex. utställningar, föreställningar, programaktiviteter, föreläsningar, debatter, utgivning av böcker eller rapporter m.m.).
•Om det finns någon person/några personer hos er som särskilt kommer att ansvara för aktiviteter och verksamheter som kommer att bedrivas inom ramen för Mångkulturåret 2006.
Redovisningen av ovanstående punkter kommer att utgöra innehållet i det program som vi kommer att presentera i det delbetänkande som kommer att lämnas till regeringen i september 2005.
Syftet med delbetänkandet är att avge en programförklaring för Mångkulturåret 2006 och samtidigt på ett nationellt plan marknadsföra och informera om de aktiviteter och verksamheter som de olika lokala, regionala och nationella aktörerna planerar att genomföra under 2006.
Postadress | Besöksadress | Telefonväxel | Telefax |
103 33 Stockholm | Regeringsgatan |
2
Vi skulle uppskatta om ni kunde skicka redovisningen av era planerade aktiviteter och verksamheter under Mångkulturåret 2006 senast den 15 augusti 2005 till:
Emil Plisch
Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 Regeringsgatan
103 33 Stockholm
alternativt via
Promemoria
Kommittén för samordning av | Bilaga 2 |
Mångkulturåret 2006 | |
Ku 2004:09 |
Metodstöd i form av analysverktyg för arbetet med mångkultur och kulturell mångfald
Nedan presenteras förslag till analysverktyg för arbetet med mångkultur och kulturell mångfald framtagna av Mångkulturellt centrum och redovisade i rapporten ”Tid för mångfald” som i sin helhet finns att ladda ner på www.mkc.botkyrka.se.
För att underlätta och fördjupa arbetet med mångkultur och kulturell mångfald på myndigheten eller institutionen kan man t.ex. utgå ifrån följande perspektiv:
Av – i vilken mån uppmärksammas av vem eller vilka som planerar, skapar, leder och genomför en aktivitet eller verksamhet?
För – i vilken utsträckning riktar sig aktiviteten eller verksamheten till och är för en etniskt och kulturellt mångfaldig publik eller kategori av brukare?
Hur – hur presenteras aktiviteten eller verksamheten; som minoritetsuttryck, som blandform eller på annat sätt?
Med – genomförs aktiviteten eller verksamheten i samarbete med arbets- och/eller referensgrupper, experter eller andra inblandade som representerar en etnisk och kulturell mångfald?
Om – handlar aktiviteten eller verksamheten om perspektiv och teman som anknyter till etniska och kulturella frågor?
Var – var presenteras aktiviteten eller verksamheten; i ordinarie verksamhet eller som projekt, på huvudarenor eller särskilda arenor, som särskilda uttryck eller delar av större ordinarie sammanhang?
2
En kompletterande metod för arbetet med mångkultur och kulturell mångfald är att i arbetet med detta utgå ifrån följande verksamhetsområden:
Mångfald i organisationen – hur ser den interna personal- och styrelsesammansättningen på myndigheten eller institutionen ut utifrån t.ex. aspekterna kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund samt utbildningsbakgrund och vad gör man för att den bättre ska spegla det samhälle vi lever i?
Mångfald i produktionen – vad väljer man att visa och varför? Varifrån hämtar man inspiration och idéer till aktiviteter och verksamheter? Vad gör man för att bättre spegla den etniska och kulturella mångfalden i det man visar, spelar, producerar eller dokumenterar?
Mångfald i publikarbetet – hur gör man för att få fler och nya målgrupper att ta del av myndighetens eller institutionens aktiviteter och verksamheter? Vilka kanaler och nätverk använder man för att nå ut med information och marknadsföring om det man visar, spelar, producerar eller dokumenterar?
Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006
Ku 2004:09
Institutioner, fria grupper, riksförbund, organisationer, föreningar och andra aktörer som på olika sätt bedriver kulturfrämjande verksamheter
Inbjudan att medverka i Mångkulturåret 2006
Regeringen har utlyst 2006 till ett Mångkulturår. Syftet med Mångkulturåret 2006 är att på ett bestående sätt öka alla invånares möjligheter att delta i kulturlivet och att skapa ett samspel mellan olika kulturtraditioner. Meningen är att offentligt finansierade kulturverksamheter såväl som fria grupper, organisationer, föreningar och enskilda individer genom olika aktiviteter och verksamheter under 2006 ska bidra till en ökad etnisk och kulturell mångfald inom det svenska kulturlivet.
Som ett led i detta arbete har regeringen utsett en nationell samordnare som tillsammans med kulturlivets olika aktörer ska planera, genomföra och komma med förslag till hur det fortsatta arbetet med mångkultur och kulturell mångfald ska bedrivas.
Alla aktörer inom det svenska kulturlivet samt kulturfrämjande organisationer som på olika sätt vill medverka i Mångkulturåret 2006 inbjuds härmed att delta.
Vi ser gärna att så många som möjligt deltar i Mångkulturåret 2006 genom att enskilt eller i samarbete med andra genomföra t.ex. produktioner, utställningar, uppsättningar, föreläsningar, seminarier, debatter m.m. som på olika sätt berör det mångkulturella perspektivet.
Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 kommer under hösten 2005 att presentera ett preliminärt program för de aktiviteter och verksamheter som kommer att äga rum under 2006 i form av ett delbetänkande som kommer att överlämnas till regeringen.
Om du eller din institution, organisation eller förening planerar aktiviteter eller verksamheter som på olika sätt berör det mångkulturella perspektivet under 2006 tar vi tacksamt emot information om detta senast den 15 september 2005.
Postadress | Besöksadress | Telefonväxel | Telefax |
103 33 Stockholm | Regeringsgatan |
2
Vänligen skicka informationen till:
Emil Plisch
Kommittén för samordning av Mångkulturåret 2006 Regeringsgatan
103 33 Stockholm
alternativt via
Bilagt finner ni en broschyr om Mångkulturåret 2006 som går att beställa från kommitténs sekretariat.
Mer information om Mångkulturåret 2006 finns i regeringens direktiv 2004:169 som finns att läsa på www.regeringen.se under Regeringskansliets rättsdatabaser (http://62.95.69.15).
Hör gärna av er till oss om ni har några frågor eller behöver hjälp, råd eller stöd i arbetet med mångkultur och kulturell mångfald.
Välkommen att medverka i Mångkulturåret 2006!
Yvonne Rock | Edna Eriksson |
Samordnare Mångkulturåret 2006 | Huvudsekreterare |
Emil Plisch
Kommittésekreterare
Bilaga 6
Ledamöter i Mångkulturårets expertgrupp (Ku 2004:09)
Zanyar Adami chefredaktör för Gringo
Stefan Andersson
projektledare inom Arvsfondsdelegationen (Socialdepartementet)
Klara Grundberg
departementssekreterare, Justitiedepartementet/D
Cecilia Hörnell verksamhetsansvarig för Re:Orient
Leif Magnusson
institutschef Mångkulturellt centrum
Monica Pourshahidi departementssekreterare, Utbildnings- och kulturdepartementet/Kr
Cissi Storck
departementssekreterare, Justitiedepartementet/IM
Ayse Sungur
departementssekreterare, Utbildnings- och kulturdepartementet
751
Urval av konferenser, seminarier, samtal och möten under 2005 i vilka samordnaren och/eller kommittén har medverkat med en presentation av Mångkulturåret 2006
5 maj: Seminarium om mångkultur på Teaterbiennalen i Umeå.
17 maj: "Varför mångfald?" – nationell inspirationskonferens om mångfald i kulturlivet i samarbete med Kulturrådet på Mångkulturellt centrum i Botkyrka.
18 maj: Presentation av Mångkulturåret 2006 på ABF Stockholms konferens i Rönninge med deltagare från hela landet.
23 september: Samtal om Exotism och Mångkultur på Dansens Hus i Stockholm.
28 september: Presentation av Mångkulturåret 2006 på Åsa folkhögskola i Sköldinge i samarbete med Sörmlands läns mångkulturkonsulent inför en publik av folkbildare från regionen.
30 september: Seminarium om mångkultur på Bok & Bibliotek i Göteborg.
6 oktober: Presentation av Mångkulturåret 2006 i samband med kommunala museers samarbetsråds höstmöte på Stockholms medeltidsmuseum.
13 oktober: Presentation av Mångkulturåret 2006 för 22 länsmuseer på Dieselverkstaden i Nacka.
22 oktober: Möte på ABF/Stockholm Forum för mångfald.
9 november: ”Saltomortal” – konferens på Mångkulturellt centrum med presentation av Mångkulturåret 2006.
21 november: Internationellt nätverksmöte med ett flertal teatrar i Stockholm med Riksteatern som värd.
26 november: Musikfestival i Kista.
753
Bilaga 7 | SOU 2005:91 |
28 november: ABF/Stockholm debatt och diskussion om Integration och Mångkultur.
15 december: Dragning av Mångkulturåret 2006 för Region Värmland.
754
Bilaga 8
Exempel på en regions mångfaldsplan (Västra Götaland)
Förslag
Mångfaldsplan, kulturinstitutioner,
Inledning
Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen utrikes födda eller födda i Sverige med minst en utrikesfödd förälder. Dessa förändringar betyder mycket för hur programverksamheten ser ut på våra institutioner och för den kulturella utvecklingen i regionen. I flera dokument betonar Västra Götalandsregionen vikten av att regionala kulturinstitutioner i sin verksamhet tillhandahåller ett mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som i dag finns i regionen samt breder plats för artister med rötter i andra länder (”Kulturpolitisk vision”, ”Det goda livet”). Regionen betonar även vikten av samarbete med mångkulturkonsulenterna (Kulturnämndens uppdrag 2005).
Kulturinstitutionerna har ett stort ansvar när det gäller speglingen av vårt alltmer mångkulturella samhälle. Det borde vara en självklarhet att programutbudet ska öka kunskapen om och förståelsen mellan människor med olika kulturell bakgrund.
För att bättre kunna leva upp till att spegla det mångkulturella samhället föreslår mångkulturkonsulenterna följande utkast som exempel på ett policydokument för kulturell mångfald. Detta med avseende på såväl representation ,utbud, som på publik. Policyn ska vara utgångspunkten för diskussioner vad gäller målet att öka den kulturella mångfalden. Denna policy ska vara ett stöd i institutionernas interna arbete för ökad kulturell mångfald och kan förmedlas i samband med externa kontakter.
755
Bilaga 8 | SOU 2005:91 |
Mångfald i representation, programutbud, och publik
Kulturell mångfald – tar till vara mänskliga resurser. Kulturell mångfald – berikar utbudet.
Kulturell mångfald – skapar mötesplatser, ökar tolerans och motverkar fördomar.
1 Kulturell mångfald på arbetsplatsen/representation
Övergripande mål
Synen på kulturell mångfald ska genomsyra sammansättningen av personal. Kulturinstitutionerna ska arbeta aktivt för att rekryteringen av anställda avspeglar det mångkulturella samhället. Kulturlivet utvecklas och berikas i mötet mellan olika människor. Därför är det angeläget att institutionerna får medarbetare med olika kulturella bakgrunder. En samverkan mellan kulturer ökar kreativiteten, utvecklingskraften och förändringsbenägenheten.
1.1Exempel på åtgärder för att öka kulturell mångfald på arbetsplatsen
•Institutionerna skall årligen upprätta en plan för rekrytering som tydligt visar hur man aktivt kan öka andelen anställda med
•Ska kontinuerligt utvärdera rekrytering, urval och utbildningsinsatser och årligen redovisa rekryteringar till tjänst, vikariat eller projekt som inneburit ökad kulturell mångfald.
•Resurser ska finnas så att alla medarbetare ges ökad kunskap om kulturell mångfald, t.ex. genom fortbildningar, chefsutbildningar och seminarier.
•Öka kontakter med olika utbildningar, lokala konstnärer och
756
SOU 2005:91 | Bilaga 8 |
1.2Diskriminering
I maj 1999 trädde lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet (1999:130) i kraft. Med diskriminering, ibland kallad otillbörlig särbehandling, menas vanligtvis att en person missgynnas eller utsätts för orättvis eller kränkande behandling. Lagen om etnisk diskriminering skyddar både den som söker ett arbete och den som redan är anställd. Enligt lagen ska arbetsgivaren inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Arbetsgivaren är skyldig att formulera mätbara mål och genomföra konkreta åtgärder inom tre huvudområden; arbetsförhållanden, etniska trakasserier och rekrytering. Institutionerna ska arbeta för att motverka såväl direkt som indirekt etnisk diskriminering och trakasserier. Med direkt diskriminering menas att en person behandlas ofördelaktigt på grund av ras, hudfärg, nationellt och etniskt ursprung eller trosbekännelse. Även frånvaro av kulturell mångfald kan vara ett tecken på diskriminering.
1.3Exempel på direkt diskriminering
•Etniska faktorer används på ett negativt sätt som instrument för sållning och urval vid rekrytering.
•Etniska faktorer får inte direkt eller indirekt tas till intäkt för en sämre behandling av individer vid anställning, arbetsvillkor, utveckling, befordran etc.
•Anställda förbigås i fråga om information, utbildning, befordran etc. på grundval av etniskt ursprung.
•Anställda behandlas sämre i fråga om lön, arbetstider och andra arbetsvillkor på grundval av etniskt ursprung.
1.4Indirekt diskriminering
Med indirekt diskriminering menas att vissa grupper utestängs från möjligheten att söka ett jobb eller åtnjuta normala anställningsvillkor på grundval av krav som skenbart är lika för alla.
757
Bilaga 8 SOU 2005:91
1.5 Exempel på indirekt diskriminering
• Obefogade krav som är svåra eller omöjliga att uppfylla för personer som inte är etniska svenskar.
1.6 Exempel på trakasserier
• Oförskämdheten och rasistiska skämt.
• Rasistiska öknamn.
• Trakasserier mot en person som försöker förhindra diskriminering.
1.7 Åtgärder mot diskriminering
Målet är givetvis att diskriminering och trakasserier inte ska förekomma. Men om sådant händer är det bra med tydliga rutiner. Här är exempel på några sådana:
•Den som anser att han eller hon diskriminerad eller trakasserad ska ha någon att vända sig till som skyndsamt kan vidta rätt åtgärd.
•Enskilda klagomål ska behandlas varsamt och med sekretess.
•Den som anser sig diskriminerad har rätt till ett fackligt eller annat ombud vid alla överläggningar.
•Vid diskriminering och trakasserier ska arbetsgivaren vidta konkreta åtgärder.
•Innan disciplinära åtgärder vidtas mot en arbetstagare måste chefen ta ställning till huruvida individens beteende har påverkats av rasrelaterade provokationer, kommunikationssvårigheter eller kulturella skillnader.
•Vid diskriminering eller trakasserier ska de drabbade individerna få det stöd som behövs.
•Chefer ska få utbildning i att förebygga, känna igen och hantera diskriminering och trakasserier.
•Disciplinära åtgärder ska dokumenteras i skrift. Arbetstagaren måste känna till att ett sådant förfarande existerar, och klagomål om rasdiskriminering måste behandlas utan dröjsmål.
758
SOU 2005:91 | Bilaga 8 |
2 Kulturell mångfald i programutbudet
2.1Mål
•Eftersom programverksamheten är till för alla grupper i samhället ska kulturell mångfald vara en självklar del av programverksamheten. Det ska vara naturligt att programutbudet visar den rikedom av olika kulturella uttryck som finns i samhället. På det sättet motverkar vi utanförskap och bidrar till en kulturell gemenskap som eftersträvas.
•Programverksamhet ska som helhet präglas av demokratiska principen om alla människors lika rättigheter till såväl kulturutbud som eget skapande och den enskilda människans frihet och värdighet.
•Kulturell mångfald speglas bäst om det ingår som en naturlig del av institutionernas ordinarie programverksamhet. Detta utesluter dock inte enskilda projekt.
•Kulturinstitutionerna ska regelbundet och konsekvent pröva alternativa infallsvinklar och utbud.
•Institutionen ska utgå från att kulturell mångfald är en tillgång.
2.2Exempel på åtgärder för att öka kulturell mångfald i programutbudet
•Kulturinstitutionerna ska fortlöpande diskutera, utvärdera och ge återkoppling på utbudet med perspektivet kulturell mångfald så att samtliga medarbetare har en klar idé om vilka mål som ska uppnås och vid vilken tidpunkt.
•Öka kontakter och samarbete med olika lokala grupper, artister och
•Vid val av artister, referensgrupper och medverkande regelbundet överväga att finna en likvärdig person med invandrar/etnisk bakgrund.
•Aktivt ta till vara personer med
•Exponera inte andra kulturer och personer med invandrarebakgrund som exotiska och avvikande.
•Förstärka inte negativa schabloner genom att i onödan betona etnisk tillhörighet, t.ex. vi/dom framställningar.
759
Bilaga 8 | SOU 2005:91 |
•Institutionerna ska kontrollera kontinuerligt i vilken utsträckning man producerar program som handlar om mångfald och för människor med annan bakgrund och i vilken utsträckning produktioner sker med och av människor med annan kulturell bakgrund.
3 Kulturell mångfald i publik
3.1Mål
Publiken ska spegla etnisk och kulturell mångfald. Mångfaldsperspektivet ska finnas med som en integrerad del av institutioners verksamhet när det gäller publikkontakter, marknadsföring och informationsarbete som hemsidor, affischer, informationsblad osv. Hemsidor ska vara lättillgängliga och användarvänliga.
3.2Exempel på åtgärder för att nå nya grupper
•Publik- och informationsarbete ska inte begränsas till konventionella medier enbart tillgängliga för en redan invigd publik.
•Man kan kombinera konventionella marknadsföringsmetoder med nya och oprövade metoder. Det finns ett nätverk av närradiokanaler och lokala tidningar som når en publik utanför etablerade mediernas publikkrets. Att använda dem innebär att nå nya grupper.
•Kontakt med lokala föreningar. Ett nyckelbegrepp i sammanhanget är samarbete. Genom samarbetsprojekt med kulturföreningar kan man nå ny publik.
•Bjuda in och inleda samtal med nyckelpersoner i förorterna. De kan fungera som referensgrupper, experter och sakkunniga.
•Information på olika språk kan bredda publiken.
•Uppföljning och kontinuerligt arbete.
•Referensgrupper
4 Organisation och ansvarsfördelning
Övergripande chefsansvar för mångfaldsarbetet ska fastslås, ev. kan mångfaldsansvarig utses i organisationen. Därutöver har alla
760
SOU 2005:91 | Bilaga 8 |
anställda ett ansvar att följa mångfaldsplanens riktlinjer för att förebygga och förhindra kränkande särbehandling.
5 Samarbete med mångkulturkonsulenterna
Mångkulturkonsulenterna kan fungera som resurs när det gäller repertoar, rekrytering och publik. Samarbete kan ske dels på ett övergripande plan för att förankra det mångkulturella perspektivet i olika institutioners verksamhet, dels utifrån enskilda institutioners villkor och förutsättningar. När det gäller det första arbetsformen sker samarbetet genom arbetsgruppen samt chefsmöten. Den andra formen kan ske genom besök hos enskilda institutioner. Besökens form, innehåll och funktion kan bestämmas genom samtal mellan mångkulturkonsulenterna och de berörda institutionerna.
5.1Exempel på samarbete med mångkulturkonsulenter
•Att tillsammans med chefen och den ansvariga gå igenom mångfaldsplanen, rekryteringsplan osv.
•Tillsammans med chefen och den ansvariga hitta metoder och arbetsformer för förankring och förändringsarbete inom institutionen.
6 Revidering och uppföljning
Mångfaldsplanen ska kontinuerligt revideras och anpassas allt eftersom verkligheten förändras och nya behov och situationer uppstår.
Rasoul Nejadmehr
761
Bilaga 9
Publikationer om kulturell mångfald och mångkultur
Nedan presenteras ett urval av de publikationer och rapporter som under de senaste åren har legat till grund för mycket av den diskussion som förts och som idag förs på temat kulturell mångfald och mångkultur.
Egeland, Helene 2003. Innenfor eller utenfor bildet? Innvandrarekunstnere i det svenske kulturlivet. I Helene Egeland och Jenny Johannisson, red. Kultur, plats, identitet. Det lokalas betydelse i en globaliserad värld. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Egeland, Helene 2003. Mångfaldsdoktrinen – ett tema i svenskt kulturliv. I Sverker Sörlin, red. Kulturen i kunskapssamhället. Om kultursektorns tillväxt och kulturpolitikens utmaningar. Nora: Bokförlaget Nya Doxa.
Furumark, Anna 2004. Varför blir det så snett II? En rapport om konst och makt år 2004.
Hvenegaard Rasmussen, Casper och Charlotte Lee Høirup 2000.
Kulturinstitutionernes bidrag til det kulturelt mangfoldige Danmark. Köpenhamn: Center for Kulturpolitiske Studier vid Danmarks Biblioteksskole. www.db.dk/cks/publ.htm
Khan, Naseem 2002. Towards a greater diversity. Results and legacy of the Arts Council of England´s cultural diversity action plan. www.artscouncil.org.uk/information/index.php
Konstnärsnämnden 2003. Invandrade konstnärers situation. Stockholm: Konstnärsnämnden.
Lagerkvist, Cajsa 2000. Arbetsliv i omvandling 2000:3. Världar emellan? Frågan om etnisk mångfald i kulturlivet. Förstudie om invandrade kultur- och mediearbetares situation på arbetsmarknaden, med diskussion om vidare forskning. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
763
Bilaga 9 | SOU 2005:91 |
Lundberg, Dan, Krister Malm och Owe Ronström 2000. Musik, medier och mångkultur. Förändringar i svenska musiklandskap.
Hedemora: Gidlunds förlag.
Olivegren, Sandra 2004. Kartläggning av etnisk dans i Stockholms Län. En undersökning av den etniska dansens situation i Stockholms Län, år 2004. Stockholm: Selam. (Utkast till rapport).
Pripp, Oscar 2004. Mångfald i kulturlivet. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Pripp, Oscar, Emil Plisch och Saara Printz Werner 2004. Tid för mångfald. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Riksantikvarieämbetet 2004. Kulturarv är mångfald. Fördjupad omvärldsanalys för kulturmiljöområdet 2004. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Salomonsson, Annika och Chris Torch 2004. Kulturell och etnisk mångfald på teatrar i Stockholms län
Sobrado, Patricio 2004. Kartläggning av världsmusik i Stockholms län. En undersökning av läget i Stockholms län 2003. Stockholm: Selam.
Statens kulturråd 2005. Om kulturell mångfald. Fördjupad omvärldsanalys för 2005. Stockholm: Statens kulturråd.
Zahran, Mohammed 2004. Etnisk mångfald i kulturlivet. Ambitioner och verklighet. Göteborg: Arbetsförmedlingen Kultur Västra regionen.
764
Bilaga 10
Referenser
Borevi, Karin 2002. Världfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Uppsala: Uppsala universitet, Universitetsbiblioteket. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala.
Brylla, Charlotta 2003. Die schwedische Rezeption zentraler Be- griffe der deutschen Frühromantik. Schlüsselwortanalysen zu den Zeitschriften Athenäum und Phosphoros. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Förordning (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken.
Edström, Nina 2002. Kultur i storstad. En kartläggning och analys av kulturens roll i storstadsarbetet. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Gadamer, H. G. 1989. Truth and Method. New York: Crossroad.
Hannerz, Ulf 1992. Cultural Complexity. Studies in the Social Organisation of Meaning. New York: Colombia University Press.
Hvenegaard Rasmussen, Casper och Charlotte Lee Høirup 2000.
Kulturinstitutionernes bidrag til det kulturelt mangfoldige Danmark. Köpenhamn: Center for Kulturpolitiske Studier vid Danmarks Biblioteksskole. www.db.dk/cks/publ.htm
Integrationsverket 2003. Rapport integration. Norrköping: Integrationsverket.
765
Bilaga 10 | SOU 2005:91 |
Integrationsverket 2004. Statistikrapport. Norrköping: Integrationsverket.
Kamara, Ebrima 2005. Bort med primitivismen. Synliggör konstens funktion här och nu. I: Mångfald i kulturlivet. Oscar Pripp (red.). Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Konstnärsnämnden 2003. Invandrade konstnärers situation. Stockholm: Konstnärsnämnden.
Kymlicka, Will 1999. I: Is Multiculturalism Bad for Women?
Susanne Okin (red.).
Kymlicka, Will & Wayne Norman 1994. ”Return of the Citizen: A Survey of Recent Work on Citizenship Theory”, Ethics, 104, January 1994.
Lundberg, Dan, Krister Malm och Owe Ronström 2000. Musik, medier mångkultur. Förändringar i svenska musiklandskap.
Hedemora: Gidlunds förlag.
Pripp, Oscar (red.) 2004. Mångfald i kulturlivet. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Pripp, Oscar, Emil Plisch & Saara Printz Werner 2004. Tid för mångfald. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Riksantikvarieämbetet 2004. Kulturarv är mångfald. Fördjupad omvärldsanalys för kulturmiljöområdet 2004. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Sawyer, Lena 2005. Racialisation, Gender and the Negotiation of Power in Stockholm´s African Dance Courses. I: Race and Globalization: New Constructions of Blackness. Kamari Clarke & Deborah Thomas (red.). Durham: Duke University Press.
SCB Befolkningsstatistik 2002. Del 3: Folkmängden efter kön, ålder, födelseland och medborgarskap m.m. Statistiska centralbyrån, 2003.
SOU 2000:118. Ja jag vill leva jag vill dö i Norden. Slutbetänkande av Kommittén Forum för världskultur.
SOU 2003:121. Internationella kulturutredningen 2003. Betänkande av Internationella kulturutredningen.
Statens kulturråd 2005. Om kulturell mångfald. Fördjupad omvärldsanalys för 2005. Stockholm: Statens kulturråd.
766
SOU 2005:91 | Bilaga 10 |
Taylor, Charles, 1994. Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. Göteborg: Daidalos.
Young, Iris Marion 2000. Inclusion and Democracy. Oxford: Oxford University Press.
Westin, Charles m.fl. 1999.
767
Statens offentliga utredningar 2005
Kronologisk förteckning
1.Radio och TV i allmänhetens tjänst. Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. Ku.
2.Radio och TV i allmänhetens tjänst. Finansiering och skatter.
Ku.
3.Sveriges tillträde till 1995 års Unidroitkonvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. Ku.
4.Liberalisering, regler och marknader. + Bilagor. N.
5.Postmarknad i förändring. N.
6.Säkert inlåst?
En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004. Ju.
7.Försvarsfastigheter – information till riksdagen och effektiv lokalförsörjning. Fi.
8.Behov av rörlig ledningsstödsresurs. Fö.
9.KRUT
Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel. UD.
10.Handla för bättre klimat.
Från införande till utförande. M.
11.Välfärdsverksamhet för sjömän. N.
12.Bokpriskommissionens slutrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. U.
13.Lördagsdistribution av dagstidningar. U.
14.Effektivare handläggning av anknytningsärenden. UD.
15.Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare. UD.
16.Reformerat system för insättningsgarantin. Fi.
17.Vem får jaga och fiska?
Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen. Jo.
18.Prospektansvar. Fi.
19.Beskattningen vid omstruktureringar enligt fusionsdirektivet. Fi.
20.Konsumentskydd vid modemkapning. Ju.
21.Vinstandelar. Fi.
22.Nya upphandlingsregler. Fi.
23.en BRASkatt? – beskattning av avfall som förbränns. Fi.
24.Arbetslivsinriktad rehabilitering. Framtida organisation för Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. N.
25.Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid. S.
26.Mobil med bil. Ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst. + Bilaga, lättläst och Daisy. S.
27.Den svenska fiskerikontrollen – en utvärdering. Jo.
28.Dubbel bosättning för ökad rörlighet. Fi.
29.Storstad i rörelse.
Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. Ju.
30.Lagen om byggfelsförsäkring. En utvärdering. M.
31.Stödet till utbildningsvetenskaplig forskning. U.
32.Regeringens stabsmyndigheter. Fi.
33.Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden. M.
34.Socialtjänsten och den fria rörligheten. S.
35.Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott. Fi.
36.På väg mot ... En hållbar landsbygdsutveckling. Jo.
37.Tolkutbildning – nya former för nya krav. U.
38.Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. Ju.
39.Skog till nytta för alla? N.
40.Rätten till mitt språk Förstärkt minoritetsskydd. Ju.
41.Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt,
integration och strukturell diskriminering. Ju.
42.Säker information. Förslag till informationssäkerhetspolitik. Fö.
43.Vårdnad – Boende – Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar. Del A + B. Ju.
44.Smiley: Hygien och redlighet i livsmedelshanteringen. Jo.
45.Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling. N.
46.Bättre arbetslivsinriktad rehabilitering. En fusion mellan Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. N.
47.Kärnavfall – barriärerna, biosfären och samhället. M.
48.Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. U.
49.Unionsmedborgares rörlighet inom EU. UD.
50.Arbetskraftsinvandring till Sverige
–befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick. N.
51.Bilen, Biffen, Bostaden. Hållbara laster
–smartare konsumtion. Jo.
52.Avgiftsfinansierad
53.Beskattning när tillgångar värderas till verkligt värde. Fi.
54.Framtidens kriminalvård. Del 1+2. Ju.
55.Bättre inomhusmiljö. M.
56.Det blågula glashuset.
–strukturell diskriminering i Sverige. Ju.
57.Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? + Bilagedel. Fi.
58.Ny reglering av offentliga uppköpserbjudanden. Ju.
59.Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter. M.
60.Efter flodvågen – det första halvåret. Fö.
61.Personuppgifter för samhällets behov. Fi.
62.Anpassning av radio- och
63.Tryggare leveranser. Fjärrvärme efter konkurs. N.
64.en BRASkatt! – beskattning av avfall somdeponeras. Fi.
65.Registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn eller unga. S.
66.Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. + Forskarrapporter.
+Sammanfattning N.
67.Energideklarationer.
Metoder, utformning, register och expertkompetens. M.
68.Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet. Fi.
69.Sverige inifrån.
Röster om etnisk diskriminering. Ju.
70.Polisens behov av stöd i samband med terrorismbekämpning. Ju.
71.Informationssäkerhetspolitik. Organisatoriska konsekvenser. Fö.
72.Alkolås – nyckel till nollvisionen. N.
73.Reformerad föräldraförsäkring. Kärlek Omvårdnad Trygghet.
+Bilagor. S.
74.Nytt djurhälsoregister – bättre nytta och ökad säkerhet. Jo.
75.Hundgöra – att göra hundar som gör nytta. Jo.
76.Fiskevårdens finansiering. Jo.
77.Får jag lov?
Om planering och byggande. Del 1+2. M.
78.Etikprövningslagstiftningen – vissa ändringsförslag. U.
79.Vem får jaga och fiska? Historia, folkrätt och miljö. Jo.
80.Uppdragsarkeologi i tiden. U.
81.Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården.
+Särtryck: Mål och förslag.
+Bilaga: Kunskapsöversikt. S.
82.Personer med tungt missbruk. Stimulans till bättre vård och behandling. S.
83.Kärnavfall – kostnader och finansiering. M.
84.En ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan polis och åklagare. Ju.
85.Tillsyn på försäkringsområdet. Fi.
86.Ägaransvar vid trafikbrott. N.
87.Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs. Fi.
88.Vräkning och hemlöshet – drabbar också barnfamiljer. S.
89.Bevakning av kollektivavtals efterlevnad. N.
90.Abort i Sverige. S.
91.Agenda för mångkultur. Programförklaring och kalendarium för Mångkulturåret 2006. U.
Statens offentliga utredningar 2005
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Säkert inlåst?
En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004. [6]
Konsumentskydd vid modemkapning. [20] Storstad i rörelse.
Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. [29]
Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. [38]
Rätten till mitt språk
Förstärkt minoritetsskydd. [40] Bortom Vi och Dom.
Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. [41]
Vårdnad – Boende – Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar. Del A + B. [43]
Framtidens kriminalvård. Del 1+2. [54] Det blågula glashuset.
– strukturell diskriminering i Sverige. [56] Ny reglering av offentliga uppköps-
erbjudanden. [58] Sverige inifrån.
Röster om etnisk diskriminering. [69] Polisens behov av stöd i samband med
terrorismbekämpning. [70]
En ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan polis och åklagare. [84]
Utrikesdepartementet
KRUT
Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel.[9]
Effektivare handläggning av anknytningsärenden. [14]
Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare. [15]
Unionsmedborgares rörlighet inom EU. [49]
Försvarsdepartementet
Behov av rörlig ledningsstödsresurs. [8] Säker information. Förslag till informations-
säkerhetspolitik. [42]
Efter flodvågen – det första halvåret. [60] Informationssäkerhetspolitik.
Organisatoriska konsekvenser. [71]
Socialdepartementet
Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid. [25]
Mobil med bil. Ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst. + Bilaga, lättläst och Daisy. [26]
Socialtjänsten och den fria rörligheten. [34] Registerkontroll av personal vid hem
för vård eller boende som tar emot barn eller unga. [65]
Reformerad föräldraförsäkring.
Kärlek Omvårdnad Trygghet.+ Bilagor. [73]
Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården.
+Särtryck: Mål och förslag.
+Bilaga: Kunskapsöversikt. [81] Personer med tungt missbruk.
Stimulans till bättre vård och behandling. [82]
Vräkning och hemlöshet – drabbar också barnfamiljer. [88]
Abort i Sverige. [90]
Finansdepartementet
Försvarsfastigheter – information till riksdagen och effektiv lokalförsörjning. [7]
Reformerat system för insättningsgarantin. [16]
Prospektansvar. [18]
Beskattningen vid omstruktureringar enligt fusionsdirektivet. [19]
Vinstandelar. [21]
Nya upphandlingsregler. [22]
en BRASkatt? – beskattning av avfall som förbränns. [23]
Dubbel bosättning för ökad rörlighet. [28] Regeringens stabsmyndigheter. [32]
Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott. [35]
Beskattning när tillgångar värderas till verkligt värde. [53]
Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? + Bilagedel. [57]
Personuppgifter för samhällets behov. [61] en BRASkatt! – beskattning av avfall som deponeras. [64]
Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet. [68]
Tillsyn på försäkringsområdet. [85] Svårnavigerat? Premiepensionssparande på
rätt kurs. [87]
Utbildnings- och kulturdepartementet
Radio och TV i allmänhetens tjänst. Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. [1]
Radio och TV i allmänhetens tjänst. Finansiering och skatter. [2]
Sveriges tillträde till 1995 års Unidroitkonvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. [3]
Bokpriskommissionens slutrapport.
Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. [12]
Lördagsdistribution av dagstidningar. [13] Stödet till utbildningsvetenskaplig
forskning. [31]
Tolkutbildning – nya former för nya krav. [37]
Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. [48]
Anpassning av radio- och
Etikprövningslagstiftningen – vissa ändringsförslag. [78]
Uppdragsarkeologi i tiden. [80] Agenda för mångkultur.
Programförklaring och kalendarium för Mångkulturåret 2006. [91]
Jordbruksdepartementet
Vem får jaga och fiska?
Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen. [17]
Den svenska fiskerikontrollen – en utvärdering. [27]
På väg mot ... En hållbar landsbygdsutveckling. [36]
Smiley: Hygien och redlighet i livsmedelshanteringen. [44]
Bilen, Biffen, Bostaden. Hållbara laster
– smartare konsumtion. [51] Avgiftsfinansierad
och foderkontroll – för en högre och jämnare kvalitet. [52]
Nytt djurhälsoregister – bättre nytta och ökad säkerhet. [74]
Hundgöra – att göra hundar som gör nytta. [75]
Fiskevårdens finansiering. [76]
Vem får jaga och fiska? Historia, folkrätt och miljö. [79]
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet
Handla för bättre klimat.
Från införande till utförande. [10] Lagen om byggfelsförsäkring.
En utvärdering. [30]
Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden. [33] Kärnavfall – barriärerna, biosfären och
samhället. [47]
Bättre inomhusmiljö. [55]
Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter. [59]
Tryggare leveranser. Fjärrvärme efter konkurs. [63]
Energideklarationer.
Metoder, utformning, register och expertkompetens. [67]
Får jag lov?
Om planering och byggande. Del 1+2. [77]
Kärnavfall – kostnader och finansiering. [83]
Näringsdepartementet
Liberalisering, regler och marknader. [4] Postmarknad i förändring. [5] Välfärdsverksamhet för sjömän. [11] Arbetslivsinriktad rehabilitering.
Framtida organisation för Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. [24]
Skog till nytta för alla? [39]
Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling. [45]
Bättre arbetslivsinriktad rehabilitering. En fusion mellan Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. [46]
Arbetskraftsinvandring till Sverige
– befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick. [50]
Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. + Forskarrapporter.
+ Sammanfattning. [66]
Alkolås – nyckel till nollvisionen. [72] Ägaransvar vid trafikbrott. [86]
Bevakning av kollektivavtals efterlevnad. [89]