11 Avgiftssystemet
11.1Bakgrund
Den som innehar en
I detta kapitel beskriver utredningen avgiftsskyldighet och kopplingen till innehav av
1Enligt uppgift från RIKAB
2Delårsrapport för rundradiorörelsen
177
| Avgiftssystemet | SOU 2005:2 |
11.2Direktiven
Enligt utredningens direktiv skall utredaren utifrån ett brett perspektiv analysera nuvarande och alternativa sätt att inbringa TV- avgiften. Vidare skall reglerna för avgiftsskyldighet ses över i syfte att anpassa dem till den tekniska utveckling som har skett samt analysera om övergången till digitala marksändningar medför några konsekvenser för lagen om
11.3
Avgiftsskyldigheten i lagen (1989:41) om
Det finns enligt förarbetena apparater som med denna definition kan utgöra
3Prop. 1988/89:18 om
4Genom ändringar i 4 § lagen om
5Radiolagen är numera upphävd och har bl.a. ersatts av Radio- och
178
| SOU 2005:2 | Avgiftssystemet |
typ av apparater som enligt förarbetena bör uppmärksammas är sådana dekodrar som behövs för att ta emot kodade
I fråga om en ordinär
Vidare bygger avgiftsskyldigheten i lagen om
Enligt RIKAB räknas som
•TV
•Video med kanalväljare
•Dator med
•Videokamera med kanalväljare
6 Jfr uttalande i prop. 1988/89:18, s. 47 f.
179
| Avgiftssystemet | SOU 2005:2 |
•
11.4Konvergensutveckling –
Den tekniska utveckling som pågår i dag innebär att teknisk utrustning och distributionssätt för
I betänkandet Konvergens och förändring (SOU 1999:55) definieras fyra typer av konvergens (sammansmältning): nätkonvergens, tjänstekonvergens, apparatkonvergens och marknadskonvergens.
•Nätkonvergens innebär att olika och traditionellt skilda infrastrukturer för distribution av olika tjänster kan integreras och bära ”varandras tjänster”. I praktiken innebär detta möjlighet att tillhandahålla t.ex.
•Tjänstekonvergens medför bl.a. att information som tidigare förknippats med ett visst medieslag tillhandahålls genom andra medier, t.ex. hyrvideokassetter som
180
| SOU 2005:2 | Avgiftssystemet |
tjänster” (dvs. film förmedlad på individuell begäran över t.ex. telenät eller
•Apparatkonvergens innebär att en och samma apparat är anpassad till flera olika tjänster, t.ex. datorer eller mobiltelefoner som förutom sina traditionella syften kan användas för mottagning av
En följdeffekt av
Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation är ett exempel på ny lagreglering med anledning av den konvergens som sker mellan traditionell telefoni och datakommunikation. Lagen ersätter den tidigare telelagen och lagen om radiokommunikation.
I en rapport från Konkurrensverket7 konstateras att sammansmältningen av
Sedan tillkomsten av lagen om
7Konkurrens och samarbete inom medierna 2003:2.
8
181
| Avgiftssystemet | SOU 2005:2 |
11.5Teknikutveckling avseende distribution och apparatur för radio och TV
TV kan sändas analogt eller digitalt i marknät (bestående av marksändare/master på marken), via satellit eller i kabelnät. Kabelnät matas från både satellit- eller marksändningar eller är direktmatade via kabel från
Just nu pågår ett omfattande teknikskifte inom
11.5.1Utsändning av
9Stadsnäten är kommunikationsnät som är tillgängliga för alla och som ägs och drivs av kommuner och företag. Se mer på Svenska stadsnätsföreningens hemsida www.ssnf.org.
10Prop. 2002/03:72.
182
| SOU 2005:2 | Avgiftssystemet |
•47 68 MHz (band I)
•174 230 MHz (band III)
•470 621 MHz (band IV)
•622 864 MHz (band V)
TV via satellit sänds på mycket höga frekvenser, mellan 10 12 GHz.
Digitala signaler kan beskrivas som en följd av ettor och nollor. Varje sådan etta eller nolla kallas en bit och signalen kan ses som en serie av sådana bitar. Man får en bitström. Mycket förenklat är alltså en analog signal en våg medan en digital signal är en ström av ettor och nollor. Den hastighet med vilken TV och annan information kan överföras i ett nät mäts i enheten bit/s.
Den standard för digitala sändningar som används i Sverige och övriga Europa samt i vissa andra delar av världen kallas DVB (Digital Video Broadcasting). Standarden har sitt ursprung i ett europeiskt samarbete. Standarden DVB används för digital utsändning i marknätet
Kodningen för digitalt ljud och bild sker i
11 Nya komprimeringsstandarder som
183
| Avgiftssystemet | SOU 2005:2 |
information som filmer, video och musik. Den digitala signalen består således av olika strömmar för ljud, bild, text,
11.5.2Mottagning av TV i dag – teknisk utrustning
De flesta hushåll och företag i Sverige tar i dag emot TV- utsändningar (rundradiosändningar) via det analoga mark- eller kabelnätet med en traditionell analog
Det finns tydliga tecken på att
12Regeringen har den 22 december 2004, på förslag av den av regeringen tillsatta
13
184
| SOU 2005:2 | Avgiftssystemet |
Användning av digital utsändningsteknik innebär att en TV- mottagare som är konstruerad för mottagning genom analog utsändningsteknik inte kan ta emot de digitala signalerna utan att en separat
De flesta operatörer inom
Det finns olika
14 Den tekniska termen för
15 Se bland annat information på www.boxer.se, www.comhem.se och www.canaldigital.se.
185
| Avgiftssystemet | SOU 2005:2 |
11.5.3Distributionssätt för programföretagens utbud
Hela eller utvalda delar av programföretagens radio- och TV- produktion distribueras i dag på ett flertal s.k. plattformar: det analoga respektive digitala marknätet, det analoga respektive digitala kabelnätet, via satellit (endast digitalt), digital
Analoga och digitala marksändningar
SVT:s och UR:s utbud distribueras i det rikstäckande marknätet av operatören Teracom AB. Marksändningar av TV täcker 98 99,8 procent av befolkningen. Teracom sänder TV i såväl analog som digital form. Ungefär 320 000 hushåll tar emot marksänd digital TV i dag.16
För att det enskilda hushållet skall kunna ta emot analog utsändning av
Marksändning av digital TV riktad till mobila apparater (DVB- H), s.k. handhållna enheter, pågår som pilotprojekt runt om i Europa.
Analoga och digitala kabelsändningar
Distribution av TV via kabelnät är mycket vanligt. Omkring hälften av all
16 Uppgift från Boxer TV Access AB december 2004.
186
| SOU 2005:2 | Avgiftssystemet |
kabelnätet krävs en analog
Reglerna om vidaresändningsplikt är för närvarande föremål för översyn med anledning av att de analoga marksändningarna skall vara nedsläckta senast den 1 februari 2008.
Digitala satellitsändningar
Omkring 1 miljon hushåll tar i dag emot TV via satellit. Utbudet från SVT och UR sänds också över satellit. Numera sker utsändning riktad primärt till Norden över satellit endast digitalt. Satellitoperatörerna omfattas inte av reglerna om vidaresändningsplikt. SVT har särskilda avtal med de två företag som tillhandahåller
17 Denna begränsning av vidaresändningsplikten infördes i samband med att de digitala sändningarna i marknätet skulle påbörjas, se prop. 1997/98:184 samt SOU 2003:109 Must carry, s. 43 f.
187
| Avgiftssystemet | SOU 2005:2 |
Satellitsänd TV kan även tas emot från andra satellitpositioner där många kanaler är s.k. FTA (Free to Air). För att kunna ta emot dessa sändningar krävs att parabolantennen riktas mot dessa positioner.18
IP TV är ett digitalt distributionssätt som ännu är i utvecklingsfasen men som förväntas kunna bli ett vanligt distributionssätt för
De nät som för närvarande byggs ut för att kunna distribuera IP- TV är bland annat stadsnäten. För närvarande erbjuds
Den tekniska utrustning som krävs för att ta emot
Sändningar över Internet
Radio- och
18 ASTRA eller Eutelsat HotBird är exempel på sådana positioner.
188
| SOU 2005:2 | Avgiftssystemet |
ta emot
Vidare kan sändningar ”streamas” ut vilket möjliggör för lyssnare och tittare att ta del av utsändningar samtidigt som de äger rum (dvs. i form av en rundradiosändning).
SR tillhandahåller hela sitt utbud via Internet. Det går att lyssna på SR:s sändningar vid tidpunkten för utsändning eller i efterhand.
Av tekniska och ekonomiska skäl erbjuder SVT och UR i första hand delar av sitt utbud på Internet genom
11.6Överväganden
Utredningens förslag: En medieavgift införs som skall utgöra en betalning för rätten att ta del av utsändningar från SVT, SR och UR. Avgiften skall finansiera radio och TV i allmänhetens tjänst. Avgiften erläggs av hushåll, företag m.fl. som innehar en
189
| Avgiftssystemet | SOU 2005:2 |
11.6.1Inledning
Utredningen har haft i uppdrag att analysera olika sätt att inbringa avgifter för att finansiera public
Dagens avgiftssystem är knutet till ett innehav av en TV- mottagare; utredningen har i avsnitt 11.3 redogjort för dagens tillämpning av detta begrepp. Som framgår av avsnitten 11.4 och 11.5 sker en utveckling mot att det blir möjligt att via delvis nya distributionssätt ta emot utsändningar av
190
| SOU 2005:2 | Avgiftssystemet |
ordet
11.6.2Avgiftsskyldighet och innehav av
Medieavgiften skall finansiera produktion och utsändning av radio och TV i allmänhetens tjänst. Medieavgiften är en betalning för rätten att ta del av programföretagens utsändning av både radio- och
För att avgiftsskyldighet skall föreligga krävs innehav av en TV- mottagare. Avgiftsskyldigheten är utformad så att det är innehavaren av en
Definitionen av
På grund av den tekniska utvecklingen bör begreppet TV- mottagare och dess tekniska beskrivning få en vidare innebörd än i dagens lagstiftning. Samtliga tekniska apparater och distributionssätt för mottagning av utsändning, analog eller digital, av TV från SVT och UR bör omfattas.
Hur och i vilken utsträckning utsändnings- och vidaresändningstjänster från SVT och UR kan tas emot av det enskilda hushållet eller företaget avgörs i dag av två faktorer; dels om hushållets eller företagets tekniska utrustning kan ta emot TV- signaler och omvandla dem till ljud och bild, dels om distributionssättet av
191
| Avgiftssystemet | SOU 2005:2 |
lagstiftning som bygger på en närmare beskrivning av tekniken för mottagning av TV riskerar att ganska snart bli inaktuell. En utgångspunkt vid bedömningen av vilken teknisk utrustning som skall anses vara en
Utsändning sker i dag på analog väg och enligt internationellt standardiserat digitalt
Med utsändning eller vidaresändning menas en sändning som är avsedd att tas emot av allmänheten och som samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem som helst som vill ta emot den (rundradiosändning). Med uttrycket ”utan särskild begäran” görs en avgränsning mot s.k.
Om ett hushåll eller ett företag kan ta emot det utbud från SVT och UR som sänds analogt, men inte det utbud som endast sänds på digital väg, skall avgiftsskyldighet föreligga. Om det i hushållet eller i företaget finns flera mottagningssätt för TV skall avgiftsskyldighet föreligga om det med hjälp av något av distributionssätten i kombination med innehavd teknisk utrustning är möjligt att ta emot utsändning eller vidaresändning av SVT:s eller UR:s program.
192
| SOU 2005:2 | Avgiftssystemet |
Avgiftsskyldighet bör inte föreligga om den tekniska utrustningen i kombination med distributionssättet är sådan att hushållet eller företaget inte kan ta emot programutbudet från SVT och UR. En motsvarande avgiftsbefrielse finns i dag för den som tar emot sändning via satellit, vilket motiverades med att SVT inte sände via satellit; detta förhållande har nu upphört varför det undantaget bör slopas. Avgiftsfrihet bör gälla under förutsättning att det rör sig om sådana inskränkningar i möjligheten att ta mot utbudet som det enskilda hushållet inte själv kan styra över, t.ex. genom att ägaren till den fastighet som den enskilde bor i har valt en nätoperatör som i sitt utbud inte erbjuder utbudet från programföretagen och som inte heller omfattas av vidaresändningsplikt (must carry). Om det finns en möjlighet för det enskilda hushållet att tekniskt sett kunna välja bort utbudet från SVT och UR skall dock inte detta medföra att det föreligger ett undantag från avgiftsskyldighet eftersom detta är något som den enskilde kan påverka själv.
De särskilda begränsningsregler som finns i lagen om
11.6.3Avgiftsfrihet vid mottagning av TV via Internet
Det bör inte föreligga avgiftsskyldighet för den som innehar en dator med
Utredningen bedömer att avgiftsskyldighet i dessa fall skulle kunna leda till stora konsekvenser för exempelvis företag med ett stort antal datorer med Internetuppkoppling. Enligt utredningens mening är en sådan avgiftsskyldighet inte heller rimlig mot bakgrund av att SVT och UR inte tillhandahåller innehållet i sina kanaler fullt ut på sina respektive hemsidor på Internet. Om förutsättningarna ändras kan denna avgiftsfrihet behöva omprövas.
193
| Avgiftssystemet | SOU 2005:2 |
11.7Uppbörd och avgiftskontroll
I dag svarar RIKAB för uppbörd av
Som framgått av det tidigare föreslår utredningen en anpassning av avgiftsskyldigheten till den tekniska utvecklingen; någon grundläggande förändring är det dock inte fråga om. Nuvarande undantag för mottagning via satellit slopas. Definition på vad som skall anses som en
Utredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att behandla ett antal särskilda frågor som rör RIKAB:s kontrolluppgifter. Dessa behandlas i kapitel 15.
Utredningen återkommer i kapitel 12 till de uppgifter som företaget föreslås ha när det gäller förvaltning m.m. av inflytande avgifter.
194
12 Finansiering
12.1Bakgrund
12.1.1Tilldelning av medel i dag
I kapitel 5 har utredningen beskrivit närmare hur finansieringssystemet för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB ser ut i dag. Som framgår av denna redogörelse är de medel som inflyter i form av
Eftersom riksdagen har beslutat att
1Jfr bl.a. prop. 1995/96:161 om riktlinjer för tillståndsperioden 1997 2001, avsnitt 23 samt prop. 2000/01:94 om riktlinjer för tillståndsperioden 2002 2005 avsnitt 13.
2Prop. 2000/01:94, s. 69 ff.
195
| Finansiering | SOU 2005:2 |
skolkbekämpning kom till i samband med att sändningstillståndet för perioden
Från tillståndsperioden för åren 2002 2005 har riksdagen beslutat att programföretagen SVT och UR skall få tilldelning från det s.k. distributionskontot hos Riksgäldskontoret. Distributionskontot inrättades för att utjämna företagens kostnader för TV- distributionen i samband med övergången till digital sändningsteknik. I dagsläget utbetalas mer medel från kontot till företagen än vad som överförs till kontot från rundradiokontot. Saldot är därför negativt och beräknas uppgå till 1 279 miljoner kronor år 2005. Det negativa saldot på distributionskontot skall återbetalas genom att avgiftsmedel förs över från rundradiokontot till distributionskontot. Överföringarna från rundradiokontot till distributionskontot skall fortsätta till dess att underskottet är återbetalt. Regeringen bedömer att återbetalningen av skulden på distributionskontot kommer att inledas år 2008 när det analoga marknätet enligt riksdagens beslut skall vara helt nedsläckt. Den ackumulerade skulden beräknas då enligt regeringen uppgå till mindre än 1 500 miljoner kronor.4 Vid tilldelningen av medel görs en uppdelning på s.k. ordinarie medelstilldelning och medel för särskilda behov eller reformmedel. De senare är medel som tilldelas programföretagen för särskilda satsningar på exempelvis teknisk förnyelse (digitalisering av produktionstekniken) eller programverksamheten. Normalt har reformmedel utgått av avgiftsmedel.
När riksdagen har beslutat om den årliga medelstilldelningen beslutar regeringen om särskilda anslagsvillkor som skall gälla för medelsanvändningen i programföretagen.
12.1.2Tidigare förslag
I beredningsunderlaget Radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2000:55) behandlades bl.a. metoder för finansiering av radio och TV. Enligt utredarens mening hade det system som tillämpas för svensk del med en
3Prop. 2004/05:1 Budgetpropositionen Utgiftsområde 17.
4Prop. 2004/05:1 Budgetpropositionen Utgiftsområde 17.
196
| SOU 2005:2 | Finansiering |
än i andra länder. Det har varit möjligt att undvika konkurrens mellan public
12.1.3Direktiven
Utredningen har fått till uppdrag att se över formerna för medelstilldelning inom ramen för ett bibehållet system med avgiftsfinansiering. Enligt utredningsdirektiven skall utredaren lämna förslag till en modell för s.k. direktfinansiering, dvs. ett system där avgifterna tillfaller programföretagen direkt, utan att först placeras på rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Utredningen skall redogöra för vilka konsekvenser en sådan modell får för bolagens skattesituation samt för rundradiorörelsen. Vidare skall utredningen överväga om det med en direktfinansiering är möjligt och lämpligt att införa skatteplikt för verksamheten enligt mervärdesskattelagen. Programföretagen samt RIKAB och SRF är i dag inte skattskyldiga till mervärdesskatt för den del av verksamheten som finansieras med avgiftsmedel vilket innebär att
5 Prop. 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002 2005, s. 71.
197
| Finansiering | SOU 2005:2 |
företagens avdragsrätt för ingående mervärdesskatt är starkt begränsad (kapitel 7).
12.2Överväganden
Utredningens förslag: Medieavgiften skall finansiera verksamhet avseende radio och TV i allmänhetens tjänst som bedrivs av programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB och tillfalla bolagen direkt utan årligt beslut av riksdag och regering om tilldelning av avgiftsmedel. Avgifterna, som skall uppbäras av Radiotjänst i Kiruna AB, skall betraktas som en betalning från den avgiftsskyldige till programföretagen för rätten att ta del av programutbudet från de tre bolagen. Medieavgiftens storlek skall beslutas av riksdagen liksom den s.k. fördelningsnyckeln. Lagen (1989:41) om
12.2.1Övergång till direktfinansiering
Utredningen anser, som framgår av kapitel 10, att det medelstilldelningssystem som tillämpas i dag inte helt och hållet främjar programföretagens oberoende från statsmakterna. Programföretagen är beroende av årliga beslut av regering och riksdag avseende medelstilldelningen. De är organiserade som privaträttsliga subjekt, aktiebolag, men omfattas av ett system för medelstilldelning som i stort sett överensstämmer med den anslagsprocess som tillämpas för statliga myndigheter: ett budgetunderlag inlämnas en viss tid före budgetprocessen startar, regeringen föreslår årligen en viss tilldelning av medel (medelstilldelningen sker dock inte över statsbudgeten), riksdagen fattar beslut om tilldelning samt eventuella krediter hos Riksgäldskontoret och regeringen fattar slutligen beslut om vilka villkor som skall gälla för medelstilldelningen (anslagsvillkoren). De senare kan jämföras med myndigheternas regleringsbrev. Under den period för vilken sändningstillståndet beslutats görs dock relativt få ändringar i anslagsvillkoren, bortsett från storleken på medelsbeloppen som tilldelas varje år.
198
| SOU 2005:2 | Finansiering |
Storleken på medelstilldelningen motsvarar i stort sett det som bedöms vara kostnaderna för att bedriva verksamheten. Intäkterna anpassas till dessa (antingen genom att uttaget från rundradiokontot ökar eller genom att
Programföretagen tillförs för sin verksamhet medel genom en särskild kredit i Riksgäldskontoret (distributionskontot). Regeringen har bemyndigats av riksdagen att besluta om lån i Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskottet på distributionskontot. Genom särskilt beslut av riksdagen kan, t.o.m. år 2004, en tillfällig likviditetsbrist på rundradiokontot finansieras genom en kredit hos Riksgäldskontoret.7 Riksgäldskontoret lånar normalt sett endast ut pengar till statliga myndigheter.8 Syftet med verksamheten är inte att låna ut pengar till privata eller statliga bolag. Detta beror bl.a. på att villkoren för långivning är särskilt gynnsamma och att det därför skulle få negativa effekter för exempelvis affärsbankerna eller andra kreditinstitut om även företag skulle få låna där.
6Kravet gäller inte för tillståndsåret 2006, se prop. 2004/05:01 Utgiftsområde 17.
7Se budgetpropositionen prop. 2003/04:01 Utgiftsområde 17.
8Utlåning till andra än statliga myndigheter förekommer i mycket begränsad omfattning och endast för särskilda projekt såsom stora infrastrukturella satsningar där staten är inblandad.
199
| Finansiering | SOU 2005:2 |
Nuvarande medelstilldelningssystem gör att programföretagen blir alltför myndighetslika. Ett friare system, där inflytande avgiftsmedel direkt tillfaller företagen för att finansiera deras verksamhet, skulle gynna företagens oberoende från statsmakterna. Det kan också stimulera till en effektivare resursanvändning genom det ökade ansvaret för den egna finansieringen. Villkoren för programföretagen i finansiellt hänseende kommer att, trots att verksamheten finansieras genom en avgift, obligatorisk för innehavaren av en
Farhågor skulle kunna finnas att denna ökade frihet för programföretagen skulle leda till att de inte skulle leva upp till de krav som uppdraget som företag i allmänhetens tjänst ställer, dvs. att inte följa de villkor som finns i sändningstillstånden för företagen. Som tidigare sagts verkar de på en marknad, i konkurrens om tittare och lyssnare med företag vars verksamhet syftar till att göra största möjliga vinst. Bakom farhågorna skulle ligga misstanken att programföretagen skulle snegla mer på andelen tittare/lyssnare och i kamp om dessa lägga sig närmare de kommersiella företagen.
Utredningen vill dock understryka att företagens grundläggande uppdrag inte förändras genom att de avgifter som betalas kommer att via RIKAB gå direkt till företagen. De har att leva efter den särskilda lagstiftning som föreslagits och de speciella sändningstillstånd som utformats för dem. De styrelser som tillsatts av ägarstiftelsen och, vad gäller ordförandena, av regeringen, har ett självklart ansvar att övervaka att verksamheten följer de uppställda villkoren från riksdag och regering. En ökad frihetsgrad för företagen kan förväntas leda till att effektiviteten i verksamheten ökar och att ytterligare medel därmed kan frigöras för att svara mot de mediepolitiska målen för radio och TV i allmänhetens tjänst.
Utredningen föreslår mot denna bakgrund att inflytande medieavgifter i framtiden skall finansiera de tre programföretagens verksamhet och tillfalla dem direkt utan årligt beslut av riksdag och regering (direktfinansiering).
200
| SOU 2005:2 | Finansiering |
Den nuvarande lagen om
Med övergång till direktfinansiering är det enligt utredningens mening lämpligt att i lag fastslå att medieavgiften skall användas för att finansiera verksamheten vid radio och TV i allmänhetens tjänst. Den nuvarande lagen om
Därmed kommer också att stå klart att medieavgiften är avsedd att finansiera även utsändningar via radio från berörda programföretag.
12.2.2Metod för direktfinansiering
Med direktfinansiering skall enligt utredningen förstås en successiv medelstilldelning under året som innebär att programföretagen uppbär sina intäkter i takt med att avgiftsbetalarna erlägger sina medieavgifter till RIKAB och pengarna överförs från RIKAB till programföretagen. Tilldelningen av avgiftsmedel kommer inte att som i dag bli föremål för ett särskilt riksdagsbeslut och utbetalas i form av bidrag utan avgiftsmedlen görs i stället direkt disponibla för programföretagen. Kontona hos Riksgäldskontoret, dvs. rundradiokontot och distributionskontot, kan successivt komma att avvecklas. Rundradiokontot kommer att under en övergångsperiod tillföras sådana medel som har drivits in av Kronofogdemyndigheten för RIKAB:s räkning. Distributionskontot innehåller i dag ett negativt saldo. Det negativa saldot skall minskas successivt genom överföringar av avgiftsmedel (se kapitel 14).
Direktfinansiering förutsätter naturligtvis att programföretagen har sändningstillstånd att bedriva radio och TV i allmänhetens tjänst och att de faktiskt bedriver sådan verksamhet. Den nya lagen om medieavgift innehåller bestämmelser som knyter medels-
201
| Finansiering | SOU 2005:2 |
tilldelningen till företagens radio- och
12.2.3Beslut om medieavgift och fördelningsnyckel
Vid övergång till direktfinansiering kommer riksdagens och regeringens beslut om medelstilldelning att upphöra, liksom regeringens beslut om anslagsvillkor. Detta innebär också att den automatiska medelsuppräkning med två procent som nu tillämpas kommer att upphöra.
Medieavgiften skall, liksom den nuvarande
Frågan blir då hur ofta ett sådant beslut skall fattas. I dagens läge sker det praktiskt taget årligen. Utredningens mening är att en övergång till ett nytt finansieringssystem skall bidra till långsiktighet och stabilitet för företagens del. Detta talar för att fastställelse av medieavgiften sker för en längre period, förslagsvis den tid för vilken företagen erhåller sändningstillstånd, med angivande av avgiftens storlek för vart och ett av de aktuella åren. Därmed skapas en klarhet om de ekonomiska villkor som från statsmaktens sida gäller. Enligt vad utredningen erfarit prövar Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst längden för nästa sändningstillståndsperiod. Utredningen har som nyss framgått för sin del räknat med att riksdagen fattar beslut om medieavgiften för en sådan period. Skulle ett nytt sändningstillstånd avse en betydligt längre tid än vad som hittills varit fallet kan det t.ex. vara lämpligt att överväga att lägga in en kontrollstation för att bedöma företagens verksamhet och ekonomi samt avgiftens höjd.
En sådan nyordning ställer programföretagen inför en ny situation. Den ökar t.ex. kraven på en långsiktighet i planeringen av verksamheten, skärper behovet av uppsikt över den ekonomiska utvecklingen och inte minst betalningsviljan hos de avgiftsskyldiga. RIKAB intar i sistnämnda avseende en betydelsefull position men i
202
| SOU 2005:2 | Finansiering |
grunden avgörs givetvis viljan att erlägga medieavgiften av att programföretagen på den marknad som råder med konkurrens om lyssnare och tittare kan svara för ett mångsidigt utbud av hög kvalitet. Utredningen är för sin del övertygad om att den nya utformningen av finansieringssystemet kommer att positivt medverka till detta.
12.3Vissa konsekvenser för programföretagen vid direktfinansiering
12.3.1Budgetunderlag och anslagsvillkor slopas
Anslagsvillkoren stipulerar i dag de ekonomiska förutsättningarna för public
Liksom statliga myndigheter skall programföretagen enligt anslagsvillkoren senast den 1 mars varje år inkomma med ett budgetunderlag till Kulturdepartementet (Utbildnings- och kulturdepartementet fr.o.m. 2005) enligt vilka företagen äskar sina medel till verksamheten inför kommande budgetår. Genom att riksdagens beslut om medelstilldelning slopas bortfaller kravet på budgetunderlag.
203
| Finansiering | SOU 2005:2 |
12.3.2Uppbörd och kontroll av medieavgiften
Utredningen har i kapitel 11 presenterat förslag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst genom en särskild medieavgift. Vidare har föreslagits att denna avgift skall liksom i dag sker betalas till RIKAB. Dess uppgifter skall enligt utredningens mening vara desamma som i dag även vid övergång till ett nytt system för finansiering av programföretagen. Utredningen har emellertid funnit det nödvändigt att ta upp vissa problem som aktualiseras vid en sådan övergång. Detta gäller frågor om avtalen som i dag existerar mellan RIKAB och staten, frågan om RIKAB:s myndighetsutövning samt frågan om RIKAB:s lokalisering.
Bakgrund
Enligt ett avtal mellan staten och RIKAB (daterat
RIKAB bildades av Sveriges
RIKAB övertog avgiftsuppbörden och kontrollverksamheten från Televerket från den 1 januari 1989. Riksdagen hade år 1987 beslutat om betydande förändringar av organisation, huvudmannaskap och lokalisering avseende uppbörden m.m. av
9 Dvs. i analogi med vad som gällde för tidigare ägaren moderbolaget Sveriges Radio AB, jfr prop. 1988/89:18, s. 68.
204
| SOU 2005:2 | Finansiering |
satellit och kabel ställde högre krav på en rationell administration och en effektiv avgiftsuppbörd. En separat organisation kunde koncentrera sig på uppdraget och behövde inte möta önskemål från andra verksamheter. Verksamheten ansågs dessutom artfrämmande för Televerket. Vidare anförde regeringen att separeringen av avgiftsuppbörden skulle ge möjlighet till en regionalpolitiskt önskvärd etablering i Kiruna. Riksdagen följde regeringens förslag (KrU 1986/87:11 s. 15 f., rskr. 197).10
RIKAB:s tjänster avseende uppbörd och kontroll i det nya systemet med direktfinansiering
I förarbetena till lag om
10Information hämtad ur prop. 1988/89:18 om
11Prop. 1988/89:18 om
12Jfr prop. 1988/89:18, s. 67.
13Jfr prop. 1988/89:18, s. 61 f. samt i fråga om tolkningen av begreppet ”förvaltningsmyndighet” i förvaltningslagen Hellners & Malmqvist Förvaltningslagen med kommentarer, s. 46 f.
205
| Finansiering | SOU 2005:2 |
Vad beträffar RIKAB:s finansiering gäller i dag enligt anslagsvillkoren för programföretagen14 att företagen skall avstå medel för RIKAB:s kostnader, vilket i princip utgör en vidareförmedling av den finansiering som programföretagen har genom beslut i riksdagen. Programföretagen avstår således en del av sina medel för RIKAB:s finansiering. Eftersom anslagsvillkoren kommer att upphöra genom införandet av metoden med direktfinansiering kommer detta finansieringssätt inte att kunna upprätthållas.
RIKAB föreslås svara för uppbörd och kontroll av medieavgiften. Arbetsuppgifterna innefattar liksom i dag myndighetsutövning. Myndighetsutövning kan i statsrättsligt/ förvaltningsrättsligt hänseende endast utföras åt staten. Eftersom inbetalda medieavgifter genom det nya systemet med direktfinansiering inte kommer att tillfalla staten utan programföretagen direkt blir det naturligt att betrakta de tjänster som RIKAB utför och som inte utgör myndighetsutövning som utförda på uppdrag av programföretagen. RIKAB:s verksamhet kan i detta avseende liknas vid ett fastighetsförvaltningsbolag som för hyresvärdens räkning debiterar och uppbär hyror. RIKAB skall för dessa tjänster samt för den myndighetsutövning som RIKAB bedriver, erhålla en ersättning. En sådan betalning skulle i mervärdesskattehänseende kunna anses utgöra en ersättning för en administrativ tjänst (se kapitel 13).
RIKAB:s rätt till ersättning för sina tjänster och andelarna av denna som vart och ett av programföretagen skall stå för föreslås införas i programföretagens bolagsordningar. Utredningen utgår från att programföretagen och RIKAB närmare reglerar villkoren för RIKAB:s uppbörds- och kontrollverksamhet i en gemensam överenskommelse.
Som en följd av det nya finansieringssystemet kommer enligt utredningens bedömning avtalet som i dag finns mellan staten och RIKAB om uppbörd och kontroll av
14 Se bl.a. anslagsvillkoren för 2004 för respektive programföretag.
206
| SOU 2005:2 | Finansiering |
bolagsordning skall bolaget ha sitt säte i Kiruna. RIKAB:s bolagsordning får enligt densamma inte ändras utan regeringens medgivande. Det bör av programföretagens bolagsordningar framgå att om RIKAB skulle träda i likvidation, skall eventuella överskott tillfalla staten (se 7 § i nuvarande avtal mellan staten och RIKAB av den 16 februari 1989).
12.3.3Förvaltning av avgiftsmedlen
De
RIKAB är kontoinnehavare hos RGK och förvaltar för statens räkning statens medel som inflyter i form av
Avgiftsmedel tillsammans med påminnelseavgifter och tilläggsavgifter utgör medel av betydande storlek. Vid en övergång till direktfinansiering kommer dessa medel att direkt tillfalla programföretagen. Medlen inflyter med stöd av lagstiftning. Medlen är på så vis offentliga medel vilket ställer höga krav på förvaltningen av medlen inom public
RIKAB skall löpande överföra avgiftsmedel till programföretagen enligt den av riksdagen beslutade fördelningsnyckeln. Med denna koppling till de faktiska inbetalningarna till RIKAB kan
207
| Finansiering | SOU 2005:2 |
det inte förutses hur stora summor som kommer att kunna överföras till programföretagen under året. Utredningen utgår från att programföretagen och RIKAB i gemensam överenskommelse reglerar ekonomiska mellanhavanden såsom sätt och tidpunkt för överföring av medel till programföretagen, kortfristiga placeringar av avgiftsmedel m.m.
Utredningen anser att programföretagens styrelser bör tillse att riktlinjer för finansiering och finansiell riskhantering utarbetas i respektive bolag. En sådan finanspolicy bör vara likartad i samtliga bolag i koncernen. I en finanspolicy kan anges närmare vilka villkor som skall gälla vid exempelvis placeringar i värdepapper, krav på tillgängligt rörelsekapital, kreditrisker vid placeringar. I SR AB:s årsredovisning för år 2003 anges vilka grundläggande principer för placeringsverksamheten som gäller enligt riktlinjer för placering av likvida medel inom SR.15
12.3.4Lån som alternativ finansieringsform
Programföretagen finansierar i dag löpande driftsutgifter och investeringar med avgiftsmedel. Lånefinansiering förekommer i princip inte. Enligt årsredovisningen 2003 för SVT AB förekommer viss operationell leasing. För de två konton som finns hos Riksgäldskontoret, dvs. rundradiokontot och distributionskontot, finns ett bemyndigande av riksdagen för staten att tillhandahålla en kredit för att täcka eventuellt underskott på rundradiokontot (t.o.m. år 2004) samt det underskott som finns på distributionskontot.16 Denna kredit ligger alltså inte hos programföretagen eller hos RIKAB. Det kan jämställas med en intern statlig kreditgivning.
Rättsligt sett torde det emellertid inte finnas någonting som hindrar att riksdagen varje år bemyndigar regeringen att besluta att programföretagen (via RIKAB) får uppta lån i Riksgäldskontoret. Riksdagen kan även bestämma att avgiftsmedlen skall placeras i RGK. Det skulle dock leda till att riksdag och regering ånyo kan komma att pröva företagens finansiering. Sådana beslut avviker vidare från vad som är syftet med verksamheten i RGK. RGK skall fungera som statens internbank samt i särskilda fall som ett utlåningsinstitut för andra företag där det föreligger ett särskilt intresse från statens sida att skapa en förmånlig finansiering t.ex.
15Se ÅR 2003 för SR AB, s. 56, not 21.
16Prop. 2003/04:1 Utgiftsområde 17.
208
| SOU 2005:2 | Finansiering |
vid större infrastrukturprojekt eller vid vissa samfinansierade projekt mellan staten och det privata näringslivet.
Syftet med en övergång till direktfinansiering är bl.a. att åstadkomma mindre detaljstyrning och ett större självbestämmande över den egna ekonomin. Detta innebär en frihet men också ett ansvar för programföretagen. Det bör leda till att företagen, liksom vanliga näringsdrivande konkurrensutsatta företag, hänvisas till den öppna kapitalmarknaden för placering och eventuell lånefinansiering vid anskaffning av anläggningstillgångar eller för driftsutgifter. Företagen får i detta avseende konkurrera på samma villkor som gäller för vanliga näringsdrivande företag.
Det bör ligga i företagens eget intresse att upplåningen inte äventyrar företagens soliditet. Verksamheten bör präglas av en hög soliditet och utredningen föreslår också att det egna kapitalet ökas av denna anledning. Några beloppsgränser för hur stora lån programföretagen får ta upp bör ej finnas.
12.3.5Behov av ökat eget kapital
Programföretagens egna kapital består i dag i princip endast av det egna aktiekapitalet. Aktiekapitalet uppgår till 100 000 i de tre företagen. Det är det lägsta belopp som tillåts för aktiekapitalets storlek för privata aktiebolag17 enligt aktiebolagslagen (1975:1385, ABL).
När företagen i public
Programföretagen kommer med den nya finansieringsmetoden att stå friare i valet mellan att egenfinansiera en investering eller att
17 Privata aktiebolag är sådana bolag som inte är noterade på börsen.
209
| Finansiering | SOU 2005:2 |
lånefinansiera densamma. En lånefinansiering av en viss anskaffning kan bedömas vara företagsekonomiskt mera lämpligt än betalning av investeringen kontant. Kreditgivare kräver ofta att ett bolag har en viss balans mellan främmande (upplånat) kapital och eget kapital. För att ett bolag skall kunna låna pengar är det därför ofta nödvändigt att bolagets eget kapital är av en viss storlek. Ökning av aktiekapitalet kan också användas som ett sätt att skaffa ytterligare rörelsekapital.
Utredningen finner, av de skäl som anförts ovan, det lämpligt att det egna kapitalet höjs i programföretagen. Företagen har i en särskild skrivelse till utredningen18 anfört följande: ”De tre programbolagen kan konstatera att genom en uppskrivning av värdet på aktierna i SRF skulle bolagen, allt annat obeaktat, visa upp en mer rättvisande bild av sin finansiella situation. Att åstadkomma en sådan mer rättvisande och tydlig bild är angeläget oberoende av de skäl som skulle uppkomma vid en övergång till direktfinansiering. De tre programbolagen gör bedömningen att den teknik som utredningen visar på skulle vara intressant för bolagen att tillämpa förutsatt att inga negativa effekter uppkommer i något avseende såsom skatteeffekter för programbolagen, SRF eller ägarstiftelsen. Frågan har presenterats i respektive programbolags styrelse och arbete har inletts för att klargöra om och under vilka förutsättningar en uppskrivning skulle kunna ske så snabbt som möjligt. Tidigast skulle åtgärden kunna vidtas i årsboksluten för 2004. Arbetet bedrivs med sikte på att så skall kunna ske.”
12.3.6Finansiering av SRF
Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF) finansieras liksom RIKAB genom medelsavstående från programföretagen. SRF sköter koncerngemensamma tjänster avseende arkiv, telefonväxel, bibliotek, företagshälsovård m.m. för programföretagens räkning. SRF äger och förvaltar de fastigheter vari verksamheten bedrivs (utom för UR vars verksamhet bedrivs i lokaler som hyrs av extern värd). Vid en övergång till direktfinansiering blir enligt utredningens uppfattning medelsavstående inte längre en möjlig finansiering för SRF. I stället måste de tjänster som tillhandahålls av SRF inom koncernen faktureras på vanligt vis. Liksom i fallet
18
210
| SOU 2005:2 | Finansiering |
med RIKAB bör dessa tjänster i de flesta fall bli föremål för mervärdesskatt. Vissa tjänster som tillhandahålls av SRF är emellertid enligt mervärdesskattelagstiftningen undantagna från mervärdesskatt. Detta berörs närmare i kapitel 13.
12.3.7Sidoverksamheten
Enligt det senaste riksdagsbeslutet om riktlinjerna för public
Avgiftsmedel får enligt anslagsvillkoren för programföretagen endast finansiera kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten. Sidoverksamheten skall bära sina egna kostnader och skall i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt. Vidare ställs som krav att programföretagen redovisar sidoverksamheter som egna resultatområden. Det skall finnas en resultaträkning och, om god redovisningssed så kräver, en balansräkning för dessa verksamheter. Redovisningen skall ingå som en del av årsredovisningen som granskas av bolagets revisorer.
Sidoverksamhet redovisas i årsredovisningarna för de tre programföretagen. Informationen är emellertid knapphändig och att det är svårt att få någon uppfattning om vad som ligger till grund för företagens uppdelning mellan kärnverksamhet/ kompletterande verksamhet å ena sidan och sidoverksamhet å andra sidan.
Det är viktigt att sidoverksamheten avgränsas från kärnverksamhet och kompletterande verksamhet på ett effektivt sätt. Risken för sammanblandning och korsvis subventionering av de olika verksamheterna finns annars. Det bör i detta samanhang erinras om tillämpningen av EU:s konkurrensregler och särskilt av vad som sägs i Europeiska kommissionens meddelande om
211
| Finansiering | SOU 2005:2 |
tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (2001/C 320/04). Kravet som ställs enligt meddelandet är att en sådan tydlig uppdelning skall göras (se kapitel 8).
Ett sätt att avgränsa sidoverksamheten skulle vara att bilda separata bolag. Intäkterna i ett sådant separat bolag kommer i så fall att bestå av externa försäljningsintäkter samt interna debiteringar mellan koncernbolagen. Bildandet av nya bolag medför dock ökade kostnader för administration etc. Den lämpligaste formen för en effektiv avgränsning av sidoverksamheten har programföretagen själva att avgöra utifrån sidoverksamhetens omfattning och art.
Den verksamhet programföretagen bedriver på Internet omfattas inte av radio- och
Sidoverksamheten inom respektive programföretag skulle i programföretagens årsredovisningar (förvaltningsberättelsen t.ex.) kunna beskrivas så att det tydligare framgår vad som betraktas som sidoverksamhet respektive kompletterande verksamhet och hur man har kommit fram till den gjorda uppdelningen. Bedömningen måste naturligtvis ske mot bakgrund av vad avgiftsmedlen får användas till. Det bör också tydligare framgå vilka slags kostnader som har hänförts till sidoverksamheten samt vilka metoder som används för att bryta ut eventuella gemensamma kostnader. (Se även kommissionens meddelande (2001/C 320/04) i detta avseende.)
212
| SOU 2005:2 | Finansiering |
12.4Konsekvenser för programföretagens redovisning
12.4.1Bakgrund
Vilka redovisningsprinciper som skall tillämpas av olika företag bestäms av vad som anses som god redovisningssed. Olika redovisningsprinciper tillämpas beroende på om företaget är ett noterat eller
Enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:219 skall
Redovisningsrådets rekommendationer, som bygger på internationella redovisningsstandarder, skall tillämpas av noterade företag men tar även sikte på företag som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse. I kapitel 6 redogörs för skillnaden mellan BFN:s och Redovisningsrådets normer.
Det kan konstateras att näringsdrivande företag normalt sett inte finansieras till hundra procent med (statligt) stöd. Finansieringen av public
19 Ändrad genom BFNAR 2004:5. Vägledningen tillhörande BFNAR 2000:2 är upphävd från och med den 1 december 2004 och har ersatts av ett uttalande (dnr 105/04).
213
| Finansiering | SOU 2005:2 |
stödpengarna skall användas till. För programföretagen finns ett uttalat syfte att tilldelade avgiftsmedel skall användas för att producera radio och TV i allmänhetens tjänst. Principen som uttalas av regering och riksdag är att medelstilldelningen skall ske samlat och inte innehålla några specialdestinerade belopp.20 Pengarna är således inte öronmärkta på sätt som avses i rekommendationerna på redovisningsområdet och som avses i skattelagstiftningen.
Genom en övergång till direktfinansiering kommer informationsvärdet av resultat- och balansräkning i redovisningen av verksamheten i programföretagen och i SRF och RIKAB sannolikt att öka. De särskilda principer som tillämpas i dag vid redovisning av erhållna avgiftsmedel (se kapitel 6) kommer att ersättas av normal intäktsredovisning. Redovisningsprinciperna för materiella anläggningstillgångar samt sättet att kostnadsredovisa programproduktioner kommer att påverkas.
12.4.2Nya krav på redovisningen
Programföretagen hanterar avgiftsmedel av betydande storlek. Avgiftsmedlen inflyter till programföretagen i det nya förslaget med stöd av en lagstiftning om medieavgift. Den särskilda finansieringsordning som föreslås för programföretagen i kombination med det särskilda uppdrag som formuleras i företagens sändningstillstånd är skäl för att höga krav skall ställas på företagens redovisning av sin verksamhet, särskilt avseende hur tilldelade avgiftsmedel har använts för att uppfylla public serviceuppdraget.
Enligt av regeringen beslutade Riktlinjer för extern rapportering från företag med statligt ägande (April 2002 med tillämpning från den 1 januari 2003) ägs företag med statligt ägande ytterst av svenska folket och har därmed ett stort allmänintresse. Statliga företag skall därför vara minst lika genomlysta som noterade företag. Statligt ägda bolags olika rapporter skall presenteras, i tillämpliga delar, enligt de rekommendationer som anges i Stockholmsbörsens noteringsavtal med bilagor. Utöver detta bör bolagen i årsredovisningen lämna:
•En övergripande omvärldsbeskrivning.
20 Jfr prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst
214
| SOU 2005:2 | Finansiering |
•En redogörelse över beslutade finansiella mål, verksamhetsmål och i förekommande fall särskilda samhällsuppdrag samt hur dessa har uppfyllts.
•En risk- och känslighetsanalys som beskriver företagets huvudsakliga rörelserespektive finansiella risker.
•En beskrivning av bolagets jämställdhetspolicy, arbetet med mångfald samt en redogörelse för samtliga incitamentsprogram.
•En beskrivning av styrelsens sammansättning och styrelsearbetet under året.
•En redogörelse för fastställd utdelningspolicy.
•Information om företagets miljöarbete med en redogörelse för miljöpolicy, miljömål, produktionens och
Vidare framgår att delårsrapporter skall lämnas kvartalsvis inom två månader från utgången av rapportperioden. Företagen skall även publicera sina kvartalsrapporter, bokslutskommunikéer samt årsredovisningar på företagets hemsida.
I gruppen företag med statligt ägande ingår både företag med marknadsmässiga krav och företag med särskilda samhällsintressen.
Enligt Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2002 (rapport utgiven av Näringsdepartementet 2003) kännetecknas statliga företag med marknadsmässiga krav av något eller båda av följande kriterier:
•De verkar på en marknad med full konkurrens.
•Ägaren, staten, ställer marknadsmässiga krav på resultat och avkastning baserade på riskprofil.
Utvärdering och uppföljning baseras på dessa kriterier, samt i vissa fall på särskilt uttryckta ägarkrav.
Företag med särskilda samhällsintressen kännetecknas, enligt samma rapport, av något eller flera av följande:
•Ägaren, staten, styr verksamheten på ett påtagligt och direkt sätt.
•De verkar på en marknad med särskilda förbehåll.
•En del av företagen verkar helt eller delvis utan konkurrens, andra är fullt konkurrensutsatta.
215
| Finansiering | SOU 2005:2 |
Programföretagen får anses passa in i kategorin företag med särskilda samhällsintressen. De är visserligen inte statliga bolag men ägs av en av staten bildad förvaltningsstiftelse. Ägarkonstruktionen har tillkommit för att garantera företagens publicistiska oberoende och självständighet från statsmakten. Företagen har emellertid ett så specifikt uppdrag och verkar på en marknad med särskilda förbehåll (reklamförbudet) att de kan jämställas med ett företag med särskilda samhällsintressen. Företagen verkar i konkurrens med andra radio- och
Det finns alltså skäl att tillämpa de riktlinjer som gäller för redovisningen i statligt ägda bolag, men med vissa begränsningar. En anpassning fullt ut till dessa riktlinjer är inte möjligt på bolagsnivå eftersom onoterade bolag i sin årsredovisning inte får tillämpa samma redovisningsprinciper som de noterade bolagen. Onoterade bolag får inte i samma utsträckning som noterade bolag tillämpa internationella redovisningsstandarder.21 Programföretagen bör således tillämpa riktlinjerna bortsett från de delar som avser information enligt Stockholmsbörsens noteringsavtal. Kraven på redovisningen omfattar således den lista som framgår ovan samt delårsrapporter och publicering av rapporter som också framgår ovan. Vidare bör för koncernredovisningen i ägarstiftelsen den valmöjlighet som framgår av 7 kap. 33 § årsredovisningslagen (1995:1554) om tillämpning av de internationella redovisningsstandarder som avses i förordning (EG) nr 1606/2002 inte utnyttjas.22 Val av denna redovisningsprincip på koncernnivå kommer att leda till att olika värderingsprinciper tillämpas på koncernrespektive bolagsnivå vilket försvårar jämförbarheten i redovisningen av public
De förändringar som skall göras i redovisningen är ytterst frågor som revisorerna i public
21Se prop. 2004/05:24 Internationell redovisning i svenska företag. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005.
22Se prop. 2004/05:24 Internationell redovisning i svenska företag.
216
| SOU 2005:2 | Finansiering |
12.5Ekonomisk förvaltning – ägarstiftelsens roll
Samtliga företag i public
Ägandet i programföretagen präglas inte av vinstintressen. Programföretagen skall enligt anslagsvillkoren använda sina medel för att producera radio och TV i allmänhetens tjänst i enlighet med de av regeringen utfärdade sändningstillstånden. Eventuella vinstmedel skall enligt bolagsordningarna överföras i ny räkning, dvs. återinvesteras i bolagen. Förvaltningsstiftelsens intressen liknar på så sätt inte en normal ägare vars intressen oftast bygger på ett avkastningskrav på investerat kapital. Förvaltningsstiftelsens insatser i egenskap av ägare är begränsade. En av stiftelsens viktigaste uppgifter är att utse styrelseledamöter i bolagen.
Ägarstiftelsens utövande av sin ägarroll regleras av stiftelseförordnandet samt av regler i aktiebolagslagen. Enligt stiftelseförordnandet skall stiftelsen tillgodose sitt syfte (som består i att främja självständigheten hos programföretagen) genom att äga och förvalta aktier i bolagen. Enligt aktiebolagslagen utövas en aktieägares inflytande i aktiebolaget vid bolagsstämman som är bolagets högsta beslutande organ. En ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång per år. En extra bolagsstämma kan hållas vid behov. På bolagsstämman äger aktieägare rätt att på eget initiativ få visst ärende behandlat. Vidare gäller enligt aktiebolagslagen att aktieägare i bolag med högst tio delägare har rätt att ta del av räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning det behövs för att aktieägaren skall kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som skall behandlas vid bolagsstämman. Insynen får emellertid begränsas om denna kan leda till allvarlig skada för bolaget (jfr 9 kap. 24 § ABL). För ägarstiftelsen innebär detta att den har rätt till en betydande insyn i programföretagens verksamhet.
Public
217
Finansiering SOU 2005:2
slopas borde enligt utredningens uppfattning leda till att ägarstiftelsen får en mer aktiv roll.
Vad gäller anslagsvillkoren har utredningen i Bilaga 3 angett hur de skulle kunna fördelas.
Utredningen vill dock understryka att detta inte innebär att stiftelsen får någon ändrad roll vad gäller företagens organisation och publicistiska verksamhet.
12.6Granskningsnämnden för radio och TV
En begränsad del av avgiftsmedlen förs i dag till statsbudgetens inkomstsida för att sedan anslås till Granskningsnämnden för radio och TV . I budgetpropositionen för år 2005 föreslår regeringen att
| Granskningsnämnden skall | tilldelas | 9,7 | miljoner kronor | varav |
| 6 489 000 kronor skall | anvisas | från | rundradiokontot | till |
| statsbudgetens inkomstsida. |
Förslaget om direktfinansiering aktualiserar finansieringen av nämnden.
I prop. 1995/96:161 föreslog regeringen att användningen av TV- avgiftsmedlen borde renodlas för att finansiera programbolagens verksamhet, inklusive kostnaderna för RIKAB. Granskningsnämnden skulle enligt förslaget helt finansieras via statsbudgeten. En majoritet i kulturutskottet ansåg dock att det var naturligt att programföretagen via avgiftsmedlen bidrog till finansieringen av nämnden (1995/96:KrU12). Detta blev också riksdagens beslut.
För närvarande fattar riksdagen för varje år beslut om hur stor del som av rundradiomedlen skall anvisas till Granskningsnämnden. Ett bibehållande av nuvarande ordning skulle kräva att riksdagen på denna enda punkt fattade beslut om disposition av inflytande medieavgifter. För utredningens del synes det principiellt mest rimligt att, såsom föreslogs av regeringen 1995, Granskningsnämnden helt finansieras över statsbudgeten.
12.7Finansieringssystemet och EU
Utredningen vill avslutningsvis beröra frågan om det föreslagna finansieringssystemet kan bedömas stå i överensstämmelse med de bestämmelser som finns inom EU. De har redovisats i kapitel 8.
218
| SOU 2005:2 | Finansiering |
Med den föreslagna direktfinansieringen kommer riksdag och regering inte längre att besluta om tilldelningen av medel till public
Sammantaget kommer således villkoren för de tre programföretagen i finansiellt hänseende att i högre utsträckning än tidigare motsvara de villkor som självständiga konkurrensutsatta företag lever under. Det föreslagna finansieringssystemet blir mera genomskådligt än dagens system för medelstilldelning. Utredningen gör därför bedömningen att verksamheten med radio och TV i allmänhetens tjänst, som den skall utföras av SVT, SR och UR, är väl förenlig med regelsystemet inom EU.
219
13 Mervärdesskatt och inkomstskatt
13.1Mervärdesskatt
13.1.1Dagens finansieringssystem i mervärdesskattehänseende
Som framgått av redogörelsen i kapitel 7 tillämpas bestämmelsen i 3 kap. 20 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML) så att varken de medel som anvisas av riksdagen (statsbidrag) eller
Undantaget från mervärdesskatt innebär att företagen inte har rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärv för den undantagna delen av verksamheten. Mervärdesskatt som belöper på förvärv som görs för sidoverksamheten får dras av i enlighet med de allmänna bestämmelserna om avdragsrätt i 8 kap. ML. För förvärv som avser såväl den skattefria delen som den skattepliktiga delen av verksamheten får programföretagen göra avdrag för en del av den ingående mervärdesskatten. En uppdelning av den ingående mervärdesskatten får enligt 8 kap. 13 § ML göras efter skälig grund.
Programföretagen finansieras till huvudsaklig del av statsbidrag. De medel som tas i anspråk vid tilldelning av statsbidraget utgörs av till staten influtna
221
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
I vissa fall kan dock bidrag bli föremål för mervärdesskatt. Det är sådana fall där bidraget faktiskt får anses utgöra en ersättning för en leverans av vara eller ett tillhandahållande av en tjänst. Transaktionen som ”bidragsfinansieras” kommer därmed att omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt. För att bedöma bidragets karaktär i mervärdesskattehänseende måste en analys göras av bidragsvillkoren i det enskilda fallet. Om den som utbetalar bidraget får en konkret motprestation i form av en vara eller en tjänst kan bidraget i själva verket utgöra en ersättning och skall beläggas med mervärdesskatt. När bidragsgivaren är det allmänna (stat eller kommun eller statliga eller kommunala organ) visar praxis på
På grund av det sätt på vilket bidraget till programföretagen utgår är det inte sannolikt att det finns en sådan koppling mellan bidraget och tillhandahållandet av utsändningstjänsterna som krävs för att bidraget skall anses utgöra en ersättning för ett tillhandahållande av utsändningstjänster. Om det statsbidrag som utgår för att finansiera programföretagens kärnverksamhet inte anses utgöra en ersättning för en vara eller en tjänst uppkommer frågan om själva
222
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
programföretagen utgörs av de medel som inflyter i form av TV- avgifter. Karaktären av
Enligt lagen om
Sidoverksamheten skall enligt riktlinjerna för radio och TV i allmänhetens tjänst1 bära sina egna kostnader och får inte finansieras av statsbidraget. Det betyder att programföretagen måste ta betalt direkt från kunden för de varor och tjänster som levereras inom ramen för denna verksamhet. Denna verksamhet faller därför inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt.
13.1.2Direktfinansiering – konsekvenser för mervärdesskatten
Utredningens bedömning: Vid införandet av direktfinansiering kommer medieavgiften att enligt lag utgöra en betalning för rätten att ta del av utsändningar från programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildnings-
1 Se prop. 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002 2005, s. 66.
223
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
radio AB. Avgiften får anses som en ersättning för en tjänst som tillhandahålls avgiftsbetalaren. Eftersom tjänsten inte omfattas av något undantag från skatteplikt bör den bli föremål för mervärdesskatt.
Direktfinansiering och de svenska mervärdesskattereglerna
I det nya systemet med direktfinansiering kommer nuvarande system med bidragsfinansiering att upphöra. Programföretagen kommer att erhålla uppburna medieavgifter direkt till verksamheten.
Medieavgiften skall enligt utredningens förslag finansiera radio och TV i allmänhetens tjänst och utgöra en betalning för rätten att ta del av programföretagens utsändningar. Därmed skapas en koppling mellan ersättningen, medieavgiften, och tjänsten som tillhandahålls, rätten att ta del av utsändningar från programföretagen. Uppbörden av avgiften skall, liksom i dag, skötas av RIKAB.
Vad händer i förhållande till de svenska mervärdesskattereglerna vid en övergång till ett system där avgiften går direkt till programföretagen? Dagens bidragsfinansiering leder inte till någon mervärdesbeskattning för programföretagen eftersom bidraget som erhålls från staten inte kan anses som en ersättning för en vara eller tjänst (se avsnitt 13.1.1). Mervärdesskattesystemet (såväl det svenska som EG:s system) bygger på att det finns en ersättning för den levererade varan eller den tillhandahållna tjänsten. Om ingen ersättning utgår faller transaktionen utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Genom att i den föreslagna lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst klargöra att medieavgiften utgör en ersättning för rätten att ta del av utsändningar från programföretagen och genom att medieavgiften går direkt till företagen, har det tydliggjorts att medieavgiften utgör en ersättning för ett tillhandahållande av en tjänst. Denna transaktion faller således inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt. När en transaktion faller inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt kan denna transaktion beläggas med mervärdesskatt, under förutsättning att den enligt lag inte är särskilt undantagen från mervärdesskatt.
Det torde bli möjligt att belägga ersättningen (medieavgiften) med mervärdesskatt enligt den svenska mervärdesskattelagen enligt
224
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
dess nuvarande lydelse. Undantaget i 3 kap. 20 § ML avser bidragsfinansierad radio- och
Artikel 4.5 i det sjätte mervärdesskattedirektivet
Som nämnts i avsnitt 7.2.3 finns två bestämmelser i det sjätte direktivet som kan innebära att radio- och
2 Se vidare om svensk rätt i förhållande till
225
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
Undantag enligt artikel 13 A 1 q i det sjätte mervärdesskattedirektivet
Som framgår av kapitel 7 finns i artikel 13 i det sjätte mervärdesskattedirektivet ett särskilt undantag från mervärdesskatt som avser vissa radio- och televisionsorgan. Artikel 13 A 1 q lyder på följande vis (ingressen till själva undantaget står i artikel 13 A 1):
Without prejudice to other Community provisions, Member States shall exempt the following under conditions which they shall lay down for the purpose of ensuring the correct and straight forward application of such exemptions and of preventing any possible evasion, avoidance or abuse:
q) activities of public radio and television bodies other than those of a commercial nature.
Den franska versionen av q) lyder ”les activités des organismes publics de radiotélévision autres que celles ayant un caractère commercial” och den tyska versionen av q) lyder ”die Tätigkeiten der öffentlichen Rundfunkund Fernsehanstalten, ausgenommen Tätigkeiten mit gewerblichem Charakter.”
Enligt den svenska språkversionen av artikel 13 A 1 q skall medlemsstaterna undanta från beskattning ”Verksamheter av icke kommersiella offentliga radio- och televisionsorgan”. Lydelsen avviker från de övriga språkversionerna genom att man på svenska talar om att själva organet skall vara såväl ”icke kommersiellt” som ”offentligt” medan man i de andra språkversionerna snarare synes tala om ”icke kommersiella aktiviteter” av ”offentliga radio- och televisionsorgan”. Som framgått av kapitel 7 ansluter sig utredningen till lydelsen i de andra språkversionerna; det är således såväl aktiviteternas karaktär som karaktären på det organ som utövar aktiviteten som avgör om undantaget är tillämpligt för radio- och
Undantagen i artikel 13 skall enligt ett flertal domar i EG- domstolen tolkas restriktivt eftersom de utgör undantag från den allmänna principen om att mervärdesskatt skall utgå på alla varor och tjänster som levereras mot ersättning av en beskattningsbar person (se bland annat domarna
Vad som avses med ”icke kommersiella aktiviteter” av ”offentliga radio- och televisionsorgan” finns inte närmare angivet i artikel 13 i det sjätte direktivet. En tolkning av bestämmelsen får göras med
226
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
stöd av de uttalanden som gjordes i samband med tillkomsten av bestämmelsen, med beaktande av offentliga tolkningsuttalanden som gjorts i den s.k. mervärdesskattekommittén3 samt allmänna principer för tolkning av
Karakteristiskt för radio- och TV i allmänhetens tjänst (public service radio and television) är att det är en oberoende radio- och
Vid tillkomsten av bestämmelsen i det sjätte direktivet bedrevs radio och TV i allmänhetens tjänst i många
3 En kommitté som består av företrädare från samtliga medlemsstater vars uppgift är att behandla tolkningsfrågor på initiativ av antingen kommissionen eller länderna själva. Kommitténs uttalanden är inte rättsligt bindande.
227
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
privaträttsliga subjekt. Spännvidden avseende organisations- och ägarform samt finansiering är således stor.
I
I kommissionens förslag till det sjätte direktivet, COM (73) 950 av den 20 juni 1973 fanns inte något förslag motsvarande undantagsregeln i artikel 13 A 1 q om offentliga radio- och televisionsorgan med. I stället anfördes i anslutning till förslaget om icke beskattningsbara personer i artikel 4.5 att denna bestämmelse även skulle anses omfatta aktivitet som bedrevs av ”broadcasting authorities”. Undantagsregeln i artikel 14 (nuvarande 13) var enligt förslaget utformad som en lista med tjänster som om de utfördes av
•”bodies governed by public law”
•
•”private charitable organizations”
skulle undantas från mervärdesskatt. I ändringsförslaget från kommissionen, COM (74) 725 final av den 26 juli 1974, hade kommissionen i uppräkningen av tjänster preciserat texten så att det framgick att aktiviteter som bedrivs av radio- och TV- organisationer inte skulle omfattas av undantaget. Kommissionen hade alltså föreslagit en skattefrihet för ”broadcasting authorities” inom ramen för artikel 4.5 och inte något särskilt undantag i nuvarande artikel 13.
Den antagna texten blev en helt annan. Ett särskilt undantag infördes för icke kommersiella aktiviteter som bedrivs av offentliga radio- och televisionsorgan (nuvarande artikel 13 A 1 q). Medlemsländerna kunde uppenbarligen inte enas om en gemensam
228
SOU 2005:2 Mervärdesskatt och inkomstskatt
lista med undantagna tjänster med den utformning som kommissionen hade föreslagit.
I kommissionens andra rapport, COM (88) 799 final av den 20 december 1988, om genomförandet av det sjätte direktivets bestämmelser i medlemsländerna och tillämpnings- och tolkningsproblem förknippade med detta påtalades att radio- och
Kommissionen föreslog i ett direktivförslag som lades fram 19924 att vissa undantag i det sjätte direktivet skulle slopas, däribland artikel 13 A 1 q. En valmöjlighet skulle dock finnas kvar för medlemsländerna för det fall något land önskade behålla undantaget för icke kommersiell aktivitet som bedrevs av offentliga radio- och televisionsorgan. Direktivförslaget, som innehöll en rad andra ändringar avseende undantagsregler i det sjätte direktivet, drogs tillbaka på grund av svagt intresse från medlemsstaternas sida.
Hur bör, mot bakgrund av det ovan sagda, artikel 13 A 1 q tolkas?
Enligt bestämmelsen skall två kriterier vara uppfyllda för att undantaget skall vara tillämpligt: aktiviteterna skall vara icke kommersiella och de skall bedrivas av offentliga radio- och televisionsorgan.
Ett grundläggande krav för att en transaktion skall omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt är, som nämnts inledningsvis i detta kapitel, att det finns en leverans av en vara eller en tjänst mot ersättning (omsättning). Något som utförs gratis kan i princip inte mervärdesskattebeläggas.5 För att undantag enligt artikel 13 skall komma i fråga krävs således att det finns en leverans mot ersättning av vara eller tjänst i verksamheten som undantaget omfattar. Det första kriteriet i artikel 13 A 1 q, kravet att det skall röra sig om en icke kommersiell aktivitet synes ta sikte på själva
4COM (92) 215.
5Utom i de fall det blir tal om s.k. uttagsbeskattning, men då tillhandahålls varor och tjänster i verksamheten normalt sett mot ersättning.
229
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
intäktskällan i verksamheten, dvs. vad som utgör själva ersättningen för leveransen av radio- och
Vid tillkomsten av det sjätte direktivet år 1977 fanns liksom i dag
Det andra kriteriet i artikel 13 A 1 q tar sikte på själva subjektet som bedriver radio- och televisionsverksamhet, offentliga radio- och televisionsorgan. Mervärdesskattekommittén uttalade sig även avseende detta kriterium i den gemensamma riktlinjen som refereras ovan. Inte heller i denna del var riktlinjen enhällig. Nästan alla delegationer i mervärdesskattekommittén ansåg att det
6 Handledning för mervärdesskatt 2004, bilaga 16, s. 889, Skatteverket.
230
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
viktigaste kriteriet för att identifiera ett televisionsorgan som ett offentligt televisionsorgan är offentlig finansiering (offentliga bidrag eller avgifter). Bland övriga kännetecken finns emellertid särskilda skyldigheter, exempelvis täckning av ett visst territorium eller ett språkområde.
Kommitténs gemensamma riktlinjer är inte rättsligt bindande för medlemsländerna men ger en indikation på hur medlemsländerna tolkar och tillämpar det sjätte direktivet. Uttalandet i mervärdesskattekommittén får ses mot bakgrund av att de flesta medlemsländer vid denna tidpunkt tillämpade någon form av undantag eller befrielse från mervärdesskatt för sina public serviceorgan. Undantaget i de olika medlemsländerna kan ha grundats på artikel 4.5, artikel 13 A 1 q eller på att verksamheten helt eller delvis faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt på grund av bidragsfinansiering (ingen ersättning finns att beskatta). Denna olikformiga tillämpning framkom också av kommissionens andra rapport vilken berörts ovan. Med hänsyn till att public
Bestämmelsen i artikel 13 A 1 q har aldrig prövats av EG- domstolen. Utan ett sådant avgörande finns således ingen för medlemsstaterna rättsligt bindande tolkning av bestämmelsen. EG- domstolen har emellertid i andra domar uttalat att undantagen i artikel 13 skall tolkas restriktivt och med beaktande av principen om skatteneutralitet. Principen om skatteneutralitet utgör bland annat ett hinder mot att liknande och således konkurrerande varor och tjänster behandlas olika i mervärdesskattehänseende.
Redogörelsen ovan visar att det är svårt att finna en hållbar självständig gemenskapsrättslig innebörd av uttrycket offentliga radio- och televisionsorgan som bedriver icke kommersiella aktiviteter i artikel 13 A 1 q i det sjätte direktivet. Uttalandet av mervärdesskattekommittén om vad som utgör ett offentligt radio- och televisionsorgan är något oklart eftersom kommittén i samma riktlinje säger att finansiering genom licensavgifter och bidrag utgör radio- och televisionsorganens enda icke kommersiella
7 Se bland annat rapporten En ny tid för public service rapport om konkurrensesituasjonen i et kommersielt marked og den fremtidige finansiering av public service og TV. YLE, DR, RUV, SVT, SR och NRK av den
231
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
aktivitet. Innebörden i uttrycket offentligt radio- och televisionsorgan synes logiskt sett i stället ta sikte på den reglering som kringgärdar public
Vid genomgången av förarbetena till bestämmelserna i den svenska mervärdesskattelagen som gjorts i kapitel 7 ovan har framkommit att det på grund av programföretagens särskilda ställning som public
Genom de förändringar av finansieringssystemet som utredningen föreslår uppstår en ny situation för de tre programföretagen. Deras verksamhetssätt i ekonomiskt, organisatoriskt och administrativt hänseende kommer att bli mera likt övriga radio- och
8Offentligrättsliga organ som myndigheter, aktiebolag som ägs av staten, aktiebolag som ägs delvis av staten och andra privata ägare, etc. Information från European Broadcasting UnionEBU (september 2004).
9Det rådde ett undantag för public
232
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
det statliga inflytandet minskar och oberoendet stärks. Verksamheten regleras av lagstiftning som gäller lika för alla radio- och
Ytterligare en fråga som i detta sammanhang bör beröras är huruvida ersättningen för en tjänst som en person enligt lag är skyldig att förvärva kan beläggas med mervärdesskatt. En utgångspunkt för att en transaktion kan bli föremål för mervärdesskatt är som framgått av redogörelsen i detta kapitel och kapitel 7 att det föreligger en leverans av en vara eller ett tillhandahållande av en tjänst mot ersättning. Det finns ingen bestämmelse på mervärdesskatteområdet som säger att en sådan betalning måste vara frivillig för att kunna beläggas med mervärdesskatt. Hade ett sådant krav uppställts i mervärdesskattelagstiftningen hade detta kunnat utnyttjas i skatteundandragande syfte. Ett fall där ett förvärv av en viss tjänst är obligatorisk och ersättningen beläggs med mervärdesskatt är betalningen för den enligt lag obligatoriska kontrollbesiktningen av fordon.11
Utredningen menar att de förändringar som föreslås (se kapitel 12) sammantaget innebär att programföretagen kommer att stå friare i förhållande till det allmänna och att företagen i högre grad än i dag kommer att kunna påverka och styra användningen av sina egna resurser. Utredningen anser att de ekonomiska och organisatoriska villkoren för programföretagen förändras i sådan utsträckning att programföretagen därför inte längre kan anses som ”offentliga radio- och televisionsorgan” enligt artikel 13 A 1 q. Därmed är inte samtliga kriterier för undantag från mervärdesskatt enligt bestämmelsen uppfyllda såvitt avser verksamheten i SVT, SR och UR. Eftersom tjänsten inte omfattas av något undantag från skatteplikt bör den bli föremål för mervärdesskatt.
10Regeringsformen om fri åsiktsbildning m.m., yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), Radio- och
111 § förordning (2001:17) om förrättningsavgifter för vissa besiktningsorgan på fordonsområdet samt Vägverkets föreskrifter om förrättningsavgifter för Aktiebolaget Svensk Bilprovning, VVFS 2001:1.
233
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
13.1.3Val av skattesats
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att en reducerad skattesats om 6 procent skall utgå på programföretagens tillhandahållande av produktion och utsändning av radio och TV.
Regler om skattesats i det sjätte mervärdesskattedirektivet
Enligt artikel 12.3 a i det sjätte direktivet skall medlemsländerna tillämpa en standardskattesats om minst 15 procent. Medlemsländerna har dock rätt att tillämpa högst två reducerade skattesatser. De reducerade skattesatserna får dock endast tillämpas på de varor och tjänster som räknas upp i bilaga H till det sjätte direktivet. Enligt bilaga H punkt 7 får medlemsländerna tillämpa en reducerad skattesats på mottagning av utsändningstjänster (”reception of broadcasting services”). De tjänster som här kan komma i fråga synes vara så kallade
12Uppgifter från Kommissionens arbetsdokument ”VAT rates applied in the Member States of the European Community”, doc. 2008/2004. Uppgifterna i dokumentet baseras på uppgifter som respektive medlemsland tillhandahåller kommissionen. Enligt kontakter med kommissionen kan uppgifterna från de nya medlemsländerna avseende beskattning av TV- licensen vara osäkra då det kan råda olika uppfattningar i dessa länder om vad som avses med
234
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
mervärdesskatt. Om programföretagens tjänster beskattas med en lägre skattesats men bibehållen 25 procent för
Likabehandlingsprincipen är en allmän rättsgrundsats som härleds ur medlemsländernas gemensamma rättsliga tradition. Principen brukar uttryckas som ett krav på att jämförbara situationer inte skall behandlas olika om inte särbehandlingen är objektivt grundad. En prövning av principen kan på skatteområdet t.ex. ske såväl i förhållande till gränsöverskridande transaktioner (varor och tjänster från andra
Vad beträffar ”mottagning av utsändningstjänster” i bilaga H punkt 7 i det sjätte direktivet uppstår frågan om en reducerad skattesats kan tillämpas endast på vissa tjänster inom denna kategori, nämligen de som tillhandahålls av programföretagen, utan att en sådan tillämpning kommer i konflikt med principen om likabehandling. Frågan får analyseras med utgångspunkt från praxis i
Principen om likabehandling eller principen om skatteneutralitet på mervärdesskatteområdet har många gånger bedömts av EG- domstolen.
13 Ds 2002:51 Mervärdesskatten på ekologiska livsmedel, s. 55.
235
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
enhetlig skattesats. I
Vissa läkemedel vilka var ersättningsberättigade för den enskilde, belades med lägre mervärdesskatt, medan övriga läkemedel beskattades med en högre skattesats.
I generaladvokatens yttrande i målet drogs samma slutsatser, men här påpekades särskilt betydelsen av de receptkrav som gällde för de ersättningsberättigade produkterna och att det offentliga stödet till dessa produkter gör att de kostar konsumenten lite eller ingenting. Ersättningsberättigade och andra mediciner är därför inte utbytbara mot varandra efter konsumentens fria val. I domen antyds också, på ett inte alltför tydligt sätt, att utgången i målet skulle ha kunnat bli en annan om ”en icke försumbar mängd
236
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
ersättningsgilla läkemedel köpts utan något läkarrecept”, vilket inte framgått av handlingarna eller påståtts av kommissionen. I övrigt synes det kunna vara så att domstolens godkännande av de differentierade momssatserna på läkemedel influerats av att stödordningen som sådan på olika sätt byggt på befintliga EG- regler och godkännanden, och att momsdifferentieringen direkt kopplats till denna stödordning. Genom annan lagstiftning har tillåtits en olik behandling av läkemedel som i och för sig är likadana eller liknande, och detta kan sägas ha inneburit att en momsdifferentiering inte innebär någon (ytterligare) snedvridning av konkurrensen.
I ett senare fördragsbrottsmål om differentierad mervärdesskatt har
Vad kan utläsas av
14Huvudregeln om skattesatser i det sjätte direktivet.
15Specialbestämmelse om reducerad skattesats för leverans av el och gas.
16Abonnemangsavgiften ansågs i domen vara ett vederlag för tillhandahållande av naturgas och elektricitet och inte någon särskild prestation, se p. 19 20 samt 28 i domen.
237
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
produkter som till det yttre förefaller vara likadana eller liknande ändå kan befinnas vara inte liknande och därmed inte konkurrerande varor. Det hela beror på om det finns en gemensam marknad för produkterna och därmed en faktisk konkurrenssituation mellan dessa. I mervärdesskattesammanhang är den avgörande frågan om en skillnad i skattesatser mellan produkterna kan antas påverka konsumenternas val. Det kan vara tillåtet att tillämpa olika mervärdesskatt för produkter som är fysiskt lika eller liknande, om det finns faktorer på marknaden som gör att momsdifferentieringen saknar betydelse som konkurrensfaktor.”
Rättsfallet
Member States may apply a reduced rate within a given category of annex H only to certain supplies of goods or services or only to certain specific aspects of a single supply of goods or services provided that the application of different rates does not cause distortion of competition.
The Member States must send the necessary information to the Commission, on its request, to check that this condition has been met.
Kommissionen tycks ansluta sig till domstolens slutsatser i målet. Avgörande för bedömningen av om en reducerad skattesats kan tillämpas endast på tjänster som avser radio och TV i allmänhetens tjänst som tillhandahålls av de tre programföretagen och inte på tjänster som tillhandahålls av
Reklamfinansierad radio och TV i mervärdesskattehänseende
TV4 är ett företag vars verksamhet liksom SVT, SR och UR lyder under ett sändningstillstånd som utfärdas av regeringen. TV4:s sändningstillstånd innehåller public
238
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
Reklam- och sponsringstjänster beläggs med 25 procent mervärdesskatt. Reklamtjänster ingår inte i bilaga H i det sjätte direktivet vilket innebär att medlemsländerna inte får införa reducerad skattesats på sådana tjänster.
Radio och TV i allmänhetens tjänst i förhållande till
Radio och TV i allmänhetens tjänst har ett centralt mediepolitiskt uppdrag. Programföretagen bedriver en verksamhet i allmänhetens tjänst. Syftet med verksamheten är att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av programtjänster med hög kvalitet till hela befolkningen med beaktande av olika minoriteters intressen. Programföretagen har en viktig funktion att fylla för mångfald och opinionsbildning i den demokratiska processen samt för den svenska kulturen, det svenska språket och folkbildningen liksom för olika minoritetsgrupper och funktionshindrade. Public
Den som innehar en
17 Med
239
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
kommersiella företagens) kan inte anses konkurrera med varandra och kan därför inte anses vara liknande tjänster (se även
Den enskilde konsumenten som måste betala medieavgiften kan också på frivillig basis välja att skaffa
Programföretagens avgiftsfinansiering innebär vidare att företagen inte konkurrerar med kommersiella aktörer om intäkter i form av reklamintäkter med undantag för de sponsringsintäkter som framför allt SVT uppbär i samband med sportsändningar.
En mervärdesbeskattning av verksamheten i programföretagen bör inte, enligt utredningen, påverka storleken på den nya medieavgiften i så mån att avgiften måste höjas. En mervärdesbeskattning bör således bli i stort sett neutral för den enskilde avgiftsbetalaren. Vid en sådan situation kan införandet av mervärdesskatt i sig inte anses bidra till att störa konkurrensen på marknaden. Den valda skattesatsen bör inte heller medföra att programföretagen får en betydande resursförstärkning genom att företagen som en följd av att mervärdesskatt införs med reducerad skattesats får ett större avdrag för ingående mervärdesskatt än den summa företagen måste betala in i mervärdesskatt till staten. Detta skulle kunna påverka konkurrensen på marknaden.
240
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
Enligt utredningens mening bör en reducerad skattesats tillämpas, lämpligen den som gäller på kulturområdet, nämligen 6 procent. En stor del av tjänsterna på kulturområdet beskattas i dag med 6 procent mervärdesskatt. Det gäller tillträde till konserter, cirkus, biografföreställning, teater, opera, balett, biblioteks- och museiverksamhet som bedrivs av eller som understöds av det allmänna, upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrätter till konstnärliga och litterära verk enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- och bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk. Många tjänster på kulturområdet blev i samband med Sveriges inträde i EU föremål för mervärdesskatt. Beskattningen innebar en anpassning till reglerna i det sjätte mervärdesskattedirektivet. För att hålla nere de ekonomiska effekterna av skattebeläggningen föreslog regeringen en skattesats om 6 procent på de flesta kulturtjänster som blev föremål för mervärdesskatt på grund av
Valet av skattesatsen 6 procent innebär visserligen att kostnaderna minskar för programföretagen eftersom avdraget för ingående mervärdesskatt överstiger den utgående skatten på medieavgiften. Detta kan dock beaktas vid fastställelse av medieavgiften för de närmaste åren.
Det är i detta sammanhang nödvändigt att beröra ytterligare två aspekter på frågan om möjligheten att välja en reducerad skattesats för de tjänster som tillhandahålls av programföretagen. Den ena frågan rör tillämpning av artikel 12.4 i det sjätte mervärdesskattedirektivet och den andra frågan rör huruvida en reducerad skattesats kan anses utgöra ett otillåtet statsstöd.
18 Prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom
241
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
Artikel 12.4 första stycket i det sjätte mervärdesskattedirektivet
I artikel 12.4 i det sjätte direktivet finns en särskild bestämmelse som tar sikte på hur en reducerad skattesats får bestämmas. Enligt artikel 12.4 första stycket gäller följande:
Each reduced rate shall be so fixed that the amount of value added tax resulting from the application thereof shall be such as in the normal way to permit the deduction therefrom of the whole of the value added tax deductible under the provisions of article 17.
Enligt bestämmelsen skall en reducerad skattesats bestämmas så att den utgående skatt som inflyter skall vara sådan att den ingående skatten i verksamheten för vilken avdrag medges enligt bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt kan avräknas mot summan. Utredningen har vid kontakter med tjänstemän på DG TAXUD vid Europeiska kommissionen erhållit följande information avseende bestämmelsens innebörd. Enligt kommissionens tjänstemän skall bestämmelsen utgöra en säkerhetsventil mot att mervärdesskattesystemet, vars syfte är att alstra intäkter till staten, inte undermineras på grund av för lågt satta reducerade skattesatser som kan få till följd att staten får återbetala den mervärdesskatt som annars skulle ha tillfallit staten. Tillämpningen av en reducerad mervärdesskattesats kan också få till effekt att mervärdeskattesystemet används för att understödja viss verksamhet enligt kommissionen. Bestämmelsen har aldrig prövats enligt kommissionen och det är möjligt, enligt kommissionens tjänstemän, att tillämpningen av flera av de reducerade skattesatser som tillåts enligt bilaga H kan komma i konflikt med bestämmelsen vid en närmare prövning.
Det är enligt utredningen svårt att bedöma om införandet av en reducerad mervärdeskattesats på programföretagens tjänster skulle komma i konflikt med denna bestämmelse. Bestämmelsen har, som påpekats ovan, inte prövats tidigare varför tolkningsvägledning saknas. Samtliga
242
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
Om programföretagen regelmässigt erhåller en återbetalning av erlagd mervärdesskatt på grund av tillämpningen av en lägre skattesats om 6 procent kan bestämmelsen om reducerad mervärdesskattesats på tillhandahållanden som finansieras av medieavgiften, som införts med stöd av en annan regel i det sjätte direktivet nämligen artikel 12.3 a och bilaga H, eventuellt komma i konflikt med artikel 12.4 första stycket.
Statsstödsreglerna i
Statsstöd till public
Om en reducerad skattesats väljs för tjänsterna som tillhandahålls i kärnverksamheten i public
•lämnas av statliga medel
•utgöra en fördel för mottagaren
•vara selektivt
•snedvrida eller hota konkurrensen
•påverka handeln mellan medlemsländerna.
Samtliga kriterier måste vara uppfyllda. En reducerad skattesats innebär att staten avstår skattemedel varför kriteriet att stödet skall lämnas av statliga medel får anses uppfyllt. Vidare innebär nedsättningen en fördel som ges utan krav på en motsvarande motprestation. Det är däremot mera tveksamt i vilken utsträckning
243
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
konkurrensen kan påverkas genom att medieavgiften beläggs med en reducerad skattesats. Som anförts ovan kan det med hänsyn till att medieavgiften är en obligatorisk avgift för den som innehar en
För att kriteriet om selektivitet skall vara uppfyllt skall åtgärden gynna vissa företag eller viss produktion. Det kan med andra ord vara fråga om en geografisk eller en sektoriell begränsning. Det kan även vara fråga om att stödet endast utgår till vissa typer av företag eller företag som producerar vissa varor eller tjänster. För att selektivitet skall anses föreligga krävs även att stödmottagaren bedriver ekonomisk verksamhet. Stöd som utgår till enskilda personer är med andra ord inte statligt stöd som faller under fördraget. I nu aktuellt fall kan sägas att radio och TV i allmänhetens tjänst gynnas i förhållande till kommersiellt producerad radio och
Det kan emellertid hävdas att en reducerad skattesats skulle kunna påverka konkurrensen indirekt och utgöra ett stöd till
244
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
programföretagen om företagen genom den låga skattesatsen får en resursförstärkning som kan användas för att göra fler och bättre program och att fler tittare och lyssnare därför väljer att se och lyssna på programföretagen utbud. Detta kan i sin tur medföra att de reklamfinansierade radio- och
13.1.4Tillhandahållanden mellan RIKAB och programföretagen
Som framgått av kapitel 12 bör enligt utredningens bedömning avtalet mellan staten och RIKAB om uppbörd och kontroll av TV- avgiften upphävas. I systemet med direktfinansiering kommer influtna medieavgifter aldrig att tillfalla staten och det finns därmed inget skäl till att avtalet mellan staten och RIKAB skall fortsätta att löpa. De tjänster som RIKAB i dag utför åt staten får i det nya systemet anses utföras åt programföretagen. Såvitt avser den del av verksamheten som består i myndighetsutövning, t.ex. beslut om anmälan av
RIKAB:s verksamhet avseende uppbörd och kontroll skall enligt förslaget finansieras av programföretagen. Den ersättning RIKAB uppbär från programföretagen får i mervärdeskattehänseende anses
19 Se Ds 2002:51, s. 66.
245
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
som en betalning för de tjänster som tillhandahålls av RIKAB åt programföretagen och bör därmed bli belagd med mervärdesskatt.
RIKAB:s verksamhet kan i detta avseende liknas vid ett fastighetsförvaltningsbolag som för hyresvärdens räkning debiterar och uppbär hyror. Sådana tjänster kan anses som administrativa tjänster vilka omfattas av normalskattesatsen om 25 procent. Myndighetsutövning som utövas av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun omfattas inte av mervärdesskatt enligt 4 kap. 7 § mervärdesskattelagen. RIKAB är ett aktiebolag och omfattas därmed inte av denna bestämmelse.
13.1.5Tillhandahållanden mellan SRF och programföretagen
Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF) sköter för programföretagens räkning gemensamma tjänster avseende arkiv, telefonväxel, bibliotek, företagshälsovård m.m. SRF äger och förvaltar de fastigheter vari verksamheten bedrivs (utom för UR vars verksamhet bedrivs i lokaler som hyrs av extern värd). SRF finansieras genom att programföretagen avstår medel till förmån för bolaget, s.k. medelsavstående. Ersättningen betraktas som ett bidrag hos SRF.
Vid en övergång till direktfinansiering blir enligt utredningens uppfattning medelsavstående inte längre en möjlig finansiering för SRF. I stället måste de tjänster som tillhandahålls av SRF inom koncernen faktureras på vanligt vis. Liksom i fallet med RIKAB bör dessa tjänster i de flesta fall bli föremål för mervärdesskatt. Vissa tjänster är enligt mervärdesskattelagen undantagna från mervärdesskatt. Detta gäller t.ex. sjukvård som tillhandahålls inom ramen för företagshälsovård. Mervärdesskatt kan även komma i fråga avseende hyresintäkter under förutsättning att SRF hos Skatteverket ansöker om att bli frivilligt registrerad för uthyrning av rörelselokaler.
13.1.6Några effekter vid en mervärdesskattebeläggning av verksamheten i programföretagen
En viktig konsekvens av att belägga utsändningstjänster som utförs av programföretagen med mervärdesskatt blir att företagen får rätt att göra avdrag för ingående mervärdesskatt. Detta innebär att
246
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
mervärdesskatten i sig inte blir avgörande för om företagen skall upphandla en tjänst eller utföra den i egen regi. Valen kan därmed grundas på andra viktigare hänsyn. Utöver detta skulle en mervärdesbeskattning kunna leda till följande fördelar:20
•En effektivare organisation avseende koncerngemensamma tjänster. Detta kan innebära kostnadsbesparingar för koncernen som helhet. Fakturering mellan bolagen för sådana tjänster kan ske på sedvanligt sätt i stället för som i dag genom medelsavstående.
•Det blir lättare att jämföra kostnader i verksamheten i förhållande till andra företag med likartad verksamhet. Det blir också lättare att internt göra sådana jämförelser. I dag redovisar företagen sina kostnader inklusive mervärdesskatt vilket försvårar dylika jämförelser.
•Sidoverksamhet kan renodlas och läggas i separat bolag. Tillhandahållanden mellan programföretagen och sidoverksamheten faktureras på sedvanligt vis.
•De tolkningsproblem som föreligger i dag när det gäller tillämpningen av mervärdesskattereglerna vid köp av externa tjänster skulle minska liksom därmed följande arbete för skattemyndigheter och domstolar.
•Den dolda mervärdesskatt som ligger i
13.2Inkomstskatt
Utredningens bedömning: En övergång till direktfinansiering får betydelse för vilka skatteregler som skall tillämpas. Reglerna om näringsbidrag kommer inte längre att vara tillämpliga på de medel som inflyter i verksamheterna.
20 Se även Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002 2005 (SOU 2000:55), kapitel 14.
247
| Mervärdesskatt och inkomstskatt | SOU 2005:2 |
13.2.1Bakgrund
Samtliga företag inom public
Vidare gäller enligt 29 kap. 8 § inkomstskattelagen att om ett näringsbidrag skall användas ett senare beskattningsår än det år bidraget lämnas, skall bidraget tas upp till beskattning eller, vid anskaffande av tillgångar som skrivs av, bidraget minska anskaffningsvärdet/lagervärdet, först det senare beskattningsåret, om den skattskyldige begär det.
Enligt uppgifter till utredningen tillämpar programföretagen samt RIKAB och SRF 29 kap. 8 § IL och reserverar överskott i den avgiftsfinansierade delen av verksamheten under balansposten upplupna kostnader och förutbetalda intäkter under rubriken ”skuldförda avgiftsmedel” i årsredovisningen. Beloppen intäktsförs påföljande år då ny avstämning görs av det årets eventuella överskott. På så vis ”rullas” överskott av tilldelade medel framåt utan att bli föremål för inkomstskatt det aktuella året. En närmare beskrivning av den redovisningsmässiga behandlingen av tilldelade medel finns i kapitel 6. Den av företagen tillämpade behandlingen av tilldelade medel som näringsbidrag i inkomstskattehänseende har, enligt vad utredningen erfar, aldrig varit föremål för rättslig prövning.
248
| SOU 2005:2 | Mervärdesskatt och inkomstskatt |
13.2.2Konsekvenser för programföretagen
Vid en övergång till direktfinansiering, som innebär att uppburna medieavgifter betalas direkt till företagen och likställs på så vis med en betalning från kund till företag, kommer företagens avgiftsintäkter inte längre att redovisningsmässigt behandlas som statsbidrag och skattemässigt som näringsbidrag utan som ”vanliga” intäkter. Detta innebär att direktavskrivning av anläggningstillgångar samt löpande kostnadsredovisning av programproduktioner som tillämpas i dag med stöd av reglerna i 29 kap. inkomstskattelagen om näringsbidrag inte längre blir möjlig. De tillgångar som anskaffas när det nya finansieringssystemet har införts måste aktiveras och får skrivas av i enlighet med skattelagstiftningens regler om värdeminskningsavdrag. Programproduktioner bör tas upp som en tillgång. I Bilaga 5 ges en närmare redovisning för dessa förändringar.
Utredningen har även övervägt huruvida vid direktfinansiering företagen skulle erhålla befrielse från inkomstskatt för ett överskott av avgiftsmedel. Ett sådant undantag finns för Aktiebolaget Trav och Galopp, Aktiebolaget Svenska Spel och dess helägda dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet samt Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag enligt uttryckliga bestämmelser i 7 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229). Enligt utredningens mening är det emellertid knappast lämpligt att jämföra public
249
14Vissa frågor i samband med övergången till nytt avgifts- och finansieringssystem
14.1Inledning
I kapitel 5 har utredningen beskrivit nuvarande system för tilldelning av medel till programföretagen, via rundradiokontot och distributionskontot. Förslagen i kapitel 12 om övergång till direktfinansiering aktualiserar vissa övergångsfrågor.
Det gäller dels växlingen vid kalenderårsskiftet 2006/2007 mellan
Utredningen har i det följande utgått från att ett riksdagsbeslut kommer att fattas under vårriksdagen 2006.
14.2Övergången till medieavgift
Utredningens förslag: Medieavgift skall betalas från den 1 januari 2007 men kunna debiteras och uppbäras i förskott från den 1 juli 2006.
Den nuvarande
Avgiften erläggs i dag i förskott. Detta innebär att om en ny avgiftsperiod börjar löpa t.ex. den 1 november ett visst år innefattar räkningen två månader under det aktuella kalenderåret och en månad (januari) under det påföljande året. Vid en avgiftshöjning tas den höjda avgiften för januari ut på nästa räkning, dvs. i efterskott.
251
| Vissa frågor i samband med övergången till nytt avgifts- och finansieringssystem | SOU 2005:2 |
Utredningens förslag innebär att för finansieringen av de tre programföretagen införs från den 1 januari 2007 en medieavgift som utredningen bedömer bör beläggas med mervärdesskatt. Vidare föreslås (se 14.4.3) att under en övergångsperiod skall de medel som utbetalats till företagen från distributionskontot återbetalas genom en fortsatt, reducerad
Övergången från nuvarande system till det av utredningen föreslagna bör göras så smidigt som möjligt. Företagen måste löpande tillförsäkras medel, inbetalningarna från de avgiftsskyldiga bör fortgå utan onödiga avbrott och de administrativa kostnaderna bör i största möjliga mån begränsas. Diskussioner har förts med RIKAB om vilka lösningar som bör väljas.
Utredningen har från RIKAB inhämtat att lämpligast är att i de fall avgiftsperioden sträcker sig över årsskiftet 2006/2007 en enda räkning utställs som innefattar både nuvarande
Enligt vad utredningen erfarit har RIKAB påbörjat ett arbete med att gå igenom de olika administrativa förändringar som behöver göras vid genomförande av utredningens förslag.
14.3Rundradiokontot
Utredningens förslag: Medel som finns på rundradiokontot per den 31 december 2006 tillförs förvaltningsstiftelsen att användas i syfte att förvärva nyemitterade aktier i SVT, SR och UR. Nyemissionerna ökar företagens aktiekapital.
Vid utgången av år 2006 kan man enligt uppgift från RIKAB räkna med att ett visst ackumulerat positivt resultat i dagens medelstilldelningssystem finns på rundradiokontot. I formellt avseende är dessa, hos Riksgäldskontoret insatta medel, att betrakta som statliga medel. Reellt sett är det däremot medel som avgiftsbetalarna erlagt, avsedda att komma programföretagen till del. Enligt utredningens mening bör de användas för detta uttalade syfte. Tre möjligheter synes då stå till buds.
252
| SOU 2005:2 | Vissa frågor i samband med övergången till nytt avgifts- och finansieringssystem |
1.Beloppet används för att betala av den ”skuld” som finns på distributionskontot.
2.De innestående medlen tillförs bolagen eller förvaltningsstiftelsen i syfte att stärka det egna kapitalet.
3.Medlen tillförs bolagen för driften av verksamheten under år 2007.
En ”amortering” av ”skulden” på distributionskontot innebär att det belopp som de avgiftsskyldiga skall erlägga årligen minskas. Beloppet blir dock endast marginellt mindre (se 14.4.2).
Alternativet att tillföra företagen ett ökat kapital svarar mot de önskemål som framförts vid utredningens kontakter med företagen. Utredningen har tidigare understrukit behovet av att vid en övergång till direktfinansiering förstärka det egna kapitalet och att använda behållningen på rundradiokontot i detta syfte stämmer bra överens med denna uppfattning.
Det tredje alternativet, att tillföra bolagen medlen att användas i den löpande verksamheten, kan anses ligga väl i linje med själva
Vid en samlad värdering har utredningen stannat för att föreslå att riksdagen fattar beslut om att behållningen på rundradiokontot skall tillföras förvaltningsstiftelsen. Enligt stiftelseförordnandet får de medel som tillförts stiftelsen inte förbrukas på annat sätt än för betalning av nyemitterade aktier i bolagen. Det bör således ankomma på stiftelsen att i enlighet härmed teckna aktier i dessa i förhållande till den fördelningsnyckel som gällt för medelstilldelningen från rundradiokontot fram till 2007.
Det är inte nödvändigt att medlen till stiftelsen anvisas som ett särskilt anslag över statsbudgeten eftersom riksdagen enligt 9 kap. 2 § RF får bestämma att medel tas i anspråk på annat sätt än genom budgetregleringen. Regeringen kan därför utbetala medlen till stiftelsen (inkl. upplupen ränta) efter riksdagens beslut.
Under de närmaste åren efter 2006 kommer via kronofogdemyndigheterna inte obetydliga medel att tillföras RIKAB i form av tidigare restförda
253
Vissa frågor i samband med övergången till nytt avgifts- och finansieringssystem SOU 2005:2
bolagen eller direkt till företagen som medel avsedda för programverksamheten.
14.4Distributionskontot
14.4.1Bakgrund
Som redovisats i kapitel 5 inrättades distributionskontot genom beslut av riksdagen på grundval av prop. 2000/01:94. Motivet var att kostnaderna för distribution av
”För att kostnaderna skall utjämnas över en längre tidsperiod bör ett särskilt distributionskonto inrättas. Från rundradiokontot till distributionskontot förs medel som successivt ökar och som efter fem år motsvarar kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga distribution. Från distributionskontot tillförs medel till programföretagen som motsvarar kostnaderna för
Det samlade underskottet på distributionskontot, dvs. sedan vissa medel överförts från rundradiokontot, beräknas vid utgången av 2005 att uppgå till 1 279 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2005 begärde regeringen riksdagens bemyndigande att för 2005 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskottet på kontot intill ett belopp av 1 285 miljoner (inklusive ränta).
Riksdagen fattade i maj 2003 beslut om att de analoga marksändningarna helt skall ha upphört den 1 februari 2008. I budgetpropositionen för 2005 bedömer regeringen att återbetalningen av skulden på distributionskontot kommer att inledas år 2008 när det analoga marknätet enligt riksdagens beslut skall vara
254
| SOU 2005:2 | Vissa frågor i samband med övergången till nytt avgifts- och finansieringssystem |
helt nedsläckt. Den ackumulerade skulden beräknas då uppgå till mindre än 1 500 miljoner kronor.
Enligt ett avtal mellan staten och RIKAB förvaltar företaget distributionskontot för statens räkning. RIKAB skall enligt avtalet svara för att utbetalningarna till SVT och UR stämmer överens med den tilldelning av medel som riksdagen och regeringen beslutat om. RIKAB skall också ansvara för att överföring av medel från rundradiokontot till distributionskontot stämmer överens med beslut av regering och riksdag.
14.4.2Vems är skulden?
Riksdagen har således anvisat medel till SVT och UR och i samband därmed bemyndigat regeringen att besluta om lån i Riksgäldskontoret. Riksdagen har vidare förutsatt att dessa medel skall återbetalas. Det har vidare förutsatts att återbetalning skall ske genom att en del av
Utredningen har i detta läge ställts inför frågan om den formella ställningen för distributionskontot i ett sådant nytt läge, dvs. hur återbetalningen skall ske och av vem.
De medel som SVT och UR erhållit från distributionskontot redovisas hos företagen på samma sätt som ordinarie medelstilldelning från rundradiokontot, vilket innebär att medlen i den mån de används för att täcka kostnader innevarande år redovisas som en intäkt i respektive företags resultaträkning. Revisorerna i SVT har i skrivelse den 17 februari 2004 uttalat att bolagen inte har någon återbetalningsskyldighet för dessa medel. Inte heller i RIKAB:s balansräkning finns medlen upptagna som en skuld. Däremot har RIKAB och Riksgäldskontoret den 28 december 2001 slutit ett avtal som medger RIKAB att ta upp lån i Riksgäldskontoret intill ett belopp om 335 miljoner kronor (dvs. de medel som utgått till programföretagen från distributionskontot för år 2002, jämte ränta). Något ytterligare sådant avtal, avseende åren 2003 och 2004, har dock ej slutits. I årsredovisningen för rundradiorörelsen, redovisas däremot för år 2003 en skuld på distributionskontot på balansräkningen om 709 miljoner kr.1
1 Se årsredovisning för RIKAB 2003.
255
| Vissa frågor i samband med övergången till nytt avgifts- och finansieringssystem | SOU 2005:2 |
I delårsrapporten för första halvåret 2004 redovisas inte skulden i balansräkningen längre; enligt denna uppgår skulden den 30 juni 2004 till 863 miljoner kronor.
Enligt vad utredningen erfarit pågår diskussioner mellan Regeringskansliet (Finansdepartementet) och Riksgäldskontoret om hur underskottet på distributionskontot skall redovisas i statens redovisning.
Underskottet på distributionskontot synes således, enligt vad utredningen kan finna, till sin karaktär inte helt klarlagd.
Utredningen bedömer för sin del läget så att det inte är möjligt, av flera skäl, att nu påföra SVT och UR de medel som de erhållit från distributionskontot som en skuld. Utredningen anser det inte heller vara lämpligt att föreslå att någon återbetalning inte skall ske, då detta skulle kräva att medel på annat sätt, nämligen via statsbudgeten, skulle behöva tillföras för att täcka underskottet på distributionskontot. Utredningen anser att återbetalning av den kredit som tagits i anspråk precis som varit avsikten med den nu gällande ordningen, bör ske från inflytande avgifter från dem som föreslås betala medieavgift.
14.4.3Hur skall återbetalningen ske?
Utredningens förslag: De medel som utgått från distributionskontot till SVT och UR skall återbetalas genom att en jämfört med i dag reducerad
I kapitel 11 har utredningen föreslagit en ny utformning av den avgift som skall finansiera verksamheten i public
Som nämnts i 14.4.2 har avsikten varit att de medel som utgått från distributionskontot skall återbetalas som en del av TV- avgiften. Det synes därför mest naturligt att återbetalningen sker
256
| SOU 2005:2 | Vissa frågor i samband med övergången till nytt avgifts- och finansieringssystem |
på detta sätt, genom att
Enligt den konstruktion som valts för distributionskontot skall återbetalningen inledas i samband med att de analoga sändningarna upphör år 2008. Det betyder med utredningens förslag att TV- avgiften skall vara 0 kronor för 2007 men ånyo börja uttas från 2008. Det blir fråga om ett, i förhållande till dagens avgift, starkt reducerat belopp.
Som ett räkneexempel kan följande anges. Om underskottet på distributionskontot vid utgången av år 2006 uppgår till ca 1,5 miljarder kronor och om antalet avgiftsbetalare är som i dag ca 3,4 miljoner, kommer den årliga återbetalningen per avgiftsskyldig fördelat på en amorteringsperiod på sex år att gott och väl understiga 100 kronor.
Liksom nu bör riksdagen fastställa nivån på
Denna särskilda avgift skall således inte gå till programföretagen utan som en återbetalning på erhållna medel till staten via Riksgäldskontoret. Avgiften uppbärs av RIKAB i vanlig ordning som i sin tur överför aktuellt belopp till Riksgäldskontoret.
Den nuvarande lagen om
14.5Programföretagens skrivelse om övergångsåtgärder
14.5.1Bakgrund
Vid de kontakter som ägt rum under utredningsarbetet har programföretagen pekat på behovet av vissa åtgärder i samband med övergången till ett system med direktfinansiering. I skrivelse den 29 november 2004 har företagen preciserat sina synpunkter och förslag på denna punkt.
257
| Vissa frågor i samband med övergången till nytt avgifts- och finansieringssystem | SOU 2005:2 |
I skrivelsen framhålls bl.a. att företagen ser det som naturligt i ett längre perspektiv i skattehänseende att de kan arbeta på samma villkor som andra bolag som verkar på en tjänstemarknad. Men de anser att en situation där de tvingas erlägga vinstskatt på överskott av avgiftsfinansierad verksamhet inte är acceptabel. Att så i princip inte skall behöva ske eller att sådan skatt kan minimeras måste i det längre perspektivet förutsättas bli ett ansvar för bolagen. Bolagen menar emellertid att de i begränsad grad kan råda över effekterna av själva övergången till det nya systemet för finansiering. Bolagen har, underhand, pekat på möjligheten att medelstilldelningen för år 2006 justeras med hänsyn till väntade övergångseffekter. I skrivelsen hemställer dock bolagen att utredningen förordar en övergångslagstiftning som innebär att de blir befriade från inkomstskatt för åren 2007 och 2008 i den del av verksamheten som finansieras med avgifter.
14.5.2Överväganden
Vid en övergång från nuvarande system för medelstilldelning till ett där public
Det finns enligt utredningens mening skäl att beakta de synpunkter som företagen anfört.
I avsnitt 14.3 har utredningen föreslagit att den behållning som vid utgången av 2006 kan finnas på rundradiokontot skall tillföras förvaltningsstiftelsen för att av denna användas i syfte att öka aktiekapitalet i bolagen genom nyemission. Vidare har utredningen föreslagit att de restförda avgiftsmedel som inflyter under 2007 och senare likaså skall tillfalla bolagen.
Vid kontakter med de tre programföretagens ledningar har utredningen pekat på möjligheten att göra en annan värdering av aktierna i SRF än den som nu görs i företagens balansräkningar. Företagen har meddelat att de ser positivt på en sådan åtgärd (se avsnitt 12.3.5)
I den mån företagen vid utgången av 2006 inte har förbrukat de medel som tilldelats dem av riksdagen, dvs. medel som i dagens läge betraktas som näringsbidrag i inkomstskattehänseende, bör de på sätt som skett hittills kunna rullas över till påföljande år och kunna
258
| SOU 2005:2 | Vissa frågor i samband med övergången till nytt avgifts- och finansieringssystem |
användas enligt skattereglerna om näringsbidrag i inkomstskattelagen (1999:1229). Medlen torde, enligt utredningens bedömning, även för senare år än 2007 kunna hänföras till näringsbidrag under förutsättning att de inte förbrukas.
Anskaffningsvärdet på materiella tillgångar, som teknisk utrustning som anskaffats med de av riksdagen anvisade bidragen, har i enlighet med reglerna om näringsbidrag i inkomstskattelagen minskats med erhållna medel. Eftersom hela utgiften finansierats med de erhållna bidragen har detta i praktiken inneburit att kostnaden för tillgången dragits av direkt. Vid en övergång till direktfinansiering kommer, såvitt utredningen kan bedöma, de tillgångar som anskaffats t.o.m. år 2006 att förbli helt kostnadsförda skattemässigt. Tillgångar som anskaffas efter 2006 och som finansieras av skuldförda avgiftsmedel (näringsbidrag) torde också enligt utredningens bedömning kunna kostnadsföras direkt. Avgörande för tillämpningen av reglerna om näringsbidrag är om tillgångarna har finansierats med bidragsmedel eller ej.
Programproduktioner har i likhet med anskaffade materiella tillgångar i princip kostnadsförts direkt av programföretagen med stöd av reglerna om näringsbidrag. Vid en övergång till direktfinansiering förändras inte, såvitt utredningen kan bedöma, förhållandet avseende de programproduktioner som redan har kostnadsförts t.o.m. år 2006 men ännu inte sänts. Dessa kostnader förblir avdragna inkomstskattemässigt. Nya utgifter för programproduktion fr.o.m. år 2007 får, om de helt eller delvis finansieras av skuldförda avgiftsmedel (näringsbidrag), kostnadsföras direkt. Om finansieringen sker genom ”vanliga” intäkter (direktfinansiering) får skattemässigt kostnadsavdrag bedömas enligt inkomstskattelagens allmänna regler om kostnadsavdrag i näringsverksamhet.
Vad utredningen här redovisat torde kunna medverka till att delvis underlätta övergången från nuvarande system till ett nytt. Konsekvenserna av de tre företagens önskemål om övergångsvis befrielse från inkomstskatt för kärnverksamheten har utredningen inte ansett sig kunna analysera fullt ut och avstår därför att lägga något förslag.
259
| Vissa frågor i samband med övergången till nytt avgifts- och finansieringssystem | SOU 2005:2 |
14.6Konsekvenser för det samlade avgiftsuttaget
Det ingår inte i utredningens uppdrag att föreslå storleken på avgiften som de avgiftsskyldiga skall betala. Det ankommer på regering och riksdag att göra den erforderliga sammanvägningen på grundval av förslagen från denna utredning och den parlamentariska kommittén. Likväl vill utredningen kortfattat beröra denna fråga.
En rimlig utgångspunkt synes vara att det totala avgiftsuttaget, innefattande även mervärdesskatt, skall förbli i stort sett oförändrat. Den enskildes utlägg bör således inte påverkas av de förändringar som utredningen föreslår. Införandet av distributionskontot har haft som syfte att utjämna kostnaderna för TV- distribution över åren och därmed också
Det förslag som lagts om att medieavgiften beläggs med mervärdesskatt om 6 procent innebär som tidigare sagts att public
En kombination av att söka behålla intäkterna till företagen i stort sett oförändrade och belägga medieavgiften med en mervärdesskatt om 25 procent innebär en påtaglig kostnadsökning för den enskilde. Det kan i sin tur komma att leda till ett ökat avgiftsskolk och därmed urholka företagens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag.
260
15 Övriga avgiftsfrågor
15.1Bakgrund
I detta kapitel behandlas ett antal frågor angående avgiftsskyldighet och tillgång för RIKAB till uppgifter från olika register.
Utredningen skall i enlighet med tilläggsdirektiv (dir. 2004:68) överväga ”om det är lämpligt att skyldigheten att betala
Vidare skall utredningen överväga förslag som lagts fram i en skrivelse till regeringen den 10 januari 2002 (dnr Ku2002/128/Me). I skrivelsen framför SR, SVT, UR och RIKAB förslag till ett antal lagändringar i syfte att stärka systemet för
Vidare har Svenska Kommunförbundet i en skrivelse till Kulturdepartementet den 23 oktober 2002 begärt att få till stånd en diskussion angående skolornas skyldighet att betala
15.2Betalningsskyldighet vid dödsfall
15.2.1Bakgrund
Utredningen har fått i uppdrag att överväga om det är lämpligt att skyldigheten att betala
261
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
15.2.2Gällande rätt
Enligt 11 § i lag (1989:41) om
Ett dödsbo omfattar en avliden persons tillgångar och skulder. Dödsboet är en juridisk person, vilket innebär att dess tillgångar hålls rättsligen skilda från dödsbodelägarnas så länge dödsboutredningen pågår. Ett dödsbo har rättigheter och kan ikläda sig skyldigheter, exempelvis formellt sett skyldigheten att betala TV- avgift. När en person avlider är huvudregeln att bouppteckning skall göras inom tre månader från dödsfallet.1 Bouppteckningen skall lämnas in till Skatteverket inom en månad efter upprättandet. Bouppteckningen ligger sedan till grund för arvskifte. Ett dödsbo förvaltas av dödsbodelägarna fram till dess att det upplöses genom arvskifte.
15.2.3Rutiner hos RIKAB
RIKAB har sedan årsskiftet 2003/04 ett nytt datorsystem för hantering av uppbörden av
Numera skickar RIKAB, efter besked om dödsfallet, ett brev till dödsboet med förfrågan om innehavet skall skrivas över på annan
1 Ärvdabalken (1958:637) 20 kap. 1 §.
262
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
person eller avslutas. Brevet leder till att många anhöriga kontaktar RIKAB och ger uppgift om ny innehavare eller avslutar innehavet. Om inte någon svarar på förfrågan fortsätter RIKAB att skicka fakturor i vanlig ordning med dödsboet som fakturamottagare. I dessa fall tyder dödsboets fortsatta betalning på att det finns en efterlevande i hushållet som nyttjar
15.2.4Överväganden
Utredningens förslag: Avgiftsskyldigheten skall upphöra när den avgiftsskyldige avlider under förutsättning att avanmälan inkommer inom tre månader från denna tidpunkt. Det lägsta beloppet för återbetalning av avgift till den som har betalat för tid efter att avgiftsskyldighet upphört skall höjas från 100 till 150 kronor.
I och med att RIKAB numera har automatisk uppdatering från SPAR om avgiftsbetalare som avlidit skulle det vara tekniskt möjligt att avsluta innehav och avgiftsskyldighet automatiskt när en avgiftsbetalare avlidit. Någon avanmälan från anhöriga skulle då inte behövas. Om det finns en annan person i hushållet som övertar innehavet, är dock denne enligt lagen avgiftsskyldig. Om avgiftsskyldigheten alltid skulle upphöra automatiskt vid dödsfall kan det bli svårt att fånga upp den ”nya” avgiftsskyldiga personen i hushållet, vilket skulle innebära risk för minskade avgiftsintäkter.
RIKAB har inte tillång till uppgifter om vilka personer som ingår i ett hushåll. När RIKAB får uppgift om att en avgiftsbetalare har avlidit saknas därför information om huruvida den avlidne var ensamstående eller om det finns en annan medlem av hushållet till vilken avgiftsplikten skall överföras. Det är därför inte möjligt att automatiskt avsluta innehav endast i de fall då den som har avlidit var ensamstående.
Det förekommer också fall där dödsboet skall kvarstå som avgiftsbetalare, till exempel på grund av att boet inte skiftas. Sådant förfarande är möjligt genom att dödsbodelägare som vill skjuta upp ett arvskifte kan avtala om sammanlevnad i oskiftat bo. Att inte skifta ett bo förekommer exempelvis om dödsboet äger en fastighet
263
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
som efterlevande önskar behålla oskiftad. Det finns formellt inte något hinder mot att ett oskiftat dödsbo är avgiftspliktigt.
Utredningen anser mot bakgrund av vad som framförts ovan att det även fortsättningsvis skall krävas en avanmälan för att avgiftsskyldigheten skall upphöra. Utredningen anser dock att dagens system, där dödsboet får betala avgift för tid efter dödsfallet på grund av att det inte omedelbart gjorts en avanmälan, inte är rimligt. Därför föreslås en ändring så att en avanmälan i samband med dödsfall under vissa förutsättningar kan gälla fr.o.m. tidpunkten då den avgiftsskyldige avlidit.
Det är lämpligt att sätta en tidsgräns för hur lång tid efter ett dödsfall som avanmälan skall få inkomma till RIKAB för att avanmälan skall gälla från denna tidpunkt. Utredningen bedömer att en rimlig tidsfrist är tre månader. Om ingen tidsgräns sätts för att en avanmälan skall gälla per dödsdagen finns det risk för att oklarheter kan uppstå långt senare om från vilken dag ett avslut skall vara gällande. Enligt RIKAB är det exempelvis inte ovanligt att en efterlevande i flera år fortsätter att betala avgift i en avliden anhörigs namn, trots att avgiften egentligen borde ha överförts till den efterlevande.
Har inte avanmälan kommit RIKAB tillhanda inom tre månader efter det att en avgiftsbetalare avlidit får det förutsättas att avgiftsskyldighet föreligger för dödsboet.
Utredningen vill betona vikten av att det brev som skickas ut sedan RIKAB fått kännedom om att en avgiftsbetalare avlidit, innehåller tydlig information om vilka regler som gäller vid avanmälan samt om skyldighet för efterlevande att betala medieavgift om denne numera är innehavare av
Avgift som betalats in men som avser tid efter att avanmälan inkommit till RIKAB skall enligt 11 § 2 st. lag om
2 Konsumentprisindex steg mellan år 1989 och år 2003 med 47,8 procent (från 188,1 till 278,1 i årsmedeltal). Källa: SCB.
264
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
15.3Medieavgift vid olika boendeformer
15.3.1Bakgrund
I den skrivelse från programföretagen och RIKAB som nämns i avsnitt 15.1 hemställer bolagen om en lagändring avseende bestämmelserna i 2 § 2 st. lag om
15.3.2Gällande rätt
Enligt 1 § lag om
I 2 § 2 st. lag om
265
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
betalas för samtliga
Avgiftsbegränsningen för vårdinrättningars innehav av tidigare radio och nu TV har funnits med i lagstiftningen sedan 1943. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse nr 551 från år 1943 angående rätt att inneha radiomottagningsapparat skall enligt 2 § tillstånd som utfärdats för sjukhus, vårdanstalt, ålderdomshem eller därmed jämförlig inrättning ”anses omfatta samtliga radiomottagningsapparater inom de lokaler, vilka äro avsedda för å inrättningen vårdade personer”. Kungörelsen avser den tidigare licensen (tillstånd) som var ett krav för att en person skulle ha rätt att inneha en radiomottagningsapparat. I dagens system är tillståndselementet borttaget och det är själva innehavet av en TV- mottagare som medför avgiftsplikt. Av den ursprungliga begränsningsregeln enligt 1943 års kungörelse framgår att regeln avsåg det tillstånd som utfärdades för vårdinrättningen i fråga och inte den enskilda vårdtagaren. I den senare lagen om
15.3.3Tillämpning av gällande rätt
I samband med genomförandet av den s.k. ädelreformen3, som trädde i kraft den 1 januari 1992, infördes ett samlingsbegrepp, ”särskilt boende”, för de boendeformer för äldre och funktionshindrade som utgjorde sjukhem, ålderdomshem,
3 Ädelreformen innebar att kommunerna fick ansvaret för långvarig service och vård av äldre, medan landstingets ansvar renodlades till att omfatta hälso- och sjukvård.
266
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
servicehus och gruppboende. Gemensamt för särskilda boendeformer är exempelvis att den boende skall ha tillgång till service dygnet runt. Boendeformer för äldre har under senare år blivit mer flexibla. De äldre bor i högre utsträckning än tidigare kvar i sina ordinarie bostäder. Tanken har varit att boendet och vården skall anpassas efter individens behov och att den enskilde för att få adekvat vård inte skall behöva flytta från den egna bostaden till servicehus och sedan vidare till ålderdomshem eller sjukhem. ”Sjukhemsvård” ges i dag i alla särskilda boendeformer, inte bara i det som en kommun har valt att benämna ”sjukhem”. Detta gör att det blivit svårare att skilja mellan ett ”sjukhem” och ett ”servicehus”. Många servicehus har under senare år kompletterats med avdelningar för personer med stort omvårdnadsbehov eller demens.
Det har bl.a. p.g.a. introduktionen av begreppet ”särskilt boende” uppstått oklarheter kring tolkningen av 2 § 2 st. 2 p. i lag om
Frågan om ändring av bestämmelsen i 2 § 2 st. 2 p. i förtydligande syfte avfärdades av regeringen i prop. 1996/97:165. I propositionen uttalade regeringen att en
Genom uppgifter i media under år 1996 fick flera personer uppfattningen att boende i servicehus innebar en befrielse från att betala
RIKAB går till väga på följande vis för att bedöma om avgiftsskyldighet för personer i särskilt boende föreligger eller ej.
4 Prop. 1996/97:165 Vissa förändringar i
267
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
RIKAB har med ledning av uppgifter ur företagsregistret Basun Plus delat upp boenden med utgångspunkt från den klassificering (arbetsställebenämning) boendet fått i registret5. Boenden med arbetsställebenämningen ”servicehus” betraktas av RIKAB som ordinärt boende och skall således inte omfattas av begränsningsregeln i 2 § 2 st. 2 p. Personer som bor i dessa boendeformer betalar
15.3.4Överväganden
Utredningens förslag: En enda avgift skall betalas vid innehav av flera
Utredningen föreslår att begränsningsregeln i 2 § 2 st. 2 p. i lag om
5 BASUN Plus är ett register över företag, organisationer och myndigheter. Information hämtas från SCB, PRV, Skatteverket, Svensk Adressändring m.fl. Registret innehåller bl.a. information om firma (företag, kommun, myndighet etc.), arbetsställe och näringsgren i enlighet med
268
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
utgångspunkt från huvudregeln om avgiftsskyldighet vid innehav av
Här bör dock uppmärksammas att det i förarbetena anges att sjukhus, kriminalvårdsanstalter eller hotellrum inte bör räknas som bostäder, och inte heller lägenheter inom omsorgsvården för psykiskt utvecklingsstörda. Dessa boendeformer torde av lagstiftaren ha ansetts vara av icke varaktigt slag.
15.4Kontrollavgift
15.4.1Bakgrund
Programföretagen och RIKAB hänvisar i den tidigare refererade skrivelsen till betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2000:55), i vilket det i syfte att minska avgiftsskolket förs en diskussion kring möjligheten att införa en kontrollavgift för den som ertappas med att inneha en avgiftspliktig
15.4.2Gällande rätt
Regler om bötesstraff vid underlåtenhet att anmäla avgiftspliktigt innehav går så långt tillbaka i tiden som till kungörelse nr 281 år 1924, ”Kungl. Maj:ts kungörelse angående rätt att innehava
269
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
radiomottagningsapparat”. Då gällde att den som utan tillstånd innehade en radiomottagningsapparat straffades med böter.
Enligt 8 § 1 st. i lagen om
För att en avgiftsskyldig skall kunna dömas till böter krävs att RIKAB, vid upptäckt av någon som inte anmält sitt
I dag görs relativt få polisanmälningar och ännu färre leder till fällande domar. Under
15.4.3Kontrollavgift i Finland
I finländsk lagstiftning infördes regler om en så kallad kontrollavgift år 1999 och ersatte då tidigare ordning med böter. Den som blir innehavare av en televisionsapparat skall enligt lagen om statens televisions- och radiofond anmäla innehavet till Kommunikationsverket innan apparaten tas i bruk.6 Den som använder en televisionsapparat utan att lämna en sådan anmälan kan
6 9 § lagen om statens televisions- och radiofond, 9.10.1998/745.
270
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
påföras en kontrollavgift om 100 euro.7 Enligt lagen behöver avgiften inte påföras om den tid som televisionsapparaten har använts utan anmälan gjorts är kort eller om det annars kan anses oskäligt att påföra kontrollavgift.
Årligen ertappas omkring 20 000 personer med att ha en televisionsapparat utan att ha anmält innehav. Kontrollavgiften har årligen påförts omkring 6 000 personer. Omkring 10 procent av dessa har klagat på beslutet. Överklagande av beslut om kontrollavgift sker direkt till förvaltningsdomstol.
15.4.4Allmänt om sanktionsavgifter
Begreppet sanktionsavgift används som ett samlingsbegrepp för olika slags sanktioner i pengar som tillkommit i stort sett under de senaste tre decennierna och som inte är straff i juridisk mening.8 System där regelöverträdelser sanktioneras med särskilda avgifter har vuxit fram vid sidan av lagstiftningens mer traditionella ekonomiska styrmedel, t.ex. böter, vite och skadestånd. I sin avhandling om administrativa sanktioner vid vissa lindrigare brott beskriver Josef Zila bl.a. hur sanktionsavgifter från och med 1970- talets början har utnyttjats framför allt i effektiviseringssyfte och samtidigt som ett medel för att föra vissa straffbelagda handlingar ut ur det kriminaliserade området. Inom
De flesta befintliga sanktionsavgifter kan tillämpas både mot fysiska och juridiska personer. Vidare gäller att de flesta sanktionsavgifter kan påföras utan att uppsåt eller oaktsamhet vid gärningens tillkomst behöver påvisas.9
735 § lagen om statens televisions- och radiofond.
8Zila Josef, I stället för straff sanktionsavgifter som kriminalpolitiskt medel mot bagatellbrottslighet, 1992 s. 82.
9Ibid., s. 106.
271
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
Offentligrättsliga och privaträttsliga sanktionsavgifter
Sanktionsavgifter kan utformas med särskild inriktning på att komma till rätta med missförhållanden inom vissa avgränsade områden och de kan därför ”skräddarsys” för ett visst område. Nedan följer exempel på några olika sanktionsavgifter inom svensk rätt. Avgifterna kan delas upp i offentligrättsliga respektive privaträttsliga sanktionsavgifter.10
Exempel på offentligrättsliga sanktionsavgifter:
•Skattetillägg enligt bl.a. 5 kap. taxeringslagen (1990:324) och 15 kap. skattebetalningslagen (1997:483). Skattetillägg är en extra avgift som en inkomsttagare kan åläggas att betala om han eller hon lämnat en oriktig uppgift i sin deklaration.
•Förseningsavgift enligt 5 kap. taxeringslagen, 15 kap. skattebetalningslagen och fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Förseningsavgift kan tas ut om den som är skyldig att lämna skattedeklaration inte har gjort det inom föreskriven tid.
•Felparkeringsavgift enligt lag (1976:206) om felparkeringsavgift. Lagen är tillämplig vid s.k. offentligrättslig parkering, dvs. parkering som i huvudsak sker på gator och andra allmänna platser. Den som överträder en föreskrift som omfattas av förordnande enligt lagen är skyldig att betala felparkeringsavgift.
Exempel på privaträttslig sanktionsavgift:
•Kontrollavgift enligt lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Lagen är tillämplig vid s.k. privaträttslig parkering, dvs. parkering som i huvudsak sker på tomtmark eller i parkeringshus.
Exempel på sanktionsavgift av oklar karaktär:
•Tilläggsavgift enligt lagen (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Enligt lagen får den som bedriver kollektiv persontrafik, för vilken regeringen eller förvaltningsmyndighet fastställer
10 En terminologisk fråga gäller dock huruvida det är korrekt att kalla de privaträttsliga sanktionerna för sanktionsavgifter, jfr Zila s. 82.
272
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
taxa, under vissa förutsättningar ta ut en tilläggsavgift av resande som inte kan uppvisa giltig biljett.
En viktig skillnad mellan en privaträttslig och en offentligrättslig sanktion är att den offentligrättsliga är kopplad till ett åliggande enligt lag. De offentligrättsliga sanktionerna är inte förhandlingsbara utan genomförs i princip oberoende av de berörda subjektens vilja. Tillämpning av en offentligrättslig sanktion i ett konkret fall förutsätter alltid beslut av en behörig myndighet.
För att en privaträttslig sanktion skall kunna påföras krävs inte någon koppling till åliggande enligt lag. Det är i princip upp till det privaträttliga subjektet att avgöra huruvida en sanktion skall realiseras om den sanktionsbelagda skyldigheten inte uppfylls. En sådan sanktion kan giltigt fullgöras utan myndighets medverkan.11 Viss oklarhet råder huruvida tilläggsavgiften i kollektiv persontrafik skall betraktas som en privaträttslig eller offentligrättslig sanktion.12 I tidigare nämnd avhandling hävdas att tilläggsavgift i kollektiv persontrafik är att betrakta som en privaträttslig sanktion p.g.a. att förhållandet mellan trafikbolag och trafikant är ett privaträttsligt förhållande och inte ett förhållande mellan den enskilde och det offentliga. Zila hänvisar dock till en avhandling där Wiweka
Sanktionsavgiften som den enda förekommande sanktionen eller tillsammans med straff
I vissa fall är en sanktionsavgift den enda ifrågakommande påföljden för ett visst beteende. I andra fall existerar regler om
11Jfr Zila, s. 91 92.
12Se Zila, s. 98 99, för en diskussion.
13
273
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
sanktionsavgifter parallellt med straffrättsliga påföljder beträffande samma gärning.
Ett fall där, i princip, den enda påföljden är en sanktionsavgift är felparkering. Då tas felparkeringsavgift ut enligt lag (1976:206) om felparkeringsavgift. Felparkeringsavgiften kan därmed betraktas som en rent förvaltningsrättslig sanktion.
Den som inte lämnar deklaration inom föreskriven tid kan påföras förseningsavgift enligt taxeringslagen, skattebetalningslagen och fastighetstaxeringslagen. I de fall en person uppsåtligen underlåter att lämna deklaration och detta ger upphov till fara för att skatt skall undandras det allmänna är dock handlingen straffbar enligt 2 § skattebrottslagen (1971:69). Även sådant handlande som medför skattetillägg enligt taxeringslagen och skattebetalningslagen kan vara ett brott enligt skattebrottslagen. Ansvar för skattebrott innefattar dock ett krav på uppsåt som saknas beträffande skattetillägg.14 När skattetilläggssystemet infördes vid sidan av det straffrättsliga systemet uttalade departementschefen att huvudsyftet med att ha två olika sanktionssystem var att kunna från polisingripande och domstolsprövning undanta överträdelser mot skattelagstiftningen av mer bagatellartad karaktär och där det varken från kriminalpolitisk eller samhällsekonomisk synpunkt ansågs motiverat med judiciella åtgärder, samtidigt som sanktioner skapades för att understryka angelägenheten av att skattelagstiftningens intentioner upprätthölls.
15.4.5Överväganden
Utredningens förslag: Om den som innehar en
För att systemet med en avgiftsfinansierad radio och TV i allmänhetens tjänst skall kunna upprätthållas även i framtiden är det av stor vikt att avgiftsskyldiga verkligen betalar avgiften. Att avgiftsskolket hålls på ett absolut minimum är också viktigt för att nivån på avgiften skall kunna hållas så lågt som möjligt. Det är
14 Jfr prop. 2002/03:106, s. 92 104, som behandlar den svenska lagstiftningens förhållande till vad som föreskrivs i Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning, artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet.
274
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
därför motiverat att överväga olika sätt att öka antalet betalande hushåll, bl.a. genom att införa någon form av påföljd för den som innehar en
Dagens avgiftssystem bygger på ett traditionellt straffbeläggande av den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte anmäler TV- innehav. För att underlåtenhet att anmäla
En följd av att införa en kontrollavgift är att en sådan kan förväntas ha en preventiv effekt på avgiftsskolk genom att fungera som ett incitament för den som skaffar en
Ett problem i dag är att personer som påförs avgift i samband med avgiftskontroll avanmäler innehavet hos RIKAB en kort tid därefter, trots att avgiftsskyldighet i själva verket fortfarande föreligger. I samband med nytt kontrollantbesök påförs avgift igen, för att ånyo följas av en avanmälan. Dagens ordning med böter är enligt RIKAB i praktiken inte ett effektivt förfarande för att förhindra ett sådant beteende. Möjligheten att påföra en kontrollavgift borde kunna minska omfattningen av denna typ av problem.
Kontrollverksamheten kostar årligen betydande belopp. År 2003 var RIKAB:s kostnader för att rekrytera nya avgiftsbetalare omkring 38 miljoner kr (totalkostnaderna för kundrekrytering uppgår till 25 procent av RIKAB:s totala kostnader). Kostnader för den särskilda avgiftskontrollen i form av kontrollantbesök uppskattas av RIKAB till cirka 13 miljoner kronor per år. Kontrollerna resulterar årligen i omkring 60 000 nya avgiftsbetalare. Kontrollverksamheten finansieras av de avgiftsmedel som betalas av hushåll och andra. Det kan anses rimligt att de som har skolkat från
275
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
En viktig fråga är i vilken mån införandet av en kontrollavgift verkligen utgör ett rationellt medel för att minska avgiftsskolket. Ett problem jämfört med sanktionsavgifter i samband med exempelvis felparkering och ”fuskåkning” i kollektivtrafiken är att bevissituationerna skiljer sig åt mellan dessa situationer och den i detta fall aktuella. Om inte
Kontrollavgiften bör utformas som en administrativ sanktionsavgift och betalas till RIKAB. Hänsyn måste då tas till de ytterligare kostnader som kan uppkomma hos RIKAB vid hanteringen av avgiften. Inflytande kontrollavgifter skall tillfalla public
Enligt utredningen bör avgiften anses vara en offentligrättslig sanktionsavgift.
Kontrollavgiften skall tas ut utöver påförd medieavgift och både från fysiska och juridiska personer.
Handläggning av ärenden om kontrollavgift skall ske enligt samma principer som för ärenden om medieavgift.
Hur avgift skall påföras
Utredningens förslag: Beslut om kontrollavgift skall fattas av RIKAB. Avgiften skall faktureras den avgiftsskyldige i efterskott.
Ett beslut om att påföra kontrollavgift får betraktas som myndighetsutövning. Därför är den lämpligaste ordningen att beslut om kontrollavgift fattas av RIKAB på grundval av underlag
276
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
från den kontrollant som genomfört den särskilda avgiftskontrollen. Underlaget skall innehålla sådana uppgifter som krävs för att RIKAB skall kunna fastställa att lagligt stöd finns att påföra en kontrollavgift. Motsvarande rutin används redan i dag vid påförande av
Kontrollavgiften faktureras lämpligen den avgiftsskyldige i samband med utskick av den första ordinarie avgiftsfakturan.
När avgift inte skall påföras
Utredningens förslag: Kontrollavgift skall inte påföras om underlåtenheten att uppfylla anmälningsplikt framstår som ursäktlig.
En kontrollavgift skall tas ut då det i samband med särskild avgiftskontroll klargörs att en avgiftsskyldig inte fullföljt sin anmälningsskyldighet. Om underlåtenheten att anmäla avgiftspliktigt
277
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
Omprövning och överklagande
Utredningens förslag: Beslut om påförande av kontrollavgift skall i första hand omprövas av RIKAB med rätt för den enskilde att överklaga till domstol.
Det är naturligtvis av grundläggande betydelse för det föreslagna systemets legitimitet att de bestämmelser som reglerar kontrollavgiften är utformade så att de uppfyller de krav på rättssäkerhet och rättvisa som kan ställas på ett administrativt sanktionssystem.
Utredningen föreslår att den som anser att en kontrollavgift inte borde ha påförts skall kunna begära omprövning av beslutet enligt samma regler som i dag gäller för omprövning av beslut om avgiftsskyldighet. RIKAB skall ompröva beslut om avgiftsskyldighet och om påförande av avgifter, om den som beslutet rör begärt det eller skäl annars föreligger. Begäran om omprövning kan ske både skriftligen och muntligen. Om en begäran om omprövning har kommit in till RIKAB mer än fyra veckor efter den dag då avgiften senast skulle ha betalats, skall RIKAB ändra sitt beslut endast om det är uppenbart oriktigt. En begäran om omprövning fritar inte från skyldighet att betala ett avgiftsbelopp som har förfallit till betalning.
I fall då den som i begäran om omprövning som skäl anför att det vid kontrolltillfället gått mindre än 15 dagar sedan den avgiftspliktiga utrustningen anskaffades, bör det ankomma på den avgiftsskyldige att påvisa att det avgiftspliktiga innehavet inte har funnits under längre tid. Detta kan exempelvis ske genom uppvisande av kvitto eller annan överlåtelsehandling.
Om RIKAB:s omprövning innebär att bolaget inte ändrar sitt beslut om att påföra en kontrollavgift bör beslutet kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta innebär samma förfarande som vid övriga ärenden om omprövning. För överklagande till kammarrätt bör, liksom för beslut i övriga avgiftsärenden, prövningstillstånd krävas.
278
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
Betalningspåminnelse och påminnelseavgift
Utredningens förslag: I fall då påförd kontrollavgift inte betalas inom föreskriven tid skall RIKAB sända en påminnelse till den avgiftsskyldige med uppmaning att betala avgiften inom en viss tid.
Om betalning inte sker trots påminnelsen skall fordran överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning.
Påminnelseavgiften i samtliga avgiftsärenden höjs från 50 till 75 kronor.
För ärenden om
Utredningen föreslår att i fall då kontrollavgift inte betalas inom föreskriven tid skall samma regler angående påminnelseavgift och verkställighet tillämpas som för medieavgiften. Utredningen bedömer att kontrollavgiften liksom medieavgiften bör betraktas som en offentligrättslig fordran och handläggas som allmänt mål hos kronofogdemyndigheten.
Som en anpassning till ökningen av den allmänna prisnivån föreslås att påminnelseavgiften höjs från 50 till 75 kronor för samtliga påminnelser som utfärdas av RIKAB.15
Böter
Utredningens bedömning: Möjligheten att utdöma böter bör finnas kvar.
En viktig fråga är huruvida underlåtenhet att anmäla avgiftspliktigt innehav även fortsättningsvis skall vara belagd med en straffrättslig påföljd. Det har ovan konstaterats att det föreligger olikheter
15 Konsumentprisindex steg mellan år 1989 och år 2003 med 47,8 procent (från 188,1 till 278,1 i årsmedeltal). Källa: SCB.
279
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
mellan olika typer av sanktionsavgifter. Utredningen anser att de regler om kontrollavgift som föreslås kommer att innebära ett effektivare och enklare förfarande än dagens system med enbart böter. Möjligheten att döma till böter bör dock behållas. Utredningen bedömer att normalt torde kontrollavgift användas som den enda påföljden men att böter fortfarande kan vara tillämpligt i vissa fall där det föreligger uppsåt eller oaktsamhet, exempelvis vid upprepade förseelser.
15.4.6Konsekvenser av kontrollavgift
Konsekvenser för avgiftsintäkterna
Ett primärt syfte med utredningens förslag är att kontrollavgiften skall motverka avgiftsskolk och därmed inbringa högre avgiftsintäkter. Det är inte möjligt att förutspå hur stor denna effekt kan komma att bli. För att belysa frågan kan dock ett räkneexempel göras. Enligt RIKAB:s egna beräkningar finns i Sverige omkring 3 650 000 avgiftspliktiga hushåll. Av dessa uppskattas omkring 10 procent inte ha anmält
Konsekvenser för RIKAB
Införandet av en kontrollavgift kan förväntas ge högre administrationskostnader hos RIKAB i samband med att vissa som personer påförts kontrollavgift kommer att begära omprövning av beslutet. Om RIKAB:s omprövning av ärenden gällande kontrollavgift innebär att bolaget inte ändrar sitt beslut skall detta enligt utredningens förslag kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Att driva domstolsärenden torde medföra icke obetydliga kostnader för RIKAB. Det har dock inte varit möjligt för utredningen att på ett mer djupgående sätt analysera de ekonomiska konsekvenser som införandet av en kontrollavgift skulle komma att innebära för RIKAB.
16 3 650 000*0,01*1 920.
280
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
Konsekvenser för domstolarna
RIKAB:s beslut överklagas hos länsrätten i Norrbottens län. Det är enligt utredningens mening inte möjligt att förutsäga i vilken utsträckning beslut om kontrollavgift kommer att överklagas och därmed tillföra länsrätten nya mål. Som ett exempel kan dock nämnas att RIKAB årligen påför omkring 3 600
Konsekvenser för kronofogdemyndigheten
Indrivning av medieavgiften föreslås liksom dagens
15.5Tillgång till personuppgifter från SPAR respektive Skatteverkets folkbokförings- och beskattningsdatabas
15.5.1Bakgrund
Tidigare nämnd skrivelse från programföretagen och RIKAB innehåller bl.a. begäran om en utredning om möjligheterna för RIKAB att få ut uppgift om make och om sambeskattning i elektronisk form samt om möjligheten att få tillgång till folkbokföringsuppgifter i elektronisk form direkt från Skatteverket (istället för som i dag via SPAR).
15.5.2Allmänt om regler för behandling av personuppgifter
Sedan år 1998 reglerar personuppgiftslagen (1998:204, PUL) skyddet för den enskildes personliga integritet vid behandling av personuppgifter. Med personuppgifter avses i lagen all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk
281
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
person som är i livet. Avvikande bestämmelser i lag eller förordning gäller framför PUL.
Grundläggande regler om att inrätta och föra personregister med hjälp av automatisk databehandling fanns tidigare i datalagen (1973:289). Bara den som anmält sig till Datainspektionen och fått licens fick inrätta och föra personregister. Genom PUL har det tidigare licens- och tillståndsförfarandet avskaffats. Utgångspunkten i PUL är att behandling av personuppgifter är tillåten endast i de fall och på de villkor som lagen anger. PUL innehåller vissa grundläggande krav på hur uppgifter får behandlas. Kraven innebär bl.a. att personuppgifter får behandlas endast för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Enligt huvudregeln får behandling av uppgifter endast ske efter samtycke från den registrerade. Från huvudregeln finns emellertid flera undantag, t.ex. om det är nödvändigt att behandla personuppgifter för en arbetsuppgift av allmänt intresse eller för att utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning. Personuppgifter får också behandlas om en avvägning ger vid handen att den personuppgiftsansvariges berättigade intresse av en behandling väger tyngre än den registrerades intresse av skydd.
Om en behandling av personuppgifter är tillåten skall behandlingen anmälas till en tillsynsmyndighet.
15.5.3Uppgift om make
Bakgrund
Uppgifter för uppdatering av person- och adressuppgifter i det datasystem som RIKAB använder för att bedriva uppbörd av TV- avgiften erhålls ifrån SPAR. Den avgiftskontroll som bedrivs av RIKAB sker genom att bolaget kontaktar personer som inte betalar
282
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
Statens personadressregister (SPAR)
SPAR är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige. SPAR är reglerat i lag (1998:527) respektive förordning (1998:1234) om det statliga personadressregistret.
Huvudman för SPAR är myndigheten
Genom avisering från SPAR uppdateras såväl stora register hos vissa myndigheter som kundregister hos stora privata företag och organisationer i landet.
Enligt 4 § i lagen om SPAR får registret innehålla följande uppgifter:
1.namn,
2.personnummer,
3.adress,
4.folkbokföringsort,
5.födelsehemort,
6.svenskt medborgarskap,
7.make eller vårdnadshavare,
8.avregistrering från folkbokföringen p.g.a. dödsfall med angivande av tidpunkt, eller avregistrering av annan anledning,
9.summan av taxerad förvärvsinkomst och inkomst av kapital, dock lägst noll kronor,
10.beskattningsbar förmögenhet,
11.ägare av småhusenhet eller lantbruksenhet med småhus på tomtmark samt uppgift om kommun,
12.taxeringsvärde för småhusenhet.
Uppgifterna i punkt 1 8 ovan hämtas från Skatteverkets folkbokföringsdatabas. Övriga uppgifter hämtas från Skatteverkets beskattningsdatabas.
Användning av personuppgifter inom RIKAB:s verksamhet
RIKAB har av
17
283
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
tidsintervall, inom den kategori uppgifter som denne har rätt att behandla, beträffande samtliga personer i SPAR (och alltså inte bara för de personer som finns i mottagarens register). Enligt RIKAB används aviseringen endast till att uppdatera det register som RIKAB för över befintliga avgiftsbetalare.
För att bedriva avgiftskontroll gör RIKAB separata beställningar av uppgifter från InfoData om sådana målgrupper som RIKAB avser rikta avgiftskontroller gentemot, exempelvis personer som har bytt adress eller som tillhör en viss åldersgrupp. Inför avgiftskontrollen samkörs dessa uppgifter mot RIKAB:s register över avgiftsbetalare och en kontakt kan tas med de personer, inom de aktuella målgrupperna, som inte betalar
RIKAB för sedan år 2003 även ett eget register över personer som ingår i ett hushåll där en samhörig (t.ex. make/maka eller sambo) betalar
Gällande rätt
Genom 7 § 2 st. i lagen om det statliga personadressregistret ges regeringen ett särskilt bemyndigande att meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller utlämnande av uppgifter från SPAR i elektronisk form. Dessa begränsningar fastställs i 8 § förordningen om det statliga personadressregistret. Bland annat gäller enligt 8 § att uppgift i elektronisk form om make eller vårdnadshavare (punkt 7) endast får lämnas ut till myndigheter, banker, kreditmarknadsföretag, försäkringsbolag, kreditupplysningsföretag, pensionsstiftelser, understödsföreningar18 och Apoteket AB. Eftersom RIKAB inte finns upptagen i nämnda förordning har bolaget inte möjlighet att få tillgång till uppgift om make i elektronisk form.
18 En understödsförening är en förening som har till ändamål att, utan affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse, meddela personförsäkring (ej arbetslöshetsförsäkring) och som huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, personer tillhörande viss yrkesgrupp eller medlemmar i relevanta sammanslutningar.
284
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
Tidigare tillstånd enligt datalagen
I december 1991 gavs RIKAB, genom tillstånd från Datainspektionen i enlighet med då gällande datalagen, tillgång till uppgift om make via SPAR.19 Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen i kraft och datalagen upphörde att gälla. Beslut enligt datalagen kom enligt övergångsregler att gälla i ytterligare ungefär tre år, vilket innebar att RIKAB:s tillstånd upphörde att gälla den 1 oktober 2001. RIKAB ansökte i en skrivelse till SPAR- nämnden den 12 september 2001 om att även fortsättningsvis få tillgång till de aktuella uppgifterna. Nämnden avslog RIKAB:s begäran med hänvisning till att uppgift om make eller vårdnadshavare endast får lämnas ut till myndigheter, organisationer och företag som specificeras i 8 § förordningen om SPAR.20 RIKAB överklagade
Överväganden
Utredningens förslag: För att i samband med avgiftskontroll kunna sortera bort hushåll som redan betalar medieavgift bör RIKAB få ta del av uppgifter om make i statens personadressregister (SPAR).
Enligt 8 § förordningen om SPAR får uppgift om make och vårdnadshavare lämnas ut bland annat till myndigheter. Ingen restriktion finns beträffande vilken typ av verksamhet som bedrivs av myndigheten eller vilket behov av uppgiften som föreligger. Uppgift om make och vårdnadshavare har således inte ansetts mer känslig än att den utan inskränkning kan lämnas ut till samtliga myndigheter i elektronisk form, oavsett om faktiskt behov av de aktuella uppgifterna föreligger i myndighetens verksamhet eller inte.
Förutom myndigheter har i dag en rad privata företag såsom banker, kreditmarknadsföretag, försäkringsbolag, kreditupplys-
19Beslut
20
21Länsrätten i Stockholms län, mål nr
285
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
ningsföretag och pensionsstiftelser rätt att få tillgång till uppgift om make från SPAR. Det finns således inte något principiellt hinder mot att enskilda såsom aktiebolag och andra privata aktörer kan få tillgång till uppgiften om det anses tillräckligt motiverat för den verksamhet som företaget bedriver. Enligt uppgift från InfoData har i dag omkring 140 privata företag tillgång till uppgift om make och vårdnadshavare från SPAR.
Utredningen menar att för att systemet med en avgiftsfinansierad radio och TV i allmänhetens tjänst skall fungera väl praktiskt och accepteras av hushållen är en viktig förutsättning att uppbörden av medieavgiften bedrivs effektivt och ändamålsenligt och på ett sätt som uppfattas som tydligt och smidigt. Dagens situation där RIKAB på grund av brist på information kontaktar personer som har en make eller maka som redan betalar
Det bör påpekas att RIKAB endast har användning för uppgift om make och inte om vårdnadshavare. Enligt uppgift från InfoData är det dock inte möjligt att separera dessa uppgifter. Därmed är det inte praktiskt möjligt att under dagens förutsättningar utesluta uppgift om vårdnadshavare.
15.5.4Uppgifter från Skatteverkets folkbokföringsdatabas
Bakgrund
I tidigare nämnd skrivelse hemställs om en utredning av frågan om RIKAB i stället för från SPAR kan få tillgång till folkbokföringsuppgifter i elektronisk form direkt från Skatteverket. Den motivering som nämns är att bytet av informationskälla skulle medföra lägre kostnader för RIKAB.
286
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
SPAR bedrivs på kommersiella grunder och enligt uppgift från RIKAB är företagets kostnad för SPAR omkring sex miljoner kronor årligen.22 En uppdatering direkt via Skatteverket skulle enligt RIKAB:s bedömning kunna innebära en besparing på mellan tre och fyra miljoner kronor per år. Avgiften för att erhålla uppgifter från Skatteverkets folkbokföringsdatabas är beräknad så att den skall täcka självkostnaden för utnyttjandet. Enligt uppgift från Skatteverket är kostnaderna för en myndighet att utnyttja information från folkbokföringsdatabasen omkring 500 000 kr per år.23
Skatteverkets aviseringssystem (Navet)
Skatteverkets folkbokföringsdatabas är avsedd att användas av myndigheter. Det centrala register hos Skatteverket som automatiskt distribuerar uppgifter från folkbokföringsdatabasen till myndigheterna kallas Navet (en förkortning för ”nya aviseringssystemet”).
När folkbokföringsdatabasen inrättades var syftet att samtliga myndigheter (dvs. såväl statliga myndigheter som myndigheter inom kommun och landsting) skulle hämta uppgifter härifrån. Totalt ca 800 myndigheter är registrerade som mottagare av uppgifter från folkbokföringsdatabasen.24 Av olika skäl hämtar dock fortfarande vissa myndigheter sina uppgifter från SPAR.
Uppgifter från folkbokföringsdatabasen levereras genom s.k. batchfiler eller genom direktåtkomst25 via en fast uppkoppling. Uppgifterna i filerna lämnas i samma standardiserade format, vilket bestäms av Skatteverket, till samtliga mottagare. Uppgifterna från SPAR kan dock levereras i bearbetad form utifrån önskemål hos mottagaren. Detta är ett av skälen till att många myndigheter fortfarande hämtar information från SPAR trots att kostnaden är högre än motsvarande uppgifter via Navet.
22I denna kostnad ingår förutom adressuppdateringar även vissa andra tjänster, exempelvis möjlighet att i SPAR
23Baserat på daglig ändringsavisering med elektronisk linjeöverföring för alla personer i landet räknat på ca 12 500 ändringar om dagen, 250 dagar per år.
24En kommun kan ha flera olika mottagare eftersom det kan finnas flera myndigheter inom samma kommun.
25Med direktåtkomst avses att den som använder registret på egen hand kan söka i detta och få svar på frågor, dock utan att själv kunna bearbeta eller på annat sätt påverka innehållet.
287
Övriga avgiftsfrågor SOU 2005:2
Gällande rätt
Regelverket gällande åtkomst till folkbokföringsdatabasen ges i lagen (2001:182) respektive förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.
Enligt 2 kap. 6 § lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får uppgifter i folkbokföringsdatabasen lämnas ut till enskild på medium för automatisk behandling endast om regeringen har meddelat föreskrifter om det. Enligt 13 § i förordningen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet får uppgifter ur databasen lämnas ut till Svenska kyrkan. Vidare gäller enligt 14 § att uppgift om nordisk medborgare bosatt i Sverige får lämnas ut till den folkbokföringsmyndighet i det nordiska land personen är medborgare i.
I förarbetena till lagen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet uttalas att det vid utlämning av uppgifter till enskilda, dvs. såväl privatpersoner som företag och organisationer, till skillnad mot vad som gäller för myndigheter, normalt saknas särskilda bestämmelser om hur personuppgifter får behandlas hos mottagaren. För mottagaren är det därför vanligtvis personuppgiftslagens bestämmelser som är tillämpliga på behandlingen av de mottagna uppgifterna. Vidare framförs att med hänsyn till de integritetsrisker som kan följa med utlämnande av personuppgifter på medium för automatiserad behandling till företag och privatpersoner, bör sådant utlämnande endast vara tillåtet när det efter särskild prövning anses lämpligt och att det bör åligga regeringen att göra dessa bedömningar.26
Några sådana särskilda integritetsskyddade bestämmelser som nämns i propositionen ovan finns inte för RIKAB. Enligt förarbetena gäller att utlämnande av uppgifter till enskilda på sådant medium endast bör tillåtas i undantagsfall. I dag lämnas uppgifter ut till Svenska kyrkan och till befolkningscentralen i Helsingfors.27 Samtliga ansökningar från andra aktörer om utnyttjande, från 1995 till i dag, har blivit avslagna av regeringen (Upplysningscentralen UC AB 1995, Dun & Bradstreet Sverige AB 1998, Nova Medical AB 1999, Dun & Bradstreet Sverige AB, KreditFakta Kreditupplysningar i Norden AB och
26Jfr prop. 2000/01:33, s. 112 f.
27Prop. 2000/01:33, s. 207.
288
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
Upplysningscentralen UC AB 2002). Exempel på motivering till avslagen är att det sökande företaget kunnat erhålla erforderliga uppgifter genom SPAR och att detta har ansetts kunna ske även framgent.
Överväganden
Utredningens bedömning: RIKAB:s behov av folkbokföringsuppgifter bör även tills vidare tillgodoses via det statliga personadressregistret (SPAR).
Som nämnts ovan är Skatteverkets folkbokföringsdatabas avsedd att användas av myndigheter. Företags behov av folkbokföringsuppgifter skall tillgodoses via SPAR. RIKAB är inte en myndighet utan ett privaträttsligt företag som i princip skall verka under de finansiella förutsättningar som gäller för vanliga företag. Enligt utredningens mening är det då principiellt rimligt att RIKAB:s behov av information i detta avseende hanteras på samma sätt som för andra företag.
Av förarbeten till lagstiftningen framgår tydligt att tillståndsgivning för enskilda att få ta del av uppgifter från folkbokföringsdatabasen är avsedd att ske mycket restriktivt. Lagbestämmelsen har också tillämpats så i praxis.
Av skrivelsen från RIKAB och programföretagen framgår inte några andra skäl än ekonomiska för att RIKAB skulle ges möjlighet att hämta uppgifter från folkbokföringsdatabasen, i stället, för från SPAR. Under förutsättning att RIKAB kan erhålla uppgift om make enligt utredningens förslag i avsnitt 15.5.3 ovan, motsvaras den information som RIKAB kommer att erhålla via SPAR av den information som skulle erhållas från folkbokföringsdatabasen. Från RIKAB och programföretagen har inte heller framkommit några sådana omständigheter som enligt utredningens mening skulle motivera att RIKAB bör ges möjlighet att få tillgång till uppgifter ur folkbokföringsdatabasen. Utredningen anser inte att det ekonomiska argumentet i sig är tillräckligt starkt för att ge upphov till ett sådant ”undantagsfall” som nämns i lagens förarbeten.
289
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
15.5.5Uppgift om sambeskattning
Bakgrund
Enligt hemställan i tidigare nämnda skrivelse önskar RIKAB få tillgång till uppgift om sambeskattning från Skatteverkets beskattningsdatabas. Syftet är att RIKAB genom dessa uppgifter skulle få tillgång till mer information än i dag om vilka personer som ingår i ett hushåll. Uppgift om sambeskattning skulle ge RIKAB information om vilka personer som är gifta med varandra (detta kan också åstadkommas genom att via SPAR få tillgång till uppgift om make) och vilka som är sammanboende med gemensamma barn, och därmed från avgiftskontroll kunna utesluta vissa personer som ingår i ett hushåll där en annan person står för
RIKAB har i dag inte tillgång till uppgift om sambeskattning och dessa uppgifter finns inte med bland de uppgifter som lämnas från beskattningsdatabasen till SPAR. Uppgifterna kan heller inte hämtas från Navet. Informationen hämtas i förekommande fall från det system på Skatteverket där uppgiften behandlas.
Gällande rätt
Enligt 21 § 1 st. lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall sambeskattning ske av
1.makar som levt tillsammans under beskattningsåret,
2.sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft barn tillsammans,
3.föräldrar som sambeskattas enligt 1 eller 2 och deras hemmavarande barn under 18 år, och
4.en förälder, som inte sambeskattas enligt 1 eller 2, och dennes hemmavarande barn under 18 år.
Behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas regleras av lag (2001:181) respektive förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Uppgifter i Skatteverkets beskattningsdatabas har betraktats som
290
SOU 2005:2 Övriga avgiftsfrågor
generellt mer integritetsmässigt känsliga än uppgifter i Skatteverkets folkbokföringsdatabas.
Enligt 2 kap. 6 § i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet får uppgifter ur beskattningsdatabasen lämnas ut till enskild på medium för automatiserad databehandling endast om regeringen har meddelat föreskrifter om detta. I dag får enligt 11 § förordningen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet uppgifter från beskattningsdatabasen lämnas ut till enskilda på medium för automatiserad behandling till kreditupplysningsföretag (som har tillstånd enligt kreditupplysningslagen [1973:1173] att bedriva kreditupplysningsverksamhet eller bedriver kreditupplysningsverksamhet som är undantagen från avgiftsplikt enligt samma lag). Enligt 12 § får uppgifter som utgör underlag för beräkning av avgift till registrerat trossamfund lämnas ut till trossamfundet. Enligt lagens förarbeten bör utlämnande av uppgifter till enskilda på sådant medium endast medges i undantagsfall.28 Sådant utlämnande som nämns ovan får enligt 9 § i förordningen om behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ske endast om det inte finns något hinder mot det i någon författning. För uppgifter om sambeskattning gäller så kallad absolut sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100). I 14 kap. sekretesslagen finns bestämmelser om vissa begränsningar i sekretessen och om förbehåll. Enligt 1 3 §§ finns möjlighet till utbyte av sekretessbelagd information mellan myndigheter. Möjligheterna för RIKAB att med stöd av dessa bestämmelser få sekretessbelagda uppgifter från Skatteverket är dock mycket begränsade, även om bolaget enligt bilagan till sekretesslagen i vissa avseenden skall jämställas med myndighet. För att RIKAB skulle få tillgång till uppgift om sambeskattning krävs därför en ändring i sekretesslagen eller i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
Överväganden
Utredningens bedömning: RIKAB bör inte heller fortsättningsvis ges tillgång till uppgift om sambeskattning från Skatteverkets beskattningsdatabas.
28 Jfr prop. 2000/01:33, s. 201.
291
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
Uppgift om sambeskattning skulle tillföra RIKAB information om sammanboende med barn. RIKAB skulle dock även framgent komma att sakna uppgift om sammanboende utan barn. Utredningen föreslår i avsnitt 15.5.3 ovan att RIKAB genom SPAR skall få tillgång till uppgift om make. Tillgång till uppgift om sambeskattning skulle underlätta avgiftskontrollen på motsvarande sätt som tillgång till uppgift om make. Uppgift om sambeskattning är dock belagd med sekretess och utredningen kan inte finna att tillgång till uppgiften är av sådan avgörande betydelse för RIKAB:s möjlighet att uppfylla sitt uppdrag att det skulle motivera de särskilda sekretessbrytande författningsregleringar som skulle krävas. Enligt utredningens mening står nyttan av att till RIKAB tillföra de aktuella uppgifterna inte i proportion till sådana långtgående och ingripande lagändringar.
Utredningen vill istället peka på det separata samhörighetsregister som RIKAB för sedan år 2003. I registret kan samhöriguppgifter registreras efter samtycke från berörda personer.
15.6Operatörers kundregister
15.6.1Bakgrund
I tidigare nämnd skrivelse från programföretagen och RIKAB föreslås att operatörer som tillhandahåller kort för avkodning av digitala
292
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
15.6.2Överväganden
Utredningens bedömning:
Förslaget från programföretagen och RIKAB aktualiserar viktiga principiella problem rörande den personliga integriteten. Med hänsyn till principerna i såväl regeringsformen som europakonventionen om de mänskliga rättigheterna bör man vara försiktig med att låta statsmakterna ta del av och registrera uppgifter om medborgarnas privatliv. Enligt utredningens mening är det principiellt tveksamt om staten eller annan utomstående genom lag skall kunna ges rätt till information om en persons kundförhållande med en viss
En annan viktig fråga är huruvida det är rättsligt möjligt att tvinga ett företag att lämna ut uppgifter ur sitt kundregister till staten eller annan tredje part. Normalt gäller att bolag inte kan tvingas att lämna ut uppgifter ur kundregister eller liknande om det inte är fråga om exempelvis polisutredning eller skatterevision. I sådana fall krävs särskilt lagstöd enligt rättegångsbalken eller annan särskild tvångslagstiftning. Enligt taxeringslagen (1990:324) kan exempelvis företag enligt regler om taxeringsrevision åläggas att till Skatteverket lämna ut uppgifter som krävs för att revisionen skall kunna utförs. I sådana fall krävs beslut av Skatteverket i varje enskilt fall. Utredningen anser inte att intresset av att få tillgång till uppgifter i kundregistren, i syfte att därmed kunna bedriva en effektivare avgiftskontroll, väger tyngre än det enskilda operatörsföretagets intresse av skydd.
293
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
En ytterligare implikation i denna fråga gäller sekretess. Enligt ett förslag från Offentlighets- och sekretesskommittén (OSEK), Insyn och sekretess - i statliga företag - i internationellt samarbete (SOU 2004:75) som för närvarande bereds inom Regeringskansliet, skulle statliga bolag komma att likställas med statliga myndigheter i fråga om tillämpning av offentlighetsprincipen. De aktuella registren skulle då kunna bli allmänna handlingar hos RIKAB.
Utredningen har således kommit fram till att operatörer inte bör åläggas att rapportera uppgifter ur sina kundregister till RIKAB eller programföretagen.
15.7Medieavgift för företag, myndigheter m.fl.
15.7.1Bakgrund
I tidigare nämnda skrivelse framför SVT, SR, UR och RIKAB två förslag angående juridiska personers skyldighet att betala TV- avgift. Utredningen har utgått ifrån att här även avses enskilda firmor.
I skrivelsen föreslås att de verksamheter som i dag omfattas av den så kallade gruppavgiftsregeln i 3 § lagen om
I skrivelsen framförs också förslag på att beräkningen av antalet avgifter skall ske per arbetsställe. Med arbetsställe avses varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där ett företag bedriver verksamhet. Alla verksamma företag har minst ett arbetsställe. I dag kan företag som har fler än ett arbetsställe räkna ihop alla TV- mottagare som man har på samtliga arbetsställen i landet och därefter betala en avgift per vart påbörjat tiotal mottagare. Denna möjlighet skulle med ovanstående förslag försvinna och istället skulle varje arbetsställe exempelvis varje butik inom en butikskedja betala avgift var för sig. I de flesta fall leder ett sådant beräkningssystem till en ökning av det antal avgifter som företag, myndigheter m.fl. blir skyldiga att betala. Syftet med åtgärden är enligt uppgift från RIKAB att öka avgiftsintäkterna.
294
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
15.7.2Gällande rätt
Enligt 3 § i lagen om
Vissa begränsningar finns beträffande avgiftsskyldighet, exempelvis för
Förutom aktiebolag, myndigheter, kommuner, landsting m.fl. omfattar regeln om en avgift för varje påbörjad grupp om tio mottagare även enskilda firmor. En enskild firma är inte en juridisk person, utan den enskilde näringsidkaren ansvarar personligen för företagets alla förpliktelser. Vid avgörande av huruvida avgiftsplikt skall anses föreligga för en enskild firma får det göras en bedömning av i fall
I 3 § i lag om
15.7.3Betalningsfrekvens
Enligt uppgifter från RIKAB uppgick antalet avgifter som betalas av företag, myndigheter m.fl. till 180 000 i december 2004. Av dessa betalas omkring 120 000 av enskilda näringsidkare. Övriga 60 000 avgifter betalas av kommuner, statliga myndigheter, landsting, aktiebolag, handelsbolag/kommanditbolag m.fl. Omkring 19
295
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
000 aktiebolag betalar
De kontrollinsatser som görs bland företag sker via direktadresserade brev och telefonkontakter. Även kontrollantbesök förekommer – främst till mindre företag med endast ett arbetsställe.
15.7.4Överväganden
Utredningens bedömning: Avgiftsskyldigheten för företag, myndigheter m.fl. bör behållas oförändrad.
Det går inte att exakt beräkna hur många företag, myndigheter, kommuner m.fl. som är avgiftspliktiga. Inom mindre företag med ingen eller endast någon anställd är det troligen relativt vanligt att avgiftspliktigt innehav inte finns. Det är emellertid troligt att den andel aktiebolag som innehar en TV är större än de åtta procent som i dagsläget betalar
296
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
15.8Medieavgift inom skolområdet
15.8.1Bakgrund
I en skrivelse till Kulturdepartementet har Svenska Kommunförbundet framfört önskemål om att få till stånd en diskussion om
15.8.2Avgiftsskyldighet för skolor
Skolor omfattas av 3 § 2 p. i lag om
Enligt Kommunförbundets egna uppgifter i skrivelsen uppgår kommunernas sammanlagda kostnader för skolornas
15.8.3Upphovsrätten
Den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk eller den som framfört ett sådant verk måste som huvudregel ge sitt tillstånd innan det han eller hon har skapat eller framfört kan användas av
297
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
andra. Upphovsrätten regleras i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL).
För att skolor skall ha rätt att använda sig av inspelat material från SVT, SR och TV4 finns möjlighet att teckna ett så kallat skolbandningsavtal (en avtalslicens enligt 13 § URL). Skolbandningsavtalet förhandlas fram av Kommunförbundet och Copyswede och respektive kommun tecknar sedan avtal med Copyswede.29 Skolor och utbildningar som har andra huvudmän än kommunen tecknar själva avtal med Copyswede. Ersättningen enligt skolbandningsavtalet är för närvarande två kronor per elev och år.
Inspelningar av radio och
15.8.4Överväganden
Utredningens bedömning: Avgiftsskyldigheten för skolor bör inte förändras.
Dagens
Den fråga som utredningen har att ta ställning till är huruvida det är önskvärt att förändra skolors skyldighet att betala avgift för rätten att ta del av utsändningar av radio- och
29Copyswede är en ekonomisk förening som ägs av sina 14 medlemsorganisationer, t.ex. Svenska Fotografers Förbund, Svenska Journalistförbundet, Svenska Musikerförbundet och Teaterförbundet.
30SRAO är arbetsgivar- och branschorganisation för SVT, SR och UR samt av dessa företag hel- eller delägda bolag.
298
| SOU 2005:2 | Övriga avgiftsfrågor |
SVT, SR och UR. Staten är inte part i skolbandningsavtalet och att föreslå förändringar inom den upphovsrättsliga lagstiftningen ligger inte inom ramen för denna utrednings uppdrag.
Regeln om en avgift per var tionde
I Sverige tillämpas i dag ett system där offentliga verksamheter omfattas av avgiftsplikt. Utredningen anser att för skolor göra undantag från denna huvudregel vore att avvika från rådande enhetliga ordning. Dessutom skulle avgiftsbefrielse för kommunala skolor enligt utredningens bedömning kunna leda till motsvarande krav avseende exempelvis statligt bedriven undervisningsverksamhet. Utredningen anser inte att skolorna intar en sådan särställning som motiverar undantag från avgiftsskyldighet.
Utredningen vill också peka på skolornas möjlighet att i och med den för UR ovan nämnda friköpsordningen fritt använda kopior av UR:s program i undervisningssyfte. Ungefär 70 procent av UR:s program är utbildningsprogram, dvs. sådana program som ansluter till kurs- eller läroplaner.31 Av UR:s totala kostnader för programproduktion inom utbildningsområdet år 2003 (215 miljoner kr), gick 41 procent (88 miljoner kr) till program för skolan. Vidare visar statistik från SCB att utnyttjandet av UR- program i skolan är mycket högt – 80 procent av lärarna i grundskolans årskurser 4 6 utnyttjade något
31UR:s public
32Undersökningen görs vartannat år, varför det inte finns motsvarande uppgifter för läsåret 2002/2003.
299
| Övriga avgiftsfrågor | SOU 2005:2 |
Utredningen menar att man med anledning av ovanstående kan hävda att skolorna får mycket tillbaka för sin erlagda avgift, vilket utgör ytterligare ett skäl som talar mot avgiftsbefrielse.
300
16Finansiella effekter och andra konsekvenser
16.1Kommittéförordningen
Enligt 14 § kommittéförordningen (1998:1474) gäller att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda skall en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet och om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt skall även dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting skall kommittén föreslå finansiering.
I § 15 kommittéförordningen sägs att om förslagen har betydelse för den kommunala självstyrelsen skall konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdhet mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
I 16 § sägs att regeringen närmare i utredningsuppdraget anger vilka konsekvensbeskrivningar som skall finnas i ett betänkande.
I direktiven till vår utredning har inte angetts att några särskilda konsekvensbeskrivningar skall finnas i betänkandet. Nedan behandlas kostnadsberäkningar enligt 14 § och övriga konsekvensbeskrivningar enligt 15 § kommittéförordningen.
301
| Finansiella effekter och andra konsekvenser | SOU 2005:2 |
16.2Flöden av avgifter med dagens system respektive utredningens förslag
I dag utgår inte någon mervärdesskatt på
Figur 16.1. Flöden av avgifter med dagens system för medelstilldelning
| Hushåll | avgift | RIKAB | ||||||||||||||
| Företag | ||||||||||||||||
| medels- | ||||||||||||||||
| Program- | tilldelning | Riksgälds- | ||||||||||||||
| företagen | ||||||||||||||||
| kontoret | ||||||||||||||||
| moms på köpta | ||||||||||||||||
| varor och tjänster | 1411- | |||||||||||||||
| Leverantör | moms | |||||||||||||||
| kontot | ||||||||||||||||
Enligt utredningens förslag om direktfinansiering kommer RIKAB att betala ut avgiftsmedel direkt till programföretagen. Programföretagen skall vid mervärdesbeskattning av
Figur 16.2.
302
SOU 2005:2 Finansiella effekter och andra konsekvenser
Figur 16.2 Flöden av avgifter vid direktfinansiering och mervärdesskatt på medieavgiften
| avgift | |||
| Hushåll | RIKAB | Program- | |
| Företag | företagen | ||
| 1411- | utgående moms – | ||
| ingående moms | |||
| kontot | |||
| 16.3 | Mervärdesskatt på medieavgiften | ||
16.3.1Bakgrund
När mervärdesskatt införs på medieavgiften blir effekten på avgiftens nivå beroende av på vilket sätt man väljer att påföra skatten. Följande två olika alternativ har använts i de beräkningar som redovisas i detta kapitel:
1.Mervärdesskatten inkluderas i medieavgiften så att den avgift som avgiftsbetalarna betalar bibehålls oförändrad.
2.Mervärdesskatten läggs ovanpå medieavgiften så att public serviceföretagens disponibla medel hålls oförändrade.
Utredningen anser att en rimlig utgångspunkt är att mervärdesbeskattning av verksamheten i programföretagen inte bör medföra att medieavgiften ökar.
Förutom normalskattesatsen 25 procent finns två reducerade skattesatser om 12 respektive 6 procent. Som framgår av kapitel 13 anser utredningen att 6 procent är den lämpligaste skattesatsen.
Utredningen anser dock att det är viktigt att belysa olika finansiella effekter vid samtliga möjliga skattesatser, dels i fall då mervärdesskatten sätts så att den avgift som avgiftsbetalaren erlägger inte påverkas, dels i fall då mervärdesskatten läggs ovanpå medieavgiften.
303
| Finansiella effekter och andra konsekvenser | SOU 2005:2 |
16.3.2Förutsättningar
Avgiftsmedel och ingående mervärdesskatt
Utredningen har från RIKAB och programföretagen erhållit uppgifter avseende uppskattade totala intäkter från
Tabell 16.1. Prognos för avgiftsmedel och ingående mervärdesskatt år 2004 och 2007
| 2004 | 2007 | |
| Konsumentprisindex (KPI) | 279,3 | 299,9* |
| Avgiftsmedel (mdkr) | 6 372,0 | 6 842,0 |
| Ingående mervärdesskatt (mdkr) | 551,0 | 592,0 |
*Prognos för KPI erhållen av Konjunkturinstitutet, dec 2004.
Av ovanstående framgår också att den ingående mervärdesskatten i programföretagen i dag utgör knappt 9 procent av de totala avgiftsintäkterna (551/6 372).
Kommuner och myndigheter
Kommuner och myndigheter under regeringen har genom en särskild ordning rätt till kompensation för belopp motsvarande ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).1 I beräkningarna beaktas ej denna kompensation eftersom den totala effekten som en mervärdesskattebeläggning av medieavgiften kommer att få för den konsoliderade offentliga sektorn i stort sett blir neutral.
1 Förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt och lag (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.
304
| SOU 2005:2 | Finansiella effekter och andra konsekvenser |
Företag
Vid en mervärdesskattebeläggning av medieavgiften kan det antas att flertalet av de företag som betalar avgiften kommer att kunna göra avdrag för mervärdesskatt i sin redovisning till staten. Utredningen uppskattar att det vid en mervärdesskattesats om 6 procent blir fråga om en intäktsminskning för den offentliga sektorn på omkring 15 miljoner kronor. Denna effekt är inte inkluderad i de beräkningar som redovisas nedan.2
I beräkningarna tas heller inte hänsyn till att företagens underlag för inkomstskatt blir högre genom att deras avdrag för ingående mervärdesskatt i stället medges inom ramen för mervärdesskattesystemet.
Övriga förutsättningar
I beräkningarna bortses från effekten av att den del av avgiftsmedlen som går till att återbetala skulden på distributionskontot inte kommer att vara belagd med mervärdesskatt.
Det förutsätts också att de förändrade distributionskostnaderna inte påverkar de finansiella förutsättningarna för programföretagen. Detta beror på att systemet för återbetalning av skulden på distributionskontot är konstruerat så att SVT och UR under tiden efter nedsläckningen av det analoga marknätet t.o.m. år 2013 skall ha lika stora kostnader för distribution som när distributionskontot inrättades år 2002 (se avsnitt 5.2.4).
16.3.3Finansiella effekter för programföretagen
Programföretagens verksamhet är i dag undantagen från mervärdesskatt. Detta innebär att den ingående mervärdesskatten blir en kostnad i verksamheten. De disponibla avgiftsmedlen för företagen utgör i dag den årliga summa som tilldelas programföretagen av riksdagen (medelstilldelning). Denna summa skall
2 Orsaken till att denna effekt inte inkluderas i beräkningarna är att medieavgiften räknas som en insatsvara i företagets verksamhet och antas bidra till det förädlingsvärde som företaget skapar i en produktionskedja. Därmed kommer mervärdesskatten på medieavgiften slutligen att bli en intäkt för staten när företagets produkt köps av ett subjekt som inte har avdragsrätt för ingående mervärdesskatt.
305
| Finansiella effekter och andra konsekvenser | SOU 2005:2 |
täcka kostnaden för ingående mervärdesskatt på inköp till verksamheten.
Mervärdesskatten inkluderas i medieavgiften
För att bibehålla avgiften oförändrad för den enskilde avgiftsbetalaren måste avgiften exkl. mervärdesskatt sänkas med ett belopp som motsvarar storleken på den utgående mervärdesskatten. Av Tabell 16.2 nedan framgår att de totala avgiftsintäkterna för år 2007, vid nuvarande system, uppskattas till 6 842 mnkr. Vid en skattesats om 6 procent skulle ett belopp motsvarande 387 mnkr utgöra utgående mervärdesskatt (6 842*(1- 1/1,06)).
En mervärdesskattebeläggning medför kostnader för programföretagen i form av utgående mervärdesskatt. Samtidigt medges företagen rätt att dra av ingående mervärdesskatt på inköp till verksamheten genom att kvitta utgående mervärdesskatt mot ingående, dvs. den mervärdesskatt som företagen erlagt vid inköp av varor och tjänster i sin verksamhet. Som framgår ovan uppskattas public
306
| SOU 2005:2 | Finansiella effekter och andra konsekvenser |
Tabell 16.2. Finansiella effekter för programföretagen då mervärdesskatten inkluderas i medieavgiften, mnkr
| Mervärdesskatte- | Avgifts- | Utgående | Avdrag | Summa | Summa | Förändring |
| sats | medel | moms | ingående | betal- | disponibla | disponibla |
| moms | ning | medel | medel | |||
| till/från | ||||||
| staten | ||||||
| Dagens system | 6 842 | 0 | 0 | 0 | 6 842* | - |
| (ej moms) | ||||||
| 6 % | 6 842 | 387 | 592 | 205 | 7 047 | +205 |
| 12% | 6 842 | 733 | 592 | 6 701 | ||
| 25 % | 6 842 | 1 368 | 592 | 6 066 |
* Eftersom public
Mervärdesskatten läggs ovanpå medieavgiften
Ett alternativ till att inkludera mervärdesskatten i avgiften är att lägga mervärdesskatten ovanpå avgiften så att public serviceföretagens disponibla medel hålls oförändrade jämfört med i dagens system. I ett sådant fall kommer den avgift som hushåll m.fl. betalar att förändras. Hänsyn måste här tas till att kostnaden för ingående mervärdesskatt avlägsnas vid en mervärdesskattebeläggning. Den avgift som avgiftsbetalarna erlägger antas förändras med den utgående mervärdesskatten minus den ingående. Medieavgiften exkl. mervärdesskatt antas således sänkas i proportion till den ingående mervärdesskatten.3 De finansiella effekterna för programföretagen när medieavgiften beläggs med mervärdesskatt på detta vis framgår av Tabell 16.3. Vid en skattesats på 6 procent kan de totala avgiftsmedlen inkl. mervärdesskatt minskas till 6 626 mnkr (dvs. medieavgiften sänkas) p.g.a. att den avdragsrätt som uppstår för programföretagen är större än den utgående mervärdesskatten. Vid 12 respektive 25 procent överstiger den utgående mervärdesskatten den ingående, vilket innebär att avgiftsmedlen inkl. mervärdesskatt
3 Detta sätt att räkna är i enlighet med Finansdepartementets beräkningskonventioner för 2005.
307
| Finansiella effekter och andra konsekvenser | SOU 2005:2 |
måste öka för att programföretagens disponibla medel skall hållas oförändrade.
Tabell 16.3. Finansiella effekter för programföretagen då mervärdesskatten läggs ovanpå avgiften, mnkr
| Mervärdesskatte- | Avgifts- | Utgående | Avdrag | Summa | Summa | Förändring |
| sats | medel | moms | ingående | betal- | disponibla | disponibla |
| moms | ning | medel | medel | |||
| till/från | ||||||
| staten | ||||||
| Dagens system | 6 842 | 0 | 0 | 0 | 6 842 | - |
| (ej moms) | ||||||
| 6 % | 6 626 | 375 | 592 | 216 | 6 842 | 0 |
| 12% | 7 000 | 750 | 592 | 6 842 | 0 | |
| 25 % | 7 813 | 1 563 | 592 | 6 842 | 0 |
16.3.4Finansiella effekter för den konsoliderade offentliga sektorn
Enligt nationalräkenskaperna delas den offentliga sektorn in i tre sektorer: stat, kommun och socialförsäkringssektorn. I allmänekonomiskt intresse är den samlade effekten för de tre sektorerna, den konsoliderade offentliga sektorn, av störst betydelse.4 I detta avsnitt redovisas därför finansiella effekter för denna.
Redovisningen av de offentligfinansiella effekterna av en viss åtgärd tar sin utgångspunkt i åtgärdens direkta effekt på intäkterna från skatten i fråga. Denna effekt brukar betecknas åtgärdens bruttoeffekt. Utöver den direkta effekten på intäkterna från skatten kan en regeländring ge upphov till vissa indirekta effekter av olika slag. Vid beaktande av de indirekta effekterna ges åtgärdens nettoeffekt. Vid beräkning av nettoeffekt vid en mervärdesskatteförändring måste exempelvis hänsyn tas till den s.k. KPI- effekten.
4 Beräkningskonventioner för 2005, s. 17.
308
| SOU 2005:2 | Finansiella effekter och andra konsekvenser |
Mervärdesskatten inkluderas i medieavgiften
De finansiella effekterna för den konsoliderade offentliga sektorn när mervärdesskatten inkluderas i medieavgiften visas i Tabell 16.4.
Införandet av skatteplikt för public
Tabell 16.4. Finansiella effekter för den konsoliderade offentliga sektorn då mervärdesskatten inkluderas i medieavgiften, mnkr
| Mervärdesskattesats | Avgiftsmedel | Moms | på | Programföretagens | Bruttoeffekt/ | |
| avgiftsmedel | avdrag | för | nettoeffekt | |||
| ingående moms | ||||||
| Dagens system | 6 842 | 0 | 0 | - | ||
| (ej moms) | ||||||
| 6 % | 6 842 | 387 | 592 | |||
| 12% | 6 842 | 733 | 592 | +141 | ||
| 25 % | 6 842 | 1 368 | 592 | +776 | ||
Eftersom den avgift som avgiftsbetalarna erlägger kommer att vara oförändrad när mervärdesskatten påförs på detta sätt kommer åtgärden inte att påverka prisnivån. Nettoeffekten kommer således att vara densamma som bruttoeffekten.
Mervärdesskatten läggs ovanpå medieavgiften
De finansiella effekterna för den konsoliderade offentliga sektorn när mervärdesskatten läggs ovanpå avgiften framgår av Tabell 16.5. Eftersom avgiften inkl. mervärdesskatt förändras påverkas den allmänna prisnivån. I detta fall redovisas därför även en nettoeffekt.
309
| Finansiella effekter och andra konsekvenser | SOU 2005:2 |
Tabell 16.5. Finansiella effekter för den konsoliderade offentliga sektorn då mervärdesskatten läggs ovanpå medieavgiften, mnkr
| Mervärdesskattesats | Avgifts- | Moms | på | Program- | Brutto- | Netto |
| medel | avgiftsmedel | företagens | effekt | effekt | ||
| avdrag för | ||||||
| ingående | ||||||
| moms | ||||||
| Dagens system | 6 842 | 0 | 0 | - | - | |
| (ej moms) | ||||||
| 6 % | 6 626 | 375 | 592 | |||
| 12% | 7 001 | 750 | 592 | +158 | +137 | |
| 25 % | 7 814 | 1 563 | 592 | +971 | +842 | |
16.3.5Finansiella effekter för avgiftsbetalarna
Mervärdesskatten inkluderas i medieavgiften
När mervärdesskatten inkluderas i medieavgiften påverkas inte nivån på den avgift som avgiftsbetalarna betalar. En sådan åtgärd får således inte någon effekt för avgiftsbetalarna.
Mervärdesskatten läggs ovanpå medieavgiften
När mervärdesskatten läggs ovanpå medieavgiften kommer avgiftens höjd inkl. mervärdesskatt att förändras. Vid en skattesats på 6 procent kan de totala avgiftsmedlen inkl. mervärdesskatt minska med 216 mnkr (från 6 842 mnkr till 6 626 mnkr) och programföretagen ändå erhålla samma disponibla medel som tidigare. Baserat på att antalet avgiftsbetalare är 3 404 000 innebär det således att medieavgiften skulle kunna sänkas med 63 kronor per år (216/3,404). Vid 12 respektive 25 procents mervärdesskatt skulle istället avgiftsintäkterna behöva ökas till 158 respektive 971 mnkr, för att programföretagens disponibla medel inte skall minska. Detta motsvarar en höjning av medieavgiften inkl. mervärdesskatt med 46 respektive 285 kr.
310
| SOU 2005:2 | Finansiella effekter och andra konsekvenser |
Tabell 16.6. Finansiella effekter för avgiftsbetalarna då mervärdesskatten läggs ovanpå medieavgiften
| Mervärdesskattesats | Avgiftsmedel | Finansiell effekt för | Höjning/sänkning |
| avgiftsbetalana | per avgift (kr/år) | ||
| (totalt, mnkr) | |||
| Dagens system | 6 842 | - | - |
| (ej moms) | |||
| 6 % | 6 626 | +216 | |
| 12% | 7 001 | +46 | |
| 25 % | 7 813 | +285 |
16.4Effekt av eventuell reducerad mervärdesskattesats för privata
Privata
Införandet av en reducerad mervärdesskattesats på privata betal-
Dessa beräkningar hänför sig till uppgifter ett par år bakåt i tiden. Utredningen har inte gjort några nya beräkningar.
16.5Effekt av eventuell jämkning av ingående mervärdesskatt
Om mervärdesskatt införs i en tidigare undantagen verksamhet kan ett företag enligt reglerna i 8 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200, ML) på vissa villkor ha rätt att i efterhand justera och begära avdrag för tidigare erlagd mervärdesskatt på s.k.
311
| Finansiella effekter och andra konsekvenser | SOU 2005:2 |
investeringsvaror. Bestämmelserna grundar sig på artikel 20 i det sjätte mervärdeskattedirektivet. Enligt 8 a kap. 1 § ML skall avdrag för ingående skatt jämkas om användningen av varan ändras efter förvärvet eller om varan överlåts. Jämkning kan ske genom att avdragsrätten minskar eller ökar, beroende på vad som har inträffat i verksamheten. Jämkningsreglerna bygger på att verksamheten omfattades av tillämpningsområdet för mervärdesskatt vid den tidpunkt då den mervärdesskatt som skall jämkas uppstod.
Företagen i public
Tabell 16.7. Kostnadsförd mervärdesskatt för investeringsvaror i public
| År | Kostnadsförd mervärdesskatt |
| investeringsvaror (mnkr) | |
| 2001 | 39 |
| 2002 | 39 |
| 2003 | 39 |
| 2004 | 50 |
| 2005 | 48 |
| 2006 | 57 |
Källa: Skrivelse från SVT, SR, UR, RIKAB och SRF
16.6Effekter av inkomstskatt
I kapitel 13.2.2 har utredningen beskrivit konsekvenserna vid en övergång från nuvarande bidragsfinansiering till ett system med direktfinansiering där medieavgifterna tillfaller programföretagen direkt. Reglerna om näringsbidrag kommer inte längre att vara tillämpliga utom för de medel som tilldelats för år 2006 och som inte förbrukats vid detta års utgång (se 14.5.2). Detta innebär exempelvis att anskaffning av inventarier med en livslängd överstigande tre år inte längre får kostnadsföras direkt. För sådana tillgångar medges, när det nya systemet införs, avdrag för
312
SOU 2005:2 Finansiella effekter och andra konsekvenser
värdeminskning enligt skattelagstiftningens vanliga regler. Konsekvenserna redovisas mer utförligt i Bilaga 5.
Programföretagen är inte avsedda att gå med vinst. Sett över tid kan ett nollresultat förväntas uppkomma, men man torde få räkna med att det är mer eller mindre ofrånkomligt att vissa år kan ge visst underskott och andra visst överskott. Om avsättning till periodiseringsfond görs för ett vinstår kan en upplösning av fonden ett senare år kvittas mot underskott.
En beskattning av ett positivt resultat leder till ökade offentliga intäkter.
16.7Effekter av förslag om vissa avgiftsfrågor
Utredningen föreslår i avsnitt 15.2 att avanmälan av innehav av TV- mottagare på grund av dödsfall skall gälla retroaktivt per dödsdagen under förutsättning att anmälan kommer in till RIKAB inom tre månader efter dödsfallet. I samma avsnitt föreslås att det lägsta belopp för återbetalning av avgift till den som har betalat för tid efter att avgiftsskyldigheten upphört skall höjas från 100 till 150 kronor.
Effekterna av båda dessa förslag motverkar varandra. Det har inte varit möjligt för utredningen att beräkna hur mycket avgiftsintäkterna kommer att minska som en följd av ändrade regler för avanmälan vid dödsfall. Inte heller har utredningen haft möjlighet att beräkna hur mycket avgifterna ökar då det lägsta belopp som återbetalas höjs från 100 till 150 kronor.
Utredningen föreslår i avsnitt 15.3 en förändring av den regel som begränsar avgiftsskyldigheten för sjukhus, vårdanstalter eller inrättningar av liknande slag. Förslaget torde leda till att den som bor varaktigt i särskild boendeform, oavsett om denna boendeform innebär vård i viss omfattning, blir skyldig att betala medieavgift för eget innehav av
I avsnitt 15.4 föreslås att en kontrollavgift om 500 kronor skall kunna tas ut från den som inte anmält avgiftspliktigt
313
| Finansiella effekter och andra konsekvenser | SOU 2005:2 |
avgiftsintäkterna, RIKAB, domstolarna och kronofogdemyndigheterna. Som där framgår har inte utredningen ansett det möjligt att beräkna hur mycket avgiftsintäkterna kan komma att öka vid införandet av en kontrollavgift.
Den påminnelseavgift som påförs då avgift inte betalats i tid föreslås i avsnitt 15.4 höjas från 50 till 75 kronor. Under år 2003 påfördes omkring 800 000 påminnelseavgifter för
16.8Effekt av förslag om finansiering av Granskningsnämnden för radio och TV
I kapitel 12.6 har utredningen föreslagit att kostnaderna för Granskningsnämnden för radio och TV skall betalas helt via anslag över statsbudgeten och inte som nu delvis av inflytande avgifter. I denna del innebär utredningens förslag en ökad offentligfinansiell utgift med ca 6,5 miljoner kronor.
16.9Övriga konsekvensbeskrivningar
Förslagen har enligt utredningens bedömning ingen betydelse för den kommunala självstyrelsen, ej heller för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för jämställdhet mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
Införandet av avdragsrätt för ingående mervärdeskatt kommer enligt utredningens mening att delvis ställa företagen inför en ny situation när det gäller att bedöma om produktion av program skall ske inom företagen eller köpas utifrån. Omfattningen av en sådan förändring blir emellertid beroende av dels de villkor som från statsmaktens sida i sändningstillstånden kan komma att gälla för företagens del, dels företagens egna beslut.
314
17 Författningskommentarer
17.1Förslaget till lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst
17.1.1Generella ändringar
De inledande bestämmelserna samt bestämmelsen om kontrollavgift i den nya lagen är nya i förhållande till lagen (1989:41) om
I de fall den nya lagtexten innehåller samma bestämmelse som i lagen om
17.1.2Kommentarer till bestämmelserna
1 §
Bestämmelsen är ny i förhållande till lagen om
I bestämmelsen slås fast att programföretag som tillhandahåller radio och TV i allmänhetens tjänst och vars sändningstillstånd som meddelats enligt 2 kap. 2 § radio- och
315
| Författningskommentarer | SOU 2005:2 |
medieavgift. I praktiken utgörs de företag som inte får sända reklam enligt nämnda sändningstillstånd av de tre programföretagen SVT AB, SR AB och UR AB.
Den verksamhet som medieavgiften skall finansiera är det uppdrag som programföretagen har i enlighet med företagens sändningstillstånd som meddelas av regeringen. Medieavgiften skall också finansiera verksamhet som direkt anknyter till detta uppdrag. Sådan verksamhet är enligt de nuvarande riktlinjerna för programföretagen bland annat sådan verksamhet som kan bestå i att använda andra medier för att komplettera och stärka kärnverksamheten. Ett exempel är aktivitet på Internet.
Uttrycket ”radio och TV i allmänhetens tjänst” definieras inte i lagtexten. Innebörden av uttrycket framgår av riktlinjerna för verksamheten.
Medieavgiften skall oavkortad tillfalla programföretagen och skall utgöra en betalning för rätten att ta del av programföretagens utsändningstjänster. Någon ytterligare betalning för utsändningstjänster får inte tas ut av programföretagen när sändningarna är riktade till Sverige. Till den del sändningarna görs tillgängliga utanför Sverige skall verksamheten bära sina egna kostnader.
Den s.k. sidoverksamheten (försäljning av programrättigheter, tekniska tjänster, publikationer m.m.) i programföretagen skall inte erhålla någon finansiering genom medieavgiften utan bära sina egna kostnader. Detta följer också av bestämmelsen eftersom sidoverksamheten inte omnämns som föremål för finansiering genom avgiftsmedel.
2 §
Bestämmelsen är ny i förhållande till lagen om
I paragrafen definieras uttrycket
Bestämmelsen bygger på att den tekniska utrustningen kan ta emot rundradiosändningar, dvs. sådana sändningar som samtidigt och utan särskild begäran är tillgängliga för vem som helst som vill ta mot dem. Utrustning som endast kan ta emot särskilt begärda sändningar såsom s.k. ”video on demand” eller ”pay per view” omfattas inte av definitionen. Se vidare kapitel 11.
316
| SOU 2005:2 | Författningskommentarer |
3 §
Avgiftsskyldigheten är kopplad till innehav av en
Medieavgiften skall uppbäras av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). RIKAB:s verksamhet kommenteras i avsnitt 12.3.2.
4 §
Första stycket i bestämmelsen motsvarar den s.k. hushållsregeln i 2 § första stycket lagen om
Andra stycket motsvarar 2 § andra stycket lagen om
5 §
Bestämmelsen motsvarar 3 § lagen om
6 §
Bestämmelsens första stycke motsvarar 5 § lagen om
Det andra stycket är nytt i förhållande till lagen om
7 §
Bestämmelsen motsvarar 6 § lagen om
317
| Författningskommentarer | SOU 2005:2 |
8 §
Bestämmelsen motsvarar 7 och 24 §§ lagen om
9 §
Bestämmelsen motsvarar 8 § lagen om
Bestämmelsen hänvisar till 2 § om sådan
10 §
Bestämmelsen motsvarar 9 § lagen om
11 §
Bestämmelsen motsvarar 10 § lagen om
12 §
Bestämmelsen är ny i förhållande till lagen om
som skall betala medieavgift och som inte har anmält sitt TV- innehav till RIKAB. Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 15.4.
13 §
Första stycket i bestämmelsen motsvarar 11 § första stycket lagen om
Tredje stycket motsvarar 11 § andra stycket lagen om
14 §
Bestämmelsen motsvarar 12 § lagen om
318
| SOU 2005:2 | Författningskommentarer |
Bestämmelserna motsvarar 13 23 §§ samt 25 28 §§ lagen om TV- avgift. Bestämmelsen i 24 § lagen om
29 § lagen om
Ikraftträdande
Lagen träder i kraft den 1 juli 2006. Lagen tillämpas på medieavgifter som erläggs i förskott under 2006 men som avser år 2007.
17.2Förslaget till förordning om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst
Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i förordning (1989:46) om
17.3Förslaget till lag om ändring av lagen (1989:41) om
17.3.1Allmänt
Utredningen föreslår av skäl som framgår i kapitel 14 att lagen om
319
| Författningskommentarer | SOU 2005:2 |
och TV i allmänhetens tjänst. Vidare slopas 4 § som avser undantag från avgiftsskyldighet vid mottagning via satellit. Undantaget är inte längre relevant eftersom program från SVT och UR numera distribueras via satellit.
17.3.2Kommentarer till bestämmelserna
1 §
Definitionen av
2 §
Ändringen i andra stycket punkt 2 innebär att lydelsen av bestämmelsen motsvarar lydelsen i 4 § andra stycket punkt 2 lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 15.3.
7 §
En anpassning av bestämmelsen görs så att tidpunkten för betalning av
8 §
I bestämmelsen slopas uppgiftsskyldigheten för
11 §
Ett nytt andra stycke har lagts till och andra stycket blir tredje stycket i bestämmelsen. Ändringen innebär att lydelsen av bestämmelsen motsvarar lydelsen i 13 § lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 15.2.
320
| SOU 2005:2 | Författningskommentarer |
17.4Förslag till förordning om ändring av förordning (1989:46) om
I förordningen slopas 4 § eftersom en bestämmelse med motsvarande innehåll finns i 4 § förordning om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
1 §
I bestämmelsen slopas orden ”efter framställning hos Utrikesdepartementet”. Regeringskansliet är numera en enda myndighet.
3 §
Påminnelseavgiften höjs till 75 kr för att motsvara påminnelseavgiften enligt 3 § förordning om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
17.5Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:1234) om det statliga personadressregistret
Ändringen kommenteras i avsnitt 15.5.3.
17.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:200) om mervärdesskatt
7 kap. 1 §
I förteckningen över varor och tjänster som beskattas med 6 procent läggs en punkt till som avser utsändning av radio- och
17.7Övriga lag- och förordningsändringar
Övriga föreslagna lag- och förordningsändringar utgör följdändringar på grund av förslaget om lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
321
Särskilt yttrande
Av experten
Utredningen har enligt sina direktiv bl.a. haft i uppdrag att behandla skatteplikt enligt mervärdesskattelagen (1994:200, ML) för public service. Särskilt skulle utredningen överväga om det är möjligt och lämpligt att införa mervärdesskatteplikt och även lämna förslag om hur ett införande av mervärdesskatteplikt skulle kunna göras. Inledningsvis kan konstateras att frågan om beskattning av utsändningstjänster måste prövas med utgångspunkt i harmoniserade och tvingande
Utredningen gör bedömningen att dess förslag om en direktfinansiering leder till att public
323
| Särskilt yttrande | SOU 2005:2 |
radio- och televisionsorgan som omfattas av undantaget. Tjänsten är således mervärdesskattepliktig enligt utredningens bedömning. I betänkandet nämns flera omständigheter som talar för att denna slutsats är riktig. Bland annat framhålls att de förändringar i ekonomiskt, organisatoriskt och administrativt hänseende som föreslås innebär att public
Utredningen har emellertid inte enbart redovisat sina bedömningar när det gäller skattepliktsfrågan utan har också föreslagit att beskattningen av public
För det första ifrågasätter jag att det skulle vara möjligt att införa en lägre skattesats enbart för de utsändningstjänster som tillhandahålls av public
Som ovan nämnts har utredningen funnit att de förändringar som föreslås medför att public
324
| SOU 2005:2 | Särskilt yttrande |
jämförbara situationer inte skall behandlas olika med mindre särbehandlingen är objektivt grundad. Principen utesluter inte en differentiering av skattesatserna på likadana eller liknande produkter men differentieringen måste vara objektivt motiverad och grundas på mål som i sig är förenliga med
Det är att märka att det i sjätte mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser som uttryckligen auktoriserar att i princip identiska varor och tjänster kan beskattas med olika skattesatser beroende på omständigheterna. Ett exempel på detta är byggtjänster som kan beläggas med en lägre skattesats om de omfattar bostäder och tillhandahålls som ett led i socialpolitiken. När det gäller utsändningstjänster som betecknas som public service finns dock inte någon motsvarande reglering. Däremot har det som framgått ovan uttryckligen föreskrivits att utsändningstjänster av offentliga TV- och
Utredningen har som stöd för sitt antagande att public serviceföretagens utsändningstjänster ändock skall kunna beläggas med en lägre skattesats än andra utsändningstjänster bl.a. åberopat ett rättsfall från
1Se vidare Mervärdesskatten på ekologiska livsmedel, Ds 2002:51, kap. 2.3.2.
2a.a. s. 59 f.
325
| Särskilt yttrande | SOU 2005:2 |
kopplats till denna stödordning. Genom annan lagstiftning har tillåtits en olikabehandling av läkemedel som i och för sig är likadana eller liknande, och detta kan sägas ha inneburit att en differentiering av mervärdesskattesatsen inte innebär någon (ytterligare) snedvridning av konkurrensen. Någon motsvarande gemenskapsrättslig lagstiftning för public service finns inte.
I departementspromemorian framhålls dock att det avgörande för om en differentiering av mervärdesskattesatsen är tillåten är om den skulle kunna påverka konsumentens val. Differentieringen kan vara tillåten för produkter som är fysiskt lika eller liknande om, det finns faktorer på marknaden som gör att den saknar betydelse som konkurrensfaktor. Frågan är då om mervärdesskattesatsen på public
326
| SOU 2005:2 | Särskilt yttrande |
utsändningstjänster. Om det kommer att vara möjligt för konsumenterna att göra ett val mellan public
Den andra invändningen som jag har mot utredningens förslag rör höjden på den föreslagna reducerade skattesatsen. Som utredningen redogjort för i avsnitt 13 finns en särskild bestämmelse intagen i artikel 12.4 i sjätte direktivet som föreskriver att en reducerad skattesats skall bestämmas så att ingående skatt i verksamheten för vilken avdrag medges kan avräknas helt mot den utgående skatt som inflyter i verksamheten. Av betänkandet framgår att tjänstemän vid kommissionen ansett att bestämmelsen skall utgöra en säkerhetsventil mot att mervärdesskattesystemet, vars syfte är att alstra intäkter till staten, undermineras på grund av för lågt satta skattesatser som kan få till följd av att staten får återbetala den mervärdesskatt som annars skulle ha tillfallit staten. Utredningen påtalar att en skattesats som sätts så lågt att programföretagen regelmässigt erhåller en återbetalning eventuellt kan komma i konflikt med regeln i artikel 12.4. Ändock föreslår utredningen en skattesats om 6 procent som får till effekt att en regelbunden återbetalning av mervärdesskatt till bolagen kommer att ske. Det är visserligen osäkert hur bestämmelsen i artikel 12.4 skall tillämpas eftersom den aldrig prövats och det går säkerligen inte att undvika att reducerade skattesatser ibland resulterar i att vissa företag får en utgående skatt som är mindre än den ingående och därigenom ibland får tillbaka skatt av staten. Det som är anmärkningsvärt i nu aktuellt fall är emellertid att beräkningarna visar att de få företag som kommer att omfattas av reduceringen regelbundet får tillbaka mervärdesskatt och att den förslagna
327
| Särskilt yttrande | SOU 2005:2 |
skattesatsen motiveras just med att de skall få tillbaka skatten. Något klarare fall att applicera på bestämmelsen i artikel 12.4 torde vara svårt att finna. Vid en prövning skulle det enligt min mening föreligga stor risk att den föreslagna skattesatsen inte skulle anses förenlig med bestämmelsen.
Slutligen anser jag att det bör framhållas att en särskild utredare för närvarande gör en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet (Mervärdeskattesatsutredningen Fi 2002:11, dir. 2002:141). Utredaren skall kartlägga de avgränsningsproblem som finns med nuvarande regler. Översynen skall också innefatta en analys av skattesatsernas struktur utifrån rättsliga, administrativa, ekonomiska, fördelningspolitiska och statsfinansiella aspekter. Mervärdesskattens påverkan på konkurrenssituationen mellan och inom olika branscher skall belysas. Vid utformningen av förslagen skall även internationella aspekter på det svenska mervärdesskattesystemet beaktas. Utredaren skall slutligen även granska effekterna av den mervärdesskattelagstiftning inom kulturområdet som trädde i kraft den 1 januari 1997. Genom tilläggsdirektiv den 11 november 2004 förlängdes tiden för att redovisa delbetänkande till den 1 juni 2005 och för slutbetänkande till den 1 oktober 2006. I tilläggsdirektiven gavs utredaren i uppdrag att närmare utreda effekterna av en mervärdesskatteförändring för vissa verksamheter som uppbär stöd av det allmänna.
I betänkandet avsnitt 10.4 hänvisas till Utredningen om radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2000:55) som framhöll att det förhållandet att public
328
| SOU 2005:2 | Särskilt yttrande |
också skälet till att Mervärdesskattesatsutredningen tillsattes. Den har som ovan nämnts särskilt att se över de reducerade skattesatserna och undantagen inom kultursektorn. En del av de problem som rör public
329
Bilaga 1
Kommittédirektiv
| Vissa frågor avseende radio och TV i | Dir. |
| allmänhetens tjänst | 2003:120 |
Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2003.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare ges i uppdrag att ta fram ett underlag beträffande vissa frågor om finansieringen av verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst. Utredaren skall främst behandla frågor om avgiftsskyldighet och uppbörd av
Uppdraget skall utföras i samverkan med Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) samt Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Utredaren skall samråda med Radio- och
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag före utgången av augusti 2004.
Utgångspunkter
En viktig skillnad mellan public
331
| Bilaga 1 | SOU 2005:2 |
uppdrag att verka i allmänhetens tjänst och erbjuda alla tittare och lyssnare ett mångsidigt och oberoende utbud av hög kvalitet.
Finansieringssystemet för radio och TV i allmänhetens tjänst bör uppfylla vissa grundläggande krav. En stark radio och TV i allmänhetens tjänst kräver att programföretagen ges tillräckliga resurser för att kunna utföra sina uppdrag. Samtidigt får finansieringssättet inte begränsa företagens oberoende eller på annat sätt påverka programverksamheten i strid med uppdraget. I allmänhet har programföretagen små möjligheter att genom egna åtgärder påverka sina intäkter. Det är därför viktigt att företagen kan överblicka de ekonomiska förutsättningarna för en så lång tidsperiod som möjligt. Systemet för finansiering bör även vara överskådligt och enkelt att hantera samt gynna en effektiv och sund hushållning med tilldelade resurser.
Det sätt som radio och TV i allmänhetens tjänst finansieras på är avgörande för möjligheten till bibehållet oberoende och för en fortsatt stark förankring hos allmänheten. Verksamhetens ickekommersiella karaktär är grundläggande för ett programutbud präglat av integritet, mångfald och hög kvalitet inom alla genrer.
Utredningsuppdraget
Utredaren skall ta fram ett underlag beträffande vissa frågor gällande finansieringen av verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst. Följande frågor skall behandlas. Erfarenheter från andra länder bör beaktas i den utsträckning det är motiverat. I de fall utredaren lämnar förslag som har ekonomiska konsekvenser skall kostnadsberäkningar redovisas.
Regeringen har denna dag bemyndigat chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en kommitté med parlamentarisk sammansättning som får i uppdrag att utifrån en bred omvärldsanalys ta fram ett underlag beträffande de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst. Den kommittén skall främst behandla frågor som rör programföretagens uppdrag och organisation.
332
| SOU 2005:2 | Bilaga 1 |
Avgiftsskyldighet
I dag finansieras verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst i princip uteslutande via
Modellen för finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst är en viktig del av programföretagens självständiga ställning gentemot såväl staten som privata intressen.
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) svarar för uppbörden och kontrollen av
Under innevarande tillståndsperiod har riksdag och regering ställt krav på programbolagen att minska skolket från
Utifrån dagens tekniska utveckling finns det skäl att analysera hur
Förändringar har emellertid skett sedan lagen (1989:41) om TV- avgift trädde i kraft. Enligt lagen skall den som innehar en TV-
333
| Bilaga 1 | SOU 2005:2 |
mottagare betala
Enligt 4 och 5 §§ lagen om
Motivet för att
Regeringen medgav den 13 november 1997 att SVT får inleda sändningar över satellit för mottagning i Sverige. Det motiv som ursprungligen anfördes för undantaget för
Det är vidare möjligt att på olika sätt använda persondatorer för att ta emot
Den 28 maj 2003 beslutade riksdagen (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196) att de digitala
334
| SOU 2005:2 | Bilaga 1 |
Uppdraget i fråga om
Utredaren skall utifrån ett brett perspektiv analysera nuvarande och alternativa sätt att inbringa
Utredaren skall även se över reglerna för avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den tekniska utveckling som har skett samt analysera om övergången till digitala marksändningar medför några konsekvenser för lagen om
Ett grundläggande krav på förslagen är att systemet för finansieringen av en radio och TV i allmänhetens tjänst garanterar en oberoende programverksamhet.
Medelstilldelningen
Riksdagen beslutar varje år hur mycket pengar programbolagen skall tilldelas. Riksdagen fastställer även
I betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst ett beredningsunderlag (SOU 2000:55) föreslog den särskilde utredaren en modell där intäkterna från
Fördelningen av medlen mellan programföretagen föreslogs även med denna modell kunna ske med hjälp av den fördelningsnyckel som nu tillämpas. Företagen skulle således själva få ett fullständigt och direkt ansvar för sin likviditetsplanering. Modellen skulle vidare innebära att riksdagen inte längre skulle anslå medlen till programföretagen. Riksdagen föreslogs ändå behålla ansvaret för
En direktfinansieringsmodell, där avgifterna tillfaller programbolagen direkt, utan att först placeras på rundradiokontot, kan innebära ett enklare, renare och mer transparent finansieringssätt och därigenom öka legitimiteten i systemet. Regeringen har tidigare framfört att den i princip delar uppfattningen att ett system med direktfinansiering bör införas.
335
| Bilaga 1 | SOU 2005:2 |
I samband med frågan om direktfinansiering bör också övervägas om det är möjligt och lämpligt att införa skatteplikt enligt mervärdesskattelagen av programföretagens verksamhet för produktion och utsändning av radio- och
Uppdraget i fråga om medelstilldelningen
Utredaren skall analysera olika tänkbara modeller för direktfinansiering och lämna förslag till en sådan modell. En utförlig konsekvensanalys avseende skattemässiga följder och konsekvenser för rundradiorörelsen skall göras.
Om utredaren finner det möjligt och lämpligt att införa skatteplikt enligt mervärdesskattelagen för programföretagen, skall förslag lämnas om hur det skall kunna göras. Samtidigt skall ekonomiska, organisatoriska och administrativa konsekvenser för programföretagen liksom konsekvenser för public serviceuppdraget som sådant av ett införande av mervärdesskatteplikt analyseras. Även de
Utredningsarbetet
Utredaren skall samverka med Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB samt Radiotjänst i Kiruna AB. Utredaren skall fortlöpande samråda med Radio- och
Utredaren skall i sitt arbete noga följa arbetet inom andra områden som rör verksamheten inom en radio och TV i
336
| SOU 2005:2 | Bilaga 1 |
allmänhetens tjänst. Uppdraget skall redovisas före utgången av augusti 2004.
(Kulturdepartementet)
337
Bilaga 2
Kommittédirektiv
| Tilläggsdirektiv till Utredningen om | Dir. |
| finansiering m.m. av radio och TV i | 2004:68 |
| allmänhetens tjänst (Ku 2003:02) |
Beslut vid regeringssammanträde den 13 maj 2004.
Sammanfattning av uppdraget
Uppdraget till Utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens tjänst (Ku 2003:02) ändras så att frågan om betalningsskyldighet för
Bakgrund
Regeringen beslutade den 8 juni 2000 att bemyndiga chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera och överväga behovet av ändringar i framför allt radio- och
Regeringen bemyndigade vidare den 9 oktober 2003 chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med
339
| Bilaga 2 | SOU 2005:2 |
uppdrag att ta fram ett underlag beträffande vissa frågor om finansieringen av verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod. Den särskilda utredaren skall bl.a. se över reglerna för avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den tekniska utvecklingen samt analysera om övergången till digitala marksändningar medför några konsekvenser för lagen om
Ändring av uppdraget
Regeringen anser att samtliga frågor under utredning som rör
Betalningsskyldighet för
Utgångspunkter
Enligt 2 § första stycket lagen om
340
| SOU 2005:2 | Bilaga 2 |
vårdanstalt eller inrättning av liknande slag, om
Enligt 11 § skall
Enligt 15 § skall bolaget ompröva beslut om avgiftsskyldighet om den som beslutet rör begär det eller om det annars föreligger skäl. Om en begäran om omprövning har kommit in till bolaget mer än fyra veckor efter den dag då avgiften senast skulle ha betalats skall bolaget ändra beslutet endast om det är uppenbart oriktigt.
Enligt 20 § får RIKAB efterge en fordran på
I en skrivelse till Kulturdepartementet har det påtalats att nuvarande regler om när avgiftsskyldigheten upphör bör omprövas. I skrivelsen föreslås att 11 § ändras så att avgiften skall betalas längst tills den avgiftsskyldige har avlidit. Enligt vad som uppgivits från RIKAB är praxis i samband med omprövning att alltid tillämpa regeln att avgiftsskyldigheten upphör på avanmälningsdagen.
Frågan om vid vilken tidpunkt avgiftsskyldigheten bör upphöra behandlades i promemorian Vissa förändringar i TV- avgiftssystemet (Ds 1997:24). Då gällde det möjligheten att återfå betalad
I propositionen Vissa förändringar i
341
| Bilaga 2 | SOU 2005:2 |
redan betald avgift uppmärksammade regeringen ett remissyttrande där det framhölls att man, genom en utvidgning av bestämmelsen i 20 § lagen om
De problem som aktualiseras i skrivelsen gäller främst när den avlidne är ensamstående. Det kan i dessa fall uppfattas som stötande om dödsboet skall betala avgift för tid efter dödsfallet på grund av att man inte omedelbart har gjort en avanmälan.
Uppdraget
Utredaren skall överväga om det är lämpligt att skyldigheten att betala
Vissa ytterligare
Utgångspunkter
Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) samt Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) har i en skrivelse till regeringen anfört att det kan finnas behov av ytterligare lagändringar för att stärka TV- avgiftssystemet och minska avgiftsskolket. I skrivelsen hänvisas det till att Boende- och avgiftsutredningen i betänkandet Bo tryggt Betala rätt (SOU 1999:33) föreslog att enskilt TV- innehav skall behandlas lika oavsett om man bor i ordinärt
342
| SOU 2005:2 | Bilaga 2 |
boende eller i särskild boendeform. I skrivelsen hänvisas det också till att Utredningen om radio och TV i allmänhetens tjänst i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst, ett beredningsunderlag (SOU 2000:55) föreslagit ett förenklat påföljdsförfarande för den som har en avgiftspliktig TV- mottagare utan att betala
I skrivelsen föreslås även ett antal åtgärder som skall underlätta för RIKAB att få kännedom om
Uppdraget
Utredaren skall överväga de förslag som har lagts fram i den ovan nämnda skrivelsen och särskilt beakta integritetsfrågor. Ingen ändring skall föreslås när det gäller avgiftsskyldigheten för
Redovisning av uppdraget
Uppdraget skall, med ändring av tidigare angiven tidpunkt, redovisas före utgången av år 2004.
(Kulturdepartementet)
343
Bilaga 3
Placering av anslagsvillkor
I avsnitt 12.3.1 har utredningen konstaterat att anslagsvillkor inte längre kommer att meddelas vid övergång till direktfinansiering. I denna bilaga, som bygger på anslagsvillkoren för Sveriges Television för 2005, har villkoren gåtts igenom punkt för punkt.
Anslag
Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:KrU1, rskr. 2004/05:97
| Medelsanvisning* | 4 043 400 000 kr, varav |
| från rundradiokontot | 3 476 000 000 kr |
| från distributionskontot | 567 400 000 kr |
Medlen utbetalas från rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot) respektive distributionskontot hos Riksgäldskontoret.
Kommentar:
Ej aktuellt i det nya finansieringssystemet. Se betänkandet avsnitt 12.3 om upptagning av lån, ökning av det egna kapitalet etc.
Medlen på rundradiokontot förvaltas av RIKAB i enlighet med avtal mellan staten och RIKAB (regeringsbeslut
Kommentar:
Kan vara aktuellt i en övergångsperiod. I övrigt ej aktuellt. Se betänkandet avsnitt 12.2 om det nya systemet med direktfinansiering.
345
| Bilaga 3 | SOU 2005:2 |
Enligt riksdagens beslut har regeringen bemyndigats att för budgetåret 2005 besluta om lån i Riksgäldskontoret i syfte att täcka underskottet på distributionskontot intill ett belopp om 1 285 000 000 kronor (prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:KrU1, rskr. 2004/05:97). Riksgäldskontoret skall tillhandahålla denna kredit fram till dess att skulden är slutreglerad.
Kommentar:
Kan, om aktuellt, framgå på annat sätt fr.o.m. år 2007.
Under år 2005 skall 421 800 000 kronor överföras från rundradiokontot till distributionskontot. RIKAB svarar för att denna överföring sker i enlighet med avtal mellan staten och RIKAB (regeringsbeslut
Kommentar:
Ej aktuellt. Löses i annan ordning. Se kapitel 14 om övergångsfrågor.
* Om de sammanlagda
Kommentar:
Ej aktuellt. Se betänkandet avsnitt 12.2 om det nya systemet med direktfinansiering.
VILLKOR
Anslagsvillkoren träder i kraft den 1 januari 2005 och gäller till och med den 31 december 2005. Regeringen föreskriver att SVT:s medelstilldelning skall förenas med följande villkor.
346
| SOU 2005:2 | Bilaga 3 |
Ekonomiska förutsättningar
1.SVT skall inom tillgängliga ekonomiska ramar göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla uppdraget. Verksamheten skall inom ramen för uppdraget bedrivas rationellt och syfta till ökad effektivitet och förbättrad produktivitet.
Kommentar:
Kan framgå av bolagsordningen.
2.Medlen skall användas för företagets kärnverksamhet, dvs. TV- verksamhet i allmänhetens tjänst. Medlen skall också användas till verksamhet som syftar till att komplettera och stärka kärnverksamheten, exempelvis verksamhet på Internet.
Kommentar:
Regleras i ny lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
3.Sidoverksamheter till SVT:s sändningsverksamhet skall bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheter skall redovisas som egna resultatområden. Det skall finnas en resultaträkning och, om god redovisningssed så kräver, en balansräkning för dessa verksamheter. Redovisningen skall ingå som en del av årsredovisningen som granskas av bolagets revisorer.
Kommentar:
Kan regleras i bolagsordningen.
4.SVT skall tillsammans med Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) anslå medel för RIKAB:s kostnader i proportion till storleken på respektive programföretags medelstilldelning från rundradiokontot.
Kommentar:
Kan regleras i bolagsordningen för respektive bolag.
5.SVT har som delägare till RIKAB ansvar för att RIKAB för statens räkning uppbär
347
| Bilaga 3 | SOU 2005:2 |
samt ansvarar för förvaltningen av rundradiorörelsens medel. I ansvaret ligger att ge RIKAB förutsättningar för att bedriva en effektiv
Kommentar:
Ej aktuellt. Se betänkandet avsnitt 12.2 om RIKAB:s roll.
Verksamhet
6. SVT skall sända
Kommentar:
Kan regleras i bolagsordningen.
7.SVT får bedriva sändningar via satellit med syfte att nå allmänheten i Sverige, Finland och övriga Europa.
Kommentar:
Särskild reglering krävs ej.
8.SVT:s sändningar riktade till Sverige skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver erlagd
Kommentar:
Regleras i lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
9.De villkor som gäller för SVT:s programverksamhet skall i tillämpliga delar gälla även för nya programkanaler.
Kommentar:
Regleras eventuellt i sändningstillståndet.
10.SVT:s resurser till programverksamhet för språkliga och etniska minoriteter skall öka under tillståndsperioden jämfört med år 2001.
Kommentar:
Ej aktuellt.
348
| SOU 2005:2 | Bilaga 3 |
11.Överenskommelser mellan SVT, SR och UR rörande insatser för språkliga och etniska minoriteter samt funktionshindrade skall tillställas Utbildnings- och kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.
Kommentar:
Ej aktuellt.
Organisation
12.SVT skall ha en decentraliserad organisation med en sådan uppbyggnad att goda förutsättningar skapas för mångfald och självständigt beslutsfattande även på regional nivå och att förhållanden i olika delar av landet kan speglas och representeras i programutbudet.
Kommentar:
Kan regleras i bolagsordningen.
13.Den andel av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm skall under tillståndsperioden uppgå till minst 55 procent. Den andel av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm skall behållas på minst 2001 års nivå.
Kommentar:
Kan regleras i bolagsordningen.
14.SVT:s nyhetsverksamhet skall bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv.
Kommentar:
Kan regleras i bolagsordningen.
15.Produktionsanläggningarna för programverksamhet för döva i Leksand skall användas i minst samma utsträckning som under år 2001 också i den fortsatta verksamheten.
349
| Bilaga 3 | SOU 2005:2 |
Kommentar:
Kan regleras i bolagsordningen.
16.Genom riksdagens beslut om radio och TV i allmänhetens tjänst (prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268) slogs fast att public
Kommentar:
Ej aktuellt.
17.Om oenighet uppstår mellan SVT och UR om fördelning och placering av sändningstid skall frågan avgöras av en skiljenämnd enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande.
Kommentar:
Kan regleras i SVT:s och UR:s bolagsordningar.
18.Staten får, om SVT:s sändningstillstånd upphör, inlösa byggnader, inredning och utrustning samt övriga inventarier och installationer, som tillhör SVT. Kan överenskommelse ej träffas om lösenbeloppet, skall detta bestämmas av tre värderingsmän, som utses enligt lagen (1999:116) om skiljeförfarande. SVT skall medverka till att företag som staten bestämmer utan särskilt vederlag får överta de lokaler som SVT förhyrt. SVT medger att personal anställd för programverksamheten får övergå till anställning i sådant företag senast när tillståndet upphör att gälla.
Kommentar:
Kan regleras i bolagsordningen.
Redovisning och revision
19.SVT skall senast den 1 mars 2005 lämna budgetunderlag till Utbildnings- och kulturdepartementet inför regeringens förslag
350
| SOU 2005:2 | Bilaga 3 |
till riksdagen om medelstilldelning för år 2006. Budgetunderlaget skall innehålla redovisningar av den genomförda verksamheten samt redovisningar av SVT:s planer för verksamheten. SVT jämte övriga delägare av RIKAB svarar för att även en redovisning avseende RIKAB:s verksamhet bifogas budgetunderlaget. RIKAB skall senast den 1 mars 2005 till Utbildnings- och kulturdepartementet inge årsredovisning för rundradiorörelsen under år 2004. Redovisningen skall innehålla en redogörelse för avgiftskontrollens effekter och arbetet med att minska
Kommentar:
Ej aktuellt. Se betänkandet avsnitt 12.3.
20.SVT skall årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfyllts. Uppföljningsrapporten avseende år 2005 skall senast den 1 mars 2006 ges in till Utbildnings- och kulturdepartementet samt till Granskningsnämnden för radio och TV.
SVT skall i uppföljningsrapporten särskilt redovisa hur företaget uppfyller det anslagsvillkor som innebär att den andel av allmänproduktionen som produceras utanför Stockholm skall uppgå till minst 55 procent.
SVT skall, i samarbete med SR och UR, ta fram konkreta uppföljningsbara resultatmått baserade på tillstånds- och anslagsvillkor. Resultatmåtten bör utformas så att de ger väsentlig information om uppdraget och förmedlar viktiga erfarenheter av verksamheten. SVT skall på olika sätt stimulera en fortlöpande offentlig diskussion om verksamheten.
SVT skall redovisa och kommentera hur resultaten har utvecklats med avseende på bl.a. volym, kostnader och intäkter samt nyckeltal som visar effektivitet och produktivitet. SVT skall utveckla arbetet med att mäta och redovisa olika indikatorer på kvaliteten och särarten i programutbudet.
Programstatistiken skall utformas så att jämförelser blir möjliga över tid. Redovisningen skall uttrycka olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden, när olika programtyper sänds samt resursförbrukningen för respektive kategori. Redovisningen skall även avse omfattningen av tittande och publikens reaktioner samt företagets planer för kommande år.
351
| Bilaga 3 | SOU 2005:2 |
SVT skall vidare beakta de anvisningar för redovisning av programverksamhet m.m. som anges i proposition 2000/01:94.
Kommentar:
Skulle kunna regleras i lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst eller i bolagsordningen.
21.SVT skall säkerställa att företagets revisorer ges möjlighet att granska företagets uppföljningsrapport, budgetunderlag och, i förekommande fall, särredovisningar av uppdrag i särskilda regeringsbeslut. Utlåtande över dessa granskningar skall ske i särskilda revisorsintyg som tillställs Utbildnings- och kulturdepartementet.
Kommentar:
Ej aktuellt.
ÖVRIGT
Vissa gemensamma författningar m.m.
Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden
Radio- och
Lag (1989:41) om
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
352
| SOU 2005:2 | Bilaga 3 |
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
Regeringsbeslut
353
Bilaga 4
Konsekvenser för redovisning vid direktfinansiering
Byte av redovisningsprincip eller andra förändringar av redovisningen?
Enligt 2 kap. 4 § p. 2 årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) skall samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat. Enligt bestämmelsen får dock avvikelse göras från denna regel om det föreligger särskilda skäl och årsredovisningen upprättas på ett överskådligt sätt och ger en rättvisande bild av verksamheten etc.
En övergång till direktfinansiering kommer att påverka redovisningen i programföretagen och i övriga koncernföretag. Erhållna avgiftsmedel kommer att redovisas som vanliga intäkter i verksamheten och eventuella överskott eller underskott redovisas i resultaträkningen och kommer inte att som i dag läggas upp under förutbetalda intäkter (det förutsätts att det sker en adekvat periodisering). Förvärvade anläggningstillgångar läggs upp på plan och skrivs av på sedvanligt vis. Kostnadsföring av programproduktion sker i princip vid sändningstillfället.1 Förändringarna kan leda till att redovisningen påverkas som en normal följd av att intäkterna i verksamheten byter karaktär. De kan också leda till byte av redovisningsprincip eller en förändring av uppskattningar och bedömningar. En förändring av redovisningen på grund av en förändring av intäkternas karaktär leder normalt sett inte till andra särskilda åtgärder än att god redovisningssed skall tillämpas på det nya sättet att ta del av avgiftsmedel som föreslås. Sådana konsekvenser som uppstår när en förändring har lett ett byte av redovisningsprincip eller en förändring av uppskattningar och bedömningar skall däremot redovisas på ett tydligt sätt. I
1 Jfr t.ex. TV4:s årsredovisning 2004 i detta avseende.
355
| Bilaga 4 | SOU 2005:2 |
Redovisningsrådets rekommendation RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip beskrivs gränsdragningen mellan byte av redovisningsprinciper å ena sidan och ändringar i uppskattningar och bedömningar å andra sidan. Gränsdragningen är mycket viktig att göra eftersom byte av redovisningsprincip får andra redovisningskonsekvenser än ändringar i uppskattningar och bedömningar.
Direktfinansiering innebär visserligen stora förändringar av redovisningen av intäkter i verksamheten men detta utgör ändå en konsekvens av att finansieringssystemet i sig förändras. Vare sig byte av redovisningsprincip eller förändringar i uppskattningar eller bedömningar torde komma i fråga förutom avseende redovisning av programlager. Vid redovisning av programlager torde en ändrad redovisningsprincip föreligga.
Redovisning av intäkter periodisering
Vid en övergång till direktfinansiering kommer influtna avgiftsmedel att utgöra ”vanliga” intäkter i programföretagen. Eftersom medieavgifterna kommer att avse bestämda perioder kommer de att i programföretagen redovisas som intäkter under de perioder som avgifterna hänför sig till. Om betalningen utgör förskott inför påföljande år kommer medlen att redovisas som förutbetalda intäkter (skuldförs på balansräkningen) och blir inte föremål för beskattning under det år som medlen influtit. Se vidare
Bilaga 5.
Programproduktion
Programproduktion kostnadsförs i dag när utgifterna uppstår. Med det nya systemet för medelstilldelning bör kostnadsföring ske i samband med att programmen sänds (vilket motsvarar principen för redovisning av kostnaden för sålda varor). Värdet av programlagret tas upp som en tillgång på balansräkningen. Det är sannolikt att en sådan förändring betraktas som en ändrad redovisningsprincip. Ändrad redovisning av programproduktion berörs vidare i Bilaga 5 om inkomstskattekonsekvenser vid direktfinansiering.
356
| SOU 2005:2 | Bilaga 4 |
Redovisning av anläggningstillgångar
De anläggningstillgångar i verksamheten som har ett ekonomiskt värde för företagen bör redovisas som tillgångar på balansräkningen. Det ekonomiska värdet får bestämmas av företagen i enlighet med god redovisningssed. Bokföringsmässiga avskrivningar sker på detta värde.
Skattemässigt är de anläggningstillgångar som har anskaffats med näringsbidrag redan avskrivna. Det går således inte att göra ytterligare skattemässiga avskrivningar på dessa tillgångar. Nyanskaffningar efter 2006 skall läggas upp på plan och skrivas av enligt sedvanliga normer och regler på redovisnings- och skatteområdet.
Programföretagen redovisar i dag anläggningstillgångar efter planenliga avskrivningar på balansräkningen. Överavskrivningar redovisas under obeskattade reserver på balansräkningens skuldsida. Denna redovisning torde inte påverkas vid en övergång till det nya systemet.
357
Bilaga 5
Inkomstskattekonsekvenser vid direktfinansiering
Periodisering av inkomster och utgifter – tidpunkten för beskattning
Det finns inte några för alla situationer speciella regler om när en inkomst skall redovisas som en intäkt i skattelagstiftningen. För vissa slags inkomster finns specialregler i inkomstskattelagen (1999:1229, IL) men framför allt råder i Sverige ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Beskattningstidpunkten för en viss inkomst är kopplad till när inkomsten skall tas upp i redovisningen. Det starka sambandet mellan redovisning och beskattning kommer till uttryck i de inledande bestämmelserna i 14 kap. IL. Enligt 14 kap. 2 § 1 st. IL skall resultatet av näringsverksamhet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Enligt prop. 1999/2000:2 Inkomstskattelagen skall med begreppet bokföringsmässiga grunder förstås att inkomsterna och utgifterna i näringsverksamheten skall periodiseras, dvs. att inkomster och utgifter inte skall redovisas med tillämpning av en kontantprincip. Inkomster skall tas upp och utgifter dras av den period som de belöper sig på. Hänsyn skall således tas till in- och utgående lager, till pågående arbeten, till fordrings- och skuldposter samt till avsättningar. Vidare gäller enligt 14 kap. 2 § 2 st. IL att vid beräkningen av resultatet skall inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även de näringsidkare som inte är bokföringsskyldiga. Om god redovisningssed ger utrymme för olika alternativ i fråga om periodiseringen skall beskattningen grundas på det av bolaget i redovisningen valda alternativet (RÅ 1999 ref 32). Vidare skall balansräkningen, resultaträkningen
359
| Bilaga 5 | SOU 2005:2 |
och noterna enligt 2 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554) upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat.
I Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2003:3 om redovisning av intäkter behandlar BFN redovisning av intäkter vid upprättande av bokslut. Det allmänna rådet bygger på Redovisningsrådets rekommendation RR 11 Intäkter och är avsett att tillämpas av
•vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att ett företag skall anses ha en inkomst, och
•när denna inkomst i så fall skall redovisas som en intäkt.
Enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 11 Intäkter skall en intäkt redovisas i resultaträkningen när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla företaget och dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. I rekommendationen identifieras under vilka förhållanden dessa kriterier uppfylls.
Skillnaden mellan BFNAR 2003:3 och RR 11 anges i bilaga 2 till BFN:s allmänna råd.
Programföretagen erhåller i dag det av riksdagen beslutade bidraget genom månatliga överföringar från rundradiokontot och distributionskontot hos Riksgäldskontoret. En utbetalning äger således rum 12 ggr/år. RIKAB uppbär och har förvaltningsansvar för influtna avgiftsmedel för statens räkning. RIKAB inbetalar uppburna avgiftsmedel minst månadsvis till Riksgäldskontoret där medlen placeras på rundradiokontot. Programföretagen redovisar influtna medel (näringsbidrag) på olika sätt beroende på när kostnaderna/utgifterna uppstår. Den del av näringsbidraget som kan matchas mot kostnader under året eller mot utgifter för anskaffade anläggningstillgångar redovisas som intäkt under perioden. Den del av näringsbidraget som inbetalats till företagen och som inte kan matchas mot utgifter under året periodiseras och redovisas mot kostnader påföljande år.
Efter en övergång till direktfinansiering kommer intäkterna i verksamheten att utgöra ”vanliga” försäljningsintäkter. De särskilda reglerna om näringsbidrag blir inte tillämpliga. Medieavgiften skall uppbäras av RIKAB. Medlen skall överföras till programföretagen. Medlen utgör inte någon inkomst hos RIKAB. Frågan om när
360
| SOU 2005:2 | Bilaga 5 |
överföring av medel till programföretagen skall ske bör programföretagen och RIKAB sinsemellan komma överens om. Medelsfördelningen skall emellertid ske i enlighet med den av riksdagen beslutade fördelningsnyckeln (se kapitel 12). Följande kan tjäna som vägledning för frågan om periodisering av influtna avgifter i programföretagen i det nya medelstilldelningssystemet.
Medieavgiften utgör, liksom dagens
I exempel som BFN redovisar i anslutning till sitt allmänna råd om redovisning av intäkter anges hur det allmänna rådet skall tillämpas i vissa situationer. Exemplen är avsedda att illustrera vilka intäkter som skall tas in i ett företags bokslut. Ett exempel som ges avser redovisning av intäkter av tidningsprenumeration. Översatt till redovisning av medieavgiften, vilken kan beskrivas som ett slags abonnemang på programtjänster från programföretagen, skulle medieavgiften kunna redovisas linjärt i bokslutet under den tid som avgiftsskyldighet föreligger för den enskilde avgiftsbetalaren, under förutsättning att programproduktionen har samma eller i stort sett samma värde för varje period. Exemplet om tidningsprenumeration som ges i anslutning till BFN:s allmänna råd står inte i strid med de principer för intäktsredovisning som anges i RR 11.
Skuldförda avgiftsmedel
Samtliga programföretag inklusive RIKAB och SRF redovisar i dag vad företagen benämner skuldförda avgiftsmedel (dvs. överskott av erhållna bidrag i slutet av året) under balansposten ”upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”. Efter en övergång till direktfinansiering kommer reglerna om näringsbidrag i inkomstskattelagen inte längre att vara tillämpliga. Detta betyder att outnyttjade medel (överskott) ett räkenskapsår inte kommer att kunna balanseras obeskattade till påföljande år.
361
| Bilaga 5 | SOU 2005:2 |
Efter övergången till det nya systemet med direktfinansiering torde reglerna om näringsbidrag i inkomstskattelagen kunna tillämpas när det gäller tilldelade medel för 2006 som inte förbrukats vid detta års utgång (skuldförda avgiftsmedel). Direktavskrivning torde kunna ske av under året anskaffade tillgångar som dras av genom värdeminskningsavdrag i den mån detta ryms inom beloppet för skuldförda avgiftsmedel. Vidare torde direkt kostnadsföring kunna ske för programproduktion som äger rum under året.
För att minska skatteeffekterna och möjliggöra för företagen att reservera medel för framtida investeringar kan en resultatutjämning i verksamheten ske genom att avsättning till periodiseringsfond görs.
Reglerna om periodiseringsfond i 30 kap. IL ger möjlighet att skjuta upp en del av beskattningen till ett senare år för att på så sätt åstadkomma en resultatutjämning i verksamheten och en jämnare beskattning. Aktiebolag och andra juridiska personer får avdrag för avsättning till periodiseringsfond med högst 25 procent av överskottet av näringsverksamheten.
Periodiseringsfond skall återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningsåret. Hela eller delar av avsättningen kan återföras tidigare om så önskas, t.ex. för att kvittas mot ett underskott. I vissa situationer måste avdraget återföras även om sexårsfristen inte löpt ut.
I budgetpropositionen för 20051 aviserades ett förslag om räntebeläggning av juridiska personers avsättningar till periodiseringsfonder. I proposition 2004/05:38, som antogs av riksdagen i december 2004, föreslår regeringen att juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som den skattskyldige har vid ingången av beskattningsåret multipliceras med 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005.
1 Prop. 2004/05:1.
362
| SOU 2005:2 | Bilaga 5 |
Anläggningstillgångar
De anläggningstillgångar som har direktavskrivits till följd av tillämpningen av reglerna i 29 kap. IL redovisas på balansräkningens tillgångssida med ett värde som motsvarar det planmässiga restvärdet, dvs. anskaffningsvärde efter ackumulerade planmässiga avskrivningar. Skillnaden mellan hela utgiften för anläggningstillgången och den del som redovisats som planenlig avskrivning tas i resultaträkningen upp som en bokslutsdisposition (avskrivningar utöver plan). Ackumulerade avskrivningar utöver plan redovisas under obeskattade reserver i balansräkningen. Enligt uppgift från programföretagen vill man på så vis öka årsredovisningens informationsvärde.
En övergång till direkt medelstilldelning torde inte få någon inkomstskatteeffekt avseende redan anskaffade och i praktiken direktavskrivna anläggningstillgångar. De tillgångar som ännu inte har nått sin ekonomiska livslängd finns upptagna i redovisningen. Tillgångar som har ett ekonomiskt värde för företagen bör tas upp som tillgångar i balansräkningen för att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning. Anskaffningarna skall periodiseras över den ekonomiska livslängden. Avskrivningar får ske redovisningsmässigt men inte skattemässigt eftersom tillgångarna redan är avskrivna skattemässigt (se ovan).
Nyanskaffningar av inventarier som sker från och med det första året med det nya finansieringssystemet kommer inkomstskattemässigt att få skrivas av i enlighet med reglerna om värdeminskningsavdrag för inventarier i 18 kap. IL.
Såvitt avser programproduktion och programlager kan följande sägas.
I dagens system dras kostnaderna för programproduktioner i princip av omedelbart, oberoende av sändningstillfälle, eftersom de finansieras av näringsbidrag, se vidare reglerna om näringsbidrag i 29 kap. IL. Vid en övergång till direktfinansiering måste en bedömning göras av huruvida utgifter för programproduktion skall kostnadsföras löpande eller aktiveras och ingå i tillgångens (programmens) anskaffningsvärde.
Enligt reglerna i 18 kap. inkomstskattelagen skall inventarier skrivas av genom årliga värdeminskningsavdrag. Reglerna gäller även förvärvade immateriella rättigheter. Om inventariet har en ekonomisk livslängd på högst tre år får hela utgiften dras av omedelbart.
363
| Bilaga 5 | SOU 2005:2 |
Utgifter för egen produktion av film har i rättspraxis bedömts som utgifter för anskaffning av inventarium (RÅ 1980 1:51). Filmen betraktades som korttidsinventarium och avdrag medgavs genom direktavdrag.
Såvitt avser egenproducerade immateriella rättigheter framgår av förarbetena till inkomstskattelagen att reglerna om inventarier inte är tillämpliga.2 För egenproducerade immateriella rättigheter får, enligt förarbetena, god redovisningssed styra avskrivningarna av dessa rättigheter, eftersom det saknas skatterättsliga regler. Detta synsätt stöds av Regeringsrättens dom den 7 september 2004, mål nr
Utgifter för egen programproduktion kan således ses som en egenproducerad immateriell tillgång och skall i så fall inte behandlas som inventarium enligt inkomstskattelagen (jfr 18 kap. 1 § IL). En bedömning av avskrivningen på den egna
Om utgiften i stället ses som en utgift för egen produktion av film kan den i enlighet med RÅ 1980 1:51 ses som utgift för anskaffning av inventarium.
En viss ledning för hur bedömningen av hur kostnadsföring skall ske enligt god redovisningssed kan erhållas genom uttalandet BFN U 88:12 Redovisning av utgifter vid produktion av film. Enligt BFN är det vid bedömning av om löpande kostnadsföring skall ske eller om kostnaderna skall aktiveras av avgörande betydelse att det vid filmproduktion vanligen föreligger ett fåtal stora projekt som ekonomiskt kan individualiseras och där utgifterna i respektive projekt ej har karaktär av löpande rörelsekostnader. Utgifterna skall därför enligt BFN aktiveras och kostnadsföras i takt med den ekonomiska förbrukningen av tillgången. De skall med andra ord fördelas över den tid filmen genererar intäkter i förtaget. BFN anser vidare att sådana aktiverade utgifter enligt etablerad branschpraxis skall klassificeras i balansräkningen som anläggningstillgångar hos den som innehar den immateriella rättigheten. Tillgången rubriceras lämpligen som film enligt BFN. Den som förvärvar visningsrätt till en film för slutlig förbrukning, t.ex. en biograf, innehar enligt BFN dock en så begränsad rättighet att utgiften för denna i princip skall kostnadsföras löpande (jfr BFN U 88:6).
2 Prop. 1999/2000:2, del 2, s. 230 f.
364
| SOU 2005:2 | Bilaga 5 |
Såvitt avser programproduktionen i SVT, SR och UR är det här tal om många projekt av olika storlek men som torde kunna ekonomiskt individualiseras. Det är emellertid inte fråga om produktioner som var för sig genererar intäkter till företagen. Medieavgiften skall finansiera den totala produktionen i företagen.
Programproduktionen skulle i programföretagens fall eventuellt kunna utgöra omsättningstillgångar (lagertillgång). Jämför exempelvis TV4:s hantering av programproduktion i företagets ekonomiska rapportering.3 I TV4:s redovisning hanteras programproduktionen så att programmen kostnadsförs av företaget vid respektive sändningstillfälle. Enligt 17 kap. 3 § IL är en lagertillgång en tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning. Kostnadsföring sker i enlighet med principen för sålda varors kostnad.
3 Se exempelvis årsredovisning för TV4 2003.
365
Bilaga 6
Public service radio och TV i Storbritannien, Finland, Danmark och Norge
Storbritannien
Marknad för radio och TV
Den avgiftsfinansierade public service radio och
TV
BBC sänder två
•De reklamfinansierade icke vinstdrivande Channel 4 och S4C. Channel 4 sänder i England, Skottland och Nordirland medan S4C sänder i Wales.1
•De privatägda kommersiella reklamfinansierade företagen ITV, Channel 5 och Teletext.
BBC:s andel av den totala tittartiden var 37,8 procent år 2003/2004.2
I det digitala marknätet sänds okrypterat (så kallad Freeview) omkring 25
1S4C finansieras förutom av reklamintäkter genom statligt stöd.
2BBC:s årsredovisning 2003/2004, s. 138.
367
| Bilaga 6 | SOU 2005:2 |
Storbritannien. I juni 2004 hade över 55 procent av hushållen tillgång till någon form av
Radio
BBC sänder ett brett utbud av rikstäckande och regional radio. I det analoga nätet sänds bland annat Radio 1, Radio 2, Radio 3, Radio 4 och BBC World Service. De digitala radiosändningarna, som i slutet av 2004 skall ha nått 85 procent av befolkningen, erbjuder förutom samma utbud som i FM även en rad kanaler som endast distribueras digitalt.4
BBC:s samlade radioutbud står för hälften av det totala radiolyssnandet i Storbritannien.5
Lagar och regler
Broadcasting Act 1990 och 1996 regleras bl.a. hur andra aktörer än BBC måste ha särskilt tillstånd (licens) för att få sända TV och radio. Broadcasting Act 1996 innehåller bland annat regler om digitala sändningar. Communications Act 2003 är en ny lagstiftning som upprättats dels för att reglera den nybildade myndigheten Ofcom, dels för att uppnå en högre grad av avreglering och självreglering.
I Communications Act 2003 regleras att den som innehar en TV- mottagare är skyldig att ha en licens. För licensen betalas en avgift vars nivå beslutas av regeringen och meddelas i förordningen
Electronic Communications Broadcasting – The Communications (Television Licensing) Regulations.
BBC som institution är instiftad genom en så kallad Royal Charter. Royal Charter utgör en sorts stiftelseurkund och fastställer grunden för BBC:s verksamhet genom reglering av generella förutsättningar, mål och uppdrag i breda termer samt befogenheter och ansvar inkluderande till exempel BBC:s rätt att förvärva, äga och avyttra egendom. I Royal Charter ställs krav på att BBC skall
3 Digital Television Action Plan, version 12, October 2004, www.digitaltelevision.gov.uk.
4 För en utförlig genomgång av digitalradion i Storbritannien, se Digital Radio (SOU 2004:16), s. 166 ff.
5 BBC:s årsredovisning 2003/2004, s. 138.
368
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
vara organiserat på ett sätt som möjliggör inflytande från olika delar av landet.
BBC har lytt under Royal Charter ända sedan år 1927. Nuvarande Royal Charter är den sjunde i ordningen och löper till och med år 2006. Royal Charter utfärdas i teorin av drottningen, men i praktiken av regeringen genom Department of Culture, Media and Sport.
Royal Charter kompletteras av ett avtal mellan kulturministern och BBC.6 Avtalet definierar BBC:s public
Övriga aktörer med public serviceförpliktelser regleras, förutom av Broadcasting Act 1990 och 1996 och Communications Act 2003, av varsin licens med tillhörande villkor för verksamhet och programinnehåll. Licensen utfärdas av Ofcom.
Ägande och organisation
BBC är ett offentligt organ som ägs av brittiska staten, definitionsmässigt en så kallad public corporation.
BBC:s högsta beslutande organ är Board of Governors, vars ledamöter utses av Privy Council (som består av drottningen m.fl.) på förslag av regeringen. I Board of Governors uppdrag ingår bland annat att sätta upp mål för BBC:s verksamhet och följa upp hur väl de efterlevs och att se till att BBC:s verksamhet bedrivs i allmänhetens intresse och i enlighet med Royal Charter, avtalet med regeringen samt andra lagar och föreskrifter.
Board of Governors utser den verkställande ledningen samt verkställande direktör.
Granskning och tillsyn
Granskning av BBC och andra programföretag sker genom Ofcom (The Office of Communication). Ofcom är en nybildad statlig myndighet med uppgift att övervaka den brittiska kommunika-
6 Agreement Dated the 25th Day of January 1996 Between Her Majesty´s Secretary of State for National Heritage and the British Broadcasting Corporation.
369
Bilaga 6 SOU 2005:2
tionssektorn inom television, radio, telekommunikation och trådlös kommunikation.7
I Ofcoms uppdrag ingår att utfärda licenser till andra programföretag än BBC samt övervaka att programföretagen följer lagar och efterlever sina respektive avtal och licensvillkor. Ofcom har en rad olika sanktionsmöjligheter både i förhållande till BBC och till övriga programföretag.
BBC och övriga programföretag rapporterar till Ofcom om hur väl de uppfyller sina respektive krav om public
Finansiering
BBC:s verksamhet finansieras till största del genom avgifter från allmänheten. Undantaget från avgiftsfinansiering är verksamheten inom BBC World Services, som i stor utsträckning riktar sig mot målgrupper utanför Storbritannien. Verksamheten inom BBC World Services finansieras av offentliga medel, genom The Foreign and Commonwealth Office (FCO).
Skyldigheten att inneha en licens bygger enligt Communications Act 2003 på innehav eller användning av en television receiver:
A television receiver must not be installed or used unless the installation and use of the receiver is authorised by a licence…
Att definiera vad som avses med television receiver är delegerat till
Secretary of State, dvs. till ministern på Department for Culture, Media and Sport, vilken utfärdar närmare föreskrifter i förordningen Electronic Communications Broadcasting – The Communications (Television Licensing) Regulations. I förordningen definieras en television receiver som:
any apparatus installed or used for the purpose of receiving (whether by means of wireless telegraphy or otherwise) any television programme service, whether or not it is installed or used for any other purpose.
7 Ofcom har ersatt de tidigare medie- och kommunikationsmyndigheterna Broadcasting Standards Commission, Independent Televisioon Commission, Oftel, Radio Authority samt Radiocommunications Agency.
370
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
Från den 1 april 2004 är avgiften £121 per år för
En sammanställning av
Tabell 1.
| Valuta | SEK | ||||
| Storbritannien | 121,00 | GBP | 1 528 | ||
| Danmark | (inkl. | 2 110,00 | DKK | 2 511 | |
| 25 % moms) | |||||
| Norge (inkl. | 6 % | 1 910,00 | NOK | 2 063 | |
| moms) | |||||
| Finland | 186,60 | EUR | 1 648 | ||
| Sverige | 1 872,00 | SEK | 1 872 | ||
Växelkurser mot SEK: GBP: 12,63, DKK:1,19, NOK:1,08, EUR:8,83.
Källa: FOREX 041117.
Uppbörd
BBC ansvarar för uppbörden av avgiften. Administrationen av uppbörden hanteras av BBC:s ombud
När
8 BBC:s årsredovisning 2003/2004, s. 97.
371
| Bilaga 6 | SOU 2005:2 |
Treasury har rätt att bestämma.9 De tilldelade avgiftsmedlen skall gå till BBC:s public
Förutom tilldelning av licensavgifterna får BBC från Department for Work and Pensions anslag som skall täcka uteblivna intäkter på grund av den särskilda ordningen för hushåll med personer över 75 år. BBC får också anslag från Foreign and Commonwealth Office
(FCO) för den verksamhet som bedrivs inom BBC World Services.
Figur 1.Finansiering av public service radio och TV i Storbritannien
| 4. | Department for | 4. |
| 1.Licens- | Work and | |
| Pensions | ||
| avgifter | 2. | |
| 2. | ||
| Department for | HM | |
| Culture, Media | Treasury | |
| and Sport | ||
| 3. | 3. | |
| 5. | Foreign and | 5. |
| Commonwealth | ||
| Office |
Figur 1 1.
Departement for Culture, Media and Sport, som i sin tur för över medlen till HM Treasury. 3. BBC får tilldelning av medlen löpande under året. 4. BBC får ersättning från Department for Work and Pensions för hushåll med personer över 75 år. 5. BBC får ersättning från Foreign and Commonwealth Office för verksamheten inom BBC World Services.
Skatt
Inkomstskatt
Den del av BBC:s verksamhet som finansieras med avgiftsmedel är befriad från inkomstskatt. Något uttryckligt undantag i skattelagstiftningen finns dock inte utan undantaget för BBC är baserat på rättspraxis.10
9Copy of the Agreement Dated the 25th Day of January 1996 Between Her Majesty´s Secretary of State for National Heritage and the British Broadcasting Corporation, kap. 10.
10BBC.
372
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
Mervärdesskatt
BBC:s avgiftsfinansierade verksamhet omfattas heller inte av mervärdesskatt. BBC har dock genom en särskild ordning för återbetalning av mervärdesskatt till offentliga organ rätt att begära återbetalning av erlagd mervärdesskatt.11
Kommersiell sidoverksamhet
BBC bedriver en omfattande kommersiell sidoverksamhet i form av försäljning av BBC:s programproduktioner, tidskrifter, DVD samt andra produkter. Enligt Royal Charter tillåts BBC bedriva sidoverksamhet under förutsättning att den är självförsörjande och inte riskerar eller tar i anspråk några avgiftsmedel.
Den kommersiella sidoverksamheten bedrivs i separata dotterbolag, av vilka BBC Worldwide Limited är det största. BBC Worldwide är Europas största exportör av
Till skillnad från den avgiftsfinansierade verksamheten är de kommersiella dotterbolagen föremål för både inkomstskatt och mervärdesskatt.
Finland
Marknad för radio och TV
Public Service radio och TV bedrivs i Finland av Rundradion AB (på finska Yleisradio Oy, ”YLE”).
TV
YLE sänder två kanaler i det analoga marknätet – YLE TV1 och YLE TV2. YLE:s andel av den totala tittartiden år 2003 var 43,8 procent.13 Övrigt programutbud sker av kommersiella kanaler (MTV3, Nelonen m.fl.) vilka saknar public
11Value Added Tax Act 1994, Section 33 (i).
12BBC:s årsredovisning 2003/2004, s. 68.
13YLE:s publikberättelse 2003, s. 17.
373
| Bilaga 6 | SOU 2005:2 |
YLE TV1 och YLE TV2 sänds såväl analogt som digitalt i marknätet. I det digitala marknätet sänds också YLE24 (nyheter), YLE Teema (kultur, vetenskap och utbildning) samt YLE FST (Finlands Svenska Television) samt ett antal kommersiella kanaler.
Radio
YLE sänder fem rikstäckande kanaler i det analoga marknätet. Dessa är YLE Radio 1, YLEX, YLE Radio Suomi, Radio Vega och Radio Extrem. Den mest avlyssnade kanalen är YLE Radio Suomi, med en blandning av rikstäckande och regionalt innehåll. Radio Vega och Radio Extrem är svenskspråkiga kanaler. YLE sänder sitt analoga utbud även i det digitala marknätet och har dessutom flera kanaler som endast sänds digitalt.
YLE:s kanaler står för omkring hälften av all radiolyssnande i Finland. Resterande del utgörs av kommersiella radiokanaler.
Lagar och regler
Utövandet av radio- och
YLE ges i lagen rätt att bedriva allmännyttig televisions- och radioverksamhet. Andra aktörer måste ansöka om koncession hos Kommunikationsverket.
I lag om statens televisions- och radiofond regleras avgiftsskyldighet och uppbörd av avgiftsmedlen15 Avgiftsnivån beslutas av regeringen och meddelas i förordning.
YLE:s verksamhet regleras i lag om Rundradion Ab. Lagen innehåller regler om t.ex. bolagets ställning, ägandeförhållanden, förvaltning och uppgifter i form av utövande av public serviceverksamhet (”allmännyttig verksamhet”). Enligt lag om Rundradion är det förbjudet för YLE att sända reklam eller producera sponsrade program.
14Nr 744/1998 lag om televisions- och radioverksamhet.
15Lag om statens televisions- och radiofond 9.10.1998/745.
374
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
YLE:s bolagsordning innehåller ytterligare bestämmelser om YLE:s verksamhet och om innebörden av YLE:s public serviceförpliktelser.
I övrigt lyder YLE under den finska aktiebolagslagen.16
Ägande och organisation
YLE är ett aktiebolag som till 99,9 procent ägs av den finska staten.17 Statens ägarinflytande sköts genom Kommunikationsministeriet.18
YLE:s högsta beslutande organ är förvaltningsrådet. Förvaltningsrådet består av 21 medlemmar som väljs av riksdagen. Rådet skall bestå av personer som är förtrogna med olika områden som t.ex. vetenskap, kultur, näringsliv och ekonomi samt personer som företräder olika samhälls- och språkgrupper.19 Förvaltningsrådet ansvarar ytterst för att YLE uppfyller sitt public serviceuppdrag.
Förvaltningsrådet utser bolagets styrelse och verkställande direktör. YLE:s styrelse ansvarar för driften av bolaget.
Granskning och tillsyn
Granskning av att YLE och andra aktörer följer reglerna i lag om televisions- och radioverksamhet utförs främst av Kommunikationsverket. Brott mot reglerna kan medföra vite, påföljdsavgift (påförs av marknadsdomstolen) eller återkallande av koncession.
YLE skall årligen lämna en redogörelse till Kommunikationsverket om hur man fullföljt sitt public
Efterlevnad av regler beträffande reklam och sponsring övervakas av Konsumentombudsmannen.20
16Lagen om aktiebolag (734/1978).
17Enligt YLE:s bolagsordning skall statens ägande uppgå till minst 70 procent av aktierna.
1834 § lag om televisions- och radioverksamhet.
195 § lag om Rundradion Ab 22.12.1993/1380.
2034 § 35 § lag om televisions- och radioverksamhet.
375
| Bilaga 6 | SOU 2005:2 |
Behandling av ärenden rörande god journalistisk sed eller yttrande- och tryckfriheten görs av Opinionsnämnden för massmedier.
Finansiering
YLE:s verksamhet finansieras dels genom avgifter från hushåll m.m. (televisionsavgifter), dels genom koncessionsavgifter som betalas av de kommersiella aktörer som med stöd av lagen om televisions- och radioverksamhet har beviljats tillstånd att utöva televisionsverksamhet.
Till grund för skyldighet att betala televisionsavgift ligger ”användningen av en televisionsapparat”. Med televisionsapparat avses enligt 2 § lag om statens televisions- och radiofond:
en apparat eller utrustning avsedd för att ta emot och följa med televisionsprogramutbud
Vidare definieras ”användning” av en televisionsapparat som:
att televisionsprogram tas emot med en televisionsapparat eller att en televisionsapparat innehas eller förvaras så att den när som helst genom obetydliga åtgärder kan användas för mottagning av televisionsprogram.
De totala intäkterna från televisionsavgifter var 338,1 miljoner euro år 2003. År 2004 var televisionsavgiften 186,60 euro.21
Nivån på koncessionsavgifterna fastställs i lagen om statens televisions- och radiofond och beräknas, enligt en progressiv skala, utifrån summan av intäkter från reklam och sponsring samt andra inkomster från sändningsverksamhet i enlighet med koncessionen.22 Intäkter från koncessionsavgifter var 22,1 miljoner euro år 2003. Omfattningen av koncessionsavgifter har minskat sedan år 2002. I samband med en reform av kommunikationslagstiftningen halverades nivån på analoga aktörers koncessionsavgifter och slopades helt för radion samt för digitala
21Nr 387/2003 Statsrådets förordning om televisionsavgifter.
2224 § lag om statens televisions- och radiofond 9.10.1998/745.
376
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
Uppbörd
Inbetalda
Figur 2. Finansiering av public service radio och TV i Finland
Skatt
Inkomstskatt
Enligt bestämmelser i Finlands inkomstskattelag är YLE befriat från inkomstskatt.23
Mervärdesskatt
Den del av medelstilldelningen från statens televisions- och radiofond som härrör från televisionsavgiften är föremål för
23 II Avdelningen 3 kap. 20 § 1 p. inkomstskattelag (1992/1535).
377
| Bilaga 6 | SOU 2005:2 |
mervärdesskatt om åtta procent.24 De utbetalda bidrag som kommer från koncessionsavgifter är dock inte föremål för mervärdesskatt. Denna ordning ger YLE full avdragsrätt för ingående mervärdesskatt.
Bakgrunden till att Finland kan tillämpa denna modell är att Finland inför
Kommersiell sidoverksamhet
YLE har enligt sin bolagsordning rätt att, efter beslut från bolagsstämman, bedriva annan verksamhet än public service radio och TV. Aktiviteterna skall bära sina egna kostnader.
Den viktigaste verksamheten är försäljning av tjänster och produkter i anslutning till YLE:s programutbud. YLE erbjuder också mobila tjänster såsom nyheter till mobiltelefoner.
Sidoverksamheten utgör inte något separat resultatområde. Enligt YLE:s årsredovisning utgjorde dock intäkterna från denna verksamhetdrygt 11 miljoner euro år 2003, vilket motsvarar omkring 3,3 procent av de totala intäkterna.25
Danmark
Marknad för radio och TV
Den avgiftsfinansierade public
TV
I Danmark sänds public
2485 a § 5 p. mervärdesskattelag (1993/1501).
25YLE:s årsberättelse 2003.
378
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
DR sänder två
Radio
DR sänder de rikstäckande radiokanalerna P1, P2 Musik & Kultur (koncession t.o.m. år 2009), P3 och P4 i det analoga marknätet. P4 är den mest avlyssnade kanalen med blandat landstäckande och regionalt innehåll. I det digitala marknätet parallellsänder DR delar av sitt analoga utbud tillsammans med flera kanaler som enbart sänds digitalt. DR:s marknadsandel av det totala radiolyssnandet i Danmark var 68 procent år 2003.
I public
Lagar och regler
Lov om radioog fjernsynsvirksomhed är gemensam för alla som sänder radio och TV till allmänheten i Danmark. Lagen innehåller generella regler om spridning av program, tillståndsgivning, tillsyn och granskning, reklam och sponsring, radio- och
Både DR, TV 2 och TV
Folketingets mediepolitiska aftale (”medieavtalet”) är en överenskommelse mellan regeringen och ett antal partier i folketinget om riktlinjer beträffande public
I bekendtgørelse om radioog fjernsynslicens (”kungörelse om radio- och fjernsynslicens”) regleras skyldigheten att betala radio- och
26 DR:s årsrapport 2003, s. 19.
379
| Bilaga 6 | SOU 2005:2 |
Innebörden av programföretagens public
Enligt kontraktet skall DR årligen lämna en redogörelse för hur man levt upp till åtagandena i public
Varje TV
I DR:s stadgar (vedtækt) ges bestämmelser om bland annat uppfyllandet av DR:s public
TV 2:s stadgar ser något annorlunda ut eftersom TV 2 är ett aktiebolag. Till exempel innehåller de inte några föreskrifter om uppfyllandet av public
Ägande och organisation
Danmarks Radio
DR är en så kallad selvstændig offentlig institution, vilket innebär att DR har en självständig ställning på vilken den danska staten inte kan utöva något direkt ägarinflytande.
DR:s styrelse består av tio ledamöter av vilka tre (inklusive styrelsens ordförande) utses av kulturministern. Folketinget utser sex ledamöter (dessutom ingår en personalrepresentant). Styrelsen skall vara sammansatt så att den innehar kunskap och erfarenheter inom media, kultur, ledarskap och näringsliv. DR:s styrelse har det överordnade ansvaret för programinnehållet och för att bestämmelser i lagar, avtal och andra regelverk efterlevs.
380
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
Styrelsen fastställer allmänna riktlinjer för DR:s verksamhet och utser generaldirektören och övriga inom den verkställande ledningen.
TV 2 och TV
TV 2/Danmark A/S är sedan december 2003 ett aktiebolag som till 100 procent ägs av danska staten. Tidigare var TV 2 en selvejende institution. Omvandlingen till aktiebolag har skett som ett steg i regeringens planer att privatisera TV 2.
TV
Granskning och tillsyn
Tillsyn och granskning av den nationella public serviceverksamheten i Danmark sker främst genom den statliga myndigheten Radioog
Radio- och
Klagomål beträffande överträdelse av regler om god pressetik och frågor om genmäle behandlas av Pressenævnet (”Pressnämnden”).
27 Vissa undantag finns dock, se t.ex. § 47 och 52 lov om radioog fjernsynsvirksomhed.
381
| Bilaga 6 | SOU 2005:2 |
Finansiering
DR:s verksamhet finansieras främst genom DR:s andel av avgiftsmedlen. TV 2 finansieras för närvarande med både reklam och
Enligt lov om radioog fjernsynsvirksomhed skall det betalas en avgift för uppställning (opstilling) av en radio eller
Stk. 2. Ved radioog fjernsynsmodtagere forstås apparater, der kan gengive lyd- eller billedprogrammer spredt ved hjælp af radio- eller kabelanlæg.
Stk. 3. Monitorer tilknyttet andet elektronisk udstyr anses for modtagere, såfremt de kan gengive lyd- eller billedprogrammer, som er spredt ved hjælp af radio- eller kabelanlæg.
Viss möjlighet till nedsättning av licensen finns för pensionärer med låg inkomst (betalar halv
Nivån på licensen fastställs, för ett eller flera år åt gången, av regeringen (efter överenskommelse med folketingets finansutskott)28 och redovisas i medieavtalet. De totala licensintäkterna var år 2003 3 480 miljoner DKK. År 2004 var licensen 2 110 DKK (inkl. mervärdesskatt).
Uppbörd
Licensavgifterna uppbärs av DR under namnet DR Licens. Finansieringsmodellen illustreras av Figur 3 nedan. Delar av licensintäkterna fördelas sedan vidare till TV 2 och TV
28 69 § lov om radioog fjernsynsvirksomhed.
382
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
medierelaterade föremål som till exempel lokal
Figur 3. Finansiering av public service radio och TV i Danmark
TV2 Danmark
A/S
Licensavgifter
| Regionala TV2- | ||||||||
| stationer | ||||||||
| m | ||||||||
| o | ||||||||
| m | Kulturministeriet | |||||||
| s | ||||||||
| Mediesekretariatet | ||||||||
Icke kommersiell radio och TV m.m.
Nivån på de olika organisationernas medelstilldelning bestäms i medieavtalet. Medelsfördelningen till TV 2, TV
Skatt
Inkomstskatt
DR är undantagen från inkomstskatteplikt.30 Detta gäller även de regionala TV
29Kulturministeriet.
303 § p. 1 bekendtgørelse af lov om indkomstbeskatning af aktieselskaber.
313 § p. 16 bekendtgørelse af lov om indkomstbeskatning af aktieselskaber.
383
| Bilaga 6 | SOU 2005:2 |
dock numera föremål för inkomstskatt precis som andra aktiebolag.
Mervärdesskatt
Licensen är föremål för mervärdesskatt om 25 procent (Danmarks normalskattesats). Detta medför att DR och de andra programföretagen som får del av avgiftsmedlen har full avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Möjligheten att mervärdesbeskatta licensen har funnits för Danmark p.g.a. att landet var med om att förhandla fram det sjätte mervärdesskattedirektivet inom EU.
Kommersiell sidoverksamhet
DR har enligt lagen om radioog fjernsynsverksamhet rätt att utöva viss sidoverksamhet i anknytning till programverksamheten, till exempel uthyrning av teknisk utrustning och försäljning av programproduktioner. Ett villkor är att sidoverksamheten sker på konkurrensmässiga villkor.
Sidoverksamheten bedrivs inom DR (dvs. inte i separata dotterbolag). Den kommersiella verksamheten och public serviceverksamheten hålls dock redovisningsmässigt isär. Eftersom DR inte betalar inkomstskatt skall DR, för att sidoverksamheten konkurrensmässigt skall kunna jämställas med privata verksamheter, överföra 30 procent av överskottet från sidoverksamheten till public
DR:s intäkter från sidoverksamhet var år 2003 cirka 92 miljoner DKK vilket utgör omkring 3 procent av DR:s totala omsättning. Sidoverksamheten uppvisade ett överskott om 6,8 miljoner DKK.32
Norge
Marknad för radio och TV
I Norge produceras avgiftsfinansierad radio och TV av NRK (Norsk Rikskringkasting).
32 DR:s årsrapport 2003, s. 64.
384
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
TV
NRK sänder två rikstäckande
NRK:s och TV 2:s andelar av de totala
I februari 2004 beslutade Stortinget om att bygga ett digitalt marknät och att sändningarna i det analoga marknätet kan avvecklas före utgången av år 2007.
Radio
NRK sänder de tre rikstäckande radiokanalerna NRK P1, NRK P2 och NRK Petre med olika inriktning. Radiokanalen Kanal 24 och P4 Radio Hele Norge har koncession att sända rikstäckande reklamfinansierad radio mot uppfyllande av vissa public servicevillkor.
NRK:s analoga radiokanaler parallellsänds i det digitala marknätet för radio. Dessutom har NRK startat fyra digitala kanaler. Digitala radiosändningar bedrivs även av P4 Radio Hele Norge och Kanal 5.
NRK:s andel av det totala radiolyssnandet var 59 procent år 2003. P4 Radio Hele Norge, med en marknadsandel på 27 procent, var 2003 landets näst största kanal efter NRK P1.34
Lagar och regler
Grundläggande regler för alla som utövar radio och TV verksamhet i Norge ges i lov om kringkasting. 35 Lagen innehåller bl.a. generella regler om koncessioner och andra tillstånd att sända radio och TV, europeisk programmaterial, reklam och sponsring, vidaresändning i kabelnät, genmäle och Kringkastingsrådet. Ett kapitel i lagen reglerar särskilt NRK:s rätt att sända radio och television, och
33NRK i 2003 (årsmelding og allmenkringkasterregnskap), s. 53.
34NRK i 2003 (årsmelding og allmenkringkasterregnskap), s.53.
35Lov
385
| Bilaga 6 | SOU 2005:2 |
innehåller regler om organisation, styrelse, finansiering m.m. För andra radio- och
Lov om kringkasting kompletteras av förordningen forskrift om kringkasting
Avgiftsskyldigheten regleras i lov om kringkasting och i forskrifter om fjernsynsmottakere.
Vissa regler om NRK:s public
Både TV2, Kanal 24 och P4 Radio Hele Norge regleras förutom av lov om kringkasting av sina koncessionsavtal. Genom dessa ges TV2 rätt att sända kommersiell television och Kanal 24 och P4 Radio Hele Norge ges rätt att bedriva kommersiell radioverksamhet. För koncessionen betalar TV2 dels en fast avgift, dels en rörlig baserad på intäkter från reklam. Den fasta avgiften går till Norsk filmfond och den rörliga avgiften går till statskassan. I TV2:s koncessionsvillkor ställs krav på programinnehåll beträffande exempelvis redaktionell självständighet, program för både större och mindre grupper av tittare samt främjande av det norska språket.36 Liknande villkor om programinnehåll finns också i koncessionerna till Kanal 24 och P4 Radio Hele Norge. Radiokanalerna betalar dock inte årliga ersättningar till staten, utan endast engångsvederlag i samband med erhållandet av koncessionen.
Ägande och organisation
NRK är ett aktiebolag som till 100 procent ägs av norska staten. Staten utövar sitt ägande på bolagsstämman (generalförsamlingen) genom kulturministern. NRK:s styrelse består av nio medlemmar varav sex väljs av generalförsamlingen och tre är personalrepresentanter.
NRK:s styrelse utser i sin tur verkställande direktör, kringkastingssjefen.
36 Konsesjonsvillkår for TV 2 AS i perioden 1. januar 2003 til 31. december 2009.
386
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
Granskning och tillsyn
Statens medieförvaltning (”SMF”) ansvarar för vissa frågor rörande efterlevnad av lagar och regler inom radio och
Allmennkringkastingsrådet är ett till Kulturog kirkedepartementet rådgivande organ med uppgift att värdera om programföretagen uppfyller sina public
Huvudlinjerna i NRK:s programverksamhet granskas av det rådgivande organet Kringkastingsrådet. Rådets ansvar finns reglerat i lov om kringkasting, och dess medlemmar utses av Stortinget och av kungen (i praktiken genom regeringen). Frågor tas upp på initiativ medlemmarna i rådet, av NRK:s ledning och av NRK:s tittare och lyssnare.
Finansiering
NRK:s huvudsakliga intäktskälla är
Den som har (bl.a. også den som låner eller leier) fjernsynsmottaker plikter å betale den kringkastingsavgift som til enhver tid er fastsatt av Stortinget.
For videospiller kombinert med tuner (mottakerdel) skal det betales kringkastingsavgift som for fjernsynsmottaker med farge.
Det finns inte reglerat i lag vad som avses med en fjernsynsmottaker, men enligt NRK:s tolkning gäller följande:
Med fjernsynsmottaker menes: TV, video med tuner, satellittmottaker, PC med
Nivån på avgiften fastställs årligen av Stortinget. NRK:s totala avgiftsintäkter var år 2003 3 092 miljoner NOK. Avgiften år 2004 var 1910 NOK (inklusive sex procents mervärdesskatt).
37I NRK:s
38Hvem skal betale kringkastingsavgift? www.nrk.no/lisens/3167955.html, december 2004.
387
| Bilaga 6 | SOU 2005:2 |
Uppbörd
Uppbörden av avgifterna hanteras av NRK. Den avdelning som ansvarar för uppbörden, lisensavdelningen, ligger i Mo i Rana i norra Norge. När avgifterna betalas in går de direkt och oavkortat till NRK, vilket illustreras av Figur 4.
Figur 4. Finansiering av public service radio och TV i Norge
Licensavgifter
m o m s
Skatt
Inkomstskatt
Enligt norsk skattelagstiftning är företag m.m. vars verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte (”ikke har erverv til formål”), befriade från inkomstskatt.39 Detta innebär att NRK inte är inkomstskattepliktigt för den delen av sin verksamhet som är finansierad genom avgifter.40
Mervärdesskatt
År 2003 infördes mervärdesskatt på
39§ 2 32 LOV
40Kultur og Kirkedepartementet.
388
| SOU 2005:2 | Bilaga 6 |
Införandet av mervärdesskatt har kunnat ske utan höjning av avgiften. Detta har varit möjligt genom att den ingående mervärdesskatten har varit ungefär lika stor som den utgående.
Kommersiell sidoverksamhet
NRK bedriver en relativt omfattande kommersiell sidoverksamhet inom det helägda dotterbolaget NRK Aktivum. NRK Aktivum utvecklar och säljer produkter och tjänster under NRK:s varumärke. År 2003 hade bolaget en omsättning på 107 miljoner NOK, vilket motsvarar drygt 3 procent av den totala omsättningen i NRK. NRK Aktivum bidrog med 66 miljoner NOK i intäkt till NRK.41
NRK Aktivums verksamhet är, till skillnad från NRK:s kärnverksamhet, skattepliktig. NRK Aktivum betalar både inkomstskatt och är mervärdesskattepliktigt i likhet med andra aktiebolag.
41 Norsk rikskringkasting AS årsregnskap 2003.
389
Bilaga 7
Litteraturförteckning
Källor
Andersson, Mari, Saldén Enérus, Anita & Tivéus, Ulf,
Inkomstskattelagen: en kommentar: del II:
Hellners, Trygve & Malmqvist Bo, Förvaltningslagen med kommentarer, Norstedts Juridik, 2003
Holmberg, Erik & Stjernquist, Nils, Vår författning, Norstedts Juridik, uppl 13:1, 2003
Johansson, Svante, Nials Svensk Associationsrätt i huvuddrag, Upplaga 8:1, Norstedts Juridik, 2001
Kristiansson, Björn & Skog, Rolf, Bolagsordning : praktisk
| vägledning – exempel | på | formuleringar, | Industrilitteratur, |
| Stockholm 2002 |
Lundén, Björn & Ohlsson, Gunnar, Bokslutsanalys, Björn Lundén information, 3 uppl. 2003
Marcusson, Lena, Offentlig förvaltning utanför myndighetsområdet,
Iustus förlag, Uppsala 1989
Strömberg, Håkan, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 3 uppl. 1999
Strömberg, Håkan, Allmän förvaltningsrätt, 22 uppl. 2003
byggande, Juristförlaget 1987
Zila, Josef, I stället för straff: sanktionsavgifter som kriminalpolitiskt medel mot bagatellbrottslighet, Juristförlaget 1992
Offentligt tryck
Kungl. Maj:ts Kungörelse nr 281 angående rätt att inneha radiomottagningsapparat, 20 juni 1924
391
Bilaga 7 SOU 2005:2
Kungl. Maj:ts Kungörelse nr 551 angående rätt att inneha radiomottagningsapparat, 17 juni 1943,
Prop. 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m.m.
Prop. 1988/89:18 om
Prop. 1989/90:111 Reformerad mervärdesskatt m.m.
Prop. 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten
Prop. 1992/93:236 om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och
Prop. 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag Prop. 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG
Prop. 1995/96:160 Radio- och
Prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst
Prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom
Prop. 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m.
Prop. 1999/2000:2 Inkomstskattelagen, Del 2 Författningskommentarer
Prop. 2000/01:33 Behandling av personuppgifter inom skatt, tull och exekution
Prop. 2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst
Prop. 2002/03:106 Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m.
Prop. 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Prop. 2003/04:118 Digitala
Prop. 2003/04:182 Skärpta krav för närradiotillstånd, m.m. Prop. 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005
Prop. 2004/05:24 Internationell redovisning i svenska företag
Kulturutskottets betänkande 2000/01:KrU 8, Radio och TV i allmänhetens tjänst
SOU 1989:35 Reformerad mervärdeskatt m.m., Betänkande från Kommittén för indirekta skatter – KIS, Finansdepartementet
SOU 1994:88 Mervärdeskatten och EG, Slutbetänkande från Utredningen om teknisk
SOU 1999:33 Bo tryggt – betala rätt – särskilda boendeformer för äldre samt avgifter för äldre- och handikappomsorg, Betänkande från Boende- och avgiftsutredningen, Socialdepartementet
392
SOU 2005:2 Bilaga 7
SOU 2000:55 Radio och TV i allmänhetens tjänst – ett beredningsunderlag, Betänkande från Kommittén Radio och TV i allmänhetens tjänst, Kulturdepartementet
SOU 2002:74 Mervärdesskatt i ett
Betänkande från Mervärdesskatteutredningen, Finansdepartementet
SOU 2003:47 Koncessionsavgift på televisionens område, Betänkande från Koncessionsavgiftsutredningen, Kulturdepartementet
SOU 2003:61 Trängselavgifter, Delbetänkande från Stockholmsberedningen, Näringsdepartementet
SOU 2003:97 En Kronofogdemyndighet i tiden, Betänkande från utredningen om kronofogdemyndigheternas framtid, Finansdepartementet
SOU 2003:109 Must carry, Delbetänkande från Radio- och TV- lagsutredningen, Kulturdepartementet
SOU 2004:16 Digital Radio, Slutbetänkande av Digitalradiokommittén, Kulturdepartementet
SOU 2004:39 Nytt regelverk för marksänd
SOU 2004:46 Svensk kod för bolagsstyrning, Betänkande från kodgruppen/Förtroendekommissionen, Justitiedepartementet SOU 2004:47 Näringslivet och förtroendet, Betänkande från
Förtroendekommissionen, Justitiedepartementet
SOU 2004:75 Insyn och sekretess – i statliga företag – i internationellt samarbete, Slutbetänkande av Offentlighets- och sekretesskommittén, Justitiedepartementet
Beräkningskonventioner för 2005, En rapport från Skatteekonomiska enheten på Finansdepartementet.
Öppna radion och televisionen – Kartläggning och analys av ickekommersiell lokal radio och TV, Kulturdepartementet 2004.
Ds 2002:51 Mervärdesskatten på ekologiska livsmedel,
Finansdepartementet
2002/03:RR16 Riksdagens revisorers förslag angående staten som bolagsägare
393
| Bilaga 7 | SOU 2005:2 |
Kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (2001/C 320/04)
Förslag till Rådets direktiv om ändring av direktiv 77/388/EEG med avseende på reducerade mervärdesskattesatser KOM(2003) 397 slutlig av den 23 juli 2003
Europeiska kommissionens förslag till det sjätte mervärdesskattedirektivet, COM (73) 950 av den 20 juni 1973 samt ändringsförslaget från kommissionen, COM (74) 725 final av den 26 juli 1974
Europeiska kommissionens andra rapport, COM (88) 799 final av den 20 december 1988, om genomförandet av det sjätte direktivets bestämmelser i medlemsländerna
Beslut av Europeiska kommissionen:
Kommissionens beslutning af 19 maj 2004 C2/2003 (ex NN 22/2002) om Danmarks foranstaltninger til fordel for TV2/Danmark
Övrigt
Analys av Sveriges Radios uppdrag i lag, avtal och sändningstillstånd, Sveriges Radio, Programsekretariatet i januari 2004
Börsregler 2003/2004 Handledning till noteringsavtal och noteringskrav, Nr 2 i Stockholmsbörsens skriftserie
394
| SOU 2005:2 | Bilaga 7 |
En ny tid för public service – rapport om konkurrensesituasjonen i et kommersielt marked og den fremtidige finansiering av public service radio og TV, YLE, DR, RUV, SVT, SR och NRK,
FAR:s samlingsvolym 2004, FAR förlag, Stockholm 2004
Finansiering av public service radio och television, Gustavsson, Karl- Erik, PM till utredningen om radio och TV i allmänhetens tjänst, 2 mars 2000
Handledning för mervärdesskatt 2004, Skatteverket
Handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet m.m. vid 2004 års taxering, Skatteverket
Handledning för sambandet mellan redovisning och beskattning, Skatteverket 2004
Konkurrens och samarbete inom medierna, Konkurrensverkets rapportserie 2003:2
Licens eller skat, Rapport fra arbejdsgruppen om den fredtidige finansierng av DR og TV2 (regionerne), Kanuari 2004
Medieutveckling 2004, Radio- och
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2002, Rapport utgiven av Näringsdepartementet 2003.
395