Får jag lov? Om planering och byggande

Får jag lov?

Om planering och byggande

Del 1

Slutbetänkande av PBL-kommittén

Stockholm 2005

SOU 2005:77

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på

http://www.regeringen.se/remiss

Tryckt av Elanders Gotab AB

Stockholm 2005

ISBN 91-38-22424-0

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 27 juni 2002 att till- kalla en parlamentariskt sammansatt kommitté och gav den i upp- drag att se över plan- och bygglagstiftningen samt lämna förslag till de lagändringar som behövs (dir. 2002:97). Kommittén har antagit namnet PBL-kommittén.

Statsrådet Lena Sommestad förordnade från den 28 juni 2002 f.d. landshövdingen, numera generaldirektören i Finansdepartementet, Lars Eric Ericsson att vara ordförande i kommittén. Som ledamöter förordnades från den 13 september 2002 f.d. riksdagsledamoten Inga Berggren (m), pressekreteraren Joakim Bergström (fp), kommunalrådet Hans Ekström (s), riksdagsledamoten Annelie Enochson (kd), riksdagsledamoten Owe Hellberg (v), f.d. riks- dagsledamoten Gudrun Lindvall (mp), f.d. riksdagsledamoten Åke Sandström (c) och riksdagsledamoten Lilian Virgin (s). Sedan Gudrun Lindvall begärt att få lämna kommittén förordnades plane- ringschefen Agneta Börjesson (mp) som ledamot från den 12 mars 2003.

Som sakkunnig förordnades, fr.o.m. den 13 september 2002, expeditions- och rättschefen Fredrik Damgren.

Följande experter har deltagit i den s.k. myndighetsexpert- gruppen, länsrådet Per Arne Andreasson, länsarkitekten Eva Gyllensvärd, arkitekten Reigun Thune Hedström, förbundsjuristen Olof Moberg, divisionschefen Annika von Schéele och överdirek- tören Ulf Troedson.

I den s.k. interdepartementala expertgruppen har vid slutföran- det av kommitténs arbete ingått den rättssakkunniga Heléne Lövung, kanslirådet Nils Gunnar Forsberg, departementssekretera- ren Michael Blom, departementssekreteraren Hans Petersson, departementssekreteraren Katja Wahlsten, hovrättsassessorn Jacob Wichmann, kanslirådet Elisabet Bodin, departementssekreteraren Karin Nordström, departementssekreteraren Christina Leideman,

departementssekreteraren Erik Thornström och departementsrådet Erik Westman. Under arbetets gång har följande departementsföre- trädare entledigats. Departementssekreteraren Leifh Stenholm ent- ledigades fr.o.m. den 16 september 2003. Den rättssakkunniga Åsa Holmgren entledigades fr.o.m. den 1 oktober 2003. Samtidigt för- ordnades den rättssakkunniga Camilla Adolfsson som ersättare och hon entledigades sedan den 3 december 2004. Kanslirådet Mats Wiberg entledigades fr.o.m. den 14 januari 2004. Den rättssakkun- nige Jimmy Järvenpää entledigades fr.o.m. den 7 februari 2005.

Överlantmätaren Stellan Hermanson har haft ett särskilt förord- nande som expert fr.o.m. den 19 februari 2004 t.o.m. den 31 maj 2005.

I sekretariatet har ingått arkitekten Micaela Schulman (fr.o.m. den 1 december 2002), arkitekten Kjell Sundström (fr.o.m. den 12 maj 2003) och som huvudsekreterare juristen Susanne Bagge (fr.o.m. den 6 november 2002).

Regeringsrättssekreteraren Björn Liljeros har varit anställd som sekreterare i kommittén under perioden den 27 januari 2004 – 13 juni 2004 och kanslirådet Paula Sköld har varit anställd i sekreta- riatet under perioden den 17 januari 2003 – 31 mars 2005.

Utredningen har tidigare överlämnat delbetänkandena Miljöbe- dömningar avseende vissa planer och program (SOU 2003:70) och Kortare instanskedja och ökad samordning – Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation (SOU 2004:40). Dessutom har kommittén överlämnat två rapporter, dels rapporten Främjande av el producerad från förnybara energikällor – En utvärdering med koppling till PBL och förslag till fortsatt arbete som överlämnades vid halvårsskiftet 2003 och dels en lägesrapport från kommittén som överlämnades i juni 2004.

Till betänkandet har fogats reservationer och särskilda yttranden från vissa ledamöter.

Vi får härmed överlämna vårt slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77). Vårt uppdrag är nu av- slutat.

Stockholm i september 2005
Lars Eric Ericsson
Inga Berggren	Joakim Bergström
Agneta Börjesson	Hans Ekström
Annelie Enochson	Owe Hellberg
Åke Sandström
Lilian Virgin
	/Susanne Bagge
	Micaela Schulman
	Kjell Sundström

Innehåll

Del 1
Förkortningar och begrepp ..................................................		23
Sammanfattning ................................................................		29
Författningsförslag .............................................................		43
1	Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen
	(1987:10) ..................................................................................	43
2	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:847) om
	tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. ...................	125
3	Förslag till lag om ändring i fastighetslagen (1970:988)......	127
4	Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen
	(1973:1144).............................................................................	132
5	Förslag till lag om ändring i anläggningslagen
	(1973:1149).............................................................................	134
6	Förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617).....	136

7Förslag till lag om ändring i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och

	skyltning .................................................................................	138
8	Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)...........	140

9Miljödomstol och Miljööverdomstolen behöver bytas ut mot plan- och miljödomstol respektive Plan- och

miljööverdomstolen i följande författningar........................

142

Innehåll

SOU 2005:77

1	Inledning .................................................................	145
1.1	PBL-kommitténs uppdrag .....................................................	145
1.2	PBL-kommitténs arbetsformer .............................................	146
1.3	Betänkandets disposition.......................................................	149
2	Plan- och bygglagen, utvecklingen och en samlad
	bedömning av reformbehovet .....................................	151

2.1Utgångspunkterna för den nuvarande regleringen i PBL

och BVL ..................................................................................

153

2.2Utvecklingstendenser med koppling till plan- och

	bygglagstiftningen..................................................................		158
2.3	Förändringar av plan- och byggverksamheten .....................		167
2.4	Några erfarenheter av tillämpningen.....................................		171
2.5	PBL-kommitténs samlade bedömning av reformbehovet ...		181
3	Hållbar utveckling och andra särskilt utpekade mål
	och intressen ...........................................................		197
3.1	Inledning.................................................................................		198
	3.1.1 Sambanden mellan hållbar utveckling och vissa
		utpekade mål och intressen ........................................	198
	3.1.2 Kapitlets inriktning och innehåll................................		200
3.2	Hållbar utveckling ..................................................................		201
	3.2.1	Utredningsuppdraget..................................................	201
	3.2.2 Hållbar utveckling som nationellt mål för olika
		politikområden............................................................	202
	3.2.3 Sambanden mellan hållbar utveckling och fysisk
		planering samt byggande ............................................	204
	3.2.4 Gällande bestämmelser av särskild betydelse ............		206
	3.2.5 Överväganden om plan- och bygglagstiftningen i
		förhållande till hållbar utveckling...............................	208
3.3	De nationella miljömålen .......................................................		211
	3.3.1	Utredningsuppdraget..................................................	212
	3.3.2 Miljömålen och deras syfte.........................................		212
8

SOU 2005:77		Innehåll
3.3.3 Miljömålens samband med fysisk planering och
	byggande .....................................................................	213
3.3.4 Gällande bestämmelser om miljöhänsyn m.m. .........		215
3.3.5 Några erfarenheter och problem ...............................		217
3.3.6	Överväganden .............................................................	220
3.4 Bostadsbyggande och bostadsförsörjning............................		223
3.4.1	Utredningsuppdraget .................................................	223
3.4.2 Redovisade erfarenheter och problem som rör
	PBL:s roll för bostadsbyggande och
	bostadsförsörjning......................................................	224
3.4.3 Framförda förslag som rör boendemiljön.................		228
3.4.4	Överväganden .............................................................	230

3.5Tillgänglighet och användbarhet för personer med

	funktionshinder......................................................................		236
	3.5.1	Utredningsuppdraget .................................................	236
	3.5.2	Erfarenheter och problem ..........................................	237
	3.5.3 Grundläggande krav på tillgänglighet enligt
		gällande bestämmelser................................................	239
	3.5.4 Överväganden om de grundläggande kraven på
		tillgänglighet ...............................................................	242
	3.5.5 Gällande bestämmelser om instrumenten för
		genomförandet av tillgänglighetskraven ...................	245
	3.5.6	Överväganden om instrumenten ...............................	247
3.6	Kulturmiljö och varsamhet....................................................		250
	3.6.1	Utredningsuppdraget .................................................	250
	3.6.2	Gällande bestämmelser...............................................	251
	3.6.3	Erfarenheter och problem ..........................................	256
	3.6.4	Överväganden .............................................................	262
3.7	Detaljhandel ...........................................................................		266
	3.7.1	Utredningsuppdraget .................................................	267
	3.7.2 Effekter av utvecklingen av detaljhandeln.................		267
	3.7.3	Koppling till PBL........................................................	269
	3.7.4 Erfarenheter och påtalade problem vid
		tillämpningen ..............................................................	272
	3.7.5 Redovisade önskemål och förslag till förändringar
		av lagstiftningen..........................................................	275
	3.7.6	Överväganden .............................................................	276
3.8 Översvämningar och andra olyckor......................................			281
			9

Innehåll

SOU 2005:77

	3.8.1	Utredningsuppdraget..................................................	281
	3.8.2	Utvecklingstendenser .................................................	282
	3.8.3	Regler i plan- och byggnadslagstiftningen av
		betydelse ......................................................................	283
	3.8.4	Andra förebyggande åtgärder av betydelse för
		den kommunala planeringen ......................................	286
	3.8.5	Några erfarenheter och problem vid
		tillämpningen av PBL..................................................	287
	3.8.6	Överväganden..............................................................	291
3.9	Källsortering ...........................................................................		294
	3.9.1	Utredningsuppdraget..................................................	294
	3.9.2	Gällande bestämmelser ...............................................	295
	3.9.3	Erfarenheter och problem .........................................	298
	3.9.4	Överväganden och förslag .........................................	304
	3.9.5	Förslagens konsekvenser ...........................................	308
3.10	Internationella åtaganden.......................................................		309
	3.10.1 Utredningsuppdraget..................................................		309
	3.10.2 Åtaganden inom miljöområdet med koppling till
		PBL ..............................................................................	310
	3.10.3 Åtaganden inom byggområdet...................................		317
	3.10.4 Övriga åtaganden ........................................................		318
	3.10.5 Överväganden och förslag ..........................................		320

3.11Sammanfattande bedömning av hur hållbar utveckling och utpekade mål och intressen bör tillgodoses inom

	ramen för plan- och bygglagstiftningen................................	322
	3.11.1 Konsekvensbeskrivningar och annat
	beslutsunderlag om skilda intressen inom ramen
	för hållbar utveckling..................................................	324
	3.11.2 Förslag till inriktning i fråga om ändringar i de
	grundläggande bestämmelserna i 1–3 kap. PBL ........	329
	3.11.3 Behov av ändringar i PBL:s instrument .....................	340
4	Allmänna intressen och samhällskrav..........................	345
4.1	Bakgrund.................................................................................	346
4.2	De nuvarande bestämmelsernas syfte och funktion ............	347
4.3	Några generella erfarenheter och problem ...........................	348

SOU 2005:77		Innehåll
4.4	Överväganden och förslag.....................................................	351
	4.4.1 Översyn av 1 kap. PBL ...............................................	352
	4.4.2 Översyn av 2 och 3 kap. PBL.....................................	361
5	Mellankommunal och regional samverkan ...................	379
5.1	Utredningsuppdraget.............................................................	380

5.2Pågående förändringar och nya förutsättningar för

	regional samverkan.................................................................		381
5.3	Gällande bestämmelser ..........................................................		382
	5.3.1 Nationella mål och intressen......................................		382
	5.3.2	Regionplanering..........................................................	383
	5.3.3 Mellankommunala hänsyn och mellankommunal
		samordning..................................................................	384
5.4	Identifierade problemområden .............................................		385
5.5 Nationella mål och intressen.................................................			386
	5.5.1 Planeringen av trafikanläggningar och
		lokalisering av bebyggelse ..........................................	386
	5.5.2 Nationella planeringsmål som ska tas om hand i
		den kommunala fysiska planeringen..........................	387
	5.5.3 Nationella mål och politikområden som
		förutsätts bli riktningsgivande för den
		kommunala fysiska planeringen.................................	388
	5.5.4	Överväganden .............................................................	390

5.6Det informella europeiska planeringssamarbetet inom

ramen för det s.k. ESDP och Interreg ..................................		390
5.6.1	Syfte och bakgrund.....................................................	391
5.6.2	Inriktning och innehåll...............................................	392
5.6.3	Erfarenheter från arbetet............................................	392
5.6.4 Försöksverksamhet med stöd av EU:s
	strukturfonder ............................................................	393
5.6.5	Överväganden .............................................................	395
5.7 Den regionala utvecklingspolitiken ......................................		396
5.7.1 Mål och verktyg i den regionala
	utvecklingspolitiken ...................................................	396

Innehåll

SOU 2005:77

5.7.2 Erfarenheter av sambanden mellan den fysiska
	planeringen och arbetet med de regionala
	utvecklingsprogrammen .............................................	397
5.7.3	Överväganden..............................................................	399
5.8 Regionplanering enligt PBL...................................................		399
5.8.1	Erfarenheter och problem ..........................................	400
5.8.2 Erfarenheterna från regionplaneringen i
	Stockholms län ............................................................	401
5.8.3	Överväganden..............................................................	403

5.9Lokaliseringsfrågor med räckvidd utanför den egna

kommunen..............................................................................		403
5.9.1	Bakgrund .....................................................................	404
5.9.2	Erfarenheter och problem ..........................................	404
5.9.3	Överväganden..............................................................	407
5.10 Grundläggande principer och utgångspunkter för
kommitténs förslag ................................................................		407
5.10.1 Det regionala perspektivet i kommunernas
	planering behöver stärkas ...........................................	407
5.10.2 Förstärkningar bör ske inom ramen för
	nuvarande plansystem.................................................	408
5.10.3 Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
	behöver tydliggöras.....................................................	409
5.10.4 Kommunerna bör ges ett tydligare och förstärkt
	ansvar ...........................................................................	410
5.10.5 Länsstyrelsens ansvar för mellankommunal
	samordning bör avgränsas ..........................................	410
5.10.6 Översiktsplaneringen bör ges en avgörande
	betydelse ......................................................................	411
5.11 Förslag till lagändringar .........................................................		411
5.11.1 Bestämmelserna om allmänna intressen i 2 kap.
	PBL ..............................................................................	412
5.11.2 Bestämmelserna om översiktsplanering enligt 4
	kap. PBL ......................................................................	413
5.11.3 Bestämmelserna om detaljplanering i 5 kap. PBL
	samt om överklagande i 13 kap. PBL.........................	416
5.11.4 Bestämmelserna om regionplanering i 7 kap.............		418
5.11.5 Bestämmelserna om statlig kontroll i 12 kap. PBL...		418

SOU 2005:77 Innehåll

	5.11.6 Bestämmelser om länsstyrelsens uppgift att
		tillhandahålla planeringsunderlag...............................	421
Del 2
6	Översiktsplanering....................................................		425
6.1	Utredningsuppdraget.............................................................		426
6.2	Översiktsplanens syfte och funktion....................................		427
	6.2.1 Motiv för en obligatorisk översiktsplanering ...........		427
	6.2.2 Översiktsplanens roll som kommunalt
		instrument...................................................................	427
	6.2.3 Översiktsplanens betydelse för andra
		myndigheters beslut ...................................................	428
6.3	Planeringsläget i landets kommuner.....................................		429
	6.3.1 Stora variationer i översiktsplaneringen....................		429
	6.3.2 Varierande synpunkter på översiktsplanens nytta....		430
6.4	Syfte och inriktning med kommitténs förslag .....................		431
6.5	Översiktsplanens roll och inriktning....................................		432
	6.5.1	Gällande bestämmelser...............................................	432
	6.5.2	Erfarenheter och problem ..........................................	432
	6.5.3	Överväganden och förslag..........................................	433
6.6	Översiktsplanens innehåll .....................................................		434
	6.6.1	Gällande bestämmelser...............................................	435
	6.6.2	Erfarenheter och problem ..........................................	435
	6.6.3	Överväganden och förslag..........................................	438

6.7Ändring av översiktsplan genom fördjupning eller

	tillägg	.....................................................................................	440
	6.7.1	Gällande bestämmelser...............................................	441
	6.7.2	Erfarenheter och problem ..........................................	441
	6.7.3	Överväganden och förslag..........................................	443
6.8	Översiktsplanens utformning ...............................................		445
	6.8.1	Gällande bestämmelser...............................................	445
	6.8.2	Erfarenheter och problem ..........................................	446
	6.8.3	Överväganden och förslag..........................................	447
6.9	Samråd i översiktsplaneringen...............................................		450
			13

Innehåll

SOU 2005:77

	6.9.1	Gällande bestämmelser ...............................................	450
	6.9.2	Erfarenheter och problem ..........................................	451
	6.9.3	Överväganden och förslag ..........................................	453
6.10	Utställning av förslag till översiktsplan ................................		456
	6.10.1 Gällande bestämmelser ...............................................		456
	6.10.2 Erfarenheter och problem ..........................................		456
	6.10.3 Överväganden och förslag ..........................................		457
6.11	Antagande av översiktsplanen ...............................................		460
	6.11.1 Gällande bestämmelser ...............................................		460
	6.11.2 Överväganden och förslag ..........................................		460
6.12	Prövning av översiktsplanens aktualitet................................		462
	6.12.1 Gällande bestämmelser ...............................................		462
	6.12.2 Erfarenheter och problem ..........................................		463
	6.12.3 Överväganden och förslag ..........................................		465
6.13	Länsstyrelsens uppgifter i översiktsplaneringen ..................		467
	6.13.1 Gällande bestämmelser ...............................................		467
	6.13.2 Erfarenheter och problem ..........................................		468
	6.13.3 Överväganden och förslag ..........................................		469
7	Detaljplanering.........................................................		471
7.1	Utredningsuppdraget .............................................................		472
7.2	Bakgrund.................................................................................		472
	7.2.1	Syftet med detaljplaneläggning ..................................	472
	7.2.2 Huvudsakliga erfarenheter och problem ...................		473
	7.2.3 Syfte och inriktning med kommitténs förslag ..........		477
7.3	Detaljplanekravet....................................................................		479
	7.3.1	Gällande bestämmelser ...............................................	479
	7.3.2	Erfarenheter och problem ..........................................	480
	7.3.3	Överväganden och förslag ..........................................	481
7.4	Detaljplanens detaljeringsgrad...............................................		484
	7.4.1	Gällande bestämmelser ...............................................	485
	7.4.2	Erfarenheter och problem ..........................................	486
	7.4.3	Överväganden och förslag ..........................................	486
7.5	Detaljplanens regleringsmöjligheter .....................................		491
	7.5.1	Gällande bestämmelser ...............................................	491
14

SOU 2005:77	Innehåll
7.5.2 Erfarenheter och problem samt förslag till
förändringar ................................................................	492

7.6Ändring av detaljplanen under och efter

	genomförandetiden................................................................		494
	7.6.1	Gällande bestämmelser...............................................	494
	7.6.2	Erfarenheter och problem ..........................................	494
	7.6.3	Överväganden och förslag..........................................	495
7.7	Reglerna för förfarandet ........................................................		498
	7.7.1	Gällande bestämmelser...............................................	499
	7.7.2	Erfarenheter och problem ..........................................	500
	7.7.3	Överväganden och förslag..........................................	501
7.8	Planhandlingarna....................................................................		506
	7.8.1	Gällande bestämmelser...............................................	506
	7.8.2	Erfarenheter och problem ..........................................	507
	7.8.3	Överväganden och förslag..........................................	508
7.9	Bygglovsprövningen inom detaljplan ...................................		509
	7.9.1	Gällande bestämmelser...............................................	509
	7.9.2	Erfarenheter och problem ..........................................	509
	7.9.3	Överväganden och förslag..........................................	509
7.10	Villkor avseende laga kraft och andra förslag till
	ändringar.................................................................................		510
	7.10.1 Gällande bestämmelser...............................................		511
	7.10.2 Erfarenheter och problem ..........................................		511
	7.10.3 Överväganden och förslag..........................................		511
8	Områdesbestämmelser..............................................		513
8.1	Utredningsuppdraget.............................................................		514
8.2	Bakgrund ................................................................................		514
	8.2.1 Områdesbestämmelsernas syfte och uppgifter.........		514
	8.2.2	Erfarenheter och problem ..........................................	516
8.3	Överväganden och förslag.....................................................		521
	8.3.1	Variation av bygglovsplikt..........................................	522
	8.3.2 Grunddragen för mark- och vattenanvändningen ....		523
	8.3.3 Byggnadsarea och tomtstorlek för fritidshus ...........		526
	8.3.4 Byggnaders placering, utformning och utförande....		528
	8.3.5	Övriga regleringsmöjligheter .....................................	530
			15

Innehåll SOU 2005:77

	8.3.6	Kopplingen till översiktsplanen .................................	530
	8.3.7	Förfarandet då områdesbestämmelser upprättas ......	532
9	Plangenomförande....................................................		535
9.1	Utredningsuppdraget .............................................................		536
9.2	Begreppet plangenomförande i PBL .....................................		536
9.3	Genomförandebeskrivningen ................................................		537
	9.3.1	Gällande bestämmelser ...............................................	538
	9.3.2	Erfarenheter och problem ..........................................	539
	9.3.3	Överväganden och förslag ..........................................	540
9.4	Allmänna platser m.m. ...........................................................		543
	9.4.1	Gällande bestämmelser ...............................................	543
	9.4.2	Erfarenheter och problem ..........................................	549
	9.4.3	Överväganden och förslag ..........................................	556
9.5	PBL och fastighetsbildning....................................................		567
	9.5.1	Inledning......................................................................	568
	9.5.2	Principer för fastighetsindelningen m.m. ..................	569
	9.5.3	Fastighetsplan..............................................................	571
	9.5.4	Samordningen mellan PBL och
		förrättningslagstiftningen...........................................	578
9.6	Exploateringssamverkan och exploatörsparagraferna..........		581
	9.6.1	Inledning......................................................................	582
	9.6.2	Exploateringssamverkan.............................................	582
	9.6.3	Exploatörsparagraferna...............................................	585
10	Prövning, kontroll och tillsyn av byggnadsprojekt .........		589
10.1	Systemet för prövning, kontroll och tillsyn .........................		590
	10.1.1 Utredningsuppdraget..................................................		590
	10.1.2 Systemets grunder.......................................................		591
	10.1.3 Roller i systemet..........................................................		605
10.2	Prövning av bygglov...............................................................		611
	10.2.1 Grunderna för prövningen .........................................		612
	10.2.2 Prövning mot planbestämmelser................................		614
	10.2.3 Prövning av lämplighet ...............................................		619
	10.2.4 Bedömningar av förutsättningarna att uppfylla de
		tekniska egenskapskraven...........................................	622
16

SOU 2005:77 Innehåll

	10.2.5 Vissa prövningsgrunder föreslås slopade ..................		625
	10.2.6 Igångsättningslov........................................................		627
10.3	Kontroll av byggandet ...........................................................		628
	10.3.1 Former för kontroll....................................................		628
	10.3.2 Krav på kontroll..........................................................		635
10.4	Förfarande för prövning och tillsyn .....................................		639
	10.4.1 Bygganmälan ...............................................................		640
	10.4.2 Byggsamråd .................................................................		643
	10.4.3 Bygglovshandläggning................................................		649
	10.4.4 Åtgärder för tillsyn.....................................................		655
	10.4.5 Slutbevis ......................................................................		657
10.5	Fördelning av uppgifter och ansvar ......................................		661
	10.5.1 Byggherrens roll..........................................................		661
	10.5.2 Den kvalitetsansvariges roll .......................................		671
	10.5.3 Byggnadsnämndens roll .............................................		684
10.6	Bygglovspliktens omfattning ................................................		687
	10.6.1 Bygglovspliktens funktion .........................................		688
	10.6.2 Lovplikten för byggnader...........................................		695
	10.6.3 Lovplikten för anläggningar.......................................		701
	10.6.4 Undantag från bygglovsplikten .................................		705
	10.6.5 Möjligheter att reglera bygglovsplikten ....................		715
10.7	Rivningslov.............................................................................		720
	10.7.1 Rivningslovsplikten ....................................................		721
	10.7.2 Prövningen av rivningslov..........................................		722
	10.7.3 Rivningsanmälan och rivningsplan ............................		726
10.8	Tidsbegränsade och periodiska bygglov ...............................		727
10.9	Förhandsbesked .....................................................................		734
10.10Sanktionssystemet .................................................................			736
	10.10.1	Utredningsuppdraget ...........................................	737
	10.10.2	Gällande bestämmelser.........................................	737
	10.10.3	Erfarenheter och problem....................................	740
	10.10.4	Överväganden och förslag....................................	742
11	Samordning mellan PBL och annan lagstiftning ..........		753
11.1	Utredningsuppdraget.............................................................		754
			17

Innehåll	SOU 2005:77
11.2 Samordningen mellan PBL och miljöbalken.........................	754
11.2.1 Inledning......................................................................	755
11.2.2 Förhållandet mellan PBL och miljöbalken ................	756
11.2.3 Den dubbla tillståndsprövningen av viss
miljöfarlig verksamhet – exemplet
vindkraftsanläggningar................................................	759
11.2.4 Allmänna utgångspunkter för överväganden om
samordningsbehovet ...................................................	767
11.2.5 Närmare om ett mera samordnat
prövningsförfarande....................................................	771

11.2.6Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver såväl bygglov enligt PBL som

anmälan enligt 9 kap. miljöbalken..............................

778

11.2.7Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver bygglov men inte anmälan enligt 9

kap. miljöbalken ..........................................................

780

11.2.8Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver anmälan enligt 9 kap. miljöbalken

men inte bygglov.........................................................

783

11.2.9Överväganden och förslag avseende anläggningar som kräver anmälan enligt 9 kap. miljöbalken och

som enligt PBL behöver prövas genom
detaljplaneläggning......................................................	784
11.2.10 Överväganden och förslag avseende
anläggningar som kräver såväl bygglov som
tillstånd eller dispens enligt 7 kap. miljöbalken .......	785
11.2.11 Överväganden och förslag avseende
anläggningar som kräver såväl bygglov som
anmälan enligt 12 kap. 6 § miljöbalken......................	791
11.2.12 Överväganden och förslag avseende
anläggningar som kräver såväl tillstånd enligt 9
kap. miljöbalken som prövning genom detaljplan
eller bygglov enligt PBL .............................................	792
11.2.13 Överväganden och förslag avseende
anläggningar för vindkraft ..........................................	797
11.3 Samordningen mellan PBL och trafiklagarna .......................	799
11.3.1 Bakgrund .....................................................................	799
11.3.2 Planläggning och prövning av trafikanläggningar
enligt gällande bestämmelser......................................	799
11.3.3 Utgångspunkter för en ökad samordning .................	805
18

SOU 2005:77		Innehåll
	11.3.4 Överväganden och förslag..........................................	809
11.4	Samordning mellan PBL och annan lagstiftning..................	812
	11.4.1 Samordningsbehov .....................................................	813
	11.4.2 Överväganden och förslag..........................................	813
12	Rätten att komma till tals och överprövningens
	omfattning...............................................................	815
12.1	Utredningsuppdraget.............................................................	815
12.2	Några utgångspunkter för PBL-systemet ............................	816
12.3	Faktorer som påverkar effektiviteten ...................................	816
	12.3.1 Medborgerligt inflytande ska säkerställas och
	utvecklas......................................................................	817
	12.3.2 Handläggningstider ....................................................	818
	12.3.3 Förslag som har aktualiserats i syfte att korta
	handläggningstiderna..................................................	820
	12.3.4 Överväganden och förslag rörande
	handläggningstiderna..................................................	821
12.4	Rätten att komma till tals ......................................................	826
	12.4.1 Utredningsuppdraget .................................................	827
	12.4.2 Gällande bestämmelser...............................................	828
	12.4.3 Utgångspunkter för översynen av rätten att
	komma till tals.............................................................	830
	12.4.4 Förslag som har aktualiserats under
	utredningsarbetet........................................................	831
	12.4.5 Överväganden och förslag av betydelse för
	översynen ....................................................................	835
	12.4.6 Överväganden och förslag om ökad delaktighet
	inför beslut om bygglov och ändringar för att få
	fler lov att vinna laga kraft .........................................	843
	12.4.7 Överväganden och förslag om enskilds rätt att
	överklaga beslut ..........................................................	849
	12.4.8 Överväganden och förslag om statliga
	myndigheters och kommuners rätt att överklaga
	beslut ...........................................................................	854
	12.4.9 Överväganden och förslag om
	miljöorganisationers rätt att överklaga beslut...........	862
12.5	Överprövningens omfattning................................................	864
		19

Innehåll

SOU 2005:77

	12.5.1 Utredningsuppdraget..................................................	865
	12.5.2 Gällande bestämmelser ...............................................	866
	12.5.3 Syfte och inriktning ....................................................	868
	12.5.4 Erfarenheter och problem ..........................................	868
	12.5.5 Förslag till förändringar som aktualiserats under
	utredningsarbetet ........................................................	871
	12.5.6 Överväganden och förslag ..........................................	876
13	Den framtida instansordningen för PBL-ärenden ..........	897
13.1	Utredningsuppdraget .............................................................	897
13.2	Instansordningen för överklagade planärenden enligt
	PBL ......................................................................................	898
	13.2.1 Inledning......................................................................	898
	13.2.2 Utgångspunkter för en förändring av
	prövningssystemet för planärenden enligt PBL........	899
	13.2.3 Överväganden och förslag ..........................................	904
13.3	Den framtida instansordningen för PBL-ärenden................	916
	13.3.1 PBL-kommitténs remitterade förslag........................	917
	13.3.2 Remissvaren avseende PBL-kommitténs
	delbetänkande om instansordningen och
	förändringar som påverkas av instanskedjans
	utformning ..................................................................	918
	13.3.3 En utveckling av miljödomstolsalternativet ..............	923
	13.3.4 Förvaltningsdomstolsalternativet ..............................	939
	13.3.5 Slutliga överväganden och förslag avseende den
	framtida instansordningen..........................................	944
	13.3.6 Några avslutande kommentarer avseende det
	slutliga förslaget ..........................................................	948
14	Förslagens konsekvenser ...........................................	951
14.1	Konsekvenser för kommunens plan- och
	byggverksamhet......................................................................	951
	14.1.1 Utbyggnad av en helt ny stadsdel ..............................	951
	14.1.2 Vindkraftsutbyggnad ..................................................	955
	14.1.3 Omvandling av område med blandad permanent-
	och fritidsbebyggelse ..................................................	957
	14.1.4 Successiv förändring av områden med lågt
	bebyggelsetryck och högt bevarandevärde................	959
20

SOU 2005:77	Innehåll
14.1.5 Sammanfattande bedömning av konsekvenserna
för den kommunala plan- och byggverksamheten ...	962
14.2 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen ................	964
14.3 Konsekvenser för näringslivet, bl.a. små företag .................	964
14.3.1 Detaljplanerna ska inte tyngas med
detaljreglering och tidsåtgången för
detaljplaneläggning ska kunna kortas........................	964
14.3.2 Förbättrad samordning mellan PBL och
miljöbalken ska förenkla och snabba upp
hanteringen .................................................................	965
14.3.3 Plangenomförandefrågor ska hanteras tidigare ........	966
14.3.4 Bygglovplikten ska vara enhetlig men kunna
varieras av kommunerna genom detaljplan eller
områdesbestämmelser ................................................	966
14.3.5 Förbättrad samordning mellan
byggnadsnämndens prövning och tillsyn
gentemot byggherren ska göra att brister
uppmärksammas tidigt ...............................................	967

14.3.6Tydligare krav på den kvalitetsansvarige och ökade krav på slutbevis ska öka möjligheterna att

uppfylla samhällets krav .............................................	968
14.3.7 Tydligare regler avseende kommunalt
handlingsutrymme och överprövningens ram
samt kortare instanskedja ska ge ökad
förutsägbarhet men också kortare
handläggningstider......................................................	969
14.4 Konsekvenser i övrigt ............................................................	970
14.4.1 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor
och män, för att nå de integrationspolitiska
målen, för integriteten och för tillgängligheten.......	970
14.4.2 Konsekvenser för sysselsättning och offentlig
service i olika delar av landet......................................	971
14.4.3 Konsekvenser för brottsligheten ...............................	971
14.4.4 Andra konsekvenser ...................................................	971
15 Genomförande av kommitténs förslag .........................	975

Innehåll SOU 2005:77

16	Författningskommentar .............................................	979
16.1	Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglag
	(1987:10).................................................................................	979
16.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:847) om
	tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m..................	1070
16.3	Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
	(1970:988).............................................................................	1071
16.4	Förslaget till lag om ändring i ledningsrättslagen
	(1973:1144)...........................................................................	1074
16.5	Förslaget till lag om ändring i anläggningslagen
	(1973:1149)...........................................................................	1075
16.6	Förslaget till lag om ändring i ordningslagen
	(1993:1617)...........................................................................	1076
16.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:814) med
	särskilda bestämmelser om gaturenhållning och
	skyltning ...............................................................................	1077
16.8	Förslaget till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)......	1078
Reservationer och särskilda yttranden...............................		1081
Bilagor ..........................................................................		1117
Bilaga 1 Kommittédirektiv ............................................................		1117
Bilaga 2 Tilläggsdirektiv ................................................................		1145
Bilaga 3 Tilläggsdirektiv ................................................................		1151
Bilaga 4 Tilläggsdirektiv ................................................................		1153

Förkortningar och begrepp

AA	Ansvarig arbetsledare
AFS	Arbetarskyddstyrelsens författningssam-
	ling
AL	Anläggningslag (1973:1149)
BBR	Boverkets byggregler (BFS 1993:53)
BKR	Boverkets konstruktionsregler (BFS
	1993:58)
BoU	Bostadsutskottet
BVF	Förordning (1994:1215) om tekniska
	egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
BVL	Lag (1994:847) om tekniska egenskaps-
	krav på byggnadsverk, m.m.

Boverkets ändrings- råd, BÄR

dir.

Direktivet om bedöm- ningar av vissa planers och programs miljö- påverkan

Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad

Direktiv

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om be- dömning av vissa planers och programs jöpåverkan (även kallat SEA-direktivet eller SMB-direktivet)

Direktivet om fram- jande av el producerad från förnybara energi- källor på den inre marknaden för el

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el

Förkortningar och begrepp

SOU 2005:77

EES	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
ESDP	European Spatial Development Per-
	specitive
ESL	Lag (1987:11) om exploateringssamverkan
Europakonventionen	Europeiska konventionen den 4 november
	1950 angående skydd för de mänskliga rät-
	tigheterna och de grundläggande friheter-
	na, som gäller som svensk lag enligt lagen
	(1994:1219) om den europeiska konven-
	tionen angående skydd för de mänskliga
	rättigheterna och grundläggande friheterna
Farledslagen	Lag (1983:293) om inrättande, utvidgning
	och avlysning av allmän farled och allmän
	hamn
Fastighetsbildnings-	Fastighetsbildningslag (1970:988)
lagen, FBL
FN	Förenta Nationerna
Förordningen om hus-	Förordning (1998:896) om hushållning
hållning med mark-	med mark- och vattenområden m.m.
och vattenområden
Förvaltningslagen, FL	Förvaltningslag (1986:223)
Förvaltningsprocess-	Förvaltningsprocesslag (1971:429)
lagen, FPL
GIS	Geografiska informationssystem
HO	Handikappombudsmannen
HSO	Handikappförbundens samarbetsorgan
KA	Kvalitetsansvarig enligt PBL
Kommunallagen	Kommunallag (1991:900)
KU	Konstitutionsutskottet
Kulturminneslagen	Lag (1988:950) om kulturminnen m. m.
Lagen om byggande	Lag (1995:1649) om byggande av järnväg
av järnväg, banlagen

SOU 2005:77

Förkortningar och begrepp

Lagen om kärntek- Lag (1983:4) om kärnteknisk verksamhet nisk verksamhet

Lagen om rättspröv- ning av vissa förvalt- ningsbeslut, rättspröv- ningslagen

Lag (1988:205) om rättsprövning av vis- sa förvaltningsbeslut

Ledningsrättslagen, LL Ledningsrättslag (1973:1144)

LGS	Lag (1998:814) med särskilda bestämmel-
	ser om gatuhållning och skyltning
Luftfartslagen	Luftfartslag (1957:297)
LSO	Lag (2003:778) om skydd mot olyckor
Minerallagen	Minerallag (1991:45)
Miljöbalken	Miljöbalk (1998:808)
Miljöbalkskommittén	Den parlamentariskt sammansatta kom-
	mitté som har haft i uppdrag att utvärdera
	tillämpningen av miljöbalken och lämna
	förslag till nödvändiga reformer (dir.
	1999:109)
NUTEK	Verket för näringslivsutveckling
Natura 2000-område	Område som ingår i ett europeiskt ekolo-
	giskt nät av särskilda bevarandeområden
	med stöd av rådets direktiv 79/409/EEG
	av den 2 april 1979 om bevarande av vilda
	fåglar (det s.k. fågeldirektivet) och av rå-
	dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj
	1992 om bevarande av livsmiljöer samt vil-
	da djur och växter (det s.k. habitatdirekti-
	vet)
Ordningslagen, OL	Ordningslag (1993:1617)
PBF	Plan- och byggförordning (1987:383)
PBL	Plan- och bygglag (1987:10)
PBL-propositionen	Prop. 1985/86:1 med förslag till ny plan-
	och bygglag
prop.	Proposition
	25

Förkortningar och begrepp

SOU 2005:77

rskr.	Riksdagsskrivelse
RUFS	Regional Utvecklingsplan För Stock-
	holmsregionen
RUP	Regionalt utvecklingsprogram
RVF	Svenska Renhållningsverksföreningen
SCB	Statistiska Centralbyrån
skr.	Regeringsskrivelse
SFS	Svensk författningssamling
SGI	Statens Geotekniska Institut
SOU	Statens offentliga utredningar
Va-lagen	Lag (1970:244) om allmänna vatten och
	avloppsanläggningar
Väglagen	Väglag (1971:948)

Lista över begrepp

Blandade mål	Blandade mål kallades mål, främst beslut
	om bygglov utanför detaljplan, där över-
	prövning tidigare kunde ske både hos re-
	geringen och i förvaltningsdomstol. Re-
	geringen överprövade beslutet i den del
	det avsåg prövning enligt 2 kap. PBL, de
	s.k. allmänna intressena som skall beak-
	tas vid planläggning och lokalisering av
	bebyggelse m.m., och förvaltningsdom-
	stolarna prövade övriga delar av beslutet,
	framför allt prövning enligt 3 kap. PBL,
	dvs. krav på byggnader m.m.
Förvaltningsbesvär	Överprövning av såväl lämplighetsfrågor
	som rättsfrågor. Enligt huvudregeln sker
	överprövningen i länsrätt i första instans.
	Därefter kan beslutet överklagas till
	kammarrätt och slutligen till Regerings-
	rätten. Det förekommer att länsstyrelsen
26

SOU 2005:77 Förkortningar och begrepp

	ingår i instanskedjan, t.ex. vid över-
	klaganden av beslut om bygglov enligt
	PBL. Den överprövande myndigheten
	kan sätta ett nytt beslut i det överklagade
	beslutets ställe. Utrymmet för ändring
	styrs av vad som prövats i underliggande
	instans (instansordningsprincipen). Det
	finns krav på prövningstillstånd för
	prövning i sak i kammarrätten och Re-
	geringsrätten.
Laglighetsprövning	Kallades tidigare kommunalbesvär.
	Överprövningens omfattning regleras i
	10 kap. 8 § kommunallagen (1991:900)
	och avser framför allt formella frågor, så-
	som om beslutet tillkommit i laga ord-
	ning eller om kommunfullmäktige
	överskridit sin befogenhet. Beslutet
	överklagas från kommun till länsrätt,
	därefter till kammarrätt och Regerings-
	rätten. Det finns krav på prövningstill-
	stånd för prövning i sak i kammarrätt
	och Regeringsrätten. Domstolen kan en-
	dast fastställa eller upphäva det över-
	klagade beslutet.
Rättsprövning	Lagen (1988:205) om rättsprövning av
	vissa förvaltningsbeslut. Tillkom för att
	garantera att Sverige uppfyllde sina åta-
	ganden enligt artikel 6 (1) i Europakon-
	ventionen avseende rätt till domstols-
	prövning av tvister om ”civila rättigheter
	och skyldigheter”. Ansökan om rätts-
	prövning kan göras inom tre månader
	från dagen för beslutet. En ansökan om
	rättsprövning hindrar inte att det beslut
	som klandras verkställs. Prövningen av-
	ser om beslutet strider mot någon rätts-
	regel på det sätt som sökanden angivit el-
	ler som i övrigt klart framgår av om-
	27

Förkortningar och begrepp

SOU 2005:77

ständigheterna i ärendet. Enligt lagmoti- ven kan, utöver förenligheten med gäl- lande rätt, sådant som faktabedömning, bevisvärdering och ett besluts förenlighet med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet omfattas av prövningen (prop. 1987/88:69 s. 23 och 234). Re- geringsrätten kan endast fastställa eller upphäva det prövade beslutet.

Särskilda förvaltnings- Så kallade särskilda förvaltningsbesvär besvär är en särskild form av förvaltningsbesvär

där såväl lämplighetsfrågor som rättsfrå- gor kan överprövas. Till skillnad från or- dinära förvaltningsbesvär är det regering- en som överprövar länsstyrelsens beslut och inte länsrätten. En annan skillnad är att regeringen endast kan fastställa eller upphäva beslutet om inte kommunen medger ändring eller ändringen endast har ringa betydelse.

Sammanfattning

PBL-kommittén har haft i uppdrag att göra en samlad översyn av plan- och bygglagstiftningen (plan- och bygglagen [1987:10, PBL] och lagen [1994:847] om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL). Kommittén har under arbetets gång lämnat två delbe- tänkanden och två rapporter. Det ena delbetänkandet avsåg inför- livandet av ett EG-direktiv och fick namnet Miljöbedömningar avseende vissa planer och program (SOU 2004:70). Det andra del- betänkandet innehöll förslag till en framtida instansordning för vis- sa PBL-ärenden, främst bygglov, och redovisades i delbetänkandet Kortare instanskedja och ökad samordning – Alternativ för plan- och bygglagens prövningsorganisation (SOU 2004:40). I rapporten Främjande av el producerad från förnybara energikällor redovisade kommittén en översyn av PBL utifrån de krav som ställdes i ett sär- skilt EG-direktiv rörande denna typ av elproduktion (rapport 2003). Vid halvårsskiftet 2004 redovisade kommittén en lägesrap- port om kommitténs arbete.

I detta slutbetänkande lämnar kommittén sina förslag till refor- mering av bestämmelserna i framför allt PBL.

I denna sammanfattning finns en koncentrerad redovisning av kommitténs ställningstaganden och förslag till lagstiftningsföränd- ringar. En mer utförlig beskrivning av reformbehovet och av den huvudsakliga inriktningen när det gäller kommitténs förslag finns i betänkandets kapitel 2.

Sammanfattning

SOU 2005:77

Kapitel 1 Inledning

I kapitlet redogörs för kommitténs uppdrag och arbetsformer samt betänkandets disposition.

Kapitel 2 Plan- och bygglagen, utvecklingen och en samlad bedömning av reformbehovet

Utredningsarbetet har visat att det i stort sett finns ett samstäm- migt och starkt stöd för de grundläggande syftena och grundstruk- turen i PBL.

Kommittén har dock gjort bedömningen att det krävs vissa lag- ändringar för att få en lagstiftning som ger stöd för planering och byggande som främjar en långsiktigt hållbar utveckling. Den huvudsakliga inriktningen i kommitténs förslag är att

•de materiella bestämmelserna ska bli tydligare och mer över- skådliga, exempelvis när det gäller samhälleliga krav som ska tillgodoses,

•lagstiftningen ska stimulera till en ökad mellankommunal sam- verkan i frågeställningar som rör andra kommuner,

•översiktsplaneringen ska bli mer strategiskt inriktad,

•en detaljplanering med fokus på strukturella frågor ska under- lättas,

•användningsområdet för områdesbestämmelser begränsas och tydliggörs,

•frågor som rör genomförande av planer, exempelvis huvudman- naskap för allmänna platser, ska aktualiseras tidigt i planlägg- ningsarbetet,

•fastighetsplanen slopas som särskilt planinstrument,

•bygglovsplikten ska göras mer enhetlig men samtidigt betona utrymmet för kommunala anpassningar,

•bygganmälan ska slopas som särskilt instrument och förfaran- det samordnas med bygglovsprövningen,

•roller och uppgifter för olika aktörer i byggprocessen ska bli tydligare,

•prövningsförfarandet enligt PBL och miljöbalken bör samord- nas, bl.a. genom att lagstiftningen ska ge förutsättningar för enskilda att få samordnade besked vid prövning av åtgärder som kräver lov enligt PBL och prövning enligt miljöbalken,

SOU 2005:77

Sammanfattning

•tydliggöra rätten att komma till tals och överprövningens om- fattning,

•instanskedjan för överprövning av beslut enligt PBL ska kortas och att PBL-ärenden och miljöbalksärenden ska kunna sam- ordnas också vid överprövningen.

Kapitel 3 Hållbar utveckling och andra särskilt utpekade mål och intressen

Hållbar utveckling (avsnitt 3.2)

Kommitténs bedömning

Arbetet med hållbar utveckling förutsätter bland annat en långsik- tighet i beslutsfattandet, avvägningar mellan olika aspekter inom ramen för en helhetssyn, hänsyn till såväl globala som nationella, regionala och lokala perspektiv, demokratiska beslutsformer bygg- da på delaktighet från berörda medborgare samt ett lokalt ansvar i samspel med myndigheter och aktörer på olika nivåer. Plan- och bygglagstiftningens syfte, grundläggande struktur, ansvarsfördel- ning och beslutsprocesser stämmer i stora delar överens med de grundläggande komponenterna för hållbar utveckling och lagstift- ningen erbjuder instrument för arbetet med hållbar utveckling, främst på kommunal nivå.

De nationella miljömålen (avsnitt 3.3)

Kommitténs bedömning

Plan- och bygglagstiftningen tillgodoser i stort sett de krav som kan ställas för att miljömålen ska beaktas vid planläggning och andra beslut. De lagändringar som har genomförts för att stärka miljöhänsynen och öka kraven på beslutsunderlag om miljökonsek- venser har ökat dessa möjligheter.

Sammanfattning

SOU 2005:77

Bostadsbyggande och bostadsförsörjning (avsnitt 3.4)

Kommitténs bedömning

PBL är endast ett av flera styrmedel för kommunernas arbete med bostadsbyggandet och bostadsförsörjningen. Inga specifika änd- ringar föreslås för att påverka byggandet och bostadsförsörjningen. Däremot kan ändringar i PBL som rör hela kedjan från den över- siktliga planeringen till detaljplanering och generella bygglov också stödja en utvecklad tillämpning och underlätta byggandet.

Tillgänglighet och användbarhet (avsnitt 3.5)

Kommitténs bedömning

Särskilda lagstiftningsändringar behövs inte, men en bättre tillämp- ning kan stödjas genom vissa förtydliganden av kraven i förord- ningen om tekniska egenskapskrav samt förbättringar av systemet för prövning, kontroll och tillsyn av byggandet, så att kommunens möjligheter att säkerställa kraven underlättas. För att bestämmel- serna ska bli verkningsfulla i större utsträckning behöver också kra- ven respekteras bättre än i dag.

Kulturmiljö och varsamhet (avsnitt 3.6)

Kommitténs bedömning

Genom att förtydliga och renodla de materiella bestämmelserna om utformning, varsamhet och kulturmiljöskydd vid såväl nybyggnad som ändring av bebyggelse ska kommunerna ges bättre förutsätt- ningar att verka för kulturmiljöhänsyn. Även ändringar i lovplik- tens omfattning och förutsättningarna för bygglovsprövningen kan ge byggnadsnämnden bättre möjligheter till en tidig dialog om olika utformningskrav för såväl yttre som inre åtgärder. Genom förstärkning av översiktsplanens betydelse som kunskaps- och beslutsunderlag och av de rättsverkande planinstrumentens utformning kan det ges bättre stöd för att hantera kulturmiljö- hänsyn i befintlig bebyggelse.

SOU 2005:77

Sammanfattning

Detaljhandel (avsnitt 3.7)

Kommitténs bedömning

Erfarenheterna från tillämpningen visar att det finns anledning att tydligare ange kommunens handlingsutrymme med hänsyn till så- väl olika allmänna intressen och samhällsmål som behovet av hän- syn till konsekvenserna i ett större geografiskt område. Det finns emellertid inte skäl att föreslå särskilda bestämmelser som rör en- bart detaljhandelsanläggningar, utan behoven kan tillgodoses ge- nom generella ändringar som rör även andra anläggningar och verk- samheter med regional räckvidd eller påverkan.

Översvämningar och andra olyckor (avsnitt 3.8)

Kommitténs bedömning

Kunskaperna och rådgivningen om översvämningsrisker behöver förbättras. Kommittén bedömer emellertid att det även behövs lag- ändringar för att ställa tydligare krav på att riskerna för översväm- ningar och andra olyckor ska beaktas vid tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen.

Källsortering (avsnitt 3.9)

Kommitténs bedömning och förslag

Kommittén föreslår att det av bestämmelserna om allmänna intres- sen i 2 kap. tydligt ska framgå att möjligheterna att ordna hante- ringen av avfall ska beaktas vid beslut om lokalisering och utform- ning av bebyggelse. Däremot anser kommittén inte att det i nuläget bör föreslås bestämmelser om inrättande av utrymmen för källsor- tering i den befintliga bebyggelsen. Överväganden när det gäller behovet av sådana bestämmelser bör i stället avvakta utfallet av andra förändringar som nyligen genomförts. Dessutom krävs lös- ningar när det gäller andra frågor, främst frågan om ansvarsfördel- ningen.

Sammanfattning

SOU 2005:77

Internationella åtaganden (avsnitt 3.10)

Kommitténs bedömning

De internationella åtaganden som identifierats och som bedöms ha koppling till plan- och bygglagstiftningen är olika till sin karaktär. I några fall har kommittén gjort bedömningen att lagstiftningen behöver ses över och anpassas.

Sammanfattande bedömning av hur hållbar utveckling och utpekade mål och intressen bör tillgodoses inom ramen för plan- och bygglagstiftningen (avsnitt 3.11)

Både de grundläggande materiella bestämmelserna och reglerna om instrumenten tillgodoser i huvudsak de krav som arbetet för hållbar utveckling och olika sakområden förutsätter. Förbättringar kan i första hand åstadkommas genom ett bättre utnyttjande av planinst- rumenten, framför allt i syfte att beskriva och värdera olika allmän- na intressen och mål samt synliggöra målkonflikter och de avväg- ningar mellan olika intressen som görs vid olika ställningstaganden. Särskilda konsekvensbeskrivningar kan vara ett kompletterande verktyg som kan underlätta dessa avvägningar genom att tydligt lyfta fram olika konsekvenser av skilda handlingsalternativ inför besluten.

Kommittén anser emellertid att det finns ett behov av att ändra vissa av de materiella bestämmelserna.

Kapitel 4 Allmänna intressen och samhällskrav

Bestämmelserna i 1–3 kap. PBL har setts över. Syftet har varit att ge en tydligare och mer enhetlig grund för de skilda beslut som ska fattas med stöd av bestämmelserna.

Kommitténs förslag

•För att få en mer logisk och överskådlig struktur föreslås att de olika paragraferna i 1 kap. ges en ny ordningsföljd. Därutöver föreslås vissa ändringar och förtydliganden när det gäller olika typer av allmänna lämplighetsbedömningar, förhållandet mellan

SOU 2005:77

Sammanfattning

berörda allmänna och enskilda intressen (den s.k. proportiona- litetsprincipen) samt kommunens handlingsutrymme vid beslut enligt PBL.

•Bestämmelserna om de allmänna intressena i 2 kap. och kraven i 3 kap. föreslås samlade i ett gemensamt kapitel med en ny struktur och delvis ett nytt innehåll.

•De olika dimensionerna i hållbar utveckling – den sociala, den ekologiska samt den ekonomiska – ges ett uttryckligt stöd i en ny bestämmelse som ska beaktas inom hela PBL:s tillämpnings- område.

•Bestämmelserna i 2 kap. ska även ställa krav på hänsyn till möj- ligheterna att hantera avfall och att förebygga riskerna för över- svämningar och andra olyckor.

•För att främja en önskvärd mellankommunal samverkan inför beslut om anläggningar med regional räckvidd och påverkan föreslås kraven på hänsyn till planeringen och förhållanden i berörda kommuner uttryckas i en särskild paragraf.

•Bestämmelserna om utformning av byggnader förtydligas och ändras så att kommunen ges ett bättre stöd för att hävda vissa samhällsintressen, t.ex. när det gäller krav på utformning och hänsyn till kulturmiljö och varsamhet.

Kapitel 5 Mellankommunal och regional samverkan

Kommitténs förslag

•Kommunernas skyldighet att samverka i frågor av mellankom- munal betydelse tydliggörs. Om samverkan inte skett vid över- siktsplaneringen ska samverkan som regel ske under detaljpla- neringens programskede.

•En kommun föreslås få ett uttryckligt stöd för att överklaga en annan kommuns detaljplanebeslut om det rör en fråga av mel- lankommunal betydelse och beslutet går emot kommunen.

•Som en följd av det tydligare kommunala ansvaret för en mellankommunal samordning ska länsstyrelsens roll och upp- gifter förtydligas. Bristande mellankommunal samordning slo- pas emellertid som en generell och självständig grund för stat- ligt ingripande.

Sammanfattning

SOU 2005:77

Kapitel 6 Översiktsplanering

Kommitténs förslag

•Den kommunomfattande översiktsplanens karaktär av en poli- tisk, långsiktig vision för mark- och vattenanvändning och bebyggelsens utveckling lyfts fram i PBL:s inledande bestäm- melser.

•Kraven på översiktsplanens obligatoriska innehåll nyanseras och förtydligas i en strävan att planeringen ska bli enklare och plandokumenten mer överskådliga. Samtidigt ska övergripande mål och riktlinjer av betydelse för den fysiska miljön redovisas så att kopplingen till andra program och strategier, inte minst på regional nivå, blir tydlig.

•Översiktsplanen ska kunna utformas på olika sätt, så länge innebörden och konsekvenserna kan utläsas. Kraven på hand- lingar vid olika skeden av översiktsplaneprocessen nyanseras.

•Det ges ett utryckligt lagstöd för att den kommunomfattande översiktsplanen kan ändras genom geografiska fördjupningar eller genom tillägg för särskilda verksamheter eller intresseom- råden, under förutsättning att innebörden och verkningarna för helheten redovisas.

•Reglerna för förfarandet förenklas. Det ges stöd för en stegvis samrådsprocess, där kommunen ges ett större utrymme för att avgöra när och hur samrådet ska bedrivas. Samrådet ska syfta till att diskutera såväl de övergripande målen och utveckla planeringsunderlaget som att diskutera förslag. Utställnings- tiden ska kunna förkortas vid geografiska fördjupningar och tillägg och utställningen ska i vissa fall kunna ersättas med en underrättelse till berörda.

•Syftet med prövningen av översiktsplanens aktualitet tydlig- görs. Ställningstagandet ska kunna ge utgångspunkter för en eventuell omarbetning av översiktsplanen.

•Översiktsplaneringen ges en ökad tyngd vid diskussioner om frågor av mellankommunal räckvidd eller med konsekvenser utanför kommunen, bland annat genom uttryckliga krav på samverkan i tidiga skeden samt redovisning av invändningar från berörda kommuner i den antagna planen.

SOU 2005:77

Sammanfattning

Kapitel 7 Detaljplanering

Kommitténs förslag

•Kravet på detaljplan förtydligas när det gäller enstaka byggna- der och anläggningar vars användning får en betydande miljö- påverkan.

•Detaljplaner ska i större utsträckning kunna göras mer över- siktliga.

•Detaljplanen ska i vissa fall kunna ändras genom att komplet- teras under planens genomförandetid för att konkretisera frå- gor som rör bl.a. byggnader och tomter samt för att reglera fastighetsindelning m.m.

•Förfarandereglerna för detaljplan förtydligas och justeras nå- got. Syftet är att kunna förenkla processen, framför allt när frå- gorna har behandlats i översiktsplanen.

•Kraven på att detaljplanen ska redovisas i olika handlingar tas bort. Det bör ställas krav på att planbeskrivningen tydligt redo- visar de överväganden som har lagts till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser.

•Bygglovsprövningen inom detaljplanelagt område ges ökad betydelse för möjligheten att hävda kraven när det gäller bygg- naders utformning.

Kapitel 8 Områdesbestämmelser

Kommitténs förslag

•Områdesbestämmelser föreslås finnas kvar som regleringsmöj- lighet men användningsområdet begränsas och förtydligas.

•Möjligheten att reglera grunddragen i markens användning genom områdesbestämmelser och att reglera fritidshusarea tas bort.

•Områdesbestämmelser ska som hittills kunna användas för att variera lovplikten och reglera byggnaders utformning i den befintliga bebyggelsen. I det sistnämnda fallet kan instrumen- tet utgöra ett alternativ till reglering genom detaljplan.

Sammanfattning

SOU 2005:77

•Möjligheterna att reglera användning och utformning av befintliga allmänna platser, vegetation och markytor, skydds- anordningar samt exploateringssamverkan behålls.

•Kravet på att områdesbestämmelserna ska säkerställa syftet med översiktsplanen eller att ett riksintresse tillgodoses tas bort och ersätts med krav på att arbetet ska inledas med ett program, om bestämmelserna inte överensstämmer med över- siktsplanen.

•Ett enkelt förfarande ska – i likhet med vad som föreslås gälla för detaljplan – kunna tillämpas om bestämmelserna har ett tydligt stöd i översiktsplanen.

Kapitel 9 Plangenomförande

Kommitténs förslag

•En genomförandebeskrivning ska redovisa konsekvenserna av en detaljplan för de berörda sakägarna. En första dokumen- tation om konsekvenserna ska redovisas vid samrådet. Kravet på att genomförandebeskrivningen ska utgöra en särskild handling tas bort.

•Kravet slopas på att kommunen kan avsäga sig huvudmanna- skapet för allmänna platser endast om det finns särskilda skäl. Möjligheten för kommunen att helt överlåta huvudmannaska- pet på fastighetsägarna ska dock, liksom enligt gällande rätt, i princip gälla endast inom områden som planerats för och som genomförts som områden för boende delar av året. Kommu- nen ska vidare, liksom enligt gällande rätt, alltid vara huvud- man för allmänna platser av tydlig allmän karaktär. Kommittén föreslår att en mellanform införs, som innebär att kommunen i övriga fall får besluta att kommunen tillsammans med fastig- hetsägarna står för huvudmannaskapet genom en samfällig- hetsförening. Dessutom föreslås att det ska vara möjligt med olika huvudmän för olika allmänna platser inom en och samma detaljplan.

•När fastighetsindelningen behöver läggas fast ska det göras i form av planbestämmelser som ersätter det nuvarande institu- tet fastighetsplan. Följsamhetsbestämmelser införs i fastig- hetsbildningslagen som innebär att avvikelser från en detalj-

SOU 2005:77

Sammanfattning

plan som har beslutats enligt PBL inte behöver prövas på nytt vid en lantmäteriförrättning.

Kapitel 10 Prövning, kontroll och tillsyn av byggnadsprojekt

Kommitténs förslag

•Kravet på separat bygganmälan slopas, vilket innebär att en sammanhållen bygglovsprocess återinförs för prövning och tillsyn av byggprojekt.

•En förskjutning av byggnadsnämndens tillsyn ska ske mot tidiga och avslutande skeden, och ökad vikt fästas vid kontroll och tillsyn av utförd projektering.

•Prövningen av bygglov ska avse att kraven på lämplig place- ring, utformning och användning är uppfyllda och att förut- sättningar att uppfylla de tekniska egenskapskraven inte sak- nas.

•Byggsamråd ska hållas efter att en bygglovsansökan getts in om det inte är uppenbart obehövligt.

•Bygglov ska innebära rätt att bygga och innehålla villkor för att börja.

•Den kvalitetsansvarige ges ökade uppgifter och en starkare ställning och det ska krävas att han eller hon är riksbehörig. Undantag kommer dock att finnas i vissa typer av ärenden.

•Oberoende kontroll ska kunna utföras genom fristående per- soner eller företag.

•Lika krav på bygglov och rivningslov ska gälla inom och utan- för områden med detaljplan.

•Utökade undantag från lovplikt införs för friliggande en- och tvåbostadshus.

•Förhandsbesked om bygglov ska kunna ges i alla frågor som kan omfattas av bygglovsprövningen.

•Bygglovsprövningen samordnas med prövning enligt miljöbal- ken när sådan krävs och samordning är möjlig och lämplig.

•Slutbevis ska förberedas vid ett avslutande byggsamråd, avse vad som fastställts och föreskrivits i bygglovet, och innebära rätt att bruka.

•De särskilda avgifter som kan tas ut i samband med överträ- delser höjs. Miniminivån för byggnadsavgiften höjs till 2 000

Sammanfattning

SOU 2005:77

kr och den särskilda avgiften ska bestämmas till minst 2 000 kr och högst ett prisbasbelopp.

Kapitel 11 Samordning mellan PBL och annan lagstiftning

Samordningen mellan PBL och miljöbalken (avsnitt 11.2)

Kommitténs förslag

•Det föreslås vissa förändringar i syfte att undvika dubblerade prövningar och att låta vissa moment i förfarandet vara gemen- samma.

•Prövningen av anläggningar som kräver både bygglov enligt PBL och anmälan enligt 9 kap. miljöbalken ska kunna handläg- gas samlat vid bygglovsprövningen och leda till ett gemensamt beslut.

•Inför prövningen av åtgärder som kräver bygglov men inte är anmälningspliktiga enligt miljöbalken ska byggnadsnämnden höra den miljöansvariga nämnden.

•Beslut om detaljplan eller bygglov ska inte kunna strida mot föreskrifter eller förbud som gäller för områden som är skyd- dade enligt 7 kap. miljöbalken.

•Strandskyddet ska vara upphävt innan kommunens antagande av en detaljplan som berör strandskyddat område. Bygglov får heller inte lämnas utan att beslut om undantag från strand- skyddsbestämmelserna har getts.

•Kravet på anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ska inte omfatta anläggningar där bygglov lämnats enligt PBL.

•Ett beslut om lov ska inte kunna överklagas i den del de avser frågor som redan är avgjorda vid prövningen av tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken.

•Förfarandet vid upprättandet av ett förslag till detaljplan för en verksamhet ska i vissa fall kunna förenklas och samordnas med tillståndprövningen enligt 9 kap. 6 § miljöbalken.

•Detaljplanekravet skärps med syftet att säkerställa att detalj- planeläggning sker då en anläggning tillsammans med andra befintliga eller tillkommande anläggningar kan få en sådan omfattning att det innebär risk för betydande miljöpåverkan.

SOU 2005:77

Sammanfattning

Samordningen mellan PBL och trafiklagarna (avsnitt 11.3)

Kommitténs bedömning

Planering och prövning av utbyggnaden av trafikinfrastrukturen sker enligt olika regelverk och samordningen med PBL brister i vis- sa fall. De regler som ska tillämpas är delvis gemensamma, men det finns också skilda materiella krav. En utredning av behovet av en mer långtgående samordning har ansetts vara för omfattande för att rymmas inom ramen för PBL-översynen. Kommittén har därför inriktat arbetet mot att stärka planformerna och möjligheterna till anpassning utifrån de konkreta situationerna. Förhoppningen är att man genom dessa förändringar också stärker de kommunala planer- nas roller i sektorsplaneringen.

Kapitel 12 Rätten att komma till tals och överprövningens omfattning

Kommitténs förslag

•Kraven på underrättelser inför beslut om bygglov skärps, lik- som kraven på kommunerna att delge beslut om bygglov.

•I lagtexten tydliggörs att ett beslut ska angå den som vill över- klaga och ha gått honom eller henne emot för att en rätt att överklaga ska föreligga.

•Statliga myndigheter i egenskap av sakägare och kommuner som är berörda får en rätt att överklaga.

•Ideella organisationer som har rätt att överklaga enligt miljö- balken ska i vissa fall få rätt att överklaga beslut enligt PBL.

•Det kommunala handlingsutrymmet vid beslut enligt PBL ska uttryckas tydligare i lagtexten.

•Proportionalitetsprincipen, dvs. att det ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut och de konsekvenser beslu- tet får för motstående enskilda intressen, ska anges direkt i PBL.

•Ramarna för överprövningen förtydligas. Överprövningen ska avse om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på sätt som den som överklagar har angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet.

Sammanfattning

SOU 2005:77

Kapitel 13 Den framtida instansordningen för PBL-ärenden

Kommitténs förslag

•Planärenden som i dag överprövas av regeringen föreslås föras över till domstol för prövning inom den ordinarie kedjan.

•Undantag föreslås för länsstyrelsens beslut att med stöd av 12 kap. PBL upphäva ett beslut om en detaljplan som också fortsättningsvis ska prövas av regeringen.

•Instansordningen för överprövning av ärenden enligt PBL och miljöbalken bör samordnas. PBL-ärendena föreslås därför framöver överprövade i länsstyrelserna och därefter i plan- och miljödomstolar med en plan- och miljööverdomstol som sista instans. På så sätt kan också handläggningen av PBL-ärenden koncentreras till färre domstolar vilket kan anses skapa förut- sättningar för att öka kvaliteten.

Kapitel 14 Förslagens konsekvenser

De förändringar som kommittén föreslår innebär att kommunernas handlingsutrymme förtydligas. Flera av de föreslagna förändring- arna kommer att öka kraven på kommunerna, exempelvis kraven på samordning av hanteringen av ärenden enligt PBL och miljöbalken. Samtidigt innebär kommitténs förslag att kommunernas arbete ska kunna förenklas i vissa delar, exempelvis genom tydligt stöd för ändringar av översiktsplaner genom fördjupningar och tydligare stöd för att slopa programskedet vid planläggning. Vilka konsek- venser förslagen kan få för plan- och byggverksamheten beskrivs närmare i kapitlet med fyra olika plansituationer som utgångspunkt (se avsnitt 14.1).

Kommittén förslag ska kunna göra processen mer effektiv, bl.a. ska handläggningstiderna kunna kortas och tydligheten öka.

Kapitel 15 Genomförande av kommitténs förslag

Kommitténs bedömning är att ändringarna kan genomföras den 1 januari 2008 och då omfatta såväl ändrad instansordning som ändrade materiella bestämmelser i framför allt PBL. Vissa över- gångsbestämmelser kommer att behövas.

Författningsförslag

1Förslag till

lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10) dels att 3 kap. 1–3, 10–18 §§, 4 kap. 4 §, 5 kap. 7, 13 §§, 6 kap. 3– 16, 18 §§, 8 kap. 6–7, 12 a, 13 §§ och 9 kap. 2 a , 13–15 §§ skall

upphöra att gälla,

dels att rubriker skall ändras och införas enligt vad som framgår nedan,

dels att 1 kap. 2–9 §§, 2 kap. 1–4 §§, 4 kap. 1–3, 5–10, 13–14 §§, 5 kap. 1, 3–4, 6, 8–11, 16, 18, 21, 24, 26, 28, 33–34, 36 §§, 6 kap. 1, 24, 26 §§, 7 kap. 8 §, 8 kap. 1–5, 8, 11–12, 14, 16, 18 a, 19–23, 26– 27, 32–34 §, 9 kap. 1–12 §§, 10 kap. 3–4, 6, 8 och 17 §§, 11 kap. 5 §, 12 kap. 1, 6 §§, 13 kap. 1–5, 7–8 §§, 15 kap. 3 §, 16 kap. 1 § och 17 kap. 11 och 18 a §§ skall ha följande lydelse,

dels att 13 kap. 6 § som tidigare upphävts skall få nytt innehåll och

dels att det i lagen skall införas nya paragrafer 1 kap. 10 §, 2 kap. 5–13 §§, 4 kap. 1 a §, 5 kap. 3 a, 6 a–c, 7 a–d, 27 a §§ och 8 kap. 11 a, 25 a–d §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

Det är en kommunal ange- lägenhet att planlägga använd- ningen av mark och vatten.

2 §

Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ända- mål för vilka områdena är från allmän synpunkt mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Författningsförslag

SOU 2005:77

						Företräde skall ges sådan an-
						vändning som medför en från
						allmän synpunkt god hushållning.
						För att mark skall få användas
						för bebyggelse skall den vara från
						allmän	synpunkt	lämplig för
						ändamålet.
						Bebyggelse skall ges en från all-
						män synpunkt lämplig och ända-
						målsenlig utformning.
						3 §
Varje kommun skall ha en						Vid	prövningen	av frågor
aktuell översiktsplan, som om-						enligt denna lag skall både
fattar hela kommunen. Över-						allmänna och enskilda intressen
siktsplanen skall ge vägledning för						beaktas. Det skall alltid finnas en
beslut	om	användningen			av	rimlig balans mellan nyttan av ett
mark- och vattenområden samt						beslut i en fråga och de kon-
om hur den byggda miljön skall						sekvenser som beslutet får för
utvecklas och bevaras. Översikts-						motstående enskilda intressen.
planen är inte bindande för
myndigheter och enskilda.
Regleringen av markens an-
vändning och			av bebyggelsen
inom	kommunen			sker genom
detaljplaner.		En		detaljplan	får
omfatta endast en begränsad del
av kommunen.
För	begränsade			områden	av
kommunen som inte omfattas av
detaljplan får områdesbestämmel-
ser antas, om det behövs för att
syftet	med	översiktsplanen skall
uppnås eller för att säkerställa att
riksintressen enligt 3 eller 4 kap.
miljöbalken tillgodoses.
Fastighetsplaner				får antas	för
att underlätta			genomförandet		av
detaljplaner.

För samordning av flera kom-

SOU 2005:77 Författningsförslag

muners planläggning får region- planer antas.

				4 §
Till byggande och rivning av				Det är en kommunal ange-
byggnader samt till schaktning,				lägenhet att enligt denna lag
fyllning, trädfällning och skogs-				besluta om planläggning av an-
plantering fordras tillstånd i form				vändningen av mark och vatten.
av bygglov, rivningslov respektive				Inom	det	handlingsutrymme
marklov i den omfattning som				som denna lag ger, är rätten att
följer av denna lag. Vidare skall				bestämma	om	användningen			av
den nämnd som avses i			7 §	mark och vatten förbehållen kom-
underrättas om olika slags arbe-				munen, om inte annat följer av
ten	genom	bygganmälan	eller	bestämmelserna i 12 kap. PBL
rivningsanmälan i den omfatt-				om statlig kontroll.
ning som följer av denna lag.
Beträffande åtgärder som krä-
ver bygglov får ges förhands-
besked huruvida byggande			kan
tillåtas på den avsedda platsen..
				5 §
Vid prövning av frågor enligt				Varje kommun skall ha en aktuell
denna lag skall både allmänna				översiktsplan, som omfattar hela
och	enskilda	intressen beaktas,		kommunen. Översiktsplanen
om inte annat är särskilt före-				skall ange inriktningen för den
skrivet.				långsiktiga utvecklingen av den
				fysiska miljön samt ge vägledning
				för beslut om användningen av
				mark- och vattenområden och om
				hur bebyggelsen skall användas,
				förändras och bevaras. Översikts-
				planen är inte bindande för
				myndigheter och enskilda.
				Regleringen av markens an-
				vändning	och		av	bebyggelsen
				inom kommunen				sker genom
				detaljplaner. En			detaljplan		får
				omfatta endast en begränsad del
				av kommunen.

Författningsförslag

SOU 2005:77

För att mark skall få användas för bebyggelse skall den vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedöm- ningen sker vid planläggning eller i ärenden om lov eller för- handsbesked.

För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmel- ser antas, för att i vissa avseenden pröva eller reglera nytillkom- mande eller befintlig bebyggelse.

För samordning av flera kom- muners planläggning får region- planer antas.

6 §

Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning, trädfällning och skogs- plantering fordras tillstånd i form av bygglov, rivningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.

Beträffande åtgärder som krä- ver bygglov får ges förhands- besked huruvida en åtgärd kan godtas med beaktande av kraven i 2 kap. i vissa avseenden.

7 §

I varje kommun skall det finnas en eller flera nämnder som skall fullgöra kommunens upp- gifter inom plan- och byggnads- väsendet och ha det närmaste inseendet över byggnadsverksam- heten.

Vad som i denna lag sägs om byggnadsnämnd skall tillämpas på den eller de nämnder som utses enligt första stycket.

Efterlevnaden av denna lag övervakas av kommunen genom tillsyn. Vid överträdelser skall frågan om påföljd eller ingripande tas upp.

	8 §
Länsstyrelsen har tillsyn över	I varje kommun skall det
plan- och byggnadsväsendet i	finnas en eller flera nämnder som

SOU 2005:77 Författningsförslag

länet och skall samverka med				skall fullgöra kommunens upp-
kommunerna i deras planlägg-				gifter enligt denna lag.
ning.				Vad som i denna lag sägs om
Boverket		har den allmänna		byggnadsnämnd	skall	tillämpas
uppsikten över plan- och bygg-				på den eller de nämnder som
nadsväsendet i riket.				utses enligt första stycket.
				9 §
Särskilda		bestämmelser om		Länsstyrelsen	har tillsyn över
tekniska egenskapskrav på bygg-				plan- och byggnadsväsendet i
nader	och	andra	anläggningar	länet och skall samverka med
samt om byggprodukter finns i				kommunerna i deras planlägg-
lagen	(1994:847)		om tekniska	ning.
egenskapskrav på			byggnadsverk,	Boverket har	den	allmänna
m.m.				uppsikten över plan- och bygg-
				nadsväsendet i riket.
				10 §

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av be- byggelse, m.m.

Särskilda bestämmelser om tekniska egenskapskrav på bygg- nader och andra anläggningar samt om byggprodukter finns i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid lagens tillämp- ning

		1 §
Mark-	och vattenområden	Planläggning	och	byggande
skall användas för det eller de		skall ske så att en från social
ändamål för vilka områdena är		synpunkt god livsmiljö för alla
mest lämpade med hänsyn till		människor främjas. Goda miljö-
beskaffenhet och läge samt före-		förhållanden och	en	långsiktigt
liggande	behov. Företräde skall	god hushållning	med		mark,
ges sådan användning som med-		vatten, naturresurser		och	energi
för en från allmän synpunkt god		skall eftersträvas. En god eko-
hushållning.		nomisk tillväxt och		en	lämplig
					47

Författningsförslag

SOU 2005:77

Vid planläggning och i ärenden				utveckling för olika verksamheter
om	bygglov	och förhandsbesked		skall underlättas.
skall bestämmelserna i 3 och 4
kap. miljöbalken tillämpas. Enligt
5	kap. 3 §	miljöbalken	skall
miljökvalitetsnormer iakttas			vid
planering och planläggning.

Mark- och vattenanvändning samt lokalisering av bebyggelse

2 §

Planläggning skall, med be- aktande av natur- och kultur- värden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt till- talande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikations- leder och andra anläggningar. Även en från socialsynpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. Hänsyn skall tas till för- hållandena i angränsande kom- muner. Planläggning får inte medverka till att en miljö- kvalitetsnorm enligt 5 kap. miljö- balken överträds.

Vad som anges i första stycket skall beaktas även i andra ären- den enligt denna lag.

Vid tillämpningen av denna lag skall också bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken tillämpas. Vidare skall vid tillämpningen av denna lag miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken iakttas. Planläggning och beslut i andra ärenden enligt denna lag får inte medverka till att en miljö- kvalitetsnorm enligt 5 kap. över- träds.

Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ända- målet med hänsyn till

1. de boendes och övrigas hälsa,

3 §

Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ända- målet med hänsyn till

1. den fysiska miljöns egen- skaper samt dess natur- och kulturvärden,

SOU 2005:77 Författningsförslag

2. jord-,	berg-	och	vatten-	2. möjligheterna att undvika
förhållandena,				olyckor och förebygga för-
				oreningar,	bullerstörningar och
				andra risker för människors hälsa
				och säkerhet,
3. möjligheterna		att	ordna	3. behovet av en ändamåls-
trafik, vattenförsörjning och av-				enlig struktur av bebyggelse, grön-
lopp samt annan samhällsservice,				områden,	kommunikationsleder
				och andra anläggningar,
4. möjligheterna		att förebygga		4. möjligheterna att ordna för-
vatten- och luftföroreningar samt				sörjning av trafik, energi, vatten
bullerstörningar.				och avlopp samt att hantera avfall
Bebyggelse	och	anläggningar		och ordna annan samhällsservice.
som för sin funktion kräver till-
försel av energi skall lokaliseras
på ett sätt som är lämpligt med
hänsyn till	energiförsörjningen
och energihushållningen.
				4 §
Inom områden med samman-				Vid bedömningar av vad som
hållen bebyggelse skall bebyggelse-				är en lämplig användning av
miljön utformas med hänsyn till				mark- och vattenområden eller en
behovet av				lämplig lokalisering av bebyggelse
1. skydd mot uppkomst och				skall planering och förhållanden i
spridning av brand samt mot				övrigt i andra berörda kommuner
trafikolyckor och andra olycks-				beaktas. Särskild hänsyn skall tas
händelser,				till frågor	av mellankommunal
2. åtgärder för att skydda be-				och regional betydelse.
folkningen mot		och	begränsa
verkningarna	av	stridshand-
lingar,

3.hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygieniska förhållanden,

4.trafikförsörjning och god trafikmiljö,

5.parker och andra grön- områden,

6.möjligheter för personer

Författningsförslag

SOU 2005:77

med nedsatt rörelse- eller orien- teringsförmåga att använda om- rådet,

7. förändringar och komplette- ringar.

Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse skall det finnas lämp- liga platser för lek, motion och annan utevistelse samt möjlig- heter att anordna en rimligsam- hällsservice och kommersiell service.

Utformning av bebyggelse

5 §

Bebyggelse skall utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

1. stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärdena på platsen och så att en god form-, färg- och materialverkan åstad- koms,

2. behovet av skydd mot upp- komst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser samt åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av strids- handlingar,

3. möjligheterna för personer med nedsatt rörelse- eller orien- teringsförmåga att använda be- byggelseområdet,

4. behovet av hushållning med energi och vatten samt möjlig- heterna till goda klimatiska och hygieniska förhållanden

5. möjligheterna att hantera

SOU 2005:77

Författningsförslag

avfall.

Bestämmelserna i första stycket 1–5 gäller även vid tillägg till och ändring av bebyggelsen. Änd- ringar och tillägg skall göras varsamt så att befintliga karak- tärsdrag respekteras.

Särskilda värden ur historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt, som grundas på fack- mässiga bedömningar, skall skyddas.

6 §

Områden med sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av

1.trafikförsörjning och god trafikmiljö,

2.allmänna platser såsom gator, vägar, torg, och parker samt andra grönområden och lämpliga platser för lek, motion och ute- vistelse i eller i anslutning till områdena,

3.en rimlig samhällsservice och kommersiell service i eller i anslutning till områdena,

4.förändringar och komplette- ringar med hänsyn till både områdets värden och framtida behov.

Hänsyn till omgivningen

7 §

Planläggning av mark och vattenområden eller lokalisering, placering och utformning av be- byggelse får inte ske så att be-

Författningsförslag

SOU 2005:77

byggelsen eller den avsedda användningen av områdena eller bebyggelsen kan medföra sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter på annat sätt.

Ytterligare krav på byggnader

8 §

Byggnader skall uppfylla de krav som anges i 2 och 2 a §§ lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., i den utsträckning som följer av föreskrifter utfärdade med stöd av 21 § den lagen.

9 §

Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick och underhållas med hänsyn till deras och omgiv- ningens karaktär och förekom- mande särskilda värden enligt 2 kap. 5 § tredje stycket.

Tillämpningen av vissa bestäm- melser

10 §

De bestämmelser som enligt detta kapitel gäller för bebyggelse skall tillämpas också i fråga om enstaka byggnader och anlägg- ningar. Bestämmelserna om bygg- nader skall tillämpas också i fråga om andra anläggningar än bygg- nader.

SOU 2005:77

Författningsförslag

Särskilda bestämmelser av- seende tomter och allmänna platser

11 §

Tomter för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden samt till natur- och kulturvärdena på platsen, och så att

1.terrängförutsättningarna så långt möjligt tas till vara och växtlighet bevaras eller planteras i lämplig utsträckning,

2.betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer,

3.risken för olycksfall begrän- sas och betydande olägenheter för trafiken inte uppkommer,

4.det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga tran- sporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utrycknings- fordon till och från bebyggelsen på tomten,

5.lämpligt utrymme för par- kering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning an- ordnas på tomten eller i närheten av denna,

6.personer med nedsatt rörel- se- eller orienteringsförmåga kan komma till bebyggelsen och på annat sätt använda tomten, om det inte är orimligt med hänsyn till terrängförhållandena och förhållandena i övrigt.

Författningsförslag

SOU 2005:77

Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av denna.

Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas.

På bebyggda får bestämmelser- na i första stycket 5 samt andra och tredje styckena tillämpas i skälig utsträckning.

12 §

Tomter skall hållas i vårdat skick. De skall skötas och före- kommande växtlighet ansas så att betydande olägenheter för omgiv- ningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas.

Anordningar som tillkommit för att uppfylla kraven i 11 § skall hållas i stånd i skälig utsträck- ning.

Lekplatser och fasta lekanord- ningar skall underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

Ändringar av tomter skall upp- fylla kraven i 11 § och göras var- samt så att befintliga karaktärs- drag respekteras och särskilda värden ur historisk, kulturhisto- risk eller konstnärlig synpunkt, som grundas på fackmässiga be-

SOU 2005:77

Författningsförslag

dömningar, skyddas.

Vid ändring av bebyggelsen på tomten skall brister i kraven i 11 § avhjälpas i skälig utsträck- ning.

13 §

Allmänna platser och områden för andra anläggningar än bygg- nader skall utformas så att de

1. alltid uppfyller kravet i 11 § första stycket 6 på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den utsträckning som följer av före- skrifter meddelade med stöd av denna lag,

2. uppfyller skyddskraven i

12 § fjärde stycket samt

3. övriga krav i 11 och 12 §§ i skälig utsträckning.

4 kap. Översiktsplan

I översiktsplanen skall redo- visas de allmänna intressen enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen skall riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken anges särskilt.

Av planen skall framgå

1 §

I översiktsplanen skall redo- visas kommunens bedömning av de allmänna intressen i 2 kap. som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om loka- lisering av bebyggelse. I översikts- planen skall vidare redovisas andra överordnade mål och rikt- linjer som har lagts till grund för kommunens ställningstaganden i denna.

Av översiktsplanen skall fram- gå kommunens ställningstagande till

Författningsförslag

SOU 2005:77

1. grunddragen i fråga om den			1. den på lång sikt lämpliga
avsedda användningen av mark-			användningen av mark- och
och vattenområden,			vattenområden samt				en	lämplig
			bebyggelseutveckling,
2. kommunens syn på hur den			2. avgränsningen				av	redo-
byggda miljön skall utvecklas och			visade riksintressen enligt 3 och
bevaras			4 kap. miljöbalken samt hur riks-
3. hur kommunen avser att			intressena avses tillgodoses.
3. hur kommunen avser att
tillgodose de redovisade riks-
intressena och		iaktta gällande
miljökvalitetsnormer
Översiktsplanens innebörd och
konsekvenser skall kunna utläsas
utan svårighet.
			1 a §
			Den kommunomfattande över-
			siktsplanen kan ändras genom en
			fördjupning		för	ett	geografiskt
			avgränsat område eller genom ett
			tillägg för särskilda verksamheter
			eller intresseområden.
			2 §
			En översiktsplan skall utformas
			så att bakgrund, innebörd och
			konsekvenser		av		kommunens
			ställningstaganden			tydligt fram-
			går. Om planen innebär en änd-
			ring av den gällande översikts-
			planen skall sambanden med och
			effekterna för kommunens sam-
			lade	översiktliga			planering
			redovisas.
Till	översiktsplanen skall		Till	översiktsplanen				skall
fogas en	sådan	planbeskrivning	fogas	länsstyrelsens				gransk-
som avses i 8 § och länsstyrelsens			ningsyttrande enligt 9 §.
granskningsyttrande enligt 9 §.

SOU 2005:77 Författningsförslag

Om	länsstyrelsen inte			har	Om	länsstyrelsen			inte	har
godtagit planen i en viss del,					godtagit planen i en viss del,
skall det anmärkas i planen.					skall det anmärkas i planen.
					Vidare	skall invändningar				från
					berörda kommuner i frågor av
					mellankommunal			betydelse		eller
					med påverkan utanför kom-
					munens gränser framgå.
					3 §
När	förslag	till	översiktsplan		Under arbetet med att upprätta
eller till ändring av planen					eller ändra en översiktsplan skall
upprättas, skall kommunen sam-					kommunen på ett sätt som är
råda med länsstyrelsen				samt	lämpligt med hänsyn till planens
regionplaneorgan			och kom-		syfte och		omfattning		samråda
muner som berörs av förslaget.					med länsstyrelsen samt region-
De myndigheter samt de sam-					planeorgan och kommuner som
manslutningar		och	enskilda i		berörs. Kommunens medborgare
övrigt som har ett väsentligt					samt berörda myndigheter, organ,
intresse av förslaget skall beredas					sammanslutningar och enskilda i
tillfälle till samråd.					övrigt som har ett väsentligt
					intresse	av översiktsplaneringen
					skall på lämpligt sätt ges möjlig-
					heter att delta i samråd.
					Syftet med samrådet är att
					diskutera målen och planerings-
					förutsättningarna,			att	utveckla
					planeringsunderlaget samt att ge
					möjlighet till insyn och påverkan
					på förslag		till ställningstaganden
					om den fysiska miljön.
					Berörda		kommuner		skall	ges
					tillfälle att samverka kring under-
					lag och förslag som rör frågor av
					mellankommunal			betydelse		eller
					med påverkan utanför kommu-
					nens gränser.

Författningsförslag

SOU 2005:77

5 §

Under

samrådet

skall

Under

samrådet

skall

länsstyrelsen särskilt ta till vara

och samordna statens intressen

och därvid

1. tillhandahålla

underlag för

1. tillhandahålla

underlag för

kommunens

bedömningar

och

kommunens

bedömningar

och

ge råd i fråga om sådana allmän-

na intressen enligt 2 kap. och så-

na intressen enligt 2 kap. som

dana miljö- och riskfaktorer som

bör beaktas vid beslut om an-

vändningen av mark- och vat-

tenområden,

2. verka för att riksintressen

enligt 3 och 4 kap. miljöbalken

tillgodoses

och

miljökvalitets-

tillgodoses

och

miljökvalitets-

normer enligt 5 kap. miljöbal-

ken iakttas, och

3. verka för att sådana frågor

om användningen av mark- och

vattenområden

som

angår

två

vattenområden

som angår

två

eller flera kommuner samordnas

på ett lämpligt sätt.

6 §

Innan översiktsplanen eller en

Innan

översiktsplan

eller

ändring av den antas, skall

en ändring av den antas, skall

kommunen ställa ut planför-

kommunen

ställa

förslaget

slaget under minst två månader.

under minst två månader. Om

Den som vill lämna synpunkter

förslaget

innebär

geografisk

på förslaget skall göra detta

fördjupning eller ett tillägg för

skriftligen under

utställnings-

särskilda

verksamheter

eller

tiden.

intresseområden

får utställnings-

tiden förkortas till en månad.

Vid en sådan ändring som är i

överensstämmelse

med

huvud-

dragen i en aktuell kommun-

omfattande översiktsplan, kan ut-

ställningen ersättas med under-

rättelse till länsstyrelsen,

region-

SOU 2005:77

Författningsförslag

planeorgan, berörd kommun samt de enskilda intressenter som be- rörs. De som underrättas skall ges tillfälle att under minst tre veckor lämna skriftliga synpunkter på förslaget.

Den som vill lämna syn- punkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställ- ningstiden.

					7 §
Kungörelse			om utställningen		Kungörelse			om utställningen
av planförslaget skall minst en					av förslaget			till	översiktsplan
vecka	före		utställningstidens		skall	före		utställningstidens
början	anslås		på kommunens		början	anslås		på	kommunens
anslagstavla och införas i orts-					anslagstavla och införas i orts-
tidning.	Av	kungörelsen		skall	tidning.	Av	kungörelsen			skall
framgå	var	utställningen		äger	framgå	var	utställningen			äger
rum samt inom vilken tid, på					rum samt inom vilken tid, på
vilket sätt och till vem syn-					vilket sätt och till vem syn-
punkter på förslaget skall läm-					punkter på förslaget skall läm-
nas. Avser förslaget en viss del					nas. Avser förslaget en viss del
av kommunen, skall det framgå					av kommunen eller ett tillägg för
av kungörelsen.					en särskild verksamhet eller ett
					intresseområde			skall det framgå
					av kungörelsen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Ett exemplar av förslaget med	Ett exemplar av förslaget med
planbeskrivning och samråds-	en	miljökonsekvensbeskrivning
redogörelse skall, innan förslaget	enligt 4 kap. 2 a § skall, om en
ställs ut, sändas till länsstyrelsen	sådan handling har upprättats och
samt till regionplaneorgan och	innan förslaget ställs ut, sändas
kommuner som berörs av för-	till	länsstyrelsen	samt till
slaget.	regionplaneorgan		och kommu-
	ner som berörs av förslaget.

2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds, och

3. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.

Författningsförslag

SOU 2005:77

Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av

1.planbeskrivning som avses i andra stycket,

2.samrådsredogörelsen,

3.gällande översiktsplan,

4.sådant planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse för en bedömning av förslaget.

I planbeskrivningen skall redo- visas planeringsförutsättningarna, skälen till planens utformning och de åtgärder som kommunen avser att vidta för att fullfölja planen. Vidare skall redogöras för planens konsekvenser.

Avser förslaget ändring av översiktsplanen för en viss del av kommunen, skall ändringens verkningar för andra delar av kommunen redovisas.

8 §

Vid utställning eller under- rättelse enligt 6 § skall plan- förslaget åtföljas av en miljökon- sekvensbeskrivning enligt 4 kap. 2 a § om en sådan handling har upprättats.

9 §

Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett gransk- ningsyttrande över förslaget.

Av yttrandet skall framgå om

1. förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,

2. förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken överträds,

3. sådana frågor rörande an- vändningen av mark- och vatten- områden som angår två eller flera kommuner inte samordnats på ett lämpligt sätt, och

SOU 2005:77

Författningsförslag

4. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.

10 §

Efter

utställningstiden

skall

Efter

utställningstiden

skall

kommunen

sammanställa

kommunen

sammanställa

avlämnade

synpunkterna

och

avlämnade

synpunkterna

och

redovisa

sina

förslag

med

redovisa

sina

förslag

med

anledning av dem i ett utlåtande

som skall fogas till handlingarna

i ärendet.

i ärendet. Av utlåtandet skall

Om förslaget ändras väsent-

även framgå hur samrådet har

ligt efter utställningen, skall ny

bedrivits

samt

hur

inkomna

utställning ske.

synpunkter har beaktats.

Om förslaget ändras väsent-

ligt efter utställningen, skall ny

utställning ske. Om ändringarna

berör en begränsad krets av

enskilda

och andra

intressenter

kan utställningen ersättas med en

underrättelse till dessa. De som

underrättas skall ges möjlighet att

lämna skriftliga

synpunkter på

ändringarna

under tre

veckor.

Kommunens förslag med anled-

ning av dessa synpunkter skall

ingå i utlåtandet enligt första

stycket.

13 §

När kommunens beslut att

När kommunens

beslut att

anta eller ändra översiktsplanen

har vunnit laga kraft, skall

planen,

planbeskrivningen,

sam-

planen

med

gransknings-

rådsredogörelsen,

gransknings-

yttrandet, utlåtandet enligt 10 §

och

ett

protokollsutdrag

med

och ett

protokollsutdrag

med

beslutet

utan dröjsmål

sändas

beslutet

utan dröjsmål sändas

till

Boverket,

länsstyrelsen,

Författningsförslag

SOU 2005:77

till Boverket, länsstyrelsen, regionplaneorgan och kommu- regionplaneorgan och kommu- ner som berörs.

ner som berörs.

				14 §
Kommunfullmäktige			skall	Kommunfullmäktige					skall
minst en gång under mandat-				minst en gång under mandat-
tiden ta ställning till översikts-				tiden ta ställning till om
planens aktualitet.				översiktsplanen		är	aktuell		eller
				om den behöver ses över.
				Ställningstagandet skall grundas
				på en samlad värdering av om
				översiktsplanen		ger		vägledning
				för beslut med hänsyn till de
				förutsättningar		och	anspråk		som
				kan förutses.
Före ett beslut som avses i				Före ett beslut som avses i
första stycket skall länsstyrelsen				första stycket skall
i en sammanfattande redo-				1. länsstyrelsen i en samman-
görelse redovisa		synpunkter i		fattande redogörelse				redovisa
fråga om sådana statliga intres-				synpunkter i fråga om sådana
sen som kan vara av betydelse				statliga intressen som kan vara
för	kommunens	beslut	samt	av betydelse		för	kommunens
ange	hur synpunkterna		enligt	beslut samt ange hur syn-
länsstyrelsens mening förhåller				punkterna	enligt länsstyrelsens
sig till översiktsplanen.				mening förhåller sig till över-
				siktsplanen och
				2. berörda kommuner ges till-
				fälle att lämna synpunkter i
				sådana frågor som har mellan-
				kommunal	betydelse			eller	med
				påverkan	utanför			kommun-
				gränsen.

5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser Detaljplan

1 §

Prövning av markens lämplig- het för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utform-

Prövning av användningen av mark- och vattenområden samt bebyggelsens lokalisering och

SOU 2005:77 Författningsförslag

ning skall ske genom detaljplan			utformning	skall ske	genom
för			detaljplan för
1. ny	sammanhållen	be-	1. ny	sammanhållen	be-
byggelse,			byggelse,
2. ny enstaka byggnad vars			2. ny enstaka byggnad som
användning får betydande in-			genom sin användning får en
verkan på	omgivningen	eller	betydande miljöpåverkan,
som skall förläggas inom ett
område där det råder stor efter-
frågan på mark för bebyggelse,
om tillkomsten av byggnaden
inte kan prövas i samband med
prövning av ansökan om bygg-
lov eller förhandsbesked,
3. bebyggelse som skall för-			3. ny enstaka byggnad som
ändras eller bevaras, om regle-			skall förläggas inom ett område
ringen behöver ske i ett sam-			där det råder stor efterfrågan på
manhang.			mark för bebyggelse, om till-
			komsten av byggnaden inte kan
			prövas i samband med prövning
			av ansökan om bygglov eller
			förhandsbesked,

Författningsförslag SOU 2005:77

4. bebyggelse som skall för- ändras eller bevaras, om regle- ringen behöver ske i ett sammanhang och om inte till- räcklig reglering skett genom områdesbestämmelser.

Första stycket skall tillämpas också i fråga om andra anläggningar än byggnader, om anläggningarna kräver bygglov enligt 8 kap. 2 §.

Detaljplan behöver inte upp-	Första stycket 2 skall tillämpas
rättas i den mån tillräcklig	också i fråga om anläggningar
reglering har skett genom om-	som tillsammans med andra be-
rådesbestämmelser.	fintliga	eller	tillkommande
	anläggningar av samma slag kan
	få sådan betydande miljö-
	påverkan som avses.

3 §

I detaljplanen skall redovisas och till gränserna anges

1.allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker,

2.kvartersmark för bland annat bebyggelse, idrotts- och fritids- anläggningar, begravningsplatser, anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi samt skydds- och säkerhetsområden,

3.vattenområden för bland annat båthamnar och friluftsbad.

I fråga om allmänna platser för vilka kommunen är huvud- man skall användningen och ut- formningen anges. För kvarters- mark och vattenområden skall användningen anges.

I fråga om allmänna platser för vilka kommunen är huvud- man eller har ett delansvar för huvudmannaskapet skall använd- ningen och utformningen anges. För kvartersmark och vatten- områden skall användningen an- ges.

3 a §

Beslut om detaljplan får inte strida mot

1.föreskrifter som gäller naturreservat, kulturreservat, naturminne eller biotopskydds- område enligt 7 kap. miljöbalken,

2.interimistiskt förbud enligt

SOU 2005:77

Författningsförslag

7 kap. 24 § miljöbalken, eller

3. förbuden i 7 kap. 16 § miljöbalken mot vissa åtgärder inom strandskyddsområde.

4 §

Om kommunen inte skall vara huvudman för de allmänna platserna inom planområdet, skall det anges i detaljplanen.

Om kommunen enligt 6 kap. 26 § tredje stycket inte skall vara huvudman för de allmänna platserna inom planområdet, skall det anges i detaljplanen.

Om kommunen enligt 6 kap. 26 § tredje stycket skall ha ett delansvar för huvudmannaskapet för allmänna platser för allmänna platser skall grunderna för kom- munens delaktighet anges i detalj- planen.

6 §

Medger detaljplanen tillfällig användning av mark eller bygg- nader enligt 7 § första stycket 9, skall i planen bestämmas den tid under vilken användningen får pågå. Tiden får bestämmas till högst tio år och skall räknas från den dag som anges i 5 § första stycket. Saknar planen bestäm- melser om tiden, är denna fem år. Om förlängning av tiden finns bestämmelser i 15 §.

Medger detaljplanen tillfällig användning av mark eller bygg- nader enligt 6 a § första stycket 5, skall i planen bestämmas den tid under vilken användningen får pågå. Tiden får bestämmas till högst tio år och skall räknas från den dag som anges i 5 § första stycket. Saknar planen bestäm- melser om tiden, är denna fem år. Om förlängning av tiden finns bestämmelser i 15 §.

6 a §

Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får, vid behov, i planen meddelas bestäm- melser om

1. byggandets omfattning över och under markytan,

Författningsförslag

SOU 2005:77

2. byggnaders och anlägg- ningars användning, bland annat andelen lägenheter av olika slag och storlek i bostadsbyggnader,

3. skydd för sådana allmänna platser för vilka kommunen är huvudman och som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk eller konstnärlig syn- punkt,

4. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara huvudman, varvid får meddelas skyddsbestämmelser för sådana platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt,

5. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen.

Bestämmelser som närmare reglerar möjligheterna att bedriva handel får meddelas endast om det finns skäl av betydande vikt.

6 b §

I detaljplanen får bestämmas att bygglov inte skall lämnas till åtgärder som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän

1. viss trafik-, vatten-, av- lopps- eller energianläggning för vilken kommunen inte skall vara huvudman har kommit till stånd, 2. viss byggnad eller anlägg- ning på tomten har rivits, byggts om eller fått en i planen angiven

SOU 2005:77

Författningsförslag

ändrad användning eller utfarten eller annan utgång från fastig- heten har ändrats eller

3. viss efterbehandling av för- orenad mark eller viss skydds- eller säkerhetsanläggning på tomten genomförts, om markens lämplighet för byggande där- igenom kan säkerställas.

6 c §

I detaljplanen får även med- delas bestämmelser om exploate- ringssamverkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett exploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploate- ringssamverkan har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.

7 a §

I detaljplanen får även med- delas bestämmelser om i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 4 eller 5 §.

7 b §

I detaljplanen får även med- delas bestämmelser om placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter, varvid får meddelas

1. varsamhetsbestämmelser för att precisera kraven i 2 kap. 5 §

Författningsförslag

SOU 2005:77

andra stycket,

2. skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 2 kap. 5 § tredje stycket och för tomter som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt,

3. rivningsförbud för bygg- nader som avses i 2 kap. 5 § tredje stycket,

4. sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av bygg- nader än tillbyggnader som får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt 21 § lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på bygg- nadsverk, m.m.,

5. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och höjdläge,

6. bestämmelser om stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,

7. bestämmelser om placering och utformning av parkerings- platser, förbud att använda viss mark eller byggnader för parke- ring samt skyldighet att anordna utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 2 kap. 11 § 5,

8. bestämmelser om mark- reservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik- och väganordningar,

9. bestämmelser

om skyddsanordningar för att motverka störningar från om- givningen och högsta tillåtna värden för störningar eller risker genom luftförorening, buller,

SOU 2005:77

Författningsförslag

skakning, ljus eller annat lik- nande som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

7 c §

Om det behövs för genom- förandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att detaljplanens genomförande i andra fall skall underlättas, får i detaljplanen anges

1.områdets indelning i fastig-

heter,

2.de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som skall bildas, ändras eller upphävas,

3.de anläggningar som skall utgöra gemensamhetsanläggningar,

4.de fastigheter som skall delta

igemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som skall tas i anspråk för anläggningarna.

7 d §

Om detaljplanen skall reglera markens indelning i fastigheter eller om den skall ge bestäm- melser om servitut och liknande särskilda rättigheter, tillämpas 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988).

Om planen skall reglera in- rättandet av en gemensamhets- anläggning tillämpas 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). Skall den ge bestämmelser om ledningsrätt, tillämpas 6 § led-

Författningsförslag

SOU 2005:77

							ningsrättslagen (1973:1144).
							8 §
I	detaljplanen			får	bestämmas		Detaljplanen får inte göras mer
att bygglov inte skall lämnas till							detaljerad än som är nödvändigt
åtgärder		som	innebär väsentlig				med hänsyn till syftet med den.
ändring av markens användning							Av planen skall tydligt framgå
förrän							den avsedda	regleringen	av
1. viss trafik-, vatten-, av-							bebyggelsen och miljön i övrigt.
lopps- eller energianläggning för
vilken kommunen inte skall vara
huvudman har kommit till stånd,
2. viss byggnad eller anlägg-
ning på tomten har rivits, byggts
om eller fått en i planen angiven
ändrad användning eller utfarten
eller annan utgång från fastig-
heten har ändrats eller
3. beslut om antagande av en i
detaljplanen			förutsatt		fastighets-
plan har vunnit laga kraft eller
fastighetsplanen				får	genomföras
efter förordnande enligt 13 kap.
8§ andra stycket.
							9 §
Detaljplanen				består		av en	Detaljplanen	består	av
plankarta		och		en		särskild	plankarta och bestämmelser.
handling		med		bestämmelser.			Om det behövs för att planen
Planen får dock bestå av endast							skall bli tydlig, får reglering av
endera av dessa handlingar eller							frågor som avses i 7 c § tas in på
av en handling som innehåller							en särskild plankarta.
både plankarta och bestämmelser,
om	planens			innehåll		ändå

framgår tydligt.

Av en plankarta skall framgå hur planområdet delas upp på mark för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

SOU 2005:77

Författningsförslag

Planhandlingarna skall utfor- mas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.

Till detaljplanen skall fogas en			10 §
Till detaljplanen skall fogas en			Till detaljplanen skall fogas en
sådan	planbeskrivning	som	sådan		planbeskrivning			som
anges	i 26 § och en	sådan	anges	i	26 §	och	en	sådan
genomförandebeskrivning		som	genomförandebeskrivning					som
anges i 6 kap. 1 §. Om detalj-			anges	i	6	kap.	1 §.	Om
planen består av endast en			detaljplanen består endast av en
handling, får dock planbeskriv-			handling, får dock planbeskriv-
ningen redovisas i den hand-			ningen		och	genomförande-
lingen.			beskrivningen			redovisas		i den
			beskrivningen			redovisas		i den

handlingen.

11 §

Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighets- ägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen.

Utan hinder av vad som anges i första stycket får dock sådana bestämmelser som avses i 5 kap. 7 a-c §§ införas i detaljplanen för att underlätta genomförandet och för att precisera bebyggelsens utformning för fastigheter som behöver regleras i ett samman- hang om

1.syftet med detaljplanen inte motverkas,

2.bestämmelserna inte strider mot någon gällande planbestäm- melse och

3.de endast avser komplette- ringar till gällande bestämmelser.

Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas.

Författningsförslag

SOU 2005:77

Om förlängning och förnyelse av genomförandetid finns be- stämmelser i 14 §. Om förlängning av tid för tillfällig mark- användning finns bestämmelser i 15 §.

Områdesbestämmelser

16 §

För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regle- ras

1.i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 § första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 §, 8 § andra och tredje styckena samt 9 § tredje stycket,

2.grunddragen för använd- ningen av mark- och vatten- områden för bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunika- tionsleder och andra jämförliga ändamål,

För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdesbestämmelser antas. Med områdesbestämmelser får regleras

1.i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 4 eller 5 §,

2.placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter, varvid får meddelas

–varsamhetsbestämmelser för att precisera kraven i 2 kap. 5 § andra stycket,

–skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 2 kap. 5 § tredje stycket och för tomter som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, eller konstnärlig synpunkt,

–rivningsförbud för bygg- nader som avses i 2 kap. 5 § tredje stycket,

–sådana bestämmelser i fråga

SOU 2005:77

Författningsförslag

3.största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter till sådana hus,

4.placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter, varvid får meddelas varsamhetsbestäm- melser för att precisera kraven i 3 kap. 10 §, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och för tomter som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, riv- ningsförbud för byggnader som avses i 3 kap. 12 § samt sådana bestämmelser i fråga om andra ändringar av byggnader än till- byggnader som får utfärdas med stöd av föreskrifter enligt 21 § lagen (1994:847) om tekniska

om andra ändringar av bygg- nader än tillbyggnader som får utfärdas med stöd av före- skrifter enligt 21 § lagen (1994:847) om tekniska egen- skapskrav på byggnadsverk, m.m.,

–bestämmelser avseende vegetation samt markytans utformning och höjdläge som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,

–bestämmelser avseende skyddsanordningar för att mot- verka störningar från omgiv- ningen,

3. användning och utform- ning av allmänna platser, varvid får meddelas skyddsbestäm- melser för sådana platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt,

4. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.

Författningsförslag SOU 2005:77

egenskapskrav på byggnadsverk,
m.m.,
5. användning och utform-
ning av allmänna platser, varvid
får	meddelas	skyddsbestäm-
melser för sådana platser som är
särskilt värdefulla från historisk,
kulturhistorisk,		miljömässig
eller konstnärlig synpunkt,
6. vegetation samt markytans
utformning och höjdläge inom
sådana områden som avses i 8
kap. 9 § tredje stycket,
7.	skyddsanordningar för att
motverka störningar från om-
givningen,
8.	exploateringssamverkan
enligt 6 kap. 2 §.
		Förfarandet m.m.
			18 §
Detaljplanen skall grundas på			Detaljplanen skall grundas på
ett program som anger utgångs-			ett program som redovisar
punkter och mål för planen, om			planens mål och samband med
det inte är onödigt.			omgivningen, såväl inom kom-
			munen som i berörda kommuner,
			om detta inte framgår av över-
			siktsplanen. Program för detalj-
			plan behöver inte upprättas om
			det är onödigt.

När detaljplanen upprättas skall bestämmelserna i 6 kap. 11–18 och 22 §§ miljöbalken tillämpas, om planen kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § miljöbalken.

Oavsett vad som följer av andra stycket skall en miljö- konsekvensbeskrivning upprättas, om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för

1.industriändamål,

2.köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse,

SOU 2005:77

Författningsförslag

3.skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar,

4.hamn för fritidsbåtar,

5.hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse,

6.permanent campingplats,

7.nöjespark, eller

8.djurpark.

Om en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas enligt tredje stycket skall bestämmelserna i 6 kap. 6 § och 7 § första och andra styckena miljöbalken om samråd respektive miljökonsekvensbe- skrivningens innehåll tillämpas. När planen har antagits skall infor- mation om detta lämnas till den myndighet som avses i 6 kap. 8 § andra stycket tredje meningen miljöbalken.

21 §

Syftet med samråd är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samråden bör kommunen redovisa planerings- underlag av betydelse samt de viktigaste följderna av förslaget. När det finns program eller miljökonsekvensbeskrivning, skall även dessa redovisas. Vid samråd om ett förslag till detaljplan skall motiven till för- slaget redovisas.

De synpunkter som har framförts vid samråden samt kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna skall redovisas i en gemensam sam- rådsredogörelse.

Syftet med samråd är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samråden skall kommunen redovisa planerings- underlag av betydelse och de viktigaste följderna av förslaget skall redovisas i en genom- förandebeskrivning enligt 6 kap. 1 §. När det finns program eller miljökonsekvensbeskrivning, skall även dessa redovisas. Vid samråd om ett förslag till detalj- plan skall motiven till förslaget redovisas.

De synpunkter som har framförts vid samråden samt kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna får redovisas i en gemensam sam- rådsredogörelse.

Kungörelse om utställningen av planförslaget skall före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Av kun- görelsen skall framgå

1. var planområdet ligger,

2. om förslaget avviker från översiktsplanen,

3. vilken mark eller särskild rätt till mark som till följd av planens antagande kan komma att tas till anspråk enligt 6 kap. 17 och 19 §§,

4. var utställningen äger rum,

5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,

6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.

Författningsförslag

SOU 2005:77

24 §

Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i orts- tidning. Kungörandet får dock ske senast den dag så utställ- ningstiden börjar, om denna bestämts till fyra veckor. Av kungörelsen skall framgå

1. var planområdet ligger,

2. om förslaget avviker från översiktsplanen,

3. vilken mark eller särskild rätt till mark som tillföljd av planens antagande kan komma att tas till anspråk enligt 6 kap. 17–19 §§,

4. var utställningen äger rum,

5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget skall lämnas,

6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Ett exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning enligt 6 kap. 1 § och samrådsredo- görelsen skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen.

26 §

Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av

1.planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,

2.samrådsredogörelsen,

3.program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats,

SOU 2005:77 Författningsförslag

4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av

betydelse för en bedömning av förslaget.
I	planbeskrivningen			skall	I	planbeskrivningen					skall
redovisas		planeringsförutsätt-			redovisas		planeringsförutsätt-
ningarna,		planens	syfte	och	ningarna, planens syfte och de
skälen	till	planens	utformning		överväganden som har lagts till
samt de överväganden som legat					grund	för planens				utformning
till grund för omfattningen av					med	hänsyn		till		motstående
kravet på bygglov inom plan-					intressen och planens kon-
området.		Beskrivningen		skall	sekvenser.		Om		planförslaget
åtföljas av		illustrationsmaterial,			avviker		från	översiktsplanen,
om det inte är uppenbart					skall avvikelsen och skälen till
onödigt. Om planförslaget av-					denna redovisas i beskrivningen.
viker från översiktsplanen, skall					Vidare	skall		de	överväganden
avvikelsen och skälen till denna					som legat till grund för om-
redovisas i beskrivningen.					fattningen av kravet på bygglov
					inom	planområdet				redovisas.
					Beskrivningen			skall		åtföljas av
					illustrationsmaterial,					om	det
					inte är uppenbart onödigt.

Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör också ställas ut.

27 a §

Om ett förslag till detaljplan har tydligt stöd i översiktsplan samt är förenligt med läns- styrelsens granskningsyttrande be- höver samråd enligt 20–21 §§ inte ske.

Om ett förslag som avses i första stycket enbart gäller en verksamhet som skall tillstånds- prövas enligt 9 kap. 6 § miljö- balken får utställningen om plan- förslaget samordnas med ut- färdandet av kungörelse med anledning av ansökan om till- stånd, varvid andra handlingar än planbeskrivning och genom-

Författningsförslag

SOU 2005:77

förandebeskrivning

som

enligt

26 §

skall

åtfölja

förslaget

vid

utställningen

får

ersättas

med

hänvisning

till

handlingarna i

tillståndsärendet.

bestämmelserna

första

och andra stycket tillämpats skall

utlåtandet enligt 27 § efter utställ-

ningstiden även behandla skrift-

liga synpunkter som lämnats i

tillståndsärendet.

bestämmelserna

första

och andra stycket tillämpats får

endast en sådan detaljplan antas

som

överensstämmer

med

ett

tillstånd

enligt

miljöbalken

för

berörd verksamhet. Om detalj-

planen antas innan tillstånd läm-

nats

gäller

antagandet

under

förutsättning att beslut om till-

stånd

som

överensstämmer

med

planen vinner laga kraft.

28 §

I stället för vad som före-

skrivs

18 §,

20 §, 21 §

andra

skrivs

18 §,

20 §, 21 §

andra

stycket

samt

22–27 §§

får

stycket

samt

22–27 §§

får

bestämmelserna i andra stycket

tillämpas

(enkelt

planförfaran-

tillämpas

(enkelt

planförfaran-

de), om förslaget till detaljplan

är av begränsad betydelse, sak-

inte kräver en miljökonsekvens-

nar intresse

för

allmänheten

beskrivning

enligt

5 kap.

18 §,

samt är förenligt med över-

saknar intresse för en bredare

siktsplanen och

länsstyrelsens

allmänhet samt är förenligt med

granskningsyttrande

enligt

översiktsplanen

och länsstyrel-

4 kap. 9 §.

sens granskningsyttrande enligt

4 kap. 9 §.

Vid

enkelt

planförfarande

Vid

enkelt

planförfarande

skall länsstyrelsen och de som

anges

25 §

första stycket

anges

25 §

första

stycket

SOU 2005:77 Författningsförslag

beredas tillfälle till samråd. När

förslag till

detaljplan

föreligger

förslag

till detaljplan

därefter

skall de underrättas om detta

föreligger

skall

underrättas

och, om de inte godkänner

om detta och, om de inte

förslaget,

under

minst

två

godkänner

förslaget,

under

veckor ha tillfälle att skriftligen

minst två veckor ha tillfälle att

lämna synpunkter

på

förslaget.

skriftligen lämna synpunkter på

Denna tid kan förkortas om alla

förslaget.

Denna

tid

kan

berörda är ense om det. En

förkortas om alla berörda är

sammanställning

inkomna

ense om det. En samman-

synpunkter

och

förslag

med

ställning av inkomna syn-

anledning av dem skall redovisas

punkter och förslag med anled-

i ett särskilt utlåtande som skall

ning av dem skall redovisas i ett

fogas till handlingarna i ärendet.

särskilt

utlåtande

som

skall

fogas till handlingarna i ärendet.

33 §

18 §

Bestämmelserna

19 §

Bestämmelserna

fastighetsförteckning

och

be-

program

och

19 §

stämmelserna

i 20–31 §§

skall

fastighetsförteckning samt

be-

tillämpas när

områdesbestäm-

stämmelserna i

20–31 §§

skall

melser antas, ändras eller upp-

tillämpas

när

områdesbestäm-

hävs.

melser antas, ändras eller upp-

hävs.

34 §

Beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan eller områdes- bestämmelser gäller först sedan beslutet vunnit laga kraft eller får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket.

Byggnadsnämnden får dock förordna att ett beslut om ändring av detaljplan i fråga som avses i 7 c § och som fattas efter tillämpning av reglerna om enkelt planförfarande får genomföras trots att beslutet inte vunnit laga kraft, om en ägare av en fastighet som omfattas av planen begär det och samtliga som berörs av beslutet skriftligen godkänt det

Författningsförslag SOU 2005:77

				förslag som ligger till grund för
				beslutet.
				I ett beslut om att upphäva
				detaljplan får införas villkor om
				att beslutet inte vinner laga kraft
				förrän ett visst beslut om att en
				detaljplan		eller	områdesbestäm-
				melser vinner laga kraft.
Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§				36 §
				Av 8 kap. 11, 16 och 18 §§
följer	att bygglov, rivningslov			följer	att	bygglov, rivningslov
och marklov inte får meddelas i				och marklov inte får meddelas i
strid	mot	detaljplan	eller	strid	mot		detaljplan	eller
områdesbestämmelser i			vidare	områdesbestämmelser i				vidare
mån än som sägs där.				mån än som sägs där.
Åtgärder som inte kräver lov				Åtgärder som inte kräver lov
och som avser byggnader, andra				och som avser byggnader, andra
anläggningar,		tomter	och	anläggningar,			tomter	och
allmänna platser skall utföras så				allmänna platser skall utföras så
att de inte strider mot detaljplan				att de inte strider mot detaljplan
eller	områdesbestämmelser.			eller		områdesbestämmelser.
Detta gäller dock inte för sådana				Detta gäller dock inte för sådana
åtgärder som anges i 8 kap. 4 §				åtgärder som anges i 8 kap. 3 §
första stycket och som inte				första och andra styckena och
kräver lov.				som inte kräver lov.

Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra författningar än denna lag inte meddelas i strid med detaljplan eller områdesbestämmelser.

6 kap. Plangenomförande Genomförandebeskrivning

1 §

Vid upprättandet av förslag till detaljplan skall i en särskild handling (genomförande- beskrivning) redovisas de orga- nisatoriska, tekniska, ekono- miska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett

Vid upprättandet av förslag till detaljplan skall i en genom- förandebeskrivning redovisas

1. de organisatoriska, tek- niska, ekonomiska och fastig- hetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och

SOU 2005:77 Författningsförslag

samordnat och även i övrigt		även	i övrigt ändamålsenligt
ändamålsenligt	genomförande	genomförande av planen och
av planen.		2.	de konsekvenser som planen
		innebär för fastighetsägarna inom
		planområdet		och andra	som
		berörs av planen.
		24 §
Om kommunen är huvudman		Kommunen får efter genom-
för allmänna platser, får kommu-		förandetidens		utgång	lösa
nen efter genomförandetidens		fastigheter eller delar av fastig-
utgång lösa	fastigheter eller	heter som tillhör olika ägare och
delar av fastigheter som tillhör		som	enligt	bestämmelser	som
olika ägare och som enligt		avses i 5 kap. 7 c § i detaljplanen
fastighetsplanen	skall utgöra en	skall utgöra en fastighet.
fastighet.

En kommun som är huvudman för allmänna platser får efter genomförandetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så länge det finns ett bygglov som kan tas i anspråk.

Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild

rätt, får rättigheten lösas.
	26 §
Inom områden med detalj-	Inom områden med detalj-
plan skall kommunen vara	plan	skall kommunen	vara
huvudman för allmänna platser,	huvudman för allmänna platser,
om det inte finns särskilda skäl	om inte annat följer av tredje
till annat. Att planen skall utvisa	stycket. Att planen skall utvisa i
om kommunen inte skall vara	vad mån kommunen inte skall
huvudman framgår av 5 kap. 4 §.	vara	huvudman framgår	av
	5 kap. 4 §.

Kommunen skall efter hand som bebyggelsen färdigställs i enlighet med planen ställa i ordning gator och andra allmänna platser för vilka kommunen är huvudman så, att platserna kan användas för avsett ändamål. Före genomförandetidens utgång skall platserna upplåtas till allmänt begagnande inom områden som har bebyggts i enlighet med planen. Inom områden som efter genomförandetidens utgång bebyggs i enlighet med planen skall

Författningsförslag

SOU 2005:77

allmänna platser upplåtas till allmänt begagnande efter hand som bebyggelsen färdigställs.

Kommunen får välja att inte vara huvudman för allmänna platser i detaljplan om

1. de allmänna platserna inte är av tydlig allmän karaktör och

2. kommunen bidrar till kostnaderna för utförande och drift av de allmänna platserna med en andel som motsvarar den omfattning i vilken allmänheten kan förväntas utnyttja de all- männa platserna eller

3. de allmänna platserna är av tydlig enskild karaktär.

Vid bestämmandet av sådan andel enligt tredje stycket 2 skall bestämmelserna i 6 kap. 31–38 §§ beaktas.

7 kap. Regionplanering

	8 §
Regionplanen gäller under en	Regionplanen gäller under en
tid av högst sex år räknat från	tid av högst åtta år räknat från
utgången av den i 12 kap. 5 §	utgången av den i 12 kap. 5 §
angivna tiden eller, om rege-	angivna tiden eller, om rege-
ringen har prövat beslutet att	ringen har prövat beslutet att
anta planen, från dagen för	anta planen, från dagen för
regeringens beslut.	regeringens beslut.

Beslut att ändra eller upphäva planen gäller från den tidpunkt som anges i första stycket. Den ändrade planen gäller endast under den tid som återstår av den ursprungliga planens giltighetstid.

8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov

1 §

Bygglov krävs för att

1.uppföra byggnader,

2.göra tillbyggnader,

3.ta i anspråk eller inreda

Bygglov krävs för att

1.uppföra byggnader,

2.göra tillbyggnader,

3.inreda eller använda bygg-

SOU 2005:77 Författningsförslag

byggnader helt eller till viss del				nad eller del av byggnad för
för väsentligen annat ändamål än				väsentligen annat ändamål än det
det för vilket byggnaden senast				som pågår eller kan tillåtas enligt
har använts eller för vilket				gällande lov,
bygglov har lämnats,
4. göra sådana ändringar av				4. ändra byggnader på sätt
byggnader som innebär att det				som innebär
inreds	någon	ytterligare	bostad	a) väsentligt			ändrat		utseende
eller någon ytterligare lokal för				på grund av form, färg eller mat-
handel, hantverk eller industri.				erial,
				b) väsentligt			ändrad			planlös-
				ning,
				c) påverkan			på	konstruktion
				eller anordning för stadga eller
				säkerhet,
				d) installation eller					väsentlig
				ändring av hissar, eldstäder, rök-
				kanaler,		eller	anordningar				för
				luft, vatten eller avlopp,
I fråga om ekonomibyggnader				5. underhålla			byggnader				som
för jordbruk,		skogsbruk	eller	omfattas av skyddsbestämmelser i
därmed	jämförlig näring		inom	detaljplan		eller	områdesbestäm-
områden som inte omfattas av				melser,
detaljplan krävs bygglov			endast	6. installera			eller		väsentligt
för åtgärder som anges i första				ändra	anordningar			för		vatten
stycket 3.				eller avlopp inom tomter.
I 4 och 10 §§ finns särskilda				I 3 § finns undantag för vissa
bestämmelser för en- eller två-				åtgärder avseende en- och två-
bostadshus och för vissa bygg-				bostadshus och i 10 § finns sär-
nader avsedda		för totalförsvaret.		skilda	bestämmelser				för		vissa
Enligt	5–7 §§	kan kommunen		byggnader avsedda för totalför-
besluta om undantag från kravet				svaret.
på bygglov eller om längre gående				Enligt 4–5 §§ kan kommunen
krav.				besluta om undantag från kravet
				på bygglov eller om längre gående
				krav.

Författningsförslag

SOU 2005:77

I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att

1.anordna nöjesparker, djur- parker, idrottsplatser, skidbackar med liftar, kabinbanor, camping- platser, skjutbanor, småbåtsham- nar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,

2.anordna upplag eller mate- rialgårdar,

3.anordna tunnlar eller berg- rum som inte är avsedda för tunnelbana eller gruvdrift,

4.inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska produkter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,

5.uppföra radio- eller tele- master eller torn,

6.uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraft- verkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad,

7.uppföra murar eller plank,

8.anordna parkeringsplatser utomhus,

9.anordna begravningsplatser,

10.väsentligt ändra anlägg- ningar som avses i 1–9.

Bygglov för att inrätta eller uppföra en anläggning enligt första stycket 4 eller 5 eller för att

2 §

Bygglov krävs för att uppföra eller väsentligt ändra andra anläggningar än byggnader samt andra fasta anordningar i miljön, vilka genom storlek eller funktion kan ha betydande inverkan på omgivningen.

Regeringen får meddela före- skrifter om vilka anläggningar och andra fasta anordningar i miljön som kräver bygglov samt om undantag från kravet på bygglov.

SOU 2005:77

Författningsförslag

ändra anläggningen krävs inte, om det är fråga om en mindre anläggning avsedd endast för en viss fastighets behov. Bygglov för åtgärder enligt första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast ett eller två en- bostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg.

Enligt 5 § och 6 § tredje stycket 2 får kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre gående krav. I 10 § finns särskilda bestämmelser för vissa anläggningar avsedda för totalförsvaret.

Särskilda bestämmelser för om- råden med detaljplan

I områden med detaljplan krävs, utöver vad som föreskrivs i 1 och 2 §§, bygglov för att

1.färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller tak- täckningsmaterial samt för att göra andra ändringar av bygg- nader som avsevärt påverkar deras yttre utseende,

2.sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanord- ningar,

Undantag från bygglovsplikten

3 §

I fråga om en- och två- bostadshus krävs inte bygglov för att

1.ändra byggnad eller komplementbyggnad i fråga om yttre form, färg eller material om byggnadens eller områdets karak- tär därigenom inte ändras väsentligt,

2.uppföra friliggande komple- mentbyggnader med en taknocks- höjd som inte överstiger 3,0 meter och en sammanlagd byggnadsarea som inte är större än 10,0

Författningsförslag

SOU 2005:77

3. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomi- byggnader för jordbruk, skogs- bruk eller därmed jämförlig näring.

I 4 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller två- bostadshus och för vissa bygg- nader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5 § får kommunen medge undantag från kravet på bygglov enligt första stycket.

kvadratmeter,

3.anordna skärmtak med en sammanlagd största area av 12,0 kvadratmeter i anslutning till huvudbyggnad,

4.uppföra mur eller plank som inte är högre än 1,8 meter och inom ett avstånd av 3,6 meter från huvudbyggnad för att an- ordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset.

I fråga om friliggande en- och tvåbostadshus krävs inte heller bygglov för att

5.uppföra friliggande carport eller garage som följer gällande detalj- plan eller som utanför område med detaljplan upptar högst 30,0 kvad- ratmeter byggnadsarea,

6.uppföra komplementbyggnader som avses i 2 med en sammanlagd byggnadsarea av högst 15,0 kvad- ratmeter,

7.anordna skärmtak som avses i 3 med en sammanlagd största area av 15,0 kvadratmeter eller

8.glasa in uteplats under skärmtak som avses i 6.

Åtgärder enligt 2–8 får utföras utan bygglov på minst 4,5 meters avstånd från tomtgräns eller närmare än så från gräns mot annan fastighet med berörda grannars medgivande.

SOU 2005:77

Författningsförslag

Särskilda bestämmelser för en- och tvåbostadshus

Bestämmelserna i 1–3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre byggna- der(komplementbyggnader):

1.färga om byggnader inom områden med detaljplan, om byggnadens karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

2.med mur eller plank an- ordna skyddade uteplatser i anslutning till bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmaregränsen än 4,5 meter,

3.anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 2 eller över altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12,0 kvadratmeter och inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

4.uppföra högst två komple- mentbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, om bygg- nadernas sammanlagda bygg- nadsarea inte är större än 10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och byggnaderna inte placeras när- mare gränsen än 4,5 meter.

Utanför detaljplan är en- och

Kommunala beslut om bygglovs- pliktens omfattning

4 §

Kommunen får i en detaljplan eller i områdesbestämmelser be- sluta att bygglov inte krävs, under de förutsättningar som närmare anges i planen eller i bestäm- melserna, för att utföra åtgärder som avses i 1–2 §§.

Beslut enligt första stycket får inte fattas om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen enligt 2 kap.

Författningsförslag

SOU 2005:77

tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse undantagna från bestämmelserna i 1 och 2 §§ även i fråga om följande åtgärder

1.göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

2.uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter.

Om de grannar som berörs medger att åtgärder som avses i första stycket 2–4 och i andra stycket utförs närmare gränsen än 4,5 meter, krävs inte bygglov.

Enligt 6 § får kommunen bestämma att de åtgärder som avses i första stycket 1 och andra stycket kräver bygglov.

Kommunala beslut om bygglovs- pliktens omfattning

Kommunen får i en detaljplan besluta att bygglov inte krävs för att på det sätt och under den tid som närmare anges i planen utföra åtgärder som avses i 1– 3 §§.

Kommunen får i områdes- bestämmelser besluta att bygglov inte krävs för att på det sätt som närmare anges i bestämmelserna 1. uppföra, bygga till eller på

5 §

Kommunen får genom detalj- plan eller områdesbestämmelser bestämma att bygglov krävs för att

1.i område som utgör en värdefull miljö utföra sådana åtgärder som avses i 3 §,

2.underhålla eller ändra bygg- nader på sätt som kan påverka

särskilda	värden som avses i
2 kap. 5	§ tredje stycket,

SOU 2005:77 Författningsförslag

annat sätt ändra komple-	3. anordna eller	väsentligt
mentbyggnader,	ändra anläggningar	för sådana
2. göra mindre tillbyggnader,	grundvattentäkter som avses i 11

3.	upphävts	genom	lag	kap. 11 § 1 miljöbalken.
(1994:852),				I fråga om byggnader och
4. utföra eller ändra anlägg-				andra anläggningar som avses i
ningar som avses i 2 §,				10 § får bestämmelser enligt första
5.	bygga till eller på annat sätt			stycket inte meddelas.
ändra industribyggnader,
6. uppföra, bygga till eller på
annat sätt ändra enklare fritids-
hus,	kolonistugor och liknande
byggnader.
Beslut enligt första och andra
stycket får inte fattas, om bygglov
krävs för att tillvarata grannars
intressen eller allmänna intressen.
Inom samlad bebyggelse krävs
medgivande från berörda gran-
nar, om åtgärder som avses i
andra stycket 1 och 2 skall utföras
utan bygglov.
				8 §
Inom områden med detaljplan				Rivningslov krävs för att helt
krävs rivningslov för att riva				eller delvis riva byggnader som
byggnader eller delar av bygg-				omfattas av bygglovsplikt. Riv-
nader, om inte annat har be-				ningslov krävs inte om prövning
stämts i planen.				skett genom bygglov för ändring
Kommunen får i områdes-				eller tidsbegränsat lov eller om
bestämmelser besluta att rivnings-				rivningsföreläggande meddelats.
lov krävs för att riva byggnader				Kommunen	får i detaljplan
eller delar av byggnader.				eller områdesbestämmelser		be-
Rivningslov behövs inte för att				gränsa eller upphäva rivnings-
riva sådana byggnader eller delar				lovsplikten eller utöka den med
av byggnader som får uppföras				kulturhistoriskt	värdefulla	bygg-
utan	bygglov.	Kommunen	får	nader som inte omfattats av
dock besluta att rivningslov krävs				bygglovsplikt och kulturhistoriskt
för sådana åtgärder.				värdefulla andra anläggningar.

Författningsförslag

SOU 2005:77

11 §

Ansökningar om bygglov för

Ansökningar

bygglov

åtgärder

inom

områden

med

skall bifallas om åtgärden

detaljplan skall bifallas om

1. åtgärden inte strider mot

1. inte strider mot detalj-

detaljplanen eller den fastighets-

planen

eller

områdesbestäm-

plan som gäller för området,

melser,

varvid

det

förhållandet

att

inte förutsätter planläggning

genomförandetiden för

detalj-

enligt 5 kap. 1 § eller måste av-

planen inte börjat löpa utgör

vakta

att

genomförandetiden

för

hinder mot att bygglov lämnas,

detaljplanen börjar löpa,

uppfyller kraven i 2 kap. 1-

7 och 11–13 §§ i de delar som

inte prövats i detaljplanen eller

områdesbestämmelser.

2. den fastighet och den bygg-

Om åtgärden skall utföras på

nad eller annan anläggning på

fastighet,

byggnad

eller

annan

vilken åtgärden skall utföras

anläggning

som

avviker

från

a) stämmer

överens

med

detaljplan

eller

områdesbestäm-

detaljplanen och med den fastig-

melser skall ansökan bifallas om

hetsplan som gäller för området,

avvikelserna

godtagits

vid

eller

bygglovsprövning

enligt

denna lag eller vid en fastig-

hetsbildning enligt 3 kap. 2 §

första stycket andra

meningen

fastighetsbildningslagen

(1970:988) eller

2. ansökan avser åtgärd som

anges i 1 § 4 första stycket 4.

b) avviker från dessa planer

Om åtgärden innebär av-

men

avvikelserna godtagits

vid

vikelser

från

detaljplan

eller

bygglovsprövning

enligt

områdesbestämmelser

får

an-

denna lag eller vid en fastig-

sökan om bygglov bifallas om

hetsbildning

enligt 3

kap.

2 §

avvikelserna

sammantaget

är

första stycket

andra

meningen

mindre och förenliga med planens

fastighetsbildningslagen

eller

områdesbestämmelsernas

(1970:988), och

syften och

3. åtgärden uppfyller kraven i

1. krävs för att åtgärden skall

3 kap. 1, 2 och 10–18 §§.

uppfylla kraven 2 § lagen

Om fastigheten i annat fall än

(1994:847)

tekniska

egen-

SOU 2005:77 Författningsförslag

som avses i första stycket 2 b inte								skapskrav på byggnadsverk, m.m.
stämmer överens med fastig-								eller
hetsplanen		och		om ansökningen				2. det föreligger särskilda skäl
kommer in före utgången av								att medge avvikelser.
genomförandetiden					för	detalj-		I fall som avses i andra
planen, skall sökanden föreläggas								stycket 1 och 17 kap. 18 a § skall
att inom viss tid visa att ansökan								en samlad bedömning göras av
om förrättning gjorts för att								de avvikande åtgärder som söks
genomföra		den		fastighetsindel-				och de som tidigare godtagits.
ning, som förutsätts i fastig-								Bygglov får inte lämnas om
hetsplanen.								hinder föreligger enligt 11 a eller
Beträffande				sådana			inre	25 d §, och inte heller om
åtgärder i byggnader som anges i								samhällskraven	enligt		lagen
1 § första stycket 4 och sådana								(1994:847) om tekniska egen-
yttre åtgärder på byggnader som								skapskrav, m.m. inte kan upp-
anges i 3 § första stycket 1 skall								fyllas med stöd av föreskrifter som
bygglov		lämnas			även		om	meddelas i bygglov.
förutsättningarna i första stycket 2								Bygglov för	igångsättning av
inte är uppfyllda.								byggnadsarbeten med schaktning,
Även	om		förutsättningarna i					pålning, spontning		och	andra
första stycket är uppfyllda, får								markarbeten får		lämnas	om
bygglov till åtgärder på mark som								särskilda skäl finns.
enligt detaljplanen utgör kvarters-
mark	för		allmänt		ändamål
lämnas endast om ändamålet är
närmare angivet i planen.
Om detaljplanen saknar be-
stämmelser om byggnadens an-
vändning och ansökningen avser
bostadslägenhet				som	behövs		för
bostadsförsörjningen,					får	bygglov
inte lämnas för sådana åtgärder
som anges i 1 § första stycket 3.
Bygglov får lämnas till åt-
gärder	som		innebär			mindre
avvikelser från detaljplanen eller
fastighetsplanen, om avvikelserna
är förenliga med syftet med
planen. I fall som avses i första
stycket	2 b	och		17	kap.	18 a §

Författningsförslag

SOU 2005:77

skall en samlad bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare godtagits.

11 a §

Beslut om lov eller för- handsbesked får inte strida mot

1. föreskrifter som gäller för naturreservat, kulturreservat, naturminne eller biotopskydds- område enligt 7 kap. miljöbalken, 2. interimistiskt förbud enligt

7 kap. 24 § miljöbalken, eller

3. förbuden i 7 kap. 16 § miljöbalken mot vissa åtgärder inom strandskyddsområde.

Om dispens har meddelats från föreskrifter eller förbud som avses i första stycket 1 eller 3 eller om tillstånd har lämnats enligt 7 kap. 24 § miljöbalken, får dock lov eller förhandsbesked som överensstämmer med dispensen lämnas.

12 §

Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan skall bi- fallas om åtgärden

1.uppfyller kraven i 2 kap.,

2.inte skall föregås av detalj- planeläggning på grund av be- stämmelserna i 5 kap. 1 §,

3.inte strider mot områdes- bestämmelser och

4.uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10–18 §§.

Beträffande en- eller två- bostadshus skall ansökningar om

Ansökan om bygglov för åt- gärder som avses i 5 § 3 skall bifallas om åtgärden inte medför risk för skada på befintliga eller i den kommunala planeringen redovisade grundvattentäkter.

SOU 2005:77

Författningsförslag

bygglov till kompletterings- åtgärder som anges i 13 § bifallas, om åtgärden uppfyller kraven i första stycket 4 och inte strider mot sådana områdesbestämmelser som anges i 5 kap. 16 § 3 eller 4.

Bestämmelserna i andra stycket gäller även andra bygg- nader än en- eller tvåbostadshus, om ansökningen avser sådana åtgärder på byggnader som anges i 3 § första stycket 1 eller under- hållsåtgärder på sådana bygg- nader som avses i 3 kap. 12 §.

Bygglov får lämnas till åt- gärder som innebär mindre avvikelser från områdes- bestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med bestäm- melserna.

			Tidsbegränsade	och periodiska
			bygglov
			14 §
Kan bygglov inte lämnas på			För bygglovspliktiga		åtgärder
grund av bestämmelserna i 11			som inte uppfyller alla krav i 11 §
eller 12 §, får bygglov för tillfällig			men avses pågå enbart under en
åtgärd	lämnas, om	sökanden	begränsad tid, får tidsbegränsade
begär det. Sådant lov skall			bygglov beviljas för en samman-
lämnas, om den ansökta åtgärden			lagd tid av högst fem år. Om
har stöd i en detaljplane-			åtgärden uppfyller kraven i 2 kap.
bestämmelse om tillfällig använd-			5 § får tiden uppgå till högst tio
ning av byggnad eller mark.			år.
I ett bygglov som avses i första			Regeringen	får	meddela
stycket får medges att en byggnad			föreskrifter för	tillämpningen av
eller annan anläggning uppförs,			de tekniska	egenskapskraven
byggs till eller i övrigt ändras och			enligt 2 § lagen (1994:847) om
att en byggnads eller en bygg-			tekniska egenskapskrav på bygg-
nadsdels	användning	ändras.	nadsverk, m.m. avseende tids-
Lovet skall lämnas för		högst tio	begränsade lov.
					93

Författningsförslag

SOU 2005:77

år. Tiden kan på sökandens		Till ansökan skall fogas och i
begäran förlängas med högst fem		bygglovsbeslutet		fastställas en
år i sänder. Den sammanlagda		redovisning av hur avvecklingen
tiden får dock inte överstiga tjugo		skall	genomföras		och	marken
år.		återställas.
		För	bygglovspliktiga			åtgärder
		som avses att utnyttjas periodiskt
		får permanent eller tidsbegränsat
		bygglov ges med villkor att
		åtgärderna tillåts			endast under
		del av år.
	Rivningslov och marklov
		16 §
Ansökningar	om rivningslov	Ansökningar		om	rivningslov
skall bifallas, om inte byggnaden		skall bifallas, om inte byggnaden
eller byggnadsdelen		eller byggnadsdelen
1. omfattas av rivningsförbud		1. omfattas av rivningsförbud
i detaljplan eller områdes-		i detaljplan eller områdes-
bestämmelser,		bestämmelser eller
2. behövs	för bostadsförsörj-	2. bör bevaras på grund av
ningen eller		byggnadens eller			bebyggelsens
		historiska, kulturhistoriska eller
		konstnärliga värde.

3. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

		18 a §
Har beslut fattats om an-			Har beslut fattats om an-
tagande, ändring eller upp-			tagande, ändring eller upp-
hävande av detaljplan, områdes-			hävande av detaljplan eller om-
bestämmelser eller fastighetsplan			rådesbestämmelser får			bygglov,
får	bygglov, rivningslov	eller	rivningslov	eller	marklov ges
marklov ges med villkor att			med villkor att		planbeslutet
planbeslutet vinner laga kraft. I			vinner laga kraft. I beslutet om
beslutet om lov skall därvid tas			lov skall därvid tas in en
in	en upplysning om	att	upplysning	om	att	sökanden

SOU 2005:77

Författningsförslag

sökanden inte har rätt att påbörja åtgärden innan plan- beslutet har vunnit laga kraft.

inte har rätt att påbörja åtgärden innan planbeslutet har vunnit laga kraft.

19 §

Byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov, rivningslov och marklov.

Ansökningar om lov skall Ansökningar om lov skall göras hos nämnden. Ansök- göras hos nämnden. Ansök- ningarna skall vara skriftliga. ningarna skall vara skriftliga.

Beträffande enkla åtgärder får ansökan dock göras muntligen.

Bestämmelser om prövning av bygglov, rivningslov eller marklov utan ansökan finns i 10 kap. 19 § andra stycket.

20 §

När ansökan görs, skall de ritningar, beskrivningar och uppgifter i övrigt lämnas in som behövs för prövningen.

Är	ansökningshandlingarna				Är ansökningshandlingarna
ofullständiga,		får	byggnads-		ofullständiga, får byggnads-
nämnden förelägga sökanden att					nämnden förelägga sökanden att
avhjälpa bristerna inom en viss					avhjälpa bristerna inom en viss
tid. Följs inte föreläggandet, får					tid. Följs inte föreläggandet, får
ärendet avgöras i befintligt skick					ärendet avgöras i befintligt skick
eller ansökningen avvisas.					eller ansökningen avvisas.
Följs	inte	ett	föreläggande		Föreläggandet skall innehålla
enligt	11 § andra		stycket,	får	en upplysning om verkan av att
ärendet avgöras i befintligt skick.					föreläggandet inte följs.
Förelägganden som avses i
andra och tredje styckena skall
innehålla en		upplysning		om
verkan av att föreläggandet inte
följs.
					21 §

Även om en åtgärd med byggnader, andra anläggningar eller mark inte kräver lov enligt 1–9 §§, skall byggnadsnämnden, om det begärs, pröva frågan om

Även om en åtgärd med byggnader, andra anläggningar eller mark inte kräver lov enligt

1–5 eller 8–9 §§, skall byggnads- nämnden, om det begärs, pröva

Författningsförslag

SOU 2005:77

lov till åtgärden. en ansökan om lov till åtgärden. Bestämmelserna i denna lag om lov skall tillämpas i ärenden

enligt första stycket.
			22 §
Innan lov lämnas, skall bygg-			Innan lov lämnas, skall bygg-
nadsnämnden	genom	under-	nadsnämnden	genom	under-
rättelse bereda	kända	sakägare	rättelse bereda	kända	sakägare
och de kända bostadsrätts-			och de kända bostadsrätts-
havare, hyresgäster och boende			havare, hyresgäster och boende
som berörs samt sådan känd			som berörs samt sådan känd
organisation eller förening som			organisation eller förening som
anges i 5 kap. 25 § första stycket			anges i 5 kap. 25§ första stycket
2 tillfälle att yttra sig över an-			2 tillfälle att yttra sig över
sökningen, om åtgärden			ansökningen.

1.innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestäm- melser eller

2.skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en kom- pletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser.

I det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen får underrättelse ske genom kungörande på det sätt som anges i 5 kap. 24 §, eller genom en kungörelse som anslås på kommunens anslagstavla, informationsblad om kungörelsen som sprids till de boende som berörs och brev till kända sakägare och sådan organisation eller förening som avses i 5 kap. 25 § första stycket 2.

Ärenden om lov får inte av- göras utan att sökanden underrättats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom att yttra sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra ett ärende utan att så skett, om det är uppenbart onödigt att sökanden yttrar sig.

Ärenden om lov får inte av- göras utan att sökanden eller annan part underrättats om det som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts honom att yttra sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra ett ärende utan att så skett, om det är uppenbart onödigt att sökanden eller annan part yttrar sig.

SOU 2005:77

Författningsförslag

23 §

Begärs tillstånd att expro- priera den byggnad eller mark som en ansökan om lov avser eller påbörjas arbete för att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör bygg- naden eller marken, får bygg- nadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess att ärendet om expro- priationstillståndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kom- munen inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökningen om lov kom in till byggnadsnämnden, skall dock ansökningen avgöras utan dröjs- mål.

Begärs tillstånd att expro- priera den byggnad eller mark som en ansökan om lov avser eller har beslut fattats att påbörja arbete för att anta, ändra eller upphäva detaljplan eller om- rådesbestämmelser som berör byggnaden eller marken, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess att ärendet om expro- priationstillståndet avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kom- munen inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökningen om lov kom in till byggnadsnämnden, skall dock ansökningen avgöras utan dröjs- mål.

25 a §

Om en ansökan om bygglov eller förhandsbesked gäller en byggnad, anläggning eller verksamhet, för vilken det också krävs en anmälan enligt 9 kap. 6 § miljöbalken till kommunen, skall byggnadsnämnden svara för att handläggningen av ärendet om lov eller förhandsbesked sam- ordnas med handläggningen av anmälningsärendet.

Vid prövningen av ärenden som avses i första stycket skall följande iakttas.

1. Om anmälan enligt miljö- balken ännu inte gjorts till kommunen skall bestämmelserna i 20 § om ofullständiga ansök-

Författningsförslag

SOU 2005:77

ningshandlingar tillämpas.

2. Vid granskningen i övrigt av att handlingarna är tillräckliga för den prövning som krävs skall en gemensam bedömning göras för ärendet om lov eller för- handsbesked och anmälnings- ärendet.

3. Berörda myndigheter, orga- nisationer och enskilda parter skall ges tillfälle att i ett sammanhang yttra sig över såväl ansökningen om lov eller för- handsbesked som över anmälan enligt miljöbalken.

4. Beslut med anledning av ansökningen om lov eller för- handsbesked och av anmälan enligt miljöbalken skall tas i ett sammanhang.

Om en samordnad prövning enligt första stycket skett med anledning av en ansökan om för- handsbesked och om prövningen enligt miljöbalken avslutats i samband med beslutet om förhandsbesked tillämpas inte första stycket vid efterföljande bygglovsprövning.

25 b §

Om en ansökan om bygglov eller förhandsbesked gäller en byggnad, anläggning eller verk- samhet som, utan att tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 kap. 6 § miljöbalken föreligger, ändå i det enskilda fallet kan innebära risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön,

SOU 2005:77

Författningsförslag

skall byggnadsnämnden snarast ge den kommunala nämnd, som skall fullgöra kommunens upp- gifter inom miljö- och hälso- skyddsområdet, tillfälle att yttra sig i ärendet. Om denna nämnd finner att det föreligger skäl att närmare pröva fråga om in- gripande enligt 26 kap. 9§ miljö- balken skall bestämmelserna i 25 a § gälla i tillämpliga delar vid byggnadsnämndens fortsatta handläggning.

25 c §

Vid prövningen av ärenden som avses i 25 a och 25 b §§ skall byggnadsnämnden ta till vara möjligheterna att förenkla det sammantagna förfarandet.

Om det finns särskilda skäl får byggnadsnämnden, efter hörande av berörda parter och i samråd med den kommunala nämnd som skall fullgöra kommunens upp- gifter inom miljö- och hälso- skyddsområdet, bestämma att bestämmelserna i 25 a eller 25 b § inte behöver tillämpas i ett ärende.

25 d §

Om den kommunala nämnd, som skall fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälso- skyddsområdet, med anledning av anmälan enligt miljöbalken finner skäl att meddela före- läggande om förbud eller om att verksamhetsutövaren skall ansöka

Författningsförslag

SOU 2005:77

tillstånd

enligt

kap. 6 §

miljöbalken,

får

bygglov

eller

förhandsbesked om

att

bygglov

kan påräknas inte lämnas.

26 §

I ett beslut varigenom lov

lämnas, skall anges lovets giltig-

lämnas,

skall

anges

lovets

hetstid samt de villkor och

giltighetstid samt de föreskrifter

upplysningar i övrigt som be-

som meddelas med stöd av 9 kap.

hövs.

6 §

och

villkor

och

upp-

lysningar i övrigt som behövs.

27 §

Sökanden skall av byggnads-

Sökanden och annan part skall

nämnden

omedelbart

under-

byggnadsnämnden

omedel-

rättas om innehållet i det beslut

bart underrättas om innehållet i

varigenom ett ärende om lov

det beslut varigenom ett ärende

avgörs. Underrättelse skall också

om lov avgörs, om det inte är

sändas till

sådan i

22 §

första

uppenbart obehövligt. Om be-

stycket omnämnd person, orga-

slutet går någon emot, skall han

nisation eller förening som yttrat

även underrättas om hur han

sig i ärendet, om det inte är

kan överklaga det och om

uppenbart obehövligt. Om be-

avvikande

meningar som

har

slutet går någon emot, skall han

antecknats i ett protokoll eller i

även underrättas om hur han

någon annan handling.

kan överklaga det och om

Underrättelse om innehållet i

avvikande

meningar

som

har

ett beslut skall ske genom del-

antecknats i ett protokoll eller i

givning, om det inte är obe-

någon annan handling.

hövligt. Med sökanden får del-

Underrättelse får

ske genom

givning dock inte ske med

delgivning.

Med sökanden

får

tillämpning

eller

15 §

delgivning dock inte ske med

delgivningslagen (1970:428).

tillämpning av 12 eller 15 §

delgivningslagen (1970:428).

100

SOU 2005:77 Författningsförslag

	32 §
I beslut om bygglov får	I beslut om bygglov får
bestämmas att byggnadsarbeten	bestämmas att byggnadsarbeten
inte får påbörjas förrän fastig-	inte får påbörjas förrän de
hetsägaren har betalat ersättning	föreskrifter som meddelas med
för gator eller andra allmänna	stöd av 9 kap. 6 § är uppfyllda.
platser eller ställt säkerhet för

ersättningen.

Om bygglov eller marklov meddelas till en åtgärd som redan har utförts, får i beslutet om lov bestämmas skyldighet att vidta de ändringar i det utförda som behövs. I beslutet skall anges en viss tid inom vilken ändringarna skall vara utförda.

33 §

Bygglov, rivningslov och marklov upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov.

Bestämmelser om bygglov för tillfälliga åtgärder finns i 14 §.

Bygglov, rivningslov och marklov upphör att gälla, om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov.

Vid överklagande av ett beslut räknas tiden från den dag över- instansen meddelar sitt beslut.

Bestämmelser om tidsbegrän- sade och periodiska bygglov finns i 14 §.

34 §

På ansökan skall byggnads- nämnden ge förhandsbesked huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den av- sedda platsen.

Meddelas det sökta tillståndet får bestämmas de villkor som behövs. Tillståndet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs inom två år från dagen för beslutet.

På ansökan skall byggnads- nämnden ge förhandsbesked huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas i de av- seenden som redovisas.

Meddelas det sökta tillståndet skall bestämmas de villkor som behövs.

Tillståndet är bindande vid prövning av ansökan om bygg- lov som görs inom två år från dagen för beslutet. Vid över- klagande av ett beslut räknas

101

Författningsförslag

SOU 2005:77

		tiden från den dag överinstansen
		meddelar sitt beslut.
Görs inte ansökan om bygglov		Beslutet	om	förhandsbesked
inom den tid som anges i andra		skall innehålla		upplysningar	om
stycket,	upphör tillståndet att	att
gälla. I beslutet om förhands-		1. tillståndet upphör att gälla
besked skall tas in en upp-		om ansökan om bygglov inte görs
lysning	om detta. Sökanden	inom den tid som anges i tredje
skall också upplysas om att		stycket och
tillståndet inte medför rätt att		2. att	förhandsbeskedet		inte
påbörja den sökta åtgärden.		medför rätt att påbörja den sökta

åtgärden.

Bestämmelserna i 19–23 samt 25–28 §§ skall tillämpas i fråga om förhandsbesked.

9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och Tillsyn och kontroll kontroll

1 §

Den som för egen räkning utför eller låter utföra bygg- nads-, rivnings- eller mark- arbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggherren skall vidare se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning. Arbetena skall planeras och utfö- ras med aktsamhet så att perso- ner och egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppstår.

I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 §, skall rivningen ske på ett sådant sätt att olika material kan tas om hand var för

Den som för egen räkning utför eller låter utföra pro- jekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Byggherren skall se till att arbetena planeras och utförs under lämplig ledning, att kontroll och provning sker i tillräcklig omfattning samt att arbetena planeras och utförs med aktsamhet så att personer och egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppstår.

Byggherren skall närvara vid samråd enligt 5 och 10 §§ samt vid byggnadsnämndens tillsyn

102

SOU 2005:77 Författningsförslag

sig enligt planen.			som	enligt 6 §		framgår av
			föreskrifter i bygglov eller riv-
			ningslov.
			2 §
Minst tre	veckor	innan	För åtgärder			som kräver
arbetena påbörjas skall bygg-			bygglov eller rivningslov skall en
herren göra en anmälan till			kvalitetsansvarig utses och an-
byggnadsnämnden		(byggan-	mälas av byggherren. En kva-
mälan), om arbetena avser			litetsansvarig krävs inte vid enkla
1. uppförande eller tillbyggnad			åtgärder.
av en byggnad,			Den kvalitetsansvarige skall
2. åtgärder som avses i 8 kap.			1.	bevaka att lovet och i lovet
2 § första stycket,			intagna föreskrifter följs,
3. sådana ändringar av en			2. se till att en kontrollplan
byggnad som berör konstruk-			upprättas		och att	nödvändiga
tionen av de bärande delarna			kontroller utförs,
eller som avsevärt påverkar dess			3.	vid	avvikelser informera
planlösning,			byggherren och vid behov med-
4. installation	eller	väsentlig	dela byggnadsnämnden,

ändring	av	hissar,		eldstäder,		4. vara närvarande vid bygg-
rökkanaler eller anordningar för						samråd och vid byggnads-
ventilation i byggnader,						nämndens tillsyn på byggplatsen
5. installation			eller	väsentlig		och
ändring	av	anordningar			för	5. avge utlåtande till bygg-
vattenförsörjning			eller	avlopp i		herren	och byggnadsnämnden
byggnader eller inom tomter,						som underlag för slutbevis.
6. underhåll			av sådan		be-	Till kvalitetsansvarig		får utses
byggelse med särskilt bevarande-						endast den som har fått god-
värde som omfattas av skydds-						kännande (riksbehörighet) av ett
bestämmelser som utfärdats med						organ som har ackrediterats för
stöd av 5 kap. 7 § första stycket						detta ändamål enligt 14 § lagen
4 eller 16 § 4.						(1992:1119) om teknisk kon-
Byggnadsarbetena får påbörjas						troll.
tidigare än som anges i första						Sådant godkännande		(certi-
stycket	om	byggnadsnämnden				fiering)	förutsätter självständig
särskilt medger det.						ställning, tydliga krav och upp-
Bygganmälan upphör att gälla						gifter, och skall följas upp av det
om arbetena inte påbörjats inom						organ som meddelat riks-
två år från dagen för anmälan.						behörigheten.

103

Författningsförslag

SOU 2005:77

Rivning

av byggnader

eller

Riksbehörighet

krävs

inte

för

delar av byggnader som inte är

åtgärder

som avser

tillbyggnad

komplementbyggnader,

sådana

eller ändring av en- och två-

ekonomibyggnader som avses i 8

bostadshus eller därmed jäm-

kap.

1 §

andra

stycket

eller

förbara åtgärder.

sådana

byggnader

som avses

Byggnadsnämnden

får

god-

8 kap. 10 §

skall

anmälas

till

känna

kvalitetsansvarig

utan

byggnadsnämnden

riskbehörighet

förutsätt-

(rivningsanmälan).

ningarna är uppfyllda i ett enskilt

Bestämmelserna

första

–

ärende.

tredje styckena om när anmälan

För skilda delar av ett projekt

skall göras, när arbetena får

kan olika kvalitetsansvariga utses.

påbörjas och när anmälan upphör

En av dem skall samordna deras

att gälla skall tillämpas också i

uppgifter.

fråga om rivning.

3 §

Krav

på

bygganmälan gäller

Byggherrens kontroll skall avse

inte

projektering

och

utförande

sådana åtgärder som rör en-

byggnadsprojektet

med

avseende

eller tvåbostadshus och till dessa

på alla tillämpliga samhällskrav.

hörande

komplementbyggnader

Kontroll kan i enkla fall

och

som

enligt

kap.

4 §

utföras av byggherren själv och

undantagits från krav på bygglov,

skall i andra fall organiseras och

uppförande,

tillbyggnad

övervakas av en kvalitets-

eller annan ändring av ekonomi-

ansvarig, som enligt 2 §.

byggnader för jordbruk, skogs-

Byggherren upprättar själv eller

bruk

eller

därmed

jämförlig

genom

kvalitetsansvarig

ett

näring inom områden som inte

förslag till plan för hur kontrollen

omfattas av detaljplan,

skall utföras, organiseras, över-

sådana åtgärder beträffande

vakas

och

dokumenteras

anläggningar som anges i 8 kap.

(kontrollplan).

2 § andra stycket,

Kontroll kan ske såsom

sådana åtgärder som anges i

1. egenkontroll

utförd

2 § första stycket 3–5 i fråga om

personal

inom

projektorganisa-

byggnader eller tomter som tillhör

tionen,

staten eller ett landsting,

2. sakkunnigkontroll utförd av

5. åtgärder som rör sådana

fristående

eller

annan

särskilt

byggnader eller andra anlägg-

sakkunnig person,

ningar

som

är

avsedda

för

3. oberoende

kontroll utförd

104

SOU 2005:77

Författningsförslag

totalförsvaret och som är av hemlig natur.

av person eller organisation i tredjepartsställning, eller

4 i kombinationer av dessa former.

Kontroll skall omfatta alla moment som kan vara väsentliga för att uppfylla samhällskraven och skall dokumenteras så att uppkomna fel kan härledas tillbaka till källan. Dokumen- tationen skall omfatta

1.vad som kontrolleras,

2.vem som kontrollerar,

3.mot vad kontrollen görs,

4.hur kontrollen sker och

5.resultatet av kontrollen.

Bygganmälningar och riv- ningsanmälningar skall vara skriftliga. För enkla åtgärder räcker det med muntlig anmälan. Till en anmälanskall fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Till en rivnings- anmälan skall också fogas en plan över hur rivningsmaterialet kommer att hanteras (rivnings- plan). Byggnadsnämnden får i enskilda fall besluta att riv- ningsplan inte behöver ges in.

4 §

När en bygglovsansökan har kommit in skall byggnads- nämnden skyndsamt kalla till byggsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt.

Till byggsamrådet skall byggherren, den som enligt 2 § anmälts som kvalitetsansvarig och andra som bestäms av nämnden kallas. Vid behov skall även Arbetsmiljöverket kallas. Om en sådan byggfelsförsäkring eller ett sådant färdigställande- skydd som avses i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. krävs, skall byggnads- nämnden bereda försäkrings- givaren respektive den som svarar för färdigställandeskyddet tillfälle att närvara vid samrådet.

Om byggnadsnämnden funnit byggsamrådet obehövligt, skall

105

Författningsförslag

SOU 2005:77

nämnden

meddela

byggherren

detta utan oskäligt dröjsmål och

samtidigt lämna sådana upplys-

ningar som avses i 6 § 7.

Byggsamråd skall

alltid hållas

när en byggherre begär det.

5 §

byggnadsåtgärder

som

Vid byggsamrådet, som

kan

anges i 2 § första stycket 1–5 och

delas upp och genomföras vid

som kräver

bygganmälan avser

flera tillfällen, skall en genom-

arbetslokaler

eller

personalrum

gång efter behov ske av

för verksamheter där arbetstagare

skall utföra arbete för arbets-

ansökningshandlingarna

är

till-

givares räkning och det är känt

räckliga som underlag för pröv-

för vilket slag av verksamhet

ningen,

utrymmena

är

avsedda,

får

projektets förutsättningar för

byggnadsarbetena

inte

påbörjas

bygglov enligt 8 kap.,

förrän skyddsombud, skyddskom-

avvägningar eller avvikelser

mitté

eller

organisation

som

kan

aktualiseras

rörande

företräder

arbetstagarna

har

fått

varsamhets- och egenskapskraven,

tillfälle att yttra sig över åtgärder-

byggherrens

förslag

till

na.

kontrollplan,

Om byggnadsåtgärderna avser

behov

av kvalitetsansvarig

tillfälliga

personalbostäder

för

och dennes uppgifter,

sammanlagt minst tio boende, får

behov av utstakning,

byggnadsarbetena

inte

påbörjas

byggnadsnämndens

förrän organisation som före-

tillsynsåtgärder,

träder arbetstagarna har fått till-

villkor för att byggnads-

fälle att yttra sig över åtgärderna.

arbetena skall få påbörjas och

förutsättningar för slutbevis.

Vid byggsamråd skall bygg-

nadsnämnden föra protokoll som

underlag för föreskrifter i beslut

om bygglov eller rivningslov.

106

SOU 2005:77

Författningsförslag

När en bygganmälan har kommit in skall byggnads- nämnden skyndsamt låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och märka ut dess höjdläge, om det behövs med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Är byggnaden eller anlägg- ningen till sitt läge direkt be- roende av gränsen mot en grannes fastighet, skall grannen kallas tillutstakningen.

6 §

I beslut om bygglov eller rivningslov skall tas in före- skrifter om

1.hur kontrollen skall utföras, organiseras, övervakas och doku- menteras enligt 3 §,

2.vilka kontrollintyg och övriga handlingar som skall ges in och vilka anmälningar som skall göras till byggnadsnämnden och

3.villkor för att påbörja bygg- nadsarbeten.

Dessutom skall anges

4.vem som har utsetts till kvalitetsansvarig enligt 2 §,

5.behov av ytterligare bygg- samråd och andra åtgärder för tillsyn från byggnadsnämndens sida,

6.upplysningar avseende för- utsättningar för slutbevis och ibruktagande samt

7.upplysningar om krav enligt annan lagstiftning.

I beslut om bygglov får med- delas föreskrifter för att precisera utformningskraven i 2 kap. 5 § i delar som inte reglerats i detalj- plan eller områdesbestämmelser och för att precisera kraven på utförande enligt 2 och 2 a §§ i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Om särskilda skäl föreligger får föreskrifter tas in i separat beslut.

107

Författningsförslag

SOU 2005:77

7 §

När

bygganmälan

har

När ett beslut om bygglov har

kommit in skall byggnads-

fattats

skall

byggnadsnämnden

nämnden

skyndsamt

kalla

till

skyndsamt låta staka ut bygg-

samråd

(byggsamråd),

det

naden, tillbyggnaden eller anlägg-

inte är uppenbart obehövligt. Till

ningen och märka ut dess

byggsamrådet

skall

byggherren,

höjdläge, om det behövs med

den som enligt 13 § anmälts som

hänsyn

till

förhållandena

på

kvalitetsansvarig

och

andra

som

platsen

och

omständigheterna i

bestäms av nämnden kallas. Vid

övrigt.

behov skall även Arbetsmiljö-

Är byggnaden eller anlägg-

verket kallas. Om det krävs en

ningen till sitt läge direkt be-

sådan byggfelsförsäkring

eller ett

roende av gränsen mot en grannes

sådant

färdigställandeskydd

som

fastighet, skall grannen kallas till

avses i lagen (1993:320) om

utstakningen.

byggfelsförsäkring

m.m.,

skall

byggnadsnämnden bereda försäk-

ringsgivaren

respektive

den

som

svarar

för

färdigställandeskyddet

tillfälle att närvara vid samrådet.

Om byggnadsnämnden funnit

byggsamråd

obehövligt,

skall

nämnden

meddela

byggherren

detta utan oskäligt dröjsmål och

samtidigt lämna sådana upplys-

ningar

som

avses

8 §

tredje

stycket.

Byggsamråd skall

alltid

hållas

när en byggherre begär det.

Vid

byggsamrådet

skall

8 §

Rivnings- och byggavfall skall

genomgång göras av

hanteras på ett sådant sätt att

1. arbetenas planering,

olika material kan tas om hand

2. de åtgärder för besiktning,

var för sig. Farligt avfall, för

tillsyn och övrig kontroll som är

vilket gäller särskilda bestäm-

nödvändiga

för

att

byggnaden

melser, skall anmälas till den

eller anläggningen

skall

kunna

kommunala

nämnd,

som

skall

antas komma att uppfylla de krav

fullgöra

kommunens

uppgifter

som avses i 3 kap.,

inom

miljö-

och

hälso-

108

SOU 2005:77 Författningsförslag

3. den samordning som be-

skyddsområdet.

hövs.

Över

samrådet

skall

föras

protokoll.

Om byggnadsnämnden finner

anledning anta att ett projekt som

inte kräver bygglov, fordrar till-

stånd av någon annan myndighet,

skall

nämnden under samrådet

upplysa byggherren om detta.

9 §

Vid byggsamrådet eller snarast

Byggnadsarbeten

får

inte

möjligt därefter skall byggnads-

påbörjas

för

bygglovspliktiga

nämnden, om det inte är uppen-

åtgärder förrän bygglov har givits

bart obehövligt, besluta om en

och

följande

förutsättningar

är

kontrollplan

för

arbetena. I

uppfyllda om de tagits in som

kontrollplanen skall anges vilken

föreskrifter i bygglov, innebäran-

kontroll som skall utföras, vilka

de att

intyg och övriga handlingar som

kvalitetsansvarig

skall

skall företes för nämnden samt

utsetts om sådan krävs enligt 2 §,

vilka

anmälningar

som

skall

om åtgärderna avser arbets-

göras

till nämnden.

Kontrollen

lokaler

eller

personalrum

för

kan utföras genom dokumenterad

verksamheter

där arbetstagare

egenkontroll, av fristående sak-

skall utföra arbete för arbets-

kunniga eller, om det finns

givares räkning och det är känt

särskilda skäl, av byggnads-

för vilket slag av verksamhet

nämnden.

utrymmena är

avsedda, skall

Byggnadsnämnden

får

enligt

skyddsombud,

skyddskommitté

16 kap. 7 § första stycket även i

eller

organisation

som

företräder

andra fall än som avses i första

arbetstagarna ha fått tillfälle att

stycket

andra meningen

besikta

yttra sig över åtgärderna,

byggprojektet.

3. om åtgärderna avser till-

Byggnadsnämnden får i sam-

fälliga personalbostäder för sam-

band

med

ingripanden

enligt

manlagt minst tio boende, skall

10 kap.

3 §

besluta

om ändring

organisation

som

företräder

av kontrollplanen.

arbetstagarna ha fått tillfälle att

yttra sig över åtgärderna,

byggfelsförsäkring

eller

ett

färdigställandeskydd

en-

109

Författningsförslag

SOU 2005:77

ligt lagen (1993:320) om bygg- felsförsäkring m.m. behövs skall bevis om försäkringen respektive färdigställandeskyddet ha visats upp för byggnadsnämnden,

5. om ett besked om skydds- rum krävs enligt 6 kap. 8 § lagen (1994:1720) om civilt försvar, skall sådant besked ha uppvisats för byggnadsnämnden,

6. bevis skall ha visats upp att fastighetsägaren har betalat ersätt- ning för gator eller andra all- männa platser eller ställt säkerhet för ersättningen, om sådant villkor uppställts i bygglovet och

7. utstakning skall ha skett om en sådan ansetts behövlig vid byggsamrådet.

				10 §
När	byggherren har		uppfyllt	I god tid innan byggnads-
sina åtaganden enligt kontroll-				projektet	eller		byggnadsetappen
planen	och	byggnadsnämnden		färdigställs för ibruktagande skall
inte funnit skäl att ingripa enligt				byggherren till byggnadsnämnden
10 kap., skall nämnden utfärda				lämna	in	i	bygglovsbeslutet
ett bevis om detta (slutbevis).				föreskrivet underlag för slutbevis.
Om	byggnadsnämnden finner			Byggnadsnämnden skall därefter
att det brister i förutsättningarna				skyndsamt kalla till ett av-
för att utfärda slutbevis, skall				slutande byggsamråd om det inte
byggnadsnämnden utan			oskäligt	är uppenbart obehövligt.
dröjsmål ta ställning till i vilken				Till det avslutande bygg-
omfattning		byggnaden	skall få	samrådet	skall		byggherren	och
användas innan bristerna av-				den kvalitetsansvarige enligt 2 §
hjälpts.				samt andra som nämnden be-
				stämmer kallas.
				Vid	det	avslutande		bygg-

samrådet skall en genomgång ske av

1. läget i projektet,

110

SOU 2005:77

Författningsförslag

2.sakliga förutsättningar och formella krav för slutbevis,

3.den kvalitetsansvariges ut- låtande enligt 2 §,

4.behov av slutbesiktning eller andra åtgärder,

5.planer och villkor för ibruktagande och

6.byggnadsnämndens hand- lingsalternativ.

				11 §
Byggnadsnämndens		beslut	i	När	byggherren		har	uppfyllt
fråga om	byggsamråd och			sina åtaganden enligt				bygglovet
kontrollplan upphör att gälla om				och byggnadsnämnden inte funnit
byggnadsarbetena inte		påbörjats		skäl att ingripa enligt 10 kap.,
inom två år från dagen för				skall nämnden utfärda ett bevis
bygganmälan.				om detta (slutbevis).
				Innan slutbevis			meddelats		får
				byggnadsverk inte tas i bruk i de
				delar som omfattas av bygglovet
				om inte byggnadsnämnden be-
				slutar annat.
				När byggnadsnämnden fått in
				eller införskaffat underlag för att
				pröva frågan om slutbevis skall
				nämnden		skyndsamt		meddela
				slutbevis eller besluta om in-
				gripande enligt 10 kap.
				Slutbevis		får	meddelas		i
				etapper och utfärdas med an-
				märkningar eller villkor avseende
				mindre allvarliga brister.
				12 §
Om det krävs en sådan				Om den kvalitetsansvarige inte
byggfelsförsäkring eller ett sådant				utför sina uppgifter enligt lagen
färdigställandeskydd som avses			i	skall	byggherren		omedelbart
lagen (1993:320) om byggfels-				underrätta byggnadsnämnden.
försäkring	m.m., får	byggnads-		Om	byggnadsnämnden finner

111

Författningsförslag

SOU 2005:77

arbetena inte påbörjas förrän bevis om försäkringen respektive färdigställandeskyddet har visats upp för byggnadsnämnden. Motsvarande gäller, om det krävs ett besked om skyddsrum krävs enligt 6 kap. 8 § lagen (1994:1720) om civilt försvar.

I de fall en rivningsplan skall finnas enligt 4 §, får rivnings- arbetena inte påbörjas förrän byggnadsnämnden godkänt riv- ningsplanen.

att den kvalitetsansvarige har åsidosatt sina skyldigheter, får nämnden ge en tillsägelse eller besluta att en annan kvalitets- ansvarig skall utses. Nämnden skall, i de fall den kva- litetsansvarige har riksbehörighet, anmäla sitt beslut till det organ som meddelat riksbehörigheten.

		10 kap.
			3 §
Byggnadsnämnden	får	för-	Byggnadsnämnden får för-
bjuda att ett visst byggnads-,			bjuda att ett visst byggnads-,
rivnings- eller markarbete eller			rivnings- eller markarbete eller
en viss åtgärd fortsätts, om det			en viss åtgärd fortsätts, om det
är uppenbart att arbetet eller			är uppenbart att arbetet eller
åtgärden strider mot denna lag			åtgärden strider mot denna lag
eller mot någon föreskrift eller			eller mot någon föreskrift eller
något beslut som har meddelats			något beslut som har meddelats
med stöd av lagen. Byggnads-			med stöd av lagen.
nämnden får också, om nämnden
finner att byggherren inte följer
någon väsentlig del av en
kontrollplan, förbjuda	att	ett

byggnadsarbete fortsätts innan de uppkomna bristerna avhjälpts.

Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första stycket äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts, även om de förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.

Om byggnadsnämnden finner att byggherren i något väsentligt avseende avviker från en riv- ningsplan, får nämnden förbjuda

112

SOU 2005:77

Författningsförslag

att rivningen fortsätts till dess att byggherren visar att det finns förutsättningar för att planen kommer att följas

Förbud enligt denna paragraf får förenas med vite. Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.

4 §

Utför någon utan lov en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov

eller marklov, skall byggnadsavgift tas ut.
Byggnadsavgiften skall				be-	Byggnadsavgiften skall				be-
stämmas till ett belopp som					stämmas till ett belopp som
motsvarar fyra gånger den avgift					motsvarar fyra gånger den avgift
som enligt taxa, fastställd med					som enligt taxa, fastställd med
stöd av 11 kap. 5 §, skulle ha					stöd av 11 kap. 5 §, skulle ha
betalats om lov till samma					betalats om lov till samma
åtgärd hade meddelats. Bygg-					åtgärd hade meddelats. Bygg-
nadsavgiften skall dock bestäm-					nadsavgiften skall dock bestäm-
mas till minst 500 kronor. När					mas till minst 2 000 kronor. När
avgiften bestäms på grundval av					avgiften bestäms på grundval av
taxan, skall hänsyn inte tas till					taxan, skall hänsyn inte tas till
sådana höjningar eller sänk-					sådana höjningar eller sänk-
ningar av normalbeloppet				som	ningar	av normalbeloppet			som
enligt taxan orsakas av omstän-					enligt taxan orsakas av omstän-
digheterna i det särskilda fallet.					digheterna i det särskilda fallet.
Hänsyn skall inte heller tas till					Hänsyn skall inte heller tas till
belopp som avser kostnader för					belopp som avser kostnader för
nybyggnadskarta,			utstakning		nybyggnadskarta,			utstakning
eller	lägeskontroll		av byggnad		eller lägeskontroll			av byggnad
eller	andra	mätningstekniska			eller	andra	mätningstekniska
åtgärder.					åtgärder.
Är överträdelsen ringa, får byggnadsavgiften bestämmas till ett
lägre belopp än som följer av andra stycket eller helt efterges.
					6 §
Särskild avgift skall tas ut om,					Särskild avgift skall tas ut om,
i andra fall än som avses i 4 §					i andra fall än som avses i 4 §
första	stycket, en		överträdelse		första	stycket, en		överträdelse
sker genom att					sker genom att
1. arbete		utförs	utan att	det	1. arbete		utförs	utan att	det

113

Författningsförslag SOU 2005:77

finns

någon

kvalitetsansvarig

finns

någon

kvalitetsansvarig

enligt 9 kap. 13 §,

enligt 9 kap. 2 §,

2. någon underlåter att göra

2. bygglovspliktigt

byggnads-

bygganmälan

eller

rivnings-

verk tas i bruk innan slutbevis

anmälan

när

sådan

anmälan

meddelats eller

skall göras eller

3. arbete utförs i strid mot

något beslut som byggnads-

nämnden

har

meddelat

enligt

nämnden

har

meddelat

enligt

denna lag.

Den

särskilda

avgiften

skall

Den

särskilda

avgiften

skall

bestämmas till minst 200 och

bestämmas

till

minst

2 000

högst

1 000 kronor. Är

över-

kronor och högst ett pris-

trädelsen

ringa,

behöver någon

basbelopp.

Är

överträdelsen

avgift inte tas ut.

ringa, behöver någon avgift inte

tas ut.

8 §

Frågor om byggnadsavgift och särskild avgift prövas av

byggnadsnämnden.

Frågor

tilläggsavgift

Frågor

tilläggsavgift

prövas av allmän förvaltnings-

prövas av plan- och miljö-

domstol på talan av byggnads-

domstolar på talan av byggnads-

nämnden.

Prövningstillstånd

krävs vid

Prövningstillstånd

krävs vid

överklagande till kammarrätten.

överklagande till Plan- och

miljööverdomstolen.

17 §

Om en byggnad eller annan anläggning inom område med detaljplan har kommit att medföra stora olägenheter för trafiksäkerheten på grund av att förhållandena har ändrats, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att ta bort den eller att vidta någon annan åtgärd med den. Beträffande byggnader får dock sådant föreläggande meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan svårighet eller är av ringa värde.

Inom områden med detaljplan får byggnadsnämnden, om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten, förelägga ägaren av en fastighet eller en byggnad att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot gator eller vägar.

114

SOU 2005:77 Författningsförslag

Om en byggnad eller annan

anläggning

för

industriändamål

anläggning för industriändamål,

inte längre används, får bygg-

tunnel- eller gruvdrift inte längre

nadsnämnden

förelägga

ägaren

används,

får

byggnadsnämnden

att anordna stängsel kring den,

förelägga

ägaren

att

anordna

om det behövs till skydd mot

stängsel kring den, om det

olycksfall.

behövs till skydd mot olycksfall.

11 kap. Byggnadsnämnden

5 §

Byggnadsnämnden

får

Byggnadsnämnden

får

avgift i ärenden angående lov

ärenden

angående

lov

och

förhandsbesked

och

förhandsbesked ta ut avgift för

ärenden som föranleds av en

åtgärder som behövs för prövning

bygganmälan

eller

rivnings-

eller tillsyn och i andra ärenden

anmälan enligt 9 kap. 2 § samt i

som

föranleder

upprättande av

andra

ärenden

som

föranleder

nybyggnadskarta,

ritnings-

upprättande

nybyggnads-

granskning,

besiktning,

fram-

karta,

ritningsgranskning,

be-

ställning

arkivbeständiga

siktning, framställning av arkiv-

handlingar eller andra tids- eller

beständiga

handlingar

eller

kostnadskrävande åtgärder.

andra tids- eller kostnads-

krävande åtgärder.

dess-

Byggnadsnämnden

får

vid

Byggnadsnämnden

får

utom, efter det att bygganmälan

åtgärder

som

avser uppförande,

som avser åtgärder som anges i 9

tillbyggnad eller

annan ändring

kap. 2 § första stycket 1 eller 2

av en byggnad eller annan an-

inkommit avseende uppförande,

läggning, även ta ut en plan-

tillbyggnad

eller

annan ändring

avgift för att täcka kostnaderna

av en byggnad eller annan

för

sådana

åtgärder

som

anläggning, ta ut en planavgift

erfordras för att enligt denna lag

för att täcka kostnaderna för

upprätta eller ändra detaljplaner

sådana

åtgärder

som

erfordras

och områdesbestämmelser. Plan-

för att enligt denna lag upprätta

avgift får tas ut endast om

eller ändra detaljplaner, om-

fastighetsägaren

har

nytta

rådesbestämmelser

och

fastig-

planen eller bestämmelserna.

hetsplaner. Planavgift får tas ut

endast

fastighetsägaren

har

nytta av planen eller bestäm-

melserna.

115

Författningsförslag

SOU 2005:77

Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av avgifterna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.

12 kap. Statlig kontroll be- träffande områden av riks- intresse m.m.

Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att

1.ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte till- godoses,

2.regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt,

3.en miljökvalitetsnorm en- ligt 5 kap. miljöbalken inte iakttas, eller

4. en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.

12 kap. Statlig kontroll

1 §

Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att

1.ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte till- godoses,

2.en miljökvalitetsnorm en- ligt 5 kap. miljöbalken inte iakttas, eller

3. en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.

116

SOU 2005:77

Författningsförslag

6 §

Regeringen får förelägga kommunen att inom viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestäm- melser (planföreläggande), om det behövs för att tillgodose sådana intressen som avses i 1 § 1 och 2.

13 kap. Överklagande

Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som föreskrivs för laglighets- prövning enligt 10 kap. kom- munallagen (1991:900), näm- ligen

1.kommunfullmäktiges be- slut om översiktsplan,

2.kommunfullmäktiges be- slut om uppdrag åt en kom- munal nämnd att anta, ändra eller upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser eller att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kost- nader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,

3.kommunfullmäktiges och kommunala nämnders beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmel- ser eller en fastighetsplan,

4.kommunfullmäktiges och kommunala nämnders beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och

1 §

Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som föreskrivs för laglighets- prövning enligt 10 kap. kom- munallagen (1991:900), näm- ligen

1.kommunfullmäktiges be- slut om översiktsplan,

3.kommunfullmäktiges och kommunala nämnders beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestäm- melser,

4.kommunfullmäktiges och kommunala nämnders beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och

117

Författningsförslag SOU 2005:77

andra allmänna platser och om		andra allmänna platser och om
generella villkor för sådan be-		generella villkor för sådan be-
talning,		talning,
5. kommunfullmäktiges	be-	5. kommunfullmäktiges	be-
slut om taxa i ärenden hos		slut om taxa i ärenden hos
byggnadsnämnden samt		byggnadsnämnden samt
6. kommunalförbunds	eller	6. kommunalförbunds	eller
regionplaneförbunds fullmäk-		regionplaneförbunds fullmäk-
tiges beslut om regionplan.		tiges beslut om regionplan.

Andra beslut rörande gatukostnader än de som anges i första stycket 4 får ej överklagas. Att tvister rörande gatukostnader prövas av fastighetsdomstol framgår av 15 kap. 8 §.

2 §

Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommunala nämnder än de som anges i 1 § får överklagas hos

länsstyrelsen.
Sådana beslut får dock inte					Sådana beslut får dock inte
överklagas till den del de avser					överklagas till den del de avser
1. frågor som		redan		är	1. frågor		som	redan	är
avgjorda genom detaljplan, om-					avgjorda genom detaljplan, om-
rådesbestämmelser		eller		för-	rådesbestämmelser			eller	för-
handsbesked,					handsbesked,
2.	behovet av byggsamråd.				2. frågor i ett ärende om
					bygglov, som redan är avgjorda
					vid	prövning	avseende tillstånd
					enligt 9 kap. 6 § miljöbalken till
					den	miljöfarliga		verksamhet
					bygglovsprövningen avser.
					3 §
Bestämmelser		om	över-		Länsstyrelsens beslut enligt 12
klagande av beslut som avses i 2 §					kap. 3 § att helt eller i en viss del
finns	i 23–25 §§	förvaltnings-			upphäva ett beslut om detaljplan,
lagen (1986:223).					områdesbestämmelser,			lov	eller
Tiden för överklagande av ett					förhandsbesked får överklagas hos
beslut att anta, ändra eller					regeringen. Andra beslut av läns-
upphäva en detaljplan, områdes-					styrelsen enligt 12 kap. får inte
bestämmelser eller en fastighets-					överklagas.
plan räknas dock från den dag då					Länsstyrelsens beslut i ett över-

118

SOU 2005:77

Författningsförslag

justeringen av protokollet med beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När ett sådant beslut har fattats av kom- munfullmäktige, skall vad som föreskrivs i 23–25 §§ förvalt- ningslagen om den myndighet som har meddelat beslutet i stället avse kommunstyrelsen.

klagat ärende i övrigt får överklagas hos plan- och miljö- domstol.

Länsstyrelsens beslut över- klagas till den domstol inom vars domkrets länsstyrelsen har sin kansliort. Om målet rör en fråga av särskild betydelse för För- svarsmakten, Fortifikations- verket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt skall domstolen överlämna målet till regeringen för prövning.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till Plan- och miljö- överdomstolen.

						4 §
Länsstyrelsens			beslut enligt 12			Beslut som avses			i 2 §	får
kap. 3 § att helt eller i en viss del						överklagas av den som beslutet
upphäva ett beslut om detaljplan,						angår, om avgörandet går honom
områdesbestämmelser,				lov	eller	eller henne emot. När ett sådant
förhandsbesked får överklagas hos						beslut angår staten får det
regeringen.		Andra		beslut	av	överklagas av förvaltande myn-
länsstyrelsen enligt 12 kap. får						dighet.
inte överklagas.						En kommun får överklaga ett
Länsstyrelsens			beslut i		ett	beslut	som	berör	kommunens
överklagat ärende om antagande,						intressen och som har gått kom-
ändring eller upphävande av en						munen emot. Motsvarande gäller
detaljplan,	områdesbestämmelser					också	regionplaneorgan			eller
eller en fastighetsplan får över-						kommunalförbund.
klagas hos regeringen.						En sådan ideell förening som
Andra beslut			av länsstyrelsen			avses i 16 kap. 13 § miljöbalken
enligt denna lag får överklagas						får överklaga beslut att anta,
hos allmän		förvaltningsdomstol.				ändra eller upphäva en detaljplan
Om målet rör en fråga av särskild						som kan antas medföra be-
betydelse	för		Försvarsmakten,			tydande miljöpåverkan på grund
Fortifikationsverket,				Försvarets		av att planområdet får tas i
materielverk		eller		Försvarets		anspråk	för	verksamheter		eller
radioanstalt		skall		domstolen		åtgärder som anges i 5 kap. 18 §

119

Författningsförslag SOU 2005:77

överlämna målet till regeringen		tredje stycket.
för prövning.
Prövningstillstånd	krävs vid
överklagande till kammarrätten.
		5 §
Beslut att anta, ändra eller		Om ett överklagande gäller ett
upphäva en detaljplan, områdes-		beslut att anta, ändra eller
bestämmelser eller en fastig-		upphäva en detaljplan eller om-
hetsplan får överklagas endast av		rådesbestämmelser krävs att den
den som senast under utställ-		som överklagar		senast under
ningstiden skriftligen har fram-		utställningstiden		skriftligen		har
fört synpunkter som inte blivit		framfört	synpunkter		som	inte
tillgodosedda. Om	bestämmel-	blivit tillgodosedda. Om be-
serna för enkelt planförfarande		stämmelserna för enkelt plan-
har tillämpats, får beslutet över-		förfarande har		tillämpats,		får
klagas endast av den som enligt		beslutet	överklagas		endast	av
5 kap. 28 § har framfört syn-		den som enligt 5 kap. 28 § har
punkter som inte har blivit		framfört	synpunkter		som	inte
tillgodosedda.		har blivit tillgodosedda.

Om ett planförslag efter utställningen eller, när bestämmelserna om enkelt planförfarande tillämpats, efter det att underrättelse skett enligt 5 kap. 28 § andra stycket ändras till nackdel för någon, får han, utan hinder av bestämmelserna i första stycket av denna paragraf, överklaga beslutet. Bestämmelserna i första stycket utgör inte heller hinder mot att överklaga beslutet på den grunden att det

inte har tillkommit i laga ordning.
		6 §
Har upphävts genom	lag	Bestämmelser	om	över-
(1994:819).		klagande av beslut som avses i 2 §
		finns i 23–25 §§	förvaltnings-
		lagen (1986:223).
		Tiden för överklagande av ett
		beslut att anta, ändra eller upp-
		häva en detaljplan eller områdes-
		bestämmelser räknas dock		från
		den dag då justeringen av proto-
		kollet med beslutet har tillkänna-
		getts på kommunens anslagstavla.

120

SOU 2005:77 Författningsförslag

					När ett sådant beslut har fattats
					av kommunfullmäktige, skall vad
					som föreskrivs i 23–25 §§ förvalt-
					ningslagen		om	den	myndighet
					som har meddelat beslutet i stället
					avse kommunstyrelsen.
					7 §
Ett beslut i fråga om lov eller					Överprövande				myndighet
förhandsbesked		inom		sådana	skall, då fråga är om över-
skydds- eller	säkerhetsområden				prövning av andra beslut än de
som avses i 8 kap. 9 § tredje					som anges i 1 §, pröva om det
stycket får överklagas av Luft-					överklagade		beslutet		strider	mot
fartsstyrelsen,	om	beslutet berör			någon rättsregel på sätt som den
en civil flygplats, av tillsyns-					som överklagar angivit eller som i
myndigheten,	om	beslutet berör			övrigt klart framgår av om-
en kärnreaktor eller annan kärn-					ständigheterna i ärendet.
energianläggning, och i övriga fall
av Försvarsmakten,			Krisbered-
skapsmyndigheten		eller		Statens
räddningsverk eller de myndig-
heter de bestämmer.
					8 §
Den myndighet som har att					Den myndighet som har att
pröva överklagande av ett beslut					pröva överklagande av ett beslut
att anta, ändra eller upphäva en					att anta, ändra eller upphäva en
detaljplan, områdesbestämmel-					detaljplan eller			områdesbestäm-
ser eller en fastighetsplan skall					melser	skall antingen fastställa
antingen fastställa eller upphäva					eller upphäva beslutet i dess
beslutet i dess helhet. Om					helhet.	Om		kommunen		har
kommunen har medgett det, får					medgett det, får dock beslutet
dock beslutet upphävas i en viss					upphävas i en viss del eller
del eller ändras på annat sätt.					ändras på annat sätt. Utan
Utan kommunens			medgivande		kommunens			medgivande		får
får ändringar av ringa betydelse					ändringar		av	ringa	betydelse
göras.					göras.

På kommunens begäran kan myndigheten förordna att det överklagade beslutet, utan hinder av att överklagandet inte har slutligen avgjorts, får genomföras i sådana delar som uppenbarligen

121

Författningsförslag

SOU 2005:77

inte berörs av överklagandet. Sådana förordnanden får inte över- klagas.

15 kap.

3 §

Talan om inlösen enligt 6 kap. 24 § andra stycket skall väckas inom tre år efter genomförandetidens utgång.

Har ansökan gjorts om förlängning av genomförandetiden eller har kommunen väckt fråga om förnyelse av genomförandetiden, skall målet förklaras vilande till dess att ärendet slutligt har avgjorts. Förlängs eller förnyas genomförandetiden, förfaller

kommunens talan.
Bestämmelserna		i	andra	Bestämmelserna		i	andra
stycket	om vilandeförklaring			stycket	om vilandeförklaring
gäller även i fall då talan har				gäller även i fall då talan har
väckts om inlösen enligt 6 kap.				väckts om inlösen enligt 6 kap.
24 § första stycket och ansökan				24 § första stycket och ansökan
gjorts	om fastighetsbildning i			gjorts	om fastighetsbildning i
överensstämmelse		med	fastig-	överensstämmelse		med	detalj-
hetsplanen. Bildas fastighet som				planen. Bildas fastighet som
överensstämmer med fastighets-				överensstämmer		med	detalj-
planen,	förfaller	kommunens		planen,	förfaller	kommunens
talan.				talan.

När kommunen har väckt talan om inlösen enligt 6 kap. 24 § första stycket, skall fastighetsdomstolen omedelbart sända under- rättelse om det till lantmäterimyndigheten.

16 kap.

1 §

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs

1.till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2.för en lämplig utformning av byggnader och andra anlägg- ningar samt tomter, områden

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 2 kap. behövs

1.till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2.för en lämplig utformning av byggnader och andra anlägg- ningar samt tomter, områden

122

SOU 2005:77 Författningsförslag

för andra anläggningar än	för andra anläggningar än
byggnader och allmänna platser,	byggnader och allmänna platser,
3. för kontroll av att före-	3. för kontroll av att före-
skrifter som avses i 1 efterlevs.	skrifter som avses i 1 efterlevs.
Regeringen eller den myndig-	Regeringen eller den myndig-
het som regeringen bestämmer	het som regeringen bestämmer
får meddela de föreskrifter om	får meddela de föreskrifter om
kvalitetsansvariga som behövs	kvalitetsansvariga som behövs
utöver bestämmelserna i 9 kap.	utöver bestämmelserna i 9 kap.
13–15 §§.	2 och 12 §§.
Regeringen eller den myndig-	Regeringen eller den myndig-
het som regeringen bestämmer	het som regeringen bestämmer
får i enskilda fall medge undan-	får i enskilda fall medge
tag från bestämmelserna i 3 kap.	undantag från bestämmelserna i
	2 kap.

17 kap. Övergångsbestämmelser

11 §

Tomtindelningar enligt bygg- nadslagen (1947:385) eller stadsplanelagen (1931:142) samt sådana äldre tomtindelningar som anges i 80 § sistnämnda lag skall gälla som fastighetsplan enligt denna lag.

Tomtindelningar enligt bygg- nadslagen (1947:385) eller stadsplanelagen (1931:142) samt sådana äldre tomtindelningar som anges i 80 § sistnämnda lag skall gälla som bestämmelser enligt 5 kap. 7 c §.

		18 a §
Byggnadsnämnden får		i ett	Byggnadsnämnden får		i ett
ärende om bygglov förklara att			ärende om bygglov förklara att
en	nybyggnadsåtgärd	eller	en	nybyggnadsåtgärd	eller
fastighetsbildning som har ut-			fastighetsbildning som har ut-
förts i strid mot en stadsplan,			förts i strid mot en stadsplan,
byggnadsplan, avstyckningsplan			byggnadsplan, avstyckningsplan
eller tomtindelning med stöd av			eller tomtindelning med stöd av
34 §, 38 § tredje stycket eller			34 §, 38 § tredje stycket eller
110 §	första stycket byggnads-		110 §	första stycket byggnads-
lagen (1947:385) eller mot-			lagen (1947:385) eller mot-
svarande äldre bestämmelser			svarande äldre bestämmelser
eller 3 kap. 2 § tredje stycket			eller 3 kap. 2 § tredje stycket
fastighetsbildningslagen i		dess	fastighetsbildningslagen i		dess
					123

Författningsförslag SOU 2005:77

lydelse vid utgången av juni	lydelse vid utgången av juni
1987, skall anses utgöra en sådan	1987, skall anses utgöra en sådan
avvikelse som avses i 8 kap. 11 §	avvikelse som avses i 8 kap. 11 §
första stycket 2 b. En sådan för-	andra stycket 1. En sådan för-
klaring får avse endast mindre	klaring får avse endast mindre
avvikelser från planen eller	avvikelser från planen eller
tomtindelningen vilka är för-	tomtindelningen vilka är för-
enliga med syftet med denna.	enliga med syftet med denna.

Förklaringen får lämnas endast i beslut om bifall till ansökan om bygglov.

Första stycket skall tillämpas också i fråga om fastighet, byggnad eller annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen eller tomtindelningen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2.Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som anhängiggjorts hos regeringen eller i allmän förvaltningsdomstol före den 1 januari 2008.

3.Äldre bestämmelser gäller för ärenden där ansökan har gjorts eller handläggningen avseende uttag av sanktionsavgift har inletts före den 1 januari 2008.

4.Fastighetsplaner skall gälla som bestämmelser enligt 5 kap.

7 c.

5.Områdesbestämmelser som har utfärdats med stöd av 5 kap. 16 § enligt lydelsen före den 1 januari 2008 skall gälla längst till och med den 31 december 2012.

6.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om beslut om lov för tillfällig åtgärd.

124

SOU 2005:77

Författningsförslag

2Förslag till

lag om ändring i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

att 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om

1.bärförmåga, stadga och beständighet,

2.säkerhet i händelse av brand,

3.skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,

4.säkerhet vid användning,

5.skydd mot buller,

6.energihushållning och värmeisolering,

7.lämplighet för avsett ända-

mål,

8.tillgänglighet och använd- barhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga, och

9.hushållning med vatten och avfall.

De tekniska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de varsamhetskrav som finns i 3 kap. 10-14 §§ plan- och bygg- lagen (1987:10).

Föreslagen lydelse

2 §

Vid uppförande eller ändring av byggnadsverk skall väsentliga tekniska egenskapskrav uppfyllas i fråga om

1.bärförmåga, stadga och beständighet,

2.säkerhet i händelse av brand,

3.skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,

4.säkerhet vid användning,

5.skydd mot buller,

6.energihushållning och värmeisolering,

7.lämplighet för avsett ända-

mål,

8.tillgänglighet och använd- barhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienterings- förmåga, och

9.hushållning med vatten och avfall.

Egenskapskraven skall vara uppfyllda under en ekonomiskt rimlig livslängd och under förutsättning av normalt under- håll.

125

Författningsförslag

SOU 2005:77

De tekniska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de varsamhetskrav som finns i 2 kap. 5 och 9 §§ plan- och bygglagen (1987:10).

Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de hänseenden som avses i första stycket i huvudsak bevaras. Anordningar som är avsedda att tillgodose kraven i första stycket 2–4, 6 och 8 skall hållas i stånd.

126

SOU 2005:77

Författningsförslag

3Förslag till

lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)

att 3 kap. 2 §, 5 kap. 5 §, 7 kap. 1, 4, 6 och 8 kap. 4 § skall ha följande lydelse och

att det skall införas en ny paragraf 5 kap. 4 a § med följande

lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

3kap.

2 §

Inom område med detaljplan,	Inom område med detaljplan
fastighetsplan eller områdes-	eller områdesbestämmelser				får
bestämmelser får fastighetsbild-	fastighetsbildning		inte	ske	i
ning inte ske i strid mot planen	strid mot planen eller bestäm-
eller bestämmelserna. Om syftet	melserna.	Om	syftet	med
med planen eller bestämmel-	planen eller bestämmelserna inte
serna inte motverkas, får dock	motverkas, får		dock	mindre
mindre avvikelser göras.	avvikelser göras. Får på grund av
	lov eller	förhandsbesked		enligt
	plan- och bygglagen (1987:10)
	byggnad	uppföras	eller	annan
	därmed jämförlig åtgärd företas i

strid mot planen eller bestäm- melserna, utgör vad som nu har sagts inte hinder mot fastig- hetsbildning som behövs för att lovet eller förhandsbeskedet skall kunna utnyttjas.

Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket, skall fastighetsbildning ske så, att syftet med bestäm- melserna inte motverkas. Får på grund av särskilt medgivande byggnad uppföras eller annan därmed jämförlig åtgärd företagas i strid mot sådan bestämmelse, utgör vad nu har sagts ej hinder mot fastighetsbildning som behövs för att medgivandet skall kunna utnyttjas.

127

Författningsförslag

SOU 2005:77

Om det finns särskilda skäl, får undantag medges från bestäm- melser som avses i andra stycket. Frågor om undantag prövas på begäran av lantmäterimyndigheten av länsstyrelsen eller efter dess förordnande av kommunal myndighet. Att därvid regeringens tillåtelse behövs i vissa fall följer av 7 kap. 29 § miljöbalken.

En kommunal myndighets beslut i fråga som avses i tredje stycket får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsens beslut i fråga som avses i tredje stycket får överklagas genom besvär hos regeringen.

5 kap.

4 a §

Bestämmelserna i 4 § första stycket skall inte tillämpas om det i en detaljplan har meddelats bestämmelser om fastighetsindel- ningen eller om servitut enligt 5 kap. 7 c § plan- och bygglagen (1987:10) och fastighetsbild- ningsbeslut meddelas under detaljplanens genomförandetid.

5 §

Fastighetsreglering som begärts av sakägare får genom- föras endast om den är nöd- vändig för att en fastighet som tillhör sökanden skall förbättras. Kravet på att fastigheten skall förbättras gäller inte om regle- ringen har begärts av en samfällighetsförening och berör en samfällighet som inte längre är av gemensam betydelse för delägarfastigheterna. Kravet gäller inte heller om fastighets- regleringen behövs för att få fastigheten att stämma bättre överens med gällande detaljplan, fastighetsplan eller järnvägsplan.

Fastighetsreglering som be- gärts av sakägare får genomföras endast om den är nödvändig för att en fastighet som tillhör sökanden skall förbättras. Kravet på att fastigheten skall förbättras gäller inte om regle- ringen har begärts av en samfällighetsförening och berör en samfällighet som inte längre är av gemensam betydelse för delägarfastigheterna. Kravet gäller inte heller om fastighets- regleringen behövs för att få fastigheten att stämma bättre överens med gällande detaljplan eller järnvägsplan.

128

SOU 2005:77

Författningsförslag

Har regleringen påkallats av annan än sakägare eller innebär ansökan av sakägare att regleringen, för att ej möta hinder enligt 4 § andra stycket, skall göras mer omfattande än som krävs för att sökandens fastighet skall förbättras, får regleringen ej äga rum, om de sakägare som har ett väsentligt intresse i saken mera allmänt motsätter sig regleringen och har beaktansvärda skäl för det. Vid prövningen av sådan fråga skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av regleringen.

Andra stycket gäller icke, om behovet av fastighetsreglering är synnerligen angeläget.

7kap.

1 §

Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av väsentlig betydelse för fastighets ändamålsenliga användning. Vid detta bedömande skall hänsyn ej tagas till rättighet som är grundad på frivillig upplåtelse.

Utan stöd av överenskommelse mellan ägaren av den härskande fastigheten och ägaren av den tjänande fastigheten får servitutet ej innefatta skyldighet för den senare att underhålla väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet. Servitut får ej bildas för viss tid eller göras beroende av villkor. Dock får bestämmas att servitut skall gälla endast så länge ändamålet ej tillgodosetts på annat sätt som särskilt anges.

För bildande	av	servitut	För	bildande	av	servitut
varom bestämmelser har med-			varom bestämmelser har med-
delats i en fastighetsplan gäller			delats i en detaljplan enligt 5 kap.
inte första stycket	och	5 kap.	7 c §	plan- och	bygglagen
8 §.			(1987:10) gäller		inte	första
			stycket och 5 kap. 8		§.

4 §

För att servitut skall få ändras krävs att det hindrar ett ända- målsenligt utnyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning i enlighet med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser och att denna olägenhet kan undanröjas genom ändringen.

För att servitut skall få ändras krävs att det hindrar ett ända- målsenligt utnyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning i enlighet med detaljplan eller områdesbestäm- melser och att denna olägenhet kan undanröjas genom änd- ringen.

129

För ändring eller upphävande av servitut varom bestämmelser har meddelats i en detaljplan enligt 5 kap. 7 c § plan- och bygglagen (1987:10) gäller inte 4 och 5 §§ samt 5 kap. 8 §.

Författningsförslag

SOU 2005:77

Har ändrade förhållanden inträtt efter servitutets tillkomst, får servitutet ändras, om det skulle innebära väsentlig fördel för den tjänande eller den härskande fastigheten utan att för den andra medföra olägenhet av betydelse.

6 §

För ändring eller upphävande av servitut vid sådan fastig- hetsreglering som avser ändring i fastighetsindelningen gäller icke de i 4 och 5 §§ föreskrivna särskilda villkoren, om åtgärden är av betydelse för regleringen.

För ändring eller upphävande av servitut varom bestämmelser har meddelats i en fastighetsplan gäller inte 4 och 5 §§ samt 5 kap. 8 §.

8 kap.

Tillhör områden som enligt en fastighetsplan skall bilda en fastighet olika ägare, får ägare av sådant område på begäran lösa återstoden av den blivande fastigheten utan hinder av de inskränkningar beträffande in- lösen som framgår av 5 kap. 7 § och av 1–3 §§ i detta kapitel. Yrkas inlösen av flera, äger den företräde vars område vid uppskattning åsättes största värdet. Åsättes områdena lika värde, äger den företräde som först yrkat inlösen. Om änd- ringar i fastighetsindelningen samtidigt genomföres med tillämpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen.

4 §

Tillhör områden som enligt bestämmelser i en detaljplan enligt 5 kap. 7 c § plan- och bygglagen (1987:10) skall bilda en fastighet olika ägare, får ägare av sådant område på begäran lösa återstoden av den blivande fastigheten utan hinder av de inskränkningar beträffande in- lösen som framgår av 5 kap. 7 § och av 1–3 §§ i detta kapitel. Yrkas inlösen av flera, äger den företräde vars område vid uppskattning åsättes största värdet. Åsättes områdena lika värde, äger den företräde som först yrkat inlösen. Om änd- ringar i fastighetsindelningen samtidigt genomföres med tillämpning av 5 kap., skall dessa beaktas vid uppskattningen.

130

SOU 2005:77

Författningsförslag

1.Denna lag träder ikraft den 1 januari 2008.

2.5 kap. 4 a § skall endast tillämpas om bestämmelserna i 5 kap. 7 c § plan- och bygglagen (1987:10) har meddelats i en detaljplan som antagits efter ikraftträdandet.

131

Författningsförslag

SOU 2005:77

4Förslag till

lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)

Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen (1973:1144) att 6 a och 8 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6 a §

Bestämmelsen i 6 § skall inte tillämpas om det i en fastig- hetsplan har meddelats bestäm- melser om en ledningsrätt och ledningsbeslut meddelas under detaljplanens genomförandetid.

Bestämmelsen i 6 § skall inte tillämpas om det i en detaljplan har meddelats bestämmelser om en ledningsrätt enligt 5 kap. 7 c § plan- och bygglagen (1987:10) och ledningsbeslut meddelas under detaljplanens genom- förandetid.

	8 §
Inom område med detaljplan,	Inom område med detaljplan
fastighetsplan eller områdes-	eller områdesbestämmelser får
bestämmelser får en ledningsrätt	en ledningsrätt inte upplåtas i
inte upplåtas i strid mot planen	strid mot planen eller bestäm-
eller bestämmelserna. Om syftet	melserna.	Om	syftet	med
med planen eller bestämmel-	planen eller bestämmelserna inte
serna inte motverkas, får dock	motverkas,	får	dock	mindre
mindre avvikelser göras.	avvikelser göras.